Statsutskottets utlåtande Nr S.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 31 januari 1928 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna
under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande
anslagen till utrikesdepartementet.

(l:a avd.)

A. Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929 har
Kungl. Maj :t i avseende å tredje huvudtiteln, innefattande anslagen till utrikesdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden nämnda dag) att i avvaktan
på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, å tredje
huvudtiteln för budgetåret 1928—1929 under grupp A. Departementet beräkna
dels till ordinarie anslag ett belopp av kronor 528,000, dels till extra anslag
ett belopp av kronor 30,000.

Beträffande förevarande anslagsbehov kommer utskottet att framdeles avgiva
utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

B. Sveriges representation i utlandet.

2:o) Under punkt 2 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
å tredje huvudtiteln för budgetåret 1928—1929 under grupp B. Sveriges
representation i utlandet beräkna dels till ordinarie anslag ett belopp av kronor
2,401,800, dels till extra anslag ett belopp av kronor 645,000.

Beträffande anslagsbehoven under denna rubrik kommer utskottet att framdeles
avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härmed för riksdagen

anmäla.

Departe mentet.

[1*]

Sveriges
■epresentation
i utlandet.

[2.]

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 3 käft. (.Nr 8.)

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

C. Internationella byråer m. m.

Sveriges an- 3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att

del X KOSt- • • •

naderna för dels, för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna under år 1928 för Natio Nationernas

nernas förbund, för budgetåret 1928—1929 ställa till förfogande det belopp av
fSr™ '' 35,397:87 guldfrancs, motsvarande kronor 25,486:47, som enligt förbundsför L

samlingens beslut skall av förbundets byggnadsfond till Sverige återbetalas,

dels ock för samma ändamål anvisa ett extra förslagsanslag av 295,500
kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 3—6 av åberopade
statsrådsprotokollet.

Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund uppgick för år 1927
till 434,701:62 guldfrancs. Enligt beslut av förbundsförsamlingen vid 1926
års möte skulle med början år 1927 av förbundets byggnadsfond restitution
äga rum till de stater, som bidragit till fondens bildande. På grund härav
återbars sistnämnda år till Sverige ett belopp av 35,397: 87 guldfrancs, som
ställdes till förfogande för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna för förbundet
under år 1927. Till täckande av återstoden av Sveriges andel i berörda
kostnader, 399,303:75 guldfrancs, anvisade riksdagen för budgetåret 1927—
1928 ett extra förslagsanslag av 289,000 kronor.

För år 1928 utgör Sveriges andel i kostnaderna för förbundet 446,600:06
guldfrancs, innebärande en ökning från föregående år av 11,898:44 francs.
Densamma är förorsakad dels av en stegring av förbundets budget för år 1928
dels ock därav, att genom Brasiliens och Argentinas utträde ur förbundet dessa
länders bidragsskyldighet fördelats å övriga medlemmar.

För fullgörande av Sveriges bidragsplikt för år 1928, såsom nämnts belöpande
sig på 446,600:06 guldfrancs, har Kungl. Maj:t föreslagit, att i första
hand disponeras det belopp, som enligt förbundsförsamlingens förberörda beslut
skulle ur byggnadsfonden återbäras till Sverige eller 35,397:87 guldfrancs.
Återstoden (446,600:06—35,397:87=) 411,202:19 guldfrancs eller
i svenskt mynt och i avrundat tal 295,500 kronor har ansetts böra gäldas genom
anslag å riksstaten för ändamålet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna under år
1928 för Nationernas förbund, för budgetåret 1928—-1929 ställa
till förfogande det belopp av 35,397: 87 guldfrancs, motsvarande
kronor 25,486:47, som enligt förbundsförsamlingens beslut
skall av förbundets byggnadsfond till Sverige återbetalas,

b) för samma ändamål anvisa ett extra förslagsanslag av
295,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

3

4:°) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 4) att till bestridande Sveriges
av kostnaderna för Sveriges representanters deltagande i Nationernas förbunds representandelegeradeförsamling
för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag a v gande t'' Na40,
000 kronor. tionernas

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 6 och 7 av åberopade statsrådspro- ^legeradeförtokollet.
samling.

T, . [4.]

För ifrågavarande ändamål är å extra stat för budgetåret 1927—1928 uppfört
ett anslag å 40,000 kronor.

Ehuru av ifrågavarande anslag, därav under år 1926 utgått omkring 36,800
kronor, under år 1927 tagits i anspråk endast omkring 29,500 kronor, ansåge
departementschefen dock — enär genom omständigheter, som nu ej kunde förutses,
exempelvis en utsträckning av tiden för delegeradeförsamlingens möte,
en stegring av kostnaderna lätteligen kunde inträffa — att någon minskning
av anslaget icke borde ifrågasättas.

Utskottet vill erinra därom, att minskningen av utgifterna för ifrågavaran- Utskottets
de ändamål står i samband med en av Kungl. Maj:t vidtagen nedsättning i an- yttrande.
talet svenska delegerade. Under förutsättning att en i stort sett motsvarande
nedsättning också framdeles äger rum, anser utskottet att — även om tiden
för delegeradeförsamlingens möte utsträckes — ett till 35,000 kronor nedsatt
anslag måste anses vara tillfyllest.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

att riksdagen ma till bestridande av kostnaderna för Sveriges
representanters deltagande i Nationernas förbunds delegeradeförsamling
för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag
av 35,000 kronor.

5:.°) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att till bestridande
av kostnaderna för Sveriges deltagande i internationella konferenser för budgetåret
1928—1929 bevilja ett extra anslag av 30,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 7 och 8 av
åberopade statsrådsprotokollet.

Sveriges deltagande
i
internationella
konferenser.

[5.]

Till bestridande av kostnaderna för Sveriges deltagande i internationella
konferenser hava anslag till skiftande belopp funnits uppförda i riksstaten.
För vartdera av budgetåren 1926—1927 och 1927—1928 har anslag för ändamålet
utgått med 20,000 kronor.

Enligt vad erfarenheten under de bägge omförmälda budgetåren givit vid
handen, är, såsom departementschefen upplyst, ifrågavarande anslag för närvarande
för knappt tillmätt, varför detsamma nu föreslagits att för nästkommande
budgetår höjas till 30,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
hemställa,

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Internationella
skiljedomstolens

byrå i Haag.

[6.]

Interparlamentariska

unionens
byrå och generalsekretariat.

Motioner.

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för Sveriges
deltagande i internationella konferenser för budgetåret 1928—
1929 bevilja ett extra anslag av 30,000 kronor.

6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna
för den internationella skiljedomstolens byrå i Haag för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 4,200
kronor.

''7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att såsom bidrag till
bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska Unionens byrå och generalsekretariat
för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag av 2,500
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 8—10 av åberopade statsrådsprotokollet.

Uti en inom första kammaren av herr C. Lindhagen väckt motion (nr 57)
har bl. a. hemställts, att ifrågavarande anslag bibehålies vid sitt nuvarande belopp
av 3,500 kronor.

Vidare har uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herr N. A. Nilsson och greve J. G. Lagerbjelke (nr 185) och den
andra inom ändra kammaren av herr A. Engberg m. fl. (nr 324) hemställts, att
riksdagen måtte såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska
Unionens byrå och generalsekretariat för budgetåret 1928—1929
bevilja ett anslag av 3,500 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska Unionens
byrå och generalsekretariat har riksdagen för innevarande budgetår anvisat
ett anslag å 3,500 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Beträffande ifrågavarande bidrag har 1927 års riksdag i sin skrivelse nr
3 — i samband med tillkännagivande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag om
ett extra anslag för ändamålet till belopp av 3,500 kronor framhållit, att bidraget,
enligt vad verkställd utredning givit vid handen, i åtskilliga fall överstigit
dem, som lämnats av med Sverige jämförliga länder, samt att det syntes
kunna ifrågasättas, huruvida icke någon nedsättning i det av Kungl. Maj:t
äskade anslaget borde kunna vidtagas. Riksdagen hade emellertid ansett sig
icke då kunna göra en dylik nedsättning, men förutsatte, att frågan om anslag
för här åsyftade ändamål för budgetåret 1928—1929 upptoges till mera ingående
prövning.

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

5

Med anledning härav har jag genom vederbörande Kungl. Maj:ts beskickningar
i utlandet införskaffat uppgifter rörande de bidrag, som från vissa
andra stater utgå till interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat.
Enligt dessa uppgifter torde statsbidragen från nedannämnda stater komma att
utgå med följande belopp:

Danmark............ 3,000 danska kronor

Norge.............. 2,500 norska kronor

Schweiz............. 2,000 schw. francs

Tyska Riket.......... 9,000 > »

Från Finland utgår intet direkt statsbidrag, men vederbörande finska grupp
torde — enligt upplysning, som lämnats av den finska interparlamentariska
gruppens sekreterare — komma att ur det gruppen tillerkända statsanslaget
för år 1928 bevilja bidrag med 1,000 schw. francs.

Nederländska staten lämnar intet bidrag utan allenast subvention till vederbörande
nederländska grupp. I budgetförslaget för år 1928 är sådan subvention
upptagen till ett belopp av 1,350 gulden.

Ej heller i Frankrike och Storbritannien lämnas direkta statsbidrag till ifrågavarande
ändamål. I franska utrikesministeriets budget ingår emellertid en
summa av 45,400 francs för internationella utgifter, av vilken mer än hälften
uppgivits åtgå till bestridande av Frankrikes andel i omkostnaderna för den
interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat. Brittiska regeringens
bidrag innefattas i den summa av £ 300, som årligen utgår såsom subvention
till den brittiska gruppen inom unionen.

Ehuru jag anser, att anslag av statsmedel för ifrågavarande ändamål fortfarande
påkallas, synes mig dock, på grund av den utredning rörande andra
länders bidrag, vilken sålunda förebragts, att anslaget bör kunna sättas något
lägre än det av senaste riksdag beviljade.»

I de av herr N. A. Nilsson och greve Lagerbjelke samt herr Engberg m. fl.
väckta motionerna har bland annat anförts följande:

»Först och främst spelar det ingen roll, om bidragen till unionens hyra
och generalsckretariat utgå direkt ur statskassan eller ur de anslag, som staten
formellt beviljar till grupperna. Det är nämligen så, att grupperna äro
förpliktade att bidraga till unionens finansiering, därest bidraget till unionen
från ifrågavarande land icke kan erhållas direkt från statskassan.

Vidare är det svenska bidraget ingalunda onormalt högt. Bidragens storlek
är för närvarande bestämd enligt en skala, som antogs av interparlamentariska
konferensen i Wien 1922 och som grundar sig på följande principer:

Länder, som äga en befolkning av •

mindre än två miljoner, betala......... 1,000 schweiziska francs

länder med 2 ä 5 miljoner........... 2,000 » »

» » 5 » 10 » ........... 3,000 » »

6

Statsutskottets utlåtande Nr S.

länder med 40 ä 60 miljoner.......... 10,000 schweiziska francs

» 60 » 80 » ..........15,000

mer än 80 » .......... 20,000

För länder med deprecierad valuta sker en reduktion. Tyskland, Österrike,
Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien skola på grund härav
betala enligt den tredje kategorien under den, som de egentligen borde tillhöra;
Finland, Grekland, Italien, Portugal, Tjeckoslovakien och Jugoslavien
enligt den andra och Belgien och Frankrike enligt den första. I stället för
15,000 skall alltså Tyskland betala 6,000 o. s. v. — Minimum för årssubventionen
bestämdes till 500 schweiziska francs.

I stort sett borde väl den principiella rimligheten av 1922 års skala — d. v. s.
rättmätigheten i själva fördelningen av bördorna ■— knappast kunna ifrågasättas.
Emellertid visade det sig snart, att de kalkylerade bidragen icke voro
tillräckliga.

Den interparlamentariska konferensen i Bern och Geneve 1924 hemställde
därför till grupperna att söka om möjligt utverka en ökning av bidragen med
minst 50 procent. Det är denna vädjan, som grundade sig på en omsorgsfull
utredning av unionens ekonomiska behov, vilken blivit normerande för svenska
gruppens begäran om anslag till unionens byrå och generalsekretariat. Enligt
skalan av år 1922 borde från Sverige lämnas ett bidrag av 3,000 schweiziska
francs = 2,160 kronor, men enligt resolutionen av år 1924 borde detta belopp
höjas med minst 50 procent, d. v. s. till minst 3,240 kronor. Den svenska
riksdagen har ju också för de tre senaste budgetåren tillmötesgått unionens
vädjan genom att bevilja ett årligt bidrag av 3,500 kronor.

Det bör påpekas, att Sveriges handlingssätt härutinnan ingalunda är enastående.
Flera stater ha till följd av konferensens vädjan 1924 höjt sina direkta
eller indirekta bidrag utöver vad 1922 års skala förutsatte.

Sålunda har för år 1927
Amerikas Förenta stater i stället

Danmark.......» »

Finland.......» »

Lettland.......» »

Norge.........» »

Rumänien.......» 5

Tyskland.......» »

Ungern........» »

Vad Nederländernas bidrag beträffar, må påpekas, att från detta land (holländska
gruppen) lämnades i enlighet med 1922 års skala för år 1927 3,000
schweiziska francs till unionen. Men då betalade därjämte det avlägsna Nederländska
Indien, som har en egen interparlamentarisk grupp icke mindre än
6,228 schweiziska francs till samma ändamål.

Det engelska bidraget uppgår enligt 1922 års skala till 10,000 schweiziska
francs. Försök att utverka högre bidrag har gjorts av engelska gruppen
men ännu icke krönts med framgång. — Irland och Canada betala särskilda
subventioner.

Det franska bidraget uppgår till 6,000 och det schweiziska till 2,000 schweiziska
francs. Att Frankrike icke höjt bidraget, är förklarligt med hänsyn därtill,
att detta land i stället bekostat den interparlamentariska konferensen i
Paris i fjol.

Det svenska bidrag av 3,500 kronor, vilket riksdagen 1925, 1926 och 1927 beviljat
och varom framställning av styrelsen för riksdagens interparlamentiska
grupp gjorts hos Kungl. Maj :t beträffande instundande budgetår, står alltså i

för 20,000 betalt 31,035 schweiziska francs

2,000 »

4,152

»

*

500 »

1,000

7>

»

500 »

750

»

T)

2,01)0 »

3,335

»

»

2,000

3,000

»

6,000 »

9.000

5>

500 »

1,000

»

»

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

rimlig proportion till vad ett flertal främmande länder —■ direkt eller indirekt
— för sin del lämna. Dess storlek är ingalunda exceptionell. Och nyttan av
detsamma belyses i styrelsens skrivelse — som återgives i statsverkspropositionen
— och har för övrigt aldrig ifrågasatts.»

Bidragen från olika länder till Interparlamentariska Unionens byrå och TJtslcnttets
generalsekretariat hava, såsom av det ovan anförda framgår, reglerats genom y^ian^een
vid interparlamentariska konferensen i Wien år 1922 träffad överenskommelse.
Enligt denna skulle bidraget bestämmas med hänsyn till respektive
länders folkmängd och skulle i länder med en befolkning av 5—10 miljoner .

invånare utgöra 3,000 schweiziska francs. Genom beslut vid interparlamentariska
konferensen i Bern och Geneve år 1924 har därjämte en vädjan gjorts,
att de sålunda bestämda bidragen måtte förhöjas med 50 procent. Bidraget
från svenska sidan skulle efter nämnda grunder uppgå till 4,500 schweiziska
francs, motsvarande i svenskt mynt enligt parikurs 3,240 kronor.

I anslutning till vad som vunnit tillämpning i vissa andra länder, synes det
utskottet lämpligt, att, då bidraget till Interparlamentariska Unionen icke
bestämts genom någon överenskommelse staterna emellan, detsamma utgår
av de medel, som av riksdagen anvisas till bestridande av kostnaderna för
riksdagens interparlamentariska grupp, vid vilket förhållande särskilt anslag
till Interparlamentariska Unionens byrå och generalsekretariat icke vidare
erfordras. I anledning härav synes en ökning böra ske av anslaget till gruppen.
Utskottet återkommer härtill under närmast följande punkt. Vid nu
angivna förhållande saknar utskottet anledning att ingå på frågan om storleken
av det belopp, som bör ställas till förfogande för Interparlamentariska
Unionens byrå och generalsekretariat. För framtiden torde nämligen detta
belopp böra bestämmas av interparlamentariska gruppen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke må
av riksdagen bifallas;

b) att den av herr Lindhagen väckta motionen I: 57, i vad
densamma avser förevarande anslag, ävensom de av herr N.

A. Nilsson och greve Lagerbjelke samt herr Engberg m. fl.
väckta motionerna (1:185 och 11:324) må anses besvarade
genom vad utskottet här ovan anfört.

8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att såsom bidrag till Riksdagens
bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp för bud- interPar*«-getåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag av 15,000 kronor. gru^

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 10—12 av [8.]
åberopade statsrådsprotokollet.

I motiveringen till sin under punkt 7 här ovan omförmälda, inom första Motion.
kammaren väckta motion (nr 57) har herr C. Lindhagen påyrkat anslagets
höjning till 18,900 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Xjtskottets

yttrande.

Internationella
fredsbyrån
i
Geneve.

[9.]

Svenska
föreningen
för Nationernas
förbund.

[10.]

Motion.

Utskottets

yttrande.

Bidrag åt riksdagens interparlamentariska grupp äskades senast vid nästlidna
års riksdag, som för budgetåret 1927—1928 beviljade ett extra anslag för
ändamålet av 30,000 kronor, vilket innebar en ökning från nästföregående budgetår,
då anslaget utgjorde 15,000 kronor. Riksdagen framhöll emellertid vid
beviljandet av det högre anslagsbeloppet, att ökningen uteslutande vore att hänföra
till vissa i samband med det adertonde nordiska delegerademötets förläggning
till Stockholm uppkommande merutgifter för gruppen.

Med hänsyn till vad utskottet under närmast föregående punkt anfört,
synes ifrågavarande anslag böra utgå med förhöjt belopp och vill utskottet
föreslå, att anslaget bestämmes till 18,000 kronor. Det av herr Lindhagen
gjorda j^rkandet, att anslaget skulle upptagas med ett belopp av 18,900 kronor,
finner sig utskottet däremot icke kunna biträda.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
herr Lindhagens motion I: 57, i vad den avser förevarande
anslag, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
riksdagens interparlamentariska grupp, för budgetåret 1928
—1929 bevilja ett extra anslag av 18,000 kronor,

9:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till internationella fredsbyrån i Geneve för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

10 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till Svenska
föreningen för Nationernas förbund för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 1,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 12 och 13 av åberopade statsrådsprotokollet.

Uti förberörda inom första kammaren av herr C. Lindhagen väckta motion
(nr 57) har bl. a. hemställts, att till Svenska föreningen för Nationernas förbund
för budgetåret 1928—1929 anvisas ett extra anslag av 3,000 kronor i stället
för föreslagna 1,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål är å extra stat för budgetåret 1927.—1928 uppfört
ett anslag till belopp av 1,500 kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl föreligga att tillstyrka beviljande av högre
belopp för ifrågavarande ändamål än det av Kungl. Maj:t äskade, får hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med
avslag å den av herr Lindhagen väckta motionen I: 57, i vad
densamma avser förevarande anslag och därvid skiljer sig från

Statsutskottets utlåtande Nr S.

9

Kungl. Maj :ts framställning, må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till Svenska föreningen för Nationernas
förbund för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 1,500 kronor.

11 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till stipendier åt Stipendier
studerande vid universiteten för studier av Nationernas förbunds verksamhet aJfj svfy
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor. versiteten

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13—15 av åberopade statsrådspro- ^iVationer tokollet.

nas för bunds

verksamhet.

Departementschefen har i ärendet anfört bl. a. följande: [11.]

»Vid Nationernas förbunds sjunde ordinarie möte i september 1926 beslöt
förbundsförsamlingen att rikta en hemställan till de olika staterna att taga under
övervägande inrättandet av stipendier, avsedda att bereda möjlighet för
studerande vid universiteten att i Genéve följa förbundets verksamhet, och har
berörda beslut genom förbundets generalsekreterare bragts till svenska regeringens
kännedom.

Det önskemål, som förbundsförsamlingen genom förevarande framställning
velat tillgodose, och som i flera andra till Nationernas förbund anslutna stater
vunnit beaktande, synes mig i hög grad behjärtansvärt. Jag vill ock erinra om,
att detta önskemål berörts i föregående års statsverksproposition i samband med
frågan om anslag till främjande av upplysningsverksamhet rörande Nationernas
förbund. Såsom framgår av mitt uttalande till statsrådsprotokollet den 4 januari
1927 i detta ärende, var tanken den, att inom ramen av det anslag å 2,500
kronor, som begärdes för dylik upplysningsverksamhet, något ekonomiskt stöd
skulle kunna givas, bland andra, Sveriges Akademiska Förening för Nationernas
förbund, vilken förening särskilt inriktat sig på att bereda yngre akad#-mici möjlighet att göra sig förtrogna med det mellanfolkliga samarbetet. Emellertid
beviljade riksdagen endast 1,500 kronor, vilket belopp skulle helt komma
Svenska Föreningen för Nationernas förbund tillgodo.

För att kunna tillmötesgå nu ifrågavarande av förbundsförsamlingen gjorda
och av vederbörande universitetsmyndigheter förordade framställning torde ett
särskilt anslag vara behövligt. Om såsom föreslagits två stipendier inrättas
med skyldighet för vederbörande innehavare att under 4 ä 5 veckor, omfattande
tiden närmast före och under församlingens ordinarie möte, uppehålla
sig i Genéve för studier av Nationernas förbunds organisation och verksamhet,
synes medelsbehovet böra beräknas till 1,000 kronor.»

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit anledning till annan
erinran från utskottets sida, än att anslaget synes böra, i likhet med flertalet
andra liknande anslag på riksstaten, betecknas såsom reservationsanslag.
Utskottet hemställer alltså,

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till stipendier åt studerande vid universiteten
för studier av Nationernas förbunds verksamhet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000
kronor.

Bidrag till 12 :o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 12) att såsom bidrag till
för Institut kostnaderna för Institutets för mellanfolklig rätt sammanträde i Stockholm år
tets för 1928 för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag av 10,000 kronor.
lig^éUt^am- Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 15 och 16

manträde i av åberopade statsrådsprotokollet.

Stockholm
år 1928.

[12.] Departementschefen har i ärendet, bl. a., anfört följande:

»Ifrågavarande institut, som grundades år 1873 och är en sammanslutning av
folkrättspecialister i rent vetenskapligt syfte, har till ändamål att främja den
internationella rättens utveckling genom att, bland annat, utforma allmängiltiga
principer för densamma, bidraga till dess kodifiering, undersöka uppkommande
tvistefrågor och vid behov avgiva motiverade utlåtanden i tveksamma
eller svårlösta fall. Genom att publicera sina resolutioner och andra utlåtanden
söker institutet därjämte sprida kännedom om de principer, på vilka den
anser den internationella rätten höra grundas, för att på övertygelsens väg få
dem antagna och gällande.

Institutet har sedan dess grundande sammanträtt varje eller vartannat år å
olika platser utom under krigsåren.

Programmet för det till Stockholm utsatta sammanträdet upptager frågor rörande
bl. a. den internationella rättens kodifiering, nationalitet, ockupation och
mandat, territorialvatten, internationella floder och vattenvägar av internationell
betydelse, fartyg i främmande hamnar, diplomatisk och konsulär immunitet,
utvidgning av tillämpningsområdet för obligatorisk skiljedom, sammanslutningars
rättsliga ställning enligt internationell rätt, skydd för minoriteter samt
revision av växel- och checklagstiftningen.

Med hänsyn till institutets verksamhet och syften samt det stora anseende detsamma
åtnjuter i internationella kretsar synes mig vara ett allmänt intresse, att
institutet håller sitt nästa årsmöte i Sveriges huvudstad. De strävanden för den
internationella rättens utveckling, i vilka vårt land icke minst under senare år
tagit en verksam del, synas mig tala för, att statsmakterna genom beviljande av
anslag för ändamålet medverka härtill.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna för Institutets
för mellanfolklig rätt sammanträde i Stockholm år 1928
för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag av 10,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr S.

11

13:o) Uti förenämnda av herr C. Lindhagen inom första kammaren väckta
motion (nr 57) har bland annat hemställts, att till svenska freds- och skiljedomsföreningen
måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas ett extra anslag av

3,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får utskottet
hänvisa till motionen.

Frågan om anslag till svenska freds- och skiljdomsföreningen har vid olika
tillfällen under de senaste åren varit föremål för riksdagens bedömande. Riksdagen
har dock icke ansett sig böra bevilja något anslag till understödjande av
föreningens verksamhet.

Utskottet h^r icke funnit skäl föreligga att nu förorda ett frångående av
den utav riksdagen sålunda intagna ståndpunkten och får alltså avstyrka den
väckta motionen.

Utskottet hemställer,

att herr Lindhagens ifrågavarande motion I: 57, i vad den
avser förevarande anslag, icke må av riksdagen bifallas.

D. Diverse.

14ro) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i riksstaten för 1928—1929
uppföra det ordinarie förslagsanslaget rese- och flyttningsersättning, inspektioner,
tillfälliga uppdrag- med oförändrat belopp av 200,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid 16—20 av
åberopade statsrådsprotokollet.

I skrivelse nr 225 har 1927 års riksdag med anledning av vissa utav riksdagens
revisorer framställda anmärkningar rörande utgifterna å tredje huvudtitelns
anslag till resor och flyttningar anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta
verkställa undersökning om på vad sätt kostnaderna för förflyttning av personal
vid utrikesrepresentationen må kunna, nedbringas. Detta spörsmål har varit
föremål för undersökning av sakkunniga, vilka jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 7 oktober 1927 tillkallats för att inom utrikesdepartementet biträda med
utredning angående ändringar i fråga om utrikesförvaltningens organisation,
och hava de sakkunniga i ett den 19 nästlidne december i ämnet avgivit särskilt
utlåtande, som sin mening framhållit, att i varje fall någon sänkning av
anslaget genom vidtagande av vissa av revisorerna ifrågasatta åtgärder icke
syntes kunna ske ävensom att åtskilliga olägenheter ofta måste uppstå, därest
dessa åtgärder vidtoges.

Departementschefen har anslutit sig till de sakkunnigas mening.

I likhet med de sakkunniga och departementschefen finner utskottet den i
ärendet verkställda utredningen givä vid handen, att för närvarande någon
minskning av medelsbehovet under det nuvarande ordinarie förslagsanslaget
till rese- och flyttningsersättning, inspektioner och tillfälliga uppdrag icke

Motion angående
anslag
till
svenska
freds- och
skiljedomsföreningen

m. m.

Utskottets

yttrande.

Rese- och
flyttningsersättning,

inspektioner,
tillfälliga
uppdrag.

Utskottets

yttrande.

12

Statsutskottets utlåtande Nr S.

kan äga rum. Utskottet, som måste finna det beklagligt, att några åtgärder
av betydelse i berörda syfte icke nu kunnat vidtagas, har ansett sig böra uttala
sin förväntan, att Kungl. Maj :t tillser, att utgifterna begränsas i möjligaste
mån. För att även riksdagen skall bliva i tillfälle att något närmare
följa utvecklingen av de framtida kostnaderna för ifrågavarande ändamål, har
utskottet emellertid velat föreslå, att det nuvarande ordinarie anslaget, som
är beräknat för såväl resekostnader som flyttningsersättning, uppdelas i två
ordinarie anslag av förslagsanslags natur, det ena avsett för rese- och traktamentspenningar
åt befattningshavare inom utrikesrepresentationen och det
andra avsett för samtliga i samband med sådana befattningshavares flyttning
uppkommande kostnader. Motsvarande anslagsuppdelning har redan genomförts
å fjärde huvudtiteln. Enligt utskottets mening bör för budgetåret 1928
—1929 under vart och ett av nämnda två nya anslag anvisas ett belopp av

100,000 kronor.

I anledning av vad utskottet sålunda föreslagit får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) ur riksstaten utesluta ordinarie förslagsanslaget till reseoch
flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga uppdrag;

b) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra ett nytt
ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar
å 100,000 kronor;

c) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra ett nytt
ordinarie förslagsanslag till flyttningsersättning å 100,000 kronor.

15 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till upplysningsverksamhet i utlandet angående
Sverige för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag av

125,000 kronor.

16 :o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer utottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av kostnader för förhyrning av
fastighet för beskickningen i Moskva m. m. för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 45,000 kronor.

Inköp av be- 17 :o) Beträffande Kungl. Maj :ts förslag rörande anslag för inköp av behusi^Bryssel
skickningshus i Bryssel (punkt 15) samt rörande anslag för dyrtidstillägg åt
samt dyr- befattningshavare i statens tjänst, tillhörande utrikesdepartementet samt be^t^befatt-
kokningar och konsulat (punkt 16) kommer utskottet att framdeles avgiva ut ningshavare

låtande; vilket utskottet velat härmed för riksdagen
i statens

tjänst. anmäla.

[15 och 16.j

Upplysningsverksamhet
i utlandet

angående
Sverige.

[13.]

Förhyrande
av fastiglret
för beskickningen
i
Moskva

[14.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

E. Övriga ordinarie anslag.

18 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under avdelningen »D. Diverse» av tredje huvudtiteln,
har någon ändring icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under avdelningen »D. Diverse»
av tredje huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt
omförmälda, må i riksstaten för budgetåret 1928—1929
uppföras med oförändrade belopp, dock att i anslaget till tryckningskostnader
må göras den jämkning som kan erfordras till
jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Stockholm den 31 januari 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. 3. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F.
Vennersten, Olof Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, 0. Bergqvist, G. P. V.
Nilsson i Gränebo, J. G. Walles, C. A. Carlsson i Gävle, E. A. Hallin och C. I. Asplund; från

andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,
O. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J.
Carlsson-Froslerud, P. M. Olsson i Blädinge, 0. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son
Törnkvist i Karlskrona, E. Eristensson i Göteborg och B. F :son Holmgren;
med undantag därav att i behandlingen av

punkterna 7 och 8 deltagit herrar D. Hansén i st. f. herr Carlsson i Gävle, P. A.
Bergström i st. f. herr Asplund, E. G. E. Eriksson i Stockholm i st. f. herr Carlsson-Frosterud,
C. A. Andersson i Storegården i st. f. herr Olsson i Blädinge och O.
Anderson i Höör i st. f. herr Eristensson i Göteborg;

ävensom att i behandlingen av punkterna 1—6 och 9—18 deltagit herr J. Olofsson
i Digernäs i st. f. herr Bengtsson i Norup.

Övriga

ordinarie

anslag.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Reservation:

vid punkt 13 (motion ang. anslag till Svenska freds- och skiljedomsföreningen) av

herr Olof Olsson, vilken ansett, att utskottet bort hemställa om bifall till
herr Lindhagens i ämnet väckta motion.

Stockholm 1928. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

280350

Statsutskottets utlåtande Nr ■>''.

I

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet ......................................................

*528,000

*30,000

B. Sveriges representation i utlandet ....................

*2,401,800

*645,000

C. Internationella byråer in. m.

1

Sveriges andel i kostnaderna under år 1928 för Natio-

nemas förbund, förslagsanslag ....................................

295,500

2

Sveriges representanters deltagande i Nationernas för-

bunds delegeradeförsamling ........................................

35,000

3

Sveriges deltagande i internationella konferenser........

30,000

4

Internationella skiljedomstolens byrå i Haag, förslags-

anslag ............................................................................

4,200

5

Riksdagens interparlamentariska grupp ........................

18,000

6

Internationella fredsbyrån i Geneve ............................

1,000

7

Svenska föreningen för Nationernas förbund................

1,500

8

Stipendier åt studerande vid universiteten för studier av

Nationernas förbunds verksamhet, reservationsanslag

1,000

9

Institutets för mellanfolklig rätt sammanträde i Stock-

holm år 1928................................................................

10,000

Säger för internationella byråer m. m.

396,200

D. Diverse.

1

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

100,000

2

Flyttningsersättning, förslagsanslag ................................

100,000

3

Underhåll och reparationer av statens fastigheter i

utlandet, möbler m. m., reservationsanslag................

60,000

4

Skrivmaterialier, expenser m. m., reservationsanslag....

275,000

5

Telegram- och telefonkostnader, förslagsanslag ............

135,000

6

Uppvärmning, belysning in. m., förslagsanslag ............

50,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 0 sand. 3 häft. (Nr 3.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

7

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

20.000

8

Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda

svenska undersåtar, förslagsanslag ............................

100,000

9

Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige ...

125,00

10

Hemliga utgifter................................................................

75,000

11

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga in. m.,

reservationsanslag ........................................................

10,000

12

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

30,000

13

Förhyrning av fastighet för beskickningen i Moskva

m. m., förslagsanslag....................................................

45,000

14

Inköp av beskickningshus i Bryssel ..........................

* 1;>0,000

15

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ....................................................................

* 250,000

Säger för diverse!

955,000

570,000

Summa

3,884,800

1,641,200

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.