Statsutskottets utlåtande Nr 72.
Nr 72.
Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1928 kl. 11 f. in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
beredande av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret
och länsstyrelsen i Kopparbergs län in. rn.
(4:e avd.)
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln, punkt
49, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som kunde komma att
avlåtas i ämnet, för beredande av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret och
länsstyrelsen i Kopparbergs län för budgetåret 1928—1929 beräkna ett extra
reservationsanslag av 150,000 kronor.
I till riksdagen den 2 mars 1928 avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition,
nr 150, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen dels medgiva, att den Orsa m. fl. socknars skogsmedelsfonder
tillhöriga tomten nr 5 i kvarteret nr 5 i Falun må av statsverket förvärvas
på de i statsrådsprotokollet angivna villkor; dels och för uppförande å
berörda tomt av nybyggnad för lantmäterikontoret i Kopparbergs län samt för
iordningställande av kontorets nuvarande lokaler för länsstyrelsen i nämnda
län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 150,000
kronor.
Sedan byggnadsstyrelsen uppgjort förslag till nybyggnad för det nu inom
landsstatshuset i Falun inrymda lantmäterikontoret har 1927 års besparingsnämnd
föreslagit ifrågavarande lokalfrågors lösning genom dels landsstatshusets
påbyggnad med en tredje våning, dels ock tillbyggnad med en flygelbyggnad i
tre våningar. Detta nämndens förslag har emellertid avstyrkts av länsstyrelsen,
lantmäteristyrelsen och byggnadsstyrelsen.
I sitt härutinnan avgivna utlåtande den 12 januari 1928 anför byggnadsstyrelsen
i huvudsak följande:
I och för närmare bedömande av lämpligheten av den av besparingsnämnden
förordade lösningen av förevarande lokalfrågor genom en på- och tillbyggnad
av landsstatshuset hade byggnadsstyrelsen låtit uppgöra ett förslag, vid vars
utarbetande det av nämnden framlagda programmet tagits till utgångspunkt.
Därvid hade det emellertid visat sig nödvändigt att göra vissa avvikelser från
nämnda program för att i möjligaste grad tillgodose av lantmäteristyrelsen
framställda önskemål i fråga om utrymme och lokaldisposition. Sålunda hade
exempelvis inom den föreslagna tillbyggnaden vid landsstatshusets ena gavel
endast de två översta våningarna avsetts för lantmäterikontorets arkiv, då det
6
Statsutskottets utlåtande Nr 72.
av praktiska skäl ansetts synnerligen olämpligt att förlägga arkivet till tre olika
våningar. Bottenvåningen i tillbyggnaden skulle enligt förslaget disponeras
av länsstyrelsen, och skulle lantmäterikontorets arkiv i ersättning härför tilldelas
ett lika stort utrymme i våningen 1 trappa upp i det nuvarande landsstatshuset.
Vidare hade det visat sig nödvändigt att för erhållande av någorlunda
tillfredsställande utrymmen för lantmäterikontorets tjänstelokaler låta
förslaget jämväl omfatta en påbyggnad i en våning av landsstatshusets mot
gården förlagda flygel, däri länsstyrelsens sessionssal vore inrymd. Denna utvidgning
av besparingsnämndens program vore i främsta rummet betingad av
att det med hänsyn till befintliga innermurar och skorstensstockar, fönsteravstånd
m. m. icke visat sig möjligt att åstadkomma en fullt rationell uppdelning
av det lokalutrymme, som erhölles genom en påbyggnad av landsstatshuset.
En jämförelse mellan länsstyrelsens och lantmäterikontorets nuvarande
lokalutrymmen och de utvidgade utrymmen, som skulle erhållas genom de
alternativt föreslagna lösningarna av förevarande lokalfråga, framginge av
följande tabell:
Nuvarande |
Byggnads- styrelsens nybyggnads- förslag |
Besparings- nämndens program |
Det utarbetade |
|
I. Länsstyrelsens lokaler (utom |
||||
Tjänsterum, kvm............................ |
588-35 |
844 |
727-5 |
727-5 |
IL Lantmäterikontorets lokaler. |
||||
Tj änsterum, kvm........................... |
211 194 |
463 433 |
384 297 |
446 393 |
Summa kvm. |
405 |
896 |
681 |
839 |
Expeditionsvaktbostäder (2 rum och |
2 |
3 |
1 |
2 |
Den i ärendet verkställda utredningen hade givit vid handen, att, ehuru
landsstatshusets på- och tillbyggnad ingalunda kunde anses vara den mest rationella
lösningen av lantmäterikontorets lokalfråga, kontoret likväl härigenom
skulle erhålla någorlunda tillfredsställande lokaler. Beaktas borde dock särskilt,
att arkivutrymmena inom tillbyggnaden komme att bliva otillräckligt belysta
samt att korridorerna inom landsstatshuset skulle åt detta håll bliva
mörka. Yad länsstyrelsens lokalfråga beträffade, skulle visserligen genom påocli
tillbyggnadsförslaget länsstyrelsen erhålla en ökning av sitt nuvarande
lokalutrymme, men skulle länsstyrelsen gå miste om en de! i den nuvarande
vindsvåningen befintliga, till länsstyrelsens framtida disposition tidigare avsedda
rum, och kunde förslaget därför med hänsyn till vad länsstyrelsen i sitt
utlåtande anfört icke anses fullt nöjaktigt tillgodose länsstyrelsens oundgängliga
utrynmiesbehov.
Genomförandet av det upprättade på- och tillbyggnadsförslaget skulle draga
en byggnadskostnad av 255,000 kronor jämte 10,000 kronor för förhyrning under
byggnadstiden av provisoriska lokaler för såväl vissa delar av länsstyrelsen
som för lantmäterikontoret ävensom för flyttningskostnader eller sålunda tillhopa
265,000 kronor.
Det av byggnadsstyrelsen tidigare framlagda nybyggnadsförslaget beräknades
ursprungligen draga en kostnad av 348,500 kronor. Euligt vad en verk
-
Statsutskottets utlåtande AV 72.
ställd lornyad kostnadsutredning givit vid handen torde emellertid nämnda
kostnadssunima kunna minskas med 20,000 kronor.
Byggnadsstyrelsen erinrar vidare om ett av Orsa in. 11. socknars skagsmedelsfonder
gjort erbjudande om rätt för staten att återförvärva ett tidigare
till skogsmedelsfonderna försålt tomtområde om 1,052 kvadratmeter mot att
fondsstyrelserna medgåves att i en blivande nybyggnad disponera visst utrymme
för sammanträden och förvaring av värdehandlingar. Därest nybyggnaden
förlädes till berörda, skogsmedelsfonderna tillhöriga område — något
som byggnadsstyrelsen på i det följande närmare angivna grunder funne
synnerligen lämpligt — skulle den i nybyggnads förslaget förutsatta rivningen
av de å gården befintliga båda flygelbyggnaderna, av vilka den ena innehölle
en expeditionsvaktbostad, icke behöva ifrågakomma, varför nyinredning av eu
expeditionsvaldlägenhet i lands,statshuset kunde utgå, varjämte de i samma
förslag avsedda arbetena för uppförande av stängsel mellan de båda tomtområdena
samt en del nödvändiga planeringsarbeten skulle kunna uteslutas. Till
följd härav komme kostnaderna för nybyggnadsförslagets genomförande att
minskas med ytterligare 18,500 kronor, och skulle förslaget sålunda under ovan
angivna förutsättning betinga en sammanlagd kostnad av 310,000 kronor.
För ett närmare bedömande av vilken lösning av förevarande loka.lfråga, antingen
genom på- och tillbyggnad eller genom nybyggnad, som ställde sig ekonomiskt
fördelaktigast torde i första hand en jämförelse böra göras mellan
priset per kvadratmeter nyttig golvyta i det ena och det andra fallet. Enligt
på- och tillbyggnadsförslaget skulle erhållas en ökning av den effektiva golvytan
(inklusive en expeditionsvaktbostad) av sammanlagt 638 kvadratmeter och
priset per kvadratmeter nyttig golvyta bliva 415 kronor. Enligt nybyggnadsförslaget
skulle erhållas en ökning av den effektiva golvytan (inklusive två
expeditionsvaktbostäder) av 877 kvadratmeter, vilket gåve ett pris per kvadratmeter
nyttig golvyta av 350 kronor. Härav framginge, att nybyggnadsförslaget
skulle betinga ett icke obetydligt lägre enhetspris per kvadratmeter nyttig golvyta
än på- och tillbyggnadsförslaget. Med hänsyn härtill och då nybyggnadsförslaget,
ehuru detsamma i avseende å såväl utrymme som lokalernas rationella
anordnande innebure en långt mera tillfredsställande lösning av förevarande
lokalfråga, icke komme att betinga en större merkostnad än 45,000 kronor,
funne byggnadsstyrelsen tillräckligt bärande ekonomiska skäl icke föreligga
för ett förordande av på- och tillbyggnadsförslaget.
Härtill komme, att styrelsen i likhet med länsstyrelsen ställde sig mycket
tveksam rörande lämpligheten ur estetisk synpunkt att verkställa den ifrågasatta
på- och tillbyggnaden av landsstatshuset. En dylik på- och tillbyggnad
skulle komma att icke blott förändra byggnadens nuvarande karaktär utan även
åstadkomma en betydande omgestaltning av den nuvarande gatubilden. Landsstatshuset,
vilket vore beläget vid Åsgatan, som här hade en bredd av allenast
8.85 meter, vore ett tvåvånings stenhus med en mycket god, gammaldags enkel
men värdig prägel. Dess fasad mot gatan vore symmetriskt avvägd med mittaxeln
betonad av ett portalparti och en frontespis. Vid vardera gaveln vore
lämnat ett fritt obebyggt område, varigenom byggnadens monumentalitet och
självständighet i förhållande till omgivningen ytterligare betonades. Närliggande
byggnader utgjordes av låga enkla tvåvåningshus, och hade det snett
emot landsstatshuset på andra sidan Åsgatan belägna länsresidenset en höjd av
två och en halv våningar. Bebyggelsen omkring landsstatshuset hade sålunda
givits en enhetlig utformning, som representerade ett bestämt skönhetsvärde,
vars bevarande måste anses vara ett allmänt intresse. Denna enhetlighet skulle
emellertid i mycket betänklig grad rubbas, därest landsstatshuset skulle påbyggas
med en våning. Härjämte borde beaktas, att byggnaden härigenom
skulle erhålla en höjd, som med 2 meter överstege den maximihöjd, som enligt
0 Statsutskottets utlåtande Nr 72.
bestämmelserna i byggnadsstadgan för rikets städer i förevarande fall skulle
ia f orekomma, därest det vant fråga om en enskild byggnad, samt att påbyggf
r\ T™ 6» ko“ma att försämra belysningsförhållandena inom motstående
1 fastigheter pa andra sidan av den smala Åsgatan. Vidare skulle en tillbyggnad
vid ena gaveln komma att helt förrycka den symmetriska utformningen av
byggnadens gatufasad vartill jämväl komme, att tillbyggnaden, som skulle
stracka sig^ anda ut till tomtgränsen, här måste förses med en brandmur, som
“fd,.tv1a„,yanl1ngars h°Jd skulIe komma att överskjuta intilliggande byggnad
ett iorhallande, som ur utseendesynpunkt givetvis måste anses vara synnerligen
otillfredsställande.
På grund av vad sålunda anförts avstyrker byggnadsstyrelsen en lösning
av lantmäterikontorets och länsstyrelsens i Kopparbergs län lokalfrågor genom
på- och tillbyggnad av landsstatshuset. Beträffande förslaget till nybyggnad
för lantmäterikontoret anför byggnadsstyrelsen slutligen:
Denna fråga hade kommit i ett i viss mån ändrat och än fördelaktigare läge
an vad tidigare vant fallet genom erbjudandet att till staten kostnadsfritt på
vissa vdlkor överlata ovan omförmälda, skogsmedelsfonderna tillhöriga tomtomiade.
Den salunda ifrågasatta utvidgningen av landsstatshusets tomt som
givetvis komme att i avsevärd grad öka denna tomts värde i och för sig möjliggjorde
en förläggning av nybyggnaden, som skulle medföra den stork fördelen,
att landsstatshusets nuvarande tomtområde skulle lämnas helt obeskuret
med möjlighet för framtida lokalutvidgningar. Vidare skulle nybyggnaden vid
en sadan förläggning genom eu direkt omkastning av byggnadens planer kunna
erhalla ingång från gatan, varjämte, såsom ovan framhållits, vissa tidigare föreslagna
stängsel- och planeringsarbeten icke skulle behöva komma till utförande.
1 detta sammanhang finge byggnadsstyrelsen framhålla, att den på det till utvidgning
avsedda området befintliga byggnaden skulle rivas, och torde rivmngskostnaderna
ungefär motsvaras av det materialvärde, denna byggnad representerade.
Beträffande de av vederbörande fondstyrelser uppställda villkoren
för områdets överlåtande till statsverket hade en verkställd undersökning
givit vid handen, att någon svårighet att uppfylla dessa villkor icke torde mötm
fealunda skulle, enligt vad chefen för lantmäteristyrelsen meddelat, till fondstyrelsernas
föi fogande kunna ställas det å bilagda förändrade planritningar
över nybyggnaden med sammanträdesrum betecknade, i byggnadens bottenvåning
belägna rummet om 25 kvadratmeter, vilket tidigare varit avsett till
luin för assistent, jämte ett därunder i källarvåningen tidigare som reservrum
angivet utrymme, som nu skulle inredas till kassavalv, varvid en särskild trappa
skulle anordnas som förbindelseled mellan de båda utrymmena. Dessa anordemellertld
en del kostnader, vilka av byggnadsstyrelsen beräknats
till 0,500 kronor, vadan alltså den totala kostnaden för nybyggnadsförslaget
skulle komma att höjas till 316,500 kronor.
Vad beträffade de kostnader, som statsverket skullo få vidkännas för de två
utrymmenas uppvärmning och belysning, torde desamma komma att bliva mycket
obetydliga.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Att de nuvarande lokalerna för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Kojiparbergs
län i landsstatshuset i Falun äro otillräckliga och i övrigt mindre tillfredsställande
har vitsordats såväl av samtliga i ärendet hörda myndigheter
som av riksdagen. Senast har dylikt uttalande gjorts av riksdagens år 1927
församlade revisorer, vilka ansett frågan om ökat lokalutrymme för ovanberörda
myndigheter i Falun böra med det snaraste vinna sin lösning. Det träng
-
Statsutskottets utlåtande Nr 72.
ande behovet av förbättrade lokaler torde alltså la anses styrkt, och då erforderlig
utredning rörande åtgärder för detta behovs tillgodoseende numera föreligger,
anser jag frågan härom böra underställas innevarande års riksdag.
Berörda utredning har givit till resultat två olika förslag för lokalfrågans
lösning. Byggnadsstyrelsen har sålunda föreslagit uppförande av en nybyggnad
för lantmäterikontoret samt disponerande av landsstatshuset i dess helhet
för länsstyrelsens behov, medan 1927 års besparingsnämnd åter ifrågasatt
påbyggande av nämnda hus med ytterligare en våning samt en tillbyggnad
vid ena gaveln. Även om genomförandet av sistnämnda förslag kan ske
för en mindre kostnad än nybyggnadsförslaget, äro med detsamma förbundna
olägenheter, särskilt för lantmäterikontoret. Förslaget har också
rönt motstånd av de myndigheter, som skulle beröras därav. Men även i
sitt av byggnadsstyrelsen modifierade skick är på- och tillbyggnadsförslaget
alltjämt behäftat med vissa olägenheter, särskilt i avseende å belysningsförhållandena
inom vissa delar av den utvidgade landsstatsbyggnaden
och ur arkitektonisk synpunkt, vartill kommer, att det genom detta förslag
vunna ökade utrymmet skulle draga en större kostnad för ytenhet än den lokalökning,
som erhålles genom nybyggnadsförslaget. Genom sistnämnda förslag åter
tillgodoses för en avsevärd tid framåt på ett tillfredsställande sätt de krav, som
måste ställas på en lantmäterikontorslokal, samt därjämte önskemålen om förbättrade
lokaler för länsstyrelsen, och har förslaget jämväl förordats av såväl
lantmäterimyndigheterna som länsstyrelsen. Genom den numera yppade möjligheten
att förlägga lantmäterikontorsbyggnaden till skogsmedelsfondernas
tomt har detta alternativ kommit att framstå såsom än fördelaktigare för statsverket,
då sagda byggnad därigenom kommer att erhålla ett ur flera synpunkter
ännu bättre läge än om det förlädes å landsstatshusets nuvarande tomt, varjämte
det intrång å nämnda tomt, som lantmäterikontorets förläggande därstädes
skulle innebära, undvikes.
Med hänsyn till de fördelar, som — särskilt om man ser frågan på längre
sikt — äro förbundna med nybyggnadsförslaget, anser jag den större kostnaden
icke böra utgöra hinder för förslagets genomförande. Jag vill alltså tillstyrka,
att ifrågavarande, skogsmedelsfonderna tillhöriga tomt återförvärvas för statsverkets
räkning på de därför uppställda villkor samt att å sagda tomt uppföres
eu nybyggnad för lantmäterikontoret och därefter dettas nuvarande lokaler i
landsstatshuset iordningställas för länsstyrelsens räkning, allt i enlighet med
byggnadsstyrelsens förslag, för en kostnad av 316,500 kronor. Härav torde för
budgetåret 1928—1929 böra anvisas ett belopp, motsvarande det i statsverkspropositionen
beräknade, eller 150,000 kronor.»
Den av departementschefen föreslagna lösningen av förevarande lokalfrågor
genom en nybyggnad för lantmäterikontoret synes utskottet innebära så väsentliga
fördelar i jämförelse med besparingsnämndens påbyggnadsförslag, att den
förstnämnda lösningen utan tvekan bör betraktas som den lämpligare. Detta
gäller i all synnerhet sedan numera genom förda förhandlingar mellan länsstyrelsen
och ombuden för Orsa m. fl. socknars skogsmedelsfonder kunnat åt staten
Utskottets
yttrande.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 72.
utverkas ett återförvärv av det intill landsstatshuset liggande tomtområdet,
vilket sålunda kan disponeras för den blivande nybyggnaden.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att den Orsa m. fl. socknars skogsmedelsfonder
tillhöriga tomten nr 5 i kvarteret nr 5 i Falun må av statsverket
förvärvas på de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 2 mars 1928 angivna villkor;
b) för uppförande å berörda tomt av nybyggnad för lantmäterikontoret
i Kopparbergs län samt för iordningställande av kontorets
nuvarande lokaler för länsstyrelsen i nämnda län för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 150,000
kronor.
Stockholm den 28 mars 1928.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 71.