Statsutskottets utlåtande Nr 71.
Nr 71.
Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1928 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
inköp av mark och uppförande därå för postverkets
räkning av tillbyggnad till telegrafhuset i
Borås.
(4:e avel.)
I arets statsverksproposition har Kungl. Maj:t (utgifter för kapitalökning,
Bilaga 2, punkt 4) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som
kunde komma att avlatas i ämnet, för inköp av mark och uppförande därå för
postverkets räkning av tillbyggnad till telegrafhuset i Borås för budgetåret
1928—1929 beräkna ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 24 februari 1928 avlaten,
till statsutskottet hänvisad proposition, nr 126, föreslagit riksdagen att
föi inköp av eu i statsrådsprotokollet omförmäld tomt jämte viss gatumark i
Borås samt uppförande därå för postverkets räkning av tillbyggnad till telegrafhuset
i nämnda stad för budgetåret 1928—1929 anvisa ett reservationsanslag
av 207,000 kronor att utgå av lånemedel.
Enligt av generalpoststyrelsen framlagt förslag skulle ifrågavarande tillbyggnad
uppföras i allenast en våning och i sin helhet komma att innehålla en
sammanlagd golvyta av cirka 500 kvadratmeter; byggnaden skulle inrymma
ett större expeditionsrum för inlämning av masspaket, en mindre lokal för mottagning
av s. k. ströpaket, ett expeditionsutrymme för sortering av paketpost
samt ett utrymme för postkontorets motorfordon. Enligt uppgjorda kostnadsberäkningar
skulle kostnaderna för den planerade tillbyggnaden belöpa sig till
156,000 kronor. Sammanlagda kostnaden för tillbyggnaden och för byggnadsmarken
uppginge alltså till 213,000 kronor.
För ändamålet skulle av privat ägare förvärvas ett intill telegrafhuset beläget
tomtområde om 314 kvadratmeter, vilket jämte ett å tomten uppfört
mindre boningshus av trä med uthusbyggnad erbjudits för 45,000 kronor. Dessutom
måste från Borås stad inköpas en mellanliggande gatudel. Kostnaden
för dennas förvärvande, inberäknat gottgörelse för flyttning av vissa ledningar
för vatten m. m., beräknas utgöra 12,000 kronor.
1927 års besparing snämnd har avgivit utlåtande den 3 januari 1928 samt
därvid funnit behov av lokalutvidgning för ifrågavarande postkontor föreligga
och det föreliggande förslaget utgöra en ändamålsenlig lösning av lokalfrågan.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. G sand. 38 luift. (Nr 71—76.) sos 28
2 Statsutskottets utlåtande Nr 71.
Beträffande vissa detaljer har nämndens granskning givit anledning till följande
erinringar:
Då tillbyggnaden hade en väsentligt annan karaktär än telegrafhuset och
endast utfördes i en våning, syntes det ej föreligga tillräcklig anledning att av
hänsyn till sistnämnda byggnads utseende nedlägga onödigt stora kostnader på
nybyggnadens yttre. Dennas läge ställde ej heller några krav på dyrbart utförande.
De besparingar, som kunde göras i avseende å byggnadens yttre, hänförde
sig främst till utbyte av kalksten i fasader och taklister mot betong, som putsades
och avfärgades. Vidare borde till barriärplintar kunna i stället för kalksten
användas krysshamrad betong. Jordfyllningen å taket borde utgå, då planterandet
av träd härstädes vore överflödigt och kunde komma att medföra ökade
underhållskostnader. Även en del andra mindre åtgärder i besparingssyfte beträffande
byggnadens yttre torde kunna genomföras.
I byggnadens inre kunde golvet — i stället för med järnbalkar och armering
— utföras med ett cirka 15 cm. tjockt betongunderlag, lagt direkt på den beredda
marken och försett med stöd av erforderligt antal pålar.
Till sistnämnda liksom övriga pålar kunde, i likhet med vad som torde hava
tillämpats vid telegrafhusets byggande, användas träpålar, som med sin överkant
stode under vattenytan i den förbiflytande ån och som överbyggdes med betong.
De i generalpoststyrelsens förslag upptagna pålarna syntes däremot avse betongpålar.
Därest ovan angivna förenklingar i utförandet iakttoges, ansåge besparingsnämnden,
med stöd jämväl av kostnadsberäkning av en erfaren och betrodd byggmästare
på platsen, att byggnadskostnaden borde kunna nedsättas till 130,000
kronor.
I anledning härav har byggnadsstyrelsen med utlåtande den 26 januari 1928
överlämnat ett av chefen för styrelsens byggnadsbyrå avgivet yttrande, däri
amf öres:
Vid tidigare granskning å byggnadsbyrån av den beräknade kostnaden, 156,000
kronor, för byggnadsföretaget hade framhållits, att denna summa och särskilt
den däri ingående posten för värmeledningsanläggning vore väl knappt beräknad
samt att, därest vid utbjudande av entreprenad de beräknade kostnaderna skulle
visa sig otillräckliga, förenklingar måste vidtagas, i första hand avseende naturstenens
å fasaderna ersättande med på lämpligt sätt ytbehandlad betong. Att
dessa förenklingar icke direkt föreslagits berodde på att från stadens sida uttalats
önskemål om ett såvitt möjligt tilltalande utseende å byggnaden. Mot besparingsnämndens
förslag till dylik förenkling, vilket torde medföra en kostnadsbesparing
av 8,000 ä 9,000 kronor, vore sålunda intet att erinra; dock syntes
denna besparing på grund av de knappt beräknade värmeledningskostnaderna
böra minskas till högst 6,000 kronor.
Jordfyllningen å taket måste bibehållas eller ock ersättas med annat lämpligt
isoleringsmaterial för hindrande av värmeutströmningar genom den stora takytan.
Denna jordfjdlning hade sålunda förutsatts vid beräkningen av värmeledningsanläggningen,
och kostnaden för densamma kunde icke avräknas.
Den av besparingsnämnden föreslagna åtgärden att ersätta det föreslagna
bjälklaget under lokalerna med ett cirka 15 cm. tjockt betongunderlag vore icke
tillfredsställande. En sådan åtgärd tarvade för att förhindra att lokalerna bliva
osunda och sålunda som expeditionslokaler oanvändbara, att golvkonstruktionen
Statsutskottets utlåtande Nr 71.
3
gjordes med dubbla betonglag med noggrann isolering med äkta asfaltfilt i flera
lag mot jordfukt och betryggande isolering mot köld underifrån. Detta spörsmål
hade jämväl övervägts vid granskningen å byggnadsbyrån, men hade ritningarna
godkänts såsom angivande en mera tillförlitlig och knappast dyrare konstruktion.
I detta sammanhang torde böra erinras, att ganska stor tvekan hysts rörande
lokalernas ändamålsenlighet. Erfarenheten hade nämligen visat, att
dylika i en våning utbredda och med plant yttertak täckta lokaler vore ganska
svåra att hålla fuktfria och sunda. Alla rimliga åtgärder borde sålunda vidtagas
för att göra lokalerna hygieniska och dit hörde utan tvivel den föreslagna
bj äl klagskonstruktionen.
Jämväl frågan angående användning av träpålar hade prövats vid förberörda
granskning å byggnadsbyrån. Några uppgifter hade icke stått till buds
och ej heller kunnat i hast anskaffas rörande lägsta grundvattenytan å byggnadsplatsen.
Som bekant måste träpålarnas avskärning ligga på visst djup
under sagda vattenyta och grundmurarna dit nedföras. Begagnades betongpålar,
vilka vore oberoende av grundvattenytans läge, kunde grundmurarna
göras vida lägre, i synnerhet som källare saknades under byggnaden. Det hade
emellertid varit meningen, att denna fråga skulle ytterligare prövas i samband
med byggnadens uppförande och det billigaste förfaringssättet givetvis begagnas.
Kostnadsskillnaden torde av ovan angivna skäl bliva ganska ringa.
För egen del har byggnadsstyrelsen instämt i chefens för byggnadsbyrån
yttrande samt förklarat sig tveksam, huruvida även med den tillstyrkta förenklingen
i byggnadsförslaget en sänkning i det begärda anslagsbeloppet vore
välbetänkt. I varje fall kunde styrelsen icke tillstyrka större dylik sänkning
än med 6,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Att postkontoret i Borås på grund av den starka och enligt inhämtade uppgifter
alltjämt fortgående stegringen i trafiken, särskilt paketrörelsen, är
i trängande behov av större och i övrigt ändamålsenligare lokaler är
uppenbart, varför åtgärder i dylikt syfte torde böra med det snaraste
vidtagas. Av den i sådant hänseende förebragta utredningen torde framgå, att
den ur såväl postal som ekonomisk synpunkt bästa lösningen av förevarande
lokalfråga är att, på sätt föreslagits, uppföra en 1 il Ibyggnad till telegrafhuset
å för ändamålet inköpt område. Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att ifrågavarande
förslag bringas till genomförande. Mot kostnaden för omförmälda
markförvärv, 57,000 kronor, synes intet vara att erinra. Vad beträffar kostnaden
för den förordade tillbyggnaden, lärer det med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen
anfört icke vara tillrådligt att beräkna den till lägre belopp än
150,000 kronor. Givetvis bör vid byggnadsföretagets utförande tillses, att
detta sker på så billigt sätt som möjligt, men skäliga krav på byggnadens
ändamålsenlighet och lämplighet få därvid icke åsidosättas. Sammanlagt skulle
alltså för ifrågavarande ändamål erfordras ett belopp av 207,000 kronor.»
Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört hemställer
utskottet,
att riksdagen må för inköp av en i statsrådsprotokollet angiven
fastighet, benämnd nr 1 i kvarteret Tris, jämte viss gatu
-
TJtskottets
yttrande.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
mark i Borås m. m. samt uppförande därå för postverkets räkning
av tillbyggnad till telegrafhuset i .nämnda stad för budgetåret
1928—1929 anvisa ett reservationsanslag av 207,000 kronor.
Beträffande sättet för täckande av detta anslag kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande.
Stockholm den 28 mars 1928.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVABNZELTUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, .1. L.
Widell, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. G. Walles, C. I. Asplund, J. B.
Johansson i Fredrikslund, C. Johansson i Hälsingborg och O. A. Ernfors;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R.
Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i kullenbergstorp,
E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren och E. G. E. Eriksson
i Stockholm.