Statsutskottets utlåtande Nr (i.
1
tfr 6.
Ankom till riksdagens kansli den It mars 1928 kl. 4 e. in.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—
1929 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel,
innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
(4:e avd.)
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928—1929 har
Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln föreslagit riksdagen (punkt 1
av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag) att i avbidan på den proposition, som kunde komma
att avlåtas i ämnet, beräkna en höjning av det ordinarie förslagsanslaget till
departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 177,000 kronor, med
13,500 kronor till 190,500 kronor.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat
härigenom för riksdagen
anmäla.
2:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 2) hemställer utskottet,
att riksdagen må till avlönande av en extra byråchef för
tekniska ärenden för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 12,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1928—1929 har Kungl. Maj:t
upptagit det ordinarie förslagsanslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
med oförändrat belopp, 167,500 kronor. Beträffande nämnda anslag kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Departementets
avdelning av
Kungl. Majds
kansli.
[1.]°)
Extra byråchef
för tekniskaärenden.
[2-J
Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen.
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 6 häft. (Nr 6.)
530 28 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Anslagen till
väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen
och dess
underlydande
distrikt m. in.
[3-6.]
Ex p ens er
för allmänna
arbeten.
[7-]
Vägundersökn
ing ar.
[8.]
Byggande av
landsvägar,
vanliga
bygdevägar
och broar.
[9-]
4:o) Beträffande Kungl. Maj:ts särskilda förslag angående anslag till vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet (punkt 3) och till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
distriktstjänstemän (punkt 4), angående ytterligare medel
till avlönande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän
(punkt 5) samt angående stipendier till medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren
(punkt 6) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
5:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten, nu 80,000 kronor,
med 20,000 kronor till 100,000 kronor.
Beträffande Kungl. Maj:ts förevarande förslag kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
Vägbyggnader och vägunderhåll.
G:o) Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie
reservationsanslaget till vägundersökningar, nu 60,000 kronor, med 5,000 kronor
till 65,000 kronor.
Beträffande Kungl. Maj-.ts förslag kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till byggande av
landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 4,000,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 13—16 av
åberopade statsrådsprotokollet. I
I samband med förevarande punkt har utskottet till behandling förehaft
följande inom andra kammaren väckta motioner, nämligen
nr 31, av herr 0. E. Sandberg, som hemställt, att riksdagen måtte besluta
att statsbidrag för marklösen vid byggandet av nya samt förbättring eller
omläggning av backiga eller eljest mindre goda vägar, och vid förbättring
av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden, må utgå efter samma
grunder som till kostnaderna i övrigt, eller om detta icke kan bifallas att
statsbidrag för marklösen vid förbättring eller omläggning av backiga eller
eljest mindre goda vägar, och vid förbättringar av för automobiltrafiken viktiga
vägar å landsbygden, må utgå efter samma grunder som till kostnaderna
i övrigt;
Statsutskottets utlåtande Ne (j. ;5
in- 347, av herr (''. Larson i Tönnersa in. ti., som hemställt, att riksdagen
vid beviljande av anslag till byggande och förbättring av landsvägar och
bygdevägar måtte föreskriva, att statsbidrag jämväl skall utgå för inlösen av
mark till nämnda ändamål intill % av kostnaden härför;
nr 220, av herr 71/. Västberg, som hemställt, att riksdagen måtte besluta
att till bidrag för brobyggnader under budgetåret 1928—1929 upptaga ett
anslag å 1,400,000 kronor; samt
nr 249, av herr O. Hagman, som hemställt, att riksdagen måtte till byggande
av landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 9,900,000 kronor.
I fiåga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
far utskottet hänvisa till motionerna.
Inledningsvis vill utskottet under nu förevarande punkt erinra, hurusom i
statsverkspropositionen föreslås vissa ändringar i väganslagens uppställning
Dessa förändringars huvudsakliga innebörd framgår av nedanstående sammanställning:
-
1927—1928
Anläggning eller förbättring
av vägar ...... 3,000,000: —
Understödjande av brobyggnader,
och, företrädesvis
mindre,
hamnbyggnader m m. 2)1,000,000: —
Anläggning av enklare
vägar............................ 700,000: —
1928—1929
i enligt statsverkspropositionen)
i9-] Byggande av landsvägar
och vanliga bygdevägar
>).............. ...... 4.000,000: -
[28.j Handelshamnar och
farleder........................ 250,000: —
[10.] Byggande av enkla
bygdevägar................. 700,000: —
Enligt gällande väglag uppdelas — på sätt framgår av den i statsrådsprotokollet
lämnade redogörelsen — de allmänna vägarna efter sin betydelse
för den allmänna samfärdseln i två slag: landsvägar och bygdevägar. Genom
1919 års lag om ödebygdsvägar tillkom ett nytt slag av vägar, ödebygdsvägarna,
vilka i vissa avseenden äro likställda med allmänna vägar. Stats
bidrag till anläggning av allmänna vägar utgå, oavsett automobilskattemedlen,
från två anslag, nämligen dels anslaget till anläggning av nya samt förbättring
eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda vägar, dels ock
anslaget till anläggning av enklare vägar. Till anläggning av broar utgår
till bJobiggfaLTsTnot att frä“ anSlaget hädanefter SkullC Utgå ^bidrag jämväl
9-n ntvw detta f«6l01uP j a,l\ 750>000 kronor ansetts vara anslaget för brobyggnader och
2.>0,000 kronor för »handelshamnar och mindre farleder». Det För brobyggnader avsed,!•>
beloppet har nu föreslagits höjt till 1,000,000 kronor och lagts in i anslagit till »Byggande
äÄlÄoÄ^deVäSar,’S°m 6nligt KungL >Iapts försl‘S skulle höjas från
4
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
därjämte statsbidrag ur anslaget till understödjande av brobyggnader och,
företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder.
Anläggning av ödebygdsvägar bekostas av särskilt för ändamålet anvisat
anslag.
De enklare vägarna äro att hänföra till bygdevägar, men de flesta bygdevägar
hava, enligt vad departementschefen framhåller, hittills utförts icke
såsom enklare vägar utan efter eu högre teknisk typ, vilken närmar sig
landsvägstypen, låt vara med mindre vägbredd. I anslutning till de sålunda
rådande faktiska förhållandena avse de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
utfärdade normalbestämmelserna, såvitt angår allmänna vägar, å ena sidan
landsvägar och vanliga bygdevägar, vilka behandlats i ett sammanhang, och
å andra sidan enkla bygdevägar.
Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle det till anläggning och
förbättring av vägar för 1927—1928 utgående reservationsanslaget å 3,000,(XX)
kronor för 1928—1929 upptagas under ändrad benämning »byggande av
landsvägar och vanliga bygdevägar», varvid, i samband med att till ifrågavarande
anslag från det tidigare för bro- och hamnbyggnader anvisade anslaget
föres <len för brobyggnader avsedda delen, anslaget skulle upptagas
med ett till 4,000,000 kronor förhöjt belopp, varav 1,000,000 kronor för brobyggnadsarbeten.
Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har förevarande anslagsbehov för
1928—1929 uppskattats till 9,900,000 kronor, varav 8,500,000 kronor för vägbyggnader
och 1,400,000 för broarbeten.
Departementschefen har beträffande själva anslagsberäkningen anfört följande
:
»Yad därefter angår beloppet av det nya anslaget, lärer detsamma, i den
mån det motsvarar det hittillsvarande anslaget till anläggning eller förbättring
av vägar m. in., icke kunna sättas till högre belopp än under de senaste
åren utgått till samma ändamål eller 3,000,000 kronor. Beträffande åter den
del av anslaget, som är ämnat att tillgodose behovet av statsbidrag till brobyggnader,
skulle — med utgångspunkt från att till understödjande av brobyggnader
och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader in. m. avsåges ett
belopp lika med det för sådant ändamål nu utgående anslaget å 1,000,000
kronor — till det nya anslaget föras ett belopp, motsvarande tre fjärdedelar
av nyssnämnda anslugsbelopp, 1,000,000 kronor, eller således 750,000 kronor.
Emellertid har tid efter annan i statsverkspropositionen vitsordats, att hittills
beviljade anslag till brobyggnader måste anses otillräckliga. Den av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu förebragta utredningen visar även, att
ett betydande och trängande anslagsbehov föreligger. Vid sådant förhållande
synes en kraftig höjning av den för brobyggnader avsedda delen av anslaget
av nöden, och torde denna del böra beräknas till 1,000,000 kronor. I enlighet
härmed skulle anslaget i sin helhet upptagas till 4,000,000 kronor.»
Av departementschefen har förutsatts att vid bifall till den sålunda förordade
sammanslagningen det, därest riksdagen icke hade något att häremot
erinra, skulle ankomma på Kungl. Maj:t att för vinnande av större enkelhet
och reda vidtaga en formell revision av gällande bestämmelser om bidrag
till väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt upp
-
Statsutskottets utlåtande Nr b''.
rensning av åar ocli farleder ävensom de övriga statsbidragsbestämmelser,
som därmed kunna äga samband. Härvid bär även ansetts böra tagas hänsyn
till de iindrade förhållanden, som numera inträtt beträffande väghållningen
inom köpingar och municipalsamhällen.
Av herr O. Hagman har i motion II: 249 påyrkats, att förevarande anslag
måtte höjas från det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 4,000,000 kronor
till 9,900,000 kronor, d. v. s. vad av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under
denna punkt begärts. Herr M. Västberg har i motion II: 220 framhållit,
hurusom det för brobyggnader avsedda beloppet av 1,000,000 kronor finge
anses för knappt, och hemställt om höjning till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
tillstyrkta anslagsbeloppet 1,400,000 kronor.
Med tagen hänsyn till de stora behov av anslag till väganläggningar, som
otvivelaktigt föreligga, vill utskottet tillstyrka, att den till dylika anläggningar
avsedda delen av anslaget förhöjes från av departementschefen beräknade
3,000,000 kronor till 3,500,000 kronor. Vad angår det för brobyggnadsarbeten
avsedda medelsbeloppet torde detta, på sätt departementschefen hemställt,
böra bestämmas till 1,000,000 kronor, en summa som innebär en höjning
av 250,000 kronor i jämförelse med nu löpande budgetår. Vid bifall till
vad utskottet sålunda tillstyrkt kommer alltså anslagets slutbelopp att utgöra
4,500,000 kronor.
Av herrar O. E. Sandberg och Larson i Tönnersa m. fi. har i väckta
motioner II: 31 och 147 hemställts, att statsbidrag från ifrågavarande anslag
måtte få utgå även för marlclösen. Den förstnämnda motionen avser även
automobilskattemedels användning för dylikt ändamål, i vilket hänseende
motionen emellertid under punkt 17:o) kommer att av utskottet upptagas till
behandling.
Det torde icke kunna bestridas, att den år 1914 beslutade åtgärden att
borttaga ifrågavarande tidigare medgivna rätt kan i vissa fall medföra mindre
önskvärda konsekvenser, i det kraven på att väganläggningarna erhålla den
ur allmän trafiksynpunkt gynnsammaste och även i övrigt lämpligaste sträckningen
får i alltför hög grad träda tillbaka för en lätt förklarlig strävan från
vägdistriktets sida att undvika markinköp. Att märka är ock de jämförelsevis
kostsamma markförvärv, som icke sällan förutsättas för genomförande av
erforderliga moderniseringsåtgärder i form av vägars rätning och breddning
och andra liknande omläggningsarbeten. Enligt utskottets mening torde
skäl föreligga för att, då så av allmänna samfärdselhänsyn kan befinnas särskilt
önskligt, statsbidrag må — efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande —
få från det under denna punkt behandlade anslaget utgå jämväl för lösen
av mark, vars förvärvande kan för vederbörande ort ställa sig i särskilt hög
grad betungande såsom exempelvis åker, äng eller trädgård, så ock för lösen
av byggnad, som befinnes liinderlig för vägs breddning eller omläggning
eller vars undanskaffande kan vara angeläget för tillgodoseende av trafiksäkerheten.
Utskottet*
yttrande.
Byggande
av enkla
bygdevägar.
[io.]
b Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Med liansyn till att förevarande anslag till en väsentlig del är ämnat att
tillgodose behovet av statsbidrag jämväl för brobyggnadsarbeten har utskottet
ansett anslaget lämpligen böra upptagas under benämning: Byggande av
landsvägar, vanliga bygdevägar och broar.
Vad departementschefen anfört rörande behövligheten av en formell revision
av de nu gällande bidragsbestämmelserna i ämnet, har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Majds förevarande förslag och herr
Hagmans i ämnet väckta motion II: 249 samt med avslag å
herr Västbergs motion II: 220, i vad den skiljer sig från Kungl.
Maj ds förslag, till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar
och broar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,500,000 kronor;
b) i anledning av de av herrar Sandberg och Larson i Tönneisa
m. fl. väckta motionerna II: 31 och 147, den förstnämnda
motionen i vad den avser nu förevarande anslag, medgiva, att,
da så av allmänna samfärdselhänsyn kan befinnas säi-skilt
önskligt, statsbidrag må, efter Kungl. Maj ds närmare beprövande,
från ifrågavarande anslag utgå jämväl för lösen av mark,
vars förvärvande skulle för vederbörande ort ställa sig i särskilt
hög grad betungande, såsom exempelvis åker, äng eller
trädgård så ock för lösen av byggnad, som befinnes hinderlig
för.vägs breddning eller omläggning eller vars undanskaffande
kan vara angeläget för tillgodoseende av trafiksäkerheten.
8:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till byggande av
enkla bygdevägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 700,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 10 och 17 av åberopade statsrådsprotokollet.
I samband med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 28, av
herrar O. Pettersson och P. A. Larsson och den andra inom andra kammaren,
nr 53, av herrar A. Danielsson och A. Gustajson i Kasenberg, däri hemställts,
att riksdagen till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret 1928—1929
måtte anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Anslag för anläggning av enklare vägar hava anvisats från och med år
1914, till eu början avsedda för de nordligare länen men från och med år
1922 för hela landet. Anslagsbeloppet har för var och en av budgetperioderna
Statsutskottets utlåtande Nr G. 7
11*24—1927 bestämts till (500,000 kronor samt för budgetaret 11*27—11*28 till
700,()()(* kronor.
Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär för 1928—1929 begärts ett anslag
av 2,600,000 kronor.
Departementschefen bär i ärendet anfört följande:
»Beträffande först det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet
synes man under nu rådande förhållanden böra inskränka sig till att söka
fylla det nödvändigaste medelsbehovet. Jag anser mig därför icke kunna
föreslå en höjning av anslaget utöver det för innevarande budgetår fastställda
beloppet, 700,000 kronor.
Vidkommande därefter de föreslagna ändringarna beträffande anslagets
benämning och upptagande i riksstaten anser jag mig böra biträda riksräkenskapsverkets
förslag, dock att ordet »anläggning» av samma skäl som
under nästföregående punkt anförts beträffande anslaget till byggande av
landsvägar och vanliga bygdevägar bör utbytas mot »byggande», Anslaget
torde sålunda benämnas »Byggande av enlcla bygdevägar».
Enligt nu gällande bestämmelser för ifrågavarande anslag (kungörelse den
21 oktober 1921, nr 656) beviljas bidrag från anslaget av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
när fråga är om vägar i de fyra nordligaste länen och
bidraget ej överstiger två tredjedelar av den beräknade kostnaden för företaget,
men eljest av Kungl. Maj:t. Då anledning icke synes föreligga att
avvika från den beträffande allmänna väganslaget gällande ordningen för utdelande
av bidrag, torde, därest annat ej föranledes av blivande proposition
angående vägväsendets omorganisation, vid den förut omförmälda formella
revisionen av hithörande statsbidragsbestämmelser beträffande villkoren för
nu förevarande anslag jämväl den sakliga ändring vidtagas, att bidrag från
anslaget städse utdelas av Kungl. Maj:t.»
Utan att förbise det ur samhällelig synpunkt mycket belijärtansvärda
syfte, ifrågavarande anslag till enklare bygdevägar är avsett att främja, kan
dock utskottet icke tillstyrka, att anslaget för nästkommande budgetår bestämmes
till högre belopp än i riksstatsförslaget för ändamålet beräknats.
Yad angår den föreslagna ändringen i avseende å formen för bidrags
‘beviljande från anslaget, nämligen att prövningen av hithörande ärenden
hädanefter städse skulle hänskjutas till Kungl. Maj:t, har utskottet intet att
häremot erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och med avslag å de av herrar O. Pettersson och P. A. Larsson
samt herrar Danielsson och Gustafson i Kasenberg i ämnet
väckta motionerna (I: 28 och II: 53), i vad dessa motioner skilja
sig från Kungl. Maj:ts förslag, må till byggande av enkla
bygdevägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 700,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Byggande 9:o) Kungl. Maj:t liar (punkt 11) föreslagit riksdagen att för byggande av
av vägar ödebygdsvägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
Norrbottens, av 500,000 kronor.
Västerbottens,
Jämtlands och
Västemorr- Förslaget innebär dels att den nuvarande benämningen å anslaget »AnläggImtfvtisa
ning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västerdetar
av norrlands samt vissa delar av Kopparbergs län» ändras till »Byggande av
KoPP“rt>ergs ödebygdsvägar», dels ock att det för innevarande budgetår anvisade anslagsni
] beloppet, 450,000 kronor, för budgetåret 1928—1929 höjes till 500,000 kronor.
utskottets Kungl. Maj.ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
yttrande. annan erinran an att anslaget, i närmare överensstämmelse med dess nuvarande
titel, synes böra upptagas under benämning: Byggande av ödebygdsvägar
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt
vissa delar av Kopparbergs län.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av
Kopparbergs län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 500,000 kronor.
Byggande av l0:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 12) att för byggande
efartsvägaf- av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservai
Norrland, tionsanslag av 275,000 kronor.
ViirmiånToch Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 19—22 av åberopade statsrådsnorra
delarna protokollet.
av Örebro
län- I samband med förevarande punkt har inom andra kammaren väckts föl
[12.
] jande till utskottets behandling hänvisade motioner, nämligen
nr 13, av herr P. Bergström i Bäckland, som hemställt, att riksdagen måtte
besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning för att utröna, om det
ytterligare finnes trakter, vars förhållanden skulle göra dem berättigade att
erhålla bidrag ur statens anslag till byggandet av utfartsvägar, och i så fall
föreslå, med vilken summa anslaget därigenom borde utökas, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda;
nr 32, av herr E. Lindmark m. fl., som hemställt, att riksdagen måtte
besluta att för byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra reservationsanslag av kronor 320,000;
nr 85, av herrar J. Weijne och J. H. Blomquist, som hemställt, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag
angående de villkor, under vilka statsbidrag till byggande av enskilda utfartsvägar
må kunna utgå jämväl till vägföretag i Älvsborgs, Jönköpings och
Kronobergs län;
nr 90, av A. Andersson i Löbbo och E. Fast, som hemställt, att riksdagen
måtte besluta, 1) att det i Kungl. Maj:ts proposition nr 1 under 6:e huvud
-
Statsutskottets utlåtande AV 6.
(>
titeln upptagna anslaget till byggande av enskilda utfartsvägar får vidgad
användning för hela landet, 2) att för budgetåret 1928—1929 höja det i föregående
punkt nämnda anslag, från vad i Kungl. Marjts proposition föreslås,
275,000 kronor, till 400,000 kronor;
nr 157, av herr C. E. Bengtsson i Kullen m. fl., som hemställt, att riksdagen
måtte besluta, att användningen av anslaget för »Byggande av enskilda
utfartsvägar» skall utvidgas till att omfatta hela landet och att detsamma
som följd av denna vidgade tillämpning höjes från 275,000 till 400,000
kronor; samt
nr 323, av herr E. Hage m. fl., som hemställt, att riksdagen måtte för
byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 320,000 kronor, samt att riksdagen måtte medgiva, att
nämnda anslag även får användas till understödjande av byggandet av vägar
som ha karaktären av odlingsvägar.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Anslaget till anläggning av utfartsvägar är i riksstaten för innevarande
budgetår upptaget under titeln »Anläggning av utfartsvägar i Norrland,
Dalarna, Värmland och norra delarna av Örebro län».
Anslag till anläggning av utfartsvägar hava av riksdagen anvisats alltsedan
år 1918, till en början avsedda blott för de fyra nordligaste länen men från
och med budgetåret 1925—1926 med vidgad användning för hela Norrland
samt Dalarna och Värmland. Anslaget har för budgetåren 1925—1926 och
1926—1927 upptagits till 225,000 kronor samt för innevarande budgetår till
275.000 kronor med vidgad användning för anläggning av utfartsvägar jämväl
i norra delarna av Örebro län. Avsikten med anslaget är, såsom framgår
av den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen, att genom beredande
av ett mindre bidrag från statens sida — vanligen blott 1/4—1/3 av totalkostnaden
— uppmuntra eller överhuvudtaget göra det möjligt för befolkningen
i avlägset liggande byar eller gårdar att själv bryta väg fram till de
allmänna trafiklederna; utfartsvägarna äro sålunda av enskild vägs natur och
ett understödjande av desamma från statens sida har motiverats med de
säregna och svåra samfärdselförhållanden, som råda inom stora områden av
landets norra delar.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att för nästkommande
budgetår måtte äskas ett till 320,000 kronor förhöjt anslag, förslagsvis fördelat
med 100,000 kronor till vart och ett av Norrbottens och Västerbottens
län, 40,000 kronor till Jämtlands län, 30,000 kronor till Västernorrlands län,
15.000 kronor till vart och ett av Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands
län samt 5,000 kronor till Örebro län.
Vidkommande anslagsbeloppet för nästkommande budgetår har departementschefen
uttalat, hurusom det givetvis vore önskvärt att kunna vidtaga
den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade förhöjningen. Med hänsyn
särskilt därtill, att anslaget vid föregående års riksdag undergick en icke
10
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
oväsentlig förhöjning, har han dock funnit sig icke kunna nu förorda ytterligare
ökning därav, varför anslaget torde böra upptagas till samma belopp
som för innevarande budgetår, nämligen 275,000 kronor.
Vad beträffar en av länsstyrelsen i Norrbottens län gjord framställning
om utsträckning av användningen av ifrågavarande anslag jämväl till odlingsvägar,
har departementschefen, som härutinnan delat den uppfattning, vilken
kommit till uttryck i statsutskottets utlåtande i ämnet vid 1927 års riksdag,
funnit sig icke kunna tillstyrka berörda framställning.
I ett flertal motioner hava framställts yrkanden, gående ut på att bidrag
från anslaget skulle få lämnas för utfartsväganläggningar även i rikets sydligare
delar. I avseende härå vill utskottet erinra, hurusom ifrågavarande
vägtyp införts med särskild tanke på Norrlands skogsområden, där på grund
av de stora avstånden behovet av att stödja befolkningen i dess ansträngningar
att skaffa vägar för förnödenhetsvaror in. m. är synnerligen starkt
framträdande. Det bör också hållas i minnet, hurusom den utsträckning av
anslagets användning utöver de allra nordligaste länen, som sedermera medgivits,
tillkommit efter stor tvekan och under betonande att ytterlig varsamhet
med bidrags beviljande borde iakttagas. I betraktande härav samt med
hänsyn ock till den allmänna begränsning av statens understödjande verksamhet,
vartill statsfinansiella hänsyn tvinga, får utskottet avstyrka motionerna.
Beträffande därefter den väckta motionen om förevarande anslags provisoriska
användning jämväl för s. k. odlingsvägar får utskottet erinra, att
nämnda fråga var föremål för 1927 års riksdags prövning, varvid motionsvis
framkomna yrkanden av i huvudsak liknande innebörd avslogos av riksdagen.
Vid sådant förhållande har utskottet icke kunnat tillstyrka det nu motionsvis
gjorda yrkandet.
Vad till sist angår avvägningen av själva anslagsbeloppet anser utskottet
detta, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, böra bestämmas till 275,000
kronor eller det belopp, vartill detsamma vid sistlidne riksdag höjdes.
Med förmälan därjämte att enligt utskottets mening anslaget alltjämt bör
erhålla sådan benämning, att detsammas lokala begränsning därvid utmärkes,
får utskottet hemställa,
I
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med
avslag å den av herr Lindmark m. fl. i ämnet väckta motionen
II: 32, i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, samt
med avslag därjämte å de väckta motionerna II: 90 av herrar
Andersson i Löbbo och Fast, II: 157 av herr Bengtsson i
Kullen m. fl. samt II: 323 av herr Hage m. fl. i vad de innefatta
yrkande om höjning av anslaget utöver det av Kungl.
Maj:t föreslagna beloppet, för byggande av enskilda utfartsvägar
i Norrland, Dalarna, Värmland och norra delarna av Örehro
län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 275,000 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
b) avslå de av lierrar Bergström i Bäckland, Weijne ocli
Llomquist, Andersson i Löbbo och Fast samt Bengtsson i
Kullen in. ti väckta motionerna II: 113, 85, 90 och 157, de tvä
sistnämnda i vad de innefatta yrkande om utredning rörande
utsträckt lokal användning av förevarande anslag;
c) avslå den av herr Hage m. fl. i ämnet väckta motionen
nr 323, i vad denna innefattar yrkande om anslagets användning
för s. k. odlingsvägar.
. 11:°) 1 enli8jiet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 13) och under lianvis- Tillfartsvägar
ning till den i statsrådsprotokollet sid. 23 och 24 lämnade utredningen, till inlands•
hemställer utskottet, ’ banan.
[13.]
att riksdagen må för byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 250,000 kronor.
12:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) och under erinran,
att förevarande anslag är avsett för väganläggningens underhåll sista halvåret
1928 i av vaktan pa vägdistriktets övertagande av densamma, hemställer utskottet,
att riksdagen må för underhåll av vägen Tärna kyrkoby—
Slussfors för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.
Underhäll
av vägen
Tärna kyrkoby
—Slussfors.
[14.]
13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) och under erinran Enkel bygdeom
anslagets karaktär av fortsättningsanslag, hemställer utskottet vä9 meUan
Muodos
att
riksdagen må för anläggning av enkel bygdeväg mellan lmfolo och
Muodoslombolo och Saivomuotka i Norrbottens län för budget- SaiV0”i”°Jkaåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 *-
kronor.
14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att för påbörjande Enkel bygdeav
anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki till Kieksisvaara vä8 meltan
i Norrbottens län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservations- och Kictltsanslag
av 40,000 kronor. vaara
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 26—29 av åberopade statsråds- [10.]
protokollet.
Knligt Kungl. Maj:ts efter framställning av länsstyrelsen i Norrbottens
län tillkomna förslag skulle tillsvidare anstå med gränsvägens fortsättning
genom de mycket öde trakterna norr om Saivomoutka och i stället upptagas
arbeten på en ny gränsväg längre söderut närmast norr om Pajala, där den
nuvarande vägen går fram på ett betydande avstånd från gränsen, på sätt
inhämtas av följande av länsstyrelsen anförda motivering:
12
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Å sträckan närmast norr om Pajala från Autio färjställe till Areavaara
by framginge gränsvägen på ett betydande avstånd från Muonioälven, som
här beskreve en stor båge mot öster. De i denna trakt utefter älven belägna
byarna och lägenheterna med en sammanlagd befolkning av flera hundra
personer vore alltjämt i saknad av väg och praktiskt taget isolerade från
den svenska bygden. Befolkningen vore i huvudsak hänvisad att söka sina
förbindelser över Finland, där bebyggelsen på denna sträcka av dalen vore
tätare än på svenska sidan och där allmän väg ginge fram i omedelbar närhet
av älven. Det hade länge varit ett önskemål att genom förbättrade kommunikationer
för denna bygd underlätta samfärdseln med kommunens centrum
och den svenska sidan i övrigt. Härtill komme att i byn Huuki funnes
betydande kalkfyndigheter, som skulle kunna bliva av stor betydelse för
övre Tornedalens jordbruk, men som icke kunde i någon större omfattning
utnyttjas, förrän väg komme till stånd. Då det sålunda ur flera synpunkter
synts vara av vikt att snarast möjligt få fram en vägförbindelse i dessa
trakter, hade länsstyrelsen utverkat förordnande för vederbörande distriktstjänsteman
att upprätta förslag därtill, vilket beräknades föreligga färdigt i
början av år 1928. Yägen, som torde bliva omkring 40 kilometer lång, skulle
utgå från Areavaara och i huvudsak följa älven över Huuki in. 11. byar till
Kieksisvaara, dit allmän väg redan framdragits från trakten av Pajala kyrkoby.
Viskottets Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för påbörjande av anläggning av enkel
bygdeväg från Areavaara över Huuki till Kieksisvaara i Norrbottens
län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.
Tilläggsbidrag
till
vissa vag(inläggningsoch
brobt/ggnadsm.
fl. företag,
[17.]
15:o) I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17) hemställer utskottet,
att riksdagen må av det av 1925 års riksdag för beredande
av tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads- m.fl.
företag beviljade beloppet av 1,000,000 kronor för budgetåret
1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa återstående
belopp 200,000 kronor.
Förbättring
xt&äerna.
18.]
16:o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att till förbättring
ch underhåll Qgp underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna
ttVJiUrafiken°'' för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,950,000
viktiga gator kronor att direkt utgå av automobilskattemedel.
och vägar i
Enligt vad i statsverkspropositionen föreslås, skall å riksstatens inkomstsida
under titeln automobilskattemedel uppföras ett belopp av 30,000,000
kronor. Av detta belopp är i första hand 5,250,000 kronor avsett att tagas
i anspråk för bestridande av hälften av de enligt gällande lag angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet utgående statsbidragen till vägunderhåll
och vinterväghållning, medan av återstoden 20 procent eller 4,950,000
kronor skola tillfalla rikets städer och 80 procent eller 19,800,000 kronor
landsbygden.
Under erinran om den vid 1927 års riksdag beslutade inskränkningen i
fråga om Kungl. Maj:ts rätt att förfoga över automobilskattemedlen för
Statsutskottets utlåtande AV fl.
i;s
forskningsändamål m. m., varigenom ifrågavarande andel nedsatts till eu
halv procent, har departementschefen i lämnad redogörelse nu meddelat
bland annat, att till forsknings- och undersökningsarbeten under år 1927
anvisats sammanlagt 86,000 kronor, därav 5,300 kronor av städernas medel
och 80,700 kronor av landsbygdens medel.
Då den av svenska vägföreningen bedrivna verksamheten — enligt vad
departementschefen (sid. 37) uttalat — torde kraftigt bidraga till att automobilskattemedlen
på lämpligaste sätt komma till användning samt jämväl i
övrigt står de ändamål nära, vilka hittills understötts med anlitande av nyssnämnda,
till Kungl. Maj:ts förfogande ställda belopp, skulle för framtiden,
därest riksdagen ej häremot uttalade erinran, erforderligt anslag till föreningen
inom ramen av hittills tillämpade grunder utgå av ifrågavarande
halva procent av landsbygdens andel av automobilskattemedlen. Vid bifall
härtill skulle alltså anslag å riksstaten icke vidare erfordras för svenska
vägföreningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till förbättring och underhåll av för automobiltrahlcen
viktiga gator och vägar i städerna för budgetåret 1928
—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,950,000 kronor
att direkt utgå av automobilskattemedel.
17:o) Vidare har Kungl. Maj:t (punkt 19) föreslagit riksdagen att till för- Förbättring
bättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden och underhåll
n - no r\r\r\ av foraut°mo
för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 19,800,000 biltrafiken
kronor att direkt utgå av automobilskattemedel. viktiga vagar
° a lands
I
samband med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft bygden.
följande till utskottet hänvisade motioner, nämligen [19.]
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr
147, av herr Alexander Nilsson m. fl. och den andra inom andra kammaren,
nr 221, av herr P. Persson i Trången m. fl., diiri hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att 3 § 1 mom. i Kungl. Maj:ts förordning den 28 maj 1926
om fördelning av automobilskattemedel skall hava följande lydelse:
»1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent
på följande sätt:
a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll
medelst vägkassan, utgår bidrag med trettiofem procent av distriktets verkliga
kostnad---byggande av väg.
Till grund — — — förklaras förverkad.
b) Vad av---särskilda län.
dels och följande inom andra kammaren väckta motioner, nämligen
nr 58, av herr 0. Jeppsson m. fl., vilka hemställt, att riksdagen måtte
besluta sådan ändring av 3 § i Kungl. förordningen den 28 maj 1926 om
fördelning av automobilskattemedel, att till väghållningsdistrikt, vars samtliga
vägar övertagits till underhåll medelst vägkassa, bidrag utgår med trettiofem
procent av distriktets verkliga kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning
under nästföregående kalenderår;
14
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
nr 156, av herr E. Bengtsson i Kullen m. fl., som hemställt, att riksdagen
ville besluta, att gällande förordning rörande automobilskattemedel så ändras,
att vid vägföretag, som utföras med bidrag av automobilskattemedel, bidrag
skall utgå ej endast med -/3 av kostnaden för själva vägarbetet utan även
med -/3 av kostnaderna för den marklösen,- som vederbörande distrikt nödgas
utbetala för vägföretagets realiserande;
nr 241, av herr E. Göransson, som hemställt, att riksdagen måtte besluta
att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning i enlighet med i motionen angivna
riktlinjer, huruvida och i vilken utsträckning automobilskattemedel må
kunna tagas i ansprak för byggandet av landsvägar och vanliga bygdevägar
samt att till nästa ars riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kan
föranleda; samt
nr 338, av herrar A. Lindgren i Dingelvik och J. Johansson i Kälkebo,
vilka hemställt, att riksdagen matte besluta sådan ändring i förordningen
angående automobilskattemedlens fördelning, att bidrag av automobilskattemedel
enligt de i nämnda förordning angivna grunderna — dock så att i
stället för de verkliga kostnaderna räknas med de uppskattade kostnaderna
— jämväl må tillkomma sådana väghållningsdistrikt, vars vägunderhåll icke
helt övertagits medelst vägkassa, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta
förslag till de ändringar i .ovannämnda förordning, som härav kunna
föranledas.
Slutligen har, såsom utskottet under punkt 7:o) här ovan omförmält, herr
O. E. Sandberg i eu inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion,
nr 31, hemställt, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag för marklösen vid
byggandet av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest
mindre goda vägar och vid förbättring av för automobiltrafiken viktiga vägar å
landsbygden må utgå efter samma grunder som till kostnaderna i övrigt,
ellei om detta icke kan bifallas att statsbidrag för marklösen vid förbättring
eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda vägar och vid förbättringar
av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden må utgå efter sammagrunder
som till kostnaderna i övrigt.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för de gjorda framställningarna,
får Utskottet hänvisa till motionerna.
Beträffande till en början den ifrågasatta ökningen av det från automobilskattemedel
utgående bidraget för vägunderhåll till 35 procent vill utskottet
erinra, att den vid nästlidne riksdag i sådant avseende beslutade
höjningen från tidigare fastställda 10 till 20 procent först innevarande år
träder i tillämpning i och med årets fördelning av ifrågavarande bidrag, vilken
fördelning nu på våren 1928 påbörjas. Vid sådant förhållande bör
enligt utskottets mening eu närmare prövning av frågan om en ytterligare
höjning av förevarande bidrag lämpligen uppskjutas till en kommande
riksdag.
I ovanberörda, av herrar Lindgren i Dingelvik och Johansson i Kälkebo
väckta motion, II: 338, påyrkas ändring i det för underhållsbidrags beviljande
Statsutskottets utlåtande Kr ti.
in
nu gällande villkor att vägarna inom distriktet övertagits till underhåll av
vägkassan. Motioner i liknande syfte hava väckts vid såväl 1926 som 1927
års riksdagar utan att vinna riksdagens bifall. Under erinran därjämte att
bidrag från automobilskattemedel för underhåll av här avsedda vägar kan
även med nuvarande bestämmelser erhållas för fall, att underhållet är på
grund av automobiltrafik i synnerlig grad försvårat, får utskottet avstyrka
förevarande motionsvis gjorda yrkande.
Likaledes avstyrker utskottet den av herr Göransson väckta motionen,
II: 241, om utredning rörande automobilskattemedlens användning för nya
landsvägs- och bygdevägsanläggningar; i detta avseende må allenast erinras
om de svårigheter, som möta att ens kunna nöjaktigt tillgodose föreliggande
stora behov av automobilskattemedel för det redan befintliga vägnätets underhåll
och förbättring.
Beträffande till sist det motionsvis gjorda yrkandet, att bidrag av automobilskattemedel
måtte få lämnas även för marklösen, vill utskottet framhålla,
att skid torde föreligga för att, då så av allmänna samfärdselhänsyn
kan befinnas särskilt önskligt, statsbidrag må — efter Kungl. Maj:ts närmare
beprövande — få av automobilskattemedel utgå jämväl för lösen av mark,
vars förvärvande kan för vederbörande ort ställa sig i särskilt hög grad betungande,
såsom exempelvis åker, äng eller trädgård, så ock för lösen av
byggnad, som befinnes hinderlig för vägs breddning eller omläggning eller
vars undanskaffande kan vara angeläget för tillgodoseende av trafiksäkerheten.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
I) a) tillförbättring och underhåll av för autmidbiltrafiken viktiga
vägar å landsbygden för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 19,800,000 kronor, att direkt utgå av
automobilskattemedel;
b) avslå den av herrar Lindgren i Dingelvik och Johansson
i Kälkebo väckta motionen II: 338;
c) avslå den av herr Göransson väckta motionen II: 241;
d) avslå de av herrar Alexander Nilsson in. fl., Jeppsson
m. fl. samt Persson i Trången m. fl. väckta motionerna 1:147
samt II: 58 och 221;
II) i anledning av de av herrar Sandberg och Bengtsson
i Kullen m. fl. väckta motionerna II: 31 och 156, medgiva, att
statsbidrag må, efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande, av
automobilskattemedel utgå jämväl för lösen av mark, vars
förvärvande kan för vederbörande ort ställa sig i särskilt hög
grad betungande såsom exempelvis åker, äng eller trädgård,
så ock för lösen av byggnad, som befinnes hinderlig för vägs
breddning eller omläggning eller vars undanskaffande kan vara
angeläget för tillgodoseende av trafiksäkerheten.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Bidrag till
vägunderhållet
på
landet m. in.
[20.]
Utskottets
yttrande.
18:o) Ivungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet m. m., nu
4,250,000 kronor, med 1,000,000 kronor till 5,250,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 31—35
av statsrådsprotokollet.
Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet är
avsett till gäldande av den enligt 60 § väglagen på staten belöpande andelen,
tre tiondelar, av kostnaden för vägunderhåll och — jämlikt beslut
av 1927 års riksdag — jämväl för vinterväghållning ävensom för tilläggsbidrag
för underhåll av ödebygdsvägar. Anslaget, som för budgetåret 1923—
1924 utgjorde 3,200,000 kronor, har sedermera höjts, för budgetåret 1924—
1925 till 4,700,000 kronor och för budgetåret 1925—1926 till 5,500,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har 1927 års riksdag beslutat höjning
av anslaget till 8,500,000 kronor samt dess täckande till hälften med automobilskattemedel,
och har anslaget i riksstaten för budgetåret 1927—1928
uppförts sålunda:
Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag............ kronor 4,250,000.
Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag,
att direkt utgå av automobilskattemedel ............ » 4,250,000.
Det utbetalta statsbidraget till vägunderhållet på landet har under budgetåren
1923—1927 uppgått till respektive omkring 5,864,000, 7,342,000,
8.235.000 och 8,789,000 kronor. Med hänsyn härtill och då under nästkommande
budgetår tillkommer utbetalning av ovanberörda statsbidrag
till vinterväghållningen samt av tilläggsbidrag enligt 9 § i lagen om ödebygdsvägar.
har en höjning av anslagsmedlen för omförmälda ändamål till
10.500.000 kronor nu befunnits erforderlig. Härav skulle enligt Kungl. Maj:ts
förslag hälften eller 5,250,000 kronor täckas av automobilskattemedel.
Med anledning härav har nu, i anslutning till vad som skett för innevarande
budgetår, det erforderliga beloppet uppdelats med 5,250,000 kronor
på ett vart av de två ordinarie förslagsanslagen »bidrag till vägunderhållet
på landet m. m.» och »ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. in.»,
vilket sistnämnda anslag under nästföljande punkt äskas att utgå direkt av
automobilskattemedel.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 339, har herr A. Lindgren
i Dingelvik hemställt, att »det i årets statsverksproposition under sjätte
huvudtiteln föreslagna ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet
på landet, nämligen 10,500,000 kronor», helt måtte utgå av skattemedel,
såsom skett t. o. in. budgetåret 1926—1927.
Då något förslagsanslag å 10,500,000 kronor till bidrag till vägunderhållet
på landet icke är i statsverkspropositionen begärt, lärer den i ämnet väckta
motionen få anses närmast beröra det under punkt 19 här nedan behandlade
anslaget, vilket, såsom nämnts, är avsett att utgå av automobilskattemedel.
Utskottet gör ock under sistnämnda punkt hemställan angående motionen,
men anser lämpligt att vid behandlingen av det första av de båda anslagen
Statsutskottets utlåtande Nr fl.
17
under nu förevarande punkt upptaga frågan om sattet för täckningen av de
medel som beviljas för vägunderhållet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot det av departementschefen
beräknade medelsbehovet, tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
I avseende å motionärens yrkande, att kostnaderna för ifrågavarande bidrag
till vägunderhållet måtte helt utgå av de allmänna statsinkomsterna och
alltså icke till någon del bestridas direkt av automobilskattemedel, vill utskottet
erinra, att denna fråga var föremål för ingående prövning vid 1927 års
riksdag utan att vinna riksdagens bifall. Under åberopande härav får utskottet
avstyrka den nu i ämnet ånyo väckta motionen.
Departementschefen har redogjort för uppkommen fråga, huruvida s. k.
varaktiga vägbeläggningar vore att hänföra till byggande eller till underhåll
av väg och har därvid uttalat, att, därest riksdagen icke hade något att
häremot erinra, utförandet av varaktiga beläggningar skulle för framtiden i
fråga om statsbidrag betraktas icke såsom underhåll utan som förbättring av
väg. Vidmakthållandet av en gång utförd varaktig beläggning vore däremot
givetvis att hänföra till vägunderhåll.
Utskottet har funnit vad departementschefen sålunda och i övrigt i förevarande
avseenden anfört icke föranleda något utskottets särskilda uttalande.
Utskottet förutsätter dock, att bidrag till varaktiga beläggningar anvisas att
utgå av vederbörande läns automobilskattefond, samt att med anledning av
krav på sådant bidrag förhöjning icke må äga rum av något läns andel i
utjämningsmedlen, med mindre på grund av särskilt betungande automobiltrafik
och därav föranledd onormal ökning i vägskatten verkligt behov härav
föreligger.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till vägunderhållet på landet m. m., nu 4,250,000 kronor,
med 1,000,000 kronor till 5,250,000 kronor.
19:o) Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet
m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel, nu 4,250,000 kronor, med
1,000,000 kronor till 5,250,000 kronor.
Såsom utskottet under nästföregående punkt anmält, har herr A. Lindgren
i en inom andra kammaren väckt motion, nr 339, hemställt, att »det i
årets statsverksproposition under sjätte huvudtiteln föreslagna ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till vägunderhållet på landet, nämligen 10,500,000
kronor», helt måtte utgå av skattemedel, såsom skett t. o. m. budgetåret
1926—1927.
Ytterligare
bidrag till
vägunderhållet
på
landet m. m
[21.]
Vid 1927 års riksdags beslut, att hälften av det enligt väglagen utgående
bidraget till vägunderhållet på landet skulle bestridas av automobilskattemedel,
förutsattes, att hälften av statsbidraget för kalenderåret 1927 skulle
utgå av de under första halvåret 1927 influtna automobilskattemedlen (prop.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 6 häft. (Nr 6.) 5so 28 2
Utskottets
yttrande.
Statsverkets
andel i
kostnaden för
v äg delning ar.
'' [22.]
Understöd
åt synnerligt
betungade
väghållning sdistrikt.
[23.]
Motion om
utredning
rörande
höjning av
väganslagen
i syfte att
främja motorfordonstrafik
i glest
befolkade
trakter.
18 Statsutskottets utlåtande Nr 6.
nr 175 sid. 20). I följd härav skulle framdeles hälften av det i slutet av
varje kalenderår utgående statsbidraget komma att utgå av de under närmast
föregående budgetår influtna automobilskattemedlen. Vid fördelningen
av de under första halvåret 1927 influtna automobilskattemedlen har avsatts
ett belopp av 6 miljoner kronor, motsvarande hälften av det beräknade statsbidraget
för 1927 till vägunderhållet på landet. De med automobilskattemedel
bestridda utgifterna för statsbidraget hava tills vidare avförts å det
i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppförda anslaget för sådant ändamål
(VI: C 2), vilket anslag täckes av under samma budgetår inflytande automobilskattemedel.
Härigenom har — såsom departementschefen framhållit
— det blivit möjligt att utan onödigt uppskov verkställa fördelningen av de
under första halvåret 1927 influtna medlen. Därest riksdagen icke har något
att häremot erinra, skulle nu enahanda förfarande iakttagas för framtiden.
I sådant fall bleve ovannämnda, provisoriskt avsatta belopp, 6 miljoner kronor,
omedelbart tillgängligt för fördelning å städerna och de särskilda länen
i vanlig ordning.
Under hänvisning till nästföregående punkt får utskottet, med förmälan
därjämte att vad departementschefen anfört rörande ifrågavarande anslagsfrågas
närmare budgetmässiga ordnande icke givit utskottet anledning till
erinran, hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å den av herr Lindgren i Dingelvik i ämnet väckta
motionen II: 339, må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet rn. m., att direkt
utgå av automobilskattemedel, nu 4,250,000 kronor, med
1,000,000 kronor till 5,250,000 kronor.
20:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) hemställer utskottet,
att riksdagen må för bestridande av statsverkets andel i kostnaden
för vägdelningar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra förslagsanslag av 2,000 kronor.
21 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) hemställer utskottet,
att riksdagen må till understöd åt synnerligt betungade väghållning
sdistrikt för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor.
22:o) I en inom andra kammaren väckt motion, nr 87, har herr P. Berg
ströni i Bäckland hemställt, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl.
Maj:t hemställa om utredning rörande lämpligheten av att väsentligt höja
nu utgående vägbyggnadsanslag i anslutning till vad som i motiveringen
anförts, d. v. s. för byggande av vägar inom glest befolkade trakter i
sj fte att främja dessa orters förbindelse med större samhällen genom motortrafik,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva
anledning.
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 19
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen.
Motionären liar — med tanke särskilt på Norrland — framhållit angelägenheten
av att myndigheterna på allt sätt underlätta tillkomsten av nya
vägar i glest befolkade bygder; beaktas måste, enligt motionärens förmenande,
de samfärdselmöjligheter, som motortrafiken numera erbjuder, varigenom
vägförbindelsernas betydelse för dylika trakters utveckling väsentligt
ökats.
Utskottet behjärtar dessa motionärens synpunkter, men vill erinra, hurusom
på sista tiden införts ett flertal nya statsunderstödda vägtyper — enkla
bygdevägar, ödebygdsvägar samt enskilda utfartsvägar — samtliga avsedda
att direkt tjäna det av motionären angivna syftet och tillkomna på grundval
av utredningar, utförda av för ändamålet särskilt tillkallade sakkunniga.
I vilken utsträckning staten bör understödjande ingripa på detta område,
synes utskottet närmast vara en statsfinansiell fråga, som får lösas genom
här avsedda anslags lämpliga avvägning i förhållande till övriga budgetära
krav.
Under åberopande härav får utskottet avstyrka motionen.
Utskottet hemställer alltså,
att den av herr Bergström i Bäckland väckta motionen II: 87
icke må av riksdagen bifallas.
23:o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen dels till hamn- och
farledsundersökningar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor, dels ock besluta, att för åtnjutande av statsbidrag
från ifrågavarande anslag skola gälla de i statsrådsprotokollet förordade
villkor.
För undersökningar av hamnar och farleder m. in. finnas å riksstaten
för innevarande budgetår uppförda två extra anslag, nämligen
dels anslaget till undersökningar av mindre hamnar och farleder ävensom
till upprättande av planer till anläggning eller ombyggnad av broar,
då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag, och dels anslaget
till undersökningar och upprättande av arbetsplaner för sådana fiskehamnar,
som äro avsedda att antingen utföras såsom statens fiskehamnar eller
erhålla statsbidrag från anslaget till statsunderstödda fiskehamnar. Det
förra anslaget, som tidigare under en lång följd av år utgått med 10,000
kronor och under budgetåren 1924—1926 varit höjt till 20,000 kronor, sänktes
för budgetåret 1926—1927 till 15,000 kronor och för budgetåret 1927—1928
ytterligare till 10,000 kronor. Yad beträffar det senare anslaget, hade riksdagen
tidigare anvisat ett anslag till undersökningar m. m. för statens fiskehamnar
och ett anslag till undersökningar m. m. för statsunderstödda fiskehamnar.
Genom beslut av statsmakterna nästlidet år upptogs å riksstaten
för budgetåret 1927—1928 ett gemensamt anslag för samtliga fiskehamnsundersökningar
till belopp av 10,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Hamn- och
farledsundersökningar.
[24.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr ti.
För erhållande av statsbidrag från de nuvarande två anslagen gälla följande
villkor. Beträffande anslaget till undersökningar av mindre hamnar
och farleder m. m. stadgas, att vederbörande intressenter skola bestrida, förutom
kostnader för erforderlig hantlangning, inbegripet förmän för liantlangningsmanskap,
båtar och sådana undersökningsredskap, som icke äro att
hänföra till instrument, lägst en tredjedel av övriga kostnader för arbetet,
dock att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, när synnerliga skäl därtill föreligga,
må medgiva nedsättning av intressenternas andel i kostnaderna, likväl
ej till mindre än en tiondel. Vid fiskehamnsundersökningar skola vederbörande
intressenter bekosta förut nämnd hantlangning ävensom i fråga om
fiskehamnsundersökningar, vartill förrättningsman icke förordnats före den
1 juli 1927 och vilka icke avse revidering av före nämnda dag upprättade
arbetsplaner för företag, avsedda att utföras såsom statens fiskehamnar, lägst
en tiondel och högst en tredjedel av övriga kostnader för arbetet.
Med tillstyrkande till en början att en omarbetning för en kostnad av
2,500 kronor utfördes av ett föreliggande förslag till inomskärsfarled mellan
Göteborg och Strömstad, har departementschefen vidare anfört följande:
»Vad härefter beträffar den ifrågasatta sammanslagningen av anslagen till
undersökningar av mindre hamnar och farleder in. in. och till fiskehamnsundersökningar,
får jag erinra, att jag tidigare denna dag föreslagit, att medel
till undersökningar m. m. för broar, såväl då de äro förenade med vägföretag
som då så icke är fallet, skall utgå från anslaget till vägundersökningar samt
att till följd härav ett belopp av 5,000 kronor skall överflyttas till nämnda
anslag från anslaget till undersökningar för mindre hamnar och farleder
m. m. Därest detta förslag bifalles, synes det mindre lämpligt att bibehålla
två olika anslag för undersökningar av hamnar och farleder. Jag vill därför
tillstyrka, att ett gemensamt anslag anvisas för samtliga dessa undersökningar
under benämningen »Hamn- och farledsundersöknmgar».
Enligt vad jag inhämtat, inneligger icke för närvarande hos väg- och
vattenbyggnadsstjTelsen någon framställning om undersökning, avsedd att
bekostas av det nuvarande anslaget till undersökningar av mindre hamnar
och farleder m. m. samt utföras under nästkommande budgetår. Då med
hänsyn härtill kostnaden för den av mig förordade omarbetningen av förslag
till inomskärsfarled mellan Göteborg och Strömstad synes kunna bestridas
av det nya gemensamma undersökningsanslaget, dock utan villkor om bidrag
från intressenternas sida, och då beträffande undersökningar såväl för fiskehamnar
som för andra hamnar ävensom farleder återhållsamhet alltjämt
torde böra iakttagas, anser jag mig icke kunna tillstyrka, att berörda gemensamma
anslag bestämmes till högre belopp än 15,000 kronor.
För det sålunda ifrågasatta anslaget torde böra såsom villkor föreskrivas,
att vederbörande intressenter i företaget skola vidkännas kostnaderna för hantlangning
m. m. samt dessutom i fråga om undersökningar, vilka icke avse
revidering av före den 1 juli 1927 upprättade arbetsplaner för företag, avsedda
att utföras såsom statens fiskehamnar, bestrida lägst en tredjedel av
övriga undersökningskostnader, dock att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
dels i fråga om fiskehamnsundersökningar och dels i övrigt, när synnerliga
skäl därtill föreligga, må medgiva nedsättning av intressenternas andel i kostnaden,
likväl ej till mindre än en tiondel. I fall, då undersökning företrädesvis
är av betydelse för det allmänna och något särskilt framträdande enskilt
intresse icke kan påvisas, synes Kungl. Maj:t böra kunna medgiva, att hela
undersökningskostnaden bestrides av statsmedel.»
21
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad som under
förevarande punkt i olika avseenden föreslagits, får hemställa,
att riksdagen må
a) till hamn- och farledsunder sökning ar för budgetåret 1928—
1929 anvisa ott extra reservationsanslag av 15,000 kronor;
b) besluta, att för åtnjutande av statsbidrag från ifrågavarande
anslag skola gälla de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 4 januari 1928 förordade villkor.
24:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) rörande anslag för utredning
rörande utliamn för Haparanda vid Karl Johans stad har riksdagen
redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom
erinra.
25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen 1) besluta, att den
av riksdagen år 1921 beslutade hamnbyggnaden vid Gnisvärd samt en
hamnanläggning vid Torekov — sistnämnda företag under det i statsrådsprotokollet
angivna villkor om bidrag från vederbörande intressenter skola
i nu angiven ordning komma till utförande inom fiskehamnsgruppen I efter
den inom samma grupp befintliga, nu pågående hamnbyggnaden vid Lörudden;
2) medgiva, att även för fall, där sådant ej tidigare beslutats, hamnarna vid
Gnisvärd och Torekov skola utföras och underhållas genom statens försorg;
3) för bedrivande av arbeten å till fiskehamnsgruppen I hörande hamnbyggnader
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av
200,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 43—49 av åberopade statsrådsprotokollet.
I samband med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft
dels två inom riksdagen väckta motioner, den ena inom första kammaren,
nr 87, av herr Petrus Nilsson m. fl. och den andra inom andra kammaren,
nr 155, av herr E. Olsson i Högby m. fl., däri hemställts, att den av riksdagen
senast år 1923 till anläggning beslutade hamnbyggnaden Byxelkrok,
till vars utförande vederbörande kommun och landsting anslagit av riksdagen
förutsatta penningebidrag, måtte enligt ingenjören Segerfors förslag bringas
till utförande i därför redan tidigare fastställd ordning, att bekräfta att
hamnen vid Byxelkrok skall utföras och underhållas genom statens försorg;
samt att för bedrivande av arbeten å till fiskehamnsgruppen I hörande hamnbyggnader
för budgetåret 1928—1929 måtte anvisas ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor, varigenom möjlighet finnes till påbörjande i mindre
skala även av de föreslagna hamnanläggningarna vid Gnisvärd och Torekov;
dels och en inom andra kammaren av herr 0. Osberg väckt motion nr 226,
däri hemställts, att hamnförbättringen vid Hönö-Klåva skall utföras i enlighet
med den nya av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjorda planen
Utskottets
yttrande.
Utredning
rörande uthamn
för
Haparanda
vid Karl
Johans stad
[25.]
Statens
fiskehamnar.
[26.]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
under villkor, att intressenterna bidraga med fem procent av den beräknade
anläggningskostnaden, 313,500 kronor.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
I skrivelse den 30 augusti 1927 bär väg■ och vattenbyggnadsstyrelsen gjort
framställning i fråga om behovet av medel för statens fiskehamnar under
budgetåret 1928—1929.
Beträffande fiskehamnsgruppen I anför styrelsen i huvudsak:
Av de till denna grupp hörande företagen vore de två första hamnbyggnaderna
vid Herrevik och By viken färdigställda. Arbetena för den tredje
hamnen i grupppen, Hölik, igångsattes år 1926 enligt Kungl. Maj:ts medgivande
den 11 december 1925, och denna hamn beräknades vara färdigbyggd
år 1928. Arbetena för den fjärde hamnen i gruppen, Lörudden, igångsattes
i början av år 1927 enligt Kungl. Maj:ts medgivande den 7 oktober 1926
och beräknades vara avslutade i augusti 1928. Beträffande den femte hamnen,
Värskär, syntes denna ej böra komma till utförande, enär kommunen ställt
sig avvisande och ej ville överlåta nödigt område för hamnen på av riksdagen
föreskrivna villkor.
Yad slutligen hamnen vid Byxelkrok beträffade, hade styrelsen låtit utarbeta
ett nytt förslag till arbetsplan. Planen, som efter på besiktning
grundade anvisningar av t. f. överdirektören Fr. Enblom uppgjorts i januari
1927 av arbetschefen S. Segerfors, vore beräknad kunna genomföras fölen
kostnad av 264,000 kronor, således för ungefär hälften av den kostnad,
529,000 kronor, som det av riksdagen år 1923 antagna alternativ II beräknades
draga.
Styrelsen hemställer, att beslut måtte fattas om utförande av statens fiskehamn
vid Byxelkrok i enlighet med nyssberörda plan.
Sedermera har styrelsen i skrivelse den 3 oktober 1927 meddelat, att
landstinget och Böda kommun beslutat bidraga med fem respektive tio procent
av den verkliga anläggningskostnaden för fiskehamnen vid Byxelkrok,
landstinget dock med högst 15,000 kronor.
Yidare upprepar styrelsen sin ovan omförmälda, år 1926 gjorda framställning,
att beslut måtte fattas om anläggande av statens fiskehamnar vid
Gnisvärd, Torekov och Utklipporna. Dylik framställning har jämväl
gjorts av länsstyrelsen i Gotlands län beträffande Gnisvärd och länsstyrelsen
i Blekinge län i fråga om Utklipporna.
Beträffande hamnen vid Gnisvärd må erinras, att i förenämnda motioner
vid 1927 års riksdag till stöd för yrkandet om företagets påbörjande anfördes
i huvudsak följande:
Gnisvärd vore västra Gotlands största fiskeläge med omkring 40 fiskare,
vilka med 15 motorbåtar och något över 20 andra mindre båtar i medeltal
årligen förde i land över 100,000 kilogram fisk. Dessa fiskare kämpade emellertid
med mycket stora svårigheter på grund av de dåliga hamnförhållandena.
Sålunda måste vid lågvatten stundom fisket helt inställas, emedan
båtarna icke kunde flyta genom hamninloppet, och i svårt väder vore det
förenat med verklig livsfara att angöra hamnen till följd av den grunda
och stenuppfyllda infartsleden. En fiskehamn vid Gnisvärd skulle bliva av
''Statsutskottets utlåtande Nr 6. 23
nytta för fiskarena icke blott därstädes utan även i det närbelägna Blåhälls
fiskeläge.
I fråga om den föreslagna hamnen vid Torekov anförde styrelsen i ovanberörda
skrivelse den 31 augusti 1926 i huvudsak:
Efter samråd med ortsintressenterna hade en ny förenklad plan utarbetats
med en beräknad anläggningskostnad för hamnen med 3.6 meters djup av
356.000 kronor, och hade kommunen förbundit sig såväl att lämna nödigt
markområde som att bidraga till kostnaderna med ett belopp av 5,000 ä
7.000 kronor. Kostnaden för förut omförmälda, år 1924 föreslagna hamnförbättringar
vid Torekov beräknades till 424,700 kronor och för den år 1919
planerade stora fiske- och nödhamnen därstädes till 1,861,700 kronor.
Utöver vad tidigare av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen yttrats i fråga
om företagen vid Gnisvärd, Torekov och Utklipporna anför styrelsen nu i
huvudsak:
Beträffande Gnisvärd hade överenskommelse träffats om avsöndrande av
visst område för hamnen. Därest arbetena vid Gnisvärd icke kunde inom
den närmaste tiden igångsättas, medan ännu materiel, arbetsledning och en
del rutinerade arbetare kunde direkt överflyttas dit från andra, under avslutning
varande hamnarbeten å Gotland, måste en ökning i den uppskattade
kostnaden, 132,000 kronor, av omkring 10,000 kronor för extra transporter
av materiel och personal beräknas.
Till en fiskehamn vid Utklipporna hade hittills insamlats 29,600 kronor
bland ortsintressenterna, därvid länets hushållningssällskap bidragit med ett
mindre belopp. Såsom villkor för statsmakternas beslut om fiskehamnens
utförande borde därför uppställas, att vederbörande intressenter bidroge med
fem procent av den beräknade kostnaden, 665,000 kronor, eller med 33,250
kronor.
Sedermera har Thure Nilsson hemställt om anläggande på statens bekostnad
av vissa mindre fiskehamnar på Öland.
Beträffande medelsbehovet för arbeten inom fiskehamnsgruppen I
anför styrelsen:
Samtliga nu disponibla medel måste beräknas vara förbrukade vid utgången
av innevarande budgetår. För färdigställande av nu under arbete
varande anläggningar beräknades under nästa budgetår åtgå cirka 50,000
kronor. Vidare syntes under samma år tvenne nya hamnarbeten böra igångsättas.
På grund av deras utomordentligt stora betydelse syntes då Gnisvärd
och Utklipporna närmast böra ifrågakomma, och borde då den förra
till större delen medhinnas och den senare till en mindre del, motsvarande
en kostnad av respektive 100,000 kronor och 120,000 kronor. Medelsbehovet
skulle således bliva 270,000 kronor, varav kunde beräknas, att från »Blekinge
Fiskareförening Utklippan» cirka 20,000 kronor tillskötes.
Styrelsen hemställer därför, att till utförande av till fiskehamnsgruppen I
hörande arbeten måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas 250,000 kronor.
Av de för företag inom gruppen II (muddringskamnar) anvisade medel,
1.250.000 kronor, skulle, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinrat,
jämlikt beslut av riksdagen användas dels 147,700 kronor till hamnförbätt
-
24
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
ringen vid Baskern ölla och dels tillhopa 450,000 kronor till arbeten inom
gruppen I, varför hela anslaget till gruppen II begränsats till 652,300 kronor.
Då hittills utförda arbeten kunnat utföras för ungefär den beräknade kostnaden,
borde anslaget kunna visa sig tillräckligt för arbetenas slutförande
utom i vad avsåge en såsom erforderlig ansedd utvidgning av planen för
Hönö-Klåva, som skulle medföra en beräknad kostnadsökning av omkring
200,000 kronor (313,500 kronor mot tidigare angivna 115,000 kronor). Även
om denna större plan bleve fastställd och arbetet igångsattes under budgetåret
1928—1929, torde emellertid, framhåller styrelsen, penningbehovet under
nämnda budgetår kunna hållas inom det tillgängliga anslaget, varför anvisande
av nya medel till detta anslag icke nu behövde ifrågasättas.
Departementschefen anför följande:
»Av de verkställda utredningarna torde framgå, att för fisket å Gotlands
västkust söder om Visby föreligger ett starkt behov av förbättrade hamnförhållanden,
för att det med användande av större fiskefartyg skall kunna
effektivare bedrivas och ytterligare utvecklas. Behovet av en dylik stödjepunkt
för fisket i dessa trakter vid Gnisvärd har också vitsordats såväl av
i ärendet hörda myndigheter och sakkunniga som ock av statsutskottet vid
nästlidet års riksdag. Enligt det nu utarbetade förslaget kan för sådant
ändamål erhållas en lämplig fiskehamnsanläggning vid Gnisvärd för en kostnad
utgörande mindre än en tredjedel av kostnaden för det av riksdagen
år 1921 beslutade men sedermera uppskjutna fiskehamnsbygget vid berörda
plats. Med hänsyn härtill och till fördelen att direkt kunna dit överflytta
arbetspersonal och materiel från andra hamnarbeten på Gotland vill jag tillstyrka,
att hamnen vid Gnisvärd nu kommer till utförande enligt det nya
förslaget samt att företaget i planen över byggandet av fiskehamnar hörande
till grupp I får sin plats omedelbart efter hamnbyggnaden vid Lörudden.
Beträffande härefter frågan om eu hamnanläggning vid Torekov äro liamnförhållandena
därstädes synnerligen otillfredsställande. Sålunda är den gamla
vågbrytaren förstörd och hamnen till följd av den utav de nordvästliga stormarna
förorsakade tång- och sanddriften så igengrundad, att blott helt små
farkoster kunna ingå i densamma. Detta har haft till följd, att fisket i dessa
trakter gått tillbaka, enär kustbefolkningen därstädes på grund av hamnens
ringa djup och i övrigt dåliga beskaffenhet ej kan använda de större fiskebåtar,
soin erfordras för bedrivande av havsfiske. Med sitt fördelaktiga läge
för fiske i Kattegatt och med sina stora avsättningsmöjligheter erbjuder
emellertid Torekov goda förutsättningar för ett lönande havsfiske, vartill
kommer, att den nu föreslagna hamnanläggningen skulle utgöra eu lämplig
skyddshamn för de fartyg, som bedriva fiske i angränsande farvatten. Behovet
av en förbättring i hamnförhållandena i Torekov torde alltså få anses till
räckligt styrkt, och har detta behov vitsordats såväl av de i ärendet hörda
myndigheterna som av riksdagen. På grund härav och då enligt det senast
framlagda förslaget eu tillfredsställande hamn i Torekov kan erhållas för
ett belopp, som icke uppgår till en femtedel av kostnaden, 1,861,700 kronor,
för genomförande av det för 1921 års riksdag framlagda men av riksdagen
huvudsakligen på grund av den tillämnade anläggningens betydande omfattning
avslagna förslaget till skydds- och fiskehamn därstädes, anser jag mig
böra förorda, att en hamn i enlighet med det nya förslaget nu anordnas
vid Torekov, därvid detta arbete i planen för fiskehamnsbyggnader inom
grupp I torde böra sättas efter hamnen vid Gnisvärd. Såsom villkor för
den nya hamnen, vid Torekov torde böra föreskrivas, att vederbörande intressenter
skola bidraga med minst 5,000 kronor till hamnens utförande,
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
25
Till följd av vad sålunda föreslagits och då det med hänsyn till nödvändigheten
att alltjämt bedriva statens fiskeliamnsbyggnader i mera begränsad
omfattning icke synes möjligt att samtidigt igångsätta arbetena å ytterligare
fiskehamnar inom denna grupp, lärer det icke vara erforderligt att nu taga
ståndpunkt till vare sig den nya planen för fiskehamnen vid Byxelkrok eller
frågan om anläggning av hamn vid Utklipporna.
Av vad sålunda anförts följer, att jag anser mig kunna tillstyrka beredande
för nästkommande budgetår av medel för hamnbyggnader inom fiskehamnsgruppen
I i den utsträckning, som erfordras för färdigställande av arbetena
vid Hölick och Lörudden samt påbörjande av de ovan förordade
företagen vid Gnisvärd och Torekov. Härför lärer ett belopp av 200,000
kronor vara erforderligt.
Yad slutligen beträffar det till fiskehamnsgruppen II hörande arbetet vid
Hönö-Klåva, synes med beslut om företagets utförande i enlighet med den
nu framlagda planen så mycket hellre kunna anstå, som behov av arbetets
igångsättande under nästa budgetår icke lärer föreligga.»
Med hänsyn till den av departementschefen i ärendet anförda utredningen
vill utskottet tillstyrka att beslut nu fattas om igångsättande av de föreslagna
fiskehamnsanläggningarna vid Gnisvärd och Torekov.
Yad hamnen vid Byxelkrok beträffar, bör icke förbises det stora intresse,
som ortsbefolkningen ådagalagt för tillkomsten av denna nya hamnanläggning
å Ölands nordvästra udde. Genom omarbetning av de ursprungligen
uppgjorda planerna för anläggningen hava också de beräknade
kostnaderna för densamma kunnat nedbringas från tidigare angivet belopp
av 529,000 kronor till 264,000 kronor, varav enligt åtagande 26,400 kronor
skulle gäldas av Böda kommun. Då emellertid Ivungl. Maj:t icke upptagit
ifrågavarande hamnanläggning i planen för nästkommande budgetår, bär
utskottet icke ansett sig böra på grund av enskild motion nu föreslå hamnens
utförande; men utskottet förväntar, att Kungl. Maj:t fortfarande har sin
uppmärksamhet riktad på denna angelägenhet och icke underlåter att för
riksdagen framlägga förslag i ämnet, så snart förhållandena sådant medgiva.
Vidkommande den till fiskehamnsgruppen II (muddringshamnar) hörande
hamnanläggningen vid Hönö-Klåva är att märka, att de nuvarande liamnanordningarna
därstädes, trots att platsen utgör ett av Bohusläns och landets
största fiskelägen med en fiskebåtsflotta på cirka ett sextiotal fartyg,
uppgivas vara synnerligen otillfredsställande. Vid kultje och storm måste
fiskebåtarna lämna hamnen och söka mera skyddade platser.
På grund härav och då, enligt vad utskottet inhämtat, det ur synpunkten
av ett planmässigt bedrivande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens fiskehamnsarbeten
är önskligt, att ifrågavarande hamnanläggning kommer till utförande
under den närmaste tiden, vill utskottet tillstyrka, att beslut i enlighet
med det motionsvis väckta förslaget nu fattas om nämnda hamnanläggnings
utförande.
I avseende å för ändamålet erforderligt anslag får utskottet tillstyrka, att
för nästkommande budgetår anvisas det av Kungl. Maj:t under fiskehamnsgrupp
I äskade anslagsbeloppet å 200,000 kronor. För fiskehamn sgrupp II
Utskottets
yttrande.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
behöves, såsom av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens yttrande inhämtas,
intet nytt anslag för 1928—1929.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) , med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
de av herr Petrus Nilsson m. fl. och herr Olsson i Högby
väckta motionerna I: 87 och II: 155, i vad de avse utförande
av hamnbyggnaden vid Byxelkrok, besluta, att den av riksdagen
år 1921 beslutade hamnbyggnaden vid Gnisvärd samt en
hamnanläggning vid Torekov — sistnämnda företag under det
av departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 4 januari 1928 angivna villkor om bidrag från
vederbörande intressenter — skola i nu angiven ordning komma
till utförande inom fiskehamnsgruppen I efter den inom samma
grupp befintliga, nu pågående hamnbyggnaden vid Lörudden;
b) medgiva, att även för fall, där sådant ej tidigare beslutats,
hamnarna vid Gnisvärd och Torekov skola utföras och
underhållas genom statens försorg;
c) , med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
ovannämnda motioner I: 87 och II: 155, i vad de avse höjning
av det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, för bedrivande
av arbeten å till fiskehamnsgruppen I hörande hamnbyggnader för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av
200,000 kronor;
d) i anledning av den av herr Osberg väckta motionen II:
226 besluta, att hamnförbättringen vid Hönö-Klåva skall utföras
i enlighet med den nya av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i skrivelse den 30 augusti 1927 omförmälda planen
under villkor, att intressenterna bidraga med fem procent av
den beräknade anläggningskostnaden.
Statsunder- 26:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att för statsunder
StBhamnare''
stödda fiskehamnar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservations[27
~\ anslag av 190,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 49—56 av åberopade statsrådsprotokollet.
I samband med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr G. W. A. Ko os väckt motion, nr 29,
däri hemställts, att riksdagen ville utöver de av Kungl. Maj:t äskade 190,000
kronor för ifrågavarande ändamål anvisa ytterligare 110,000 kronor eller
sammanlagt 300,000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herr 0. N. Olsson i Broberg m. fl.
väckt motion, nr 89, däri hemställts, att riksdagen måtte för statsunderstödda
hamnar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av
300,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
-11
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
I skrivelse den 30 augusti 1927 anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beträffande
medelsbeliovet för ifrågavarande ändamål i huvudsak följande:
Till erhållande av bidrag från anslaget till statsunderstödda fiskehamnar
innelåge för närvarande sju ansökningar, motsvarande en beräknad byggnadskostnad
av 555,000 kronor och ett anslagsbelopp av omkring 485,000
kronor.
Dessutom vore utredningar för anslags förordande nära genomförda för
ytterligare tre hamnar, för vilka beräknades en byggnadskostnad av 154,000
kronor.
Den av riksdagen i skrivelse den 12 maj 1925, nr 6 A, punkt 23, begärda
utredningen angående behovet av och kostnaderna för iordningsställande av
fiskehamnen i Yitemölla i Kristianstads län hade nu verkställts och arbetsplan
för iordningsställande av hamnen den 3 februari 1927 uppgjorts av arbetschefen
G. Persson. Arbetet skulle bestå i förstärkning och reparation
av vågbrytarna och muddring i hamnen samt beräknades draga en kostnad
av 108,000 kronor.
Genom nyårsstormen 1904--1905 bortspolades övre delen av ytterskydden
vid de båda vågbrytarna, brobänksmurverket å hela västra hamnarmen samt
landfästet för östra armen, varjämte en myckenhet sand infördes i hamnen.
Sedan dess hade intet åtgjorts för hamnens underhåll utan densamma hade
försämrats under årens lopp och detta påtagligt även under det sista året.
Fisket vid Vitemölla vore detsamma, som bedreves från övriga hamnar på
ostkusten av Skåne och Blekingekusten, alltså i huvudsak sill-, torsk- och
flundrefiske. Med ordnade hamnförhållanden skulle under höst, vinter och
vår även kunna bedrivas laxfiske. Antalet fiskebåtar hemmahörande i Yitemölla
utgjorde 28, varav 3 däckade motorbåtar å 3 tons nettodräktighet;
övriga vore öppna segelbåtar av cirka 5 meters längd.
För att få hamnen iståndsatt vore en nödvändighet, att de båda vågbrytarna
reparerades samt att hamnen uppmuddrades till 2,5 meters djup under
medelvattenytan. Då vederbörande hamnintressenter utfäst sig att bidraga
med 10 procent av kostnaden, beräknades det erforderliga statsbidraget till
97,200 kronor.
Förutom nu avhandlade hamnföretag vore emellertid ett mycket stort
antal planerade, för vilka kostnaderna beräknats till i runt tal 5,000,000
kronor. Lämpligen torde härvid böra erinras om länsstyrelsens i Göteborgs
och Bohus län i 1926 års statsverksproposition omförmälda skrivelse
den 17 augusti 1925, vari framhölles, hurusom behovet av utvidgning och
förbättring av länets mindre fiskehamnar vore trängande och kostnaderna
därför beräknade till icke mindre än i runt tal 2,500,000 kronor. Under
året torde jämväl inkomma en del nya ansökningar rörande såväl dessa
Bohushammar som vissa andra, vilka borde tillgodoses med statsbidrag.
Styrelsen hemställer därför, att för ändamålet måtte för budgetåret 1928—
1929 anvisas 300,000 kronor.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Då behov föreligger av förbättring av hamnen vid Yitemölla, vill jag
tillstyrka, att detta arbete kommer till utförande i enlighet med styrelsens
förslag samt att härför utgår statsbidrag i den ordning, som gäller för statsunderstödda
fiskehamnar.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
Handclshamnar
och
farleder.
[28.]
Utskottets
yttrande.
Vad beträffar behovet i övrigt av anslag till statsunderstödda fiskehamnar,
så enär för framtiden statens bidrag till nya fiskehamnar och förbättringar
av äldre fiskehamnar i regel torde komma att utgå från ifrågavarande
anslag, synes anslag för ändamålet böra anvisas jämväl för nästkommande
budgetår. Med hänsyn till rådande förhållanden anser jag mig
emellertid icke kunna tillstyrka beviljande av större belopp än som anvisats
för innevarande budgetår eller 190,000 kronor.»
I statsverkspropositionen förutsättes, att, därest riksdagen icke har något
att häremot erinra, Kungl. Maj:t i samband med den förut omförmälda revisionen
av hithörande statsbidragsbestämmelser skulle vidtaga viss ändring i
gällande bestämmelser rörande bidrag från nu förevarande anslag i syfte att
vinna ökad trygghet för vederbörande hamnföretags underhåll och användning
för avsett ändamål.
Med hänsyn till föreliggande stora behov av anslag för ifrågavarande
ändamål vill utskottet, i anslutning till de i ämnet motionsvis framställda
yrkandena, tillstyrka, att förevarande anslag för nästkommande budgetår
bestämmes till 250,000 kronor, en höjning på 60,000 kronor i förhållande
till innevarande budgetår och Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.
Yad departementschefen anfört rörande behovet av viss ändring i villkoren
för statsbidrag till statsunderstödda fiskehamnar och mindre hamnbyggnader,
föranleder intet särskilt uttalande från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och de i ämnet av herrar Ro os och Olsson i Broberg m. fl.
väckta motionerna I: 29 och II: 89, må för statsunderstödda fiskehamnar
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 250,000 kronor.
27:o) Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till handelshamnar
och farleder för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 250,000 kronor.
Med utgångspunkt från att det för 1927—1928 utgående anslag till understödjande
av brobyggnader och företrädesvis mindre hamnbyggnader m. m.
bibehölles oförändrat vid 1,000,000 kronor har nu den för handelshamnar
och farleder avsedda delen därav, eller en fjärdedel av anslaget, föreslagits
skola upptagas såsom ett särskilt anslag å 250,000 kronor. Återstoden skulle,
på sätt utskottet under punkt 8:o) här ovan föreslagit, ingå i anslaget till
byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till handelshamnar och farleder för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 250,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
29
28:o) I enlighet med Kungl. Maj:te förslag (punkt 29) hemställer utskottet, Underhåll
civ fiske
att
riksdagen må till underhåll av fiskehamnar för budgetåret hamnat.
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor. [29.]
V ägtraflkväsendet.
29:o) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att — med ute- Bidrag
slutande ur riksstaten av det ordinarie reservationsanslaget till vägar och ^munikakommunikationer
— i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptaga ett Höns ändamål.
ordinarie reservationsanslag till bidrag till vissa kommunikationsändamål [30.]
med 20,000 kronor.
De utgifter, som avföras från det i riksstaten för innevarande budgetår
under titeln »Vägar och kommunikationer» uppförda anslaget, utgöras —
framhåller departementschefen — bland annat, av bidrag till ångbåts- och
motorbåtstrafik å olika insjöar i Norrland, av medel till avlönande av åborna
å fjällstugorna vid vissa kommunikationsleder, av Sveriges bidrag till den
ständiga internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet, samt av
bidrag till den internationella luftfartskommissionen. I enlighet med vad
riksräkenskapsverket hemställt har anslagets titel ansetts böra ändras till:
Bidrag till vissa kommunikationsändamål.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet, utskottets
. . n yttrande.
att riksdagen må — med uteslutande ur riksstaten av det
ordinarie reservationsanslaget till vägar och kommunikationer —
i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptaga ett ordinarie
reservationsanslag till bidrag till vissa kommunikationsändamål
å 20,000 kronor.
30:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) hemställer utskottet: Bidrag
. till skjuts
att
riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till entreprebidrag
till skjutsentreprenader, nu 230,000 k-ronor, med 60,000 naxtcr.
krönor till 170,000 kronor. [31*]
31:o) Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till bestridande utgifter för
av utgifter för registrering av automobiler m. m. för budgetåret 1928—1929 registrering
anvisa ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor. bner_
[32.]
Chefen för generalstaben har i skrivelse den 30 december 1927 anfört bland
annat:
En till generalstaben inkommenderad officer hade hittills förestått centralregistret
och såsom ersättning härför uppburit ett årligt arvode av 720
kronor. Nämnde officer hade emellertid från och med den 1 januari 1928
överförts till frivillig övergångsstat, men hade chefen för generalstaben, med
30
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
hänsyn till önskvärdheten av att behålla samma person under längre tid
såsom föreståndare för centralregistret, hemställt om hans kvarbeordrande
vid generalstaben. För tiden intill den 1 juli 1928 syntes erforderlig ersättning
till officeren kunna utgå från till chefens för generalstaben förfogande
stående medel. Med hänsyn till det ökade arbetet inom centralregistret
syntes erforderligt, att föreståndaren för detsamma ägnade huvudsakliga delen
av sin tjänstgöring åt registret och endast undantagsvis toges i anspråk för
annat därmed sammanhängande arbete inom generalstaben. För statsverket
torde det bliva förmånligare att för ifrågavarande befattning använda en till
övergångsstat överförd officer än en aktiv officer. Arvodet för befattningen
i fråga syntes böra beräknas till 3,180 kronor för år; och hemställde chefen
för generalstaben om härav föranledd förhöjning i det av honom i skrivelsen
den 15 november 1927 äskade beloppet av 9,000 kronor.
För egen del har departementschefen anfört följande:
»Enligt vad jag inhämtat omhänderhaves skötseln av centralregistret, förutom
av nämnde officer i egenskap av föreståndare, av tre kvinnliga biträden.
Ersättningen till dessa biträden utgår i form av ett bestämt årsarvode, nämligen
med 2,700 kronor till ett första biträde och 1,800 kronor till vartdera
av två andra biträden. De nu föreliggande framställningarna avse att bereda
dels officeren ett från 720 kronor till 3,180 kronor förhöjt årsarvode, motsvarande
arvodet till aktuarie i generalstaben, vilket motiveras därav att
han numera överförts till övergångsstat, dels ock vart och ett av de kvinnliga
biträdena avlöningstillägg med 300 kronor. Häremot synes intet vara
att erinra, varvid förutsättes, att dyrtidstillägg å ifrågavarande arvoden icke
skall utgå. Med hänsyn härtill och till storleken av de utgifter, som i övrigt
kunna väntas komma att belasta anslaget, vilket ju på senare tid väsentligt
överskridits, synes en höjning av anslaget till 20,000 kronor vara erforderlig.»
utskottets Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
yttrande, särskild erinran. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till bestridande av utgifter för registrering
av automobiler m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
förslagsanslag av 20,000 kronor.
Luftfartsväsendet.
Understöd av 32:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 33 och 34) om anslag
luftfart m*1^. för underst°d av regelbunden luftfart m. m. och väderlekstjänst för luftsamt
väder- farten m. m. kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlålekSluftfar/°r
*-allt^e: yi''ket utskottet velat härigenom för riksdagen
[33 o. 34.] anmäla.
Byggnadsväsendet.
Byggnads■ 33:o) Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit riksdagen att för byggnads
verksamhet.
styrelsens verksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av
-j 88,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 96 i åberopade statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 31
I det ordinarie förslagsanslaget å 256,300 kronor till byggnadsstyrelsen
ingår en post å 67,000 kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
in. in. Utöver det ordinarie anslaget har riksdagen till upprätthållande
av byggnadsstyrelsens verksamhet sedan flera år tillbaka anvisat ett extra
anslag, senast för budgetåret 1927—1928 till belopp av 84,500 kronor. Sistnämnda
anslag är avsett till avlöningar, i den mån den ordinarie anslagsposten
icke förslår, till icke-ordinarie befattningshavare och tillfälliga arbetsbiträden
å styrelsens samtliga byråer utom byggnadsbyrån, beträffande vars
icke-ordinarie befattningshavare kostnaderna för avlöningar jämlikt medgivande
av riksdagen påföras anslagen för de av byggnadsstyrelsen omhänderliavda
byggnadsföretag enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t.
För nästkommande budgetår beräknar byggnadsstyrelsen samtliga kostnader
för avlöningar m. m. till icke-ordinarie personal till ett belopp av 155,500
kronor, då den för ändamålet i det ordinarie anslaget till byggnadsstyrelsen
upptagna posten uppgår till 67,000 kronor, skulle således för nästkommande
budgetår erfordras ett extra förstärkningsanslag av 88,500 kronor. Ökningen
är beroende på, bland annat, tillkommande ålderstillägg.
Med tillstyrkande av Kungl Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 88,500 kronor.
34:o) Under punkt 36 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till avlöning
av länsarkitekter för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 52,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till åberopade statsrådsprotokollet
sid. 97—99.
Till avlönande av länsarkitekter har riksdagen för budgetåret 1927—1928
anvisat 47,000 kronor. I enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter
rörande dispositionen av nämnda anslag skall antalet länsarkitekter vara åtta.
De särskilda länsarkitektsdistrikten omfatta, ett distrikt Stockholms län, ett
distrikt Kronobergs, Kalmar och Blekinge län, ett distrikt Malmöhus och
Kristianstads län, ett distrikt Göteborgs och Bohus samt Hallands län, ett
distrikt Älvsborgs och Skaraborgs län, ett distrikt Kopparbergs, Västmanlands
och Gävleborgs län, ett distrikt AOisterbottens och Västernorrlands
län samt ett distrikt Norrbottens län. Det fasta av statsmedel utgående
arvodet till länsarkitekterna utgöra i Stockholms läns distrikt 8,000 kronor
och i vart och ett av de övriga sju distrikten 5,000 kronor, med skyldighet
dels för samtliga länsarkitekter, utom länsarkitekten i Stockholms län, att
jämväl utanför vederbörande distrikt på uppdrag av byggnadsstyrelsen fullgöra
till länsarkitektsysslan hörande åligganden, dels ock för länsarkitekten
i Stockholms län att vid behov biträda inom byggnadsstyrelsen med handläggning
av ärenden, avseende länsarkitekternas tjänsteåligganden. Till ett
Utskottets
yttrande.
Läns
arkitekter
[36.
]
Utskottets
yttrande.
Byggnader
och reparationer.
[37.]
32 Statsutskottets utlåtande Nr 6.
sakkunnigt biträde åt länsarkitekten i Stockholms läns distrikt är beräknat
ett belopp av högst 4,000 kronor.
I skrivelse den 9 september 1927 har byggnadsstyrelsen hemställt, att till
avlöning åt länsarkitekter måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas ett till
57,000 kronor förhöjt belopp. Ökningen, 10,000 kronor, är avsedd till inrättande
av två nya länsarkitektbefattningar.
I fråga om denna framställning anför departementschefen:
»Beträffande byggnadsstyrelsens förslag till ökning av länsarkitekternas
antal må hänvisas till vad som i 1925 års statsverksproposition anfördes
såsom skäl för en utvidgning av länsarkitektsinstitutionen. Då emellertid
behovet av ytterligare sådana befattningar med ökad styrka gör sig gällande,
särskilt såvitt angår övervakandet av stadsplaneregleringen och byggnadsverksamheten
i de allt talrikare uppväxande smärre samhällena i olika delar
av landet, anser jag mig böra förorda, att från och med nästkommande
budgetår ytterligare eu länsarkitektbefattning inrättas. Beträffande frågan,
i vilka län den nya befattningen skall placeras, torde det böra ankomma
på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagens beslut i anslagsfrågan föreligger, därom
fatta beslut. Jag vill härvid endast framhålla, att vid bedömande av denna
fråga särskilt avseende synes böra fästas vid föreliggande svårigheter att
kunna påräkna annan sakkunskap på ifrågavarande områden. Då arvodet
till den nye länsarkitekten synes böra bestämmas till samma belopp, som
utgår till flertalet av de nuvarande länsarkitekterna, eller 5,000 kronor, erfordras
av denna anledning en ökning av ifrågavarande anslag med 5,000
kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle alltså anslaget från och med
nästkommande budgetår utgå med ett till 52,000 kronor förhöjt belopp.»
Om än viss tvekan måste göra sig gällande inför den ytterligare utvidgning
av länsarkitektsinstitutionen, vartill förslag nu framlagts, anser sig dock utskottet,
med tagen hänsyn till den alltjämt fortgående livliga byggnadsverksamheten
inom landet och vikten av att särskilt i hastigt växande småsamhällen
denna verksamhet regleras på ett för den framtida utvecklingen ändamålsenligt
sätt, böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet
hemställer därför,
att riksdagen må till avlöning av länsarkitekter för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 52,000 kronor.
35:o) Kungl. Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att i riksstaten för
budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie reservationsanslaget till byggnader
och reparationer med oförändrat belopp, 500,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 99—102
i åberopade statsrådsprotokollet.
Det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, som
för budgetåret 1925—1926 var uppfört med 450,000 kronor, höjdes med hänsyn
till ökningen av kronans under byggnadsstyrelsens vård ställda fastig
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
iio
hetsbestånd för budgetåret 1920—1927 till 500,000 kronor, med vilket belopp
anslaget jämväl är upptaget för innevarande budgetår. Därjämte hava till
förstärkning av nämnda anslag under flera år anvisats extra anslag, för budgetåren
1926—1927 och 1927—1928 till belopp av 600,000 respektive 800,000
kronor.
Jämlikt medgivande av statsmakterna hava av vart och ett av de för ifrågavarande
ändamål under sistnämnda budgetår sålunda tillgängliga beloppen,
1,100,000 respektive 1,300,000 kronor, ett belopp av 50,000 kronor tagits i
anspråk för sådana restaureringsarbeten å Kalmar och Läckö slott, vilka ansetts
oundgängligen nödvändiga till förhindrande av ytterligare förstörelse av
nämnda slott. Det förutsattes vid denna frågas behandling år 1926, att
nämnda restaureringsarbeten skulle fördelas på flera år samt att kostnaderna
för arbetena skulle påföras förevarande anslag, därvid, efter utredning av
byggnadsstyrelsen, för varje år visst maximibelopp skulle fastställas.
Beträffande medelsbehovet för nästkommande budgetår har byggnadsstyrelsen
anfört, att, vad angår det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer,
någon ökning icke erfordrades, under förutsättning att ett tillräckligt
förstärkningsanslag anvisades. Yad sistnämnda anslag beträffar, beräknar
styrelsen, att, då byggnadskostnaderna torde kunna väntas bliva i stort
sett oförändrade under budgetåret 1928—1929, ett extra anslag av 650,000
kronor vore erforderligt för det ordinarie reservationsanslagets förstärkning.
Härutöver erfordrades emellertid ett belopp av 50,000 kronor för oundgängligen
nödvändiga restaureringsarbeten å Kalmar och Läckö slott. Därjämte
borde förstärkningsanslaget ytterligare ökas med ett belopp av 197,000
kronor för vissa fasadreparationer å kronans byggnader i Stockholm. I fråga
om sistnämnda belopp har styrelsen anfört:
I sina skrivelser den 15 september 1925 och den 24 augusti 1926 angående
anslag till byggnader och reparationer hade styrelsen framhållit det
oeftergivliga behovet av reparationer av fasaderna å ett flerstal egendomar i
Stockholm och därvid närmare angivit de fastigheter, som i detta avseende
behövde iståndsättas. För innevarande budgetår beräknade styrelsen, att
dylika fasadreparationer skulle verkställas å följande fastigheter, nämligen
huset Birgerjarlstorg nr 11 (mot Mälaren), generalstabens förra hus å Riddarholmen
eller det s. k. Bosenhaneska huset (norra och västra fasaderna), tekniska
högskolans gamla kemibyggnad, tekniska skolan (mot gården), karolinska
institutets byggnader och kungl. biblioteket. För dessa arbeten beräknades
en sammanlagd kostnad av 195,000 kronor. Vid generalplanens
utarbetande för år 1927 hade emellertid den ändringen vidtagits, att fasadreparationer
upptagits beträffande karolinska institutets mellanbyggnad samt
biblioteks- och bostadsbyggnad, under det reparation av anatomibyggnadens
fasader uppskjutits. I stället avsåge styrelsen att utföra fasadreparationer
å bergsskolans förra hus vid Drottninggatan samt å egendomen Sergelgatan
nr 1, vilka arbeten visat sig icke lämpligen kunna anstå till nästa butgetår.
Under budgetåret 1928—1929 skulle fasadreparationerna fortsätta, och avsåge
styrelsen, att följande fastigheter därvid skulle komma ifråga, nämligen:
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 6 höft. (Nr 6.) 530 28 3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
Förstärkning
av anslaget
till byggnader
och reparationer.
[38.]
gamla kungshuset, kammarrättens hus, gymnastiska centralinstitutet (fasader
mot främre gården), lantmäteristyrelsens hus och karolinska institutets anatomibyggnad.
Hela det för budgetåret 1928—1929 erforderliga extra anslaget till byggnader
och reparationer skulle alltså bliva 650,000 + 50,000 + 197,000 kronor
eller 897,000 kronor.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av de sålunda gjorda äskandena har
departementschefen yttrat följande:
»Mot styrelsens plan för restaureringsarbeten å Kalmar och Läckö slott
under nästkommande budgetår har jag intet att erinra och tillstyrker därför,
att för ändamålet ett belopp av 50,000 kronor avses för nämnda budgetår.
Styrelsens anslagsäskande för byggnader och reparationer för budgetåret
1928—1929, tillhopa 1,397,000 kronor, innebär en ökning från det för innevarande
budgetår tillgängliga beloppet, 1,300,000 kronor, med 97,000 kronor.
Med hänsyn till angelägenheten av de av styrelsen föreslagna fasadreparationerna
å kronans hus i Stockholm finner jag mig böra tillstyrka, att
för byggnader och reparationer för nästkommande budgetår anvisas anslag
till högre belopp än nu är bestämt eller — inberäknat ovan av mig
förordade belopp för restaurering av Kalmar och Läckö slott — 1,350,000
kronor.
Av berörda belopp, 1,350,000 kronor, torde 500,000 kronor böra beräknas
såsom ordinarie anslag och återstoden eller 850,000 kronor anvisas såsom
förstärkningsanslag. Beträffande sistnämnda belopp gör jag framställning
under nästföljande punkt.»
Utskottet vill erinra, hurusom 1927 års riksdag i anledning av då föreliggande
förslag om höjning av det extra förstärkningsanslaget till byggnader
och reparationer anförde, att flera staten tillhöriga byggnader vore i sådant
tillstånd, att man icke längre syntes böra dröja med att igångsätta såsom
nödvändiga ansedda reparationsarbeten. Den ytterligare ökning av förstärkningsanslaget,
som nu begäres, är avsedd att möjliggöra ett fortsättande i
erforderlig omfattning av dessa arbeten, vilka huvudsakligen hänföra sig till
vissa statens byggnader i Stockholm. Enligt utskottets mening torde skäl
föreligga att bevilja det nu begärda anslaget. Under förevarande punkt
hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra
det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer
med oförändrat belopp, 500,000 kronor.
36:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts (punkt 38) framställda förslag och
under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående punkt, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till förstärkning av reservationsanslaget till
byggnader och reparationer för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 850,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
35
37:o) Kungl. Maj:t liar (punkt 39) föreslagit riksdagen att för yttre restaurering
av Stockholms slott för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 175,000 kronor.
Med bifall till av Kungl. Maj:t gjorda framställningar i ämnet bär riksdagen
för yttre restaurering av Stockholms slott för tiden från och med
år 1922 till och med budgetåret 1927—1928 anvisat tillhopa 1,124,000 kronor,
därav för sistnämnda budgetår 175,000 kronor.
Av anslagen för budgetåren 1925—1928 må, jämlikt medgivande av statsmakterna,
respektive högst 5,000, 3,000 och 3,000 kronor tagas i anspråk
för fortsatt bedrivande av kulturhistoriska undersökningar i samband med
restaureringsarbetena.
Vid behandlingen år 1924 av frågan om anslag för ovanberörda restaureringsarbeten
förutsattes, att den då återstående delen, 875,000 kronor, av
det till 1,299,000 kronor beräknade totalkostnadsbeloppet för sagda arbeten
skulle fördelas med 175,000 kronor å vart och ett av budgetåren 1924—1929.
I enlighet härmed äskar byggnadsstyrelsen i skrivelse den 6 september
1927 för ifrågavarande arbeten för budgetåret 1928—1929 återstående belopp
eller 175,000 kronor. Då arbetenas fortsättande medförde behov av ytterligare
kulturhistoriska undersökningar, hemställer styrelsen om medgivande
att av det sålunda äskade anslaget få i mån av behov för dessa undersökningars
fortsättande disponera ett belopp av förslagsvis högst 3,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot att av det äskade fortsättningsanslaget,
175,000 kronor, för yttre restaurering av Stockholms slott
ett belopp av 3,000 kronor tages i anspråk för fortsatt bedrivande av kultur,
historiska undersökningar i samband med restaureringsarbetena, hemställer,
att riksdagen må för yttre restaurering av Stockholms slott
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 175,000 kronor.
38:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) angående anslag för
utredningar rörande nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat
härigenom för riksdagen
anmäla. ^
39:o) Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att för iståndsättande
av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 148,000 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till 103—106 i
åberopade stadsrådsprotokollet.
I enlighet med vad byggnadsstyrelsen i skrivelse den 27 november
1925 ifrågasatt framlade Kungl. Maj:t i proposition, nr 71, för 1926 års
riksdag förslag till iståndsättande m. m. av fastigheten nr 1 i kvarteret
Yttre restaurering
av
Stockholms
slott.
[39.]
Utskottets
yttrande.
Utredningar
rörande nybyggnad
för
Kungl. Maj.ts
kansli.
[40.]
Iståndsättande
av
fastigheten nr
1 i kvarteret
Lejonet i
Stockholm.
[41.]
36
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Lejonet i Stockholm, det s. k. Arvfurstens palats, vari utrikesdepartementet,
regeringsrätten och lagrådet äro inrymda. Förslaget avsåg en genomgripande
restaurering av byggnaden in- och utvändigt, däribland förstärkning
av grunden under densamma, samt modernisering av uppvärmnings-, belysnings-
och sanitära anordningar ävensom uppförande av eu tillbyggnad
å fastighetens gård. Genom de föreslagna arbetena skulle byggnaden för
sättas i ett skick, som bättre motsvarade dess framträdande läge och användning,
varjämte utrikesdepartementets lokalfråga skulle vinna en tillfredsställande
lösning. Enligt förslaget komme regeringsrätten och lagrådet i
händelse av fortsatt förläggning till ifrågavarande fastighet att i stort sett
bibehållas vid sina dåvarande lokaler. Kostnaderna för förslagets genomförande
beräknades till sammanlagt 975,000 kronor, varav 230,000 kronor för
förstärkning av grunden. För påbörjande av de föreslagna arbetena föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen skola användas de besparingar om tillhopa 112,103
kronor 78 öre, som uppkommit å det av riksdagen för vissa inrednings- och
reparationsarbeten i för statsdepartement m. fl. statsinstitutioner avsedda
lokaler å tilläggsstat för år 1920 anvisade reservationsanslaget å 697,270
kronor.
I anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag medgav riksdagen, att
för påbörjande av arbetena med iståndsättande av ovannämnda fastighet
samt utvidgning och förbättring av utrikesdepartementets lokaler därstädes
finge användas ovanberörda besparingar om 112,103 kronor 78 öre.
Sedermera bemyndigade Kungl. Maj.t byggnadsstyrelsen att av sagda besparingar
taga i anspråk högst 30,000 kronor att användas till utförande av
beräkningar och ritningar till konstruktioner för förstärkning av grunden
under fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet, till upprättande av uppmätningsritningar
över ifrågavarande byggnad och till detaljutredningar för ombyggnadsarbetena
ävensom till påbörjande av sådana renoveringsarbeten, som
icke föregrepe en slutlig prövning av det av styrelsen med ovanberörda
skrivelse den 27 november 1925 framlagda förslaget till iståndsättande av
fastigheten samt utvidgning och förbättring av utrikesdepartementets lokaler
därstädes. Därjämte anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen att utarbeta
och till Kungl. Maj:t inkomma med fullständig plan för utförande av samtliga
i nyssnämnda förslag angivna arbeten.
Byggnadsstyrelsen har nu hemställt, att för slutförande av grundförstärkningsarbetena
måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas 148,000 kronor,
och därvid anfört bland annat följande:
I sin ovannämnda skrivelse den 27 november 1925 utgick styrelsen från
att tiden för grundförstärkningsarbetenas utförande skulle göras beroende
av när den nya s. k. riksbron till Helgeandsholmen kunde komma till utförande.
Enligt då föreliggande uppgifter beräknades arbetena med nämnda
bro kunna igångsättas i början av år 1927. Enligt senare under hösten 1926
inhämtade upplysningar skulle desamma emellertid icke kunna påbörjas
förrän under år 1928, sedan brofrågan varit underställd sistnämnda års
riksdag, varför byggnadsstyrelsen saknade anledning att göra någon framställning
om avlåtande av proposition till 1927 års riksdag i fråga om an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.
37
visande av ytterligare medel för grundförstärkningsarbetena. Emellertid
syntes brofrågan numera hava kommit i det läge, att brobyggnadsarbetena
med bestämdhet kunde förväntas bliva ytterligare uppskjutna, och vore det
enligt av styrelsen inhämtade upplysningar i varje fall uteslutet, att frågan
komme att underställas 1928 års riksdag.
Enligt styrelsens mening kunde det emellertid icke anses vara tillrådligt
att längre låta anstå med verkställandet av grundförstärkningsarbetena å
ifrågavarande fastighet, och funne styrelsen det därför vara nödvändigt att,
även om vissa praktiska olägenheter därigenom skulle komma att uppstå,
utföra dessa arbeten oberoende av arbetena med den nya riksbron. I byggnadens
grund hade nämligen konstaterats betänkliga sättningar, vilka i sin
ordning förorsakat betydande skador och deformationer ovanför grunden
särskilt i de södra delarna av byggnaden. I vilken utsträckning detta vore
fallet framginge, bland annat, ciärav, att det vid verkställda avvägningar av
golvhöjderna visat sig, att det sydvästra partiet av byggnaden sjunkit omkring
25 centimeter i förhållande till mittpartiet mot Gustaf Adolfs torg.
Särskilt i avseende å byggnadens yttre vore de skador, som förorsakats
genom sättningarna i grunden, påfallande. Över huvud taget företedde byggnaden,
icke minst dess yttre, betänkliga brister, som krävde snara och
genomgripande åtgärder. Stora partier av fasadputsen vore bortfallna och
de skadade partierna vore endast nödtorftigt överdragna med kalkfärg. En
verklig reparation av fasaderna hade styrelsen ansett böra utföras först i
samband med företagandet av det planerade fullständiga iståndsättandet av
fastigheten. Emellertid måste givetvis grundförstärkningsarbetena föregå
alla andra såväl ut- som invändiga arbeten, då mindre sättningar och rörelser
i byggnaden icke torde kunna undvikas i samband med utförandet av grundförstärkningsarbetena.
Enligt ett nu genom styrelsens försorg utarbetat förslag till erforderlig
grundförstärkning skulle totalkostnaden belöpa sig till 230,000 kronor eller
till samma belopp, som av styrelsen år 1925 angivits. Det av förut omförmälda
besparingar å 112,103 kronor 78 öre till styrelsens förfogande för
visst utredningsarbete m. m. ställda beloppet av högst 30,000 kronor beräknas
i sin helhet åtgå för därmed avsett ändamål. Utöver återstoden av besparingarna,
82,103 kronor 78 öre, skulle alltså ytterligare ett belopp av
147,896 kronor 22 öre eller i avrundat tal 148,000 kronor erfordras för grundförstärkningsarbetenas
utförande. Grundförstärkningsarbetena äro avsedda
att slutföras under nästkommande budgetår.
Den fullständiga planen för iståndsättande i sin helhet av här ifrågavarande
fastighet har på grund av vissa numera inträdda förhållanden ännu
icke kunnat upprättas.
Under erinran att det nu äskade beloppet är avsett för slutförande av de
grundförstärkningsarbeten i fastigheten nr 1, kvarteret Lejonet i Stockholm
(Arvfurstens palats), till vilkas utförande 1926 års riksdag lämnat medgivande,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för iståndsättande av fastigheten nr 1 i
kvarteret Lejonet i Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 148,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
othtrm9S'' 40:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 42) föreslagit riksdagen att för ändrings
tionsafbeten
oc^ reparationsarbeten m. m. i gamla kungshuset i Stockholm för budgetåret
m.m. i gamla 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.
Stockholm1 Beträffande utredningen hänvisas till sid. 106—111 i åberopade statsrådsI-in
1 protokollet.
I nästlidet års statsverksproposition framlade Kungl. Maj:t ett av byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 19 november 1925 avgivet förslag, att statskontoret
skulle förläggas till det av generalstaben tidigare disponerade s. k. Rosenhaneska
huset med adressnummer 10 vid Birgerjarlstorg å Riddarholmen
samt att statskontorets lokaler i det s. k. gamla kungshuset med adressnummer
16 vid Birgerjarlstorg skulle användas till beredande av ökade utrymmen
för de till denna byggnad jämväl förlagda Svea hovrätt och kammarkollegium.
Genomförandet av detta förslag förutsatte åtskilliga ändrings- och
inredningsarbeten i nämnda byggnader, varjämte i samband därmed skulle
företagas en modernisering särskilt av uppvärmningsanordningarna i byggnaderna.
Samtliga dessa arbeten beräknades kosta, för Rosenhaneska huset
159,000 kronor och för gamla kungshuset 320,000 kronor. Hos riksdagen
äskade Kungl. Maj:t för budgetåret 1927—1928 hela det för arbetena i
Rosenhaneska huset beräknade beloppet, 159,000 kronor, samt ett belopp
av 20,000 kronor för påbörjande av arbetena i gamla kungshuset.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag blev av riksdagen bifallet.
Byggnadsstyrelsen har nu låtit verkställa utredning rörande erforderliga
arbeten i gamla kungshuset och framlagt detaljerat förslag i berörda hänseende.
Enligt detta förslag är arbetet med husets inre omändring och
iståndsättande för de ämbetsverk, Svea Hovrätt och kammarkollegium, som
för framtiden skola disponera detsamma, avsett att försiggå i följande
etapper:
Period I. 15 juni—15 sept. 1928: norra flygeln fram till trappan;
» II. 15 sept.—15 dec. 1928: mittbyggnadens norra del fram till skiljeväggen,
som i bottenvåningen står mellan
55 och 56 och mellan 51 och 52;
» III. 15 dec. 1928—15marsl929: mittbyggnadens mittparti fram till skiljeväggen,
som i bottenvåningen står mellan
44 och 45;
» IY. 15 mars—15 juni 1929: återstoden av mittbyggnaden.
Kostnaderna för det framlagda förslagets genomförande framgå av följande:
Egentliga byggnadsarbeten, inklusive målning......................................
Värmeledning.........................................................................................
Sanitära anordningar..............................................................................
Byggnadsarbeten i samband med anordnande av värmeledning och
sanitära anläggningar........................................................................
Hiss............................................................................................................
Byggnadsarbeten för hissen.....................................................................
Rengöring och transporter.....................................................................
Oförutsedda utgifter ..............................................................................
Ritningar, arbetsledning och entreprenadhandlingar samt kontroll...
Kronor
154,675
50.700
13.700
27,500
7.500
4.500
3,900
35,525
22,000
Summa kronor 320,000
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 39
Då 20,000 kronor redan för ändamålet anvisats, skulle alltså ytterligare
erfordras 300,000 kronor.
Departementschefen anför:
»Det torde vara uppenbart, att, därest den med statskontorets avflyttning
från gamla kungshuset åsyftade lokalförbättringen för Svea hovrätt och
kammarkollegium verkligen skall bliva till avsett gagn, åtskilliga ändringsarbeten
måste utföras. Särskilt är det beträffande hovrättens lokaler erforderligt
att vidtaga ändringar i rumsindelningen, bland annat för att bereda
sessionsrum för hovrättens samtliga divisioner. I samband härmed torde
det jämväl vara nödvändigt att ersätta den nuvarande uppvärmningen genom
kakelugnar med värmeledning. Härigenom kan byggnaden efter omdispositionen
utnyttjas på ett mera rationellt och ekonomiskt sätt. De av byggnadsstyrelsen
föreslagna ändringarna i avseende å införande av korridorsystem
och omläggning av rumsindelningen kunna nämligen icke utan samtidigt
anordnande av värmeledning genomföras annat än i begränsad omfattning,
och de uppdelningar av rum, som i sådant fall skulle kunna utföras, komme
att draga större kostnader, enär dels kakelugnarna pa en del ställen måste
flyttas och dels nya kakelugnar med tillhörande rökkanaler anordnas. Med
värmeledning kan därjämte vinnas uppvärmning av trappor och dylikt ävensom
av källarutrymmena, vilka sistnämnda härigenom i större utsträckning
kunna göras användbara som arkivlokaler. Genom införande av värmeledning
minskas i hög grad den brandrisk, som det nuvarande uppvärmningssystemet
utgör för de dyrbara, i stor utsträckning oersättliga handlingar, som såväl
hovrätten som framför allt kammarkollegium måste hava förvarade inom
byggnaden. Framhållas må ock, att årskostnaderna för byggnadens uppvärmning
efter införande av värmeledning beräknas kunna nedbringas med
omkring 6,000 kronor. Förbises må icke heller, att den ifrågasatta moderniseringen
av uppvärmnings-, belysnings- och de sanitära anordningarna på
grund av därmed förenade håltagnings- och andra byggnadsarbeten drager
mindre kostnad, om den genomföres samtidigt med de övriga ändringsarbetena,
vartill kommer, att ämbetsverken icke behöva bliva störda i sitt arbete mer
än en gång. ..
På grund av vad sålunda anförts och då det måste anses av omständigheterna
påkallat, att en modernisering inom denna gamla byggnad nu företages,
finner jag mig böra tillstyrka, att de i sådant hänseende föreslagna
arbetena komma till utförande samtidigt med de av den förändrade lokaldispositionen
betingade ändringsarbetena. På sätt riksantikvarien ifrågasatt
torde i samband med ändringsarbetena uppmätningar av byggnadens källarvåningar
jämväl böra verkställas.
För att kunna välja den lämpligaste tiden för de sålunda förordade arbetenas
bedrivande torde hela det återstående erforderliga anslagsbeloppet, 300,000
kronor, böra anvisas för nästkommande budgetår.»
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för ändrings- och reparationsarbeten m. m.
i gamla kungshuset i Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Vissa ändrings-
och
och komplettering
sar beten
i ämbetsbyggnaden
i
kvarteret
Uppfinnaren
i Stockholm.
[43.]
41:o). Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att för vissa ändrings-
och kompletteringsarbeten i ämbetsbyggnaden i kvarteret Uppfinnaren
i Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 29,570 kronor.
Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet
sid. 111—115.
För uppförande av ämbetsbyggnader i kvarteret Kandidaten, numera benämnt
kvarteret Uppfinnaren, och å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i
Stockholm har riksdagen å tilläggsstat för år 1920 ävensom å riksstaten för
år 1921 för tiden 1 januari—30 juni 1923 samt för budgetåren 1923—1926
anvisat tillhopa 7,910,000 kronor, varav för ämbetsbyggnaden i kvarteret Uppfinnaren
beräknats ett belopp av 3,950,000 kronor. Med bifall till Kungl.
Maj:ts proposition, nr 119, har därefter riksdagen år 1926 medgivit, att av
sistnämnda medel ett belopp av 200,000 kronor finge användas för täckande
av motsedd brist i de för ämbetsbyggnaden i kvarteret Murmästaren anvisade
medel. För ämbetsbyggnaden i kvarteret Uppfinnaren hava sålunda varit
tillgängliga 3,750,000 kronor.
Genom beslut den 6 mars 1925 har Kungl. Maj:t förklarat, att i beslutet
angiven plan för disposition av lokaler i ämbetsbyggnaden i kvarteret Uppfinnaren
skulle tills vidare ligga till grund för byggnadsarbetenas utförande.
Enligt nämnda plan skulle i byggnaden lokaler beredas för följande myndigheter,
nämligen: generalstaben, rikets allmänna kartverks topografiska avdelning,
krigsarkivet, infanteriinspektionen, kavalleriinspektionen, tränginspektionen,
militärläroverksinspektionen, remonteringsstyrelsen, artillerioch
ingenjörhögskolan, sjökrigshögskolan, Stockholms stads och läns rullföringsexpeditioner
samt fjärde arméfördelningens chefsexpedition.
Sedermera har Kungl. Maj:t, efter riksdagens hörande, den 16 april 1926
godkänt ny plan rörande användning av utrymmena i byggnaden, enligt
vilken plan, under det lokaldispositionen i övrigt i huvudsak lämnats oförändrad,
de för krigsarkivet enligt den tidigare planen avsedda utrymmena
skulle till viss del disponeras av flygstyrelsen.
Med skrivelse den 18 maj 1927 har arméförvaltningens fortifikationsdepartement
överlämnat framställningar av chefen för fjärde arméfördelningen
om beredande av medel för utförande i omförmälda ämbetsbyggnad av vissa
ändrings- och kompletteringsarbeten, som efter ovanberörda militära mynlieters
inflyttning befunnits erforderliga.
Häröver har byggnadsstyrelsen den 1 september 1927 avgivit utlåtande
och därvid tillstyrkt vissa av berörda arbeten. Beträffande den närmare
redogörelsen för de sålunda av byggnadsstyrelsen förordade arbetena torde
utskottet få hänvisa till sid. 113 i förut omförmälda statsrådsprotokoll. Kostnaden
för utförande av dessa arbeten har beräknats till 41,713:50 kronor. Ett
belopp av 9,000'' kronor har redan av Kungl. Maj:t för ändamålet anvisats
från lantförsvarets anslag till extra utgifter.
Stntiutskottets utlåtande Nr 6.
41
Departementschefen har anslutit sig till byggnadsstyrelsens förslag, varvid
han emellertid funnit sig böra förorda, att kostnaden för viss mindre del av
arbetena, nämligen kompletteringsarbetena i krigsarkivet, bekostas av expensmedel.
För sin del har departementschefen alltså tillstyrkt anvisande å
riksstaten av ett extra anslag för ändamålet av 29,570 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för vissa ändrings- och kompletteringsarhcten
i ämbetsbyggnaden i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm för budgetåret
1928 — 1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 29,570
kronor.
42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att för ombyggnad
av vissa hissar i fastigheterna nr 5 och 6 i kvarteret Kosenbad i Stockholm
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,500
kronor.
Förevarande anslag är avsett att användas för anordnande av hissar med
tryckknappssvstem dels i fastigheten nr 5 med adress Drottninggatan 1 och
3, dels ock i fastigheten nr 6 med adress Kosenbad 2 i kvarteret Kosenbad
i Stockholm. Härigenom skulle de för de nu installerade hissarnas manövrering
erforderliga konduktörerna kunna undvaras och jämväl vissa besparingar
i övrigt i driftkostnaderna kunna ernås.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må för ombyggnad av vissa hissar i fastigheterna
nr 5 och 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,500
kronor.
43:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag under punkt 45 angående anslag
för ändringsarbeten i fastigheten nr 6 i kvarteret Kosenbad i Stockholm
har riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 23); varom utskottet
velat härigenom
erinra.
44:o) Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att för beredande
av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret i Kalmar län för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 28,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 120—123 i förberörda statsrådsprotokoll.
I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 6 september 1927 har lantmäteristyrelsen
framhållit, ätt den av lantmäterikontoret i Kalmar län disponerade
lokalen i länsresidenset i Kalmar vore synnerligen otillfredsställande. Lo
-
Utskottets
yttrande.
Ombyggnad
av vissa
hissar i
fastigheterna
nr o och 6 i
kvarteret
Rosenbad i
Stockholm.
[44.]
Utskottets
yttrande.
Ändringsarbeten
i
fastigheten
nr 6 i
kvarteret
Rosenbad i
Stockholm.
[45.]
Förbättrade
lokaler för
lantmäterikontoret
i
Kalmar län.
[46.]
42
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
kalen vore sålunda för trång, dispositionen av lokalutrymmena icke ändamålsenlig,
varjämte belysningsförhållandena vore otillfredsställande. För att
lokalen skulle på ett någorlunda tillfredsställande sätt fylla sitt ändamål,
måste densamma enligt lantmäteristyrelsens mening icke blott underkastas
vissa ändringsarbeten utan även avsevärt utvidgas. En utökning skulle, enligt
vad lantmäteristyrelsen inhämtat, möjligen kunna ske därigenom, att två
intilliggande rum, vilka nu disponerades av landshövdingen i länet, tillädes
lantmäterikontoret och andra liknande utrymmen inom fastigheten upplätes
till landshövdingen. Härigenom skulle så stort utrymme vinnas, att lokalerna
efter vidtagandet av i övrigt erforderliga ändringar bleve tillräckliga för en
längre tid framåt. I anslutning till vad sålunda anförts har lantmäteristyrelsen
hemställt, att byggnadsstyrelsen ville låta upprätta förslag till utvidgning
och förändring av lantmäterikontorets i Kalmar län nuvarande
lokaler samt, sedan länsstyrelsen i länet och lantmäteristyrelsen beretts tillfälle
att däröver avgiva yttrande, hos Kungl. Maj:t göra den framställning i
ärendet, vartill utredningen kunde giva anledning.
På grund härav har byggnadsstyrelsen framlagt förslag till ändringsåtgärder,
vilka i huvudsak avse följande:
I lantmäterikontorets nuvarande lokaler, belägna i länsresidensets bottenvåning
till höger om ingångsporten, vidtagas vissa smärre förändringar för
bättre utnyttjande av desamma. Yidare utvidgas lantmäterikontorets lokaler
med de i residensbyggnaden närmast liggande utrymmen, vilka för närvarande
disponeras av landshövdingen. Till ersättning för de utrymmen,
varmed landshövdingens boställsvåning på detta sätt minskas, utrymmes en
för närvarande till höger om huvudingången till landshövdingens våning
belägen gårdskarlslägenhet om 1 rum och kök och inredes till kapprum och
hall m. m. Lägenhet för gårdskarlen anordnas i vindsvåningen i gårdsflygeln
över garaget.
Kostnaderna för förslagets genomförande komma enligt en inom byggnadsstyrelsen
verkställd beräkning att uppgå till sammanlagt 28,000 kronor och
fördela sig på följande sätt:
Kronor
Arbeten i residensbyggnaden.............................................................. 17,700
» » flygelbyggnaden .................................................................... 4,800
Oförutsedda utgifter och arvoden ............................................................ 5,500
Departementschefen anför:
»På grund av det starkt framträdande behovet av större och i övrigt lämpligare
lokaler för lantmäterikontoret i Kalmar län synes icke längre kunna
anstå med åtgärder för berörda behovs tillgodoseende. Då genom det av
byggnadsstyrelsen i sådant hänseende framlagda förslaget för en jämförelsevis
obetydlig kostnad synes vinnas en varaktig förbättring i lantmäterikontorets
lokalförhållanden och då av skäl, nämnda styrelse anfört, någon nybyggnad
för ändamålet icke torde böra ifrågakomma, anser jag mig böra
tillstyrka, att sagda förslag nu kommer till utförande.»
Statsutskottets utlåtande Nr G.
43
Med tillstyrkande av Kungl. Maj.ts förevarande förslag hemställer ut- utskottets
skottet, ........ yttrande''
att riksdagen må för beredande av förbättrade lokaler för lant.
mäteri kontor et i Kalmar län för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 28,000 kronor.
45:o) Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att för restaurering Restaurering
av Malmöhus slott för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservations- av Mflf°hv3
anslag av 55,000 kronor. [47.]
Utredningen återfinnes å sid. 123—124 i åberopade statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har 1926 års
riksdag godkänt ett förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena,
och Malmö stad, å andra sidan, angående disposition av Slottsholmen i
Malmö m. m. Berörda avtal innebär bland annat, att staten upplåter de å
Slottsholmen i Malmö uppförda s. k. historiska byggnaderna eller Malmöhus
slott till Malmö stad att användas till museum. För detta ändamål skola
nämnda byggnader restaureras ut- och invändigt samt iordningställas till
museum i huvudsaklig överensstämmelse med ett av länsarkitekten N. Blanck
i augusti månad 1925 upprättat förslag. De egentliga restaureringsarbetena
skola utföras på statens bekostnad, medan övriga arbeten skola bekostas av
staden. För påbörjande av restaureringsarbetena, vilka beräknats draga en
kostnad av 312,000 kronor, har riksdagen för budgetåren 1926—1927 och
1927—1928 anvisat 50,000 respektive 80,000 kronor eller tillhopa 130,000
kronor.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 november 1927 har nu byggnadsstyrelsen
hemställt, att för fortsättande av ifrågavarande restaureringsarbeten
måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas 55,000 kronor.
Under erinran att det nu äskade beloppet utgör fortsättningsanslag för Utskottets
utförande av de utav riksdagen tidigare beslutade restaureringsarbeten å yttrande.
Malmöhus slott, hemställer utskottet,
att riksdagen må för restaurering av Malmöhus slott för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 55,000
kronor.
46:o) I anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 48 framställda förslag Konservering
angående anslag för konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin hemställer fästningsruin.
utskottet, [48.]
att riksdagen må för konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Förbättrade
lokaler för
lantmäteri
kontoret och
länsstyrelsen
i Kopparbergs
län.
[49.]
Förbättrade
lokaler för
länsstyrelsen
i Gävleborgs
län.
[50.]
47:o) Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 49 gjorda framställning angående
beräkning av anslag för förbättrade lokaler för lantmäterikontoret
och länsstyrelsen i Kopparbergs län kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom för riksdagen velat
anmäla.
48:o) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för beredande
av förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Gävleborgs län m. m. för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 77,700 kronor.
I fråga om utredningen hänvisar utskottet till sid. 126—129 i förut omförmälda
statsrådsprotokoll.
Med skrivelse den 6 oktober 1926 framlade byggnadsstyrelsen förslag till
beredande av förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Gävleborgs län samt
hemställde, att för ändamålet måtte för budgetåret 1927—1928 anvisas 85,000
kronor. Berörda förslag föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj:ts
åtgärd.
I skrivelse den 17 augusti 1927 har byggnadsstyrelsen förnyat sin framställning
och hemställt, att ovanberörda belopp, 85,000 kronor, måtte för
ändamålet anvisas för budgetåret 1928—1929. Nyssnämnda förslag till ändringsarbeten
innebär, att länsstyrelsen övertager de hittills av landshövdingen
disponerade rummen i våningen 1 trappa upp, under det att för landshövdingen
i vindsvåningen inredas fem nya rum, avsedda till sovrum, jämte ett
tjänarerum samt hall och passager.
Kostnaderna för förslagets genomförande framgår av följande:
Byggnadsarbeten ...................................................................... kronor 49,700
Målningsarbeten.
Värmeledning ...............................................................................
Gas-, vatten- och avloppsledningar samt sanitär inredning......
Elektriska ledningar ....................................................................
Omtäckning av yttertaket med galvaniserad plåt jämte mål
_
“ing;;......;................................................................................
Golvbeläggning med korkparkett och linoleum, ändring av
gamla linoleummattor...............................................................
Arvoden och oförutsedda utgifter................................................
6.300
2,700
3.300
2,000
8,000
3,040
9,960
Summa kronor 85,000
Departementschefen anför i ärendet följande:
»Av vad ovan anförts framgår, att behovet av rymligare och i övrigt tjänligare
lokaler för länsstyrelsen i Gävleborgs län numera är så starkt, att
med åtgärder för berörda behovs tillgodoseende icke längre utan olägenhet
kan anstå. Genom det förslag, som i sådant hänseende framlagts av byggnadsstyrelsen,
synes en nöjaktig förbättring i länsstyrelsens lokalförhållanden
vinnas, samtidigt som därmed ernås en lämpligare förläggning av de
till landshövdingebostället hörande utrymmena. Såvitt nu kan bedömas,
synes förslaget icke heller verka föregripande på den omdisposition av utrymmena
inom Gävle slott, som kan komma att föranledas av den reform
av uppbördsväsendet, varom utredning nu pågår. Jag får därför tillstyrka,
Statsutskottets utlåtande Nr 6’. 45
att ifrågavarande lokalförbättring nu bringas till genomförande i enlighet
med byggnadsstyrelsens förslag.
Bland kostnaderna för förslagets genomförande har styrelsen upptagit en
post å 8,000 kronor för ny takbeklädnad å Gävle slott. Enligt vad jag inhämtat
belöpa härav endast 700 kronor å sådana arbeten, som betingas av
den föreslagna lokalutvidgningen, nämligen anordnande av sex nya takkupor.
För ifrågavarande ändamål torde därför böra äskas 77,700 kronor, medan
återstående belopp, 7,300 kronor, lärer böra utgå av de medel, som stå till
byggnadsstyrelsens förfogande för byggnader och reparationer.»
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må för beredande av förbättrade lokaler för länsstyrelsen
i Gävleborgs län m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 77,700 kronor.
49:o) Kungl. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att för iståndsättande
av gamla residensbyggnaden i Härnösand till bostad åt landshövdingen
i Yästemorrlands län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 137,500 kronor.
Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till sid. 129—131 i åberopade
statsrådsprotokollet.
I anledning av två inom riksdagen väckta motioner beslöt 1927 års riksdag
dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att med Härnösands stad träffa överenskommelse
rörande byte av mark m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med
ett av byggnadsstyrelsen i ovanberörda skrivelse den 25 augusti 1925 tillstyrkt
förslag;
dels ock för budgetåret 1927—1928 under sjätte huvudtiteln anvisa
a) till uppförande för Yästemorrlands läns lantmäterikontor av nybyggnad
m. m. ett extra reservationsanslag av 191,240 kronor;
b) för påbörjande av iståndsättande av gamla residensbyggnaden i Härnösand
för bostad åt landshövdingen m. fn. ett extra reservationsanslag av
66,250 kronor; samt
c) till beredande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län m. m.
ett extra anslag av 9,000 kronor.
Av anslaget å 191,240 kronor voro 188,000 kronor avsedda för täckande
av byggnadskostnaderna och 3,240 kronor för förvärvande åt staten av
viss fasadrätt mot de Härnösands stad tillhöriga, till landsstatshusets tomt
gränsande tomterna nr 3 och 4 i kvarteret Juristen. Av anslaget å 66,250
kronor beräknades 5,000 kronor såsom ersättning till Härnösands stad jämlikt
ovanberörda överenskommelse rörande byte av mark m. m., 11,250
kronor för av detta markbyte betingad rensning av segelrännan i Nattviken
samt 50,000 kronor för påbörjande av iståndsättningsarbetena å residensbyggnaden,
vilka beräknades draga en kostnad av 187,500 kronor.
Utskottets
yttrande.
Iståndsättande
av gamla
residensbyggnaden
i Härnösand
till
bostad åt
landshövdingen
i Västernorrlands
län.
[51.]
46
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
I skrivelse till Kungl. Maj:t har nu byggnadsstyrelsen hemställt, att för
fullbordande av arbetet med residensbyggnadens iståndsättande till landshövdingbostad
måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas återstående erforderligt
belopp, 137,500 kronor.
Vid föredragning inför Kungl. Maj:t av förevarande ärende har departementschefen
anfört följande:
»Mot byggnadsstyrelsens framställning har jag intet att erinra. Då den
nya landshövdingbostaden näppeligen torde bliva färdigställd före den 1
juli 1929, torde för beredande av bostad åt landshövdingen för budgetåret
1928—1929 böra anvisas anslag till samma belopp, som för sådant ändamål
ntgår till honom under innevarande budgetår, eller 9,000 kronor.
I detta sammanhang får jag meddela, att riksräkenskapsverket i skrivelse
den 28 oktober 1927 angående ändrad uppställning av riksstatens sjätte
huvudtitel föreslagit, att under rubriken »Kronans publika hus» måtte upptagas
eu ytterligare underrubrik »Lokalhyror» samt att härunder skulle
föras icke blott anslaget till beredande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands
län utan även andra kostnader för förhyrande av ämbetslokaler
m. m. såväl i huvudstaden som i landsorten, i den mån dessa ej av särskilda
anledningar borde föras under vederbörande förvaltningsgren. Detta
syntes riksräkenskapsverket vara eu ofrånkomlig konsekvens av uppförandet
å inkomstsidan av titeln »Hyresmedel från de under byggnadsstyrelsens
vård stående egendomar». Det nuvarande systemet, enligt vilket hyreskostnaderna
principiellt fördes på vederbörande huvudtitlars expensanslag, syntes
nämligen riksräkenskapsverket icke vara rationellt, då härigenom vissa huvudtitlar
betungades mera än andra, beroende på det vederbörande ämbetsverk
i och för sig ovidkommande förhållandet, att lokal icke vore att tillgå i av
staten ägd fastighet. Skulle emellertid riksräkenskapsverkets åsikt i förevarande
avseende ej vinna beaktande, ansåge ämbetsverket, att rubriken
»Lokalhyror» borde utgå och kostnaden för beredande av bostad åt landshövdingen
i Västernorrlands län bestridas från femte huvudtitelns allmänna
expensanslag.
Yad riksräkenskapsverket anfört i fråga om den budgetmässiga behandlingen
av kostnader för förhyrande av lokaler för statens ämbetsverk synes
mig förtjänt av beaktande och torde efter verkställd utredning böra göras
till föremål för slutlig prövning i samband med statsverkspropositionen till
1929 års riksdag. I avbidan härpå och då medel för beredande av bostad
åt landshövdingen i Västernorrlands län icke synas komma att erfordras efter
budgetåret 1928—1929 annat än möjligen för tiden till den 1 oktober 1929,
torde det nu förordade anslaget för sådant ändamål liksom de tidigare anslagen
kunna alltjämt uppföras under sjätte huvudtiteln.»
Under erinran att det under förevarande punkt äskade anslaget är avsett
för fortsatta arbeten för det av nästlidet års riksdag beslutade iståndsättandet
av gamla residensbyggnaden i Härnösand, hemställer utskottet,
att riksdagen må för iståndsättande av gamla residenskyggnaden
i Härnösand till bostad åt landshövdingen i Västernorrlands
län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 137,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
47
50:o) I
utskottet,
anledning av Kungl. Maj:ts förslag under punkt 52 hemställer
att riksdagen må till beredande av bostad åt landshövdingen i
Västernorrlands län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 9,000 kronor.
lieredande
av bostad åt
landshövdingen
i
Västernorrland
3 län.
[52.]
51:o) Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 53 framställda förslag angående
anslag för nybyggnad åt lantmäterikontoret i Jämtlands län kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
velat härigenom för riksdagen
anmäla.
Nybyggnad
för lantmäterikontoret
i Jämtlands
län.
[53.]
Diverse.
52:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) får utskottet hem- Ersättning åt
ställa, statens järn
-
att riksdagen må för beredande av ersättning åt statens järnvägar
för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna
för vissa resor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra förslagsanslag av 25,000 kronor.
vägar för av
Kungl. Maj:t
medgivna
lindringar i
befordring savgifterna.
[54.]
53:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 55) föreslagit riksdagen att som utgivande
bidrag till utgivande genom Svenska brandskyddsföreningen av tidskriften svenska
»Brandskydd» för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,000 irandskyddskronor.
föreningen av
tidskriften
»Brand
För
understödjande av Svenska brandskyddsföreningens verksamhet har skydd».
1920 års riksdag på tilläggsstat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag, högst [55.]
4,000 kronor, varjämte såsom bidrag till utgivande genom nämnda förening
av tidskriften »Brandskydd» å en var av tilläggsstaterna för åren 1921 och
1922 beviljats ett förslagsanslag, högst 500 kronor, samt för varje budgetår
under perioden 1923—1928 ett anslag av 400 kronor.
Departementschefen anför följande:
»Enligt vad jag inhämtat, hava utgifterna för tidskriften »Brandskydd» under
åren 1925 och 1926 uppgått till respektive omkring 25,500 och 26,000 kronor.
Den del av dessa belopp, som icke täckts av inkomster från tidskriften, har
måst bestridas av influtna medlemsavgifter, varav i anspråk tagits för år 1925
omkring 9,800 kronor och för år 1926 omkring 9,200 kronor.
Statsunderstöd till föreningens verksamhet, i den utsträckning föreningen
hemställt, kan jag ej ifrågasätta. Då det emellertid för föreningens fortsatta
utveckling torde vara av betydelse, om staten genom ett bidrag till föreningens
tidskrift alltjämt visar sitt intresse för föreningens strävanden, vill jag förorda,
att som bidrag till nämnda tidskrift för budgetåret 1928—1929 anvisas ett,
med hänsyn till föreningens utvidgade verksamhet och dess i följd därav
stegrade utgifter, till 1,000 kronor förhöjt belopp. Som villkor för erhållande
48
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
utgivande genom
Svenska
brandkårernas
riksförbund
av Tidskrift
för
landsbygdens
brandväsen.
[56.]
av statsbidraget synes i likhet med vad föregående år skett böra stadgas,
att lämpligt antal exemplar av tidskriften tillhandahålles kommunikationsdepartementet.
»
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må som bidrag till utgivande genom Svenska
brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd» för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.
54:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att som bidrag till
utgivande genom Svenska brandkårernas riksförbund av »Tidskrift för landsbygdens
brandväsen» för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av
1,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 134—136 av åberopade statsrådsprotokollet.
I en inom första kammaren av herr J. Nilsson i Kristianstad m. fl. väckt
motion, nr 25, har hemställts, att riksdagen må till Svenska brandkårernas
riksförbund bevilja för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 10,000
kronor såsom bidrag till förbundets verksamhet.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Till understöd åt Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer hava sedan
ett antal år tillbaka anvisats anslag, senast för budgetåret 1926—1027 med
1,000 kronor.
I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har nu riksförbundet anfört i huvudsak
följande:
Till riksförbundet, som bildats år 1912 med ändamål att verka för utvecklingen
av ett ordnat brandväsen, framför allt å rikets landsbygd, vore för
närvarande anslutna 323 brandkårer, av vilka flertalet utgjordes av frivilliga
sammanslutningar. Sammanlagda värdet av brandredskap, som anskaffats
för dessa kårer, beräknades vid utgången av år 1926 utgöra omkring 2 miljoner
kronor. Riksförbundet anordnade instruktionskurser för befälet vid
de till förbundet anslutna brandkårerna samt utgåve broschyrer, normalstadgar
och instruktioner ävensom en tidskrift, »Tidskrift för landsbygdens brandväsen»,
vilken utkomme med sex nummer årligen. För sin verksamhet hade
riksförbundet anställt konsulenter med uppgift att arbeta för tillkomsten av
brandkårer i mera tätt bebyggda orter samt tillhandagå med råd och upplysningar
beträffande brandkårernas organisation, utrustning och utbildning.
För närvarande funnes nio konsulenter anställda i olika delar av landet,
vilka åtnjöte dels ett årligt arvode, dels reseersättning och dagtraktamente
för besök vid kårer. Konsulentverksamheten liksom riksförbundets verksamhet
i övrigt hade varit av stor betydelse för utvecklingen av landsbygdens
brandväsen. Men denna utveckling ställde också stora krav på
fullföljande av förbundets verksamhet. Det redan skapade intresset måste
vidmakthållas och inriktas på enhetliga grundlinjer. Kårerna borde helst
årligen besökas av konsulenterna samt uppmuntras och stödjas i sin verk
-
Statsutskottets utlåtande Nr t!.
49
samhet genom direkt undervisning i släckningsarbete in. in. På grund av
riksförbundets arbetsform och ekonomiska förhållanden vore emellertid förbundets
möjligheter att utöva sin verksamhet begränsade. Eu för ändamålet
tillsatt kommitté hade därför utarbetat förslag till nya stadgar, innebärande,
bland annat, eu förändring av förbundets namn till Svenska brandkårernas
riksförbund», för att underlätta icke frivilliga brandkårers anslutning
till förbundet. Enligt förslaget borde i regel ett brandkårsförbund
organiseras för varje län såsom den drivande och sammanhållande kraften
för verksamheten inom länet. Konsulentverksamheten skulle ordnas gemensamt
och enhetligt av riksförbundet och brandkårsförbunden samt borde så
småningom så fullkomnas, att en ständig och inom länet bosatt brandkonsulent
bleve tillgänglig för varje brandkårsförbund. Konsulenten skulle vara
godkänd av riksförbundet. Enligt eu av de kommitterade samtidigt xippgjord
ekonomisk plan för riksförbundets fortsatta verksamhet beräknades
den årliga kostnaden till 34,000 kronor, i vilket belopp inginge 18,000 kronor
för konsulentverksamheten 3,000 kronor, för utgivande av förbundets tidskrift,
10,000 kronor för sekretariat, propaganda m. m. samt 3,000 kronor till
styrelsens reseersättningar och övriga utgifter. De medel, som erfordrats
för riksförbundets verksamhet, hade erhållits dels genom årsavgifter från
kårer och personliga medlemmar, dels och till övervägande del genom årliga
bidrag av brandförsäkringsanstalter samt av statsmedel. Enär årsavgifterna
av lämplighetsskäl icke kunde höjas och följaktligen icke kunde beräknas
högre än till 4,000 kronor, vore fullföljandet av riksförbundets verksamhet
enligt den nya arbetsformen beroende av möjligheten att erhålla ökade årliga
bidrag från förberörda håll. Brandförsäkringsanstalterna finge anses
hava kanske det största intresset och nyttan av förbundets verksamhet,
och det låge därför nära till hands att anse, att förbundet från detta
håll borde söka erhålla det ekonomiska understöd, som erfordrades. Det
intresse för förbundets verksamhet, som redan förefunnes hos brandförsäkringsanstalterna,
hoppades man också kunna öka. De kommitterade hade
emellertid icke ansett sig kunna påräkna högre årsbidrag till riksförbundet
från brandförsäkringsanstalterna än 20,000 kronor. För att kunna fullfölja
planen och ordna erforderlig propagandaverksamhet m. m. hade de kommitterade
därför ansett sig nödsakade beräkna att i bidrag av statsmedel
erhålla 10,000 kronor.
Riksförbundet hemställer alltså om ett statsbidrag för budgetåret 1928—
1929 å 10,000 kronor såsom bidrag till förbundets verksamhet.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Efter vad jag inhämtat, hava de nya stadgarna numera godkänts, varför
riksförbundets namn är ändrat till Svenska brandkårernas riksförbund''.
Riksförbundets vinst- och förlusträkning för år 1926 upptager en inbalanserad
förlust från år 1925 å 2,240 kronor, under det att till år 1927 utbalanserats
en förlust å allenast omkring 620 kronor. Utgifterna för tidskriften
hava uppgått till respektive omkring 1,100 kronor och 1,300 kronor för vartdera
av åren 1925 och 1926 samt för år 1927 beräknats ujjpgå till omkring
1,300 kronor. Riksförbundets verksamhet är utan tvivel av betydelse för
det allmänna samt torde vara förtjänt av någon uppmuntran i form av
understöd från statens sida. Då emellertid verksamhetens understödjande
i främsta rummet är ett intresse för brandförsäkringsinrättningarna, lärer
staten i sin medverkan ej böra sträcka sig längre än till ett mindre under
Biliang
till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 6 häft. (Nr 6.) 630 ä8 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
Understödjande
av
motorförarnas
helnykterhetsförbund.
[57.]
stöd, lämpligen i form av ett bidrag till riksförbundets tidskrift; och hemställer
jag, att i sådant avseende måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas
ett belopp av 1,000 kronor. Som villkor för erhållande av statsbidraget
synes böra stadgas, att lämpligt antal exemplar av tidskriften tillhandahålles
kommunikationsdepartementet.»
Utskottet, som icke kan tillstyrka, att anslag till ifrågavarande sammanslutning
beviljas med högre belopp än Kungl. Maj:t föreslagit, får, med framhållande
av vad departementschefen anfört rörande brandförsäkringsinrättningarnas
intresse av att stödja förbundet, hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och med avslag å den i ämnet av herr Nilsson i Kristianstad
m. fl. väckta motionen (I: 25), i vad den skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, må som bidrag till utgivande genom
Svenska brandkårernas riksförbund av »Tidskrift för landsbygdens
brandväsen» för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 1,000 kronor.
55:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att till understödjande
av motorförarnas helnykterhetsförbund för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 136 och 137 av åberopade statsrådsprotokollet.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Motorförarnas helnykterhetsförbund bildades den 31 juli 1926 på initiativ
av deltagare i Centralförbundets för nykterhetsundervisning sjätte allmänna
utbildningskurs för ungdomsledare m. fl. Förbundet är en riksorganisation
med säte i Stockholm och har till huvudändamål att främja trafiksäkerheten
genom att söka vinna alla motorförare för helnykterhetsprincipen samt verka
för skärpta nykterhetskrav såsom villkor för erhållande och innehav av körkort.
Medlemskap i förbundet beviljas varje körkortsinnehavare, som förbinder
sig uppfylla vissa villkor. Medlemsantalet uppgick i september
månad 1927 till över 1,700. I samma månad utkom första numret av förbundets
tidskrift ''Motorföraren’.
Onykterhet hos förare av motorfordon måste betecknas såsom en av de
allvarligaste riskerna för samfärdseln å våra vägar, och de sakkunniga, som
tillkallats för revision av motorfordonsförordningen, komma givetvis att ägna
denna fråga en ingående uppmärksamhet. Emellertid är det otvivelaktigt,
att ifrågavarande spörsmål ej löses allenast genom lagstiftningsåtgärder.
Minst lika nödvändigt är det, att genom en väl avvägd upplysningsverksamhet
i varje förares medvetande inpräglas vikten av att frivilligt avstå
från bruket av alkohol. I sistnämnda avseende synes förbundet kunna fylla
en betydelsefull uppgift, väl värd att av staten understödjas. Jag anser
mig därför böra tillstyrka förbundets framställning om statsbidrag med angivet
belopp. Erforderliga medel torde, med hänsyn till omständigheterna
i förevaraude fall, böra utgå från statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Chefen för finansdepartementet, med vilken jag i ärendet samrått, har förklarat
sig dela denna min uppfattning.»
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
51
Utskottet behjärtar de syften — icke minst ur den allmänna trafiksäkerhetens
synpunkt — som motorförarnas helnykterhetsförbund är avsett att
främja. Med hänsyn emellertid till den försiktighet, som alltid bör iakttagas,
då fråga är om nya statsbidrag till privata sammanslutningar av olika
slag, har utskottet ansett det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet böra
begränsas till 3,000 kronor. Därest emellertid anslag för ifrågavarande ändamål
framdeles skulle äskas, finner utskottet lämpligast, att detta sker under
åttonde huvudtiteln, å vilken övriga anslag för likartade ändamål utgå.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
att täckning för anslaget må beredas från rusdrycksmedelsfonden, hemställer
alltså,
att riksdagen må till understödjande av motorförarnas helnyJcterhetsförbund
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 3,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
56:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag punkt 59 hemställer utskottet,
att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 10,010 kronor, med 5,020 kronor till 15,030
kronor, dock att i anslaget må göras den jämkning, som för
jämnande av huvudtitelns slutsumma kan bliva erforderlig.
57:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag under punkt 60 angående anslag
för tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
58:o) Kungl. Maj:t har (punkt 61) föreslagit riksdagen att för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra förslagsanslag av 170,000 kronor.
Rörande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen
att avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
59:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1928—1929 upptagas med oförändrade belopp.
Stockholm den 9 mars 1928.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Utskottets
yttrande.
Trycknings
kostnader.
[59.]
Tillfällig
löneför
bättring.
reo/]
Dyrtidstillägg
åt
befattningshavare
i
statens tjänst
rei.
]
Övriga
ordinarie
anslag.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. IT. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof
Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, G. P. V. Nilsson i Gränebo,
J. G. Walles, G. A. Carlsson i Gävle, C. I. Asplund, J. B. Johansson i Fredrikslund
och J. Clemedtson;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,
P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. ./. Carlsson-Frosterud, P. M.
Olsson i Blädinge, 0. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona,
E. Kristensson i Göteborg, 0. Nilsson i Örebro och G. A. Anderson i Storegården;
med undantag därav att vid behandlingen av
punkterna 10—59 deltagit herr 0. A. Ernfors i st. f. herr Widell,
punkterna 25—59 deltagit herr C. Johansson i Hälsingborg i st. f. herr
Walles,
punkterna 17—59 deltagit herr P. C. Jonsson i Eskilstuna i st. f. herr
Törnkvist i Karlskrona.
Reservationer:
Vid punkt 7:o) (byggande av landsvägar m. m.) av herr Lindblad, vilken
ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Av herr O. Hagman----- 1,400,000 kronor.
Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört får utskottet
föreslå, att anslaget för nästkommande budgetår bestämmes till det
av Kungl. Maj:t äskade beloppet, 4,000,000 kronor.
Av herrar O. E. Sandberg--------till behandling.
Beträffande det sålunda motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet allenast
framhålla, hurusom det torde få anses tillbörligt, att då staten i så betydande
utsträckning lämnar bidrag för själva väganläggningsarbetena —- i regel med
cirka två tredjedelar av de beräknade kostnaderna härför — den erforderliga
marken kostnadsfritt tillsläppes från orten. Enligt utskottets mening vore
det alltför vanskligt att medgiva eftergift i denna år 1914 fastslagna princip.
Med hänsyn till-----hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med
avslag å de av herrar Västberg och Hagman i ämnet väckta
motionerna II: 220 och 249, i vad de skilja sig från Kungl.
Maj:ts förslag, till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar
och broar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,000,000 kronor;
b) avslå de av herrar Sandberg och Larson i Tönnersa m. fl.
väckta motionerna II: 31 och 147, den förstnämnda motionen
i vad den avser nu förevarande anslag.»
av herrar Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Walles, Asplund, Anderson i Råstock,
Rydén, Carlsson-Frosterud, Törnkvist i Karlskrona, Kristensson i Göte
-
Statsutskottets utlåtande Nr R.
53
borg och Nilsson i Örebro, som ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
»Av herr O. Hagman — —---till behandling.
Beträffande det sålunda motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet allenast
framhålla, hurusom det torde få anses tillbörligt, att då staten i så betydande
utsträckning lämnar bidrag för själva väganläggningsarbetena — i regel med
cirka två tredjedelar av de beräknade kostnaderna härför — den erforderliga
marken kostnadsfritt tillsläppes från orten. Enligt utskottets mening vore
det alltför vanskligt att medgiva eftergift i denna år 1914 fastslagna princip.
Med hänsyn---hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) ----
b) avslå de av herrar Sandberg och Larson i Tönnersa m. fl.
väckta motionerna II: 31 och 147, den förstnämnda motionen i
vad den avser nu förevarande anslag.»
Vid punkt 17:o) (förbättring och underhåll av automobilvägar på landsbygden)
beträffande
I: b) av utskottets kläm av herr Olsson i Kullenbergstorp;
beträffande frågan om höjning av bidraget från automobilskattemedel för
vägunderhåll av herrar Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Clemedtson, Ernfors,
Nilsson i Bonarp, Bengtsson i Norup, Olsson i Blädinge, Olsson i Kullenbergstorp
och Anderson i Storegården, vilka ansett, att utskottets yttrande i
denna del bort hava följande lydelse:
»Beträffande---35 procent får utskottet, i anledning av de i ämnet
väckta motionerna, tillstyrka, att nämnda bidrag höjes från nuvarande 20 till
30 procent.»
samt att förty I:d) av utskottets kläm bort lyda sålunda:
»d) i anledning av de av herrar Alexander Nilsson m. fl.,
Jeppsson m. fl. samt Persson i Trången m. fl. väckta motionerna
I: 147 samt II: 58 och 221, besluta att 3 § 1 mom. i
kungl. förordningen den 28 maj 1926 om fördelning av automobilskattemedel
skall hava följande lydelse:
1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas
åttiofem procent på följande sätt:
a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits
till underhåll medelst vägkassan, utgår bidrag med trettio procent
av distriktets verkliga kostnad--— byggande av väg.
Till grund---förklaras förverkad.
b) Yad av---särskilda län.»
av herr Rydén;
vid punkt 25 (statens fiskehamnar) av herr Nilsson i Gränebo, vilken ansett
att utskottet bort tillstyrka bifall till de av honom och herr Olsson i Högby
i ämnet väckta motionerna.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
vid punkt 54 (svenska brandkårernas riksförbund) av herrar Kvarnzelius
och Bengtsson i Norup, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till den
i ämnet väckta motionen;
vid punkt 55 (motorförarnes helnykterhetsförbund) av herrar Lindblad,
Johansson i Fredrikslund, Clemedtson, Ernfors, Anderson i Båstock, Wiklund,
Olsson i Blädinge, Olsson i Kullenbergstorp, Kristensson i Göteborg, Nilsson
i Örebro och Anderson i Storegården, vilka ansett, att utskottet bort hemställa
om anvisande för ändamålet av ett extra anslag av 1,000 kronor att
utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;
av herr Bengtsson i Norup, som ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1
Verkliga utgifter.
VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.
1 |
Ordinarie |
Extra |
|
! |
anslag |
anslag |
|
Kronor |
Kronor |
||
A. Departementet. |
|||
i |
Departementschefen ........................................................ |
24,000 |
|
| 2 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för- |
||
slagsanslag .................................................................... |
* 190,500 |
||
3 |
Extra byråchef för tekniska ärenden ............................ |
12,000 |
|
Säger för departementet |
214,500 |
12,000 |
|
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet. |
|||
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m.: |
|||
■ 1 |
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag .... |
* 167,500 |
|
2 |
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet........ |
* 64,800 |
|
3 |
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän |
* 30,000 |
|
4 |
Ytterligare medel till avlönande av väg- och vatten- |
||
byggnadsstyrelsens distriktstjänstemän.................... |
* 4,500 |
||
5 |
Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbygg- |
||
| |
nadskåren, reservationsanslag.................................... |
* — |
|
j 6 |
Expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag.... |
* 100,000 |
|
297,500 |
69,300 |
||
Vägbyggnader och vägunderhåll: |
1 |
||
7 |
Väg- och broundersökningar, reservationsanslag........ |
* 65,000 |
|
8 |
Byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och |
| |
|
broar, reservationsanslag ........................................ |
4,500,000 |
||
9 |
Byggande av enkla bygdevägar, reservationsanslag ... |
700,000 |
|
10 |
Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster- |
||
bottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa |
500,000! |
||
11 |
Byggande av enskilda utfartsvägar i Norrland, Dalarna, |
||
Värmland och norra delarna av Örebro län, |
275,000 |
||
12 |
Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan, reser- |
||
vationsanslag ............................................................ |
250,000 |
||
13 |
Underhåll av vägen Tärna kyrkoby—Slussfors, re- |
||
servalionsanslag ........................................................ |
40,000 |
||
14 |
Anläggning av enkel bygdeväg mellan Muodoslombolo |
||
och Saivomuotka i Norrbottens län, reservations-anslag ........................................................................ |
60,000j |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 6 höft. (Nr 6.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
15 16 17 18 19 20 21 22 |
Anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och bro-byggnads- m. fl. företag, reservationsanslag............ Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken att direkt utgå av automobilskattemedel................ Bidrag till vägunderhållet på landet m.m., förslagsanslag Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, förslagsanslag ............................................................ Understöd åt synnerligt betungade väghållningsdi-strikt, reservationsanslag............................................ |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
5,250,000 5,250,000 |
40,000 200,000 4,950,000 1 19,800,000 2,000 200,000 |
||
10,565,000 |
31,517,000 |
||
23 24 25 26 27 28 |
Hamnar och farleder: Hamn- och farledsundersökningar, reservationsanslag Johans stad, reservationsanslag................................ Statens fiskehamnar, reservationsanslag .................... Statsunderstödda fiskehamnar, reservationsanslag .... Ilandelshamnar och farleder, reservationsanslag........ Underhåll av fiskehamnar, reservationsanslag............ |
15.000 * 6,500 25.000 |
|
746,500 |
|||
Säger för väg- och vattenbyggnads väsen de t |
10,862,500 |
32,332,800 |
|
C. Vägtrafikväsendet. |
|||
1 |
Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservations- |
i |
|
anslag ............................................................................ |
20,000 |
t |
|
2 |
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ........... |
170,000 |
|
3 |
Registrering av automobiler m. m., förslagsanslag........ |
20,000 |
|
Säger för vägtrafikväsendet |
190,000 |
20,000j |
|
D. Luftfartsväsendet. |
• ■ j |
||
1 |
Understöd av regelbunden luftfart, reservationsanslag |
** 500,000 |
|
2 |
Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart |
** 5,000 |
* Beloppet redan beviljat av riksdagen.
** Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
:s
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor 1 |
||
3 |
Väderlekstjänst för luftfarten ........................................ |
* 13,600 |
|
4 |
Telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten. |
||
förslagsanslag ................................................................ |
* 7,000 |
||
Säger för luftfartsväsendet |
525,600 |
||
E. Byggnadsväsendet. |
|||
Byggnadsstyrelsen m. m.: |
|||
1 |
Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag................................ |
256,300 |
|
2 |
Byggnadsstyrelsens verksamhet ................................ |
88,500 |
|
3 |
Länsarkitekter.............................................................. |
52,000 |
|
4 |
Mätningar in. m. av kulturhistoriskt märkliga bygg- |
||
nader, reservationsanslag ........................................ |
3,500 |
||
259,800 |
140,500 |
||
Kronans publika hus: |
|||
Löpande underhåll in. in.: |
|||
5 |
Byggnader och reparationer, |
||
reservationsanslag ................ 500,000 |
|||
6 |
Förstärkning av reservationsan- |
||
slaget till byggnader och re-parationer ............................ 850,000 |
|||
7 |
Lyshållning in. fl. utgifter för |
||
kronans publika hus i Stock-holm, förslagsanslag ............ 100,000 |
600,000 |
850,000 |
|
Nybyggnader och särskilt beslutade reparations- och |
|||
ändringsarbeten: |
|||
8 |
Yttre restaurering av Stockholms slott, |
||
reservationsanslag.................................... 175,000 |
|||
9 |
Utredningar rörande nybyggnad för Kungl. |
||
Maj:ts kansli, reservationsanslag............ *60,000 |
|||
10 |
Iståndsättande av fastigheten nr 1 i kvar- |
||
teret Lejonet i Stockholm, reservations-anslag ................................................... 148,000 |
|||
11 |
Ändrings- och reparationsarbeten in. m. i |
||
gamla kungshuset i Stockholm, reser-vationsanslag............................................ 300,000 |
|||
12 |
Vissa ändrings- och kompletteringsarbeten |
||
i ämbetsbyggnaden i kvarteret Uppfin-naren i Stockholm, reservationsanslag 29,570 |
|||
13 |
Ombyggnad av vissa hissar i fastigheterna |
||
nr 5 och 6 i kvarteret Rosenbad i |
|||
14 |
Ändringsarbeten i fastigheten nr 6 i kvar- |
||
teret Rosenbad i Stockholm, reserva-tionsanslag................................................**55,000 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
** Beloppet redan beviljat av riksdagen.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
15 |
Förbättrade lokaler för lantmäterikontoret |
||
i Kalmar län, reservationsanslag........... 28,000 |
|||
16 |
Restaurering av Malmöhus slott, reserva- |
||
tionsanslag ............................................ 55,000 |
|||
17 |
Konserveringsarbeten å Bohus fästnings- |
||
ruin, reservationsanslag ........................ 30,000 |
|||
18 |
Förbättrade lokaler för lantmäterikontoret |
||
och länsstyrelsen i Kopparbergs län, |
|||
19 |
Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Gäv- |
||
leborgs län in. m., reservationsanslag.... 77,700 |
|||
20 |
Iståndsättande av gamla residensbyggnaden |
||
i Härnösand till bostad åt landshöv- |
|||
dingen i Västernorrlands län, reserva-tionsanslag............................................... 137,500 |
|||
21 |
Beredande av bostad åt landshövdingen |
||
i Västernorrlands län............................ 9,000 |
|||
22 |
Nybyggnad för lantmäterikontoret i Jämt- |
||
lands län, reservationsanslag ................*202,000 |
1,472,270 |
||
600,000 |
2,322,270 |
||
Säger för byggnadsväsendet |
859,800 |
2,462,770 |
|
F. Diverse. |
|||
1 |
Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj:t |
||
medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa |
25,000 |
||
2 |
Tidskriften »Brandskydd»........................................ |
1,000 |
|
3 |
Utgivande av »Tidskrift för landsbygdens brandväsen» |
1,000 |
|
4 |
Motorförarnas helnykterhetsförbund, att utgå av stats- |
||
verkets fond av rusdrycksmedel ...................... |
3,000 |
||
5 |
Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser, |
||
förslagsanslag ................................................................ |
3,600,000 |
||
6 |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ......... |
120,000 |
|
7 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag |
80,000 |
|
8 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................ |
15,030 |
|
9 |
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser- |
||
vationsanslag ........................................ |
40,000 |
||
10 |
Extra utgifter, reservationsanslag ........................ |
20,000 |
|
11 |
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den |
||
civila statsförvaltningen, förslagsanslag ................... |
* 9,000 |
||
12 |
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för- |
||
! |
slagsanslag ................................................ |
* 170,000 |
|
! |
Säger för diverse |
3,875,030 |
209,000 |
Summa'' |
16,001,830 |
35,562,170 |
* Av Kungi. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.