Statsutskottets utlåtande Nr 148.
1
Nr 148.
Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1928 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till
grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1928
— 1929 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade
pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra
ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga
emcritilöner.
(2:a avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 17 februari 1928 dagtecknad proposition, nr
95, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna de av departementschefen
i samma statsrådsprotokoll förordade allmänna grunderna för
beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1928—1929 till de prästmän,
som finnas omförmälda i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd
åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie
präster och innehavare av prästerliga emeritilöner, i lagen den 19 november
1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar samt i lagen den 21
november 1925 (nr 455) angående särskilda lönetillägg (ödebygdstillägg) vid
vissa prästerliga befattningar inom Härnösands och Luleå stift.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
De närmare bestämmelserna om prästernas dyitidstillägg under ecklesiastikåret
1927—1928 återfinnas dels i kungörelsen den 18 juni 1927 (nr 294) angående
dyrtidstillägg åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat
samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels i kungörelsen
samma dag (nr 295) angående dyrtidstillägg åt innehavare av prästerliga emeritilöner,
dels ock i kungörelsen den 18 juni 1926 (nr 289) om tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg åt extra ordinarie prästmän, vilka åtnjuta sjukledighetsarvode.
Enligt förstnämnda kungörelse äga följande prästerliga befattningshavare
upphära dyrtidstillägg, nämligen:
1) kyrkoherdar och komministrar, för vilka lönereglering, fastställd enligt
lagen den 9 december 1910 om reglering av prästerskapets avlöning, trätt i
tillämpning;
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 71 häft. (Nr lk8—151.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr lh8.
2) s. k. ständiga adjunkter i nyreglerade pastorat;
3) adjunkter i egentlig bemärkelse;
4) stifts- och kontraktsadjunkter m. fl., där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall
annorlunda förordnat, samt
5) kontraktsprostar.
Vid de i punkterna 1) och 2) avsedda befattningar utgår dyrtidstillägg jämväl
under den tid, då prästerskapets änke- och pupillkassa på grund av bestämmelserna
i kungörelsen den 17 december 1926 (nr 528) uppbär behållen inkomst
av sagda befattningar.
Till de nu omförmälda prästmännen utgår dyrtidstillägget under form av
procentuellt tillägg, utgörande 32 procent av de med befattningen i fråga förenade
kontanta avlöningsförmånerna, dock högst å 7,800 kronor, varjämte till
befattningshavare, vilken vid ingången av ecklesiastikåret på grund av försörjningsplikt
underhöll barn under 16 års ålder, utgår ett fast tillägg av 60
kronor för år räknat för varje dylikt barn, s. k. barntillägg.
Med hänsyn till de säregna grunder, efter vilka det ordinarie prästerskapets
löner utmätas, samt de regler, som gälla för bestridande av kostnaden för det
till samma prästmän utgående dyrtidstillägget, ansåg man, då systemet med
så kallad glidande skala började användas för statstjänstemännens del, icke
lämpligt att övergå till samma system beträffande de i tjänst varande prästmännen.
Dessas dyrtidstillägg har därför även under ecklesiastikåren 1919—
1928 utgått efter ett system med fixa belopp. För att bereda möjlighet att
under löpande ecklesiastikårs lopp vidtaga eventuellt nödig jämkning i det
prästerna tilldelade dyrtidstillägget har emellertid Kungl. Maj:t erhållit bemyndigande
att, därest det grundtal, i förhållande vartill statstjänstemännens
dyrtidstillägg beräknades, under året bleve föremål för ändring, förordna, att
det till prästerna utgående tillägget skulle undergå skälig jämkning. Med
anledning härav har för nämnda ecklesiastikår stadgandet om tilläggets storlek
formulerats på sådant sätt, att bestämmelsen förklarats skola gälla allenast
tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade.
Nu gällande allmänna bestämmelser i fråga om de grunder, efter vilka statstjänstemännens
dyrtidstillägg utmätas, äro meddelade i kungörelsen den 15
juni 1923 (nr 265) med däri genom kungörelse den 18 juni 1926 (nr 270)
gjorda ändringar. I sitt anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden
den 4 januari 1928 beträffande för flera huvudtitlar gemensamma frågor framhöll
statsrådet och chefen för finansdepartementet under 5. Dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst m. fl. att han ansåge övervägande skäl föreligga
att vid beräknandet av dyrtidstilläggen för budgetåret 1928—1929 utgå från
en medelkostnadsindex av 171. Då jämlikt § 3 av ovanberörda kungörelse
den 15 juni 1923 (nr 265) dyrtidstillägget -— utom i vissa i kungörelsen vidare
angivna fall ---utgår å den för månad uppburna avlöningen efter ett pro
centtal,
motsvarande hälften av det utav Kungl. Maj:t fastställda talet för
levnadskostnadsökningen och i förekommande fall avjämnat till närmast lägre
hela tal, skulle procenttalet för budgetåret 1928—1929 för befattningshavare
i statens tjänst med oreglerade löner kunna beräknas till 35.
Statsutskottets utlåtande Nr H8,
3
Prästernas dyrtidstillägg är så avvägt, att procenttalet för dyrtidstillägget
beräknats ligga tre enheter under procenttalet för det tillägg, som samtidigt
utgår till statstjänstemän med oreglerade löner. Med hänsyn härtill skulle
prästernas dyrtidstillägg för ecklesiaslikåret 1928—1929 böra beräknas till
32 procent eller till samma procenttal som för innevarande ecklesiastikår. Liksom
tidigare borde föreskrivas, att denna, bestämmelse skulle gälla under
ecklesiastikåret 1928—1929 tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t, annorlunda
förordnade.
Jämväl i övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag icke någon ändring av de nu
för dyrtidstillägg åt prästmän gällande grunder.
På sätt framgår av statsrådsprotokollet lämnar kyrkofonden tillgång till bestridande
av de utgifter, som betingas av Kungl. Maj :ts förslag.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot förslaget, hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 17 februari 1928 förordade allmänna
grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret
1928—1929 till de prästmän, som finnas omförmälda i
lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd
åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie
präster och innehavare av prästerliga emeritilöner, i lagen
den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt
kontraktsprostar samt i lagen den 21 november 1925 (nr 455)
angående särskilda lönetillägg (ödebygdstillägg) vid vissa prästerliga
befattningar inom Härnösands och Luleå stift,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, däTest det tal för levnadskostnadsökningen,
i förhållande vartill statstjänstemannens
dyrtidstillägg utgår, blir föremål för ändring, förordna, att det
till de i tjänst varande prästmännen utgående dyrtidstillägget
skall undergå skälig jämkning.
Stockholm den 18 maj 1928.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, Olof Olsson, J. L. Widell,
J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, E. A. Hallin, O. I. Asplund, J. B. Johansson i
Fredrikslund, C. Johansson i Hälsingborg, K. E. Andersson i Eliantorp, K. A. TF.
Björck och D. Hansén;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R.
Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud,
P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i
Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, S. Persson i Fritorp och C. A. Anderson i
Storegården,