Statsutskottets utlåtande Nr 5.
1
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1928 kl. 3 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetaret 1928—1929
av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande
anslagen till socialdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929 har
Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag) att
dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie
avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas från och med
budgetåret 1928—1929;
dels oek höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli, nu 232,000 kronor, med 13,500 kronor till 245,500
kronor.
Beträffande Kungl. Maj:ts förevarande förslag kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen
anmäla.
Sociala verk och inrättningar.
2:o) I fråga om Kungl. Maj.ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till socialstyrelsen (punkt 2) samt extra anslaget till socialstyrelsens verksamhet
(punkt 3) kommer utskottet likaledes att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
3:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 4)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 11) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förlikning smän för medling i arbetstvister m. m.
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av
_ 95,000 kronor.
*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.)
Departementets
avdelning
av
Kungl. Maj.ts
kansli.
Cl.*)]
Social
styrelsen.
Social
styrelsens
verksamhet.
[2 o. 3.]
Förlikning smän
för
medling i
arbetstvister
7)i. m.
[4-]
691 28 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Centrala 4:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till centrala skilj eskiljenämn-
nämn(jen för vissa arbetstvister m. m. (punkt 5) kommer utskottet att fram
(ten
/oi vissa _ . i i • p..
arbetstvister deles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom for
m-;n- riksdagen
[5.] anmäla.
Särskilda
skiljedomare i stäJJ
arbetstvister.
[6-]
5:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) får utskottet hem -
Offentliga
arbetsförmedlingen
i riket
m. m.
[7-]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till särskilda skiljedomare i arbetstvister förbudgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor.
Ilo) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till offentliga arbetsförmedlingen
i riket m. m., att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen förordade grunder, för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till aberopade statsrådsprotokollet.
Alltsedan år 1906 har riksdagen beviljat extra förslagsanslag till befrämjande
och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i riket. Sedan
ett antal år tillbaka hava vidare beviljats extra förslagsanslag till bidrag till
resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt
anvisats arbete å annan ort än där de vistas, Rubriken i riksstaten för anslag
till sistnämnda ändamål har under de senaste perioderna varit medellösa
arbetssökandes resor.
För budgetåret 1926—1927 var anslaget till offentliga arbetsförmedlingen
i riket uppfört med 240,000 kronor. Anslaget till medellösa arbetssökandes
resor var för samma tid upptaget till 1,000 kronor.
För ernående av budgetteknisk förenkling hava i riksstaten
året 1927 — 1928 medel till nyssberörda två ändamål anvisats under ett gemensamt
anslag med rubriken offentliga arbetsförmedlingen i riket rn. m. Det
nya anslaget ansågs med hänsyn till belastningssiffrorna för budgetåret
1925—1926 beträffande anslagen till offentliga arbetsförmedlingen i riket och
till medellösa arbetssökandes resor icke behöva sättas högre än till 240,000
kronor eller samma belopp, varmed anslaget till förstnämnda ändamål, såsom
nyss erinrades, var uppfört för perioden 1926—1927.
Gällande föreskrifter angående understöd av statsmedel till befrämjande
och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen återfinnas i kungörelse
den 30 juni 1916 (nr 320) med däri genom kungörelse den 16 maj 1918
(nr 278) gjorda ändringar. Enligt dessa föreskrifter må understöd av arbetsförmedlingsanstalt
erhållas till bestridande av samtliga för arbetsförmedlingen
nödvändiga utgifter för postporto, abonnemang å rikstelefon, telegram och
interurbana telefonsamtal samt tryckning av formulär och blanketter. Efter
prövning av socialstyrelsen i varje fall kan därjämte erhållas understöd till
bestridande av kostnaderna dels för avlöning av sådan personal, som särskilt
anställts för förmedling av arbete inom vissa yrkesspecialiteter, dels
ock för de särskilda anordningar, som vidtagits för arbetsförmedling för
för budget -
Statsutskottets utlåtande Nr .5. 3
landsbygdens behov, för samarbetet mellan anstalterna samt för arbetsam
ställning åt personer efter avslutad militärtjänstgöring.
Dispositionen av medel — från anslaget till offentliga arbetsförmedlingen
i riket in. in. — till medellösa arbetssökandes resor sker i enlighet med
bestämmelserna i kungörelse den 30 juni 191<i (nr 319) med vissa däri genom
kungörelser den 16 maj 1918 (nr 279) och den 23 maj 1919 (nr 239) vidtagna
ändringar.
Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle i gällande bestämmelser
om understöd av statsmedel till den offentliga arbetsföi''medlingen företagas
vissa ändringar, avseende beredande av möjlighet till erhållande av statsbidrag
till försöksanordningar för att främja arbetsförmedling för ungdom.
Anordningarna förutsätta viss samverkan mellan skolväsendet och den offentliga
arbetsförmedlingen med tyngdpunkten av arbetet förlagd till arbetsförmedlingens
organ.
Med nuvarande organisation av arbetsförmedlingen ankommer initiativet
till de ifrågasatta förmedlingsåtgärderna på landsting eller primärkommuner.
Den insats, som är möjlig från statens sida till främjande av en utveckling,
som funnits önskvärd, inskränker sig till lämnande av ekonomiskt
stöd, på sätt förut skett i snarlika fall. Yad angår det ekonomiska understöd,
som sålunda av staten skulle lämnas till främjande av särskild platsförmedling
och arbetsanvisning för ungdom, skulle detta enligt Kungl. Maj:ts
förslag hava den form, att statsbidrag skulle få utgå till vei-ksamhet för
sådant ändamål på samma sätt, som nu är i gällande författning stadgat i
fråga om statsbidrag till främjande av vissa i nämnda författning närmare
angivna specialanordningar för arbetsförmedling, närmast för arbetsförmedling
inom vissa yrkesspecialiteter samt för landsbygdens behov.
Statsbidrag till nu ifrågavarande ändamål skulle, enligt vad antagits, till
sitt sammanlagda belopp för år komma att uppgå till ett relativt obetydligt
belopp. Då det med hänsyn till anordningarnas försökskaraktär ansetts,
att man nu icke borde vidtaga några mera vittgående åtgärder, har det
emellertid tills vidare ansetts vara lämpligt att föreskriva ett maximum för
det statsbidrag, som under viss period må utgå för ändamålet. I sådant
hänseende har föreslagits, att statsbidraget för närvai-ande fastställes att
utgå med sammanlagt högst 10,000 kronor för år.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr A. Törnkvist i Karlskrona väckt
motion, nr 142, däri hemställts, att riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts
förslag under punkt 7 av femte huvudtiteln om ändring i gällande bestämmelser
för statsbidrag till den offentliga arbetsförmedlingen och om ett
extra förslagsanslag till den offentliga arbetsförmedlingen i läket m. m. av
240,000 kronor, måtte för den offentliga arbetsförmedlingen anvisa ett extra
förslagsanslag av 230,000 kronor,
dels ock en inom samma kammare av herr E. liöing väckt motion, nr 245,
vari föreslagits, att riksdagen måtte besluta, att av extra förslagsanslaget
4
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Bekämpande
av arbetslösheten.
[8.]
till den offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m. ett belopp av intill 10,000
kronor måtte beviljas att utgå såsom statsbidrag till kommun, som vidtager
särskilda åtgärder till främjande av ordnad vägledning vid ungdomens yrkesval
och till en rationell arbetsförmedling bland ungdomen, oberoende av till
vilken kommunal myndighet denna verksamhet huvudsakligen anknytes.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
bänvisa till motionerna.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att med hänsyn till den
rådande ungdomsarbetslösheten åtgärder till underlättande av yrkesval samt
till ernående av en rationell arbetsförmedling och arbetsanvisning för de
unga för närvarande äro av behovet påkallade. De anordningar, som härutinnan
av Kungl. Maj:t nu föreslagits, har utskottet ock ansett vara av beskaffenhet
att böra förordas. Utskottet tillstyrker alltså, att arbetsförmedlingen
för de unga ordnas i överensstämmelse med Kungl. Maj ds förslag.
Utskottet förbiser härvid ingalunda den betydelsefulla roll, som skolorna spela
vid detta slag av arbetsförmedlingar, och det intresse, som av lärarpersonalen
i allmänhet ägnas denna angelägenhet. Men då det ligger i sakens natur,
att skolans ifrågavarande verksamhet så gott som uteslutande måste avse
endast den ungdom, som under varje läsår avslutar sin skolgång, och således
icke i nämnvärd grad kan komma att beröra ungdom, som redan tidigare
lämnat skolan, har utskottet funnit Kungl. Maj ds förslag i vad det avser
arbetsförmedling för skolungdom innebära ett lämpligt komplement till skolornas
verksamhet i förevarande hänseende. Under uttalande av sin förväntan,
att denna förtjänstfulla verksamhet må fortfara även efter genomförandet
av den nya organisationen, anser sig utskottet alltså icke kunna
biträda vare sig det i motionen II: 142 väckta yrkandet eller det förslag,
som framställts i motionen II: 245.
Då storleken av det av Kungl. Maj:t för nu berörda ändamål föreslagna
statsbidraget icke givit utskottet anledning till erinran samt utskottet ansett
sig böra tillstyrka anvisandet av anslag till den offentliga arbetsförmedlingen
i riket in. in. med det belopp, som av Kungl. Maj:t äskats, får utskottet
alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herrar Törnkvists i Karlskrona och
Köings ovanberörda motioner, II: 142 och 245, till offentliga
arbetsförmedlingen i riket m. m., för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor, att utgå i lnivud
saklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1928 förordade
grunder.
7:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för bekämpande
av arbetslösheten (punkt 8) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr it. 5
8:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 9) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 23) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till yrkesinspektionens verksamhet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 74,800 kronor.
9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) och under åberopande
av vad statsrådsprotokollet (sid. 23 och 24) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till föreningen för arbetarskydd i Stockholm för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.
10:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 24—26) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arbetsrådet för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra förslagsanslag av 47,650 kronor.
ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens
konferens, nu 15,000 kronor, med 5,000 kronor till 20,000
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26 och 27 i statsrådsprotokollet.
Från och med budgetåret 1925—1926 är i riksstaten uppfört ett ordinarie
förslagsanslag å 15,000 kronor till Sveriges deltagande i den internationella
arbetsorganisationens konferens. Kostnaderna för Sveriges deltagande i
konferensens sammanträden bestredos tidigare huvudsakligen dels av femte
huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, dels
ock av samma huvudtitels anslag till extra utgifter.
Vid äskande av anslag för ifrågavarande ändamål (statsverkspropositionen
till 1925 års riksdag, femte huvudtiteln, punkten 15) framhöll vederbörande
departementschef, att från anslaget borde gäldas samtliga kostnader för
Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens konferens’
sammanträden, således även kostnaderna för ombuds och experters resor
inom landet. Vidare framhölls, att, därest Sveriges regering — som för det
dåvarande ej hade någon representant i den internationella arbetsbyråns
styrelse — framdeles skulle bliva representerad genom en ledamot eller en
suppleant i denna styrelse, jämväl de kostnader, som eventuellt kunde uppstå
för statsverket genom en regeringsrepresentants deltagande i styrelsens
sammanträden, borde gäldas av förevarande anslag.
Yrkesinspektionens
verksamhet.
[9.]
Föreningen
för arbetarskydd
i
Stockholm.
[10.]
Arbetsrådet.
[11.]
Sveriges deltagande
i den
internationella
arbetsorganisationens
konferens
.
[12.]
6
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Mot vad sålunda anförts gjordes av riksdagen ingen erinran. Sedan Sverige
numera erhållit en adjungerad ledamot i arbetsbyråns styrelse, utgå därav
föranledda kostnader från anslaget i fråga.
Inom den internationella arbetsorganisationen hava i vissa fall anordnats
särskilda konferenser för behandling av specialfrågor berörande organisationens
verksamhetsområden. Sålunda hava i Geneve åren 1923, 1925 och
1926 hållits av internationella arbetsbyrån anordnade socialstatistiska konferenser,
vid vilka Sverige varit representerat. Kostnaderna för de svenska
ombudens deltagande i dessa konferenser hava bestritts dels från femte
huvudtitelns anslag till extra utgifter, dels från samma huvudtitels anslag
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
I anledning härav uttalade departementschefen vid behandlingen av 1927
års statsverksproposition, sid. 20, att det syntes honom vara lämpligt, att
jämväl kostnaderna för Sveriges deltagande i sådana specialkonferenser, som
anordnades av den internationella arbetsorganisationens organ och vid vilka
Kungl. Maj:t funne Sverige böra representeras, för framtiden finge gäldas
från här ifrågavarande anslag. Någon höjning av anslaget syntes emellertid
för det dåvarande icke böra föranledas av en dylik utvidgning av användningen
därav. Därest riksdagen ej framställde erinran mot vad sålunda anförts,
syntes, yttrade departementschefen, Kungl. Maj.t i förevarande fall
böra förordna om anslagets användande för ändamål av sålunda angiven art.
Biksdagen gjorde icke någon erinran mot vad sålunda anförts.
Ledamöterna i den internationella arbetsbyråns styrelse väljas av den
internationella arbetskonferensen för tre år i sänder. Nyval skall nästa
gång äga rum vid det sammanträde med konferensen, som är utsatt att taga
sin början den 30 maj 1928. Beträffande de nordiska regeringarnas representation
i styrelsen har alltsedan arbetsbyråns tillkomst tilliimpats ett
cirkulationssystem, så att länderna blivit i tur och ordning företrädda i styrelsen.
Ordningen är nu kommen till vårt land, och det är alltså att förvänta,
att vid det stundande nyvalet Sveriges regering erhåller en representant
i styrelsen.
Enligt vad nyss anförts skola kostnaderna för svenska regeringens representation
i arbetsbyråns styrelse bestridas från förevarande anslag.
Då styrelsen regelmässigt sammanträder eu gång i kvartalet, oftast i
Geneve, har vår representation ansetts komma att medföra en ganska avsevärd
ökning av utgifterna under nu ifrågavarande anslag. Bedan för närvarande
föreligger en överbelastning å detsamma, i det att utgifterna å anslaget
enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning under budgetåret 1926
—1927 utgjort 19,868 kronor. Med hänsyn härtill har det synts erforderligt
att från och med nästa budgetår något höja anslaget, förslagsvis till 20,000
kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr <5.
att riksdagen må liöja clet ordinarie förslagsanslaget till
Sveriges deltagande i dm internationella arbetsorganisationens konferens,
nu 15,000 kronor, med 5,000 kronor till 20,000 kronor.
12:o) Beträffande Kuugl. Maj ds förslag dels i fråga om anslag till Sveriges
deltagande i social utställning m. m. i Hälsingfors (punkt 13), dels angående
ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten (punkt 14), dels ock
ifråga om extra anslaget till riksförsäkringsanstaltens verksamhet (punkt 15)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket
utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
13:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 16) att till försäkringsrådets
verksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag
av 41,600 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 38—44 i statsrådsprotokollet.
För budgetperioden 1926—1927 anvisades, utöver det ordinarie förslagsanslaget
till försiikringsrådet, ett extra förslagsanslag av 32,200 kronor för
upprätthållande av rådets verksamhet. I riksstaten för budgetåret 1927
1928 är för samma ändamål upptaget ett extra förslagsanslag av 37,900
kronor.
Genom beslut den 18 juni 1927 har Kungl. Majd fastställt följande stat
för användningen av sistnämnda anslag:
avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare,
högst...............................................................
ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot i
försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller
arbetarna, samt resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsvis ..............................................................
kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader
samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,
för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll
av inventarier m. m., förslagsvis ...............*..............
kronor 15,000: —
15,200: —
7,700: —
Summa kronor 37,900: —
Den av Kungl. Maj:t nu äskade förhöjningen av anslaget är föranledd
dels därav att med hänsyn till uppkommen ökning av försäkringsrådets
arbetsbörda det ansetts nödvändigt att i avsevärd utsträckning uppdraga
åt den tjänstförrättande sekreteraren att, under fullgörande av sekreterargöromålen,
jämväl vara tillfällig ledamot, varför beräknats eu gottgörelse av
förslagsvis 900 kronor, dels av de kostnader, uppskattade till l,t)00 kronor,
som föranledas av rådets handläggning av ärenden enligt nya militärersättningsförordningen,
dels ock av de ökade krav på anlitande av sakkunniga,
som i samband med handläggningen av ärenden enligt nämnda förordning
[13-15.]
Försäkringtsrådets
verksamhet.
[16.]
8
Statsutskottets utlåtande AV 5.
Utskottets
yttrande.
Kostnader
enligt 19 och
37 §§ i lagen
om försäkring
för olycksfall
i arbete.
[17.J
Dodsfallsersättningar
i anledning
av livförsäkring
i samband
med lån
ur statens
egnahems*
lånefond.
[18.]
med sannolikhet komma att göra sig gällande. För sistnämnda ändamål
har avsetts ett belopp av 1,300 kronor. I samband härmed har föreslagits
en uppdelning av posten för ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant,
vilken representerar arbetsgivarna eller arbetarna, samt resekostnads- och
traktamentsersättningar m. m. i två poster å respektive 15,500 kronor och
1,000 kronor, av vilka den sistnämnda skulle avse kostnaderna för resekostnads-
och traktamentsersättningar.
I avseende å posten för kostnad till uppvärmning m. m. har någon ändring
icke ifrågasatts.
Enligt det nu föreliggande förslaget skulle sålunda de särskilda posterna
inom en blivande stat te sig på följande sätt:
avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare,
förslagsvis ............................................................ kronor 17,400
ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot i
försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller
arbetarna, m. m., förslagsvis .................................................. » 15,500
resekostnads- och traktamentsersättningar, förslagsvis ............ » 1,000
kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader
samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,
för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll av inventarier
m. m., förslagsvis...................................................... » 7,700
Summa kronor 41,600
Utskottet, som funnit Kungl. Maj:ts föreliggande förslag tillfyllest motiverat,
får alltså hemställa,
att riksdagen må till för säkring srådets verksamhet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 41,600 kronor.
14:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående det ordinarie förslagsanslaget
till kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall
i arbete (punkt 17) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till dödsfallsersättningar
i anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens
egnahemslånefond för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslagav
3,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 47 och 48 i statsrådsprotokollet.
Till bestridande av riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anledning
av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond har
i riksstaten upptagits ett extra förslagsanslag, som för vart och ett av de
tre senaste budgetåren beräknats till 5,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 9
Ifrågavarande anslag liar uppförts i riksstaten för att sätta anstalten i
tillfälle att jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den .''10 juni 1920 (nr 509)
angående särskilda villkor och bestämmelser för livförsäkring å personer,
som erhålla lån ur statens egnahemslånefond, utbetala ifrågavarande dödsfallsersättningar,
innan de premier influtit, som enligt beräkningarna skola
täcka dödsfallsersättningarna.
Den nu föreslagna nedsättningen av anslaget är föranledd av den ringa
belastningen å detsamma under de senare budgetåren.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring
i samband med lån ur statens egnahemslånefond för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000
kronor.
16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,200,000 kronor,
med 130,000 kronor till 3,330,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 48 och 49
i statsrådsprotokollet.
Den föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av den konstaterade
tillväxten i sjukkassornas medlemsantal.
Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Majrts förslag, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,200,000 kronor, med 130,000
kronor till 3,330,000 kronor.
17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till sjukkassor,
som meddela moderskapsunderstöd, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra förslagsanslag av 200,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 49 och 50 i statsrådsprotokollet.
I riksstaterna för budgetperioderna 1925—1926 och 1926—1927 var det
extra förslagsanslaget till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,
upptaget till 170,000 kronor. För budgetåret 1927—1928 är anslaget beräknat
till samma belopp.
Nu föreslagen förhöjning av anslaget är förorsakad därav att med hänsyn
till större anslutning till sjukkassornas moderskapsförsäkringsverksamhet en
tydlig tendens till ökad belastning å anslaget inträtt och även är att förvänta.
Sjukkasse
väsendets
befrämjande.
[19-]
Utskottets
yttrande.
Sjukkassor,
som meddela
moderskapsunderstöd.
[20.]
10
Statsutskottets utlåtande Nr Ö.
Utskottets
yttrande.
[21 — 26.]
Statens
tvångsarbets
anstalter.
[27.]
Utskottet bär ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag
av 200,000 kronor.
18:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående dels extra förslagsananslaget
till pensionsstyrelsens verksamhet (punkt 21), dels extra förslagsanslaget
till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen
om allmän pensionsförsäkring (punkt 22) jämte i dessa ämnen väckta motioner
av herr O. Järte in. fl. samt av herr H. Backlund m. fl. (II: 229 och II: 372),
dels disponerande av visst belopp för åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet (punkt 23), dels extra förslagsanslaget till ersättning till postverket
för pensionsutbetalningar (punkt 24), dels extra förslagsanslaget till
postverkets kostnader för tryckning och expediering av pensionskvitton för
femårsperioden 1929—1933 (punkt 25), dels ock extra förslagsanslaget till ersättning
till häradsskrivarna för pensionsförteckningar (punkt 26) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27)
dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för
statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret 1928—
1929;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 583,000 kronor, med 5,000 kronor till 588,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 90—102 i
statsrådsprotokollet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har 1927 års riksdag nedsatt det
ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter från 604,500 kronor
med 21,500 kronor till 583,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen godkänt följande stat för statens tvångsarbetsanstalter,
att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928:
Stat.
A. Avlöningsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 181,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 15,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 43,500
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000
Yikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 3,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 39,500
Statsutskottets utlåtande Nr !).
11
Ii. Omkostnadsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 137,300
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 98,700
Summa kronor 583,000
Det förslag till stat för statens tvångsarbetsanstalter, Kungi. Maj:t nu
underställt riksdagens prövning, innebär icke någon ändring av anstalternas
avlöningsstater. Yad omkostnadsstaterna angår, skulle vid bifall till Kungl.
Maj:ts förslag staten för anstalten å Svartsjö minskas med 14,500 kronor till
122,800 kronor, under det att staten för Landskronaanstalten skulle ökas
med 19,500 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra biträda vad Kungl. Maj: t under förevarande
punkt i skilda hänseenden föreslagit riksdagen, får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna det i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1928 förordade förslaget till stat för statens
tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret
1928—1929; samt
b) höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 583,000 kronor, med 5,000 kronor till 588,000
kronor.
20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att till bostadshus
vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö, att uppföras i huvudsaklig enlighet
med av departementschefen förordat förslag, för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 103—107 i statsrådsprotokollet.
Av den i ärendet förebragta utredningen har utskottet funnit ådagalagt,
att de till uppförande föreslagna bostadshusen vid ifrågavarande anstalt äro
av behovet påkallade. Då det av departementschefen föreslagna byggnadssättet
samt kostnadsberäkningarna icke givit utskottet anledning till erinran,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till bostadshus vid tvångsarbetsanstalten å
Svartsjö, att uppföras i huvudsaklig enlighet med i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1928 förordat förslag,
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslagav
30,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Bostadshus
vid tvångsarbetsanstalten
ä
Svartsjö.
[28.]
Utskottets
yttrande.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utvidgning
av tvång8-arbetsanstalten
i
Landskrona
m. m.
[29.]
Utskottets
yttrande.
21:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 29) att till utvidgningav
tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 43,500 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 107—123 i statsrådsprotokollet.
Det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade anslaget för utvidgningsarbeten
in. m. vid Landskronaanstalten har beräknats på följande
sätt:
Anordnande av en avdelning för 15 internerade jämte bostäder
för 2 vaktfruar i andra våningen av en byggnad, betecknad
nr 4.......................................................................................... kronor 15,700
Anordnande av bostäder för vissa befattningshavare i en byggnad,
betecknad nr 13 ....................................................................... » 13,000
Anordnande av platser för ytterligare 5 internerade samt inredande
av värmeledning i en byggnad, betecknad nr 5...... » 9,800
Istån dsättande av norra kurtinmuren.......................................... » 5,000
Summa kronor 43,500
Vid besök å Landskronaanstalten har utskottet konstaterat, att förläggningsförhållandena
därstädes måste anses i hög grad otillfredsställande samt
att behovet av åtgärder för åstadkommande av en ändamålsenligare förläggning
av de internerade därför måste betecknas såsom synnerligen stort.
Det hade synts utskottet önskvärt, om en fullständig plan för ett rationellt
ordnande av förläggningsförhållandena vid anstalten samt övriga därstädes
nödiga ändrings- och ombyggnadsarbeten nu förelegat, så att arbetena så
långt möjligt kunnat i ett sammanhang bedrivas. Då en dylik plan emellertid
icke föreligger och ett uppskov med de ändringsarbeten — avseende
en bättre förläggning av såväl internerade som personal — Kungl. Maj:t
nu föreslagit till utförande, av förenämnda skäl icke synes utskottet böra
ifrågakomma samt de nu ifrågasatta arbetena synas kunna utgöra ett led i
sagda plan, har utskottet, som icke funnit något att erinra emot att arbetena
verkställas på i huvudsak det sätt, Kungl. Maj:ts förslag innebär, och för
härtill beräknade kostnader, ansett sig böra tillstyrka, att medel av riksdagen
för ändamålet anvisas med av Kungl. Maj:t beräknat belopp eller tillhopa
38,500 kronor. Enligt utskottets förmenande synes visserligen den för matoch
dagrum avsedda lokalen i byggnaden nr 5 väl knapp, men lärer ett
ordnande av denna lokalfråga på ett mera tillfredsställande sätt kunna ske
utan att föranleda ökade kostnader.
Utöver för nu avsedda arbeten erforderliga medel har Kungl. Maj:t, såsom
nämnts, äskat ett belopp å 5,000 kronor för iståndsättande av nom
kurtinmuren. Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hade anstaltsstyrelsen
i detta syfte föreslagit uppförande av ny beklädnadsmur, påläggande av nytt
tegelgolv å kurtinmuren samt borttagande av den nuvarande terrasstrappan
och inläggning av en ny, inuti muren förlagd trappa, allt för en beräknad
kostnad av 15,500 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle arbetena med
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 13
murens iståndsättamle begränsas till sådana anordningar, som oundgängligen
erfordrades för förebyggande av fortsatta ras.
Att på sätt, Kungl Maj:t sålunda föreslagit, medel nu skulle anvisas för
allenast en nödtorftig reparation av vissa delar av muren bär utskottet vid
sitt besök å platsen icke kunnat undgå att finna opraktiskt. Utskottet håller
för sin del före, att arbetena med murens iståndsättande böra ske i ett
sammanhang, och synes utskottet hänsyn härtill böra tagas vid den plan för
ett ändamålsenligare ordnande av förläggningsförhållandena vid anstalten
m. m., utskottet ovan påkallat.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i
Landskrona m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 38,500 kronor.
22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 123 och 124) i ämnet innehåller, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till frälsningsarmens räddningshem för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.
23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till statens vårdanstalter
för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
av 27,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 124 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
samma belopp som det nu äskade.
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle anslaget för nästkommande
budgetår bestridas av rusdrycksmedelsfonden.
Mot storleken av det för nu berörda ändamål äskade anslaget har utskottet
icke funnit skäl till erinran. Då den för kostnadernas bestridande föreslagna
användningen av rusdrycksmedelsfonden synts utskottet stå i överensstämmelse
med innehållet i 2 § av gällande förordning angående statsverkets
fond av rusdrycksmedel, har utskottet jämväl härutinnan anslutit
sig till Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må till statens vårdanstalter för alkoholister vid
Svartsjö och i Landskrona för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag av 27,000 kronor, att utgå av statsverkets fond
av rusdrycksmedel.
Frälsningsarméns
räddningshem
.
[30.]
Statens vårdanstalter
för
alkoholister
vid Svartsjö
och i Landskrona.
[31.]
Utskottets
yttrande.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Statens vårdanstalt
å
Venngarn för
alkoholister.
[32.]
24:o) Ivungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 32) att
dels godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister,
att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929:
Stat.
A. AvlöningSStat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsamlag 21,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 41,000
Summa kronor 127.000
dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt å
Venngarn för alkoholister, nu 129,700 kronor, med 2,700 kronor till 127,000
kronor;
dels och besluta, att nämnda anslag skall utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 125—130 i statsrådsprotokollet.
I huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Maj:t i 1927 års statsverksproposition
(femte huvudtiteln, punkten 28) framlagt förslag har riksdagen beslutat
bland annat, att statens vårdanstalt för alkoholister skulle från och med den 1
juli 1927 vara definitivt förlagd till Venngarn. I samband därmed bestämde
riksdagen, att anstalten skulle från samma tidpunkt uppföras på ordinarie
stat och att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, skulle äga tillämpning å befattningshavare vid anstalten.
Från och med budgetåret 1927—1928 har även i riksstaten uppförts ett
ordinarie förslagsanslag med rubriken statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholister. Anslaget är upptaget till 129,700 kronor.
Rörande dess användning har riksdagen godkänt följande stat att tilllämpas
från och med budgetåret 1927—1928.
Stat.
A. Avlöningsstat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. va., förslagsanslag 21,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag......................................... 43,700
Siimma kronor 129,700
Genom beslut den 6 maj 1927 har Kungl. Maj: t förordnat, att vid anstalten
skulle tills vidare under budgetåret 1927—1928 vara anställda en
iStatsutskottets utlåtande Nr 5.
15
husläkare med ett arvode av högst 1,400 kronor, en rådgivande psykiater
med ett arvode av högst 800 kronor och en predikant med ett arvode av
högst 1,200 kronor.
Samtidigt har Kungl. Maj:t medgivit, att vid anstalten finge tills vidare
under budgetåret 1027—1928 vara anställda högst följande antal icke-ordinarie
befattningshavare med avlöning från den i anstaltens stat upptagna
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., nämligen
två förmän, en nattvakt, en chaufför, ett kontorsbiträde, en kokerska,
eu tvätterska, en bagerska och ett köksbiträde; styrelsen dock obetaget att,
där så prövades lämpligt och besparing därigenom kunde vinnas, i stället
för tvätterskan och bagerskan anställa en befattningshavare för handhavande
av tvätt- och bagerigöromål. Därjämte har Kungl. Maj:t medgivit, bland
annat, att från nyssnämnda anslagspost finge under budgetåret 1927—1928
utgå ersättning till biträdande nattvakt med ett belopp av högst 300 kronor,
varå dyrtidstillägg icke finge beräknas.
Samma den 6 maj 1927 har Kungl. Maj:t fastställt detaljerad omkostnadsstat
för anstalten, att lända till efterrättelse under budgetåret 1927—
1928. Denna omkostnadsstat — beträffande beloppen för de särskilda posterna
helt anslutande sig till de beräkningar härutinnan, som finnas sammanställda
i 1927 års statsverksproposition, femte huvudtiteln, sid. 123 —
slutar å ett belopp av 119,000 kronor, varav 75,300 kronor beräknas inflyta
såsom vårdavgifter, beklädnadsavgifter, överskott å jordbruks- och verkstadsdrift,
hyror samt ersättning för försäljning av bränsle och elektrisk energi,
och återstoden, 43,700 kronor, utgör statens tillskott, att utgå från den i
förutberörda ordinarie stat till samma belopp upptagna anslagsposten till
övriga kostnader för driften.
Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag innebär icke någon ändring i avseende
å avlöningsstaten för anstalten.
Vad omkostnadsstaten beträffar, skulle densamma vid bifall till Kungl.
Maj:ts förslag för nästkommande budgetår te sig på i huvudsak följande
sätt:
Utgifter:
Byggnader, förslagsvis........................................................... kronor 8,000: —
Utspisning för 100 intagna, förslagsvis .............................. » 45,625: —
Beklädnad och sängkläder, förslagsvis................................. » 14,640: —
Inventarier, förslagsvis............................................................. » 4,000: —
Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis ............ » 27,700: —
Benhållning och tvätt, förslagsvis ....................................... » 3,780: —
Hälso- och sjukvård, förslagsvis ......................................... » 3,000: —
Expenser och diverse, förslagsvis.......................................... » 10,055 :—
Övervakning av utskrivna och permitterade, högst............ .» 500: —
Summa kronor 117,300: —
16 Statsutskottets utlåtande Nr i).
Inkomster:
Vårdavgift för 100 intagna ä 1 krona per vårddag,
förslagsvis ............................................... kronor 36,500:
Beklädnadsavgift för 90 intagna ä 40 öre per
dag, förslagsvis ............................................... :
Nettoinkomst å jordbruksdriften, förslagsvis ...
Nettoinkomst å verkstadsdriften, förslagsvis ...
Hyror för befattningshavarbostäder, förslagsvis
Till befattningshavare försålt bränsle, förslagsvis
.....................................................................
Till befattningshavare försåld elektrisk energi,
förslagsvis ........................................................ ;
Statens tillskott, förslagsvis........................................
13,140
14,000
3.000
7.000
2,260: -400: —
76,300
... kronor 41,000
Summa kronor 117,300
I anslutning härtill skulle i den ordinarie staten för anstalten anslagsposten
till övriga kostnader för driften uppföras med 41,000 kronor.
Vid jämförelse med omkostnadsstaten för innevarande budgetår innebär
det föreliggande förslaget, vad först utgiftsposterna angår, dels höjning av
posten för byggnader från 6,500 kronor till 8,000 kronor samt posten expenser
och diverse från 10,044 kronor till 10,055 kronor, dels ock sänkning av posterna
för utspisning, beklädnad och sängkläder, inventarier samt eldning, belysning
och elektrisk kraft. Posten utspisning har sänkts från 45,750 kronor
till 45,625 kronor, posten beklädnad och sängkläder har reducerats från
14,676 kronor till 14,640 kronor och posterna inventarier samt eldning, belysning
och elektrisk kraft hava minskats med 1,000 kronor respektive 2,050
kronor.
Till övervakning av utskrivna är för närvarande upptagen en post å 500
kronor. Härifrån bestridas ersättningar till anstaltens tjänstemän för resor
och traktamenten vid tillsyn och övervakning av sådana utskrivna och försökspermitterade,
för vilka anstaltsledningen fått sig övervakningen anförtrodd.
I regel ombesörja nykterhetsnämnderna den eftervårdande verksamheten,
men i de fall, då den utskrivne eller permitterade t. ex. bosätter sig
på annan ort än hemorten och ej vill få sitt föregående känt, eller då lämplig
övervakare ej stått att uppbringa, har anstalten övertagit övervakningen.
Enligt vad Kungl. Maj:t nu föreslagit, skulle ifrågavarande post — uppförd
under förändrad benämning — från och med budgetåret 1928—1929
även tagas i bruk för bestridande av sådana kostnader, som föranleddes av
anstaltstjänstemännens resor för anskaffande av arbetsanställningar åt de intagna
ävensom för bestridande av kostnaderna för tillsyn av till annan anstalt
permitterade. Någon höjning av anslagspostens belopp har emellertid
icke ifrågasatts.
I fråga om inkomstposterna innebär Kungl. Maj:ts förslag, att ersättningsposterna
för vård- och beklädnadsavgifter, nu 36,600 respektive 13,176
kronor, skulle sänkas med 100 respektive 36 kronor, att posten hyror för
Statsutskottets utlåtande Nr ö.
IT
bcjättningshavarbostäder skulle höjas med 1,100 kronor eller från 5,900 kronor
till 7,000 kronor samt att för avrundning av statens slutsumma posten försålt
bränsle skulle höjas med 30 kronor från 2,224 kronor till 2,200 kronor.
Enligt de sålunda gjorda beräkningarna skulle samtliga inkomstposter —
de här ej nämnda hava förutsatts bliva orubbade — med undantag av posten
statens tillskott uppgå till 70,300 kronor mot 75,300 kronor i nu gällande
detaljerade omkostnadsstat. Då totalsumman för utgifterna i förslaget beräknats
till 117,300 kronor, skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag inkomstposten
statens tillskott kunna beräknas till 41,000 kronor, vilket skulle innebära eu
minskning med 2,700 kronor vid jämförelse med beloppet för samma inkomstpost,
43,700 kronor, i gällande detaljerade omkostnadsstat.
Nu ifrågavarande anslag har, liksom övriga anslag till alkoholistvården,
föreslagits att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma avser avlöningsstaten
för Venngarnsanstalten, har icke givit utskottet anledning till erinran, och har
utskottet ävenledes funnit sig böra godtaga förslaget i vad det angår anstaltens
omkostnadsstat.
Såsom nämnts, innebär Kungl. Maj:ts förslag, bland annat, rätt till utvidgad
användning av de medel, som pläga ställas till anstaltsstyrelsens förfogande
för övervakning av utskrivna. De anordningar, förslaget härutinnan
innebär, hava synts utskottet erbjuda anstaltsledningen möjlighet att på ett
effektivare sätt än hittills dels utöva den eftervårdande verksamhet, som kan
å anstalten ankomma, dels ock ordna för anställningar åt de intagna efter
avgången från anstalten. Utskottet anser sig sålunda böra förorda, att medgivande
lämnas anstalten att, med kostnadernas bestridande från härför
avsedd anslagspost, låta befattningshavare företaga resor i tjänsten såväl
för undersökande av möjligheterna att bereda arbetsanställning åt klienterna
som ock för verkställande av tillsyn av från Venngarnsanstalten till annan
anstalt permitterade. Utskottet förutsätter, att resorna ske i samförstånd
med anstaltsstyrelsen och under noggrant iakttagande av all möjlig sparsamhet
och ändamålsenlighet beträffande resornas planläggning.
Den anslagspost, varifrån medlen till nyssberörda ändamål skulle bestridas,
har, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, ansetts böra benämnas »Övervakning
av utskrivna och permitterade». Då emellertid, såsom nämnts,
posten jämväl är avsedd för bestridande av kostnaderna för anstaltstjänstemännens
resor för anskaffande av arbetsanställningar åt de intagna, synes
posten lämpligen böra benämnas »Övervakning av utskrivna och permitterade
m. m.»
Enligt det föreliggande förslaget skulle, såsom förut omförmälts, anslaget
till Venngarnsanstalten från och med nästkommande budgetår utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel. Häremot har utskottet icke haft något att
•erinra.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 5 liäft. (Nr 5.)
Utskottets
yttrande.
091 28 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Yenngarn
för alkoholister, att tillämpas från och med budgetåret
1928—1929:
Stat.
A. Avlöningsstat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslay...... 65,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag................................................................. 21,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ................ 41,000
Summa kronor 127,000
b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholister, nu 129,700 kronor, med
2,700 kronor till 127,000 kronor; samt
c) besluta, att nämnda anslag skall utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel.
Övriga
anslag till
alkoholistvården.
[33.]
25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att
dels av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000 kronor till
främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1928
—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 35,000 kronor;
dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor;
dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;
dels till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;
dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;
samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;
dels ock medgiva,
att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet
Gunnarskog för budgetåret 1928—1929 utgå bidrag till driftkostnaderna med
ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp
för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 131—143 i
statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen till 1926
års riksdag (femte huvudtiteln, punkten 26) har nämnda års riksdag (skrivelse
nr 270)
■Statsutskottets utlåtande. AV Ft.
1!)
dels till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. in. beviljat
ett anslag, att utgå enligt av Kungl. Maj: t fastställda grunder, av 150,000
kronor och därav för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag
anvisat 45,000 kronor, att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel;
dels till erkända och enskilda alkokolistanstalters driftkostnader för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor;
dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för bugetåret
1926—1927 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;
dels till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret 1926—
1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;
dels till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 3,600
kronor;
dels ock medgivit,
att av nyssnämnda anslag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog
för budgetåret 1926—1927 utgå bidrag till driftkostnaderna med ej
mindre ett belopp av en krona för dag och vårdplats än även ett belopp
för vårddag, som med en krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget; samt
att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som tillhör
någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomär, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter av Kungl. Maj:t
i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning till kronan
på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas
till landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande av
allmän alkoholistanstalt.
Riksdagens beslut beträffande ifrågavarande anslag ävensom övriga i riksstaten
uppförda medel till alkoholistvården innebar viss omläggning av den
statliga verksamheten med avseende å denna vård. Denna omläggning skedde
i syfte att åstadkomma en mera effektiv tillämpning av lagstiftningen rörande
alkoholistvården än tidigare. Beträffande den närmare innebörden av denna
omläggning tillåter sig utskottet hänvisa till statsverkspropositionen till 1926
års riksdag (femte huvudtiteln, sid. 43—67 samt 76—83) ävensom till riksdagens
förenämnda skrivelse nr 270 år 1926.
För budgetåret 1927—1928 anvisades i enlighet med Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning ett reservationsanslag å 35,000 kronor till främjande av
nykterhetsnämndernas verksamhet m. m., att utgå ur rusdrycksmedelsfonden,
ett förslagsanslag å 135,000 kronor till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader, ett förslagsanslag å 5,000 kronor till statens kostnader
för farliga alkoholister m. m. och ett reservationsanslag å 15,000 kronor
till anordnande av erkända alkoholistanstalter. Särskilt anslag till avlönande
av sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholist
-
20
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
vården har icke anvisats för innevarande budgetår, utan hava medel härtill
inräknats i extra anslaget till upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet.
Vild Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag angår, innebär detsamma vid jämförelse
med de för innevarande budgetår anvisade anslagen beträffande först
anslaget till främjande av nykter hetsnämnder nas verksamhet att — i överensstämmelse
med den ursprungliga planen för anslag till ifrågavarande ändamål
— 35,000 kronor skulle anvisas för nästkommande budgetår eller sålunda
samma belopp, som för budgetåret 1927—1928 beviljats.
Anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,
till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. samt till bidrag till anordnande
av erkända alkoholistanstalter hava ock äskats med enahanda belopp
som de för innevarande budgetår anvisade.
Såsom nämnts, har Kungl. Maj:t emellertid under förevarande punkt äskat
ett nytt anslag å 10,000 kronor till resor vid tvångsinternering av alkoholister.
Förslaget härutinnan innebär, att staten skulle övertaga kostnaderna
för resor till och från allmänna anstalter vad beträffar tvångsinternerade
alkoholister ävensom kostnaderna för överflyttningar av dylika internerade
mellan sådana anstalter, då resorna äga rum med uppsiktsmyndighetens
medgivande.
I fråga om sättet för beredande av medel till samtliga de under förevarande
punkt omförmälda anslagen bär Kungl. Maj:t föreslagit, att anslagen
måtte utgå ur rusdrycksmedelsfonden.
Kungl. Maj:ts förslag ifråga om statsbidrag till Hemmet Gun nar skog överensstämmer
med det för sistlidet års riksdag framlagda och av riksdagen
godkända förslaget härutinnan. I
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 86,
inom första kammaren, av herrar A. J. Bärg och Oscar Olsson och den andra,
nr 170, inom andra kammaren av herr A. Olsson i Gävle in. fl., vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att till interneringskostnader i vissa
fall för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 190, inom första
kammaren av herrar J. Bergman och U. Leander och den andra, nr 326,
inom andra kammaren av herr C. O. Johanson i Huskvarna m. fl., vari yrkats,
att riksdagen måtte å riksstaten för budgetåret 1928—1929 å femte huvudtiteln
under avdelningen Alkoholistvård uppföra ett anslag å 5,000 kronor
till bidrag till interneringskostnader i vissa fall att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel.
I de två förstnämnda motionerna har anförts följande:
»Utöver de vanliga anslagen till alkokolistvården begärde socialstyrelsen
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 september 1927 tvenne nya anslag,
nämligen dels 10,000 kronor för bestridande av resekostnader vid internering
och dels 5,000 kronor för bidrag till interneringskostnader i vissa
Statsutskottets utlåtande AV •).
fall. Av dessa anslag hav endast, det förstnämnda upptagits i arets statsverksproposition.
Socialstyrelsen hade i nämnda skrivelse framhållit, att
de flesta fungerande nykterhetsnämnder på landsbygderna saknade varje
anslag till sin verksamhet och därigenom voro ur stand att genomföra intern
eringsåtgärder, och att den lättnad, som kunde åvägabringas genom resekostnadernas
övertagande av staten, icke kunde anses tillräcklig för att
undanröja de ekonomiska hindren för interneringsåtgärder även i de mest
motiverade fall. Av flera skäl ansåge socialstyrelsen emellertid, att det icke
nu kunde ifrågakomma att slopa vårdavgifterna eller ens vidtaga eu generell
nedsättning av dom, dä eu dylik iigt rum så nyligen som vid ingången
av budgetåret 192b—1927. Socialstyrelsen uttalade sig emellertid för eu
sådan anordning, att det gåves möjlighet till lindring i eller, undantagsvis,
befrielse från vårdavgiften i vissa trängande och ömmande fall, och föreslog
i sådant hänseende, att ett anslag stiilldes till uppsiktsmyndighetens över
alkoholistvården förfogande att användas till bidrag till nykterhetsnämnder
av i första liand farliga alkoholister men även av andra kategorier och alkoholmissbrukare,
om interneringsåtgärd funnes särskilt påkallad och icke
kunde antagas komma till stånd utan sådant bidrag.
Departementschefen har beträffande detta förslag anfört, att man först
borde avvakta resultatet av den redan vidtagna nedsättningen av vårdavgiften
och verkningarna av det av departementschefen förordade förslaget
ifråga om överflyttande på statsverket av resekostnaderna vid tvångsinternering,
innan flera åtgärder vidtagas i syfte att åstadkomma lättnad för de
ansvariga kommunerna beträffande kostnaderna för alkoholistvården. Dessutom
har departementschefen gjort den invändningen mot förslaget, att enligt
detsamma två sidoordnade myndigheter skulle komma att granska interneringsbehovet,
då socialstyrelsens prövning ju icke skulle vara inskränkt
till att undersöka kommunens ekonomiska förutsättningar och finansiella
läge utan även gälla behovet av den ifrågavarande interneringen. Slutligen
har departementschefen erinrat om att det i september 1926 av särskilt tillkallade
sakkunniga avgivna förslaget till lag mot fylleri och dryckenskap,
som bland annat innehölle, att statsverket skulle vidkännas kostnad för
vård av farliga, otillräkneliga och vagabonderande alkoholister, vore föremål
för fortsatt prövning inom socialdepartementet, och har departementschefen
i detta förhållande funnit ännu ett skäl att avstyrka socialstyrelsens ifrågavarande
förslag, då detta i viss mån går längre än vad nämnda sakkunniga
ifrågasatt beträffande statens1 övertagande av kostnaderna för internering av
alkoholister och ett bifall till detsamma skulle verka föregripande i avseende
å berörda, under utredning alltjämt varande spörsmål.
Från de konferenser med nykterhetsnämnder, som pläga vara anordnade
i samband med centralförbundets för nykterhetsundervisning allmänna
upplysningskurser, är det känt, att den uppfattningen är allmänt rådande,
att det är obilligt att fattiga kommuner skola bekosta alkoholistvård och
att det rätteligen bör tillkomma staten, som har inkomst av rusdryckshanteringen,
att bestrida utgifterna för den anstaltsvård, som blir behövlig
på grund av alkoholmissbruk. Vad särskilt de farliga och kriminella alkoholisterna
beträffar, vilkas omhändertagande måste anses vara ett allmänt
samhällsintresse, kan väl ej mer än en mening vara rådande därom, att
dessas vård bör bekostas av staten. Så länge detta icke är förhållandet,
föreligger stor risk att för omgivningen farliga alkoholister, hemmahörande
i mindre kommuner, vilkas nykterhetsnämnder ej disponera några medel
för alkoholistvård, icke bli omhändertagna utan fritt få fortsätta att utsätta
sin omgivning för fara. Socialstyrelsens förslag innebär också, att lindring
eller befrielse från vårdavgift till alkoholistanstalt i första hand skulle be
-
22
Statsutskottets utlåtande Nr o.
viljas när fråga vore om farliga alkoholister. Därest (let bär avhandlade,
av socialstyrelsen begärda anslaget användes endast för sådana grupper av
alkoholister, vilkas vårdkostnader enligt ovannämnda sakkunnigas förslag
skulle överflyttas på statsverket, förfaller departementschefens sist anförda
invändning, i det att man då icke går utanför ramen för de sakkunnigas
förslag, medan å andra sidan vinnes, att detta omedelbart kan få tillämpning
i fall, där detta är av trängande behov på grund av en kommuns ringa
ekonomiska bärkraft. Inskränktes användningen av det ifrågasatta anslaget
till interneringskostnader att gälla vården av farliga och kriminella samt
vagabonderande alkoholister, skulle även departementschefens andra invändning
förfalla, då i dylika fall interneringsbehovet ligger i klar och öppen
dag.»
I motionerna I: 190 och 11:326 har anförts:
»Det står nu alltmera klart, att kostnadsfrågan utgör en mycket viktig
orsak till att lagen om behandling av alkoholister tillämpas så svagt av flertalet
nykterlietsnämnder, särskilt på landsbygden.
Enligt gällande bestämmelser är det nämligen i regel nykterhetsnämnden,
som har att svara för vårdavgift och beklädnadsersättning å anstalten (för
närvarande eu krona, resp. 40—50 öre per vårddag) samt för resorna till och
från anstalten. Ofta nog måste nämnden i egenskap av fattigvårdsstyrelse
därjämte lämna underhåll till familjen under interneringstiden. Dessa utgifter
uppgå i vanliga fall till 300—500 kronor. För eu landskommun av
ordinär storlek och med medelhög skattetunga utgöra belopp av denna storlek
ett nära nog absolut hinder emot tvångsåtgärder enligt alkoholistlagen.
Aven om nämnden är intresserad för sina alkoholistvårdande uppgifter, förlamas
dess kraft att ingripa genom vetskapen om att det yttersta medlet mot den
tredskande alkoholisten, tvångsinternering, icke kan komma ifråga, enär kommunen
icke kan eller i varje fall icke anser sig kunna offra så stort belopp
på eu notorisk drinkare.
Enligt lagens mening är syftet med nämndens verksamhet att om möjligt
onödiggöra interneringar, att upprätta missbrukaren till ett ordnat levnadssätt
genom mindre ingripande åtgärder än tvångsintagning på alkoholistanstalt.
Men dessa förebyggande åtgärder, bland vilka i främsta rummet märkes övervakningen,
få full verkningskraft först därigenom att bakom dem står interneringsfaran
såsom ett hot. Den framgångsrika förebyggande verksamhet, som
beÖrives av nämnderna i några av våra större städer, vilar ytterst på den
hälsosamma fruktan, som deras klienter känna för eu tvångsinterneringsdom
i händelse av motspänstighet mot nämndens mildare förelägganden. Finnes
ingen sådan fara — vilket är fallet i stora delar av landsbygden just på
grund av interneringskostnaden — försämras resultatet av den förebyggande
verksamheten i synnerligen hög grad. Eu nämnd må vara än så väl skickad
i övrigt att fullgöra sina uppgifter enligt alkoholistvårdslagstiftningen; kan
den icke sätta makt bakom ordet till en tredskande alkoholmissbrukare,
kommer dock dess förmåga att i godo påverka klienterna snart att hastigt
förminskas.
Sålunda, de för landskommunernas nämnder tyngande interneringskostnaderna
icke blott föranleda, att interneringar icke komma till stånd ens i
de mest upprörande fall av brutalitet, nöd och vanvård till följd av alkoholmissbruk,
utan förhindra även indirekt en framgångsrik förebyggande verksamhet
av nämnderna. Till följd härav har en mycket viktig sida av lagen
icke kunnat göra sig gällande i stora delar av landet, nämligen dess förmåga
att verka preventivt gentemot alkoholmissbruk. Där denna lagstiftning
tillämpas med kraft och beslutsamhet i erforderliga fall, är den ägnad
Statsutskottets utlåtande År ■>.
23
att utövu eu uppfostrande inverkan först och främst pa dem, som äro föremål
för nämndens inskridande, men därjämte på dryckeskamrater till dessa
samt, i den mån åtgärderna bliva mera allmänt kända, även på övriga missbrukare
i samhället. Denna lagens allmänpreventiva verkan är tydligen
mycket betydelsefull för strävandena att få till stånd ett bättre nykterhetstillstånd
i vårt land. I själva verket är denna sida hos lagen den obetingat
viktigaste. För att den skall komma till sin rätt erfordras det emellertid,
att de, som behöva uppfostran på detta område, verkligen märka att lagen
tillämpas. Ett energiskt handhavande av lagen är ägnat att hejda dem, som
äro på väg att bliva missbrukare, eu slapp lagtillämpning har icke denna
på bred front verkande kraft.
De för landskommunerna dryga interneringskostnaderna hava sålunda icke
enbart den följden, att de faktiskt förhindra nödiga åtgärder för omhändertagande
av en hel del svårare alkoholmissbrukare, utan de försvaga kraften
hos nämndernas förebyggande verksamhet gentemot de relativt förbättringsbara
alkoholisterna samt — och detta är det viktigaste — betaga i stora
delar av landet alkoholistlagstiftningen dess förmåga att verka allmänt förbättrande
på nykterhetstillståndet.
Dessa bedrövliga förhållanden på ett viktigt område av den sociala skyddsverksamheten
hava kommit landets nykterhetsnämnder, enkannerligen landsbygdens,
att med sällsynt enighet och fasthet omfatta ganska långt gående
krav på omläggningar av kostnadsansvariglieten för alkoholistvården. De
nykterhetsorganiserade nämndmedlemmarna hava styrkts i denna uppfattning
av det förhållandet, att staten, som hav i sin makt att tillstädja eller förbjuda
rusdryckshanteringen, behåller så gott som all inkomst av denna
hantering. Läget kan därför enligt denna åskådning karakteriseras sålunda,
att kommunerna, vilka i regel icke hava några som helst inkomster av rusdryckshandeln,
måste svara för en så stor del av kostnaderna för dennas
offer, att omhändertagande av dem underlåtes i stor utsträckning, där det
obetingat bort ske.
Nykterhetsnämnderna hava emellertid känt eu stor förtröstan på framtiden
med hänsyn till statsmakternas ökade intresse för deras verksamhet. Särskilt
har riksdagens initiativ år 1921 till understöds- och upplysningsverksamheten
bland nykterhetsnämnderna varit ägnat att lägga grunden till ett
bättre sakernas tillstånd. 1926 års beslut om vårdavgifterna å alkoholistanstalterna
samt om ett fyraårsanslag till befrämjande av nämndernas verksamhet
betecknade ett fortföljande av detta uppbyggnadsarbete. Alltjämt
utgör emellertid vårdkostnadsfrågan den stora stötestenen.
Det i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkterna 35—39,
sid. 136—142, vartill hänvisas) återgivna förslaget av uppsiktsmyndigheten
över alkoholistvården uppmärksammades därför av nykterhetsnämnderna
såsom ett tecken på att de statliga myndigheterna började beakta de olidliga
förutsättningarna för alkoholistvårdsverksamliet i ekonomiskt mindre
bärkraftiga kommuner. Nämnderna ansågo visserligen, att förslaget medförde
långt mindre lindringar iin de skäligen kunde göra anspråk på, men
betraktade det såsom ett gott steg framåt mot förverkligande av deras nödvändiga
och berättigade krav. Kungl. Maj:ts avslag på socialstyrelsens framställning
om ett anslag å 5,000 kronor till »bidrag till interneringskostnader
i vissa fall» är sålunda ägnat att medföra ogynnsamma verkningar för nykterhetsnämndsarbetet;
särskilt är det att befara att det kommer att göra de
mindre kommunernas nämnder missmodiga.
Det är därför nödvändigt att undersöka Kungl. Maj:ts skäl. Det åberopas,
att interneringsfrekvensen numera är jämförelsevis hög, hän tydande
på ökad livaktighet hos nämnderna; med hänsyn härtill förordas det, att
24
Statsutskottets utlåtande Nr .7.
man avvaktar resultatet av nedsättningarna i vårdavgifterna ock verkningarna
av Kungl. Maj ds förslag om överflyttning till statsverket av resekostnaderna,
innan flera åtgärder vidtagas i syfte att åstadkomma lättnad för de ansvariga
kommunerna beträffande kostnaderna för alkokolistvården. Med avseende
liärå må medgivas, att beläggningsfrekvensen å alkokolistanstalterna vid årsskiftet
visserligen var kögre än någonsin tidigare, eller tillhopa 328 intagna,
samt att den sedermera stigit ytterligare något. Det är emellertid anmärkningsvärt,
att denna stegring så gott som uteslutande är en följd av ökat
antal interneringar på föranstaltande av stadsnämnder. En undersökning
av klientelet å de allmänna anstalterna ger nämligen vid lianden, att omkring
45 % av de intagna äro från Stockholm, 15 % från Göteborg, 5 % från
Malmö, 25 % från övriga städer ock endast 1Ö % från landsbygden. I landsbygdsstöd^
innefattas därvid bland annat fall från Solna och liknande kommuner.
Dessa siffror giva därför klart vid handen, att landskommunernas
nykterketsnämnder icke äro hulpna med hittillsvarande lindringar, och tala
för bifall till socialstyrelsens framställning.
Ett annat skäl för Kungl. Maj:ts avslag utgöres av farhågan för att den
prövning av interneringsbeliovet, som enligt socialstyrelsens förslag skulle
utövas av styrelsen vid fråga om understöd, kunde leda till missförstånd
och förvecklingar, enär även länsstyrelsen vid utfärdande av interneringsförordnande
har att i viss man vidtaga eu sådan prövning. Denna fara synes
emellertid icke vara särdeles framträdande, socialstyrelsens beslut komme
nämligen att fattas vid eu tidpunkt, da länsstyrelsen icke längre har någon
befattning med ärendet, och den undersökning av interneringsbeliovet, som
styrelsen därvid vidtager, skulle väsentligen gälla den frågan, huruvida nämnden
förstått att på lämpligt sätt använda länsstyrelsens förordnande s&soin
hjälpmedel i sin förebyggande verksamhet. Länsstyrelsens förordnande behöver
nämligen icke ovillkorligen verkställas — annat iin i fråga om farliga
alkoholister — utan är att betrakta såsom ett medgivande för nämnden att
inom viss tid föranstalta om vederbörandes internering. Det är mycket viktigt
att nämnderna begagna sig av detta förhållande och med förordnandet
i sin hand söka skaffa sig bättre gehör än tidigare för sina mildare förelägganden
gentemot den förordnandet avser, så att detsamma slutligen icke
behöver användas. Socialstyrelsens prövning av interneringsbeliovet innefattar
sålunda väsentligen eu undersökning, om nämnden vetat att i sin förebyggande
verksamhet på rätt sätt utnyttja den avskräckningsverkan, som är
avsedd genom länsstyrelsens resolution, redan innan dess verkställighet påkallas.
Någon anledning till missförstånd och förvecklingar mellan länsstyrelsen
och socialstyrelsen synes icke gärna kunna uppkomma härigenom.
Slutligen anför föredragande departementschefen, att arbete pågår på revision
av alkoholistvårdslagstiftningen, varför förslaget kunde föregripa dennas
resultat. Härutinnan må emellertid framhållas, att alkoholistlagen icke fastställer
några som helst kostnadsbelopp utan endast utsäger, att om vårdavgift
m. in. uttages av anstalterna, densamma i regel skall bäras av den
som påkallat interneringen. Det har visat sig synnerligen lämpligt, att lagen
sålunda icke låst fast frågan om kostnadernas fördelning utan lämnat möjlighet
öppen till av erfarenheten betingade omläggningar härutinnan utan lagändring.
Denna anordning bör uppenbarligen bibehållas för framtiden. Med
hänsyn härtill kan förslagets antagande icke sägas föregripa den pågående
revisionen av denna lagstiftning, utan avse vi endast att möjliggöra för ekonomiskt
svaga landskommuner att kunna effektivare tillämpa lagen om tvångsinternering
av alkoholister.»
Statsutskottets Utlåtande Nr o. 25
Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma angår anvisande av
medel till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. in., till bidrag
till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader, till statens kostnader
för farliga alkoholister m. m. samt till bidrag till anordnande av erkända
alkoholistanstalter med samma belopp, som för innevarande budgetår
beviljats, har icke givit utskottet anledning till erinran.
För lättande av kommunernas ekonomiska börda i avseende å alkoholistvården
har Kungl. Maj:t under förevarande punkt vidare föreslagit, att staten
skulle övertaga kostnaderna för resor till och från allmänna anstalter, vad
beträffar tvångsinternerade, ävensom kostnaderna för överflyttningar av dylika
internerade mellan sådana anstalter, då resorna ägde rum med uppsiktsmyndigheternas
begivande. De skäl, som till stöd för ifrågavarande förslag
anförts, hava synts utskottet vara av beskaffenhet att motivera bifall till
förslaget ifråga. Det av Kungl. Maj:t för ändamålet äskade anslagsbeloppet
har utskottet ock ansett sig böra tillstyrka liksom även de ifrågasatta föreskrifterna
för anslagets användning.
I sammanhang med de nu berörda förslagen har departementschefen ock
till behandling föreliaft av socialstyrelsen väckt fråga om statsbidrag till
interneringskostnader. På grund av i statsrådsprotokollet angivna omständigheter
har departementschefen dock ansett, att styrelsens i sagda hänseende
avlåtna förslag om anslag för nästkommande budgetår icke bör bifallas. Kungl.
Ma,j:t har ej heller äskat medel för ändamålet i fråga. Såsom nämnts, har
emellertid frågan motionsvis underställts riksdagens prövning.
Vid bedömande av denna fråga har utskottet icke kunnat undgå att finna
de skäl, som anförts till stöd för berörda förslag, vara av den bärande art,
att utskottet ansett sig böra tillstyrka, att medel i viss utsträckning för
ändamålet anvisas å nästkommande budgetårs riksstat. Utskottet har sålunda
funnit de av departementschefen anförda omständigheterna för uppskov med
frågans avgörande icke kunna tillmätas avgörande betydelse. På sätt ifrågasatts,
torde anslaget böra allenast disponeras för interneringskostnader för
farliga och kriminella alkoholister samt begränsas till ekonomiskt mindre
bärkraftiga kommuner. De närmare föreskrifterna för anslagets användning
torde böra meddelas av Kungl. Maj:t. Vad angår storleken av det för ändamålet
motionsvis begärda anslagsbeloppet, synes detsamma emellertid kunna
begränsas till 4,000 kronor. Anslaget torde böra givas extra förslagsanslags
natur.
Vad slutligen angår Kungl. Maj:ts förslag i fråga om användningen av
rusdrycksmedelsfonden för bestridande av samtliga kostnader, varom nu är
fråga, har utskottet funnit sig böra tillstyrka detsamma. Sagda fond torde
sålunda ock böra tagas i anspråk för gäldande av bidragen till interneringskostnader.
På grund av vad sålunda anförts och då utskottet icke liaft något att
erinra mot vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit riksdagen, får utskottet
hemställa,
Utskottets
yttrande.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande f
förslag och i anledning av herrar Bärgs, Oscar Olssons och
Olssons i Gävle m. fl. samt Bergmans, Leanders och Johanssons
i Huskvarna m. fl. ovanberörda motioner, I: 86 och 190 samt
II: 170 och 326,
I) av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000
kronor till främjande av nylcterhetsnämnäernas verksamhet m. m.
för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa
ett belopp av 35,000 kronor;
II) till bidrag till erlcända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag
av 135,000 kronor;
III) till statens kostnader för farliga alkoholister m.m. för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;
IV) till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor;
V) till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;
VI) till intcrneringskostnader i vissa fall anvisa ett extra
förslagsanslag av 4,000 kronor;
samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;
samt
VII)
medgiva,
att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda
alkoholistanstalters driftkostnader må kunna till erkända
alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog för budgetåret 1928—
1929 utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre ett belopp
av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp för vårddag,
som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget.
Statsinspek- 26:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 34)
hon av fattig- hemställer utskottet,
i'' n+* rf /inlt
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till statsinspektion av fattigvård och barnavård för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 49,650 kronor.
27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35)
dels medgiva, att det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård
i allmänhet må användas till gäldande av ej mindre de kostnader, som
jämlikt av Kungl. Maj:t med stöd av 61 § 3 mom. i lagen om fattigvården
sluten konvention med Danmark, Finland och Norge uppkomma för fattigvård
här i landet åt dansk, finsk eller norsk undersåte eller för hans hem
-
vara och
barnavård.
[34.]
Fattigvård
och barnavård
i allmänhet.
>Statsutskottets utlåtande År Si.
27
sändande och som icke ersättas av hemlandet, än även ersättning, som jämlikt
dylik konvention från Sverge utgives för i Danmark, Finland eller Norge
lämnad fattigvård åt svensk undersåte;
dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård i
allmänhet, nu 1,240,000 kronor, med 210,000 kronor till 1,450,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 144—149 i statsrådsprotokollet.
Under avdelningen fattigvård och barnavård voro intill den 1 juli 1927
uppförda bland andra följande riksstatsanslag, nämligen dels ett ordinarie
bestämt anslag av 9,564 kronor till > fattigvårdeu i Stockholm och landsorten»,
dels ock ett ordinarie förslagsanslag av 1,240,000 kronor till »fattigvården
i allmänhet».
Från förstnämnda anslag bestredos en del sedan lång tid tillbaka utgående
bestämda belopp, avseende vissa fattigvårdsändamål dels i Stockholm
(tillhopa 4,641 kronor 25 öre för år), dels ock i vissa landsortskommuner
(sammanlagt 4,921 kronor 43 öre för år). (Se närmare statsliggaren för budgetåret
1926—1927 sid 160).
Från anslaget till fattigvården i allmänhet utgingo de på statsverket ankommande
kostnaderna enligt lagen om fattigvården den 14 juni 1918 (60
och 61 §§) samt enligt vissa andra bestämmelser rörande fattigvården. Av
anslaget bestredos sålunda jämväl de kostnader för underhåll, vård och uppfostran
av minderåriga, som enligt fattigvårdslagens allmänna regler, sådana
de lydde intill den 1 januari 1926, skulle gäldas av staten. Likaledes utgingo
från anslaget de särskilda kostnaderna för statsverket för fattigvård
åt lappar.
Efter ikraftträdandet med utgången av år 1926 av lagen den 6 juni 1924
om samhällets barnavård gälla beträffande omhändertagande av minderåriga
bestämmelserna i sistnämnda lag. Ersättning av statsmedel för kostnader
enligt barnavårdslagen utgår sålunda enligt samma regler som gälla beträffande
motsvarande gottgörelse för kostnader enligt fattigvårdslagen, men
barnavårdskostnaderna äro icke längre att hänföra till fattigvård.
Oaktat denna förändring hava statens kostnader enligt barnavårdslagen
ansetts böra bestridas från samma anslag som förut, d. v. s. från anslaget
till fattigvården i allmänhet. I anledning härav har anslaget från ingången
av budgetåret 1927—1928 erhållit en något ändrad rubrik och benämnes numera
»fattigvård och barnavård i allmänhet». I samband med denna ändring
ansågs för ernående av större koncentration i huvudtitelns uppställning det
hittillsvarande anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten lämpligen
böra från och med innevarande budgetår sammanslås med anslaget till
fattigvård och barnavård i allmänhet. Från detta anslag skola alltså hädan
efter utgå de belopp till nyss avsedda särskilda ändamål, som hittills utgått
från anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten. Yidare kar
från och med detta budgetår gjorts den förändringen, att i samband med
antagande av nya grunder för statens bidrag till fattigvård och barnavård
för lappar till bestridande av dessa kostnader anvisats ett särskilt anslag å
100,000 kronor. Denna utbrytning från det nu behandlade anslaget gjorde,
28
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
att oaktat utgifterna å anslaget under budgetåret 1925—1926 utgjort omkring
1.373.000 kronor, detsamma ansågs för innevarande budgetår kunna bibehållas
vid oförändrat belopp, 1,240,000 kronor.
Vad angår belastningen å anslaget till fattigvården i allmänhet under
budgetåret 1926—1927, utvisar riksräkenskapsverkets budgetredovisning, att
utgifterna för anslaget under budgetåret uppgingo till 1,517,352 kronor. Belastningen
har alltså från nästföregående budgetperiod ökats med över 144,000
kronor. Då orsakerna härtill icke kunna antagas vara av övergående beskaffenhet,
har departementschefen ansett nödvändigt att för budgetåret 1928
—1929 vidtaga en avsevärd höjning av anslagets belopp. Om medelsbehovet
för fattigvård och barnavård för lappar även för nästa budgetår beräknas
till 100.000 kronor, skulle med ledning av belastningssiffran nu förevarande
anslag behöva höjas till (1,517,000—100,000) 1,417,000 kronor eller avrundat
1.420.000 kronor.
Emellertid har jämväl av annan orsak viss höjning av anslaget ansetts
böra äga rum. Fråga har nämligen uppkommit om nya bestämmelser i fattigvårdshänseende
i stället för de genom 1914 års fattigvårdskonvention med
Danmark och Norge fastslagna. Nämnda konvention föreskriver formellt eu
fullständig likställighet mellan de olika länderna, men i praktiken har sådan
likställighet icke kommit till stånd. Särskilt för Norges del hava konventionens
bestämmelser visat sig oförmånliga, i det att detta lands utgifter för
fattigvård, i främsta rummet åt svenska undersåtar, år för år stigit till allt
högre belopp, medan möjligheterna att från de understöddas hemland erhålla
ersättning för fattigvården inskränkt sig till förhållandevis låga summor.
Förslag till ny fattigvårdskonvention har nu utarbetats, och utskottet torde
härvid få hänvisa till den avskrift av förslaget, vilken såsom bilaga fogats
vid statsrådsprotokollet i ärendet.
Såsom framgår av en jämförelse mellan detta förslag och gällande fattigvårdskonvention,
äro de av de föreslagna ändringarna, som äro av större
ekonomisk betydelse, i huvudsak följande:
1) Rätt till ersättning från hemlandet har införts även för s. k. tillfällig
fattigvård, dock endast i den mån kostnaden för sådan fattigvård åt viss
person eller familj under loppet av ett år, räknat från det fattigvården började
utgå, överstigit 100 kronor eller motsvarande värde.
2) Den tid, undersåte i ett av länderna under vissa betingelser skall hava
varit bosatt i något av de andra länderna för att ersättningsskyldighet för
s. k. stadigvarande fattigvård, varav han därefter blir i behov, skall i sin
helhet åvila vistelselandet, har utsträckts från 10 till 20 år. Beträffande
rätten till ersättning för tillfällig fattigvård liksom för rätten att hemsända
den nödställde skall alltså den nuvarande förutsättningen av mindre än tio
års vistelse i vederbörande land fortfarande gälla.
3) Den andel av ersättningsbar fattigvård, för vilken hemlandet skall ansvara,
har utökats från */4 till 4/ä. Detta gäller både stadigvarande och tillfällig
fattigvård.
4) Skyldigheten att ersätta stadigvarande fattigvård skall inträda redan
Statsutskottets utlåtande Nr ft. 29
30 dagar efter det fattigvården började utgå och icke, såsom nu, först 40
dagar efter det framställning om dylik ersättning mottagits av vederbörande
myndighet i hemlandet.
5) Ersättning skall utgå även i de fall, då hemsändning skall äga rum,
nämligen intill dess hemsändningen verkställts.
Beträffande övriga bestämmelser i konventionsförslaget må erinras om att
däri uttryckligen fastslagits, att vad i konventionen stadgats om ersättning
för fattigvård skall gälla jämväl i fråga om ersättning för vissa kostnader
enligt den svenska lagen om samhällets barnavård.
Departementschefen har framhållit, att, då förslaget icke innebär någon
principiell utvidgning av bidragsskyldigheten från svensk sida, det icke i och
för sig syntes vara erforderligt att inhämta särskilt medgivande från riks
dagen till att utgifterna i anledning av konventionen få bestridas från nu
ifrågavarande anslag. Med hänsyn till den avsevärda kostnadsökning, som
skulle följa av konventionens biträdande, har det emellertid synts departementschefen
lämpligt att inhämta dylikt medgivande. Kostnadsökningen för
nästa budgetår beräknas emellertid icke bliva betydande och har, av i statsrådsprotokollet
närmare angivna skäl, uppskattats till omkring 30,000 kronor.
Sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår skulle alltså bliva
(1.420,000 + 30,000) 1,450,000 kronor.
Vid prövning av det föreliggande ärendet har utskottet funnit sig böra
särskilt uppmärksamma de delar av den föreslagna konventionen, som kunna
komma att ålägga Sverige nya eller vidgade ekonomiska förpliktelser. Därvid
har det synts utskottet utgöra en brist, att begreppet fattigvård icke
med önskvärd noggrannhet fixerats, i det att efter vad utskottet inhämtat
»fattigvård» inom övriga nordiska länder har eu delvis annan innebörd
än i Sverige. Fråga är också, huruvida vid utarbetandet av det föreliggande
förslaget erforderlig hänsyn tagits till 1927 års invandringslag.
Då utskottet, trots berörda betänkligheter, ändock icke anser sig böra avstyrka
bifall till Kungl. Maj:ts framställning, sker detta emellertid under
förutsättning, att ifrågavarande sidor av det föreliggande ärendet av Kungl.
Maj:t göras till föremål för förnyat ingående övervägande, innan konventionen
slutligt biträdes.
Därest Kungl. Maj:t efter övervägande av samtliga på frågan inverkande
omständigheter skulle finna, att konventionen bör för Sveriges del ratificeras,
har utskottet intet att erinra mot att Sveriges kostnader i anledning av
konventionen bestridas från förevarande anslag.
Då storleken av det av Kungl. Maj:t äskade anslaget till fattigvård och
barnavård i allmänhet icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
alltså hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård
och barnavård i allmänhet må användas till gäldande av
ej mindre de kostnader, som jämlikt av Kungl. Maj:t med
Utskottets
yttrande.
30
Statsutskottets utlåtande Nr O.
Fattigvård
och barnavård
för lappar.
[36.]
Utskottets
yttrande.
stöd av 61 § 3 mom. i lagen om fattigvården sluten konvention
med Danmark, Finland ock Norge uppkomma för fattigvård
kär i landet åt dansk, finsk eller norsk undersåte eller
för lians kemsändande ock som icke ersättas av kemlandet,
än även ersättning, som jämlikt dylik konvention från Sverige
utgives för i Danmark, Finland eller Norge lämnad fattigvård åt
svensk undersåte; samt
b) köja det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och
barnavård i allmänhet, nu 1,240,000 kronor, med 210,000 kronor
till 1,450,000 kronor.
28:o) Kungl. Maj:t kar föreslagit riksdagen (punkt 36)
dels medgiva, att jord, som står under kronans omedelbara disposition
eller som tillkör någon av de under bruk ock bergverk för nödigt skogsfång
upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning
till kronan på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,
upplåtas till kommun för anordnande av ålderdomshem för lappar;
dels och i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård
ock barnavård för lappar med oförändrat belopp, 100,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 149—151 i åberopade statsrådsprotokollet.
Från ock med budgetåret 1927—1928 kar förutom anslag till fattigvårdock
barnavård i allmänhet, upptagits ett särskilt anslag å 100,000 kronor för
fattigvård ock barnavård för lappar. Denna förändring har framför allt föranletts
därav, att i anledning av förslag av Kungl. Maj:t nya bestämmelser av
riksdagen antagits rörande grunderna för de statliga bidragen till lappfattigvården.
Dessa bestämmelser kava utgjort underlag för en i ämnet utfärdad
kungörelse av den 27 juni 1927 (nr 277).
Då utskottet icke funnit något att [ erinra mot vad Kungl. Maj:t under
förevarande punkt föreslagit, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att jord, som står under kronans omedelbara
disposition eller som tillkör någon av de under brak och
bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon
av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,
vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,
må, efter av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,
utan särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt,
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 31
Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till kommun
för anordnande av ålderdomshem för lappar;
b) i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
fattigvård och barnavård för lappar med oförändrat belopp, 100,000
kronor.
29:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och under
hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 151—156) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till svenska fattigvårds- och barnår år dsförbundet för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 16,500 kronor.
30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till bidrag till
uppförande eller inrättande av arbetshem för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 156 och 157 i åberopade statsrådsprotokollet.
För beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande av i lagen
om fattigvården avsedda arbetshem hava extra förslagsanslag beviljats från
och med år 1922. För vardera av budgetperioderna 1926—1927 och 1927—
1928 utgör det anvisade beloppet 20,000 kronor.
Genom kungörelse den 7 juli 1921 (nr 371) hava närmare bestämmelser
meddelats angående statsbidragets utgående.
Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag, som innebär en minskning avanslaget
med 5,000 kronor i jämförelse med det för innevarande budgetår
beviljade, skall statsbidraget under det kommande budgetåret utgå efter
oförändrade grunder.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må till bidrag till uppförande eller inrättande
av arbetshem för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag
av 15,000 kronor.
31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att till bidrag till
driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
förslagsanslag av 100,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 156 och 157 i statsrådsprotokollet.
Statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem av det slag, varom här är
fråga, hava utgått från särskilt anvisade extra förslagsanslag alltsedan år
1921. I riksstaten för nu löpande budgetår är anslaget för nämnda ändamål
— i likhet med vad fallet var för budgetåret 1926—1927 — upptaget till
75,000 kronor.
Villkoren för erhållande av statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
äro angivna i kungörelse den 9 juli 1920 (nr 607).
Svenska
fattigvärdsoch
barnavärdsförbundet.
[37.]
Bidrag till
uppförande
eller inrättande
av arbetshem.
[38.]
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
driftkostnaderna
vid
arbetshem.
[39.]
32
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Sfcyddsupp
fostran
[40.]
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en böjning av anslaget med
25.000 kronor. Vid bestämmandet av anslagsbeloppet bar räknats med de
bidrag, som faktiskt utgått till de särskilda arbetsbemmen samt medelbeläggningen
å liemmen, varjämte liänsyn tagits dels till att för budgetperioden
tre nya arbetsliem med tillsammans omkring 70 platser kunna beräknas
tillkomma, dels ock till att ökad beläggning å redan befintliga hem kan
väntas till följd av träffade avtal med vissa landsting om disposition av
platser å något eller några av dessa hem.
Nu gällande föreskrifter för anslagets användning äro avsedda att allt
fortfarande gälla.
Då utskottet ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av
100,000 kronor.
32:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 40) att nedsätta det
ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 466,000 kronor, med
86.000 kronor till 380,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 157—159
i åberopade statsrådsprotokollet.
1925 års riksdag uppförde under rubriken skyddsuppfostran från och med
budgetåret 1925—1926 ett ordinarie förslagsanslag å 180,000 kronor. För
budgetåret 1926—1927 böjdes anslaget till 466,000 kronor. Sistberörda belopp
beräknades motsvara dels helårskostnaden, 360,000 kronor, för de utgifter,
som enligt de av 1925 års riksdag godkända grunderna skulle för
olika ändamål bestridas från anslaget, dels en till 40,000 kronor uppskattad
årlig utgiftsökning, som beräknades uppkomma enligt av 1926 års riksdag
utan erinran lämnade förslag till avtal med vissa enskilda sammanslutningar
angående anordnande av ytterligare två särskilda skyddshem jämlikt barnavårdslagens
43 § 2 och 3 mom., dels ock kostnaderna för av samma års riksdag
medgivna avlönings- och hyresbidrag med tillhopa i avrundat tal 66,000
kronor för understödjande av verksamheten vid den föreningen till minne av
Konung Oscar I och Drottning Josepliina tillhöriga åkerbrukskolonien Hall.
För budgetåret 1927—1928 är anslaget till skyddsuppfostran upptaget med
oförändrat belopp, 466,000 kronor.
Belastningen å anslaget har under budgetåret 1926—1927 enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning uppgått till endast 320,865 kronor. Den avsevärda
behållning, som sålunda uppstått å anslaget, förklaras till viss del
därav, att intet av de särskilda skyddshem, beträffande vilka medgivande
lämnats av 1926 års riksdag, hunnit färdigställas under budgetåret i fråga,
till följd varav det för dessa skyddshem beräknade kostnadsbeloppet av 40,000
kronor icke till någon del utgått under nämnda budgetår. I övrigt torde
orsaken till underbelastningen vara, att den med den nya lagstiftningen avsedda
verksamheten ännu icke hunnit utvecklas i beräknad omfattning.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 33
Vad angår anslagsbehovet till förevarande ändamål för nästkommande
budgetår, har till utgångspunkt för beräkningen tagits nyssnämnda belastningssiffra
för budgetåret 1926—1927, i avrundat tal 321,000 kronor. Härtill
har till en början lagts omförmälda belopp å 40,000 kronor, avseende beräknade
årskostnader enligt de avtal, som år 1926 träffats angående skyddshem
enligt 43 § 2 och 3 mom. barnavårdslagen. Härvid har alltså erhållits
en summa av 361,000 kronor. I vad mån en fortsatt utveckling av barnavårdsverksamlieten
kan komma att föranleda ytterligare anspråk på anslaget,
har ansetts svårt att nu med någon säkerhet bedöma. Försiktigheten har
emellertid synts bjuda att för nästkommande budgetår beräkna någon stegring
i anslagsbelastningen av denna anledning. Anslagsbeloppet har, såsom
nämnts, begränsats till 380,000 kronor, vilket innebär en nedsättning av nuvarande
anslagsbelopp med 86,000 kronor.
Utskottet, som ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa
att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
skyddsuppfostran, nu 466,000 kronor, med 86,000 till 380,000
kronor.
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
33:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ordinarie förslagsanslaget
till medicinalstyrelsen och extra anslaget till medicinalstyrelsens verksamhet
(punkterna 41 och 42) samt en av herr A. Forssell inom andra kammaren
väckt motion, nr 254, kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att
dels godkänna det i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari
1928 förordade förslaget till stat för statens bakteriologiska laboratorium, att
tillämpas från och med budgetåret 1928—1929;
dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska
laboratorium, nu 172,800 kronor, med 20,000 kronor till 152,800 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid 161—164 i statsrådsprotokollet. I
I samband med genomförande från och med den 1 juli 1926 av definitiv
lönereglering för befattningshavare vid statens bakteriologiska laboratorium
fastställdes för laboratoriet följande stat, att gälla från och med ingången
av budgetåret 1926—1927:
Bihang till riksdagens protokoll 1928. (> sand. 5 Käft. (Nr 5.) i;ai 2» 3
Utskottets
yttrande.
Medicinal
styrelsen.
Medicinal
styrelsens
verksamhet.
[410.42.]
Statens bakteriologiska
laboratorium.
[43.]
34
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Stat.
A. Avlöningsstat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 40,600
Yikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 1,200
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......................... 66,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för driften ..................................... 65,000
Summa kronor 172,800
Från och med nämnda tidpunkt är också i riksstaten uppfört ett ordinarie
förslagsanslag under rubriken statens bakteriologiska laboratorium med
samma belopp, vartill statens slutsumma uppgår, eller 172,800 kronor.
Genom särskilda brev har Kungl. Maj:t — på sätt vid behandlingen av
förslaget angående den nu gällande staten förutsattes (se 1926 års statsverksproposition,
femte huvudtiteln, sid. 137) — för varje budgetperiod fastställt
en detaljerad omkostnadsstat i avseende å användningen av den i staten
upptagna bestämda posten till övriga kostnader för driften.
De för budgetåren 1926—1927 och 1927—1928 av Kungl. Maj:t fastställda
detaljerade omkostnadsstaterna samt storleken av de verkliga utgifts- och
inkomstbeloppen under de särskilda posterna inom den detaljerade omkostnadsstaten
för förstnämnda budgetår — i vilket sistnämnda hänseende
upplysningar inhämtats från medicinalstyrelsen — framgå av följande sammanställning:
-
Stat för |
Beloppen för |
Stat för |
||||
budgetåret |
inkomster för |
budgetåret |
||||
1926-1927 kronor. |
budgetåret 1926 —1927 kronor. |
1927—1928 kronor. |
||||
Utgifter: |
||||||
Lokalhyra, förslagsvis....................................... |
27,960 |
— |
27,224 |
66 |
30,000 |
— |
Belysning, bränsle, gas, vatten m. m., förslagsvis |
11,000 |
I |
10,180 |
27 |
11,000 |
|
av djur, anskaffande av apparater och reagens |
||||||
m. m., förslagsvis.......................................... Renskrivning och övriga expenser, förslagsvis ... |
113,040 |
120,245 |
52 |
115,000 |
— |
|
3,000 |
— |
3,073 |
40 |
3.000 |
— |
|
Summa kronor |
155,000 |
— |
160,723 |
85 |
159,000 |
— |
Inkomster: Beredning av vaccin, tillverkning av serum m. m., |
||||||
förslagsvis ................................................. |
90,000 |
— |
'') 120,009 |
37 |
100,000 |
— |
Tillskott av statsverket, högst.......................... |
65,000 |
— |
40,714 |
48 |
59,000 |
— |
Summa kronor |
155,000 |
— |
160,723 |
85 |
159,000 |
— |
'') Häri är även inräknat ett belopp av 600 kronor, utgörande hyra för viss av laboratoriet
uthyrd lokal inom en av laboratoriet förhyrd stallbyggnad.
Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget i avseende å anslag till bakteriologiska
laboratoriet innebär icke någon ändring av nu gällande avlö
-
Statsutskottets utlåtande Nr !). 35
ningsstat, raon skalle omkostnadsstaten minskas med 20,000 kronor eller
från 65,000 kronor till 45,000 kronor.
Den å sistnämnda stat upptagna posten »Övriga kostnader för driften»
är för närvarande upptagen med bestämt belopp. På grund av den ganska
stora grad av ovisshet, som av naturliga skäl i varje fall måste vidlåda
beräkningar av posterna beträffande utgifter och inkomster i fråga om vaccinberedning
och serumtillverkning m. m., har den av departementschefen
nu förordade nedskärningen av ifrågavarande anslagspost ansetts böra förutsätta,
att posten hädanefter erhåller karaktär av förslagsanslag. Någon invändning
med hänsyn till kontrollen över vederbörande medels användning
har icke synts kunna resas mot vidtagande av en dylik anordning. Det
kunde nämligen få betraktas såsom självfallet, att Kungl. Maj:t fortfarande
såsom hittills vid fastställande av den detaljerade omkostnadsstaten komme
att maximera ifrågavarande post.
Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen, har utskottet
funnit sig böra biträda. Yad särskilt angår Kungl. Maj:ts förslag
om förändrad karaktär av posten »Övriga kostnader för driften» har utskottet,
med hänsyn till vad departementschefen därom anfört, ansett sig icke
böra motsätta sig förslaget i fråga.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna det i statsrådsprotokollet över socialärendenden
4 januari 1928 förordade förslaget till stat för statens bakteriologiska
laboratorium, att tillämpas från och med budgetåret
1928—1929; samt
b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska
laboratorium, nu 172,800 kronor, med 20,000 kronor
till 152,800 kronor.
35:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
44) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till statms farmaceutiska laboratorium för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 24,500 kronor.
36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45)
dels bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1928 till
286 och från och med den 1 januari 1929 till 291;
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1928 förordade förslaget till stat för förste provinsialläkare
och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret
1928-1929;
Utskottets
yttrande.
Statens farmaceutiska
laboratorium.
[44.]
Förste ''provinsialläkare
och provinsialläkare.
[45.]
36
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och
provinsialläkare, nu 2,660,000 kronor, med 201,000 kronor till 2,861,000
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 165—171 i
åberopade statsrådsprotokollet.
Genom beslut vid 1926 års riksdag genomfördes definitiv lönereglering
för förste provinsialläkare och provinsialläkare.
I samband med löneregleringen uppfördes i riksstaten under rubriken
förste provinsialläkare och provinsialläkare ett ordinarie förslagsanslag av
2,600,000 kronor, motsvarande slutsumman i den av riksdagen godkända nya
staten för förste provinsialläkare och provinsialläkare.
Vid löneregleringen bestämdes antalet förste provinsialläkare till 24 och
antalet provinsialläkare till 271.
I enlighet med riksdagens beslut har Kungl. Maj.t den 21 maj 1926 utfärdat
avlöningsreglemente för förste provinsialläkare och provinsialläkare
(sv. förf.-saml. nr 177). Genom brev den 29 juni 1926 har Kungl. Maj:t
vidare fastställt fördelning av provisialläkartjänsterna i riket å de i nyssnämnda
avlöningsreglemente uti löneplanen under avdelning B upptagna
lönegrupperna för provinsialläkare, vilken fördelning länder till efterrättelse
från och med ingången av budgetåret 1926—1927.
1927 års riksdag har, efter förslag av Kungl. Maj:t, dels bestämt, att antalet
provinsialläkare skall från och med den 1 juli 1927 vara 276 och från och
med den 1 januari 1928 281, dels ock godkänt följande stat för förste provinsialläkare
och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret
1927—1928:
Stat. Kronor.
Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag.
................................................................................................. 2,595,600
Arvoden till biträdande förste provinsialläkare ................................ 11,600
Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare
............................................................ 52,800
Summa kronor 2,660,000 I
I samband härmed har det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare höjts med 60,000 kronor och är sålunda i riksstaten
för budgetåret 1927—1928 uppfört med 2,660,000 kronor.
Det nu framlagda förslaget utgör ett led i fullföljandet av den av 1916
års provinsialläkardistriktskommitté framlagda planen för inrättande av nya
provinsialläkartjänster och innebär, att för nästkommande budgetår medel
beräknas för ytterligare 10 nya provinsialläkarbefattningar utöver de nuvarande.
Härigenom skulle de sedan 1921 beslutade nya provinsialläkardistrikten
komma att uppgå till 70. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle 5 av
de nu föreslagna tjänsterna tillkomma från och med den 1 juli 1928 och de
Statsutskottets utlåtande Nr '')
:s7
återstående 5 befattningarna från och med den 1 januari 1929, i följd varav
antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1928 skulle bliva 286
och från och med den 1 januari 1929 291.
Kostnadsökningen för detta förslags genomförande beräknas till i avrundat
tal 60,000 kronor.
Till sistnämnda belopp, 60,000 kronor, bör emellertid läggas ett belopp
av 21,000 kronor motsvarande, i avrundat tal, kostnadsökningen för de nya
provinsialläkartjänster, vilka enligt beslut av 1927 års riksdag inrättats först
från och med den 1 januari 1928 och för vilka i riksstaten för budgetåret
1927—1928 alltså endast beräknats halvårskostnad.
Under förevarande punkt har Kungl. Maj :t vidare framlagt förslag om ändring
i uppställningen m. m. av staten för förste provinsialläkare och provinsialläkare.
Detta förslag innebär, att uti staten i fråga skulle uppföras en ny anslagspost
under beteckning »vikariatsersättningar, förslagsanslag» med ett belopp av
200.000 kronor. Samtidigt skall emellertid förslagsanslaget till allmän hälsooch
sjukvård, vilket anslag till största delen bestritt kostnaderna för vikarier
beträffande bemälda befattningshavare, minskas med ett för sistnämnda
ändamål använt nettobelopp av i runt tal 120,000 kronor och anslagsposten
till avlöningar åt förste provinsialläkare och provinsialläkare nedsättas med
80.000 kronor, vilket belopp ungefärligen beräknats motsvara vad som enligt
nu gällande bestämmelser, till följd av vakanser å förste provinsialläkar- och
provinsialläkartjänster, omföres från berörda anslagspost till hälso- och sjukvårdsanslaget.
Någon ändring i totalbeloppet av de medel, som erfordras
för vikariatsersättningarnas bestridande, skulle alltså enligt förslaget icke
ifrågakomma.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall sålunda i staten för förste provinsialläkare
och provinsialläkare från och med nästa budgetår upptagas en anslagspost
till vikariatsersättningar med karaktär av förslagsanslag till belopp
av 200,000 kronor samt anslagsposten avlöningar till förste provinsialläkare
och provinsialläkare i samma stat uppföras med (2,595,600 + 81,000
— 80,000) 2,596,600 kronor.
Denna stat skulle alltså, då någon ändring icke ifrågasatts i anslagsposterna
för arvoden till biträdande förste provinsialläkare samt för expeditionslokal
m. m. för förste provinsialläkare, vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag
från och med budgetåret 1928—1929 erhålla följande utseende:
Stat. Kronor.
Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag
......................................................................................... 2,596,600
Vikariatsersättningar, förslag samlag..................................................... 200,000
Arvoden till biträdande förste provinsialläkare ................................ 11,600
Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare
......................................................................................... 52,800
Summa kronor 2,861,000
38
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Flyttningsbidrag
åt
vissa provinsialläkare.
[46.]
Till nämnda belopp bär även det ordinarie förslagsanslaget till förste
provinsialläkare och provinsialläkare föreslagits till upptagande i riksstatsförslaget
för nästa budgetår.
I likhet med departementschefen anser utskottet några omständigheter
icke föreligga, som böra föranleda uppskov med den uppgjorda planen angående
tillsättandet av nya provinsialläkartjänster. Utskottet får alltså tillstyrka,
att medel anvisas för nästkommande budgetår för ytterligare tio sådana
tjänster utöver de nuvarande. Att fem av tjänsterna inrättas från och
med den 1 juli 1928 samt de återstående fem från och med den 1 januari
1929, finner sig utskottet ock böra förorda.
Då utskottet ävenledes ansett det vara ur löneteknisk synpunkt lämpligt,
att medel för vikariatsersättningars bestridande anvisas, i enlighet med
vad departementschefen föreslagit, å nu ifrågavarande stat, samt utskottet
icke haft något att erinra mot de gjorda kostnadsberäkningarna, får utskottet
alltså hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1
juli 1928 till 286 och från och med den 1 januari 1929 till 291;
b) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1928 förordade förslaget
till stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare,
att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929; samt
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare, nu 2,660,000 kronor, med 201,000
kronor till 2,861,000 kronor.
37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att till flyttningsbidrag
åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
förslagsanslag av 2,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 171 och 172 i åberopade statsrådsprotokollet.
Under ett antal år hava å riksstaten anvisats medel för beredande av
flyttningsbidrag enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder åt vissa provinsialläkare
i mera avlägset belägna distrikt.
I samband med den vid 1926 års riksdag beslutade löneregleringen för
provinsialläkarkåren godkändes för denna kårs vidkommande samma grunder
i fråga om ersättning för flyttningskostnad i vissa fall, som gälla för befattningshavare
vid statsdepartement m. fl. verk. Berörda grunder äro innefattade
i 24 § i avlöningsreglementet för förste provinsialläkare och provinsialläkare
den 21 maj 1926 (nr 177). Då emellertid en vidsträcktare förmån
av flyttningsbidrag än den i avlöningsreglementet avsedda åtminstone
tills vidare kunde befinnas erforderlig för besättandet av vissa provinsialläkarbefattningar,
förutsattes vid löneregleringen, att frågan om en dylik vid
-
Statsutskottets utlåtande Nr f).
39
sträcktare förmån skulle i samband med anvisandet av för ändamålet erforderliga
medel år efter år kunna göras till föremål för prövning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (proposition nr 74) anvisade 1926 års riksdag
(skrivelse nr 191) för dylika särskilda flyttningsbidrag ett extra förslagsanslag
av 3,000 kronor. Jämväl för budgetåret 1927—1928 är anslag till ändamålet
uppfört i riksstaten till sistnämnda belopp.
Genom brev den 21 maj 1926 och senare har Kungl. Maj:t bestämt de
provinsialläkartjänster, vilkas blivande innehavare skola äga atnjuta flyttningsbidrag
av sist angivet slag, samt fastställt grunder i fråga om dylika
bidrag.
Med hänsyn till den ringa belastningen av anslaget för budgetåret 1926—
1927 bär anslaget för nästkommande budgetår ansetts kunna nedsättas med
1,000 kronor.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må till flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av
2,000 kronor.
38:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) och under hänvisning Tillfälliga
till vad statsrådsprotokollet (sid. 172) i ämnet innehåller, får utskottet
hem ställa, sialläkare.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetårägt
rum, till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 4,200 kronor.
39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till bidrag för Bidrag för
anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 160,000 kronor. åt pr0vinsial
Utredningen
i ärendet återfinnes å sid. 173 och 174 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 262 till 1921 års riksdag [48-J
gjorda framställning anvisade nämnda års riksdag (skrivelse nr 313) till bidrag
för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare på landsbygden på extra stat
för år 1922 ett reservationsanslag av 150,000 kronor, att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 14 mars 1921 angivna grunder.
Bestämmelser i ämnet utfärdades sedermera genom kungörelse den 2 december
1921 (nr 687). Enligt dessa bestämmelser kunde — med visst un- •
dantag beträffande Tärna distrikt, varom nu ej är fråga — statsbidrag utgå
med högst eu tredjedel av beräknade byggnadskostnader eller uppskattad
inköpssumma för anskaffande av läkarbostad, dock högst med 30,000 kronor
för varje bostad.
Genom kungörelse den 11 april 1924 (nr 154) ändrades dessa bestämmelser
så, att statsbidragets maximibelopp bestämdes till 20,000 kronor för
40
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Avlöning åt
civila läkarstipendiater.
[49.]
Dyrtidstillägg
åt vissa extra
provinsialläkare.
[50.]
varje bostad. Vidare har genom kungörelse den 6 maj 1927 (nr 152) vidtagits
en ytterligare nedsättning av statsbidragets maximibelopp, nämligen
till 18,000 kronor för varje bostad. I samband härmed har viss detaljändring,
avseende kostnaden för avsyning av läkarbostad, ägt rum i 1921 års
kungörelse.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen, utöver förenämnda anslag å
150,000 kronor för år 1922, för därefter följande budgetperioder anvisat tillhopa
535,000 kronor, därav 200,000 kronor för vartdera av budgetåren 1926—
1927 och 1927—1928. Hela det av riksdagen för bidrag till läkarbostäder
anvisade anslagsbeloppet utgör alltså 685,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet framgår, att den 15 december 1927 å anslaget
återstod ett odisponerat belopp av 37,787 kronor 59 öre samt att summan
av tillstyrkta eller begärda men ännu ej beviljade statsbidrag utgjorde 64,199
kronor 55 öre.
Med hänsyn, bland annat, till den år 1927 företagna sänkningen av statsbidragets
maximibelopp har anslaget för nästkommande budgetperiod ansetts
kunna begränsas till 160,000 kronor, vilket belopp beräknats motsvara bidrag
för tio bostäder.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran, och utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till bidrag för anskaffande av bostäder åt
provinsialläkare å landsbygden för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 160,000 kronor.
40:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 49) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
174 och 175) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) besluta att beträffande det ordinarie reservationsanslaget
till avlöning åt civila läkar stipendiater i riksstaten för budgetåret
1928—1929 icke upptaga något belopp; samt
b) medgiva, att av uppkomna reservationer å nämnda anslag
må för bestridande av kostnaderna för avlöningsförhöjning åt
fyra civila läkarstipendiater under samma budgetår användas
ett belopp av 6,000 kronor.
41:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 50)
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,000
kronor.
iStatsutskottets utlåtande Nr 5.
41
42:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 51) att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på
följande sätt:
I. Läkar personal.
Befattning. Lönegrad.
12 överläkare av l:a klass ....................................................................... B 29
24 hospitalsläkare av l:a klass ............................................................. B 28
4 överläkare av 2:a klass ..................................................................... B 28
30 hospitalsläkare av 2:a klass................................................................ B 26
1 läkare vid Yisby hospital.................................................................... B 26
II. Kontorspersonal.
3 sysslomän av l:a klass ........................................................................ B 24
8 sysslomän av 2:a klass ....................................................................... B 22
5 sysslomän av 3:e klass ........................................................................ B 21
14 bokhållare............................................................................................. B 15
16 kassörer........................................................................................... B 11
9 kameralbiträden .................................... B 8
13 kanslibiträden ..................................................................................... B 7
III. Sjukvårdspersonal.
18 uppsyningsmän av l:a klass ............................................................. B 14
21 förestånderskor av l:a klass ............................................................... B 12
17 uppsyningsmän av 2:a klass .............................................................. B 10
139 över skötare........................................................................................... B 8
29 förestånderskor av 2:a klass ............................................................. B 7
749 skötare ................................................................................................ B 6
236 översköterskor ...................................................................................... B 6
869 sköterskor............................................................................................... B 3 IV.
IV. Ekonomipersonal.
10 maskinmästare av l:a klass................................................................. B 14
5 maskinmästare av 2:a klass................................................................. B 12
10 befallningsmän ........................................................... B 10
28 hantverksföreståndare av l:a klass..................................................... B 10
15 maskinister av l:a klass ................................................................. B 10
15 trädgårdsmästare................................................................................. B 10
92 hantverksföreståndare av 2:a klass.................................................... B 8
19 maskinister av 2:a klass........................................................................ B 8
12 köksförestånderskor av l:a klass ........................................................ B 7
9 magasinsföreståndare........................................................................... B 7
14 arbetsförestånderskor .......................................................................... B 6
12 bageriförestånderskor ........................................................................... B 6
10 chaufförer.............................................................................................. B 6
14 eldare av l:a klass............................................................................ B 6
Hospital
och asyler.
[Öl.]
42
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Befattning. Lönegrad.
3 förmän i trädgård och jordbruk ........................................................ B 6
83 hantverkare.......................................................................................... B 6
4 köksförestånderskor av 2:a klass...................................................... B 6
17 post- och stadsbud......................................................................... B 6
15 tvättförestånderskor av l:a klass...................................................... B 6
75 eldare av 2:a klass.............................................................................. B 5
27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall .................................... B 5
1 tvättförestånderska av 2:a klass ...................................................... B 3
dels godkänna följande stat för hospital och asyler, att tillämpas från och
med budgetåret 1928—1929:
Stat.
A. Avlöningsstat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 7,540,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................................. 700,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
.............................................................................................. 2,300,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag .............. 9,040,000
Summa kronor 19,580,000
dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, nu
9,800,000 kronor, med 700,000 kronor till 9,100,000 kronor;
dels och medgiva, att till Fredrika Bremerförbundets Lundakrets må,
under i statsrådsprotokollet angivna villkor, för budgetåret 1928—1929 av
ifrågavarande anslag utgå ett belopp av 6,000 kronor såsom bidrag till utövande
av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 176—190
i statsrådsprotokollet.
Staten för hospital och asyler är från och med budgetåret 1927—1928 av
följande utseende:
Stat.
A. Avlöningsstat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 7,200,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................................... 700,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
........................................................................................... 2,235,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag .............. 9,290,000
Summa kronor 19,425,000
Det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler är i riksstaten för
budgetåret 1927—1928 uppfört med 9,800,000 kronor. Såsom synes överens
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
43
stämmer — i motsats till vad tidigare varit fallet — anslagets belopp icke
med statens slutsumma. Anledningen härtill är, att för detta budgetår den
ändring vidtagits i avseende å uppställningen av staten, att under rubriken
övriga kostnader för hospitals underhåll upptagits bruttoutgifterna för underhållet,
i stället för som dittills nettoutgifterna. Med denna uppställning av
staten hava alltså hospitalens inkomster så att säga ställts utanför staten. Hänsyn
har emellertid tagits till dessa inkomster såsom en förminskande faktor
vid beräkningen av storleken av det anslag till avlönings- och omkostnadsstater
till hospital och asyler, som beträffande budgetåret 1927-—1928 prövats
erforderligt. Den gjorda ändringen i avseende å statens uppställning har
ansetts lämplig med hänsyn därtill, att för innevarande budgetår inkomsterna
vid hospitalen beräknats komma att överstiga utgifterna för omkostnadsstaten.
Vad först avlöningsstaten beträffar, innebär Kungl. Maj ds nu föreliggande
förslag vissa ändringar i antalet ordinarie befattningar vid hospitalen.
Ändringarna, som uteslutande avse ekonomipersonalen, gälla Hälsingborgs,
Strängnäs och Piteå hospital. Vid Hälsingborgsliospitalet har sålunda ifrågasatts
utbyte av eu hantverksföreståndartjänst av 2:a klass mot en hantverkarbefattning,
förändring av en hantverksföreståndartjänst av 2:a klass till en
maskinistbefattning av 2:a klass och anställandet av ytterligare en magasinsföreståndare.
En befattning såsom föreståndare i stall vore däremot icke
behövlig för hospitalets räkning. I fråga om Strängnäs hospital har föreslagits
inrättande av en ordinarie befattning såsom föreståndare i svinstall,
och beträffande Piteå hospital har ifrågasatts utbyte av en hantverksföreståndartjänst
av 2:a klass mot en hantverkarbefattning.
Från och med den 1 juli 1928 skulle således antalet liantverksföreståndarbefattningar
av 2:a klass minskas med tillhopa 3 och alltså i staten upptagas
till 92 i stället för 95, antalet liantverkartjänster ökas med 2 och följaktligen
upptagas till 83 i stället för 81 samt vardera av grupperna maskinister av
2:a klass och magasinsföreståndare till antalet ökas med 1 och således upptagas
till 19 och 9 i stället för 18 och 8. I övrigt skulle det av 1927 års
riksdag bestämda och i nyss återgivna personalstat npptagna antalet befattningshavare
i olika ställning bibehållas.
Vad angår beräkningen av liospitalsstatens särskilda anslagsposter, är den
föreslagna höjningen av anslagsposten för avlöningar till ordinarie befatt
ningshavare i främsta rummet föranledd av att vid början av budgetåret
1928—1929 samtliga de för Hälsingborgs hospital nyinrättade ordinarie befattningarna
beräknats vara tagna i anspråk.
Anslagsposten för vikariatsersättningar har upptagits med oförändrat be
1°PP-
....... . , .
Vidkommande anslagsposten för avlöningen till icke-ordmane befattningshavare
in. m. har denna post föreslagits att ökas med 65,000 kronor.
Ökningen i fråga har sin grund i att samtliga för Hälsingborgs hospital avsedda
icke-ordinarie befattningar samt de i anledning av tillkomsten av en
44
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
ny paviljong för oroliga sjuka vid Östersunds hospital beviljade befattningarna
beräknats bliva tillsatta under budgetåret 1928—1929.
I avseende å omkostnadsstaten innebär det föreliggande förslaget, att anslagsposten
för övriga kostnader för hospitals underhåll, som i innevarande
budgetårs riksstat är upptagen till 9,290,000 kronor, skulle för nästkommande
budgetår begränsas till 9,040,000 kronor.
Summan av de i staten för hospital och asyler till upptagande föreslagna
anslagsposterna utgör, såsom av det förestående framgår, 19,580,000 kronor.
Vid beräkning av anslaget för nästa budgetår har från denna summa dragits
ett belopp å 10,480,000 kronor, vartill enligt departementschefens uppskattning
inkomsterna vid hospitalen för sistnämnda tid ansetts kunna upptagas.
Härvid har erhållits ett belopp av 9,100,000 kronor, till vilket belopp anslaget
till hospital och asyler beräknats i riksstaten för nästkommande
budgetår.
Under förevarande punkt har Kungl. Maj:t, såsom nämnts, slutligen föreslagit
riksdagen medgiva, att till Fredrika Bremerförbundets Lundakrets må,
under vissa av departementschefen angivna villkor, för budgetåret 1928—
1929 av förslagsanslaget till hospital och asyler utgå ett belopp av 6,000
kronor såsom bidrag till utövande av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.
Villkoren äro, att verksamheten skall stå under överinseende av en av
medicinalstyrelsen utsedd person, att den ifrågavarande kuratorn skall vara
skyldig att — inom den avsedda verksamhetens ram — biträda ledningen
vid vederbörande hospital, då så påfordras, samt att till medicinalstyrelsen
skall så snart som möjligt efter budgetårets utgång avlämnas berättelse
rörande verksamheten.
Kungl. Maj:ts förslag i avseende å vissa ändringar i antalet ordinarie befattningshavare
vid hospitalen har utskottet funnit sig böra tillstyrka, och utskottet
har ej heller funnit anledning till erinran vare sig mot de framlagda
förslagen till avlönings- och omkostnadsstater eller mot beräkningen av anslaget
till hospital och asyler.
Vad angår den väckta frågan om bidrags anvisande till Fredrika Bremerförbundets
Lundakrets för utövande av social hjälpverksamhet för sinnessjuka,
har utskottet, som tillfullo uppskattar värdet av den verksamhet, berörda
förening utövar, likväl ansett att bidraget lämpligen bör begränsas
till 3,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I) att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och
asyler på följande sätt:
Statsutskottets utlåtande Nr 5. |
45 |
|
I. Läkarpersonal. |
||
Befattning. |
Lönegrad |
|
12 överläkare av l:a klass................................. |
................. B |
29 |
24 hospitalsläkare av l:a klass ........................ |
................ B |
28 |
4 överläkare av 2:a klass................................. |
B |
28 |
30 hospitalsläkare av 2:a klass ......................... |
B |
26 |
1 läkare vid Visby hospital ........................... |
................ B |
26 |
II. Kontorspersonal. |
||
3 syssloman av l:a klass.................................. |
................. B |
24 |
8 sysslomän av 2:a klass ................................ |
................. B |
22 |
5 sysslomän av 3:e klass................................. |
................ B |
21 |
14 bokhållare...................................................... |
................. B |
15 |
16 kassörer ..................................................... |
................ B |
11 |
9 kameralbiträden........................................... |
................. B |
8 |
13 kanslibiträden................................................ |
................ B |
7 |
III. Sjukvårdspersonal. |
||
18 uppsyningsmän av l:a klass......................... |
................. B |
14 |
21 förestånderskor av l:a klass......................... |
................. B |
12 |
17 uppsyningsmän av 2:a klass......................... |
............... B |
10 |
139 överskötare ................................................... |
................ B |
8 |
29 förestånderskor av 2:a klass.......................... |
................. B |
7 |
749 skötare............................................................ |
................ B |
6 |
236 över skö ter skor................................................ |
................. B |
6 |
869 sköterskor .................................................... |
................. B |
3 |
IV. Ekonomipersonal. |
||
10 maskinmästare av l:a klass ........................ |
............... B |
14 |
5 maskinmästare av 2:a klass ......................... |
................. B |
12 |
10 befallningsmän ............................................. |
................ B |
10 |
28 hantverksföreståndare av l:a klass ........... |
................. B |
10 |
15 maskinister av l:a klass .............................. |
................. B |
10 |
15 trädgårdsmästare ........................................... |
................. B |
10 |
92 hantverksföreståndare av 2:a klass ............. |
................ B |
8 |
19 maskinister av 2:a klass............................... |
................. B |
8 |
12 köksförestånderskor av l:a klass ............... |
................. B |
7 |
9 magasinsföreståndare..................................... |
................. B |
7 |
14 arbetsförestånderskor..................................... |
................ B |
6 |
12 bageriförestånderskor..................................... |
................. B |
6 |
10 chaufförer .................................................... |
................. B |
6 |
14 eldare av l:a klass........................................ |
................. B |
6 |
3 förmän i trädgård och jordbruk................... |
................. B |
6 |
83 hantverkare .................................................... |
................. B |
6 |
4 köksförestånderskor av 2:a klass ............... |
................ B |
6 |
46
Statsutskottets utlåtande AV 5.
Motion om
ändrad löneställning
för
första forestånderskan
yid Strängnäs
hospital Signe
Dahlström
m. m.
Utskottets
yttrande.
17 post- och stadsbud......................................................... B 6
15 tvättförestånderskor av l:a klass ................................. B 6
75 eldare av 2:a klass......................................................... B 5
27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall .............. B 5
1 tvättförestånderska av 2:a klass.................................. B 3
b) godkänna följande stat för hospital och asyler, att tilllämpas
från och med budgetåret 1928—1929:
Stat.
A. Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
......................................................................
Vikariatsersättningar, förslagsanslag...........................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in.,
förslagsanslag...........................................................
Kronor.
7.540.000
700,000
2.300.000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag
........................................................................ 9,040,000
Summa kronor 19,580,000
samt
c) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler,
nu 9,800,000 kronor, med 700,000 kronor till 9,100,000 kronor;
samt
d) medgiva, att till Fredrika Bremerförbundets Lundakrets
må, under i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari
1928 angivna villkor, för budgetåret 1928—1929 av ifrågavarande
anslag utgå ett belopp av 3,000 kronor såsom bidrag till utövande
av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.
43:o) I en inom första kammaren av fröken Kerstin Hesselgren väckt motion,
nr 143, som hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har
hemställts, att riksdagen ville bevilja fröken Signe Dahlström förste uppsyningsman
tillkommande lönevillkor och pension med bibehållen tjänsteårsberäkning.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
I en vid sistlidet års riksdag väckt motion, I: 82, hemställde förenämnda
motionär, att riksdagen ville besluta, att kvinna, som skötte förste uppsyningsmans
befattning å manlig avdelning vid hospital, skulle vara berättigad
att jämväl uppbära den lön, som tillfölle manlig innehavare av befattningen,
samt att fröken Signe Dahlström vid Strängnäs hospital måtte äga
rätt uppbära denna lön retroaktivt från behörighetslagens ikraftträdande.
Över ifragavarande motion inhämtade statsutskottet i vederbörlig ordning
medicinalstyrelsens yttrande, vilket såsom bilaga närslöts utskottets utlåtande
i frågan och till vilket yttrande utskottet tillåter sig hänvisa (statsutskottets
utlåtande nr 77).
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
47
I sitt utlåtande anförde statsutskottet följande:
»Såsom medicinalstyrelsen i sitt yttrande i ärendet framhållit, har vården
av sinnessjuka under senare tid ansetts böra i regel anförtros åt sköterskor,
dock att vissa kategorier av sinnessjuka män alltjämt måste vårdas av skötare.
Vid fastställandet av löneförmånerna åt denna personal liksom åt
sjukvårdspersonalen i övrigt har ock denna uppdelning kommit till uttryck.
Sjukvårdspersonalens avlöningar äro sålunda bestämda till nu utgående
belopp utan hänsyn till det förhållandet, om tjänstgöringen är förlagd till
mans- eller kvinnoavdelningar, och hava avlöningarna fastställts efter gjorda
jämförelser med de löneförmåner, som utgå till statstjänare med motsvarande
arbete på andra områden än hospitalen.
Enligt motionärens mening borde den omständigheten, att eu kvinna
i förevarande fall en förestånderska — försöksvis placerats att förestå
en manlig avdelning vid hospital, föranleda, att samma löneförmåner borde
tillkomma henne som en ordinarie uppsyningsman. Till en dylik uppfattning
kan utskottet icke ansluta sig. Förutom oegentliglieten däri att tilldela
en befattningshavare, som på grund av en försöksvis genomförd organisatorisk
anordning fullgör åligganden, som ankomma på annan befattningshavare,
dennes lön, vill utskottet såsom sin mening framhålla, att ett
beslut i enlighet med motionärens förslag skulle innebära ett sönderbrytande
av de principer, som kommit till tillämpning vid bestämmandet av nu utgående
löneförmåner för hospitalspersonalen. Konsekvenserna av ett beslut
i angiven riktning äro ock påtagliga. Ett bifall till förslaget skulle sålunda
uppenbarligen medföra, att — på sätt medicinalstyrelsen ävenledes påpekat
— krav på samma avlöning, som tillkommer den manliga sjukvårdspersonalen,
skulle framställas av all kvinnlig sjukvårdspersonal samt av arbetsförestånderskor
vid förordnanden på mansavdelningar.»
På grund av vad sålunda anfördes hemställde utskottet, att motionen i
fråga icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd. I enlighet härmed
beslöt ock riksdagen.
I sin nu väckta motion har motionären på anförda skäl hemställt, att
förste uppsyningsman tillkommande lönevillkor och pension måtte med bibehållen
tjänsteårsberäkning beviljas Signe Dahlström.
Med anledning härav får utskottet, under hänvisning till vad utskottet i
frågan förut anfört och med framhållande av de konsekvenser ett bifall
till motionen skulle komma att medföra, hemställa,
att fröken Hesselgrens ovanberörda motion, I: 143, icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
44:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) angående anslag till Hospitalshospitalsbyggnader
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva byggnader.
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen 1,52.J
anmäla.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Bidrag till 45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att, med uteslusinnessjuk-
tande ur riksstaten av det under avdelningen medicinalstaten samt hälsoStockholm,
och sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna, uppförda ordinarie
GotMålmo°Ch förslagsanslaget till bidrag till sinnessjukvården i Stockholm och Göteborg,
[-p-q -i under samma avdelning och underavdelning med rubriken bidrag till sinnesL
sjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö uppföra ett ordinarie förslags
anslag
av 1,300,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 195—198 i
statsrådsprotokollet.
Enligt medgivande av 1925 års riksdag (proposition nr 150, riksdagens
skrivelse nr 281) har Kungl. Maj:t den 18 december 1925 ingått avtal med
envar av städerna Stockholm och Göteborg rörande nämnda städers övertagande
av hela sin sinnessjukvård.
Beträffande innebörden av nämnda båda avtal, vilka trädde i kraft den 1
januari 1926, torde få hänvisas till den utförliga redogörelse, som i sådant
hänseende lämnades i berörda proposition nr 150 år 1925.
För gäldande av statens kostnader enligt de båda avtalen blev i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag till 1926 års riksdag (statsverkspropositionen,
femte huvudtiteln, punkten 62) i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag
under rubriken bidrag till sinnessjukvården i Stockholm och Göteborg.
Anslaget, som för budgetåret 1926—1927 bestämdes till 865,000
kronor, är i nu gällande riksstat upptaget med samma belopp.
Genom brev den 30 april 1927 har Kungl. Maj:t fastställt vissa detaljbestämmelser
att i anslutning till de i avtalen meddelade föreskrifterna gälla
beträffande statsbidraget till Stockholm och Göteborg för ifrågavarande
ändamål.
Genom proposition nr 246 till 1927 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att å statens vägnar ingå avtal med
Malmö stad rörande stadens övertagande av hela sin sinnessjukvård i huvudsaklig
överensstämmelse med det vid statsrådsprotokollet över socialärenden
den 22 april 1927 fogade förslaget därutinnan med vissa av departementschefen
till nämnda statsrådsprotokoll angivna jämkningar.
Det vid sistnämnda proposition fogade avtalsförslaget överensstämde i allt
väsentligt med de med Stockholm och Göteborg ingångna avtalen. De jämkningar
i förhållande till dessa avtal, som i statsrådsprotokollet förordades,
åsyftade huvudsakligen, att ersättningen till Malmö icke skulle komma att
ökas av den anledningen, att liknande avtal träffades med ytterligare kommuner
eller att upptagningsområdet för statsanstalterna minskades genom
inkorporering av något område med stad, som själv omhändertagit sin sinnessjukvård.
Enligt vad departementschefen förordade skulle avtalet med Malmö träda
i kraft den 1 januari 1928. Vid ärendets anmälan till statsrådsprotokollet
framhöll departementschefen att, då statens bidrag enligt detta avtalsförslag
skulle, liksom beträffande Stockholm och Göteborg, utgå i efterskott efter
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
49
vederbörlig utriikuing, som skulle ske för högst ett år i sänder, avtalet ej
kunde påverka statsbudgeten tidigare än från och med budgetåret 1928—
1929. Medel till statsbidragen syntes böra beredas från det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till sinnessjukvården i Stockholm och Göteborg,
Detta anslags rubrik syntes på grund härav från och med sistnämnda budgetår
böra undergå ändring.
I skrivelse den 8 juni 1927 (nr 267) anmälde riksdagen, att riksdagen
lämnat Kungl. Maj:t det begärda bemyndigandet.
Sedan i det vid propositionen fogade avtalsförslaget inom socialdepartementet
vidtagits förberörda av departementschefen angivna jämkningar, har
det sålunda omredigerade förslaget underställts stadens prövning och vunnit
dess godkännande samt för stadens del i vederbörlig ordning undertecknats.
Därefter har avtalet, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september
1927, samma dag å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar undertecknats. Av.
talet har sålunda trätt i kraft den 1 januari 1928.
Av medicinalstyrelsen uppgjorda beräkningar rörande storleken av det
anslag, som erfordras för budgetåret 1928—1929 för gäldande av statens
kostnader enligt förenämnda avtal med Stockholm, Göteborg och Malmö,
hava givit till resultat, att under sagda budgetår skulle komma att utgå
statsbidrag till de tre städerna med följande belopp:
Statsbidrag till Stockholm: driftbidrag ..................... 532,230: —
platskostnadsbidrag ...... 160,197:24 692 497-24
» » Göteborg: driftbidrag ..................... 300,542:50
platskostnadsbidrag ...... 98,733: 24 ggg 275- 74
» » Malmö: driftbidrag ..................... 149,952:50
platskostnadsbidrag ...... 52,786: 56 202 739- 06
Summa statsbidrag 1,294,442: O4
Utgifterna för ändamålet skulle således under budgetåret 1928—1929
komma att uppgå till 1,294,442 kronor 4 öre eller i avrundat tal 1,300,000
kronor.
Då utskottet icke funnit skäl till anmärkning mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det
under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården,
underavdelningen sjukvårdsanstalterna, uppförda ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till sinnessjukvården i Stockholm och
Göteborg, under samma avdelning och underavdelning med
rubriken bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och
Malmö uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 1,300,000 kronor.
46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu 120,000 kronor, med 15,000
kronor till 135,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 198—201 i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 5 haft. (Nr 5.) C9i 28 4
Utskottets
yttrande.
Epileptiker
anstalter.
L54.]
50
Statsutskottets utlåtande AV ö.
Utskottets
yttrande.
Statens uppfostringsanstalt
för
sinnesslöa
gossar.
[55.]
Belastningen å förevarande anslag har under budgetåret 1926—1927 uppgått
till 135,810 kronor.
Den nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd av sagda belastning.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till epileptilceranstalter,
nu 120,000 kronor, med 15,000 kronor till
135,000 kronor.
47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att
ej mindre medgiva,
att föreståndare och lärarpersonal vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
gossar må, för erhållande av ålderstillägg för tid efter den 30 juni
1928, tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring i befattning av motsvarande
eller jämförlig art vid statsunderstödd sinnesslöanstalt samt vid skyddshem,
som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Kungl. Maj:t stadfäst reglemente
eller ock är av Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt,
samt att föreståndare och lärarpersonal vid samma anstalt må årligen,
då sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
en var under fyrtiofem dagar ;
än även för budgetåret 1928—1929 anvisa
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 26,275 kronor;
dels till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 29,000 kronor;
dels ock till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade jordbruket
ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 201—221
i statsrådsprotokollet.
Till upprätthållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa gossar å Salbohed har 1927 års riksdag, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning, för budgetåret 1927—1928 anvisat dels till avlöningar
och vikariatsersättningar m. m. ett extra anslag av 24,800 kronor, dels ock
till bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 30,200 kronor.
Vidare har riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, för samma
budgetår anvisat till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade
jordbruket ett extra reservationsanslag av 2,800 kronor.
Under före varande punkt har Kungl. Maj:t till en början framlagt förslag
därom, att föreståndare och lärarpersonal vid statens uppfostringsanstalter
för sinnesslöa må från och med den 1 juli 1928 erhålla rätt att för åtnjutande
av ålderstillägg vid sina befattningar tillgodoräknas tjänstgöring vid
statsunderstödda kommunala eller enskilda anstalter för sinnesslöa eller vid
skyddshem. Med hänsyn till hittills i allmänhet tillämpade regler bör, enligt
Kungl. Maj:ts förslag, endast tjänstgöring å motsvarande eller jämförlig
befattning få tillgodoräknas.
Statsutskottets utlåtande Nr f).
Öl
Vidare föreslås utsträckt semesterrätt för föreståndare och lärare vid
ifrågavarande anstalter, sålunda att nämnda befattningshavare må, där sådant
kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, äga åtnjuta semester
en var under 45 dagar i stället för, såsom enligt hittills gällande
bestämmelser, 30 dagar. Såsom skäl härför har framhållits, att tjänstgöringen
vid dessa anstalter är synnerligen tålamodsprövande och iiven i övrigt
av krävande art.
Genom brev den 6 maj 1927 har Kungl. Maj:t fastställt avlönings- och
omkostnadsstater för anstalten för budgetåret 1927—1928. Avlöningsstaten
är av följande utseende:
Avlöningsstat. * 1
1 lärare.
1 räkenskapsförare ......
1 lärarinna..................
1 arbetsledare..............
5 » ...........
1 husmoder.................
Till vikariatsersättningar,
extra personal,
tjänstepersonal och
ålderstillägg..............
Summa kronor
Lön |
|||||
1 |
Pen- |
Tjänst- |
|||
! Oredu-| cerat |
sions-a vgift |
Redu- cerat belopp |
gorings- pen- ningar |
Summa |
|
1 |
belopp |
| Efter 5 år kan lönen böjas |
|||
2,300 |
100 |
2,200 |
1,200 |
3,400 |
) år med ytterligare 400 |
med än ytterligare 400 |
|||||
Efter 5 år kan lönen höjas |
|||||
1,600 |
50 |
1,550 |
1,000 |
2,550 |
med 300 kronor, efter 10 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
|||||
1,400 |
med 250 kronor, efter 10 |
||||
50 |
1,350 |
800 |
2,150\ |
år med ytterligare 250 |
|
1.400 |
50 |
1,350 |
800 |
2,150/ |
| kronor och efter 15 år 1 kronor. |
1,000 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
||||
25 |
975 |
500 |
1,4751 |
med 100 kronor och efter |
|
5,000 |
125 |
4,875 |
2,500 |
7,375/ |
10 år med ytterligare 100 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
|||||
med 50 kronor och efter |
|||||
700 |
25 |
675 |
— |
675 |
10 år med ytterligare 50 |
bostad. |
|||||
— |
— |
— |
_ |
5,025 |
|
— |
— |
— |
- | |
24,800 |
1 |
Anmärkningar.
1. Samtliga befattningshavare erhålla fri bostad eller hyresersättning, fri uppvärmning
(eller bränsle) samt, om elektriskt ljus införts, fri belysning. Huggning och sågning av
bränsle ävensom armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.
2. Husmodern äger under semester rätt till kontant ersättning för kost med det belopp
för dag, vartill kosthållet för henne beräknats.
3. Därest föreståndare eller lärare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt,
höjes avlöningen med det mot pensionsavgift svarande belopp.
52
iStatsutskottets utlåtande Nr 5.
I jämförelse med avlöningsstaten för budgetåret 1926—1927 företer denna
stat icke annan ändring än att posten till vikariatsersättningar m. m. böjts
från 4,980 kronor till 5,025 kronor eller — frånsett en avrundning nedåt
med 5 kronor — med belopp motsvarande kalvårskostnaden för ett ålderstillägg
åt en från och med den 1 januari 1928 därtill berättigad arbetsledare.
Omkostnadsstaten f ra Algår av följande jämförelse medKungl.Majits äskande
i sådant hänseende för nästkommande budgetår: l
Utgifter:
Utspisning för personalen (5 st. å 1: 60 kronor per dag), förslagsvis
.......................................... ..............................
Utspisning för eleverna (55 st. å 0: 90 kronor per dag), förslagsvis
..........................................................................
Beklädnad och sängkläder, förslagsvis .................................
Undervisning, förslagsvis....................................................
Hälso- och sjukvård, förslagsvis .........................................
Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis ...............
Tvätt och renhållning, förslagsvis ......................................
Byggnader, förslagsvis........................................................
Inventarier, förslagsvis ......................................................
Arbetens bedrivande, förslagsvis ................................. ........
Elevbelöningar, förslagsvis................................................
Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis ...................................
Expenser och diverse, förslagsvis..........................................
Summa kronor
Inkomster:
Vårdavgifter för ett beräknat antal av
7 epileptiska elever å 800 kronor, förslagsvis.....................
Vårdavgifter för ett beräknat antal av
48 icke-epileptiska elever å 400 kronor, förslagsvis ...........
Statens tillskott, förslagsvis ...............................................
Summa kronor
: | Beräkning Vt 1928-30/« 1929 |
Stat för tiden i Vt 1927— ! |
||
>) 2,737 |
50 |
2,920 |
_ |
1 J) 16,060 |
_ |
18,067 |
50 |
6.000 |
— |
5,700 |
— |
500 |
— |
500 |
— |
2,700 |
— |
2,500 |
— |
7.500 |
— |
7,500 |
— |
1,100 |
— |
1,100 |
— |
6,100 |
— |
s) 4,700 |
— |
1,400 |
— |
4) 4,500 |
— |
400 |
— |
400 |
|
550 |
— |
550 |
|
350 |
— |
350 |
— |
7,202 |
50 |
6,212 |
50 |
52,600 |
— |
55,000 |
— |
5) 3,200 |
— |
5,600 |
— |
«) 20,400 |
_ |
19,200 |
— |
29,000 |
— |
30.200 |
— |
52,600 |
55,000 |
— |
l) 5 st. å 1: 50 kronor per dag.
s) 55 st. å 0: 80 kronor per dag.
») Härav avsågs ett belopp av högst 1,782 kronor såsom engångskostnad för utförande
av visst byggnadsarbete.
4) Härav beräknades ett belopp av 3,500 kronor för inköp av en automobil.
5) Beräknat för 4 epileptiska elever.
6) Beräknat för 51 icke-epileptiska elever.
Yad angår anslagsbehovet för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
gossar å Salbohed, har den i avlöningsstaten ingående anslagsposten till
vikariatsersättningar, extra personal, tjänstepersonal och ålderstillägg höjts
från 5,025 kronor i nu gällande stat med 1,475 kronor till 6,500 kronor.
Denna ökning föranledes dels därav, att ökade kostnader, till belopp av 300
kronor, beräknas komma att inträda under budgetåret 1928—1929 för beredande
av ålderstillägg åt därtill berättigade befattningshavare, dels därav
att ett belopp av 900 kronor ansetts erforderligt från och med nästkom
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 53
mande budgetår för bestridande av kostnader för sjukvikariat i förekommande
fall, dels ock därav, att en utsträckning av semesterrätten för vissa
befattningshavare vid anstalten beräknas medföra en ökad kostnad av 275
kronor.
Beträffande omkostnadsstaten föreslås, såsom av den förut intagna tablån
framgår, vissa smärre höjningar av posterna beklädnad och sängkläder, hälsooch
sjukvård samt expenser och diverse. Vidare har årsbeloppet till underhåll
av byggnader föreslagits upptaget till 6,100 kronor i stället för det beräknade
normala årsbeloppet 3,000 kronor. Sistnämnda höjning är föranledd
dels av att det befunnits nödvändigt att vidtaga vissa arbeten, som
påpekats vid en år 1927 hållen reglementsenlig besiktning, dels ock därav
att det ansetts ofrånkomligt att vidtaga en snar flyttning av den i snickarverkstaden
inom den s. k. övre anstaltsbyggnaden befintliga värmepannan,
vars nuvarande placering ansetts olämplig. Härjämte har med hänsyn till
nödvändig möblering av daglokalerna inom den s. k. barackbyggnaden anslagsposten
till inventarier upptagits till 1,400 kronor i stället för 1,000
kronor för motsvarande ändamål i nu gällande omkostnadsstat.
Beträffande anslagsposterna i omkostnadsstaten till utspisning för perso
nalen och till utspisning för eleverna har i Kungl. Maj:ts förslag räknats
med en sänkning av posterna från 1 krona 60 öre respektive 90 öre till 1
krona 50 öre respektive 80 öre per dag och person. I överensstämmelse
härmed hava ifrågavarande poster, nu å respektive 2,920 kronor och 18,067
kronor 50 öre, för nästkommande budgetår efter angivna beräkningsgrund
uppskattats till 2,737 kronor 50 öre respektive 16,060 kronor.
I fråga om omkostnadsstatens inkomstsida har med anledning av en av
anstaltsstyrelsen gjord framställning antalet avgifter av epileptiska elever
beräknats till 4 i stället för 7 i nu gällande stat och den för icke-epileptiska
elever gällande lägre avgiften i stället bei-äknats för ett till 51 ökat antal.
För upprätthållande av verksamheten vid Salbohedsanstalten skulle i
överensstämmelse med vad sålunda anförts för nästa budgetår krävas dels
till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. ett extra anslag av 26,275
kronor, dels ock till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 29,000
kronor.
Slutligen har Kungl. Maj:t till fortsatta täckdikningsarbeten vid anstaltens
jordbruk äskat ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
Yad först angår Kungl. Maj:ts under denna och nästföljande punkt framlagda
förslag dels om rätt för föreståndare och lärarpersonal vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar samt för föreståndarinna och lärarinnor
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor att för ålderstillägg
tillgodoräknas viss tjänstgöring, dels ock om rätt till utsträckt semester
för personalen i fråga, har utskottet med hänsyn till de konsekvenser,
ett bifall till förslagen liärutinnan skulle komma att medföra, ansett sig icke
kunna tillstyrka vad Kungl. Maj.t i angivna hänseenden föreslagit. Med
hänsyn emellertid till att nuvarande innehavaren av föreståndarinnebefatt
-
Utskottets
yttrande.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
ningen vid anstalten för sinnesslöa flickor, Elin Gunnarson, så vitt nu kan
bedömas, icke torde komma att uppnå så lång tjänstetid vid anstalten, att
hon kan komma i åtnjutande av det för föreståndarinna stadgade tredje ålderstillägget
å lön, då hon dessförinnan torde bliva skyldig att från tjänsten avgå,
har utskottet dock funnit billighetsskäl tala för, att hon må redan från
och med nästkommande budgetårs ingång erhålla ytterligare löneförhöjning å
300 kronor, vilket belopp synes böra utgå till henne såsom personligt
lönetillägg. Beloppet torde böra inräknas i anslaget för avlöningar och vikariatsersättningar
m. m. vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor,
i fråga om vilket anslag utskottet kommer att göra framställning under nästföljande
punkt. 7 Därest i enlighet med utskottets förslag utsträckt semesterrätt
icke beviljas de under förevarande punkt avsedda befattningshavarna,
kan anslagsposten till vikariatsersättningar, extra personal, tjänstepersonal
och ålderstillägg nedsättas med 275 kronor eller från av Kungl. Maj:t föreslagna
6,500 kronor till 6,225 kronor.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit i fråga om avlöningsstaten för anstalten
för sinnesslöa gossar, har icke givit utskottet anledning till erinran.
Anslaget för avlöningar och vikariatsersättningar m. m. torde sålunda med
hänsyn till vad nyss anförts böra bestämmas till 26,000 kronor i stället för
av Kungl. Maj:t föreslagna 26,275 kronor.
Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag till omkostnadsstat för anstalten
har utskottet ej heller funnit något att erinra emot detsamma med
undantag därav, att utskottet, som ansett mest praktiskt och i längden mera
ekonomiskt, att taket å vedboden belägges med tegel i stället för spån,
funnit anslagsposten till byggnader böra höjas med 500 kronor eller från
6,100 kronor till 6,600 kronor. Anslaget till bidrag till driftkostnader i övrigt
vid anstalten torde på grund härav böra bestämmas till 29,500 kronor.
Vad slutligen angår förslaget om anvisande av ett anslag å 2,000 kronor
till täckdikningsarbeten vid anstalten har utskottet funnit sig böra förorda
detsamma.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I) att Kungl. Maj:ts förslag om rätt för föreståndare och
lärarpersonal vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
gossar att för ålderstillägg tillgodoräknas viss tjänstgöring icke
må av riksdagen bifallas;
II) att Kungl. Maj:ts förslag om utsträckt semesterrätt för
sagda personal ej heller må vinna riksdagens bifall; samt
III) att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa
a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 26,000
kronor;
b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt
ett extra förslagsanslag av 29,500 kronor;
samt
Statsutskottets utlåtande Nr ö. 55
c) till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade
jordbruket ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
48: o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (pnnkt 56) ej mindre medgiva,
att föreståndarinna och lärarinnor vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa flickor må, för erhållande av ålderstillägg för tid efter den 30
juni 1928, tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring i befattning av motsvarande
eller jämförlig art vid statsunderstödd sinnesslöanstalt samt vid skyddshem,
som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Kungl. Maj:t stadfäst
reglemente eller ock är av Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt,
samt att föreståndarinna och lärarinnor vid samma anstalt må årligen,
då sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
en var under fyrtiofem dagar;
än även för budgetåret 1928—1929 anvisa
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. in. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 13,000 kronor;
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 11,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 221—226 i
åberopade statsrådsprotokollet.
Till uppehållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
flickor har 1927 års riksdag, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, för budgetåret
1927—1928 anvisat dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m.
ett extra anslag av 11,575 kronor, dels ock till bidrag till driftkostnader i
övrigt ett extra förslagsanslag av 13,925 kronor.
Beträffande förevarande anslag har departementschefen till en början hänvisat
till de under föregående punkt behandlade förslagen om rätt för föreståndare
och lärare samt föreståndarinna och lärarinnor vid statens uppfostringsanstalter
för sinnesslöa att för ålderstillägg tillgodoräkna viss tjänstgöring
vid vissa icke-statliga anstalter samt om utsträckt semesterrätt för befattningshavarna
ifråga. Under förutsättning av bifall till dessa förslag har nu
beträffande avlöningsstaten för statens anstalt för sinnesslöa flickor i Vänersborg
föreslagits en förhöjning å 900 kronor för beredande av tre ålderstilllägg
åt föreståndarinnan vid Vänersborgsanstalten samt å 265 kronor, motsvarande
den ökade kostnad för vikariatsersättningar, som skulle föranledas av
förslaget om utsträckt semesterrätt. Härjämte har äskats ett belopp å 300
kronor för beredande av ålderstillägg åt viss i stat icke upptagen personal.
I enlighet med vad sålunda angivits har anslaget för avlöningar och vikariatsersättningar
m. m. vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor,
nu 11,575 kronor, efter viss jämkning nedåt ansetts böra bestämmas till ett
belopp av 13,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag till omkostnadsstat har följande utseende (för jämförelse
angivas även motsvarande belopp i den för innevarande budgetår
fastställda staten):
Statens ap it
föstringsanstalt
för
sinnesslöa
flickor.
[56.]
56
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Omkostnadsstat.
Utgifter:
Utspisning för personalen (6 st. å kronor 1: 50 per dag),
förslagsvis .............................................................
Utspisning för eleverna (30 st. å kronor 0:80 per dag),
förslagsvis ..............................................................
Beklädnad och sängkläder (å 100 kronor per elev), förslagsvis
................................................................
Undervisning, förslagsvis .............................................
Hälso- och sjukvård, förslagsvis....................................
Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis ......... .
Renhållning, förslagsvis...............................................1
Byggnader, » ................................................
Inventarier, » ................................................
Arhetens bedrivande, förslagsvis ..................................
Elevbelöningar, » ..................................
Idrotts- och lekmateriel, » ..................................
Expenser och diverse, » ..................................
Summa kronor
Inkomster:
Avgifter för 8 epileptiska elever å 800 kronor, förslagsvis
Avgifter för 22 icke epileptiska elever å 400 kronor, förslagsvis
...................................................................
Statens tillskott, förslagsvis..........................................
Summa kronor
Beräkning för |
Stat för tiden V: 1927-ao/« 1928. |
||
• 3,285 |
- |
3,504 (kronor 1: 6 |
) |
8,760 |
— |
9,855 (90 öre per d |
ag) |
3,000 |
_ |
3,000 |
_ |
200 |
— |
300 |
— |
2,000 |
— |
1.500 |
— |
4.000 |
— |
4,500 |
— |
800 |
— |
800 |
— |
2.300 |
— |
1,500 |
— |
750 |
— |
1.000 |
— |
750 |
— |
750 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
100 |
— |
100 |
— |
1,505 |
— |
2,016 |
— |
26,200 |
29,125 |
— |
|
6,400 |
. 6,400 |
— |
|
8,800 |
_ |
8,800 |
_ |
11,000 |
- |
13,925 |
— |
26,200 |
— |
29,125 |
— |
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om rätt för föreståndarinna och lärarinnor
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor att för ålderstillägg
tillgodoräknas viss tjänstgöring samt om utsträckt semesterrätt för
befattningshavarna ifråga får utskottet hänvisa till vad utskottet under nästföregående
punkt härutinnan anfört och föreslagit. Vid bifall till utskottets
förslag i dessa hänseenden kan anslaget för avlöningar och vikariatsersättningar
m. m., mot vars beräknande utskottet i övrigt icke haft något att invända,
nedsättas med 565 kronor eller i avrundat tal 600 kronor till 12,400
kronor.
Vad förslaget till omkostnadsstat angår, har detsamma icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet vill dock med hänsyn till antalet vårdbehövande
i detta sammanhang hava uttalat, att, då anstaltsbyggnaden rymmer
fyrtio elevplatser, beläggningämöjligheterna böra, så långt lämpligen
ske kan, utan att utökning av vid anstalten anställd personal bör ifrågakomma,
på ett bättre sätt än hittills tillvaratagas.
Under hänvisning till det sålunda anförda får utskottet alltså hemställa,
I) att Kungl. Maj:ts förslag om rätt för föreståndarinna och
lärarpersonal vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
Statsutskottets utlåtande AV 5. 57
flickor att för ålderstillägg tillgodoräkna viss tjänstgöring icke
må av riksdagen bifallas;
II) att Kungl. Maj:ts förslag om utsträckt semesterrätt för
sagda personal ej heller må vinna riksdagens bifall; samt
III) att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa
a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 12,400
kronor; och
b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt
ett extra förslagsanslag av 11,000 kronor.
49:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 57) att till understöd
åt spetälskesjukas familjer m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 3,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 227 i statsrådsprotokollet.
Anslag för ifrågavarande ändamål är i riksstaten för nu löpande budgetår
upptaget till 2,000 kronor.
Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av att behovet av
understöd av ifrågavarande anslag ansetts bliva minst lika stort som för
budgetåret 1926—1927, för vilket budgetår anslag anvisats med 3,000 kronor.
Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag, får alltså
hemställa,
att riksdagen må till understöd åt spetälskesjukas familjer
m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av
3,000 kronor.
50:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 58)
dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av
830,000 kronor;
dels ock medgiva, att av Kungl. Majd må beviljas ej mindre åt föreningen
för skrofulösa barns vård till utförande av vissa arbeten m. m. vid Kronprinsessan
Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett bidrag av högst 16,700
kronor än även till föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt
till utförande av vissa arbeten m. m. vid Styrsö kustsjuklms ett bidrag
av högst 40,000 kronor, allt att utgå av nämnda anslag i huvudsaklig överenstämmelse
med de rörande bidrag från anslaget gällande grunderna och
på de närmare villkor i övrigt, som må av Kungl. Majd bestämmas.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 227—253
i statsrådsprotokollet.
Alltsedan år 1909 har riksdagen anvisat medel till bidrag för uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, företrädesvis tuberkulossjukhus,
tuberkulossjukstugor och tuberkulosavdelningar å andra sjukvårdsanstalter.
Totalsumman för av riksdagen beviljade medel till ändamålet i
Understöd ut
spetälskesjukas
familjer
m. in.
’ [57.]
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
uppförande
eller inrättande
av
tuberkulossjukvårdsanstalter.
[58.]
58
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
fråga uppgår till 6,210,000 kronor, därav 610,000 kronor i form av reservationsanslag
för budgetåret 1927—1928.
Enligt utfärdade bestämmelser angående statsbidrag för uppförande eller
inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. gäller, bland annat, att
statsbidragets storlek är liögst 2,000 kronor för vårdplats samt att statsbidraget
får uppgå till liögst hälften av den verkliga byggnadskostnaden och
uppbäras först sedan sjukhuset blivit färdigt och efter avsyning godkänts
av medicinalstyrelsen. I statsrådsprotokollet påpekas emellertid vissa fall,
då avvikelser från dessa regler ägt rum.
Under förevarande punkt har departementschefen först upptagit till behandling
frågan om statsbidrag för utförande av vissa arbeten vid kustsanatoriet
i Barkåkra.
Departementschefen har inledningsvis erinrat, att sanatoriet tidigare fyra
gånger från statens sida tilldelats bidrag för byggnadsarbeten m. m. 1907
års riksdag beviljade nämligen till färdigbyggande av sanatoriet ett anslag
av 200,000 kronor, varav 100,000 kronor anvisades å extra stat för vartdera
av åren 1908 och 1910. Därjämte har 1920 års riksdag anvisat dels såsom
bidrag till utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid sanatoriet ett belopp
av 89,430 kronor 50 öre, att utgå av det utav riksdagen beviljade anslaget
till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,
dels ock för utförande av vissa reparationsarbeten å sanatoriet
m. m. å tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, av 74,037 kronor.
Vidare har 1925 års riksdag för budgetåret 1925—1926 för utförande av vissa
byggnadsarbeten m. m. beviljat ett belopp av högst 90,000 kronor, att utgå
av nyssnämnda anslag. Slutligen beviljade 1927 års riksdag dels på Kungl.
Maj:ts förslag och dels i anledning av väckta motioner ett belopp av tillhopa
22,900 kronor till anskaffande av s. k. Einsenlampor jämte tillhörande
inredning samt till verkställande av ombyggnad av en förut till tvättinrättning
använd byggnad vid kustsanatoriet.
Beträffande ifrågavarande anstalt må framhållas, att kustsanatoriet, som
började sin verksamhet år 1900 såsom en barnkoloni i förhyrd lägenhet,
numera i egna byggnader disponerar tillhopa högst (sommartiden) 277 vårdplatser,
för vilka driftkostnadsbidrag utgår av statsmedel. Dessutom åtnjuter
sanatoriet, förutom patientavgifter, bidrag från landsting och kommuner.
Beträffande sanatoriets ekonomiska ställning framgår av styrelsens berättelse
för år 1926, att tillgångarna och skulderna den 31 december samma
år balanserade å kronor 697,174: 79 och att bland tillgångarna fastighetens
konto upptagits till 492,000 kronor.
I fråga om sanatoriets verksamhet under år 1926 framgår av nyssnämnda
berättelse, att antalet under nämnda år intagna patienter utgjort 629 och
att antalet underhållsdagar för samtliga under berörda år vårdade uppgått
till 91,952, vilket innebär en medelbeläggning av 252 vårdade per dag.
I framställning i ämnet av den 16 juli 1927 har direktionen för sanatoriet
upprepat sin redan år 1926 framställda begäran om statsbidrag till uppfö
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
59
rande av ett nytt ekonomihus. Härförutom liar direktionen anhållit om statsbidrag
för utvidgning av ett maskinhus, inköp av en ångturbingenerator, anskaffande
av ny varmvattenberedare och i sammanhang därmed planerad omläggning
av sanatoriets varmvattenledningar, installation av eu kylanläggning, omändring
av den förutvarande epidemiavdelningen till tuberkulossjukvårdsavdélning samt
uppförande av eu solhall utanför sistnämnda avdelning. För dessa ändamål
har direktionen äskat statsbidrag till sammanlagt belopp av 59,349 kronor
17 öre.
Vid prövning av direktionens framställning har departementschefen tillstyrkt,
att statsbidrag beviljas för omändring av epidemiavdelningen till avdelning
för vård av tuberkulösa patienter, vilket arbete redan verkställts,
ävensom till uppförandet av den planerade solhallen i anslutning till sistnämnda
avdelning. Likaledes har tillstyrkts, att bidrag av statsmedel får
utgå till utvidgning av maskinhuset ävensom till den planerade kylanläggningen
vid sanatoriet.
Däremot har departementschefen lika litet som förra året kunnat tillstyrka
tilldelande av dylikt bidrag till uppförande av nytt ekonomihus. Likaledes
har avstyrkts understöd av statsmedel för inköp av den ångturbingenerator,
som skulle ersätta det nuvarande, ännu icke fullt förslitna reservmaskineriet
för framställande av elektrisk energi ävensom statsbidrag till en ny varmvattenberedare
jämte därmed sammanhängande omläggning av sanatoriets
varmvattenledningar.
Enligt departementschefens förslag skulle statsbidrag utgå till nedan
stående arbeten med högst följande belopp:
Kronor.
Ii 548 \
omändring av epidemiavdelningen...................................................i——2,274
ny solhall .......................................................................................^,257
utvidgning av maskinhuset
kylanläggning
|l(),860j
(4°)
5,430
5,750
Summa kronor 16,711
Statsbidraget skulle alltså uppgå till sammanlagt högst 16,711 kronor,
vilket belopp avrundats till 16,700 kronor.
Sistnämnda belopp har, i likhet med vad som tidigare skett, ansetts böra
utgå av reservationsanslaget till bidrag för uppförande eller inrättande av
tuberkulossjukvårdsanstalter. Då emellertid detta anslag hittills ansetts icke
kunna utan särskilt medgivande av riksdagen användas till bidrag till kustsanatorier,
har sådant medgivande även i detta fall ansetts böra inhämtas.
För statsbidragets åtnjutande anses i huvudsak böra gälla de grunder, som
äro stadgade beträffande bidrag från nämnda anslag, med rätt för Kungl.
Maj:t att i övrigt bestämma de närmare villkor för bidragets tillgodonjutande,
som må finnas påkallade.
60
Statsutskottets utlåtande, Nr 5.
Vidare har departementschefen i detta sammanhang till behandling upp
tagit en av föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuran stalt i
skrivelser den 5 september och den 18 november 1927 gjord framställning
om statsunderstöd för vissa om- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid det föreningen
tillhöriga kustsjukhuset å Styrsö. Till en början har i statsrådsprotokollet
lämnats en redogörelse för tillkomsten av nämnda kustsjukhus,
dess nuvarande lokaler, beläggningsmöjligheter m. m.
På initiativ av doktor P. Silverskiöld i Göteborg och genom bidrag av
för saken intresserade personer därstädes öppnades under sommaren 1890
en försöksanstalt för vård av s. k. skrofulösa åkommor å Styrsö uti eu därstädes
förhyrd fiskarstuga. Sammanlagt vårdades där nämnda sommar 21
patienter. Då resultateUav behandlingen visade sig vara synnerligen gott,
bildades i maj 1891 i Göteborg förenämnda förening för vård av skrofulösa
barn vid havskuranstalt i avsikt att göra den nyssnämnda försöksanstalten
till en bestående sjukvårdsanstalt. En av föreningen uppförd byggnad av
trä i två våningar togs i bruk såsom sommarsanatorium år 1892. Under åren
1906—1908 uppfördes av föreningen ytterligare en sjukhusbyggnad, denna
avsedd för vård av patienter året om.
Sistnämnda byggnad — som plägar benämnas huvudsjukhuset, medan den
tidigare uppförda sjukhusbyggnaden brukar kallas för gamla sjukhuset — består
av en källarvåning och eu bottenvåning, varjämte byggnadens mittparti
höjer sig ännu två våningar.
År 1914 uppfördes en paviljong för vård av patienter sommartid — den
s. k. sommarpaviljongen — och år 1924 ombyggdes gamla sjukhuset för att
även kunna användas under vintern. År 1925 inrättades i en särskild byggnad
bostad för läkare och viss annan personal.
Såväl till samtliga här omförmälda byggnaders uppförande som för utförande
av andra i föreningens framställning närmare angivna arbeten m. m.
har, enligt vad i förevarande framställning uppgives, föreningen anskaffat
nödiga medel genom användning av till sjukhuset donerade fonder samt
genom upplåning.
Från statens sida hava bidrag till utförande av arbeten vid kustsjukhuset
lämnats endast två gånger.
Med anledning av en utav föreningen gjord ansökning beviljade sålunda
Kungl. Maj:t genom brev den 21 februari 1919 föreningen — att utgå av
sjätte huvudtitelns allmänna besparingar — ett statsbidrag av högst 15,800
kronor till gäldande av fyra femtedelar av kostnaderna för anskaffande av en
ny ångpanna i huvudsjukhuset, ny fotogenmotor vid belysningsverket därstädes
samt ny motor i anstaltens motorbåt, och genom brev den 18 mars
1921 beslöt Kungl. Maj:t att av femte huvudtitelns allmänna besparingar
till styrelsen för föreningen utbetala ett belopp av högst 5,000 kronor till
bestridande av kostnaderna för viss reparation av taken å huvudsjukhuset.
Styrsöanstalten äger för närvarande rätt att åtnjuta statsbidrag till driftkostnaderna,
beräknat efter ett antal vårdplatser av högst 186, därav 114
under hela året samt ytterligare 72 under tiden den 15 maj—14 september.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. (il
Dessutom åtnjuter kustsjuklmset, förutom patientavgifter, bidrag från landsting.
Beträffande sjukhusets ekonomiska ställning framgår av föreningens årsberättelse
för år 1926, att tillgångar och skulder vid nämnda års slut
balanserade å kronor 553,666:40, att bland tillgångarna fastigheters konto
uppgått till kronor 309,894: 37 samt att bland skulderna upptagits ett konto
för donationer å kronor 350,061: 33 och ett reverskonto å 167,000 kronor.
I fråga om anstaltens verksamhet under år 1926 framgår av nyssnämnda
berättelse, att antalet under året intagna patienter utgjort 334 och att antalet
underhållsdagar för samtliga under året vårdade uppgått till 48,519.
Yad härefter angår den nu föreliggande framställningen anhöll föreningen
i sin skrivelse den 5 september 1927 om ett statligt understöd till belopp av
317,575 kronor, motsvarande den beräknade totalkostnaden för vissa planerade
arbeten vid anstalten. Av nyssnämnda belopp skulle sålunda 264,000
kronor användas till om- och tillbyggnad av huvudsjukhuset och återstoden till
vissa särskilda arbeten, nämligen 15,375 kronor till omläggning av den elektriska
driften vid anstalten, 16,500 kronor för anläggning av vattenfiltrer och
andra anordningar för dricksvattnets förbättrande, 16,200 kronor till omläggning
av anstaltens kloaksystem och 5,500 kronor till uppsättande av stängsel omkring
sjukhus området.
Yad först angår förslaget till om- och tillbyggnad av huvudsjukhuset, har
departementschefen uttalat, att detta förslag, trots verkställd överarbetning
därav, ännu icke vore i det skick, att det kunde föreläggas riksdagen. Det
stora antalet exspektanter till anstalten gjorde, att det måste anses otillfredsställande,
att förslaget, oaktat de stora kostnaderna för dess genomförande,
endast skulle innebära eu ökning med 14 bidragsberättigade sjukplatser.
Enligt vad departementschefen under hand erfarit, förhölle det sig också så,
att föreningen ansett de nu ifrågasatta utvidgningarna utgöra en förutsättning
för att sedan en mera avsevärd ökning av platsantalet skulle kunna
komma till stånd. Föreningen syntes hava för avsikt att senare — med
statens hjälp — fullfölja byggnadsarbetet i sådan riktning. Det ville emellertid
förefalla, som om före statsmakternas definitiva prövning av bidragsfrågan
ett fullständigt förslag borde föreligga, utvisande totalkostnaderna
för sjukhusets ombyggnad samt den platsökning man därvid kunde vinna.
Därest ett sådant förslag framlades, syntes detta med hänsyn till det stora
behovet av sjukhusets modernisering och utvidgning böra vinna beaktande.
Beträffande föreningens framställning om anslag till omläggning av den
elektriska driften m. m. har departementschefen däremot icke haft något att
erinra. Densamma syntes vara av beskaffenhet att falla inom den gräns, till
vilken man i vissa undantagsfall kunde sträcka sig, under förutsättning att,
såsom här tydligen vore förhållandet, ett starkt behov av statligt understöd
förelåge. Yid detta ståndpunktstagande har dock undantag ansetts böra
göras beträffande av styrelsen ifrågasatt statligt bidrag till anskaffande av
62
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
tvättmaskiner för provisoriskt inmonterande i den nuvarande tvättstugubyggnaden.
Det syntes nämligen icke föreligga tillräckliga skäl för att utbryta
detaljen angående tvättanordningarnas förbättrande ur det förut omförmälda
om- och tillbyggnadsförslaget.
Frågan om ordnandet av dricksvattenfiltreringen och av kloakvattnets avledning
har vidare synts departementschefen vara trängande nödvändigt av allmänt
sanitära skäl. Med hänsyn till Styrsöföreningens svaga ekonomiska
ställning, som gjorde att föreningen knappast ägde möjlighet att i större utsträckning
deltaga i bestridandet av kostnaderna för dessa arbeten, har departementschefen
ansett, att den avvikelsen från de i allmänhet beträffande
kustsanatorier och motsvarande anstalter tillämpade reglerna här kunde ske,
att bidrag finge åtnjutas för hela den verkliga kostnaden och alltså utgå
med högst 16,500 kronor för anordnandet av filteranläggning m. m. och
högst 16,200 kronor för omläggningen av kloaksystemet. Samma skäl till
undantag förelåge däremot enligt departementschefens mening icke beträffande
bidrag till omläggningen av den elektriska driften; av utredningen
syntes nämligen framgå, att omläggningen komme att för sjukhuset medföra
minskning i driftkostnaderna, varför föreningen syntes böra kunna bära viss
del av omläggningskostnaden. För detta arbete syntes bidrag alltså — enligt
de i förevarande hänseende tillämpade allmänna grunderna — böra utgå
från statsverket med högst halva kostnaden. Sammanlagda statsbidragsbeloppet
för ifrågavarande mera speciella arbeten skulle alltså vara 16,500
^15 3755
+ 16,200 + ’2 J 7,687.50 kronor, d. v. s. sammanlagt högst 40,387 kronor
50 öre, vilket belopp syntes kunna avrundas nedåt till 40,000 kronor.
Medgivande till utbetalande av det sålunda förordade statsbidraget har
ansetts böra utverkas av riksdagen. Bidraget har synts departementschefen
böra utgå från reservationsanslaget till bidrag till uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter. För statsbidragets erhållande har
— på sätt förordats jämväl beträffande byggnadsbidrag till kustsanatoriet i
Barkåkra — ansetts böra i huvudsak gälla de allmänna grunder, som äro
stadgade för bidrag från nyssnämnda reservationsanslag. Föreningen syntes
ock böra åläggas att avlämna förbindelse att, om anstalten framdeles icke
skulle komma att användas för sitt nuvarande ändamål, återbära statsbidrag,
som anstalten uppburit till bestridande av olika byggnads- och andra anläggnings-
eller förbättringskostnader, eller så stor del av dessa bidrag, som av
Kungl. Maj:t bestämdes. Dessutom syntes det böra föreskrivas, att Kungl,
Maj:t skulle äga utse en revisor att på föreningens bekostnad deltaga i.
granskningen av föreningens räkenskaper samt styrelsens förvaltning.
Vad härefter angår anslagsbehovet i dess helhet för nii sta budgetår till
bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter har
departementschefen icke haft något att erinra mot de av medicinalstyrelsen
härutinnan gjorda beräkningarna. Dessa beräkningar — i vilka hänsyn
icke tagits till de i det föregående behandlade framställningarna om statsbidrag
till vissa arbeten vid kustsanatoriet i Barkåkra och vid Styrsö kust
-
..Statsutskottets utlåtande Nr 5. 65
sjukhus — slutade å (170,000 + 600,000) 770,000 kronor. Läggas härtill de
av departementschefen tillstyrkta bidragsbeloppen om tillhopa högst (16,700
+ 40,000) 56,700 kronor till kustsanatoriet i Barkåkra och till Styrsö kustsjukhus,
erhålles en totalsumma av 826,700 kronor. Denna summa har synts
böra avrundas uppåt till 830,000 kronor, med vilket belopp alltså anslaget i
fråga upptagits i riksstatsförslaget för budgetperioden 1928—1929. Vid bifall
härtill skulle anslaget till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för nästa budgetår överstiga det till samma ändamål för innevarande
budgetperiod beviljade anslaget med 220,000 kronor.
1 sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 27, inom första kammaren
av herr ,J. Nilsson i Kristianstad och den andra, nr 48, inom andra kammaren
av herr L. Borggren, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att
höja anslaget till Kronprinsessan Viktorias kustsanatorium i Barkåkra från
av Kungl. Majd föreslagna 16,700 kronor till 23,200 kronor, d. v. s. med
6,500 kronor för inköp och uppställning av en ångturbingenerator;
dels och två likalydande motioner, väckta den ena, nr 26, inom första
kammaren av herr E. Lithatider m. fl. och den andra, nr 49, inom andra
kammaren av herr L. Borggren ni. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta att höja anslaget till Föreningen för vård av skrofulösa barn vid
havskuranstalt från av Kungl. Majd föreslagna 40,000 kronor till 48,075
kronor, samt att bevilja ett extra anslag på 274,500 kronor till om- och tillbyggnadsarbeten
vid kustsjukhuset å Styrsö.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Vid behandlingen av Kungl. Maj ds förevarande förslag om statsbidrag
för vissa arbeten vid kustsanatoriet i Barkåkra och Styrsö kustsjukhus har
utskottet funnit angeläget, att enhetliga regler komma till tillämpning vid
beviljande av statsbidrag till samtliga anstalter av ifrågavarande kategori.
Fastslås bör sålunda, i vilken mån och efter vilka grunder bidrag må till anstalterna
utgå. Utskottet har efter övervägande för sin del kommit till den uppfattningen,
att de regler, som stadgats i kungörelsen den 27 juni 1914 angående
statsbidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
m. m. jämte i samma kungörelse sedermera vidtagna ändringar,
även synas böra i huvudsak tillämpas i fråga om kustsanatorierna och
nämnda sjukhus, givetvis med hänsynstagande till det hittills befintliga
antalet vårdplatser och beviljade statsbidrag.
Vad då först angår Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser statsbidrag
till sistberörda sjukhus, innebär detsamma, att, med avvikelse från
de i allmänhet beträffande kustsanatorier och motsvarande anstalter tilllämpade
reglerna, bidrag skulle få åtnjutas för hela den verkliga kostnaden
för anordnandet av filtrer för dricksvattnets rening in. m. och omläggning av
kloaksystemet samt att bidrag enligt de i förevarande hänseende tillämpade
Utskottets
yttrande.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
allmänna grunderna må utgå för omläggning av den elektriska driften.
Sammanlagda bidragsbeloppet skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag bestämmas
till 40,000 kronor.
Vad frågan om statsbidrag till detta sjukhus beträffar, har motionsvis
yrkats, att statsbidrag måtte lämnas till hela kostnaden för omläggning av
den elektriska driften, vilket skulle medföra en merkostnad å 8,075 kronor,
samt att ett extra anslag å 274,500 kronor måtte beviljas till om- och tillbyggnadsarbeten
vid kustsjukhuset.
Vid prövning av denna fråga har utskottet, som avlagt besök å kustsjukhuset
och tagit närmare kännedom om förhållandena därstädes, kommit till
den uppfattningen, att de arbeten, för vilkas utförande statsbidrag nu äskats,
äro av behovet påkallade samt att med hänsyn till Styrsöföreningens ekonomiska
ställning staten bör träda stödjande emellan. Ehuru utskottet sålunda
funnit, att det framlagda projektet angående om- och tillbyggnad av
huvudsjukhuset snarast möjligt bör realiseras, har dock utskottet, innan
Kungl. Maj:t definitivt prövat den föreliggande byggnadsplanen, vilken synes
utskottet vara av beskaffenhet att i huvudsak kunna godkännas, ansett sig
icke nu kunna förorda, att medel för ifrågavarande byggnadsarbetes utförande
anvisas å nästkommande budgetårs riksstat. Utskottet förväntar
emellertid, att förslag i frågan förelägges 1929 års riksdag. Utskottet vill i
detta sammanhang framhålla, att enligt utskottets mening det synes med
billigheten överensstämmande, att statsbidrag må utgå till kustsanatorierna
icke blott för nyanskaffade platser utan även för de redan befintliga — däri
inberäknade s. k. sommarplatser med vederbörlig reduktion samt isoleringsplatser
— med avdrag av redan erhållet statsbidrag. Tillika finner sig utskottet
böra påpeka angelägenheten av att ekonomilokalerna vid kustsjukhuset
planeras så, att även vid någon eventuell ytterligare utvidgning av
sjukhuset ifrågavarande lokaler bliva för sina ändamål tillräckliga.
Yad angår de äskade medlen för omläggning av den elektriska driften,
för anordnandet av filteranläggning m. m. och för omläggning av kloaksystemet
vid kustsjukhuset i fråga, har utskottet — med hänsyn till vad
ovan anförts i fråga om statsbidrags storlek överhuvudtaget till anstalter av
nu berörda slag — i betraktande av Styrsöföreningens svaga ekonomiska
ställning och det ringa statsbidrag, föreningen hittills åtnjutit, funnit sig
redan nu böra tillstyrka, att statsbidrag må utgå för hela den beräknade
kostnaden för dessa arbetens utförande. Givetvis skall hänsyn tagas jämväl
till nu ifrågavarande bidrag vid den slutliga beräkningen av det anslag,
föreningen må kunna komma att erhålla.
Yidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag om statsbidrag för vissa arbeten
vid kustsanatoriet i Barkåkra, avser detsamma, såsom förut nämnts
bidrag till en redan verkställd omändring av epidemiavdelningen därstädes
till en avdelning för vård av tuberkulösa patienter, till uppförande av en
ny solliall i anslutning till sistnämnda avdelning, till utvidgning av maskinhuset
samt till en kylanläggning vid sanatoriet. Statsbidraget uppgår till
sammanlagt 16,700 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr /).
Gf>
Kungl. Maj:ts förslag härutinnan har utskottet funnit sig böra biträda.
Såsom ovan omförmälts, bär motionsvis yrkats, att anslaget till kustsanatoriet
i Barkakra måtte böjas med 0,500 kronor till 23,200 kronor för inköp
och uppställning av eu ångturbingenerator, vilken skulle ersätta det nuvarande,
ännu icke fullt förslitna reservmaskineriet för framställande av elektrisk
energi. Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, bar departementschefen
avstyrkt det av anstaltsdirektionen framlagda förslaget härutinnan. Utskottet
ansluter sig till denna departementschefens ståndpunkt och anser sig sålunda
nu icke böra tillstyrka statsbidrag för ändamålet ifråga.
Beträffande slutligen Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag för
bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter med
ett belopp av 830,000 kronor bar utskottet med hänsyn till utskottets ståndpunkt
i fråga om bidrag till Styrsöföreningen ansett anslaget böra böjas till
838,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och herrar Lithanders m. fi. och Borggrens m. fl. ovanberörda
motioner, I: 26 och II: 49, samt med avslag å herrar
Nilssons i Kristianstad och Borggrens motioner, I: 27 och II: 48,
i vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
a) till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberfmlossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 838,000 kronor;
samt
b) medgiva, att av Kungl. Maj:t må beviljas ej mindre åt
föreningen för skrofulösa barns vård till utförande av vissa
arbeten m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i
Barkåkra ett bidrag av högst 16,700 kronor än även till föreningen
för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt till utförande
av vissa arbeten m. m. vid Styrsö kustsjukhus ett
bidrag av högst 48,075 kronor, allt att utgå av nämnda anslag
i huvudsaklig överensstämmelse med de rörande bidrag från
anslaget gällande grunderna och på de närmare villkor i övrigt,
som må av Kungl. Maj:t bestämmas.
51:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter,
nu 3,200,000 kronor, med 300,000 kronor till 3,500,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 253—255 i statsrådsprotokollet.
Bidrag till
driftkostnaderna
för tuberkulossjukvårdsanstalter.
Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter
belöpte sig för budgetåren 1925—1926 och 1926—1927 till
2,800,000, respektive 2,950,000 kronor och är i riksstaten för budgetperioden
1927—1928 uppfört med 3,200,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 5 häft. (Nr <5.) 69i s« 5
66
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Folk
sanatorierna.
[60.]
Understödjande
av
dispens ärverksamhet.
[61.]
Utskottets
yttrande.
De jämlikt riksdagens beslut stadgade villkoren för åtnjutande av bidrag
från nämnda anslag innefattas i kungörelse den 28 juni 1918 (nr 494) med
däri genom kungörelser den 7 juli 1921 (nr 384) och den 11 april 1924 (nr 145)
gjorda ändringar.
Beträffande bidragsbeloppens storlek och de förändringar, som härutinnan
vidtagits under de senaste åren m. m., torde få hänvisas till den redogörelse,
som i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag (femte huvudtiteln,
punkten 72) lämnats i ämnet. Här må endast erinras, att bidraget
utgår med visst belopp för varje underhållsdag å de olika slagen av anstalter.
Den nu föreslagna förhöjningen av förevarande anslag är föranledd därav,
att anslaget under sistförflutna budgetåren överbelastats.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter, nn
3.200.000 kronor, med 300,000 kronor till 3,500,000 kronor.
52:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till folksanatorierna
(punkt 60) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att till understödjande
av dispensärverksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
förslagsanslag av 390,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 257 och 258 i statsrådsprotokollet.
Till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet har riksdagen
beviljat extra förslagsanslag alltsedan år 1914. För budgetåren 1925—1926
och 1926—1927 utgjorde anslaget 350,000, respektive 300,000 kronor. I riksstaten
för budgetperioden 1927—1928 är anslaget uppfört med 380,000 kronor.
Nu gällande föreskrifter för användningen av anslag till förevarande
ändamål äro meddelade i kungörelse den 8 maj 1925 (nr 329).
Med hänsyn till belastningssiffran för budgetperioden 1926—1927, 393,455
kronor, har anslaget för nästkommande budgetår ansetts böra bestämmas till.
det nu äskade beloppet.
Då utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
får utskottet alltså hemstiilla,
att riksdagen må till understödjande av dispensärverksamhet
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av
390.000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr ■>. fj 7
;>4:o) Kungl. Maj: t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till resor för vissa patienter vid radiumhemmet
i Stockholm, nu 30,(XX) kronor, med 15,000 kronor till 45,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 258 och 259
i statsrådsprotokollet.
I riksstaten hava sedan åtskilliga år tillbaka medel anslagits till bidrag
till resor för medellösa och mindre bemedlade patienter vid radiumhemmet
i Stockholm. Anslaget, som till en början hade karaktären av extra
förslagsanslag, utgick från och med år 1921 med ett årsbelopp av 15,000
kronor men höjdes för budgetåret 1926—1927, huvudsakligen på grund av
kraftigt ökad belastning, till 25,000 kronor. Från och med innevarande
budgetar har anslaget uppförts såsom ordinarie förslagsanslag, och samtidigt
har pa grund av stegrad belastning en ytterligare höjning av anslagsbeloppet
skett till 30,000 kronor.
Närmare bestämmelser angående villkor för åtnjutande av ifrågavarande
bidrag hava meddelats genom kungörelse den 25 september 1920 (nr 634).
Genom kungörelse den 11 april 1924 (nr 159) hava sedermera utfärdats
ändrade bestämmelser av den innebörd, att statsbidrag från och med budgetåret
1924—1925 allenast skulle få utgå till meddellösa patienter. Å andra
sidan har i överensstämmelse med riksdagens beslut genom kungörelse den
7 maj 1926 (nr 174) för tiden efter den 1 juli 1926 vidtagits den utvidgning
i rätten till resebidrag, att sådant bidrag, som tidigare endast kunnat utgå
för resa å järnväg eller ångfartyg, skall kunna utgå jämväl för resa i automobil
i regelbunden trafik, som av statens järnvägar eller postverket anordnats
i anslutning till järnvägs- eller ångbåtslinje, samt att bidrag må
omfatta jämväl avgift för tredje klassens sovvagnsbiljett. Efter medgivande
av 1927 års riksdag har slutligen vidtagits sådan ändring i grunderna för
resebidrag, att patient, som är boende på mer än 20 kilometers avstånd från
jänvägs- eller ångbåtsstation eller från av statens järnvägar eller postverket
anordnad automobiltrafiklinje, kan erhålla resebidrag med 10 öre per kilo.
meter för den del av vägen till kommunikationsmedlet i fråga, som överstiger
20 kilometer. Kungörelse om sistnämnda ändring har utfärdats den
6 maj 1927 (nr 146).
Utgifterna under förevarande anslag uppgingo under budgetåret 1926—
1927 enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning till 43,832 kronor. I
anledning härav har eu förnyad höjning av anslaget ansetts böra äga rum
från och med med nästkommande budgetperiod. Med hänsyn såväl till belastningssiffran
som till den senast vidtagna ändringen i grunderna för
anslagets användning har anslagsbeloppet synts därvid böra bestämmas till
45,000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till resor för vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm,
nu 30,000 kronor, med 15,000 kronor till 45,000 kronor.
Bidrag till
ren or fiir *
vis sa patienter
vid, radiumhemmet
i Stockholm.
[62.]
Utskottets
yttrande.
68
Statsutskottets'' utlåtande Nr 5.
Bidrag till
uppförande,
inrättande
eller inlösen
av epidemisjukhus.
[63.]
55:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 63) att till bidrag till
uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus, för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 259—263 i statsrådsprotokollet.
I 18 § första stycket av epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443) stadgas
att varje epidemidistrikt — d. v. s. vaije landstingsområde samt stad, som
icke deltager i landsting — skall äga tillgång till erforderligt antal platser å
sjukhus, avsedda för personer, som äro behäftade med någon av de i 2 §
1 mom. av lagen uppräknade smittsamma sjukdomar. Enligt bestämmelserna
i 18 § fjärde stycket av lagen skall därjämte varje epidemidistrikt vara
försett med erforderlig utrustning för sådana tillfälliga sjukvårdslokaler,
vilkas inrättande kan nödvändiggöras av särskilda omständigheter. Till fullgörandet
av sålunda ålagda skyldigheter lämnar staten bidrag i form av
kontanta tillskott.
Beträffande det erforderliga antalet platser å epidemisjukhus hade den
kommitté, som utarbetade förslag till epidemistadga, i sin motivering räknat
med ett behov av två epidemisjukhusplatser på varje tusental av invånare i
stad och en plats per tusen invånare å landsbygd.
I de till epidemilagen fogade övergångsbestämmelserna stadgades ursprungligen,
bland annat, att lagen i allmänhet skulle träda i kraft den 1 januari
1920, men att med avseende på epidemidistrikt, som innefattar landsbygd,
de nyssnämnda bestämmelserna i 18 § första och fjärde styckena icke skulle
äga tillämplighet förr än åtta år förflutit från det lagen trädde i kraft, d. v. s.
från och med ingången av år 1928.
Med anledning av en framställning från Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott
framlade Kungl. Maj:t för 1924 års riksdag förslag om
ändring av epidemilagens övergångsbestämmelser utav innebörd, bland annat,
att med avseende på epidemidistrikt, som innefattar landsbygd, föreskrifterna
i lagens 18 § första och fjärde styckena icke skulle äga tillämplighet förrän
från och med den 1 januari 1933.
Till stöd för detta förslag framhölls (1924 års statsverksproposition, femte
huvudtiteln, punkten 74, samt proposition nr 69 till samma års riksdag)
huvudsakligen dels att det rådande ekonomiska läget för en del landsting
måste resa oöverstigliga svårigheter att inom den då stadgade tiden eller
före ingången av år 1928 genomföra ordnandet av epidemivården inom vederbörande
landstingsområden, dels ock att den statsfinansiella situationen påfordrade
återhållsamhet med avseende å uppförande och inlösen av epidemisjukhus
samt att storleken av de statsutgifter, som föranleddes av statsbidragen
till förevarande ändamål, gjorde det synnerligen önskvärt att uppförandet
och inlösningen av epidemisjukhus under de närmaste åren bedreves i eu
långsammare takt, än vad de ursprungliga övergångsbestämmelserna förutsatte.
Det betonades även, att man vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag syntes
kunna förvänta, att uppförandet och inlösningen av epidemisjukhus skulle
komma att fortskrida betydligt långsammare än vad eljest skulle hava blivit
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Öb
fallet, ävensom att man syntes vara berättigad att räkna med att eu del
landsting komme att modifiera redan fattade beslut i förevarande hänseende.
Man skulle alltså kunna motse inträdandet av en lättnad med avseende
på statens utgifter för anordnandet av epidemisjukhus under de närmaste
åren.
Sedan riksdagen bifallit Kungl. M.u,j:ts ifrågavarande förslag (riksdagens
skrivelse nr 160), blev lag i ämnet utfärdad den 23 maj 1924 (nr 156).
I enlighet med av 1920 års riksdag fastställda huvudgrunder har Kungl.
Maj:t genom kungörelse den 7 september 1920 (nr 667) utfärdat bestämmelser
angående statens bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus.
Enligt dessa bestämmelser utgår sådant bidrag med högst hälften
av byggnadskostnaderna frånsett tomtkostnad, vid inlösen dock med högst
hälften av lösesumman. Statsbidraget må ej överstiga, beträffande sjukhus,
vars uppförande påbörjats efter den 1 januari 1916, 2,500 kronor för varje
sjukplats, som sjukhuset med normal beläggning beräknas rymma, samt i
andra fall 1,000 kronor för varje sådan sjukplats. Statsbidrag beviljas av
Kungl. Maj:t. Utbetalning av bidrag sker efter det vederbörande sjukhus
blivit vederbörligen avsynat och räkenskaper över byggnadskostnaden i behörig
ordning granskats.
Anslag till dessa bidrag hava å riksstaten upptagits från och med år 1921.
Anslagen, som hela tiden liaft förslagsanslags karaktär, hava i avseende å
beloppen för varje budgetperiod plägat beräknas med ledning av uppgifter,
som från epidemidistrikten meddelats rörande storleken av de statsbidrag,
som beräknades komma att begäras under vederbörande budgetperiod.
Storleken av de för särskilda budgetperioder till före varande ändamål
anvisade anslagsbeloppen samt belastningen å anslagen framgår av följande
Budgetperiod |
Anslag kronor |
Belastning kronor |
1921........................................ ..... |
2,000,000 |
819,694 |
1922.............................................. |
1.500,000 |
221,615 |
Vi 80''e 1923.................................... |
750,000 |
932,077 |
1923 1924....................................... |
1,800,000 |
727,999 |
1924 1925.................................... |
2,500,000 |
1,203,924 |
1925— 1926....................................... 1926- 1927....................................... |
1.590.000 1.300.000 |
2,541,537 835,425 |
Summa |
11,440,000 |
7,282,271 |
För budgetåret 1927—1928 utgör det för ändamålet anvisade anslaget
750,000 kronor. Det för nästkommande budgetperiod äskade anslaget uppgår
sålunda till samma belopp som det för innevarande budgetår beviljade.
Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle emellertid anslaget, som, enligt
vad nyss nämnts, hittills haft karaktär av förslagsanslag, förändras till reservationsanslag.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två motioner, väckta, den ena, nr 212, inom första kam
-
70
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
driften av
epidemisjukhus.
[64.]
maren av lierr Per Gustafsson m. fl. och den andra, nr 283, inom andra
kammaren av herrar G. Strindlund och Hj. Svensson i Grönvik, vari hemställts,
att riksdagen under femte huvudtiteln såsom bidrag till uppförande,
nrättande eller inlösen av epidemisjukhus måtte anvisa ett förslagsanslag
av 500,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen nr 211 i första kammaren.
Yad först angår motionärernas förevarande förslag, får utskottet erinra
om, att av motionärerna vid innevarande års riksdag väckta motioner, I: 211
och 11:282, vilka gingo ut på, att den år 1919 på ifrågavarande område
genomförda organisationen borde upptagas till förnyat övervägande, att
utredning härvid borde verkställas angående behovet av vårdplatser å epidemisjukhus
samt att i avbidan på denna utredning den i övergångsbestämmelserna
till epidemilagen medgivna anståndstiden med epidemisjukvårdens
fullständiga ordnande borde utsträckas till den 1 januari 1938, av riksdagen
avslagits. Härav följer, att den av motionärerna gjorda beräkningen av statens
utgifter för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus icke
kan läggas till grund för bestämmandet av anslaget till ändamålet i fråga
för nästkommande budgetår.
Kungl. Maj:ts förslag om uppförande å riksstaten av förevarande anslag
med samma belopp, som för budgetåret 1927—1928 anvisats, har icke givit
utskottet anledning till erinran, men har utskottet icke funnit skäl föreligga
för anslagets förändring till reservationsanslag.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Gustafssons m. fl. och herrar
Strindlunds och Svenssons i Grönvik ovanberörda motioner,
I: 212 och II: 283, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
epidemisjukhus för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag
av 750,000 kronor.
56:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att till bidrag till
driften av epidemisjukhus för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag
av 800,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnas å sid. 263 och 264 i åberopade statsrådsprotokollet.
Till bidrag till driften av epidemisjukhus hava anslag varit uppförda i
riksstaten från och med år 1921. Anslagsbeloppen för ändamålet hava för
budgetåren 1926—1927 och 1927—1928 utgjort respektive 900,000 kronor och
1,000,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr ■r).
71
I enlighet med av 1920 års riksdag godkända huvudgrunder har Kungl.
Maj:t genom kungörelse den 7 september 1920 (nr 668) utfärdat bestämmelser
angående statsbidrag till driften av ifrågavarande sjukhus.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
får alltså hemställa,
att riksdagen må till bidrag till driften av epidemisjukhus
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av
800,000 kronor.
57:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att till bidrag till
uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 265—271
i statsrådsprotokollet.
Med anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 112 gjorda framställning
har 1927 års riksdag (skrivelse nr 266) för budgetåret 1927—1928 anvisat
till bidrag till uppförande in. m. av hem för kroniskt sjuka ett extra förslagsanslag
av 225,000 kronor samt därjämte anslag till bidrag till driften
av hem för kroniskt sjuka, båda anslagen att användas i huvudsaklig överensstämmelse
med av riksdagen angivna grunder. I samband härmed har riksdagen
lämnat visst medgivande angående upplåtande av kronojord för anordnande
av hem för kroniskt sjuka.
Genom beslut den 27 juni 1927 har Kungl. Maj:t, i huvudsaklig överensstämmelse
med av riksdagen godkända grunder, utfärdat kungörelse angående
statsbidrag till uppförande eller inrättande av hem för kroniskt sjuka (nr 245)
samt ställt det av riksdagen anvisade anslaget till medicinalstyrelsens förfogande
att för därmed avsett ändamål användas i enlighet med föreskrifterna
i berörda kungörelse.
De genom kungörelsen utfärdade bestämmelserna beträffande statsbidrag
för uppförande eller inrättande av hem för kroniskt sjuka innebära i sina
huvuddelar följande:
Statsbidrag må utgå till landsting, kommuner samt kommunalförbund för
anordnande — såsom fristående anstalt eller avdelning av anstalt för annat
ändamål — av hem för sådana kroniskt — obotligt eller svårbotligt — kroppssjuka
(företrädesvis sådana sjuka, som lida av elakartade svulster såsom
kräfta, sarkom m. fl., hjärn- och ryggmärgssjukdomar samt andra nervsystemets
sjukdomar, kronisk reumatism och denna närstående sjukdomar, svår vanförhet,
cirkulationsorganens sjukdomar, patologisk senilitet samt kronisk
astma), vilka äro i behov av sjukhusvård och därför icke lämpligen kunna
vårdas å allmän fattigvårdsanstalt men vilkas tillstånd icke berättigar till och
vilka icke heller kunna erhålla den särskilda vård, för vilken lasarett och
sjukstugor samt därmed jämförliga anstalter äro avsedda.
Statsbidrag må, med vissa närmare angivna inskränkningar, utgå med
följande belopp, nämligen:
a) där den, som ämnar anordna hem för kroniskt sjuka, för ändamålet
uppför ny bvggnad, med högst hälften av byggnadskostnaderna, däri ej in
-
Utskottet*
yttrande.
Bidrag till
uppförande
n. in. av hem
för kroniskt
sjuka.
[65.]
72
Statsutskottets utlåtande Nr o.
Utskottets
yttrande.
yaknade utgifter för anskaffande av tomt eller inventarier, dock att bidraget
ej må överstiga 1,500 kronor för varje för fattiga sjuka avsedd sjukplats,
som hemmet med normal beläggning beräknas rymma;
b) där byggnad för ändamålet av vederbörande inköpes, med högst hälften
av köpesumman, i vad den avser själva byggnaden, samt av kostnaderna för
•?i °im e^er tillbyggnadsarbeten, som erfordras för byggnadens användande
till hem för kroniskt sjuka, dock att bidraget ej må överstiga 1,000 kronor
för varje sådan sjukplats, som under a) sägs;
c) där till hem för kroniskt sjuka tages i anspråk i vederbörandes ägo
befintlig byggnad, som ej av vederbörande uppförts eller inköpts för sådant
ändamål, med högst hälften av kostnaderna för de om- eller tillbyggnadsarbeten,
vilka erfordras för byggnadens användande till hem för kroniskt
sjuka, dock att bidraget ej må överstiga 750 kronor för varje sådan sjukplats,
som under a) sägs.
För bestämmande av anslagets storlek för budgetåret 1928—1929 har
departementschefen införskaffat kompletterande uppgifter rörande av 1927
års landsting fattade beslut beträffande upprättande av hem för kroniskt
sjuka, samt beräknat, att statsbidrag under nämnda budgetår kommer att
erfordras för i runt tal 100 sjukplatser i nyuppförda byggnader, för 30
platser i för ändamålet inköpta byggnader samt för 10 platser i av vederbörande
landsting tillhörig, förut till annat ändamål använd byggnad. För
samtliga nämnda platser, rörande vilka beslut redan av landstingen fattats,
skulle alltså beräknas bidrag med ett sammanlagt belopp av (100 X 1,500 +
30 x 1,000 + 10 x 750) 187,500 kronor. Härutöver har ett belopp av 150,000
kronor ansetts erforderligt för mötande av krav på bidrag till hem, vilka
kunna komma att anordnas av kommuner eller kommunalförbund eller som
må beslutas av landsting år 1928 och som kunna bliva färdiga till avsyning
före utgången av budgetåret 1928—1929. Sistberörda belopp har beräknats
motsvara bidrag för 150 platser, inredda i för ändamålet inköpta byggnader.
Anslagsbehovet till anskaffningsbidrag för ifrågavarande anstalter skulle enligt
nu angivna beräkningar uppskattas till 337,500 kronor, men har med
nagon nedsättning av det för hittills okända krav beräknade beloppet ansetts
kunna för nästkommande budgetår begränsas till 300,000 kronor.
Slutligen har Kungl. Maj:t föreslagit, att anslaget från och med nästkommande
budgetår förändras från förslagsanslag till reservationsanslag.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren, nr 144, av herr A. J. Bärtj m. fl. och den andra inom andra
kammaren, nr 238, av herr Karl Andersson i Katrineholm m. il., däri yrkats,
att statsbidrag till uppförande eller inrättande av hem för kroniskt sjuka
måtte utgå jämväl till de anstalter, som av landstingen för ändamålet uppförts
eller inrättats under åren 1919—1926.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Beträffande först det i nyssberörda motioner framförda yrkandet må erinras,
att, såsom i motionerna framhålles, likartat förslag om statsbidrag till anstalter,
Statsutskottets utlåtande Nr ■).
73
som av landsting uppförts eller inrättats under åren 1919—1926, framlades
i motioner vid 1927 års riksdag samt att statsutskottet i avgivet utlåtande
härom yttrade, att utskottet visserligen funnit billighetsskäl i viss mån tala
för att rätten till ifrågavarande statsbidrag utvidgades att gälla även de
föreslagna anstalterna, men att utskottet funnit departementschefens skäl
mot eu utvidgad rätt till statsbidrag vara av sådan avgörande betydelse,
att utskottet ansåge sig icke kunna förorda vad motionärerna föreslagit.
Utskottets sålunda angivna ståndpunkt godkändes av riksdagen.
Vid prövning av de nu föreliggande motionerna har utskottet icke funnit
skäl föreligga för ett frångående av den av sistlidet års riksdag principiellt
intagna ståndpunkten.
Vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen har icke givit utskottet anledning
till erinran och får utskottet alltså förorda anvisandet av det av Kungl.
Maj:t äskade anslaget samt att anslaget må erhålla karaktär av reservationsanslag.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Bärgs m. fl. samt herr Anderssons
i Katrineholm m. fl. ovanberörda motioner, 1:144 och II: 238,
till bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av
300,000 kronor.
58:o) Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att till bidrag till
driften av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
förslagsanslag av 850,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 265—271 i statsrådsprotokollet.
Med anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 112 gjorda framställning
beviljade 1927 års riksdag (skrivelse nr 266) för budgetåret 1927—1928,
förutom anslag till bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka,
till bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka ett extra förslagsanslag av
275,000 kronor, att användas i huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen
angivna grunder.
I fråga om statsbidrag till driftkostnaderna vid hem för kroniskt sjuka
gälla i huvudsak följande bestämmelser (sv. förf.-saml. 1927 nr 246):
Statsbidrag må utgå till landsting, kommuner, kommunalförbund, föreningar
och enskilda för driften av sådana hem för kroniskt sjuka, som i
föreskrifterna angående statsbidrag till uppförande eller inrättande av dylika
anstalter angivits.
Statsbidrag må utgå allenast för anstalt, som uppfyller bestämmelserna
i kungörelsen och där avgiften för vård å sjukplats, avsedd för fattiga sjuka,
icke utgår med högre belopp för dag och patient än en krona 50 öre; dock
att, där anstalten är i första hand avsedd för sjuka, tillhörande viss eller
vissa kommuner eller visst landstingsområde, hinder för statsbidrags åtnju
-
Bidrag
till driften
av hem för
kroniskt
sjuka.
[66.]
74
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
tande ej må föranledas av den omständigheten, att vårdavgift för person
från annan ort utgår med högre belopp.
Statsbidrag må icke å någon anstalt utgå för större antal sjukplatser, än
som av medicinalstyrelsen fastställts eller fastställes såsom motsvarande
normal beläggning av anstalten.
Statsbidrag må icke för samma tid utgå för dera sjukplatser än: för stad,
som icke deltager i landsting, en på varje tal av tvåtusen av stadens invånare,
och för landstingsområde en på varje tusental av landstingsområdets
invånare; dock att vid beräkning av det antal sjukplatser, för vilket statsbidrag
sålunda högst må för samma tid utgå, hänsyn icke skall tagas till anstalter,
som äro avsedda för vård av sjuka från hela riket utan företräde
för sjuka från viss eller vissa kommuner eller från visst landstingsområde
eller som drivas av föreningar eller enskilda.
Statsbidrag utgår, med nyssnämnda inskränkningar, med 90 öre för dag
och patient, för vilken vårdavgiften ej uppgår till högre belopp än eu krona
50 öre om dagen; dock att, där anstalten är i första hand avsedd för sjuka,
tillhörande viss eller vissa kommuner eller visst landstingsområde, statsbidrag
må utgå för vård å sjukplats för fattiga sjuka av patient från annan
ort, ändå att vårdavgiften för honom utgår med liögre belopp.
Ansökning om statsbidrag för visst år skall, ställd till medicinalstyrelsen
före utgången av nästföregående år ingivas till nämnda myndighet.
Sedan medicinalstyrelsen granskat ansökningshandlingarna och fattat beslut
i fråga om det begärda statsbidraget, har styrelsen att om beslutet underrätta
sökanden.
Varder statsbidrag för visst år beviljat, skall detsamma utbetalas halvårsvis
i efterskott. Rekvisition å beviljat statsbidrag skall ingivas till medicinalstyrelsen
efter utgången av juni och december månader.
Antalet för budgetåret 1928—1929 statsbidragsberättigade vårdplatser för
kroniskt sjuka har i statsrådsprotokollet beräknats på följande sätt:
på anstalter, anordnade av föreningar eller enskilda............................. 100
» landstingsanstalter ................................................................................. 622
» fattigvårdsanstalter ................................................................................ 1,384
» anstalter i städer, som ej deltaga i landsting.................................... 475
Summa 2,581
eller i avrundat tal 2,580 platser.
Statsbidragsbeloppet för detta platsantal utgör för helt år (2,580 X 365 X
0: 90) 846,530 kronor eller i avrundat tal 847,000 kronor. Beträffande 85 av
de platser å landstingsanstalter, som medtagits i beräkningen, gäller emellertid,
att de ej kunna väntas bliva färdiga och avsynade i sådan tid, att
statsbidraget — som utbetalas halvårsvis i efterskott — kan komma att
under budgetåret utgå med helt årsbelopp. I anledning härav har det upptagna
beloppet ansetts kunna reduceras med eu fjärdedel av statsbidragets
årsbelopp för dessa 85 platser eller med i runt tal 7,000 kronor till 840,000
kronor.
Härtill har emellertid ansetts böra läggas ett belopp, som kan antagas
motsvara driftkostnadsbidrag för ett beräknat antal ännu ej kända platser,
vilka kunna komma att anordnas i sådan tid före utgången av budgetåret
!928—1929. att driftkostnadsbidrag till någon del kommer att utgå under
aStatsutskottets utlåtande Nr 5. 7 b
sistnämnda budgetår. Departementschefen har beräknat det totala medelsbehovet
för driftkostnadsbidrag under nästkommande budgetår till 856,425
kronor, vilket belopp avrundats till 850,000 kronor. Anslaget föreslås att
liksom under innevarande budgetår erhålla karaktär av förslagsanslag.
Då utskottet icke funnit något att erinra mot vad Kungl. Maj:t under
förevarande punkt föreslagit, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till bidrag till driften av hem för kroniskt
sjuka för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag
av 850,000 kronor.
59:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att för vanföreanstalt
i Härnösand för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsslag
av 200,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 271—276 i
statsrådsprotokollet.
I eu den 22 februari 1927 avlåten proposition, nr 137, föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att dels medgiva, att det för Hemsö kustartillerikår ursprungligen
avsedda kasernetablissementet i Härnösand finge för en beräknad kostnad av
högst 960,000 kronor omändras till vanföreanstalt i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten K. Giiettler i augusti 1926 för ett såsom alternativ betecknat
förslag uppgjorda ritningar samt att förty det för nämnda anstalt
avsedda området, omfattande ungefär 40,800 kvadratmeter, finge från och
med den 1 juli 1927 överföras från försvarsväsendet, dels ock till vanföreanstalt
i Härnösand för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 75,000 kronor.
I skrivelse den 20 maj 1927, nr 205, anmälde riksdagen, att riksdagen bi
fallit Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
Departementschefen har i sammanhang med det under förevarande punkt
framlagda förslaget anmält, att föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i
Stockholm uti skrivelse den 16 juli 1927 hemställt om beviljande av ett anslag
å 1,046,850 kronor — att fördelas med 600,000 kronor å budgetåret
1928—1929 och med återstoden å budgetåret 1929—1930 — för utförande av
en genomgripande om- och tillbyggnad av föreningens i Stockholm belägna
anstalt för sjukvård och undervisning åt vanföra.
Rörande denna framställning har departementschefen anfört följande:
»Framställningen har i huvudsak motiverats med att vanföreanstalten i sitt
nuvarande skick — särskilt vad beträffade de kliniska och polikliniska avdelningarna,
till vilka, bland annat, den för medicine kandidater, som studera
vid karolinska institutet, numera obligatoriska undervisningen i ortopedi
vore förlagd — icke närmelsevis fyllde de anspråk, som ur sjukvårdens
och undervisningens synpunkt måste ställas på en tidsenlig dylik
anstalt.
Utskottets
yttrande.
Vanföreanstalt
i
Härnösand.
[67.]
76
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Om- och tillbyggnadsarbetena i fråga skulle, enligt av föreningen förordat
förslag i sådant hänseende, givas den omfattning och vara av den beskaffenhet,
att det kunde förväntas, att anstalten skulle kunna kvarbliva å nuvarande
plats under en relativt avsevärd tid framåt. Härmed skulle emellertid
icke uppgivas en av föreningen tidigare framlagd plan om anordnandet
av en ny vanföreanstalt i anslutning till ett blivande, för karolinska institutet
avsett större undervisningssjukhus. Tvärtom har föreningen i sin förevarande
skrivelse tillika gjort hemställan om uppdrag åt 1926 års sjukhuskommission
att, vid fullgörande av det kommissionen anförtrodda uppdraget
att uppgöra förslag till ett för nyssnämnda institut planerat undervisningssjukhus
å det av 1927 års riksdag för ändamålet anvisade s. k. Norrbackaområdet
i Solna socken invid Stockholm, reservera nödigt tomtområde för
ifrågavarande vanföreanstalt i omedelbar närhet av å ena sidan Eugeniahemmet
och å den andra det nya sjukhusets blivande ortopediska klinik.
I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits av medicinalstyrelsen, efter
byggnadsstyrelsens hörande, samt av 1926 års sjukhuskommission. Det förevarande
förslaget till om- och tillbyggnad av den nuvarande vanföreanstalten
i Stockholm har i dessa utlåtanden i huvudsak tillstyrkts.
För min del måste jag emellertid härutinnan intaga en annan ståndpunkt.
Härtill föranledes jag av följande skäl. Det synes mig icke gärna
kunna ifrågakomma, att samtidigt med att avsevärda anslag utgå för utförande
av arbetena med omändring av förutnämnda kasernetablissement i
Härnösand till vanföreanstalt budgeten även belastas med betydande utgifter
för ytterligare en vanföreanstalt. Vidare torde det knappast kunna
anses vara ur statsekonomisk synpunkt försvarligt, att staten lämnar ett så
ansenligt bidrag som det nu ifrågasatta — motsvarande hela den beräknade
totalkostnaden — till försättande i tidsenligt skick av en anstalt, vilken
visserligen därefter under relativt lång tid framåt skulle kunna kvarbliva på
sin nuvarande plats men vars förflyttning till andra lokaler dock redan nu
är starkt ifrågasatt. I varje fall synes man böra avvakta, att frågan rörande
utsikterna för ett blivande ordnande av anstaltens lokalfråga i sist avsedda
riktning blir närmare utredd.
På grund av det anförda anser jag mig sålunda icke kunna tillstyrka, att
föreningens hemställan om anvisande av medel till utförande av om- och
tillbyggnader vid vanföreanstalten i Stockholm göres till föremål för anslagsäskande
hos 1928 års riksdag.
Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet ämnar
jag däremot i annat sammanhang denna dag hos Kungl. Maj:t hemställa om
bifall till förberörda av föreningen jämväl gjorda — av 1926 års sjukhuskommission
i dess nyssnämnda utlåtande utan erinran lämnade — framställning
om uppdrag åt nämnda kommission att vid uppgörande av plan för
ett för karolinska institutet avsett nytt undervisningssjukhus å Norrbackaområdet
reservera nödigt tomtområde för eu vanföreanstalt i omedelbar närhet
av å ena sidan Eugeniahemmet och å andra sidan det nya sjukhusets
ortopediska klinik.»
Statsutskottets utlät ande Nr it
I anledning av den av departementschefen under förevarande punkt sålunda
upptagna frågan om om- och tillbyggnad vid vanföreanstalten i Stockholm
har utskottet i detta sammanhang till behandling föreliaft två likaIvdande
motioner i ämnet, väckta, den ena, nr So, inom första kammaren
av herrar A. Petrén och A. O. Frändén och den andra, nr 138, inom andra
kammaren av herrar S. Jiengtsson i Norup och P. JPehrsson i Göteborg, val i
förslagits riksdagen att för bestridande av kostnaderna för vissa om- och
tillbyggnadsarbeten vid vauföreanstalteu i Stockholm ävensom för anskaffande
av vissa inventarier, allt enligt upprättade förslag, anvisa ett anslag av 1,046,850
kronor att utgå med 246,850 kronor under budgetåret 1928 1929 samt med
400,000 kronor under vartdera av budgetåren 1929—1930 och 1930 1931.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.
I sin förenämnda skrivelse den 20 maj 1927, nr 205, uttalade riksdagen,
såsom i statsrådsprotokollet erinrats, sin förväntan, att, sedan staten gjort
den betydande insats, som i förberörda proposition, nr 137, avsåges för att
åstadkomma en lösning av Norrlands vanförevårdsfråga, föreningen för bistånd
åt vanföra i Norrland och Dalarne, vilken syntes hava goda förutsättningar att
för framtiden omhänderhava anstaltsdriften, också skulle visa sig villig att
påtaga sig nämnda uppgift. Enligt riksdagens mening vore det önskligt, att,
innan de i propositionen avsedda ombyggnadsarbetena igångsattes, trygghet
vunnits för att eu överenskommelse om anstaltsverksamhetens drivande genom
en enskild förening kunde åstadkommas.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har nämnda förening på anförda
skäl förklarat, att föreningen såsom sådan icke lämpligen ansåge sig böra
med staten träffa överenskommelse om övertagande av den beslutade anstaltens
skötsel, men att föreningen vore beredd att, sedan annan förening för
ändamålet bildats, till denna överlämna sina tillgångar under de förbehåll,
som med hänsyn till de villkor, varunder dessa tillgångar tillförts föreningen,
prövades nödiga och lämpliga.
En dylik förening, benämnd föreningen för bistånd åt vanföra i Norrland,
har nu bildats med ändamål att efter överenskommelse med vederbörande å
statens vägnar omhändertaga skötseln av eu till kasernetablissementet i
Härnösand fiirlagd vanföreanstalt. Visserligen hava vid förhandlingarna vissa
frågor av angivna skäl måst lämnas öppna, men utskottet finner i likhet
med departementschefen föreningens beslut att förklara sig villig att över.
taga driften av anstalten tillsammans med det från föreningsstyrelsen in.
komna förslaget till överenskommelse innebära trygghet för att överenskommelse
rörande anstaltens omhänderhavande av den nybildade föreningen kan
komma till stånd. I överensstämmelse med vad riksdagen i sin meromnämnda
skrivelse anfört, torde alltså förberedelserna till ombyggnadsarbetena, så
snart ske kan, påbörjas,
Å riksstaten för nästkommande budgetår har Kungl. Maj:t nu för ändamålet
i fråga äskat ett anslag å 200,000 kronor. Storleken av detta anslag
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottets
yttrande.
78
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Eugenia
hemmet.
[68.]
Lindring
i mindre
bemedlade
patienters å
landsbygden
sjukvårdskostnader.
[69.]
Utskottet övergår härefter till att angiva sin ståndpunkt till den väckta
frågan om anslag för bestridande av kostnaderna för vissa om- och tillbyggnadsarbeten
vid vanföreanstalten i Stockholm m. m.
Efter besök å anstalten har utskottet i likhet med departementschefen
kommit till den uppfattningen, att det knappast synes vara ur statsekonomisk
synpunkt försvarligt, att staten skulle lämna ett så ansenligt bidrag
som det nu ifrågasatta — motsvarande hela den beräknade totalkostnaden —
för utförande av en genomgripande om- och tillbyggnad av en anstalt, vilken
visserligen därefter under relativt lång tid framåt skulle kunna kvarbliva på
sin nuvarande plats, men vars förflyttning till andra lokaler dock redan nu
är starkt ifrågasatt. Anstaltens nuvarande förläggning samt dess i äldre hyreshus
inrymda mer eller mindre otidsenliga och trånga lokaler motivera redan
i och för sig starkt önskvärdheten av en snar förflyttning till mera tidsenliga
sådana.
Med hänsyn härtill och i betraktande av det samband denna anslagsfråga
äger med det nya rikssjukhusets blivande ortopediska klinik, måste utskottet
alltsa obetingat ställa sig på den ståndpunkten, att en grundlig utredning
rörande en förflyttning av anstalten till det för det nya rikssjukhuset anvisade
Norrbackaområdet omedelbart bör igångsättas. Utskottet förutsätter,
att denna utredning bedrives med all möjlig skyndsamhet samt att därvid
särskilt tages i sikte önskvärdheten av att vanföreanstaltens eventuella förflyttning
ej sammankopplas med det successiva utbyggandet av rikssjukhuset
eller dess specialkliniker i vidare mån än omständigheterna sådant strängt
påfordra.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,
a) att riksdagen må till vanföreanstalt i Härnösand för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 200.000
kronor;
samt
b) att herrar Petréns och Frändéns samt Bengtssons i Norup
och Pehrssons i Göteborg ovanberörda motioner, 1:85 och
II: 138, icke må vinna riksdagens bifall.
60:o) Pa grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 277 och 278) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Eugeniahemmet för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 5,000 kronor.
61:o) Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att till lindring i
mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 280—281 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
79
Efter utredning av den s. k. 1916 års provinsialläkaredistriktskommittén
äskade Kungl. Maj:t i proposition (nr 313) till 1918 års lagtima riksdag
för år 1919 ett förslagsanslag å 230,000 kronor för lindring i mindre
bemedlade partienters å landsbygden sjukvårdskostnader, vilket anslag
av riksdagen beviljades. Efter det anslag utgått med enahanda belopp
för vartdera av åren 1920 och 1921, blev anslaget sedermera med hänsyn
till den ringa omfattning, i vilken detsamma tagits i anspråk, för var
och en av de följande budgetperioderna sänkt och upptogs för budgetåret
1925—1926 till 12,000 kronor. För budgetåret 1924—1925 utgjorde belastningen
å anslaget 12,389 kronor och för budgetperioden 1925—1926 13,556
kronor.
Den låga belastningen å anslaget berodde i huvudsak på innehållet uti
de för anslagets användning fastställda grunderna. I syfte att ernå en större
effektivitet i avseende å anslagets användning framlade därför Kungl. Maj:t
i proposition nr 76 till 1926 års riksdag förslag till ändrade grunder för
erhållande av lindring i sjukvårdskostnader av förevarande slag. Samtidigt
hemställdes om ett extra förslagsanslag å 100,000 kronor till ändamålet för
budgetåret 1926—1927, och anslag å detta belopp beviljades för sistnämnda
budgetår liksom för budgetåret 1927—1928.
Den nu föreslagna nedsättningen av anslaget är föranledd av den ringa
belastningen under budgetåret 1926—1927.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit, får alltså hemställa,
att riksdagen må till lindring i mindre bemedlade patienters
å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor.
62:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 282 och 283) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bidrag för anställning av distriktssköterskor för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 190,000
kronor.
63:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 283) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Bidrag för
anställning
av distriktssköterskor.
[70.]
Dyrtidshjälp
åt distriktssköterskor.
[71.]
BO
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Stipendier
för deltag ande
i kurs för
utbildande av
instruktionssköterskor
och
husmödrar
vid sjukhus.
[72.]
Bidrag till
avlöning åt
distrikts barn
morskor och
reservbarnmorskor.
[73.]
64:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 72) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
283—285) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till stipendier för deltagande i kurs för utbildande
av instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukhus för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.
65:o) Kungl. Maj.t bär föreslagit riksdagen (punkt 73) att till bidrag till
avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbammorskor för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 660,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 285—288 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning beviljade 1919
års lagtima riksdag för beredande av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 500,000 kronor.
Den 28 mars 1919 utfärdade Kungl. Maj:t lag om anställande av distriktsbarnmorskor
m. m. (nr 138), och den 20 februari 1920 utfärdades kungörelse
angående statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor m. m. (nr 140).
Anslaget för sist angivna ändamål beräknades för budgetåret 1924—1925
till 640,000 kronor men sänktes för budgetperioden 1925—1926 till 560,000
kronor. I proposition (nr 20) till 1926 års riksdag avgav Kungl. Maj:t förslag
till lag om ändrad lydelse av 4, 7 och 11 §§ i förut omförmälda lag.
De ifrågasatta lagändringarna inneburo i huvudsak, att den i lagen bestämda
minimiavlöningen till distriktsbammorska skulle höjas, att i sammanhang
därmed statsbidraget till distriktsbarnmorskornas avlöning skulle fastställas
till ett förhöjt belopp samt att staten skulle med visst belopp bidraga till
avlöningen av de i 2 kap. av lagen omförmälda reservbarnmorskorna.
De föreslagna statsbidragen till distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor
beräknades för statsverket medföra en kostnadsökning av sammanlagt
omkring 90,000 kronor för år. Som lagändringarna icke skulle träda i
kraft förrän den 1 januari 1927, ansågs kostnadsökningen för budgetåret
1926—1927 kunna begränsas till 45,000 kronor. Med hänsyn till belastningssiffran,
586,587 kronor, för budgetåret 1924—1925 uppskattades anslagsbehovet
för budgetåret 1926—1927 oavsett lagändringen till 590,000 kronor.
I propositionen beräknades sålunda ett extra förslagsanslag till avlöning åt
distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor å 635,000 kronor för budgetåret
1926—1927.
Propositionen i fråga blev av riksdagen bifallen (skrivelse nr 246), och i
anslutning härtill anvisades det begärda förslagsanslaget å 635,000 kronor.
Lag om lindrad lydelse av förenämnda paragrafer i 1919 års lag utfärdades
den 18 juni 1926 (nr 238). Samma dag utfärdades även kungörelser (nr 385
och 386), innefattande av den nya lagen föranledda ändringar i gällande
barnmorskereglemente samt i reglementet för barnmorskestyrelserna i riket.
Statsutskottets utlåtande Nr it. SI
Ny kungörelse angående statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor
och reservbarnmorskor utfärdades jämväl den 18 juni 1926 (nr 384).
Departementschefen harJnu erinrat därom, att åtgärd från Kungl. Maj:ts
sida vidtagits för utförande av en i nyssnämnda proposition nr 20 ifrågasatt
och av riksdagen även påkallad revision av den nuvarande indelningen
i barnmorskedistrikt i syfte att särskilt inom vissa län kunna
vidtaga minskning av distriktens antal. Samtidigt med utfärdandet av
nyssnämnda lag av den 18 juni 1926 har nämligen Kungl. Maj:t anbefallt
medicinalstyrelsen dels att verkställa utredning rörande minskning av antalet
barnmorskedistrikt i syfte att råda bot för det missförhållandet, att en del
sådana distrikt vore för små för att giva vederbörande barnmorska tillräckliga
inkomster av praktik, dels att vidtaga de åtgärder med avseende å rikets
indelning i sådana distrikt, som medicinalstyrelsen kunde anse den anbefallda
utredningen böra föranleda, dels ock att årligen från och med år 1927 i samband
med angivande av behovet av statsanslag till bidrag till avlöning åt
distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor till Kungl. Maj: t inkomma med
redogörelse för resultatet av utredningen samt för de av medicinalstyrelsen i
anledning därav vidtagna åtgärderna.
Belastningen å anslaget för budgetåret 1925—1926 utgjorde enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning 637,563 kronor. Sedan från nämnda
ämbetsverk inhämtats, att berörda belastning innefattade vissa belopp, tillhopa
omkring 15,000 kronor, vilka egentligen bort falla å tidigare budgetår,
så att den verkliga belastningen för perioden 1925—1926 uppgått till omkring
620,000 kronor, uppförde riksdagen, efter förslag av Kungl. Maj:t, anslaget
för budgetåret 1927—1928 med (620,000 + 90,000) 710,000 kronor.
I en till statsutskottet inkommen skrivelse av den 23 januari 1928 har
ordföranden i Allmänna Svenska Barnmorskeförbundet i anledning av den
vidtagna revisionen av barnmorskedistriktens indelning, med framhållande
av att antalet avskedade barnmorskor säkerligen komme att bliva långt större
än antalet möjligen lediga platser och att sluteffekten sålunda måste bliva,
att ett stort antal barnmorskor inom närmaste framtiden tvingades att frånträda
sina befattningar utan möjlighet att inom överskådlig framtid erhålla
annan anställning inom yrket, uttalat sig för av medicinalstyrelsen föreslagna
övergångsbestämmelser i ämnet. Enligt dessa bestämmelser skulle den nya
distriktsindelningen träda i kraft allt eftersom vakanser uppstode inom
vederbörande barnmorskestyrelsers verksamhetsområde och i den ordning,
som medicinalstyrelsen på förslag av barnmorskestyrelsen bestämde. Uppstode
vakans å barnmorsketjänst, som icke vore avsedd att indragas, skulle vederbörande
barnmorskestyrelse äga att efter hörande av kommunerna i nämnda
distrikt och distriktsbarnmorskan i det distrikt, som då i första hand skulle
indragas, förordna sagda barnmorska — därest hon icke uppnått 45 års
ålder — att vara distriktsbarnmorska i förstnämnda distrikt. Sådant förordnande
skulle underställas medicinalstyrelsens prövning.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 5 häft. (Nr 5.}
691 28 6
82
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Dy rättshjälp
åt distriktsb
ammor skor
m. fl.
[74.]
Karantänsanstalten
på
Känsö.
[75.]
Resestipendier
åt vissa
läkare.
[76.]
Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen vid
beräknande av det under förevarande punkt äskade anslaget i viss mån tagit
hänsyn till bland annat förenämnda revision av antalet barnmorskedistrikt
samt uttalat sin förhoppning, att revisionen under nästa budgetår skulle kunna
givas åtminstone något större omfattning. Med hänsyn till angelägenheten
av att distrikten måtte få den storlek, att vederbörande barnmorska erhåller
tillräckligt omfattande verksamhet, anser utskottet önskvärt, att revisionen
fullföljes, men synes densamma böra genomföras med nödig varsamhet. Enligt
utskottets förmenande torde de av medicinalstyrelsen föreslagna övergångsbestämmelserna
i huvudsak vara praktiska och lämpliga.
Storleken av det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet har icke givit
utskottet anledning till erinran.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor
och reservbarnmorskor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
förslagsanslag av 660,000 kronor.
66:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 288 och 289) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m.fl. för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 100,000
kronor.
67:o) På grund av Kungl. Maj.ts förslag (punkt 75) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 290—292) i ämnet innehåller, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att karantänsmästaren vid karantänsanstalten
på Känsö Johan Harald Herman Skantze må från och med
den 1 juli 1928, så länge han kvarstår i befattningen, åtnjuta
ett personligt lönetillägg av 500 kronor för år räknat;
samt
b) i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till karantänsanstalten
på Känsö med oförändrat belopp 17,600 kronor.
68:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att
dels nedsätta det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt vissa
läkare, nu 15,000 kronor, med 3,000 kronor till 12,000 kronor;
dels ock godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 4 januari 1928 förordade ändringarna i grunderna för anslagets
användning.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 292—295 i åberopade statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr f>.
83
Redan för lång tid sedan började särskilda ordinarie anslag beviljas för
beredande av resestipendier åt förste provinsialläkare m. It, åt vid hospital
och asyler anställda läkare, åt ordinarie läkare vid länslasarett m. It, åt
läkare för studier i tuberkulossjukvård samt åt civila läkare. Anslaget till
stipendier åt civila läkare utgick till eu början såsom bestämt anslag, medan
de övriga stipendieanslagen hade karaktär av reservationsanslag.
Enligt vederbörande bestämmelser voro stipendiebeloppen till förste provinsialläkare
m. ti., till ordinarie läkare vid länslasarett m. fl. samt till
läkare för studier i tuberkulossjukvård fastställda till högst 500 kronor.
Stipendiebeloppet för vid hospital och asyler anställda läkare var ej i författning
fixerat, men anslaget för detta ändamål var beräknat efter ett stipendiebelopp
å 500 kronor. Beträffande civila läkare var stadgat, att stipendierna
skulle utgå, ett större med 2,000 kronor och ett mindre med 1,500
kronor.
Anslagsbeloppen för ifrågavarande ändamål voro så avpassade, att de
möjliggjorde utdelande årligen av fem stipendier åt förste provinsialläkare
m. fl., tre stipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett in. fl. samt två stipendier
åt läkare för studier i tuberkulossjukvård. Vad angår vid hospital
och asyler anställda läkare var, såsom nyss antytts, anslaget beräknat för
att möjliggöra utdelandet av ett stipendium å 500 kronor. Beträffande civila
läkare motsvarade anslagsbeloppet summan av de båda för ändamålet avsedda
stipendierna.
Med anledning av framställningar av Kungl. Maj:t höjdes stipendiebeloppen
av 1920 och 1921 års riksdagar. Vid förstnämnda riksdag höjdes stipendiebeloppen
beträffande de fyra förstnämnda stipendiegrupperna till
1,000 kronor, och vid sistnämnda riksdag bestämdes det större stipendiet åt
civila läkare till 3,000 kronor och det mindre stipendiet till samma läkare
till 2,250 kronor.
Efter år 1921 har någon ändring av stipendiernas belopp ej ägt rum.
Enligt särskilda beslut av Kungl. Maj:t har emellertid, huvudsakligen av
statsfinansiella skäl, utdelningen av stipendier inställts för vart och ett av
åren 1923—1926. I anslutning härtill hava för budgetperioderna 1 januari
1923-30 juni 1926 anslagsbelopp för ifrågavarande ändamål ej beviljats.
1926 års riksdag beviljade på nytt anslag för ifrågavarande stipendier för
budgetåret 1926—1927, och bestämdes därvid, att jämväl anslaget till resestipendier
åt civila läkare, vilket tidigare varit bestämt anslag, skulle uppföras
såsom reservationsanslag. Vid 1927 års riksdag företogs den förändringen,
att samtliga ifrågavarande stipendieanslag sammanslogos till ett anslag
under rubriken resestipendier åt vissa läkare, och anslaget fastställdes
till 15,000 kronor för budgetåret 1927—1928.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär en ytterligare reduktion av
det sammanslagna anslagets belopp från 15,000 till 12,000 kronor, att utgå
på följande sätt:
Utskottets
yttrande.
Ämbetsläkar
kurs m. m.
[77.]
84
Statsutskottets utlåtande Kr 5.
resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl.: 5 st. ä 700
kronor..................................................................................... kronor
resestipendier åt vid hospital och asyler anställda läkare: 1 st.
a 700 kronor ............................................................................ »
resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett m. fl.: 3 st.
ä 700 kronor .............................................................................. »
resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård: 2 st. ä
700 kronor ......... »
resestipendier åt civila läkare:
1 större stipendium a .................... .................. kronor 2,500
1 mindre » » ...................................... » 1,800
3,500
700
2,100
1,400
4,300
Summa kronor 12,000
Utskottet har ej haft något att erinra mot vad under förevarande punkt
föreslagits och får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) nedsätta det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier
åt vissa läkare, nu 15,000 kronor, med 3,000 kronor till
12,000 kronor; samt
b) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1928 förordade ändringarna
i grunderna för anslagets användning.
69:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 77) att till ämbetsläkarkurs
m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 295—299 i åberopade statsrådsprotokollet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade riksdagen
på extra stat för år 1919 dels till stipendier för i statens, landstings
eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av kurs för vinnande
av behörighet till förste provinsialläkartjänst ett förslagsanslag, högst, å
5,000 kronor, dels ock för beredande av kostnadsfri undervisning åt dylika
deltagare ett förslagsanslag, högst, å 5,300 kronor.
Nämnda anslag kommo emellertid icke till användning, enär ej tillräckligt
antal deltagare anmälde sig till kursen. 1920 och 1921 års riksdagar lämnade,
efter därom av Kungl. Maj:t på medicinalstyrelsens hemställan gjorda
särskilda framställningar, medgivande, att förberörda anslag å 5,000 kronor
och 5,300 kronor jämte ett till sistnämnda anslag beviljat förstärkningsanslag
å 2,700 kronor finge disponeras till anordnande av ifrågavarande kurser
under åren 1920, respektive 1921. Av liknande skäl kommo berörda medel
ej heller dessa år till användning.
I skrivelse den 22 september 1923 framlade medicinalstyrelsen ånyo förslag
om anordnande av en ämbetsläkarkurs. Enligt detta förslag skulle
ämbetsläkarkursen omfatta 2 */2 månader och draga eu kostnad av 8,000 kronor.
Kursen, som skulle stå öppen för alla legitimerade läkare, skulle vara
Statsutskottets utlåtande Nr <5. 85
kostnadsfri för högst tio deltagare men anordnas även, om endast fem sådana
skulle anmäla sig. Materialier för laborationerna skulle deltagarna
själva bekosta. Stipendiernas antal skulle begränsas till sju, vart och ett
å högst 1,000 kronor. Rätt att söka stipendium skulle tillkomma alla legitimerade
läkare. Eu ämbetsläkarkurs, sådan styrelsen skisserat den, skulle
följaktligen göra ett anslag å 15,000 kronor erforderligt.
Anslag å detta belopp beviljades därefter på Kungl. Maj:ts framställning
av 1924 års riksdag.
Medicinalstyrelsen gjorde därefter framställning om anslag å 15,000 kronor
för anordnande av en ämbetsläkarkurs under år 1927, men denna framställning
ledde av statsfinansiella skäl icke till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Efter hemställan av medicinalstyrelsen har nu departementschefen upptagit
frågan om anordnande av en ämbetsläkarkurs under år 1928 och därvid
uttalat, att det icke syntes längre böra anstå med anordnande av en ny
dylik kurs. Enligt departementschefens förslag har emellertid räknats med
vissa minskningar i utgifterna för ifrågavarande kurs. Sålunda har varje
stipendiebelopp ansetts kunna nedsättas från 1,000 kronor till 700 kronor,
i följd varav för utdelande av stipendier skulle erfordras ett totalbelopp av
högst (7 X 700) 4,900 kronor. Vidare hava kostnaderna för själva kursen
ansetts kunna nedbringas från det hittills beräknade beloppet 8,000 kronor
till 7,100 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr A. Petrén väckt motion, nr 84, däri hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till stipendier för i statens, landstings eller lcommuns
tjänst anställda läkare för bevistande av medicinska fortsättningskurser i
Stockholm år 1928 m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
å 7,500 kronor.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Vidare får utskottet omförmäla, att centralstyrelsen för Sveriges läkarförbund
i en till utskottet ingiven skrift förordat den av herr Petrén väckta
motionen.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag om anslag för anordnande under år
1928 av en ämbetsläkarkurs m. m. har utskottet ansett sig böra tillstyrka.
Vad angår det motionsvis väckta yrkandet om anslag till stipendier för
i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande
av medicinska fortsättningskurser i Stockholm år 1928 m. m. har departementschefen,
såsom av statsrådsprotokollet framgår, omnämnt, att medicinalstyrelsen
gjort framställning om anslag för dylikt ändamål, men har departementschefen
på anförda skäl ansett det icke böra ifrågakomma, att anslag
för nästa budgetår beviljas såväl till anordnande av ämbetsläkarkurs
m. m. som för beredande av stipendier till deltagare i medicinska fortsättningskurser.
Utskottet får för sin del ansluta sig till denna departementschefens
mening. Då utskottet emellertid i likhet med motionären anser,
Utskottets
yttrande.
86
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
att anordnandet av medicinska fortsättningskurser torde vara av synnerligen
stor betydelse för utvidgande av läkarnas kunskaper samt att möjliggörandet
av dylika kurser utan alltför långt uppehåll mellan varje kurs bör understödjas,
förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t till nästkommande års riksdag
tager under omprövning, huruvida ej anslag för detta ändamål då bör
äskas å riksstaten.
På grund av vad sålunda anförts för utskottet hemställa,
I) att riksdagen må till ämbetsläkarkurs m. rn. för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor,
samt
II) att herr Petréns ovanberörda motion, 1:84, icke må
vinna riksdagens bifall.
Förbättrad
sjukvård
inom rikets
ödem arks -områden.
[78.]
70:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78) att till förbättrad
sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 170,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 299—305 i statsrådsprotokollet.
För åren 1921 och 1922 samt för första halvåret 1923 anvisade riksdagen
på Kungl. Maj:ts förslag extra anslag för provisoriska åtgärder beträffande
sjukvården inom rikets ödemarksområden.
I proposition nr 91 till 1923 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t framställning
om anvisande av anslag för budgetåret 1923—1924 till åtgärder för åstadkommande,
i enlighet med i propositionen närmare angivna grunder, av förbättrad
sjukvård inom rikets ödemarksområden.
Från detta anslag skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag kunna beviljas statsbidrag
till upprättande av sjukstugor vid läkarstationer, till förhyrande av
lokaler för provisoriska sjukhärbärgen, till förhöjning av statsbidraget till
distriktssköterskor (ödemarkstillägg), till anställande av samariter samt till
anskaffande, drift och underhåll av automobiler och motorbåtar för sjukvårdsändamål.
Statsbidragen skulle, vad angår uppförande av sjukstugor, begränsas
till ödemarksområdena i Norrbottens och Västerbottens län men i
övrigt avse nyssnämnda områden jämte västra delarna av Jämtlands län,
dock med rätt för Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva jämkning
av omförmälda begränsning.
Kungl. Maj:ts förslag bifölls i huvudsak av riksdagen, som för ändamålet
anvisade det av Kungl. Maj:t för budgetåret 1923—1924 äskade anslagsbeloppet
157,000 kronor.
För budgetåret 1924—1925 beviljades ett reservationsanslag å enahanda
belopp och för budgetåret 1925—1926 anvisades med hänsyn till förefintliga
reservationer ett till 107,000 kronor minskat anslag.
Vid 1926 års riksdag beslöts, att från förevarande anslag skulle beredas
jämväl extra statsbidrag till avlöning av distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor
samt statsbidrag till flyttningskostnader åt distriktsbarnmorskor
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 87
i vissa av här ifrågavarande trakter ocli beviljades för budgetåret 1926—1927
ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
Med hänsyn till förefintliga betydande reservationer äskades icke hos
1927 års riksdag något anslagsbelopp för ifrågavarande ändamål beträffande
budgetåret 1927 —1928. Riksdagen godkände emellertid av Kungl. Maj:t framlagt
förslag i fråga om vissa ändringar i grunderna för användningen av de
till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden anvisade medlen. Kungörelse
i ämnet utfärdades den 6 maj 1927 (nr 147). En av de sålunda
vidtagna ändringarna var av formell art och avsåg sättet för utbetalning av
ödemarkstillägg åt distrikts- och reservbarnmorskor. Eu annan ändring innebar
en nedsättning av det dittills stadgade minimibeloppet för statsbidrag
till anskaffande, drift och underhåll av automobiler, vilken nedsättning erfarenheten
visat vara påkallad. Slutligen nedsattes maximibeloppet för budgetår
beträffande ödemarkstillägg åt distriktssköterskor från 25,000 till 15,000 kronor.
Med sistnämnda belopp räknades ock vid uppskattning av medelsbehovet
för ändamålet i fråga under budgetåret 1927—1928. Till övriga med anslaget
avsedda ändamål — med undantag av statsbidrag till sjukstugor, vartill intet
nytt belopp avsågs — beräknades motsvarande årsbehov som beträffande
budgetåret 1926—1927, vadan för ödemarkstillägg åt distrikt sbarnmorskor
och reservbarnmorskor kalkylerades med ett årsbelopp av 20,000 kronor.
Behovet av medel till andra ändamål än statsbidrag till sjukstugor uppskattades
i enlighet med av medicinalstyrelsen i ämnet avgivet förslag till
ett sammanlagt belopp av 81,000 kronor.
Medelsbehovet i avseende å förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden
har av departementschefen beräknats på följande sätt.
Reservationerna å tidigare beviljade anslag till förevarande ändamål utgjorde
den 1 juli 1927 243,735 kronor 81 öre. Beviljade, men ännu icke
utbetalta statsbidrag till Tärna, Dorotea och Lycksele kommuner för anordnande
av sjukstugor vid läkarstationer belöpte sig till sammanlagt 146,000
kronor. Yidare syntes utgifterna till andra ändamål än sjukstugor vid läkarstationer
för budgetåret 1927 —1928 böra uppskattas till 81,000 kronor. Droges
de två sistomförmälda beloppen om tillhopa 227,000 kronor från förberörda
belopp å 243,735 kronor 81 öre, befunnes, att av reservationerna skulle återstå
ett belopp av 16,735 kronor 81 öre. För budgetåret 1928—1929 avsåges
dels till statsbidrag till Overkalix och Vilhelmina kommuner för anordnande
av sjukstugor vid läkarstationer ett sammanlagt belopp av 106,000 kronor,
dels ock till statsbidrag till andra ändamål än det sist angivna ett totalbelopp
av 81,000 kronor. Därest från summan av sistnämnda två belopp,
187,000 kronor, droges förenämnda belopp å 16,735 kronor 81 öre, återstode
170,264 kronor 19 öre. Till sistnämnda belopp, avrundat till 170,000 kronor,
har anslaget till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden beräknats
för budgetåret 1928—1929.
Gällande grunder för användning av anslag till nu förevarande ändamål
avses att gälla oförändrade.
88
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Sjuktransporter
med flygplan.
[79.]
Utkottets
yttrande.
Bidrag till
anordnande
av vissa sjuktransporter.
[80.]
Utskottet har ansett sig böra förorda Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och får alltså hemställa,
att riksdagen må till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 170,000 kronor.
71 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att till sjuktransporter
med flygplan för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 305 och 306 i statsrådsprotokollet.
I proposition nr 140 gjorde Kungl. Maj:t framställning hos 1927 års riksdag
om beviljande av ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor till sjuktransporter
med flygplan för budgetåret 1927—1928. Enligt propositionen
skulle flygplanet stationeras vid 4. flygkåren å Frösön samt betjänas av personal
ur flygvapnet. Medan kostnaderna för anskaffande av flygplanet ävensom
för uppförandet av hangarbyggnad och slipanordning för detsamma
skulle bestridas från medel under fjärde huvudtiteln, skulle enligt förslaget
av flygplanets användande för civil sjukvårdsverksamhet föranledda underhålls-
och driftkostnader — approximativt uppskattade de förra till omkring
lo,000 och de senare till omkring 10,000 kronor för år eller sammanlagt till
förenämnda belopp av 25,000 kronor — utgå från det ifrågasatta anslaget
under femte huvudtiteln.
Nämnda proposition bifölls av riksdagen.
Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av att underhållskostnaderna,
uppskattade till 15,000 kronor, för ett till flygvapnet hörande,
i Boden stationerat flygplan, som under en följd av år tagits i anspråk för
och numera uteslutande användes vid civila sjuktransporter i Norrbottens
län, hädanefter ansetts böra bestridas från nu ifrågavarande anslag.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,
att riksdagen må till sjuktransporter med flygplan för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000
kronor.
72:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 80) att till bidrag till
anordnande av vissa sjuktransporter, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med i statsrådsprotokollet angivna grunder, för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 53,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 306—324
i åberopade statsrådsprotokollet.
I anledning av väckt motion hemställde 1920 års riksdag i skrivelse den
IT mars 1920 (nr 78), att Kungl. Maj:t täcktes låta föranstalta om utredning,
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
*9
huruvida och på vad sätt genom statens ingripande lämpligare sjuktransporter
kunde åstadkommas å landsbygden vid färd till och från sjukhus. I annan
skrivelse från samma riksdag (nr 169) hemställdes om utredning rörande vad
som ytterligare från statens sida kunde och borde göras för att bereda befolkningen
i övre Norrlands fjällbygder nödig sjukvård.
I båda skrivelserna uttalade riksdagen att de ifrågasatta utredningarna
syntes lämpligen böra verkställas i samråd med föreningen Svenska Röda
korset.
Genom beslut den 16 april och den 21 maj 1920 anbefallde Kungl. Maj:t
medicinalstyrelsen att i samråd med överstyrelsen för nämnda förening verkställa
utredning i de uti riksdagens skrivelser angivna syften och därefter till
Kungl. Maj:t inkomma med sålunda verkställd utredning samt de yttranden
och förslag i ämnet, som därav kunde föranledas.
Med skrivelse den 8 mars 1921 överlämnade sedermera medicinalstyrelsen
betänkande angående förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden,
vilket betänkande utarbetats av en utav medicinalstyrelsen och överstyrelsen
för Svenska Röda korset tillsatt s. k. samarbetskommitté. Detta betänkande
föranledde dels förslag till 1921 års riksdag om provisoriska anordningar i
det angivna syftet, dels ock framställning till riksdagen år 1923 angående
mera definitiva åtgärder för samma ändamål. De i anledning härav av riksdagen
beslutade åtgärderna hava omförmälts under punkt 70 här ovan i samband
med fråga om fortsatt anslag till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden.
Av betydelse i förevarande sammanhang torde endast vara, att bland
de sålunda vidtagna åtgärderna ingår lämnande av bidrag till tjänsteläkare,
landsting, landskommun, kommunalförbund eller sjukvårdsförening till anskaffande,
drift och underhåll av för sjukvårdsändamål avsedd automobil
eller motorbåt. Sådant bidrag utgör för automobil minst 1,000 och högst
3,500 kronor samt för motorbåt högst 750 kronor, allt för budgetår räknat, och
må utgå allenast för den tid av budgetår, under vilken transportmedlet stått
till förfogande för transport av läkare och sjuka, däri inräknat dels den tid
intill en månad årligen, varunder automobilen eller motorbåten undergått
erforderlig reparation, dels ock den tid av beträffande automobil högst tre
månader, och beträffande motorbåt högst sex månader årligen, varunder
transportmedlet icke kunnat hållas i trafik. Bidragens sammanlagda belopp
må ej överstiga 33,000 kronor för budgetår. Förutsättning för bidrag är,
att den sökande skriftligen förbundit sig att under minst två år hålla trafik
av ifrågavarande slag i gång enligt av medicinalstyrelsen meddelade föreskrifter.
Av samarbetskommitténs, av departementschefen biträdda, motivering
framgår, att de autom obiler, som närmast avsetts med berörda åtgärder,
varit s. k. läkarbilar, försedda med bårar samt med plats för läkare
och en liggande sjuk.
Då nyssnämnda förslag till åtgärder för förbättrad ödemarkssjukvård
framlades, förelåg den åt samarbetskommittén jämväl uppdragna utredningen
rörande sjuktransportväsendets ordnande för hela riket endast i ett förbere
-
90
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
dande stadium såsom vissa riktlinjer. Det var kommitténs avsikt att utarbeta
närmare förslag enligt dessa linjer. Emellertid blev samarbetskommittén i
februari 1922 upplöst utan att hava slutfört sin uppgift. Överstyrelsen för
Svenska Röda korset åtog sig då att på grundval av kommitténs preliminärt
beslutade riktlinjer fullfölja dess arbete. Till fullgörande av detta åtagande
har överstyrelsen med skrivelse den 20 maj 1924 till Kungl. Maj:t överlämnat
förslag i berörda hänseende.
Överstyrelsens utredning omfattar dels frågan om sjuktransporter i egentlig
mening, transport av sjuka, dels frågan om åtgärder för såväl läkares som
sjuksköterskors och barnmorskors resor för betjänande av sjuka, transport
av sjukvårdspersonal. I förstnämnda hänseende har överstyrelsen gjort skillnad
mellan de transportmedel, som borde användas för fjärrtrafik, och sådana
som vore lämpade för närtraiik.
I fråga om transportmedel för fjärrtrafiken har överstyrelsen, efter att
hava avgivit vissa förslag i detta avseende rörande järnvägarna samt transportmedel
för vattenförbindelser, behandlat frågan om utnyttjande av motordrivna
fordon för- sjuktransporter. Överstyrelsen har därvid skiljt mellan motorfordon
av olika slag, nämligen dels ambulansbilar, dels personbilar, apterade
för sjuktransport, av överstyrelsen kallade sjuktransportbilar, och dels personbilar
med samma aptering men främst avsedda för befordran av tjänsteläkare,
av överstyrelsen benämnda läkarbilar. Dessa sistnämnda kunde enligt
förslaget vara antingen förhyrda eller läkarens eller annan vederbörandes
egen tillhörighet.
Härjämte har överstyrelsen uttalat sig rörande motorcyklars, sjuktransportaeroplans
och slädfordons utnyttjande för fjärrtrafik samt slutligen avgivit
visst förslag rörande transportmedel för närtrafiken.
Av de förslag, överstyrelsen sålunda framlagt i fråga om transportmedel
för fjärrtrafiken, har departementschefen allenast förordat förslaget att främja
anskaffandet och användningen av de s. k. egna läkarbilarna. I detta avseende
hade överstyrelsen utgått ifrån, att en del tjänsteläkare skulle vara
villiga att själva anskaffa en läkarbil ungefärligen på de villkor, som vore
gällande inom ödemarksområdena för de tjänsteläkare, som för sjukvårds
ändamål hölle egen bil. Departementschefen har härom närmare anfört
följande:
Anordningen med s. k. egna läkarbilar innebure såtillvida en lämplig
kombination, som därmed skulle tillgodoses ej blott behovet av snabba och
bekväma transportmedel för de sjuka utan även kravet på bättre möjligheter
för läkare, distriktssköterskor och distriktsbarnmorskor att vid behov
kunna hastigt ingripa. Ordnandet av dessa möjligheter till sjuktransport
syntes icke möta några svårigheter. Inom landet tillverkades numera personautomobiler,
i vilkas standardutrustning, då de vore öppna, inginge sådana
anordningar, att de när som helst kunde apteras för transport av liggande
sjuk. Enligt meddelande från överstyrelsen hade vidare inom landet
konstruerats en anordning, med vilken det med nästan samma lätthet läte
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
91
sig göra att för dylik transport aptera jämväl vissa täckta automobiler, sä
att eu sjuk skulle kunna, liggande på sin bår, utan vidare inbyttas i sådan
automobil. Särskilda för automobiltransporter avsedda bårar funnes utexperimenterade.
Departementschefen bär vidare anslutit sig till medicinalstyrelsens i
avgivet yttrande framställda förslag, att bidraget till anskaffande och underhåll
av bilar för ifrågavarande ändamål måtte bestämmas till lägst 1,000
och högst 2,500 kronor om året, med skyldighet för vederbörande att anskaffa
och hålla tillgänglig en för användning i den ifrågavarande automobilen
lämplig bår. Bidragen skulle utgå med bxt belopp å 50,000 kronor
för budgetår att av medicinalstyrelsen användas för ändamålet. Nämnda
belopp har beräknats förslå till bidrag till omkring 30 automobiler.
Börande bidragens utdelning har departementschefen uttalat, att därvid
i första hand torde böra vara avgörande behovet å de olika orter, varifrån
ansökningar förelåge, samt härom vidare anfört följande.
»Vid bedömande av detta behov bör givetvis stor hänsyn tagas till de
möjligheter till transport av sjuka samt av läkare och sjukvårdspersonal,
som i övrigt bnnas inom respektive områden. Då det gäller att bestämma
bidragens storlek i de särskilda fallen, lärer hänsyn framför allt böra tagas
till automobilens beskaffenhet och användbarhet — bland annat dess egenskap
av öppen eller täckt — ävensom till storleken av den slitning, som
automobilen med hänsyn särskilt till beskaffenheten av läkardistriktet och
därinom befintliga vägar kan väntas undergå. Då automobilens användbarhet
i hög grad ökas, därest särskild person finnes anställd för dess förande,
torde, såvida utfästelse att hålla sådan person anställd lämnas, bidraget
böra bestämmas högre än i motsatt fall. När fråga endast är om inredande
för användning av i vederbörandes ägo redan befintlig automobil, bör bidraget
vidare givetvis sättas lägre än vid nyanskaffning. I övrigt torde de
beträffande motsvarande bidrag inom ödemarksområden gällande bestämmelserna
böra i tillämpliga delar erhålla giltighet. Dessutom böra emellertid,
med hänsyn till det förut anförda och den mera omfattande användning,
som är avsedd för nu ifrågavarande bilar, ytterligare villkor uppställas för
bidrags beviljande.»
I statsrådsprotokollet hava villkoren för bidrags beviljande sammanfattats
på följande sätt:
1) Bidrag utgår med lägst 1,000 och högst 2,500 kronor för budgetår
räknat för anskaffande, underhåll och drift av personautomobil, inrättad för
transport av liggande sjuk, jämte till automobilen hörande bår.
2) Bidrag utgår till tjänsteläkare, landsting, landskommun, förbund av
dylika kommuner eller till sjukvårdsförening.
3) Den, som erhåller bidraget, skall hava skriftligen förbundit sig att
under minst två år enligt av medicinalstyrelsen meddelade föreskrifter hålla
automobilen med tillhörande bår tillgänglig:
a) för transport av sjuka till sjukvårdsinrättning, då sådan vård av tjänsteläkare,
distriktssköterska eller distriktsbarnmorska prövas erforderlig;
92
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
b) för tjänsteläkares resor, som erfordras för besök lios sjuka; samt
c) för distriktssköterskas och distriktsbarnmorskas resor, som för fullgörande
av deras tjänst böra skyndsamt utföras.
4) För automobilens användning för resor, som avses under 3 a) och c),
ävensom, då automobilen tillhör annan än tjänsteläkaren, för resor, som
avses under 3 b), skall till automobilens ägare utgå ersättning enligt i särskild
ordning fastställda grunder. Ersättningen bör i princip motsvara självkostnaden
för automobilens nyttjande vid ifrågavarande tillfälle. Vid sådana
resor, som avses under 3 b), med automobil, tillhörande tjänsteläkare, utgår
ersättning enligt gällande resereglemente. Om därvid sjuk eller sjuksköterska
eller barnmorska medtages i bilen, bör, såsom överstyrelsen framhållit, särskild
gottgörelse icke få beräknas härför.
5) Vid bidragens bestämmande i de särskilda fallen skola i huvudsak
följas i det föregående angivna riktlinjer.
6) Av det för budgetår fastställda bidragsbeloppet för viss automobil skall
utgå så stor de], som svarar mot den del av budgetåret, då automobilen
stått till förfogande för de avsedda ändamålen, däri inräknad dels den tid
intill en månad årligen, varunder bilen undergått erforderlig reparation, dels
ock den tid av högst tre månader årligen, varunder bilen på grund av
klimatiska förhållanden icke kunnat hållas i trafik.
De närmare bestämmelser, som erfordrades i det nu behandlade ämnet,
hava ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
medicinalstyrelsen att utfärda.
Av de förslag, överstyrelsen framlagt i fråga om transportmedlen för närtrafiken,
har Kungl. Maj:t upptagit förslaget om anskaffande av s. k. skidbårar,
d. v. s. bärbårar, som placerats på ett par skidor minst en fot från
marken. I detta avseende innebär Kungl. Maj:ts förslag, att statsbidrag för
anskaffande av skidbårar må utgå till kommuner, landsting, kommunalförbund
eller sjukvårdsförening inom eller utom de egentliga ödemarksområdena.
För detta ändamål föreslås ett engångsbidrag å 3,000 kronor, vilket
beräknats motsvara kostnaden för 50 skidbårar. Bidraget har ansetts böra
begränsas till exempelvis J/s av anskaffningskostnaden, dock högst 50 kronor
för varje bår.
Jämväl i detta hänseende har departementschefen ansett det böra ankomma
på Kungl. Maj:t, respektive medicinalstyrelsen, att utfärda erforderliga
närmare bestämmelser i ämnet.
Utskottets
yttrande.
Såsom av den under förevarande punkt lämnade redogörelsen framgår,
innebär överstyrelsens för Svenska Röda korset förslag ett synnerligen vidlyftigt
program, innefattande en hel del olika åtgärder till sjuktransportväsendets
befrämjande. Departementschefen har emellertid på anförda skäl
ansett, att de åtgärder i berörda syfte, som för närmaste framtiden synas
böra vidtagas, böra begränsas till statsbidrag dels till tjänsteläkare, landsting,
landskommuner, förbund av dylika kommuner eller till sjukvårdsförening
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
93
för anskaffande av s. k. egna läkarbilar, dels för anskaffande av s. k. skidbårar.
Enligt utskottets mening synes det ej heller lämpligt att under nuvarande
förhållanden, då utvecklingen inom kommunikationsmedlens olika
grenar är stadd i ständigt framåtskridande, binda sig för åtgärder, vilka vid
en sådan utveckling kunna visa sig onödiga. Ett genomförande av överstyrelsens
program skulle ock medföra så stora utgifter icke blott för staten
utan även för landstingen och primärkommunerna, att det icke kan anses
tillrådligt, att under nuvarande förhållanden dessa kostnader skulle åläggas
de särskilda parterna.
Med beaktande härav och då Kungl. Maj:ts nu framförda förslag om anordnande
av s. k. egna läkarbilar synts utskottet i skilda hänseenden vara
förenat med bristfälligheter — särskilt vill utskottet framhålla, att sättet för
utnyttjandet av anordningen i fråga synts utskottet kunna komma att visa
sig ohållbart — har utskottet funnit sig böra avstyrka Kungl. Maj:ts förslag
i denna del.
Yad däremot angår Kungl. Maj:ts förslag om statsbidrag till s. k. skidbårar
får utskottet biträda förslaget härutinnan.
Utskottet får alltså, under hänvisning till vad utskottet anfört, hemställa,
att riksdagen må till bidrag till anordnande av vissa sjuktransporter,
att utgå, i huvudsaklig överensstämmelse med av
utskottet förordade grunder, för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.
73:o) Beträffande en inom första kammaren av herr C. Hederstierna väckt
motion nr 4, om anslag till föreningen för folkbad kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
Överståthållarämbetet och landsstaten.
74:o) Kungl. Maj: t har föreslagit riksdagen (punkt 81) att nedsätta det ordinarie
anslaget till landshövdingarna, nu 543,500 kronor, med 34,500 kronor
till 509,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 324 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom andra kammaren av herr And. Lindgren i Dingelvik
väckt motion, nr 340, vari hemställts, att riksdagen ville beträffande
landshövdingelöner bestämma såsom villkor, att landshövding, som är riksdagsman,
under den tid, riksdagen är samlad, skall åtnjuta tjänstledighet
Motion om
anslag till
föreningen för
folkbad.
Landshövdin
garna.
[81.]
Utskottets
yttrande.
Befattningshavare
vid
länsstyrelserna.
[82.]
Ortstillägg till
landsfogden
i Göteborgs
och Bohus
län.
[83.]
94 Statsutskottets utlåtande Nr 5.
med avstående av de löneförmåner, som för samma tid eljes skulle av honom
åtnjutas.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran.
Vad angår det motionsvis väckta yrkandet får utskottet erinra om att,
då vid 1925 års riksdag ny definitiv lönereglering genomfördes för landshövdingarna,
riksdagen i sin skrivelse nr 333 anförde, bland annat, att med
hänsyn till den allmänna ståndpunkt, riksdagen intagit till frågan om det
civila avlöningsreglementets tillämpning å landshövdingarna, riksdagen icke
fann ändamålsenligt att bringa sagda reglementes föreskrifter i fråga om
semesterrätt, förflyttningsskyldighet, löneförmåner under annan ledighet än
semester m. m. i tillämpning beträffande landshövdingarna. Därest de av
riksdagen beslutade föreskrifterna i fråga om landshövdings rätt att med sin
befattning förena annan tjänst eller uppdrag bleve behörigen iakttagna, ansåge
riksdagen då gällande bestämmelser i förut berörda hänseenden tillfreds,
ställande, men syntes det böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de definitiva
föreskrifter härutinnan, som kunde befinnas erforderliga. Då riksdagen
alltså så nyligen som år 1925 lämnat Kungl. Maj:t bemyndigande att,
bland annat, för det fall, som i motionen avses, besluta om landshövdingarnas
löneförmåner, har utskottet ansett sig böra avstyrka förevarande motion.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) nedsätta det ordinarie anslaget till landshövdingarna, nu
543,500 kronor, med 34,500 kronor till 509,000 kronor; samt
b) besluta, att herr Lindgrens i Dingelvik ovanberörda motion,
II: 340, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
75:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till befattningshavare vid länsstyrelserna (punkt 82) jämte i ämnet av herrar
Hj. Hammarskjöld och A. Forssell väckta motioner (I: 146 och II: 252) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
76:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 83)
får utskottet hemställa,
att riksdagen ma, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 200 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr f>.
95
77:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 84) att till ersättning Ersättning åt
åt lappfogdar m. in. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservations- lappfogdar
anslag av 55,000 kronor. ,-o .
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 335—337 i statsrådsprotokollet. *-*
Alltsedan år 1891 har riksdagen anvisat extra anslag till ersättning åt
juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge samt till lappfogdar och
lappförmän m. m. Förevarande anslag, som under senare år haft rubriken
ersättning åt lappfogdar m. in., har reservationsanslags karaktär. Anslagsbeloppet
har från och med år 1921 till och med budgetåret 1926—1927
— inräknat ett å tilläggsstat för år 1921 beviljat förstärkningsanslag — utgjort
43,550 kronor för år. För innevarande budgetår har anslaget, i samband
med beslut vid 1927 års riksdag om medgivande av visst provisoriskt
avlöningstillägg åt lappfogdarna samt om beräknande av medel för viss
ökning av expensersättningen till nämnda tjänstemän, blivit höjt med 2,800
kronor till 46,350 kronor (se 1927 års statsverksproposition, femte huvudtiteln,
punkten 86, samt riksdagens skrivelse nr 5 A, punkten 77).
Utgifterna från förevarande anslag hava under de senaste budgetperioderna
överstigit anslagsbeloppet, men en anslagshöjning av denna anledning
har ännu icke behövt ifrågakomma, enär vissa reservationer förefunnits å
anslaget. Då emellertid, på sätt den följande redogörelsen kommer att utvisa,
reservationerna kunna beräknas bliva i huvudsak förbrukade under
innevarande budgetår, har en anslagshöjning från och med nästkommande
budgetår synts ofrånkomlig.
De ändamål, för vilka anslaget användes, samt de belopp, vilka för närvarande
erfordras för de särskilda ändamålen, äro följande.
Från anslaget utgående arvoden jämte provisoriska avlöningstillägg åt lappfogdarna
utgöra för varje befattningshavare, arvode 5,500 kronor och avlöningstillägg
500 kronor årligen. För samtliga lappfogdar — två i Norrbottens
samt en i vartdera av Västerbottens och Jämtlands län — uppgår
alltså hela avlöningskostnaden till (4 x 6,000) 24,000 kronor för år.
Från anslaget bestridas vidare arvoden åt två biträden åt lappfogdar, nämligen
ett i Norrbottens län samt ett i Västerbottens län. Arvodesbeloppen
utgöra 3,000 kronor årligen för vartdera biträdet eller tillhopa 6,000 kronor
för år.
Såsom gottgörelse för av lappfogdarna bestridda kostnader för nödiga skrivmaterialier,
blanketter'' och dylikt utgår till varje lappfogde ett belopp av högst
300 kronor för budgetår räknat eller tillhopa för samtliga fyra lappfogdar
högst 1,200 kronor årligen.
Vidare utgår från anslaget ersättning till ett i Norge bosatt juridiskt ombud
som har att meddela de svenska lapparna råd och biträde vid de tvister
och rättegångar i Norge, vilka kunna uppstå mellan dem och den jordbrukande
befolkningen därstädes. Denna ersättning utgör 4,800 kronor årligen,
med skyldighet för ombudet att utan särskild gottgörelse bestrida med uppdraget
förenade expensutgifter m. m. Därjämte utgår gottgörelse enligt
96
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
särskilda av Kungl. Maj:t fastställda grunder för ombudets resekostnader samt
arvode för tolk. För sistnämnda båda ändamål har för innevarande budgetår
bestämts ett maximibelopp av 1,500 kronor. Sammanlagda utgiften för
ifrågavarande ombuds verksamhet kan alltså för närvarande beräknas till
6,300 kronor för budgetår.
Från anslaget utgår slutligen enligt Kungl. Majrts bestämmande dels
ersättning åt ordningsmän inom lappbyarna i Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län, dels ock gratifikationer åt lappförmän i Norrbottens län. Med
ledning av utgiftsbeloppen för ifrågavarande båda ändamål under senare
budgetår kan det genomsnittliga medelsbehovet härför beräknas till i avrundat
tal omkring 14,500 kronor för budgetår.
I enlighet med vad nu anförts har behovet av medel till de olika med
anslaget avsedda ändamålen för innevarande budgetår uppskattats på följande
sätt:
Arvoden och provisoriska avlöningstillägg till lappfogdarna... kronor 24,000
Arvoden åt två biträden åt lappfogdar...................................... » Q 000
Expensgottgörelse till lappfogdarna .......................................... » 1,200
Juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge .................. » 6,300
Ersättning och gratifikationer åt ordningsmän och lappförmän » 14,500
Summa kronor 52,000.
De för budgetåret 1927—1928 tillgängliga medlen för tillgodoseende av
nämnda anslagsbehov utgöras dels av förenämnda för budgetåret anvisade
anslagsbelopp å 46,350 kronor, dels ock av en vid budgetårets början befintlig
anslagsreservation å 6,250 kronor. Sammanlagda tillgången uppgår
alltså till 52,600 kronor och kunna reservationerna å anslaget vid utgången
av innevarande budgetår sålunda beräknas hava nedgått till ett belopp av
omkring 600 kronor. Då denna summa sjnts sakna nämnvärd betydelse för
beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1928—1929 och i varje fall ansetts
erforderlig såsom marginal för täckande av mera tillfälliga utgifter,
från vilkas bestridande under tidigare budgetperioder bortsetts uti nyssnämnda
redogörelse, har anslagets storlek för nästa budgetår synts böra
avvägas till det belopp, som kan beräknas motsvara det mera normala medelsbehovet
i dess helhet.
Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, har medelsbehovet för ersättning
åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1928—1929 beräknats på följande
sätt:
Arvoden till fyra lappfogdar (4 X 5,500) ................................ 22,000 kronor
Provisoriskt avlöningstillägg till var och eu av nyssnämnda
lappfogdar (4 X 500).................................................................. 2,000 »
Arvode till biträde åt lappfogden i Jämtlands län ................. 3,000 »
Arvoden till biträde åt lappfogden i Västerbottens län och
ett biträde, gemensamt för de två lappfogdarna i Norrbottens
län (2 X 3,000) .......................................................... 6,000 »
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
97
Expensgottgörelse till do fyra lappfogdarna (4 x 300) ........... 1,200 kronor
Juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge .................. 0,300 »
Ersättning och gratifikationer åt ordningsmän och lappförmän
............................................................................... 14.500 »
Summa 55,000 kronor.
I en den 20 februari 1928 dagtecknad, av statssekreteraren i socialdepartementet
till utskottet ingiven promemoria har sedermera upplysts, att innehavaren
av lappfogdetjänsten i Västerbottens län från och med den 15 i
sagda månad entledigats från sin tjänst samt att Kungl. Maj:t förordnat biträdande
lappfogden i nämnda län att från och med sistsagda dag till och
med den 30 juni 1928 vara lappfogde i länet. Genom berörda brev har
Kungl. Maj:t ock förklarat, att lämnat bemyndigande att anställa biträde åt
lappfogden i länet skulle upphöra att gälla från och med den 15 februari
1928. Avlöningen till den nye innehavaren, vilken i enlighet med de i 1927
års statsverksproposition förordade och av samma års riksdag godtagna grunder
icke tillerkänts provisoriskt avlöningstillägg, hade bestämts till ett arvode
av 5,500 kronor för år räknat. Någon ändring i avseende å avlöningsförmånerna
för innehavaren av lappfogdetjänsten eller beträffande behovet
av biträde åt lappfogden vore icke att förvänta under budgetåret 1928—1929.
På grund härav torde alltså det av Kungl. Maj:t äskade anslaget kunna nedsättas
med 3,500 kronor eller till 51,500 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle anslaget för nästkommande
budgetperiod tagas i anspråk för ett nytt ändamål, nämligen till avlönande
av ett biträde åt lappfogden i Jämtlands län. Såsom av statsrådsprotokollet
framgår, har Kungl. Maj:t efter framställning av länsstyrelsen i länet medgivit,
att ett dylikt biträde finge anställas tillsvidare till och med den 30 juni
1928 samt anvisat arvodet, 250 kronor för månad, att utgå från jämtländska
lappväsendets fond.
Av den till stöd för ifrågavarande förslag förebragta utredningen har utskottet
icke blivit övertygat, att ett stadigvarande behov av ifrågavarande
biträde föreligger, och anser sig utskottet icke kunna tillstyrka anvisandet av
medel för ändamålet å riksstaten. Skulle behov av biträde åt bemälde lappfogde
emellertid visa sig ofrånkomligt under nästkommande budgetår, synes
dennes avlöning kunna bestridas på sätt hittills skett. Anslaget till ersättning
åt lappfogdar m. m. torde alltså med hänsyn till denna utskottets
ståndpunkt kunna reduceras med ytterligare 3,000 kronor eller till 48,500
kronor.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till ersättning åt lappfogdar m. fn. för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 48,500
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml, ö häft. (Nr 5.)
691 27 7
98
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Vissa kost- 78:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att till vissa kost''ledning
‘av na^er i anledning av val till riksdagens andra kammare år 1928 för budgetval
till riks- året 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.
dagens andra Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 338—340 i stadsrådsprotokollet.
kammare ar °
1928.
^g5 J Till ledning vid bedömande av storleken av förevarande anslag har departementschefen
från överståthållarämbetet och länsstyrelserna i samtliga
län infordrat dels uppgifter å de belopp, som utbetalats ej mindre för ersättning
åt biträden vid sammanräkning av röster vid 1924 års val än även
för kungörande av samma val, dels ock approximativa beräkningar rörande
de belopp, som kunde finnas erforderliga för motsvarande ändamål med anledning
av 1928 års val.
De inkomna uppgifterna utvisa, att ifrågavarande kostnader för överståthållarämbetet
och länsstyrelserna med anledning av 1924 års val uppgått
för ersättning till biträden in. m. vid röstsammanräkningar till 34,553:95
kronor samt för kungörande av valen till 45,169: 18 kronor eller tillhopa till
79,723: 13 kronor. De beträffande 1928 års val beräknade beloppen utgöra
för ersättning till biträden m. m. 33,300 kronor samt för valens kungörande
46,600 kronor eller sammanlagt 79,900 kronor, allt räknat i avrundade tal.
Då emellertid de genom lagen den 12 maj 1927 (nr 159) vidtagna ändringarna
i vallagen, vilka, bland annat, innebära, att brytningen av valkuvert
skall verkställas av valnämnden och äga rum omedelbart efter röstavlämningens
slut, ansetts medföra minskning av kostnaderna för extra biträden
hos länsstyrelserna vid röstsammanräkningarna, har anslaget synts departementschefen
kunna begränsas till nu äskat belopp.
utskottets ytt- Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen har icke
rande. givp utskottet anledning till erinran, och utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till vissa kostnader i anledning av val till
riksdagens andra kammare år 1928 för budgetåret 1928 1929
anvisa ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.
Polisväsendet.
Polisväsendet 79:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att till polisväsendet
i riket. ■ för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,800,000
[86.] kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 340—353 i
statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag beslöt 1925 års
riksdag omorganisation av rikets polisväsen. Denna omorganisation har därefter
fastställts genom lagen om polisväsendet i riket den 6 juni 1925 (nr
170). I anslutning härtill hava samtliga för polisväsendet under femte huvud
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
99
titeln avsedda anslag uppförts under en ny avdelning, »polisväsendet». Det
tidigare extra förslagsanslaget till särskild polisstyrka på landet har i samband
med omorganisationen förändrats till ett extra förslagsanslag, benämnt
»polisväsendet i riket». "Vidare har i riksstaten — delvis genom utbrytning
av vissa belopp från femte huvudtitelns allmänna ordinarie förslagsanslag
till rese- och traktamentspenningar samt till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m. — upptagits ett nytt extra förslagsanslag under rubriken »vissa
ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet».
De med omorganisationen sammanhängande anslagsfrågorna behandlades
av Kungl. Maj:t i den till 1925 års riksdag avlåtna propositionen nr 59 och
av riksdagen i skrivelse nr 266, därvid riksdagen åberopade innehållet i
andra särskilda utskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 4. På sätt
närmare framgår av dessa handlingar, ansågs anslaget till polisväsendet i
riket för budgetåret 1925—1926 böra upptagas till 1,480,000 kronor för användning
i huvudsaklig överensstämmelse med i nyssnämnda utskottsutlåtande
angivna eller förordade grunder. Anslaget till vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polis- och åklagarväsendet bestämdes för samma tid till
225,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen
nr 59 angivna grunder.
Anslaget till polisväsendet i riket var i riksstaten för budgetåret 1926—
1927 upptaget med 1,750,000 kronor och anslaget till vissa ersättningar åt
befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet med 459,000 kronor. För
budgetåret 1927—1928 äro berörda båda anslag upptagna till 1,640,000 kronor,
respektive 464,000 kronor.
De utgifter till olika ändamål, som skulle bestridas från anslaget till polisväsendet
i riket, beräknades för budgetåret 1927 —1928 på sätt framgår av
följande tablå:
Den lokala polisorganisationen å landsbygden ......
Retroaktiva pensionsavgifter för extra polismän och fjär
dingsmän
å landsbygden ..............................................
Landstingens polisväsen....................................
Reservpolisorganisationen ...................................................
Kriminalpolisorganisationen...............................................
Polisskola........................................................................
Tidningen »Polisunderrättelser» ......................................
Centralbyrån för fingeravtryck .....................................
Gränskontroll .....................................................................
Till användning enligt förut gällande grunder ...............
kronor 210,000:
42,000:
46,250
259,500
240.000
56,020
56,500
23,705
30,000
672.000
Summa kronor 1,635,975
För vinnande av skälig marginal avrundades anslaget uppåt till 1,640,000
kronor.
Vid prövning av behovet av anslag till polisväsendet i riket för budgetåret
1928—1929 har departementschefen behandlat de särskilda kraven i den
ordning, vari motsvarande medelsbehov upptagits i nyss angivna tablå.
100
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Vad då först beträffar statsbidrag till den lokala polisorganisationen på landsbygden,
har denna post, med hänsyn till att statsbidraget enligt den av
riksdagen godtagna planen för genomförande av 1925 års lagstiftning skulle
ökas med 70,000 kronor för vart och ett av vissa övergångsår, föreslagits
höjd från 210,000 kronor till 280,000 kronor.
Anslagsposten för retroaktiva pensionsavgifter till de å landsbygden vid
vederbörande distrikts övergång till den nya organisationen anställda extra polismän
har föreslagits att upptagas med oförändrat belopp, 42,000 kronor.
Samma är förhållandet med posten till landstingens polisväsen, vilken post
sålunda upptagits till 46,250 kronor.
I fråga om anslagsposten till reservpolisorganisationen föreslås allenast eu
mindre höjning å 1,200 kronor, beroende på att Stockholms stad på grund
av ytterligare stegring av folkmängden är skyldig att från och med den 1
januari 1928 tillhandahålla ännu 1 reservpolisman utöver det nu fastställda
antalet (44). Utgiftsposten i fråga har sålunda upptagits till (259,500+1,200)
260,700 kronor.
Vad angår posten till kriminalpolisorganisationen har någon ändring i beloppet
icke ifrågasatts.
För polisskola har för budgetåret 1928—1929 ett belopp av 60,000 kronor
ansetts erforderligt mot 56,020 kronor för innevarande budgetår.
Anslagsbeloppet för utgivande av tidningen »Polisunderrättelser» har upptagits
med samma belopp, som för innevarande budgetår beviljats och i
fråga om posten till bestridande av kostnaden för upprätthållande av centralbyrån
för fingeravtryck har allenast föreslagits en jämkning med 5 kronor
eller från 23,705 kronor till 23,700 kronor.
Vidkommande härefter posten för gränskontroll har någon ändring av storleken
av denna post icke ifrågasatts.
Vad slutligen angår beräkningen av det belopp av anslaget till polisväsendet,
som bör utgå enligt tidigare gällande grunder, har av skäl, som angivits å sid.
349 och 350 i statsrådsprotokollet, detsamma ansetts böra bestämmas till
756,000 kronor.
I enlighet med det anförda skulle beräkningen av anslaget till polisväsendet
i riket för budgetåret 1928—1929 te sig på sätt framgår av följande tablå:
Den lokala polisorganisationen å landsbygden ............... kronor 280,000: —-
Retroaktiva pensionsavgifter för extra polismän och fjär
dingsmän
å landsbygden............................................... » 42,000: —
Landstingens polisväsen.................................................... » 46,250: —
Reservpolisorganisationen.................................................. » 260,700: —
Kriminalpolisorganisationen.............................................. » 240,000: —
Polisskola ............................................................................. » 60,000: —
Tidningen »Polisunderrättelser» ....................................... » 56,500: —
Centralbyrån för fingeravtryck ......................................... » 23,700: —
Gränskontroll...................................................................... » 30,000: —
Till användning enligt förut gällande grunder ........ » 756,000: —
Summa kronor 1,795,150: —
Statsutskottets utlåtande Nr 5,
101
För vinnande av skälig marginal har anslaget ansetts böra avrundas uppåt
till 1,800,000 kronor. Detta belopp innefattar, vid eu jämförelse med anslaget
till polisväsendet i riket för budgetåret 1927—1928 å 1,640,000 kronor,
en ökning med 100,000 kronor.
Utskottet har ej haft något att erinra emot vad Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit och får alltså hemställa,
att riksdagen må till polisväsendet i rilcet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,800,000 kronor.
80:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87) att till vissa ersättningar
åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 725,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 351—353 i statsrådsprotokollet.
Till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet
har riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra förslagsanslag av
225,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som angivits i Kungl. Maj:ts förenämnda proposition nr 59 till 1925 års
riksdag. Rörande de särskilda fall, i vilka anslaget enligt nämnda grunder
avsetts att komma till användning, hänvisas till nyssnämnda proposition.
Det för budgetåret 1925—1926 anslagna beloppet å 225,000 kronor avsåg
allenast tiden efter den nya polislagstiftningens ikraftträdande eller perioden
1 januari—30 juni 1926. För helt budgetår skulle följaktligen erfordras
dubbla beloppet. Enligt den plan, som ligger till grund för den nya polisorganisationens
genomförande, skulle under den därför beräknade övergångstiden
ifrågavarande anslag så småningom ökas med ytterligare 25,000
kronor.
För budgetåret 1926 —1927 beräknades sistnämnda ökning till 5,000 kronor.
Anslaget skulle alltså för sistnämnda budgetperiod enligt planen hava upptagits
till 455,000 kronor. Emellertid upptogs detsamma till något högre
belopp. I enlighet med i 1926 års statsverksproposition framställt förslag
blev nämligen ramen för anslagets användning från och med budgetåret
1926—1927 något vidgad. Från nämnda tid skola sålunda de ersättningar,
som tillkomma landsfiskalerna jämlikt kungörelsen den 17 september 1851
(nr 31) angående ersättning till länsmän och nämndemän i de fall, då flera
härader hava gemensam tingstad i brottmål, bestridas från nu förevarande
anslag. Därförut hade dessa ersättningar utgått från den i andra huvudtitelns
förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och parter ingående
utgiftsposten för rese- och traktamentsersättning till åklagare. I anledning
därav ökades vid beräkningen för budgetåret 1926—1927 beloppet för nu
ifrågavarande anslag med 4,000 kronor, motsvarande det belopp, vartill nyssnämnda
utgiftspost approximativt uppskattats. Vidare skall från nu förevarande
anslag under femte huvudtiteln från och med den 1 juli 1926 utgå
sådan resekostnadsersättning, som från samma tidpunkt jämlikt kungörelse
IJtskottots
yttrande.
Vissa ersättningar
åt
befattningshavare
vid
polis och
åklagarväsendet.
[87.]
102
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
den 7 maj 1926 (nr 176) tillerkänts landsfiskal för tjänsteresa, företagen för
verkställande av inventering hos landsfiskalen underställt exekutionsbiträde.
De ökade utgifter å anslaget, vilka väntades uppkomma av sist angivna anledning
ävensom till följd av utsträckning i användningen av reservpolispersonalen
för övervakande av motorfordonstrafiken, ansågos vid beräkningen av
anslaget åtminstone tills vidare icke bliva av den omfattning, att anslaget på
grund därav behövde höjas.
Anslaget blev i enlighet med här omförmälda kalkyler för budgetåret
1926—1927 uppfört med (450,000 + 5,000 + 4,000) 459,000 kronor.
För innevarande budgetår är anslaget upptaget till 464,000 kronor.
Den nu föreslagna förhöjningen av anslaget är i huvudsak föranledd av
att anslaget för budgetåret 1926—1927 i avsevärd grad överbelastats.
utskottets Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig böra tillstyrka
yttrande. oc]x hemställer alltså,
att riksdagen må till vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra förslagsanslag av 725,000 kronor.
Särskild polis 81:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 88) och
för upp- under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 354—356) i ämnet inne
dofovtig
in- håller, får utskottet hemställa,
TÖrsel av
spritdrycker att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
m- m- ägt rum, till särskild polis för uppdagande av olovlig införsel
[88.] av spritdrycker m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
av 150,000 kronor.
Diverse.
82:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89) får utskottet hemställa,
att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
ål der stillägg, nu 425,000 kronor, med 25,000 kronor till 400,000
kronor.
83:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
90) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 357 och 358) i
ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
rese- och traktamentspenningar, nu 750,000 kronor, med 200,000
kronor till 550,000 kronor.
84:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 358—360) i ämnet innehåller, får utskottet
och expenser, A
ved m. m. hemställa,
[91.]
Ålderstillägg.
[89.]
Rese- och
traktamentspenningar.
[90.]
Skriv materialier -
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
103
att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 1,450,000 kronor,
med 275,000 kronor till 1,175,000 kronor.
85:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till tillfällig löneförbättring
för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt 92)
samt till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (punkt 93) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
86:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 224,924 kronor, med 24,475
kronor till 249,399 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader har beräknats för
budgetåret 1925—1926 till 190,585 kronor, för budgetåret 1926—1927 till
210,237 kronor och för nu löpande budgetår till 224,924 kronor.
Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning uppgingo nettoutgifterna
från anslaget för budgetåret 1926—1927 till 252,998 kronor. Med hänsyn
härtill har anslaget för nästa period ansetts böra höjas, förslagsvis till
250,000 kronor, vilket belopp för utjämning av huvudtitelns slutsumma synts
kunna jämkas till 249,399 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 224,924 kronor, med 24,475 kronor till 249.399
kronor; dock att i anslaget må göras den jämkning, som kan
erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
Övriga ordinarie anslag.
87:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under femte huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1928—1929 uppföras med oförändrade belopp.
Stockholm den 20 mars 1928.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAKNZELIUS.
Tillfällig
löneförbättring
för
viss personal
inom den
civila statsförvaltningen.
Dyrtidstillägg
åt
befattningshavare
i
statens tjänst.
[92o.93.j
Trycknings
kostnader.
[94.]
Övriga
ordinarie
anslag.
104
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, Olof Olsson, J. L. Widell,
J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. G. Walles, G. A.
Carlsson i Gävle, E. A. Hallin, J. B. Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson och
C. Johansson i Hälsingborg;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Bydén, C. B.
Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i
Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, E. Kristensson i Göteborg, B. F-.son Holmgren,
O. Andersson i Höör, G. Lindskog och O. E. F. Järte;
med undantag därav att i behandlingen av
punkterna 19—87 deltagit herr K. A. W. Björck i st. f. herr Johansson i
Hälsingborg,
punkterna 27—87 deltagit herr A. B. Booth i st. f. herr Bergqvist och
herr K. E. Andersson i Eliantorp i st. f. herr Nilsson i Gränebo,
punkterna 27—71 deltagit herr 1). Hansén i st. f. herr Carlsson i Gävle,
punkterna 72—87 deltagit herr I). Hansén i st. f. herr Kvarnzelius,
punkten 21 deltagit herr G. Strindlund i st. f. herr Olsson i Kullenbergstorp,
punkterna 1—26 deltagit herr O. Isacsson i st. f. herr Carlsson-Frosterud,
samt
punkterna 74—87 deltagit herr Nilsson i Örebro i st. f. herr CarlssonFrosterud.
Reservationer:
vid punkt 21 (utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona) av herr
Strindlund, vilken yrkat avslag å Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.
vid punkt 25 (övriga anslag till alkoholistvården) av herr Olsson i Kullenbergstorp,
vilken ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
I.------------------
II.---------------------
III. -------------------
IV. -------------------
V.------------------
i samtliga anslag--------av rusdrycksmedel;
VI. avslå de av herrar Bärg, Oscar Olsson och Olsson i
Gävle m. fl. samt Bergman, Leander och Johanson i Huskvarna
m. fl. väckta motionerna I: 86 och 190 samt II: 170 och
326;
samt
VII. medgiva,
att av---
utgående statsbidraget.
Statsutskottets utlåtande Nr <5.
105
vid punkt 27 (fattigvård och barnavård i allmänhet) av herrar Kvarnzelius,
Walles, Hallin, Rooth och Hansén, vilka ansett att utskottets motivering bort
hava följande lydelse:
»Utskottet har ansett sig icke hava att underkasta det framlagda konventionsförslaget
granskning ur andra synpunkter än dem, som avse de rent
ekonomiska konsekvenserna av konventionens avslutande.
Därest Kungl. Maj:t----förevarande anslag.
Då storleken —---alltså hemställa,»
vid punkt 42 (hospital och asyler) av herr Olsson i Kullenbergstorp, vilken
ansett, att utskottet bort hemställa om avslag å Kungl. Maj:ts förslag om
statsbidrag till Fredrika Bremerförbundets Lundakrets.
vid punkt 57 (hem för kroniskt sjuka) av herrar Kvarnzelius, Anderson i
Båstock och Carlsson-Frosterud, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag till bidrag
till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor;
samt
b) med anledning av herr Bärgs m. fl. samt herr Anderssons
i Katrineholm m. fl. motioner, 1:144 och 11:238, i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida och i vilken
utsträckning statsbidrag till uppförande eller inrättande av hem
för kroniskt sjuka må utgå jämväl till de anstalter, som av
landstingen för ändamålet uppförts eller inrättats under åren
1919—1926 samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen må föranleda.
vid punkt 72 (bidrag till anordnande av vissa sjuktransporter) av herrar
Walles, Carlsson i Gävle, Hallin, Hansén, Anderson i Båstock och Jansson
i Falun, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Såsom av den---------------s. k. skidbårar.
Till denna departementschefens mening ansluter sig ock utskottet. I
anledning av vad departementschefen i frågan anfört vill utskottet särskilt
framhålla, att det även enligt utskottets mening icke kan anses lämpligt att
under nuvarande förhållanden, då utvecklingen inom kommunikationsmedlens
olika grenar är stadd i ständigt framåtskridande, binda sig för åtgärder,
vilka vid en sådan utveckling kunna visa sig onödiga. Ett genomförande av
överstyrelsens program skulle ock medföra så stora utgifter icke blott för
staten utan även för landstingen och primärkommunerna, att det icke kan
anses tillrådligt, att under nuvarande förhållanden dessa kostnader skulle
åläggas de särskilda parterna.
Vad angår de av departementschefen föreslagna villkoren för statsbidrags
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 5 häft. (Nr 5.) 69i »8 8
106
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
beviljande till anskaffande och användning av s. k. egna läkarbilar, hava
dessa icke givit utskottet anledning till erinran i annan mån, än att utskottet
ansett minimibidraget böra sänkas till 500 kronor, varigenom bidragslatituden
sålunda skulle sträcka sig från sagda belopp till högst 2,500 kronor.
Mot storleken av det för ändamålet i fråga äskade anslagsbeloppet har utskottet
icke haft något att erinra.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om statsbidrag till s. k. skidbårar samt härför
äskat belopp har utskottet funnit sig böra tillstyrka.
Utskottet får alltså, under hänvisning till vad utskottet anfört, hemställa,
att riksdagen må till bidrag till anordnande av vissa sjuktransporter,
att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av
utskottet förordade grunder, för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 53,000 kronor.»
vid punkt 74 (landshövdingarna) av herrar Björck och Olsson i Kullenbergstorp
mot vissa delar av utskottets motivering.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.
statsutskottets utlåtande Nr 6.
1
Verkliga utgifter.
V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
A. Departementet. |
|||
1 |
Departementschefen ....................................................... |
24,000 |
|
2 |
Deparlementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för- |
||
slaqsanslaq .................................................................... |
* 245,500] |
||
Säger för departementet |
269,500 |
||
B. Sociala verk och inrättningar. |
|||
Socialstyrelsen: |
|||
1 |
Socialstyrelsen, förslagsanslag .................................... |
* 317,400 |
|
2 |
Socialstyrelsens verksamhet ........................................ |
* 147,300 |
|
Arbetsfred, arbetsförmedling, arbetarskydd m. in.: |
|||
3 |
Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.,, |
||
förslagsanslag ............................................................ |
95,000 |
||
1 4 |
Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister in. m., |
||
förslagsanslag ............................................................ |
* 36,000 |
||
5 |
Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslagsanslag |
4,000 |
|
6 |
Offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m., förslags- |
||
anslag ........................................................................ |
240,000 |
||
7 |
Bekämpande av arbetslösheten, reservationsanslag ... |
* 3,000,000 |
|
8 |
Yrkesinspektionen, förslagsanslag............................... |
291,500 |
|
9 |
Yrkesinspektionens verksamhet.................................... |
74,800 |
|
10 |
Föreningen för arbetarskydd i Stockholm ................ |
3,000 |
|
11 |
Arbetsrådet, förslagsanslag............................................ |
47,650 |
|
12 |
Sveriges deltagande i den internationella arbetsorga- |
||
nisationens konferens, förslagsanslag .................... |
20,000 |
||
13 |
Sveriges deltagande i social utställning m. m. i Häl- |
||
singfors .................................................................... |
* 16,000 |
||
311,500 |
3,516,450 |
||
Olycksfallsförsäkring: |
|||
14 |
Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag........................ |
* 245,200 |
|
15 |
Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag |
* 1,360,000 |
|
16 |
Försäkringsrådet, förslagsanslag.................................... |
83,600 |
|
17 |
Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag ............ |
41,600 |
|
18 |
Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring |
||
för olycksfall i arbete, förslagsanslag .................... |
* 240,000 |
||
19 |
Dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i |
||
samband med lån ur statens egnahemslånefond, |
|||
förslagsanslag ............................................................ |
3,000 |
||
20 |
Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag |
45,000 |
|
613,800 |
1,404,600 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Hihavg till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. ö höft. (Nr 5.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
I |
Ordinarie |
Extra |
|
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
Sjukförsäkring: |
|||
21 |
Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag ........ |
3,330,000 |
|
22 |
Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för- |
||
slagsanslag .............................................................. |
200,000 |
||
| Allmänna pensionsförsäkringen: |
|||
23 |
Pensionsstyrelsen, förslagsanslag ................................ |
638,000 |
|
24 |
Pensionsstyrelsens verksamhet m. in., förslagsanslag |
* 617,000 |
|
25 |
Statens kostnad för pensionstillägg och understöd |
||
enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, förslags- |
|||
anslag ....................................................................... |
*39,000,000! |
||
26 |
Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar, |
||
förslagsanslag ............................................................ |
* 235,000| |
||
27 |
Postverkets kostnader för tryckning och expediering |
||
av pensionskvitton för femårsperioden 1929 — |
|||
1933, förslagsanslag .............................................. |
* 100,000 |
||
28 |
Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteck- |
||
ningar m. m., förslagsanslag.................................... |
* 66,000 |
||
638,000 |
40,018,000 |
||
Åtgärder beträffande lösdrivare m. fl.: |
|||
29 |
Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag................ |
588,000 |
|
30 |
Bostadshus vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö, |
||
reservationsanslag....................................................... |
30,000 |
||
31 |
Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona |
||
m. in., reservationsanslag ........................................ |
38,500 |
||
32 |
Frälsningsarméns räddningshem ................................ |
6,000 |
|
588,000 |
74,500 |
||
Alkoholistvård: |
|||
33 |
Statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö |
||
och i Landskrona, att utgå av statsverkets fond |
1 |
||
av rusdrycksmedel.................................................. |
27,000 |
||
34 |
Statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister, för- |
||
slagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rus- |
|||
drycksmedel ............................................................ |
127,000 |
||
35 |
Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet |
||
'' |
in. m., reservationsanslag, att utgå av statsverkets |
||
fond av rusdrycksmedel ....................................... |
35,000 |
||
36 | |
Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters |
||
driftkostnader, förslagsanslag, att utgå av stats- |
|||
verkets fond av rusdrycksmedel ............................ |
135,000 |
||
37 i |
Statens kostnader för farliga alkoholister m. m., för- |
||
slagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rus- |
|||
drycksmedel ........................................................... |
5,000| |
||
38 |
Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter, |
||
reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av |
|||
! |
rusdrycksmedel ....................................................... |
15,000 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
3
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
39 |
llesor vid tvångsinternering av alkoholister, förslags- |
1 |
|
anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks- |
|||
medel ........................................................................ |
10,000 |
||
JO |
Interneringskostnader i vissa fall, förslagsanslag, att |
||
utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel |
4,000 |
||
127,000 |
231,000 |
||
Fattigvård och barnavård: |
|||
41 |
Statsinspektion av fattigvård och barnavård ............ |
4 9,650 |
|
42 |
Fattigvård och barnavård i allmänhet, förslagsanslag |
1,450,000 |
|
43 |
Fattigvård och barnavård för lappar, förslagsanslag |
100,000 |
|
44 |
Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet ........ |
16,500 |
|
| 45 |
Bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem, |
||
förslagsanslag ............................................................ |
15,000 |
||
46 |
Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslags- |
||
anslag ........................................................................ |
100,000 |
||
47 |
Barnhusen ................................................................. |
115,830 |
|
48 |
Skyddsuppfostran, förslagsanslag ................................ |
380,000 |
|
2,045,830 |
181,150 |
||
Säger för sociala verk och inrättningar |
7,971,530 |
45,773,000 |
|
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården. |
|||
Medicinalstyrelsen med dithörande stater. |
|||
Medicinalstyrelsen: |
|||
1 |
Medicinalstyrelsen, förslagsanslag ................................ |
* 343,900 |
|
2 |
Medicinalstyrelsens verksamhet ................................ |
* 21,000 |
|
Statsmedicinska anstalten: |
|||
3 |
Statens bakteriologiska labora- |
||
torium, förslagsanslag ............ 152,800 |
|||
4 |
Statens rättskemiska laboratorium, |
||
förslagsanslag............................ 26,250 |
|||
! 5 |
Statens farmaceutiska laborato- |
||
rium ....................................... 24,500 |
179,050 |
24,500 |
|
Provinsialläkarstaten: |
|||
1 6 |
Förste provinsialläkare och pro- |
||
vinsialläkare, förslagsanslag.... 2,861,000 |
|||
7 |
Flyttningsbidrag åt vissa provin- |
||
sialläkare, förslagsanslag ........ 2,000 |
|||
8 |
Tillfälliga lönetillägg åt vissa |
||
provinsialläkare........................ 4,200 |
|||
9 |
Bidrag för anskaffande av bo- |
||
städer åt provinsialläkare å |
|||
landsbygden, reservationsanslag 160,000 |
|||
10 |
Avlöning åt civila läkarstipen- |
||
diater, reservationsanslag ........ — |
* Av Kungl. Maj:t löreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 5-
11
12
13
14
15
lti
17
18
19
20
21
22
23
Bidrag till extra provinsialläkares
avlönande, förslagsanslag........
Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare,
förslagsanslag ....
Sjukvdrdsanstalterna.
Ordinarie |
Extra |
|
anslag |
anslag |
|
Kronor |
Kronor |
|
20,000 |
||
2,000: |
2,881,000 |
168,200 |
3,403,950] |
213,700 |
|
Sinnessjukvårdsanstaltema:
Hospital och asyler, förslagsanslag
....................................
Hospitalsbyggnader, reservationsanslag
............................
Bidrag till sinnessjukvården i
Stockholm, Göteborg och
Malmö, förslagsanslag ........
Anstalter för obildbara sinnes
slöa,
förslagsanslag ............
Anstalter för bildbara sinnesslöa,
som icke äro fallandesjuka,
förslagsanslag............
Epileptikeranstalter, förslagsanslag
..................................
Avlöningar och vikariatsersättningar
m. m. vid statens
uppfostringsanstalt för sin
nesslöa
gossar ....................
Bidrag till driftkostnader i övrigt
vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar,
förslagsanslag........................
Täckdikningsarbeten vid det
med statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar
förenade jordbruket, reservationsanslag
........................
Avlöningar och vikariatsersättningar
m. m. vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa
flickor ....................
Bidrag till driftkostnader i övrigt
vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor,
förslagsanslag.......................
9.100.000
* 3,500,000
1.300.000
575.000
730.000
135.000
26,000
29,500
2,000
12,400
__H)000! 11,840,000
3,580,900
Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Ni• 5.
Ordinarie Extra
anslag anslag
Kronor Kronor
Övriga egentliga sjukvårdsan -
stalter: |
|||
24 |
Lasaretts underhåll ............... |
15,774 |
|
25 |
Underhåll av Järvsö sjukhus |
||
för spetälska....................... |
23,500 |
||
26 |
Understöd åt spetälskesjukas |
||
familjer m. m..................... |
3,000 |
||
27 |
Bidrag till uppförande eller |
||
inrättande av tuberkulos-sjukvårdsanstalter, reserva-tionsanslag ............................ |
838,000 |
||
28 |
Bidrag till driftkostnaderna för |
||
tuberkulossjukvårdsanstal-ter, förslagsanslag................ |
3,500,000 |
||
29 |
Bidrag till resor för vissa |
||
patienter vid kustsanato-rierna, förslagsanslag ........ |
50,000 |
||
30 |
Folksanatorierna, reservations- |
||
anslag.................................... |
* 300,000 |
||
31 |
Understödjande av dispensär- |
||
verksamhet, förslagsanslag.. |
390,000 |
||
32 |
Behandling av medellösa lupus- |
||
patienter från landsorten, |
70,000 |
||
33 |
Radiumhemmets i Stockholm |
||
poliklinik ............................ |
15,000 |
||
34 |
Radiumhemmets i Stockholm |
||
klinik, förslagsanslag............ |
25,000 |
||
35 |
Bidrag till resor för vissa |
||
patienter vid radiumhemmet |
45,000 |
||
36 |
Bidrag till uppförande, inrät- |
||
lande eller inlösen av epide-misjukhus, förslagsanslag .... |
750,000 |
||
37 |
Bidrag till driften av epidemi- |
||
sjukhus, förslagsanslag........ |
800,000 |
||
38 |
Bidrag till uppförande in. in. |
||
av hem för kroniskt sjuka, |
300,000 |
||
39 |
Bidrag till driften av hem för |
||
kroniskt sjuka, förslagsan-slag ....................................... |
850,000 |
3,744,274
4,231,000
40
Vanföreanstalter:
Kliniker vid van lorean stal terna
i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg, förslagsanslag
124,000
Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
41 |
Polikliniker vid vanföreanstal- |
||
terna i Stockholm, Göteborg |
! |
||
och Hälsingborg, förslagsan- |
|||
slag........................................ 15,000 |
|||
42 |
Underhåll av skol- och upp- |
||
fostringshem för vanföra, |
|||
förslagsanslag........................ 70,000 |
|||
43 |
De i Stockholm, Göteborg och |
||
Hälsingborg inrättade under- |
|||
visningsanstalterna för van- |
|||
föra m. m., förslagsanslag 123,000 |
|||
44 |
Vanföreanstalt i Härnösand, |
||
reservationsanslag ................ 200,000 |
|||
45 |
Bidrag till resor för vanföra |
||
jämte vårdare, förslagsanslag 105,000 |
|||
46 |
Eugeniahemmet........................ 5,000 |
437,000 |
205,000 |
16,021,274 |
8,016,900 |
||
Hälsovård i allmänhet. |
|||
47 |
Allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag.................... |
800,000 |
|
48 |
Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden |
||
sjukvårdskostnader, förslagsanslag ........................... |
50,000 |
||
49 |
Statens skola för utbildning av distriktssköterskor .... |
24,000 |
|
50 |
Bidrag för anställning av distriktssköterskor, förslags- |
||
anslag ............................................................................ |
190,000 |
||
51 |
Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag ........ |
2,0001 |
|
52 |
Stipendier för deltagande i kurs för utbildande av |
||
instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukhus |
4,000! |
||
53 |
Bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och re- |
||
servbarnmorskor, förslagsanslag ................................ |
660,000 |
||
54 |
Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsanslag |
100,000 |
|
55 |
Barnmorskeundervisningenoch barnbördshusen, förslags- |
||
anslaa ................................................. |
105,000 |
||
56 |
Skyddskoppympningen, förslagsanslag ............................ |
140,000 |
|
57 |
Karantänsanstalten på Känsö ........................................ |
17,600 |
|
58 |
Resestipendier åt vissa läkare, reservationsanslag....... |
12,000 |
|
59 |
Svenska läkarsällskapet.................................................... |
1,500 |
|
60 |
Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag |
6,750 |
|
61 |
Ämbetsläkarkurs m. in..................................................... |
12,000 |
|
62 |
Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden, |
||
reservationsanslag ........................................................ |
170,000 |
||
63 |
Sjuktransporter med flygplan, reservationsanslag ........ |
40,000 |
|
64 |
Bidrag till anordnande av vissa sjuktransporter, reser- |
||
vationsanslag ................................................................ |
3,000 |
||
1,106,850 |
1,231,000 |
||
Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården |
20,532,074 |
9,461,600 |
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
7
1 2 3 4 5 6 7 8 |
D. Överståthållarämbetet och landsstaten. Överståthållarämbetet, förslagsanslag ........................... Landshövdingarna ........................................................... Befattningshavare vid länsstyrelserna, förslagsanslag... Fögderiförvaltningarna .................................................... Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, förslags-anslag ............................................................................ Ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag........ Vissa kostnader i anledning av val till riksdagens andra |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
137,422 509,000 *4,057,900 2,375,000 50,000 |
200 48,500, 70,000 |
||
Säger för överståthållarämbetet och landsstaten |
7,129,322 |
118,700 |
|
E. Polisväsendet. |
|||
1 |
Polisväsendet i riket, förslagsanslag................................ |
1,800,000 |
|
2 |
Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och |
||
åklagarväsendet, förslagsanslag.................................... |
725,000i |
||
3 |
Särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av |
||
spritdrycker m. m., att utgå av statsverkets fond av |
|||
rusdrycksmedel ............................................................ |
150,000 |
||
Säger för polisväsendet |
2,675,000 |
||
F. Diverse. |
|||
1 |
Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................ |
400,000 |
|
2 |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag........... |
550,000 |
|
3 |
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser- |
||
vationsanslag ................................................................ |
150,000 |
||
4 |
Extra utgifter, reservationsanslag.................................... |
100,000 |
|
5 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag |
1,175,000 |
|
6 |
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den |
||
civila statsförvaltningen, förslagsanslag ................... |
* 520,000 |
||
7 |
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för- |
||
slagsanslag .................................................................... |
*4,800,000 |
||
8 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag................................ |
249,399 |
|
Säger för diverse |
2,624,399 |
5,320,000 |
|
Summa |
38,526,825 |
63,348,300 |
Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.