Statsutskottets utlåtande Nr 111.
1
Nr m.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1928 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
första och andra flygkärernas förläggning järnte
i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
1 en till riksdagen avlåten den 9 mars 1928 dagtecknad proposition, nr 175,
vilken hänvisats till förberedande behandling av statsutskottet, i vad avser
frågan om platsen för flygkårernas förläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden,
föreslagit riksdagen dels besluta, att 1. flygkåren skall förläggas till
Västerås och 2. flygkåren till Hägernäs—Karlskrona, dels ock medgiva, att
kronoegendomen fyra mantal Hässlö nr 1, 2, 3 och 4 i Badelunda socken
av Västmanlands län må överflyttas från domänstyrelsens till flygstyrelsens
förvaltning och statens domäners fond därvid nedskrivas med ett mot egendomens
taxeringsvärde svarande belopp.
Ifrågavarande proposition har beträffande överflyttningen från domänstyrelsens
till flygstyrelsens förvaltning av kronoegendomen Hässlö ävensom
beträffande nedskrivning av statens domäners fond blivit hänvisad till jordbruksutskottet.
I anledning av förevarande proposition hava inom andra kammaren väckts Motioner.
tvenne motioner, nämligen:
dels av herrar B. Holmgren och A. A:son Törnkvist i Karlskrona (nr 460), vari
hemställts, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 175 angående
l:a och 2:a flygkårernas förläggning i vad angår 2:a flygkåren, ville
besluta, att 2:a flygkåren skall förläggas till Karlskrona—Hägernäs.
dels ock av herr H. Laurin (nr 466), vari hemställts, att riksdagen ville
vidtaga den förändringen i Kungl. Maj:ts proposition nr 175, att 2:a flygkåren
förlägges till Yaxholm-Bindön, alternativt Yaxholm-Rindön-Hägernäs.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Enligt 1925 års riksdags beslut rörande flygvapnets organisation skulle Förlaggnings
1.
flygkåren förläggas till Uppsala och 2. flygkåren till Yästerås—Hägernäs. behandling
Till Yästerås skulle dessutom förläggas den av de större centrala flygverk- vid 1925,1926
städerna, som i första hand avsågs för underhåll av sjöflygplan. Arbetena och 1927 ärs
’ & J riksdagar.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 83 häft. (Nr 177.) 1298 28 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 111.
med iordningställande av en sjöflygstation i Yästerås och uppförande av
llygverkstad därstädes hava numera i det närmaste slutförts, och från den
1 november 1927 har driften vid flygverkstaden kunnat igångsättas.
Däremot hava några arbeten för 1. flygkårens förläggning till Uppsala
ännu icke påbörjats. Närmaste anledningen härtill har varit de tvivelsmål,
som uppstått i fråga om lämpligheten av ifrågavarande förläggning, och de
förnyade utredningar, som i följd därav ansetts böra verkställas beträffande
såväl nämnda kårs förläggning som övriga därmed sammanhängande frågor.
I en vid 1926 års riksdag inom andra kammaren väckt motion (nr 230)
föreslogs sålunda, att en utredning måtte verkställas ur såväl ekonomiska
som strategiska, taktiska, tekniska och övnings synpunkter beträffande platsen
för 1. flygkårens förläggning, samt att — i avvaktan på denna utrednings
slutförande och framläggande — riksdagen även måtte besluta, att
några åtgärder för kårens förläggning till Uppsala tillsvidare icke skulle
vidtagas. I sitt utlåtande i anledning av nämnda motion hemställde statsutskottet,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla, att
Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en allsidig utredning av frågan om
platsen för 1. flygkårens förläggning. Nämnda förslag förföll visserligen till
följd av kamrarnas skiljaktiga beslut i ärendet, men, såsom dåvarande chefen
för försvarsdepartementet meddelade vid motionens behandling i kamrarna,
pågick redan då utredning angående 1. flygkårens förläggning. I
brev den 4 juni 1926 angående reglering för budgetåret 1926-—1927 av utgifterna
under riksstatens fjärde huvudtitel, såvitt anginge flygvapnet, förordnade
Kungl. Maj:t, att den utredning i ärendet, som chefen för flygvapnet
hade att verkställa, skulle avse såväl vid Uppsala befintliga lämpliga
områden för 1. flygkårens förläggning som ock, eventuellt, annan ort. Samtidigt
föreskrevs, att de för bestridande av kostnader för anordnande av
flygfält och uppförande för flygvapnets räkning av vissa byggnader m. m. i
Uppsala anvisade medel, utgörande sammanlagt 335,000 kronor, tillsvidare,
i avvaktan på slutligt avgörande av förläggningsfrågan, icke finge tagas i
anspråk.
Sedan chefen för flygvapnet med skrivelse den 30 september 1926 inkommit
med utredning och förslag rörande 1. flygkårens förläggning samt vederbörande
myndigheter blivit i ärendet hörda, föreslog Kungl. Maj :t i proposition
(nr 222) till 1927 års riksdag, att även nämnda kår skulle förläggas till Västerås,
i vars närhet ett landflygfält skulle för ändamålet anordnas å mark tillhörande
dels de i enskild ägo varande egendomarna tre mantal Hagbyholm
och ett mantal Klinta nr 1 i Irsta socken, dels ock kronoegendomen fyra
mantal Hässlö nr 1, 2, 3 och 4 i Badelunda socken, vilken sistnämnda egendom
i samband därmed skulle överföras från domänstyrelsens till flygstyrelsens
förvaltning.
I skrivelse den 8 juni 1927 (nr 298) i anledning av förenämnda proposition
framhöll riksdagen, att riksdagen på anförda skäl icke ansett sig för
det dåvarande böra fatta ståndpunkt till det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget
samt att riksdagen funnit en förnyad utredning av frågan om för
-
Statsutskottets utlåtande, Nr 111. •’
läggningen av såväl 1. som 2. flygkåren böra komma till stånd. Vid denna
utredning borde jämväl beaktas flygvapnets framtida behov av hangarutrymme
samt den lämpligaste fördelningen av hangarer å olika platser..
Riksdagen avslog alltså Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition samt anhöll,
att Kungl. Maj:t måtte verkställa nämnda utredning och för 1928 års
riksdag framlägga förslag i fråga om förläggningen av 1. och 2. flygkårerna.
Genom beslut den 18 juni 1927 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen for försvarsdepartementet
att tillkalla högst fem utredningsmän för att inom departementet
biträda med verkställande av den utav riksdagen begäida utredningen
i fråga om förläggningen av 1. och 2. flygkårerna. De jämlikt nämnda
bemyndigande tillkallade utredningsmännen hava med skrivelse den 14 december
1927 överlämnat utredning och förslag i ämnet.
Den av de sakkunniga verkställda utredningen (statsrådsprotokollet sid.
4—12) utmynnade i förslag, att 1. flygkåren skulle förläggas till Yästerås
och att 2. flygkåren skulle förläggas till Karlskrona—Hägernäs.
Över de sakkunnigas förslag hava yttranden avgivits av chefen för generalstaben,
chefen för marinstaben och flygstyrelsen (statsrådsprotokollet sid.
14—20).
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Då jag icke funnit mig böra ifrågasätta någon ändring i den av 1925 års
riksdag beslutade organisationen av flygvapnet, saknar jag anledning att i
detta sammanhang närmare ingå på det av chefen för marinstaben väckta
förslaget, att 1. flygkåren icke skulle uppsättas utan de för densamma avsedda
flygförbanden uppdelas på 2. och fl. flygkårerna. Sasom utredningsmännen
framhållit, torde en dylik åtgärd, som i väsentlig, grad skulle förändra
den år 1925 beslutade organisationen, icke kunna vidtagas, utan att
hela organisationsspörsmålet underkastades en förnyad allsidig .utredning.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär utredningsmännens
förevarande förslag, att 1. flygkåren skulle förläggas till Västeras och 2.
flygkåren till Karlskrona—Hägernäs.
Vad till en början 1. flygkåren angår, anser jag i likhet med utredningsmännen,
att Uppsala och Västerås torde vara de enda platser, som kunna
komma i fråga som förläggningsplats för nämnda kår. Vid en jämförelse
mellan dessa båda orter hava utredningmännen kommit till det resultatet,
att Västerås ur olika synpunkter är att föredraga framför Uppsala.
Utredningsmännens förslag om 1. flygkårens förläggning till Västerås har
förordats av chefen för marinstaben. Även chefen för generalstaben har
biträtt nämnda förslag under förutsättning, att 2. flygkåren förlägges till
annan ort än Västerås. Under samma förutsättning har flygstyrelsen ansett
sistnämnda plats lämplig såsom förläggningsort för 1. flygkåren, ehuru styrelsen
dock vidhållit sin tidigare uttalade asikt, att Uppsala ur rent militära
synpunkter vore att föredraga i sådant hänseende.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av frågan om avlåtande till 1927 års riksdag
av proposition (nr 222) angående 1. flygkårens förläggning ansåg jag mig
böra förorda nämnda kårs förläggande till Västerås. Den ståndpunkt, jag
sålunda då intog, finner jag mig alltjämt böra vidhålla. De skäl, som under
ärendets behandling framfördes mot en förläggning av 1. flygkåren till Uppsala,
kvarstå alltjämt. Däremot kommer det viktigaste skäl, som då anför
-
Utredning
genom sakkunniga
år 1927.
Departements
chefen.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 111.
des mot eu förläggning till Västerås, nämligen anhopningen av alltför stor
del av flygvapnet till en och samma plats, att bortfalla vid ett bifall till
utredningsmännens förslag i fråga om 2. flygkåren, enligt vilket denna kår
skulle förläggas till annan ort. Jag tillstyrker alltså utredningsmännens
förslag, att 1. flygkåren förlägges till Västerås, varvid åt kåren bör upplåtas
förutvarande Västmanlands regementes kasernetablissemang ävensom den
vid Västeråsfjärden anordnade sjöflygstationen. Jag har även funnit mig
kunna biträda utredningsmännens förslag beträffande anordnandet av för
kåren erforderligt landflygfält. Jag tillstyrker sålunda, att avledandet av den
genom clet föreslagna flygfältsområdet nu gående Hässlöbäcken må ske enligt
alternativ 1 i det av lantbruksingenjören Welin-Berger uppgjorda förslaget
rörande flygfältets iordningställande.
Enligt i bil. 2 intagen kostnadsberäkning skulle utgifterna för dräneringsm.
fl. arbeten å flygfältet, för erforderliga markförvärv från egendomarna
Hagbyholm och Klinta samt för syneförrättning och kontrollantarvoden uppgå
till sammanlagt 171,000 kronor. Då motsvarande kostnader enligt flygstyrelsens
i propositionen nr 222. till 1927 års riksdag framlagda beräkningar
upptogos till 267,800 kronor, innebär utredningsmännens förslag i förevarande
avseende en kostnadsminskning av omkring 100,000 kronor.
Såsom i nyssnämnda proposition omförmälts, har domänstyrelsen i utlåtande
den 18 februari 1927 hemställt, att kronoegendomen Hässlö, för den
händelse den komme att delvis upplåtas till flygfält, måtte i sin kelhet avföras
från styrelsens förvaltning. Med hänsyn härtill synes nämnda egendom
böra överföras till flygstyrelsens förvaltning, och torde i samband härmed
statens domäners fond böra nedskrivas med ett mot egendomens taxeringsvärde
svarande belopp. Då egendomen är utarrenderad till den 14
mars 1930 och någon uppgörelse på rimliga villkor icke kunnat träffas med
arrendatorn om arrenderättens avstående, torde det bliva nödvändigt att för
berörda ändamål använda expropriationsförfarande. I utredningsmännens
kostnadsberäkning bär för ersättning åt arrendatorn upptagits ett belopp av
50,000 kronor. Med hänsyn till att den årliga arrendeavgiften för egendomen
endast uppgår till 7,200 kronor, torde det sålunda beräknade ersättningsbeloppet
vara fullt tillräckligt.
Sammanlagda kostnaderna för 1. flygkårens förläggning till Västerås hava
av utredningsmännen beräknats till ‘ 1,250,000 kronor, varav dock 530,000
kronor redan anvisats för sjöflygstationens iordningställande. Det belopp,
som för ändamålet ytterligare erfordras, skulle sålunda uppgå till 720,00(i
kronor. Emot utredningsmännens ifrågavarande beräkningar har jag icke
något att erinra.
I fråga om 2. flygkårens förläggning hava utredningsmännen undersökt
olika alternativ och — efter att på anförda skål hava utmönstrat övriga av
de prövade förläggningsalternativen — verkställt en jämförelse mellan kårens
förläggning till, å ena sidan, Karlskrona—Hägernäs (alternativ I) och, å
andra sidan, Västerås—Hägernäs (alternativ II), varvid i båda fallen förutsatts,
att 1. .flygkåren förlägges till Västerås. Utredningsmännen hava funnit,
att alternativ II. ur ekonomisk synpunkt torde kunna anses något förmånligare
än alternativ I, men att det sistnämnda i övrigt vore avsevärt fördelaktigare.
^ Utredningsmännen hava på grund därav föreslagit, att 2. flygkåren
måtte., förläggas till Karlskrona—Hägernäs, varvid emellertid är att
märka, att förläggningen till Hägernäs av vissa delar av kåren synes hava
avsetts att endast bliva av mera tillfällig natur.
Såsom framgår av. chefens för marinstaben i ärendet avgivna utlåtande,
har denne i motsats till utredningsmännen ansett, att en förläggning enligt
alternativ II, modifierat i så måtto, att Hägernäsförläggningen erhölle ökad
Statsutskottets utlåtande År 111.
omfattning, ur såväl strategisk som utbildnings-, övnings- och ekonomisk
synpunkt vore att förorda framför en förläggning till Karlskrona—Hägernäs.
Flygstyrelsen bär ä sin sida framhållit, att, därest 1. flygkåren förlädes
till Västeras, alternativet Karlskrona—Hägernäs vore det enda, som enligt
styrelsens mening kunde ifrågakomma för 2. flygkåren. Härvid har dock
flygstyrelsen förutsatt, att både Karlskrona och Hägernäs skulle utbyggas
för permanent förläggning av kåren.
Engångskostnaderna för 2. flygkårens förläggning hava av utredningsmännen
beräknats uppgå till 1,125,500 kronor enligt alternativ I och till
1,387,500 kronor enligt alternativ II. Med hänsyn till att kostnaderna för
1- flygkårens förläggning enligt sistnämnda alternativ endast skulle uppgå
till 920,000 kronor mot 1,250,000 kronor enligt alternativ I, skulle dock de
sammanlagda kostnaderna för båda flygkårernas förläggning ställa sig något
lägre enligt alternativ II än enligt alternativ I.
Meningarna angående lämpligaste platsen för 2. flygkårens förläggning
äro såsom förut nämnts delade. Med hänsyn till att nämnda kår i första
hand är avsedd för marinens behov, synes man vid valet av dess förläggningsplats
böra sträva efter att komma intill eller i närheten av flottans örlogsstationer.
. Genom en dylik anordning skulle samövningarna med flottan
under fredstid underlättas, varjämte förläggningen under krigstid bleve användbar
såsom bas för av kåren mobiliserade flygstridskrafter.
Ur dessa synpunkter torde såväl Karlskrona som Hägernäs vara lämpliga
förläggningsplatser för 2. flygkåren. Däremot synes Västerås varken erbjuda
tillfredsställande förhållanden med avseende på möjligheterna till samövning
med marinen eller lämpa sig som bas för kårens flygstridskrafter under
krigstid. Härtill kommer, att en förläggning till Västerås, dit även 1. flygkåren
enligt föreliggande förslag skulle förläggas, komme att medföra “en
relativt stor anhopning av landets flygstridskrafter därstädes, ett förhållande
varemot erinringar framställts såväl av vissa myndigheter som från riksdagens
sida vid behandlingen av propositionen nr 222 till 1927 års riksdag.
I betraktande av vad sålunda förekommit och på de skäl i övrigt, som utredningsmännen
i ämnet anfört, har jag för egen del kommit till den uppfattningen,
att eu förläggning av kåren till Karlskrona—Hägernäs är att
föredraga framför kårens förläggande helt eller delvis till Västerås.
Vid en jämförelse mellan Karlskrona och Hägernäs inbördes hava utred
ningsmännen kommit till det resultatet, att Hägernäs ur strategisk synpunkt
vore något överlägset Karlskrona, men att alla skäl i övrigt talade för en
förläggning till sistnämnda plats. Isynnerhet ur ekonomisk synpunkt vore
Karlskrona-alternativet att förorda.
Emellertid hava såväl chefen för marinstaben som högste befälhavaren
över kustflottan ansett, att Karlskrona icke borde vara förläggningsplats för
2. flygkårens huvuddel, vilken i stället borde förläggas till närheten av Stockholm.
Elygstyrelsen har, såsom redan nämnts, ansett sig kunna tillstyrka en
förläggning av 2. flygkåren till Karlskrona och Hägernäs under förutsättning,
att båda dessa platser utbyggdes för permanent förläggning. I Karlskrona
borde enligt styrelsens mening allenast ordnas förläggning för den flygtrupp,
som skulle betjäna därvarande formationer av flottan och kustartilleriet.
Enligt flygstyrelsens åsikt skulle även en dylik förläggning kunna anordnas
inom den av utredningsmännen angivna kostnadsramen, 1,125,500 kronor.
Förutsättningen härför vore, att vid Hägernäs personalen i huvudsak förlädes
ombord å logementsfartyg. I Karlskrona skulle flygstationen bibehållas
å Stumholmen, där hangarbyggnader skulle uppföras. För vinnande av
6
Statsutskottets utlåtande Nr 111.
Utskottets
yttrande.
erforderligt verkstads- och förrådsutrymme skulle flottans epidemisjukhus
eller annan lämplig lokal överlåtas till flygvapnet.
I anledning härav har marinförvaltningen meddelat, att nyssnämnda sjukhusbyggnad
ej kunde avvaras, men att motsvarande utrymme kunde för angivet
ändamål beredas i stora slupskjulet å Stumholmen.
Kostnaderna för förläggningens ordnande enligt flygstyrelsens förslag
skulle fördela sig med 830,500 kronor för Hägernäs och 295,000 kronor för
Karlskrona.
Yid en förläggning av 2. flygkåren till Hägernäs—Karlskrona i huvudsaklig
överensstämmelse med de sålunda av flygstyrelsen angivna riktlinjerna
skulle de invändningar bortfalla, som från chefens för marinstaben sida ur
strategisk synpunkt framställts mot utredningsmännens förslag rörande
nämnda kårs förläggning. Genom en dylik anordning vinnes även en mera
tillfredsställande förläggning av kåren i förhållande till den centrala flygverkstaden
i Västerås, varjämte besparingar komma att uppstå på övningsanslaget
därigenom, att flygövningarna vid en förläggning till Hägernäs i
ökad utsträckning kunna bedrivas å den ordinarie förläggningsplatsen.
Jag har därför funnit mig böra tillstyrka, att 2. flygkåren förlägges till
Hägernäs—Karlskrona i huvudsaklig överensstämmelse med förut angivna,
av flygstyrelsen föreslagna grunder.
Enligt vad förut nämnts, hava engångskostnaderna för förläggningarnas
ordnande beräknats för 1. flygkåren till 1,250,000 kronor och för 2. flygkåren
till 1,125,500 kronor eller således tillhopa 2,375,500 kronor. Då härav redan
1,523,000 kronor av riksdagen ställts till förfogande, återstår att anvisa en
summa av 852,500 kronor. Med hänsyn därtill, att av redan anvisade medel
ett belopp av 525,000 kronor ännu icke tagits i anspråk och alltså i första
hand kan disponeras för bestridande av ifrågavarande engångskostnader,
torde det kunna anstå till nästkommande år med framställning till riksdagen
om anvisande för ändamålet av ytterligare erforderliga medel.»
Utskottet vill en början erinra om att enligt 1925 års riksdags beslut i
fråga om flygvapnets organisation första flygkåren skulle förläggas till Uppsala
samt andra flygkåren till Västerås—Hägernäs. Sedan närmare utredning
blivit verkställd rörande lämpligaste platsen för första flygkårens förläggning,
framlade Kungl. Maj:t i proposition till 1927 års riksdag förslag
om att både första och andra flygkårerna skulle förläggas till Västerås, andra
flygkåren dock med en avdelning i Hägernäs i enlighet med 1925 års beslut.
Sedan riksdagen avslagit ifrågavarande proposition samt anhållit om utredning
och förslag till 1928 års riksdag om den lämpligaste förläggningen av
såväl första som andra flygkåren, har nu Kungl. Maj:t i förevarande proposition,
sedan ytterligare utredning i ärendet verkställts genom särskilt för
ändamålet tillkallade sakkunniga, föreslagit, att första flygkåren skall förläggas
till Västerås samt andra flygkåren till Hägernäs—Karlskrona med
huvuddelen å förstnämnda plats. Emellertid hava nämnda sakkunniga ifrågasatt
andra flygkårens förläggning med huvuddelen till Karlskrona och endast
en mindre del till Hägernäs. Under förläggningsfrågans tidigare behandling
hava därjämte undersökningar verkställts rörande flygkårernas eller delars
av desamma förläggande till Karlsborg och Vaxholm samt Kindö.
Av vad sålunda anförts framgår, att frågan om lämpligaste förläggning
av ifrågavarande flygkårer varit föremål för skilda meningar, samt att från
tStatsutskottets utlåtande Nr ill. 7
Kungl. Maj:ts sida olika förslag beträffande förläggningsplatserna blivit tid
efter annan framlagda.
Enligt den av Kungl. Maj:t i förevarande proposition framlagda, av flygstyrelsen
uppgjorda kostnadsberäkningen skulle för första flygkårens förläggning
till Västerås erfordras, utöver redan anvisade 530,000 kronor, ytterligare
720,000 kronor samt för -andra flygkårens förläggning beliöva tagas i anspråk
ett belopp av 1,125,500 kronor, varav 830,500 kronor avses för anordningar
vid Hägernäs och återstående 295,000. kronor för kårens Karlskronaavdelning.
Det av de sakkunniga framställda förslaget, vilket upptages i motionen
II: 460, skulle draga samma engångskostnader som Kungl. Majrts förslag.
Utskottet har avlagt besök i Karlskrona och tagit del av möjligheterna
att dit förlägga delar av andra flygkåren samt har under föregående riksdag
besökt såväl Uppsala, Västerås och Hägernäs som de ifrågasatta sjöflygplatserna
på Kindön och Vaxön, varvid utskottet tagit närmare kännedom
om förläggningsmöjligheterna därstädes och lämpligheten av att å nämnda
orter helt eller delvis bereda plats för ifrågavarande flygkårer.
Utskottet, som i detta sammanhang ansett sig böra omnämna, att till
utskottet inkommit en framställning från drätselkammaren i Vaxholm avseende
förläggning av delar av andra flygkåren till Vaxön, har ansett, att
beslut rörande flygkårernas förläggning bör fattas vid innevarande års riksdag.
Ett ytterligare uppskov med bestämmandet av platserna för förläggningen
måste nämligen medföra uppskov jämväl med uppsättningen av
första flygkåren och dess organiserande såsom särskilt förband, något som
enligt utskottets mening icke kan anses tillrådligt. På grund härav har
utskottet ansett sig böra avstyrka det i motionen II: 466 väckta förslaget
om den förändringen i Kungl. Maj:ts förslag, att andra flygkåren skall förläggas
till Vaxholm—Kindön, alternativt Vaxholm—Kindön—Hägernäs, då
detta förslag måste innebära, att ytterligare utredning av förläggningsfrågan
sker, i all synnerhet som några tillförlitliga kostnadsberäkningar icke föreligga
beträffande de i motionen upptagna förläggningsalternativen. Vad beträffar
den av Vaxholms drätselkammare gjorda framställningen har utskottet
vid verkställd undersökning rörande möjligheten av att lösa förläggningsfrågan
enligt detta alternativ funnit en sådan lösning utesluten.
Vad då till en början beträffar frågan om förläggning av första flygkåren,
har utskottet, vid det förhållandet att någon förläggning av denna kår till
Uppsala i enlighet med den ursprungliga i 1925 års organisation av flygvapnet
ingående planen för de olika flygkårernas förläggning icke numera
kan ifrågakomma, sedan innevarande års riksdag fattat beslut om arméns
underofficers skolas placering i Uppsala, velat tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag
om att kåren stationeras i Västerås.
Vidkommande därefter spörsmålet om andra flygkårens förläggning delar
utskottet de sakkunnigas och departementschefens uppfattning om att denna
kår bör förläggas delvis i Stockholmstrakten och delvis i Karlskrona. Med
hänsyn till att de marina myndigheterna och flygstyrelsen förordat, att
8
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
kårens huvuddel stationeras i Hägernäs, har utskottet, som funnit de för
denna förläggning anförda skälen vara övertygande, velat tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag. Härigenom torde nämligen vissa icke obetydliga fördelar
framför en förläggning av kårens huvuddel i Karlskrona stå att vinna. Erinras
må sålunda om Hägernäs relativa närhet till den centrala flygverkstaden
i Yästerås och om de bättre väderleksförhållandena i Stockholmstrakten,
vilka möjliggöra flygning större antal dagar per år än som låter sig
göra i Karlskrona. Härtill komma samtliga de övriga skäl, som anförts av
flygstyrelsen och departementschefen för kårens förläggning till Hägernäs—
Karlskona, och vilka synas utskottet giva vid handen att ur såväl strategiska
som övnings- och utbildningssynpunker kårens huvuddel bör förläggas till
Hägernäs.
Utskottet, som sålunda ansett sig böra avstyrka det i motionen II: 460
framlagda förslaget, har funnit, att engångskostnaderna vid förläggning av
andra flygkåren till Hägernäs—Karlskrona kunna beräknas i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å herrar B. Holmgrens och Törnkvists i Karlskrona
ovanberörda motion II: 460 ävensom å herr Laurins
förevarande motion II: 466 besluta, att första flygkåren skall
förläggas till Västerås och andra flygkåren till Hägernäs—
Karlskrona.
Stockholm den 26 maj 1928.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVABNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. IT. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof
Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, O. Ber f/q vist, C. A. Carlsson i Gävle, C. I.
Asplund, P. A. Bergström,, J. B. Johansson i Fredrikslund, K. E. Andersson i Eliantorp
och J. Clemedtson;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R.
Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-Frosterud, A. A.son Törnkvist
i Karlskrona, B. F:son Holmgren, O. Strindlund, K. S. V. Ward, O. E. F. Järte,
A. Danielsson och C. A. Anderson i Storegården.
Statsutskottets utlåtande Nr 111.
it
Reservation:
av lierrar Wiclell, Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, K. E. Andersson
i Eliantorp, Clemedtson, Rydén, Jansson i Falun, Törnkvist i Karlskrona,
Holmgren, Strindlund och Ward, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
»Utskottet vill------stationeras i Västerås.
Vidkommande därefter spörsmålet om andra flygkårens förläggning delar
utskottet de sakkunnigas och departementschefens uppfattning om att denna
kår bör förläggas delvis i Stockholmstrakten och delvis i Karlskrona. Dock
förefaller det utskottet, som om övervägande skäl talade för att kårens
huvuddel förlägges till Karlskrona i stället för, sasom departementschefen
förordat, till Hägernäs. Enligt utskottets mening måste det nämligen anses
mindre lämpligt, att en permanent förläggning av kårens huvuddel ordnas
på ett logementsfartyg. Då en dylik förläggning i längden icke kan anses
tillfredsställande, lärer nämligen krav snart komma att resas på anordnande
av kasernutrymme vid Hägernäs, något som torde medföra ganska betydande
engångskostnader. Härtill kommer, att förbindelserna till Hägernäs icke
kunna anses vara fullgoda och i varje fall äro ägnade att öka de årliga kostnaderna
för en förläggning av andra flygkårens huvuddel till denna ort. Slutligen
lärer ej kunna undvikas att för Hägernäs anordna särskilt luftförsvar,
därest kårens huvuddel förlägges dit. Vad åter angår förslaget om ordnandet
av förläggningen av kårens Karlskronadel i enlighet med Kungl. Maj.ts förslag,
har utskottet icke kunnat finna de tilltänkta anordningarna i Karlskrona
vara ändamålsenliga, detta särskilt med tanke på möjligheten av att i framtiden
kunna utöka denna avdelning. Utskottet har därför icke ansett sig
kunna tillstyrka, att andra flygkåren förlägges i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag.
De av de sakkunniga angivna fördelarna för ordnandet av andra flygkårens
förläggning med huvuddelen i Karlskrona synas utskottet val a så
påtagliga, att utskottet för sin del finner sig böra ansluta sig till denna lösning
av frågan, vilken lösning, såsom ovan nämnts, jämväl påyrkats i motionen
11:460. Enligt utskottets mening bör förläggningen i Karlskrona kunna
ordnas i grenadjärkasernen och sjöflygplats anordnas vid den i närheten av
kasernen belägna s. k. Studentviken. En gemensam förläggning i grenadjärkasernen
av andra flygkåren och Kronobergs regementes till Karlskrona
förlagda detachement lärer för övrigt vara ägnad att minska de årliga kostnaderna
för såväl flygvapnet som pämnda infanteriförband, varjämte ett rationellare
utnyttjande av tillgängligt kasernutrymme härigenom kan vinnas.
Kårens Hägernäsavdelning torde under sadana förhallanden böra organiseras
i huvudsaklig överensstämmelse med den plan, som legat till grund för den
ursprungligen beslutade förläggningen till Yästerås-Hägernäs.
En förutsättning för ifrågavarande förslag är emellertid, att avtal truffas
med Karlskrona stad om upplåtande av mark till sjöflygplats och om fram
Bihang
till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 83 haft. (Nr 111.) 1298 28 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
dragande av erforderliga ledningar, allt utan särskild kostnad för kronan.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat, torde inga hinder möta mot avslutande
av ett sådant avtal.
Utskottet, som sålunda ansett sig böra tillstyrka det i motionen II: 460
framlagda förslaget, har funnit, att engångskostnaderna vid förläggning av
andra flygkåren till Karlskrona-Hägernäs kunna beräknas till samma belopp,
som av de sakkunniga angivits och som jämväl av Kungl. Maj:t beräknats
för förläggningen Hägernäs-Karlskrona.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen ma i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till herrar B. Holmgrens och Törnkvists i Karlskrona
ovanberörda motion II: 460 ävensom med avslag å herr
Laurins förevarande motion II: 466 besluta, att första flygkåren
skall förläggas till Västerås och andra flygkåren till KarlskronaHägernäs.
»
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.