44

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Avskrivning
av vissa lån.

Nr 86.

Ankom till riksdagen kansli den 17 april 1928 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
befrielse för åtskilliga officers- och underofficerskårer
från skyldighet att återbetala vissa
lån in. in.

(l:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 2 mars 1928 dagtecknad proposition
(nr 146), vilken hänvisats till förberedande behandling av statsutskottet, har
Kungl. M''aj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,
att återstående belopp av i statsrådsprotokollet omförmälda, till vissa officerskårer
utlämnade lån från den under statskontorets förvaltning stående s. k.
gemensamma fonden må i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
angivna grunder helt eller delvis avskrivas,

att övriga i statsrådsprotokollet omförmälda, vissa officers- och underofficerskårer
påvilande skulder m. m. må, likaledes i huvudsaklig överensstämmelse
med nyssnämnda grunder, helt eller delvis gäldas av statsmedel, samt

att härav föranledda kostnader såväl för ersättande av de belopp, varmed
avskrivning skett å gemensamma fondens fordringar, som i övrigt må bestridas
av den av statskontoret förvaltade fonden »lantförsvarets fonderade arrendemedel».

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Arméförvaltningens fortifikations- och civila departement hava i underdånig
skrivelse den 7 juni 1927 gjort framställning om befrielse helt eller delvis
för åtskilliga officers- och underofficerskårer från skyldigheten att återbetala
vissa lån m. m. Framställningen avser till en början avskrivning för officerskårerna
vid följande truppförband av nedan angivna belopp, för vilka kårerna
häfta i skuld till den under statskontorets förvaltning stående s. k. gemensamma

fonden:

officerskåren vid Karlskrona grenadjärregemente.................. kronor 2,019:45

» » Kronobergs regemente ............................ » 3,082:66

;> » Norra skånska infanteriregementet........... » 2,409:54

» » Yendes artilleriregemente........................... » 3,226:10

» » Andra livgrenadjärregementet .................. » 11,389:75

» » Jönköpings regemente.................................. » 9,460:12

811 28

>Statsutskottets utlåtande Nr 86‘.

45

officerskåren vid Kalmar regemente.................

» Smålands artilleriregemente

» » Ostgöta trängkår....................

» » Västgöta regemente ..............

» Skaraborgs regemente............

» » Södermanlands regemente

» » Svea ingenjörkår.....................

* » Upplands infanteriregemente

» Västmanlands trängkår .......

* » Västernorrlands regemente ...

» Norrlands dragonregemente

» Gotlands infanteriregemente

* » Gotlands artillerikår...............

» » Bodens artilleriregemente......

* » Bodens ingenjörkår ..............

kronor 34,(MX): —
5,071:58
» 4,439: 14

» 2,688:19

2,015: 59

» 1,736:77

» 492:38

» 2,322:06

» 1,624:32

» 4,535:98

» 609:92

» 2,107:29

» 678: 15

» 345:77

» 267:70

eller tillhopa kronor 94,522:46

Därjämte syntes för avbetalning av nedannämnda kårers skulder i övrigt enligt
arméförvaltningens uppfattning understöd böra lämnas med följande belopp:

officerskåren

underofficerskåren

»

officerskåren

»

»

»

underofficerskåren

officerskåren

underofficerskåren

officerskåren

underofficerskåren

»

vid

»

»

»

»

»

»

»

»

Kronobergs regemente ....................

Norra skånska infanteriregementet

Andra livgrenadjärregementet.........

Kalmar regemente ..........................

Västgöta regemente .......................

Älvsborgs regemente ........................

Bohusläns regemente........................

» » ........................

Södermanlands regemente ...............

» » ...............

Fälttelegrafkåren ..............................

Dalregementet....................................

kronor

1,350: —

»

500: —

»

5,700: -

»

4,200: —

»

13,944: 72

3.050: —

»

8,650: —

»

1,000: —

»

915: —

»

1,050: —

»

125: —

»

3,080: —

»

Norrlands

artilleriregemente...

»

»

700: —
1,900: —

eller tillhopa kronor 46,164

72

Såsom villkor för statens avskrivande eller gäldande till fullo av de skulder,
som påvilade karer vid truppförband, som skulle indragas eller sammanslås med
andra på dessa senares förläggningsort, syntes böra föreskrivas, att i mässbyggnaderna
befintliga möbler, inventarier, parkettgolv och annan inredning m. m.
skulle tillfalla statsverket.

Å en del av de ovan angivna skuldbeloppen torde sedan årsskiftet 1926—
1927 hava inträtt ändringar till följd av under år 1927 gjorda amorteringar
o. d. eller genom upplupna, oguldna räntor. Beträffande de skulder, som enligt
ovan lämnade förslag skulle till fullo avskrivas eller helt ersättas genom extra
anvisningar, torde i fråga om lån från gemensamma fonden statskontoret kunna
bringa de till avskrivning föreslagna beloppen till överensstämmelse med de
verkliga skulderna. I fråga om de belopp, som enligt förslaget skulle anvisas
till vissa kårer såsom fullständig ersättning för skulder i banker och enskilda
kassor m. fl., torde dessa belopp böra anvisas »högst» och vederbörlig kår anmodas
återleverera det belopp, som ej åtgått till skuldens fulla täckande.

46

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Statskontoret liar i avgivet utlåtande över ifrågavarande framställning meddelat,
att å den av statskontoret förvaltade fonden »Lantförsvarets fonderade
arrendemedel» vid utgången av budgetåret 1926—1927 förefunnes en behållning
av 563,210 kronor 92 öre, i vilket belopp inginge en summa av 213,933 kronor
53 öre, vilka innestode å statsverkets giroräkning. Enligt statskontorets mening
mötte icke hinder för att ifrågavarande medel toges i anspråk för likviderande
av ovan nämnda skulder.

Utöver tidigare angivna belopp har framställning gjorts, att underofficerskåren
vid Skaraborgs regemente måtte tillerkännas ersättning med 1,060 kronor,
motsvarande värdet av vissa möbler och inventarier, som kåren för egna
medel anskaffat för underofficersmässens möblering och sedermera utan gottgörelse
överlåtit till kronan. Arméförvaltningen har i anledning av denna framställning
tillstyrkt ersättning med 200 kronor.

Enligt arméförvaltningens av statskontoret biträdda förslag har fullständig
avskrivning eller skuldbetalning ifrågasatts vid truppförband, som indragits
eller sammanslagits med annat truppförband å det senares förläggningsort, medan
ovannämnda ersättningsbelopp i övrigt beräknats med hänsyn tagen till den
genom 1925 års härordning genomförda reduktionen i vederbörande truppförbands
personalstater för respektive kårers vidkommande.

Fråga om
inköp av eu
Kalmar regementes
officerskår
tillhörigfastighet

i Eksjö.

Officerskåren vid Kalmar regemente har begärt, att kronan för ett belopp av
86,900 kronor måtte inköpa vissa kåren tillhörande byggnader i Eksjö jämte
den kåren likaledes tillhöriga tomten, å vilken dessa vore uppförda. Fastigheten
ifråga disponerades av officerskåren såsom mässlokal. Försäljnings- eller
inlösenbeloppet hade beräknats på så sätt, att från mässfastighetens uppskattade
värde, 108,900 kronor, dragits ett belopp av 22,000 kronor, med vilket kronan
tidigare bidragit till mässbyggnadernas uppförande. Kårens skulder till
gemensamma fonden utgjorde 55,000 kronor, varjämte kåren gentemot en f. d.
kassörska iklätt sig förbindelse att gälda viss pension, vilken förbindelse beräknats
motsvara ett kapitaliserat belopp av 6,800 kronor.

Ifrågavarande lån å 55,000 kronor hade lämnats kåren på grund av kungl.
brev den 6 juni 1925 och den 26 mars 1926 under villkor bl. a., att det inom
ifrågavarande fastighet erhållna mässutrymmet icke minskades, att byggnaden
omsorgsfullt underhölles av kåren samt att byggnaden ej finge försäljas eller
uthyras utan Kungl. Maj:ts tillstånd. Enligt hos statskontoret förvarad låneförbindelse
skulle lånet avbetalas på så sätt, att å lånebeloppet årligen erlades
6 %, varav såsom ränta beräknades 5 % å oguldna kapitalbeloppet och återstoden
utgjorde avbetalning. Till säkerhet för nämnda förbindelse hade avlämnats
av officerskårens kassa utfärdade, i fastigheten intecknade reverser å tillhopa
55,000 kronor. Å lånet i fråga hade någon amortering ännu icke verkställts.

Då kronan vid andra truppförband ägde den byggnad, vari officerskårens
mässlokaler inrymts, och då behov förelåge av mässlokaler i Eksjö för Jönköpings-Kalmar
regementes officerskår, hade vederbörande myndigheter tillstyrkt,
att kronan förvärvade äganderätten till nämnda fastighet i Eksjö. Enligt ett

Statsutskottets utlåtande Ny H6.

47

av statskontoret framlagt alternativt förslag, till vilket arméförvaltningens fortifikations-
och civila departement anslutit sig, har såsom från kronans sida antagligt
villkor uppställts, att ersättningen skulle utgöra 04,000 kronor, vilket
belopp motsvarade samtliga Kalmar regementes officerskår åvilande skulder.
Utöver ovan nämnda belopp å 55,000 och 0,800 kronor inginge i omförmälda
summa ett belopp av 2,5(0 kronor, utgörande vissa skulder, som regementets
officerskår för olika ändamal iklätt sig. Ofticerskåren borde dock i samband
därmed förbinda sig att till Jönköpings-Kalmar regementes officerskår utan
ersättning överlåta i fastigheten befintliga möbler och annan lösegendom, som
nu tillhörde Kalmar regementes officerskår. Beträffande ifrågavarande villkor,
vilket föreslagits av statskontoret, hava arméförvaltningens fortifikations- och
civila departement anfört, att det borde överlåtas åt Kalmar regementes officerskår
att välja, om den ville till officerskåren vid Jönköpings-Kalmar regemente
eller till kronan under vissa förutsättningar överlåta ifrågavarande inventarier.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Om man bortser från förhållandena vid förutvarande Kalmar regemente,
innebär arméförvaltningens fortifikations- och civila departements av statskontoret
tillstyrkta förslag,

1) att officers- och underofficerskårerna vid de truppförband, som blivit
indragna eller sammanslagna med andra truppförband å dessa senares förläggningsorter,
skola få sina skulder helt och hållet avskrivna eller gnidna av
staten;

2) att officers- och underofficerskårerna vid de truppförband, som fortfarande
skola kvarbliva å sina förläggningsorter men vilkas befälskader minskats,
skola få sina skulder delvis avskrivna eller gnidna av staten; samt

3) att officers- och underofficerskårerna vid sådana truppförband, som varken
indragits, flyttats eller till sin befälskader minskats, icke böra beviljas någon
avskrivning å eller befrielse från dem påvilande skuldbördor.

Till den första gruppen hava fortifikations- och civila departementen hänfört
Karlskrona grenadjärregemente, Västgöta och Jönköpings regementen, Smålands
artilleriregemente, Östgöta trängkår samt Västmanlands trängkår.

Av särskilda skäl hava departementen dessutom ansett, att även Västernorrlands
regementes officerskår borde komma i åtnjutande av samma förmån som
officers- och underofficerskårerna vid de i denna grupp upptagna truppförbanden.

Till den andra gruppen hava hänförts — förutom Kalmar regemente, beträffande
vilket dock sedermera avgivits särskilt förslag -—• Andra livgrenadjärregementet,
Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands och Kronobergs
regementen, Dalregementet, Älvsborgs och Bohusläns regementen,
Norra skånska infanteriregementet, Gotlands infanteriregemente, Norrlands
dragonregemente, Vendes och Norrlands artilleriregementen, Gotlands artillerikår,
Bodens artilleriregemente, Svea ingenjörkår, Fälttelegrafkåren och Bodens
ingenjörkår.

I fråga om flertalet av de nu nämnda truppförbanden hava departementen

Departements chefen.

48

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

föreslagit, att nedskrivningen av skulderna skulle göras proportionell mot den
minskning, som respektive truppförbands stater, i vad angår officerare, underofficerare
och likställda, undergått.

För Andra livgrenadjärregementet och Bohusläns regemente har emellertid
nedskrivningen ansetts böra sättas i relation till det antal medlemmar av de
förutvarande officers- och underofficerskårerna därstädes, som genomsnittligt
taget kunde beräknas komma att kvarstå vid regementena i fråga efter sammanslagningen
med Första livgrenadjärregementet respektive Västgöta regemente.

I avseende å officerskårernas vid de särskilda ingenjörkårerna skulder har
nedskrivningen ansetts böra ske i förhållande till minskningen av antalet officerare
och likställda vid fortifikationen i dess helhet.

Till den tredje gruppen slutligen hava av de i ärendet ifrågakomna truppförbanden
hänförts Livregementets husarer och Göta trängkår.

I huvudsak finner jag mig kunna lämna min anslutning till de av myndigheterna
förordade riktlinjerna för den reglering av vissa officers- och underofficerskårers
skuldförbindelser m. m., som genomförandet av 1925 års härordningsbeslut
ansetts böra påkalla.

På några punkter synas dock vissa jämkningar böra göras i myndigheternas
förslag.

Till en början gäller detta beträffande de lån, som påvila officers- och underofficerskårerna
vid Andra livgrenadjärregementet och Bohusläns regemente.
Några bärande skäl för att i fråga om nedskrivningen respektive gäldandet delvis
av dessa lån tillämpa en annan och för kårerna i fråga gynnsammare beräkningsgrund
än den, som skulle komma till användning i avseende å officers- och
underofficerskårerna vid de övriga truppförband, som hänförts till den här
förut omförmälda andra gruppen, torde icke förefinnas. Även i dessa fall synes
nedskrivningen därför böra göras proportionell mot den minskning, som respektive
kårer enligt vederbörliga stater undergått. Då vid ifrågavarande regementen
medlemsantalet minskats vid officerskårerna från 55 till 43 och vid underofficerskårerna
från 52 till 33, böra således i enlighet härmed skuldbeloppen
för envar av de båda officerskårerna minskas med 12/ss och för envar av de båda
underofficerskårerna med 19/s2.

Såsom förut nämnts, hava arméförvaltningens fortifikations- och civila
departement föreslagit, att nedskrivningen av de skulder, som påvila officerskårerna
vid vissa ingenjörkårer, måtte ske i förhållande till den minskning, som
antalet officerare och likställda vid fortifikationen i dess helhet undergått.
Skälet härtill synes hava varit, att officerarna vid fortifikationen, vilka endast
för viss tid placeras på de särskilda ingenjörkårerna, icke kunna sägas vara
knutna till sina respektive kårer på samma sätt som officerarna vid andra
truppförband, och att fortifikationens officerare därför borde behandlas såsom
en enda enhet. Emellertid bildar varje ingenjörkårs officerskår i ekonomiskt
hänseende en enhet för sig med egen kassa, till vilken de vid kåren placerade
officerarna erlägga avgifter, som kunna vara olika vid olika kårer. De lån,
vilkas nedskrivning nu ifrågasatts, hava icke heller utlämnats till officerskåren

Statsutskottets utlåtande Nr S6‘. 49

vid fortilikationen i dess helhet utan till de särskilda förbandens officerskårer.
Under sådana förhållanden synes det vara riktigast att även vid nedskrivningen
av dessa län tillämpa samma grunder, som i det föregående föreslagits för nedskrivningen
av de lån, som påvila oflicers- och underofficerskårerna vid övriga
1 grupp 2) här ovan upptagna truppförband. Då, enligt vad jag inhämtat, antalet
officerare och likställda med placering å de olika truppförbanden den
1 januari 1925 respektive den 1 januari 1928 uppgått till vid Svea ingenjörkår
40 respektive 34, vid Fälttelegrafkåren 34 respektive 31 och vid Bodens ingenjörkår
21 respektive 20, synes nedskrivningen av officerskårernas vid dessa
truppförband lån böra ske med % 0 vid Svea ingenjörkår, 3/s4 vid Fälttelegraf -karen och V21 vid Bodens ingenjörkår.

Enligt föreliggande förslag skulle Östgöta trängkår hänföras till den grupp
av truppförband, vilkas befälskårer borde få sina skulder helt avskrivna. Visserligen
har Östgöta trängkår till namnet upphört i och med genomförandet av
1925 ars härordningsbeslut, enligt vilket densamma blivit sammanslagen med
Svea trängkår till ett förband med den sistnämnda kårens namn; men denna
omständighet synes dock knappast med fog kunna åberopas såsom skäl för en
dylik skuldavskrivning. Att märka är nämligen, att en stor del av Östgöta
trängkars officerare ingått i det nya förbandet, som är förlagt till trängkårsetablissemanget
i Linköping. De bliva sålunda även i fortsättningen i tillfälle
att utnyttja de mässlokaler, för vars möblering m. m. officerskårens lån erhållits.
För nämnda officerares vidkommande synes därför någon skuldavskrivning
icke vara pakallad. Med hänsyn till att även de officerare, som från
annat håll överförts till trängkåren i Linköping, bliva delaktiga av de förmåner,
som de inredda mässlokalerna erbjuda, torde det ingalunda vara obilligt
att fordra, att dessa officerare även i likhet med sina nyssnämnda kamrater
ikläda sig betalningsansvar för de skulder, som ådragits för den gemensamma
mässens inredande. Då den nya härordningens genomförande icke medfört
någon minskning i det antal officerare, som skola vara placerade vid trängkåren
i Linköping, kan av sådan anledning knappast någon försämring sägas
hava inträtt i fråga om officerskårens möjlighet att svara för de skuldförbindelser,
som inredningen av officersmässen därstädes medfört. Med hänsyn härtill
finner jag mig icke kunna tillstyrka vare sig avskrivning eller minskning
av det lån, som påvilar officerskåren vid ifrågavarande trängkår.

Vad slutligen angår förutvarande Kalmar regementes officerskårs skulder,
ansluter jag mig till det av statskontoret i dess utlåtande i ämnet den 15 oktober
1927 alternativt framlagda förslaget, att kårens samtliga skulder, uppgående
till något mer än 64,000 kronor, gäldas av statsmedel, mot det att kåren
till kronan överlåter sin i Eksjö belägna fastighet med därå befintliga mässbyggnader
m. m. Vidkommande i fastigheten befintliga, officerskåren tillhörande
möbler och annan lösegendom, torde dessa i samband härmed böra utan
ersättning överlåtas antingen till kronan eller till Jönköpings-Kalmar regementes
officerskår.

Såsom villkor för avskrivandet eller gäldandet till fullo av de skulder, som
påvila kårer vid sådana truppförband, vilka skola indragas eller sammanslås
Bihang till riksdagens protokoll 11)28. 6 sand. 41 häft. (Nr 82—87.) gii ss 4

Utskottets

yttrande.

50 Statsutskottets utlåtande Nr 86.

med andra på dessa senares förläggningsorter, torde, i enlighet med vad fortifikations-
och civila departementen föreslagit, böra föreskrivas, att i mässlokalerna
befintliga möbler och inventarier m. m. skola tillfalla statsverket.

Huruvida undantag från skyldigheten att till kronan överlåta inventarier må
göras beträffande tavlor och andra konstföremål m. m., torde böra få ankomma
på Kung]. Maj:ts prövning i varje särskilt fall.

I sådana fall, då inventarierna redan helt eller delvis försålts eller på annat
sätt avhänts, synas därvid influtna medel i första hand böra användas för
minskning av vederbörande kårs skuldbelopp.

Efter det den av arméförvaltningens fortifikations- och civila departement
verkställda utredningen ägt rum, hava av olika anledningar vissa ändringar
inträtt i avseende å skuldbeloppens storlek. Genom brev den 17 september
1927 har Kungl. Maj:t medgivit, att med erläggande av ränta och amortering
å officerskårernas ifrågavarande lån från gemensamma fonden finge anstå tillsvidare,
intill dess frågan om efterskänkande helt eller delvis av återbetalningsskyldiglieten
å samma lån blivit slutligt prövad. Enligt av statskontoret
lämnad uppgift uppgingo de återstående lånebeloppen hos gemensamma fonden
den 1 augusti 1927 till omkring 170,000 kronor. Med tillämpning av de principer
för lånens av- eller nedskrivning, som av mig förordats, skulle nämnda belopp
av- eller nedskrivas med omkring 100,000 kronor. För gäldandet i avsedd omfattning
av vissa kårers skulder hos andra långivare än kronan erfordras ett
belopp av omkring 45,000 kronor. Före skuldregleringens genomförande böra
vederbörande myndigheter givetvis åläggas att inkomma med erforderliga uppgifter
för ersättningsbeloppens slutliga fastställande.

Beträffande frågan om vilka medel, som skola användas för bestridandet av
kostnaderna för ifrågavarande skuldregleringar, ansluter jag mig till fortifikations-
och civila departementens av statskontoret tillstyrkta förslag om utverkande
av riksdagens medgivande till att för ändamalet erforderligt belopp må
få utgå av den av statskontoret förvaltade fonden »lantförsvarets fonderade
arrendemedel». Enligt vad statskontoret i sitt förenämnda utlåtande den 3
augusti 1927 meddelat, utgjorde nämnda fonds behållning vid utgången av
budgetåret 1926—1927 563,210 kronor 92 öre. I proposition (nr 49) till innevarande
års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att föreningen
Faktoribostäders u. p. a. skuld till fonden å 300,000 kronor jämte ränta
måtte avskrivas. Därest det i nämnda proposition framlagda förslaget vinner
riksdagens bifall, kommer fondens kapitalbehållning att minskas med omkring
316,000 kronor till omkring 247,000 kronor, vilket belopp väl förslår för de
utgifter, varom här är fråga.»

De av Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för avskrivande helt eller delvis
av vissa officers- och underofficerskårerna vid arméns truppförband påvilande
skulder m. m. hava icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande annat
än beträffande officerskårens vid Andra livgrenadjärregementet skulder. Med
hänsyn till att denna kår har jämförelsevis stora skulder och då till de båda
livgrenadjärregementenas etablissemang i Linköping komma att förläggas vissa

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

51

skolor för utbildning av officersaspiranter m. fl., vilka formationer jämte det
sammanslagna Livgrenadjärregementets officerskår komma att draga nytta av
de uppoffringar, som ifrågavarande officerskår i nu förevarande hänseende
gjort, har utskottet velat uttala, att från utskottets sida intet är att erinra mot
att, då samtliga dessa frågor av Kungl. Maj:t tagas under omprövning, något
förmånligare beräkningsgrunder, än som av departementschefen ifrågasatts,
tillämpas vid avskrivandet av denna kårs skulder.

T enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva,

a) att återstående belopp av i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 2 mars 1928 omförmälda, till vissa officerskårer
utlämnade lån från den under statskontorets förvaltning stående
s. k. gemensamma fonden må i huvudsaklig överensstämmelse
med av chefen för försvarsdepartementet och utskottet angivna
grunder helt eller delvis avskrivas,

b) att övriga i samma statsrådsprotokoll omförmälda, vissa
officers- och underofficerskårer påvilande skulder m. m. må, likaledes
i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda grunder,
helt eller delvis gäldas av statsmedel, samt

c) att härav föranledda kostnader såväl för ersättande av de
belopp, varmed avskrivning skett å gemensamma fondens fordringar,
som i övrigt må bestridas av den av statskontoret förvaltade
fonden »Lantförsvarets fonderade arrendemedel».

Stockholm den 17 april 1928.

På statsutskottets vägnar:

A. ANDEKSON.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 83.