Statsutskottets utlåtande Nr 46.

1

«

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1928 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställning
angäends godkännande av viss överenskommelse mellan
kronan och Östersunds stad.

(l:a avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1928 dagtecknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929
har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 79 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden) föreslagit riksdagen att, i avvaktan
på den särskilda proposition, som kunde komma att avlåtas till riksdagen,
tillsvidare för ersättning till vissa städer, bland annat Östersunds stad,
för budgetåret 1928—1929 beräkna ett extra anslag av 65,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten, den 3 februari 1928
dagtecknad proposition (nr 47), under åberopande av det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för nämnda dag,
föreslagit riksdagen, att dels godkänna i berörda statsrådsprotokoll omförmälda
den 8 och den 10 november 1927 mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén,
å ena sidan, samt Östersunds stad, å andra sidan, ingångna preliminära
överenskommelse, dels ock för bestridande av i § 5 i överenskommelsen
angiven ersättning åt Östersunds stad för budgetåret 1928—-1929 under riksstatens
fjärde huvudtitel anvisa ett extra anslag av 48,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Departementschefen har till berörda statsrådsprotokoll inledningsvis anfört
följande.

»Genom brev den 25 maj 1906 förordnade Kungl. Maj:t, att Jämtlands fältjägarregemente
skulle förläggas till Östersund, varjämte Kungl. Maj:t bemyndigade
arméförvaltningens fortifikationsdepartement att i enlighet med ett
utav nämnda stad avgivet anbud ingå avtal med staden angående upplåtelse av
mark till plats för kasernetablissemang och övningsfält åt regementet. Mellan
fortifikationsdepartementet och staden slöts i anledning härav ett den 6 november
1906 dagtecknat kontrakt i ämnet. Transsumt av detta kontrakt torde få
fogas såsom bilaga (Bil. B) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

I och för Norrlands ingenjörkårs förläggning till Östersund har staden åtagit
sig fullgörandet av vissa prestationer, som närmare reglerats genom ett mellan
kronan och staden den 21 och den 23 maj 1917 träffat avtal. Detta avtal torde
få fogas såsom bilaga (Bil. C) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 28 hä/t. (Nr 46—48.) ss ]

2

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

Med anledning av de förändringar i fråga om truppförläggning till Östersund,
som den år 1925 antagna nya försvarsorganisationen medfört, har frågan
om beredande av ersättning åt staden varit föremål för utredning av kasernkommittén.
Sedan förhandlingar i ämnet ägt rum mellan kommittén och sta-*
den, överlämnade kommittén med skrivelse den 2 december 1926 ett förslag till
överenskommelse mellan kronan och staden. Mot förslaget framställdes emellertid
erinringar i åtskilliga hänseenden av såväl chefen för sjätte arméfördelningen
som arméförvaltningens fortifikationsdepartement, och nämnda departement
ansåg för sin del, att förnyade underhandlingar borde inledas med staden,
i syfte att fördelaktigare villkor måtte för kronans vidkommande vinnas.
I anledning härav anmodades kasemkommittén att efter underhandlingar med
Östersunds stad avgiva förnyat yttrande och förslag i ärendet.

Sedan kasernkommittén ånyo förhandlat med staden, har kommittén med
skrivelse den 14 november 1927 överlämnat ett i vissa hänseenden ändrat förslag
till överenskommelse mellan kronan och staden. Denna överenskommelse, vilken
är dagtecknad den 8 och den 10 november 1927, torde få fogas såsom bilaga
(Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende. Såsom framgår av överenskommelsen,
har densamma träffats under förbehåll av Kungl. Maj:ts och
riksdagens godkännande.»

Sedan departementschefen härefter redogjort för den av kasernkommittén
verkställda utredningen och omförmälda förslag till överenskommelse ävensom
arméförvaltningens fortifikationsdepartements, efter chefens för sjätte arméfördelningen
hörande, i ärendet avgivna yttranden, har departementschefen för
egen del anfört följande.

»Vid bedömandet av det nu föreliggande förslaget till överenskommelse mellan
kronan och Östersunds stad torde böra beaktas, att Norrlands ingenjörkårs
förläggning till staden utgjorde förutsättningen för stadens åtaganden enligt
förenämnda, år 1917 mellan kronan och staden träffade avtal; att staden å sin
sida fullgjort sina utfästelser i avseende å ingenjörkåren; att emellertid nämnda
kår icke blivit uppsatt; samt att genom 1925 års härordningsbeslut definitivt
bestämts, att kåren icke skall uppsättas. Vidare är att märka, att det till staden
förlagda infanteriregementet jämlikt härordningsbeslutet reducerats till
s. k. begränsad organisation.

Enligt överenskommelsen skall den mark, som staden jämlikt 1917 års avtal
överlåtit till kronan för att disponeras av Norrlands ingenjörkår, utan ersättning
med full äganderätt återställas till staden den 1 juli 1928. Häremot synes
mig icke någon invändning kunna framställas.

Överenskommelsen innebär vidare, att vissa delar av nyssnämnda mark -—
nämligen ett område innehållande 31,677 kvm., varå fyra kronan tillhöriga
förrådsbyggnader äro belägna, ävensom ett område om cirka 250 kvm., som
tagits i anspråk för framdragande av ett stickspår till förrådsbyggnaderna —
skola för en tid av tio år utarrenderas till kronan för en årlig arrendeavgift av
2,375 kronor, med rätt för kronan att, därest framställning därom göres före
den 1 januari 1938, inlösa områdena för ett pris, beräknat efter en krona 50 öre

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

3

per kvm. Av vad i ärendet förekommit synes framgå, att för kronan förmånligare
villkor för områdenas disponerande, resp. eventuella förvärvande med
äganderätt, icke torde kunna ernås.

Genom den ändrade avfattning, överenskommelsen erhållit efter de förnyade
underhandlingarna med staden, har kronan tillförsäkrats kostnadsfri nyttjanderätt
under tio år till större delen av den s. k. vattenövningsplatsen vid Storsjön
ävensom rätt att under ytterligare 30 år disponera ifrågavarande område för en
årlig avgift av 200 kronor.

Sasom ersättning för de kostnader, staden åsamkats för framdragande av
vattenledning till ingenjörkårens tomtområde, skall enligt överenskommelsen
kronan den 1 juli 1928 till staden utgiva 33,658 kronor 71 öre jämte fem procent
årlig ränta därå från och med den 1 januari 1920. .Tåg har icke funnit anledning
att häremot framställa någon erinran.

Jämväl på övriga punkter har jag funnit mig kunna biträda det föreliggande
förslaget till överenskommelse mellan kronan och staden. Jag tillstyrker alltså,
att detsamma varder för kronans vidkommande godkänt.

Yad härefter angår bestridandet av förut omförmälda ersättning till Östersunds
stad för framdragandet av vattenledning till ingenjörkårens tomtområde
— 33,658 kronor 71 öre jämte fem procent ränta därå från och med den 1
januari 1920 — ingå härför erforderliga medel i det belopp av 65,000 kronor,
som under fjärde huvudtiteln, punkten 79, i årets statsverksproposition beräknats
för ersättning till vissa städer. För här ifrågavarande ändamål torde nu
ett särskilt extra anslag å, i avrundat tal, 48,000 kronor böra äskas av riksdagen.

Den i överenskommelsen stadgade årliga arrendeavgiften å 2,375 kronor
synes böra utgå av den under lantförsvarets ordinarie byggnadsanslag upptagna
anslagsposten för arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel m. m. Övriga av
överenskommelsen föranledda utgifter för kronan torde kunna bestridas av''till
Kungl. Maj:ts förfogande stående medel.»

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna i statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 3
februari 1928 omförmälda den 8 och den 10 november 1927 mellan
Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, å ena
sidan, samt Östersunds stad, å andra sidan, ingångna preliminära
överenskommelse (Bil. A),

b) för bestridande av i § 5 i överenskommelsen angiven ersättning
åt Östersunds stad för budgetåret 1928—1929 under riksstatens
fjärde huvudtitel anvisa ett extra anslag av 48,000 kronor.

Stockholm den 20 mars 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Evamzelius, A. G. Lindblad, Olof Olsson,
J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. G: Walles, C. A.
Carlsson i Gävle, E. A. Hallin, J. B. Johansson i Fredrikslund och Oscar Olsson;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, E. V. Rydén, '' G.
R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson
i Blädinge, 0. Olsson i Kullenbergstorp, E. Eristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren,
O. Andersson i Höör, G. Lindskog och O. E. F. Järte.

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

IHL A.

Med anledning av de inskränkningar i försvarsorganisationen, som i följd
av 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan skola komma till stånd, träffas
härmed mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, under förbehåll
av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt Östersunds
stad, å andra sidan, följande överenskommelse:

§ 1.

De fastigheter, som staden enligt avtal den 21 maj 1917 samt överlåtelsehandling
den 9 december 1924 med tillägg den 15 april 1926 med full äganderätt
upplåtit till kronan, nämligen:

a) det a en förstnämnda avtal bifogad kartkopia med röda begränsningslinjer
utmärkta område, betecknat såsom »Kungl. Norrlands ingenjörkårs
kaserntomt», och omfattande skogsskiftet I.i 1 i. L och delar av skogsskiftena
Ditt: a E, F, G-, K och M med en sammanlagd areal av 98,626 kvadratmeter enligt
arealbevis, utfärdade av stadsingenjören A. Kjellin,

b) det å samma kartkopia med blå begränsningslinjer utmärkta och som
»vägmark» betecknade område, utgörande utfartsväg från kasernområdets sydvästra
hörn (skogsskiftet Litt. G) utefter järnvägen i sydlig riktning till landsvägen
Östersund—Ås med en areal av 1,701 kvadratmeter enligt arealbevis, utfärdat
av stadsingenjören Kjellin,

skola av kronan utan ersättning med full äganderätt den 1 juli 1928 återställas
till staden. (Den 19 april 1926 har kronan vid rådstuvurätten i Östersund
erhållit lagfart å dessa fastigheter.)

§2.

Staden förbinder sig att till kronan för en tid av tio år, räknat från och med
den 1 juli 1928, utarrendera dels den del av det i § 1 under a) omförmälda
markområde, .som finnes närmare utmärkt å en av mätningsmannen Frid. Eggvertz
upprättad karta, i areal innehållande 31,677 kvadratmeter, och varå Norrlands
ingenjörkårs förrådsbyggnader äro belägna, dels ock det markområde av
skogsskiftet Litt. F, som tagits i anspråk för framdragande av ett stickspår
å linjen Östersund—Åskott, i areal innehållande c:a 250 kvadratmeter. Arrendeavgiften
skall bestämmas till 2,375 kronor per kalenderår. Särskild avhandling
skall upprättas mellan kronan och staden rörande markens utarrendering.

Därest kronan önskar med äganderätt förvärva de i denna paragraf omförmälda
markområden, förklarar staden sig villig, under förutsättning att kronan
före den 1 januari 1938 därom gör framställning, till kronan försälja områdena
för ett pris, beräknat efter en krona 50 öre per kvadratmeter. Dylik framställning
må av kronan göras när som helst under tiden 1 juli 1928—1 januari 1938.

§3.

De byggnader och övriga anläggningar, som finnas uppförda eller anbringade
å de i § 2 omförmälda markområden, skola alltjämt tillhöra kronan.

Det staket, som utmed landsvägen Östersund—Ås finnes uppfört för inhägnande
av det område, varå Norrlands ingenjörkårs förrådsbyggnader äro
belägna, skall ^kronan låta flytta cirka 3,5 meter i västlig riktning till den nya
ägogränsen. Kostnaderna, för denna flyttning skola bestridas av kronan.

§*.

Staden förbinder sig att under en tid av tio år, räknat från den 1 juli 1928,
kostnadsfritt för militära övningars bedrivande ställa till kronans förfogande

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

6

större delen av det markområde av skogsskiftet Litt. S vid Storsjön, avsett till
vattenövningsplats, som staden enligt 1917 års avtal för en tid av 50 år utan
ersättning med nyttjanderätt upplåtit till kronan för Norrlands ingenjörkårs
räkning.

. Det maikomrade, som salunda skall av kronan disponeras såsom vattenövningsplats,
finnes närmare utmärkt å en av mätningsmannen Frid. Eggvertz
upprättad karta och innehåller i areal omkring 22,000 kvadratmeter. Den södra
delen av vattenövningsplatsen, som icke ingår i den nu av staden verkställda
upplåtelsen men av kronan inhägnats, ma icke av staden disponeras, förrän det
stängsel, som finnes uppsatt omkring vattenövningsplatsen, blivit flyttat till
den nya gränslinjen. Flyttning av stängslet skall verkställas på stadens bekostnad,
därest och när staden så finner lämpligt, dock icke före den 1 juli 1928.

Staden förbinder sig att, om kronan så påfordrar, efter den 1 juli 1938 till
kronan utarrendera den enligt denna paragraf till kronan upplåtna vattenövningsplatsen
för tiden från nämnda dag till den 1 juli 1968 mot en årlig arrendeavgift
av 200 kronor.

Avverkning av skog må å den till kronan upplåtna vattenövningsplatsen
icke verkställas utan stadens medgivande.

Därest kronan därom gör framställning, skall särskild avhandling upprättas
mellan kronan och staden rörande den i denna paragraf omförmälda markupplåtelse.

§ ö.

Kronan förbinder sig att den 1 juli 1928 till staden utgiva 33,658 kronor 71
öre jämte fem procent årlig ränta därå från och med den 1 januari 1920. Berörda
belopp skall i ett för allt innefatta ersättning för de kostnader, staden
åsamkats för framdragande av vattenledning till ingenjörkårens tomtområde.

Sedan vattenmätare blivit uppsatt, åtager sig staden att såväl vid de förrådsbyggnader,
som finnas uppförda å de i § 2 omförmälda markområden som vid
det å Jämtlands fältjägarregementes övningsfält belägna havremagasinet tillhandahålla
kronan vatten till samma pris. som större avnämare därav inom
staden erlägga. Staden, som skall underhålla den till förstnämnda markområdens
södra gränslinje framdragna vattenledningen, förbinder sig att, enär kronan
gäldat de med vattenledningens framdragande förenade kostnaderna, lämna
kronan under en tid av 25 år, räknat från den 1 juli 1928, 50 procent rabatt
a det pris, som kronan skall erlägga för konsumerat vatten vid angivna byggnader.

§ 6.

Kronan förbinder sig, att sedan staden erhållit lagfart å de i § 1 omförmälda
fastigheter, till staden utgiva gottgörelse för den lagfartsstämpel och de utgifter
för lösande av expeditioner i lagfartsärendet, som staden kan visa sig
hava erlagt.

§ 7.

Kronan skall till Östersunds stad utan ersättning återställa eu del av det
markområde, som enligt det mellan kronan och staden den 6 november 1906
upprättade kontraktet överlåtits till kronan för Jämtlands fältjägarregementes
räkning, nämligen den nordvästra delen av övningsfältet med en areal av cirka
2,38 hektar, gränsande i öster mot järnvägslinjen Östersund—Storuman, i sydväst
mot staden tillhörig mark invid järnvägslinjen Östersund—Storlien och i
nordväst mot skogsskiftet Litt. B.

Sedan avstyckning av det markområde, som enligt denna paragraf skall till
staden återställas, ägt rum, skall särskild avhandling upprättas mellan kronan
och staden angående fastighetens överlåtande till staden. Markområdet må av
staden tillträdas den 1 juli 1928 i då befintligt skick. Kostnaderna för avstyckning
av området ävensom lagfart å detsamma bestridas av staden.

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

(

§ 8.

Kronan såsom ägare till följande liemmansdelar av Odensala nr 5, nämligen

7/

/ 4800

mantal litt. 69 Gg,

''748oo mantal

litt.

74 Gg.

9/

/ 4800

»

» 70 Gg,

4/ »

! 4800

»

7;> Gg,

8/

/ 4800

»

» 71 Gg,

3/

/ 4800

»

76 Gg,

7/

/ 4800
8/

/ 4800

»

» 72 Gg,

» 73 Gg,

644/

/ 4800

»

77 Gg eller

tillhopa 701/4soo mantal av hemmanets 100%8oo mantal överlåter till Östersunds
stad de andelar av vägar, gator och krondiken, som kronan må äga och som vid
ägostyckning å nämnda hemman år 1904 undantagits såsom gemensamma för
delägarnas allmänna behov.

Som de i denna paragraf angivna samfälligheter till viss del äro belägna å
mark, som av Norrlands artilleriregemente disponeras såsom övningsfält, förbinder
sig staden att, sedan staden förvärvat samtliga andelar i samfälligheterna,
till kronan utan vederlag överlåta de samfällda ägor, som äro belägna
inom nämnda regementes övningsområde.

§ 9.

Sedan stadsplan blivit fastställd å de områden, som äro belägna norr och
öster om den av Norrlands artilleriregemente disponerade kaserntomten, skall
staden för uträtning av kaserntomtens östra gränslinje utan vederlag till kronan
överlåta det markområde, som är beläget norr om Fältvägen och Odenslundsvägen,
i väster gränsar till artilleriregementets kaserntomt samt efter framdragande
av Södra Ringvägen och Norrlandsgatan i öster kommer att gränsa
till den gata, som skall framgå utmed kaserntomtens östra gräns.

§ io.

Kronan skall för framdragande av väg utmed östra gränslinjen av det utav
Norrlands artilleriregemente disponerade övningsfältet från landsvägen Östersund—Lillsjöhögen
vid Lillänge till ändpunkten av vägen till Östersunds skyttegilles
skjutbana utan ersättning till staden upplåta erforderligt markområde
av övningsfältet.

Såsom vederlag för denna markupplåtelse förklarar staden sig villig medverka
till att den väg, som för närvarande framgår rakt över artilleriregementets
övningsfält från Odenskog till landsvägen Östersund—Lillsjöhögen, utbytes
mot en genom statens arbetslöshetskommissions försorg nyanlagd väg å
övningsfältets södra del, varjämte staden tillförbinder sig att snarast förena
sistnämnda väg med stadens vägnät vid östra kyrkogården.

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.
Maj vt och kronan erhållit det ena samt Östersunds stad det andra exemplaret.
Stockholm den 10 november 1927.

För kasernkommittén:

JOHAN JÖNSSON»

Östersund den 8 november 1927.

För Östersunds stad:

IN ils Berlin.

E. E. LIVEN.

DAVID MORÉN.