Statsutskottets utlåtande Nr 146.

1

Nr 146.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1928 kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
i samband med 1927 års skolreform stående frågor jämte
två i ämnet väckta motioner.

(2:dra avd.)

l:o) I en till riksdagen den 16 mars 1928 avlåten, till statsutskottet för
förberedande behandling hänvisad proposition angående vissa i samband med
1927 års skolreform stående frågor har Kungl. Maj:t, med åberopande av
det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, under punkt 1 föreslagit riksdagen
dels besluta

att följande befattningshavare vid högre lärarinneseminariet skola från
och med den 1 juli 1928 åtnjuta:

manlig adjunkt 4,300 kronor, därav 2,700 kronor lön och 1,600 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart
och ett å 500 kronor, samt dessutom tills vidare hyresbidrag till det belopp,
som i vederbörlig ordning bestämmes;

kvinnlig adjunkt 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart
och ett å 300 kronor;

rektor, lektor och adjunkt, utöver honom eller henne tillkommande ordinarie
avlöningsförmåner, ett särskilt arvode av 500 kronor;

manlig övningsskollärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och 1,300
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till
lönen, vart och ett å 400 kronor;

kvinnlig övningsskollärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön och 1,000
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till
lönen, vart och ett å 300 kronor;

extra och vikarierande manlig ämneslärare arvode å 3,300 kronor, därest
han avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst
vid allmänt läroverk, eljest 2,900 kronor, för år räknat;

Ändring i
gällande bestämmelser

om löne- och

pensionsreglering
för lärarpersonalen
vid högre
lärarinneseminariet.

[1-

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 69 häft. (Nr 146.)

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare arvode å 3,000 kronor, därest
hon avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst
vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;

vikarierande ämneslärarinna arvode å 3,000 kronor, därest hon avlagt de
examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt
läroverk, arvode å 2,600 kronor, därest hon avlagt de examina och
prov som erfordras för behörighet till ämneslärarinnebefattning, eljest 2,400
kronor, för år räknat;

extra eller vikarierande manlig övningsskollärare arvode å 2,800 kronor
för år räknat;

extra eller vikarierande kvinnlig övningsskollärare arvode å 2,400 kronor,
för år räknat;

att högsta pensionsunderlaget skall vara
för manlig adjunkt 4,000 kronor;
för kvinnlig adjunkt 3,000 kronor;

att övningsskollärarna skola äga delaktighet i statens pensionsanstalt,
dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de ändringar i gällande
bestämmelser rörande löne- och pension sreglering för lärarpersonalerna vid
högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna,
som må föranledas av nu framställda förslag.

Utredningen återfinnes å sid. 1-—7 i åberopade statsrådsprotokoll.

Det nu framlagda förslaget har sin grund i de utav 1927 års riksdag
fattade besluten rörande omorganisation av det högre skolväsendet och innebär
tillägg till den för lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet gällande
löneförfattningen, i syfte dels att införa lönebestämmelser för adjunkt
och för extra ämneslärare och ämneslärarinnor samt för lärarna i den folkskola,
som enligt riksdagens beslut skall upprättas vid seminariet i samband
med indragning av normalskolans lägsta klasser, dels att komplettera lönebestämmelserna
för vikarierande ämneslärare och ämneslärarinnor.

Förslaget om löneförmånerna för vikarierande och extra lärare vid högre
lärarinneseminariet står i överensstämmelse med de förslag, som för motsvarande
personal vid de allmänna läroverken under nästföljande punkt
framlagts.

Vidare föreslås, att lärarna vid den folkskola, som skall upprättas i syfte
att tjäna som övningsskola för seminariets elever, i löneförfattningen betecknas
som övningsskollärare och i löneavseende jämställas med övningsskollärarna
vid statens folkskoleseminarier.

Såsom konsekvenser av förslaget påkallas icke blott jämkningar i nu angivna
avseenden i kungörelsen den 22 juli 1918 angående löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet utan även
ändringar i vissa andra avseenden såväl i samma kungörelse som även i
de samma dag utfärdade motsvarande kungörelserna rörande lärarpersonalen

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

3

vid do allmänna läroverken och folkskoleseminarierna, för att lärarpersonalen
vid envar av de olika läroanstalterna skall bliva likställd med motsvarande
befattningshavare vid de andra läroanstalterna; exempelvis böra bestämmelser
angående tjänsteförening och undervisning vid annan läroanstalt
samt rätt till lönetur meddelas beträffande adjunkt och övningsskollärare
vid högre lärarinneseminariet, innefattande jämväl rätt att för ålderstillägg
tillgodoräkna viss tjänstgöring vid kommunal mellanskola, samt adjunkt
vid allmänt läroverk respektive övningsskollärare vid folkskoleseminarium
berättigas att för lönetur tillgodoräkna sig motsvarande tjänstgöring såsom
ordinarie befattningshavare vid högre lärarinneseminariet etc. Då de bestämmelser,
som sålunda skulle bliva erforderliga, givetvis icke borde förete
någon avvikelse från de principer, som redan vore av riksdagen godtagna
beträffande lärarpersonalen vid nu omförmälda läroanstalter, anser departementschefen
det vara tillfyllest att hos riksdagen begära bemyndigande för
Kungl. Maj:t att utfärda sådana ändringar i gällande villkor och bestämmelser
för avlöningsförmånernas åtnjutande, som kunde föranledas av ifrågavarande
förslag.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer följaktligen
att riksdagen må

A) besluta

1) att följande befattningshavare vid högre lärarinneseminariet
skola från och med den 1 juli 1928 åtnjuta:

manlig adjunkt 4,300 kronor, därav 2,700 kronor lön och
1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma
tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 500 kronor samt
dessutom tills vidare hyresbidrag till det belopp, som i vederbörlig
ordning bestämmes;

kvinnlig adjunkt 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön
och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma
tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor;

rektor, lektor och adjunkt, utöver honom eller henne tillkommande
ordinarie avlöningsförmåner, ett särskilt afvode
av 500 kronor;

manlig övningsskollärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor
lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna
komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 400 kronor;

kvinnlig övningsskollärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor
lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna
komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor;

extra och vikarierande manlig ämneslärare arvode å 3,300
kronor, därest han avlagt de examina och prov, som er -

4

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

fordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,
eljest 2,900 kronor, för år räknat;

extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare arvode å
3,000 kronor, därest hon avlagt de examina och prov, som
erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,
eljest 2,600 kronor, för år räknat;

vikarierande ämneslärarinna arvode å 3,000 kronor, därest
hon avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet
till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, arvode å 2,600
kronor, därest hon avlagt de examina och prov som erfordras
för behörighet till ämneslärarinnebefattning, eljest
2,400 kronor, för år räknat;

extra eller vikarierande manlig övningsskollärare arvode
å 2,800 kronor för år räknat;

extra eller vikarierande kvinnlig övningsskollärare arvode
å 2,400 kronor, för år räknat;

2) att högsta pensionsunderlaget skall vara
för manlig adjunkt 4,000 kronor;

för kvinnlig adjunkt 3,000 kronor;

3) att övningsskollärarna skola äga delaktighet i statens
pensionsanstalt,

B) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de ändringar
i gällande bestämmelser rörande löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalerna vid högre lärarinneseminariet, de allmänna
läroverken och folkskoleseminariema, som må föranledas
av bifall till vad under A föreslagits.

Ändring i
gällande bestämmelser

angående
löne- och
pensionsrcglering
för
lärarpersonalen

vid de allmänna
läroverken.

f2.]

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att dels besluta
att följande befattningshavare vid de allmänna läroverken skola från och
med den 1 juli 1928 i avlöning åtnjuta:

kvinnlig rektor vid högre allmänt läroverk 6,200 kronor, därav 4,200
kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad
eller ersättning därför;

kvinnlig rektor vid realskola 5,000 kronor, därav 3,300 kronor lön och
1,700 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad eller ersättning
därför;

ordinarie ämneslärarinna vid allmänt läroverk 2,800 kronor, därav 1,800
kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma
tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor;

extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare vid allmänt läroverk arvode
av 3,000 kronor, därest lärarinnan avlagt de examina och prov, som erfordras
för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest 2,600
kronor, för år räknat;

Statsutskottets utlåtande AV låfl.

vikarierande ämneslärarinna vid samläroverk och högre flickläroverk arvode
av 3,000 kronor, därest hon avlagt de examina och prov, som erfordras
för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, arvode av 2,600
kronor, därest hon avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet
till ämneslärarinnebefattning vid dylika skolor, eljest 2,400 kronor, för
år räknat;

kvinnlig gymnastiklärare vid samrealskola lön å 1,300 kronor i första,
1,456 kronor i andra, 1,612 kronor i tredje och 1,768 kronor i fjärde avlöningsgraden,
med en maximiavlöning av 4,352 kronor för 32 timmars
tjänstgöring i veckan (jfr kungörelse den 16 oktober 1925, nr 421);

kvinnlig musiklärare vid högre allmänt läroverk lön å 1,575 kronor i
första, 1,755 kronor i andra, 1)935 kronor i tredje och 2,115 kronor i fjärde
avlöningsgraden med en maximiavlöning av 2,538 kronor för 18 timmars
tjänstgöring i veckan;

att ordinarie kvinnlig gymnastiklärare vid samrealskola skall vara skyldig
att för den fastställda lönen tjänstgöra 13 veckotimmar;

att övningslärare skall för varje veckotimme utöver den mot den ordinarie
lönen svarande undervisningstiden åtnjuta ersättning

kvinnlig lärare i musik vid högre allmänt läroverk med 105 kronor i

första, 117 kronor i andra, 129 kronor i tredje och 141 kronor i fjärde av löningsgraden; kvinnlig

lärare i gymnastik vid samrealskola med 100 kronor i första,

112 kronor i andra, 124 kronor i tredje och 136 kronor i fjärde avlönings graden

;

samt att pensionsunderlaget skall vara

för kvinnlig rektor vid högre allmänt läroverk 4,600 kronor,
för kvinnlig rektor vid realskola 4,000 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i gällande bestämmelser
angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de
allmänna läroverken, som må föranledas av nu framställda förslag.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 8—13 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag föranledes dels av ikraftträdandet av
lagen den 22 juni 1923 angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst
och annat allmänt uppdrag, dels av den utav 1927 års riksdag beslutade
omorganisationen av det högre skolväsendet.

Utskottet har vid prövning av vad från Kungl. Maj:ts sida nu ifrågasatts,
ansett sig böra tillstyrka förslaget och får förty hemställa,
att riksdagen må

A, besluta

1) att följande befattningshavare vid de allmänna läroverken
skola från och med den 1 juli 1928 i avlöning åtnjuta:

6

Statsutshottets utlåtande Nr 146.

kvinnlig rektor vid högre allmänt läroverk 6,200 kronor,
därav 4,200 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kommer fri bostad eller ersättning därför;

kvinnlig rektor vid realskola 5,000 kronor, därav 3,300
kronor lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar, vartill
kommer fri bostad eller ersättning därför;

ordinarie ämneslärarinna vid allmänt läroverk 2,800 kronor,
därav 1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,
vart och ett å 300 kronor;

extra och vikarierande kvinnlig amneslärare vid allmänt
läroverk arvode av 3,000 kronor, därest lärarinnan avlagt
de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst
vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för
år räknat;

vikarierande ämneslärarinna vid samläroverk och högre
flickläroverk arvode av 3,000 kronor, därest hon avlagt de
examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst
vid allmänt läroverk, arvode av 2,600 kronor, därest
hon avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet
till ämneslärarinnebefattning vid dylika skolor, eljest
2,400 kronor, för år räknat;

kvinnlig gymnastiklärare vid samrealskola lön å 1,300
kronor i första, 1,456 kronor i andra, 1,612 kronor i tredje
och 1,768 kronor i fjärde avlöningsgraden, med en maximiavlöning
av 4,352 kronor för 32 timmars tjänstgöring i
veckan (jfr kungörelse den 16 oktober 1925, nr 421);

kvinnlig musiklärare vid högre allmänt läroverk lön å
1,575 kronor i första, 1,755 kronor i andra, 1,935 kronor
i tredje och 2,115 kronor i fjärde avlöningsgraden med en
maximiavlöning av 2,538 kronor för 18 timmars tjänstgöring
i veckan;

2) att ordinarie kvinnlig gymnastiklärare vid samrealskola
skall vara skyldig att för den fastställda lönen tjänstgöra
13 veckotimmar;

3) att övningslärare skall för varje veckotimme utöver den
mot den ordinarie lönen svarande undervisningstiden åtnjuta
ersättning;

kvinnlig lärare i musik vid högre allmänt läroverk med
105 kronor i första, 117 kronor i andra, 129 kronor i tredje
och 141 kronor i fjärde avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i gymnastik vid samrealskola med 100
kronor i första, 112 kronor i andra, 124 kronor i tredje
och 136 kronor i fjärde avlöningsgraden;

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

4) samt att pensionsunderlaget skall vara

för kvinnlig rektor vid liögro allmänt läroverk 4,(500 kronor,

för kvinnlig rektor vid realskola 4,000 kronor;

B, bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
gällande bestämmelser angående löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, som
må föranledas av bifall till vad under A hemställts.

3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl.
Maj:t att tills vidare, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärar.
befattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen
skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 14—24 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr J. Hergman väckt motion (I: 305), däri hemställts att
riksdagen måtte, med avslag å punkt 3 i Kungl. Maj:ts proposition nr 231,
för sin del besluta, att en ordinarie ämneslärartjänst vid samrealskolor skall
förbehållas kvinnlig befattningshavare och att samtliga övriga ordinarie ämneslärartjänster
skola vara adjunktsbefattningar;

eller, därest detta ej kan medgivas,

att Kungl. Maj:ta förslag i förevarande punkt måtte på det sätt bifallas,
att det åt Kungl. Maj:t givna bemyndigandet får endast provisorisk giltighet
och upphör med utgången av budgetåret 1930—1931, samt att riksdagen
måtte hemställa hos Kungl. Maj:t om definitivt förslag i ärendet senast till
1931 års lagtima riksdag.

Beträffande de av motionären till stöd för förslaget anförda skäl hänvisar
utskottet till motionen.

Departementschefen erinrar, hurusom enligt en i 1927 års riksdags skrivelse
angående den nya skolreformen införd översiktstabell skulle, efter det den beslutade
omorganisationen av det högre skolväsendet blivit tillfullo genomförd, antalet
adjunkter vid de allmänna läroverken utgöra 918 och antalet ämneslärarinnor
vid samma läroverk 320. Vidare erinrar han, att han redan under punkten
139 i åttonde huvudtiteln av årets statsverksproposition givit uttryck åt sin
uppfattning, att den sålunda angivna proportionen borde förändras i en för
de manliga lärarna mera gynnsam riktning. För en sådan förändring talade
ej blott hänsyn till den manliga extralärarkårens befordringsförhållanden
utan, på sätt skolöverstyrelsen framhållit, jämväl viktiga pedagogiska skäl.
Beträffande sättet för frågans lösning hade skolöverstyrelsen framlagt ett
förslag, enligt vilket antalet ämneslärarinnebefattningar och antalet adjunktstjänster
komme att i förhållande till de av riksdagen gjorda beräkningarna
minskas respektive ökas med 84. Det vore möjligt framhåller departe -

Ang. antalet
manliga och
kvinnliga
läiarbefattningar
vid
samläroverk.

[3.]

8

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

mentschefen — att med detta förslag anvisats den väg, efter vilken frågans
slutliga lösning borde sökas. Enligt departementschefens mening borde
emellertid frågan om den slutliga proportionen mellan antalet manliga och
antalet kvinnliga lärare tills vidare hållas öppen, i avvaktan på de erfarenheter
som kunde vinnas vid de nyorganiserade samläroverken. Under tiden
borde det ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning i varje särskilt
fall bestämma, huruvida för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning
vid samläroverk skulle ledigförklaras såsom adjunktsbefattning
och följaktligen stå öppen för såväl manliga som kvinnliga sökande eller
om den skulle förbehållas åt kvinnor och således hava karaktär av ämneslärarinnebefattning.
Vid avgörandet av dylika frågor borde givetvis tillses,
att under alla omständigheter tillgång till minst en ordinarie kvinnlig lärarkraft
bereddes varje läroverk, som vore avsett även för flickor. Genom eu
dylik anordning skulle en smidig anpassning efter de vid varje läroverk
rådande särskilda förhållandena möjliggöras, varjämte densamma skulle vara
ägnad att främja den av riksdagen förordade »mjuka övergången" till den
nya organisationen.

Den nu föreslagna provisoriska lösningen av den föreliggande frågan förutsätter,
framhåller departementschefen, att proportionen mellan antalet manliga
och antalet kvinnliga lärare vid de allmänna läroverken kunde komma
att bliva en annan än den, för vilken 1927 års riksdag uttalat sig. I fråga
om budgetåret 1928—1929 skulle visserligen eu dylik ökning av antalet
lärarplatser, som skulle vara tillgängliga för såväl manliga som kvinnliga
sökande, icke inverka på anslagsbehovet för de allmänna läroverken. I
samma mån som manliga lärare utnämndes till innehavare av sådana lärarbefattningar
vid samläroverk, som med tillämpning av de utav riksdagen
godtagna grunderna kunde anses vara förbehållna kvinnor, komme emellertid
en ökning av utgifterna för lärarlöner vid dessa läroverk att föranledas.

Utskottet har intet att erinra mot att Kungl. Maj :t erhåller det nu begärda
bemyndigandet, varvid utskottet emellertid förutsätter, att den Kungl. Maj:t
sålunda förbehållna prövningsrätten handhaves med all vederbörlig varsamhet,
så att i allt fall proportionen mellan antalet manliga och kvinnliga lärare
ej må ändras i vidare mån än det av skolöverstyrelsen i ämnet avlåtna, å sid.
21 i statsrådsprotokollet återgivna förslaget innebär. Vidare anser utskottet,
att, i likhet med vad i ovanberörda motion alternativt yrkas, det föreslagna
bemyndigandet allenast må erhålla provisorisk giltighet till och med utgången
av budgetåret 1930—1931.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Bergmans ovanberörda motion (1:305), bemyndiga
Kungl. Maj:t att tills vidare, till och med budgetåret 1930
—1931, då för realskolestadiet avsedd ordinarie fimneslärar -

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

9

befattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida
befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning.

4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att medgiva, att de
extra ordinarie lektorer vid de kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna
i Eksjö, Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde, Södertälje,
Uddevalla och Ystad, vilka vid den tidpunkt, då dessa gymnasier börjat
eller börja att successivt övertagas av statsverket, i denna sin egenskap
tjänstgjort minst 8 terminer i en följd, må, så länge de såsom extra ordinarie
lektorer eller vikarier å lektorstjänster hava sin huvudsakliga tjänstgöring
förlagd till gymnasiet och till dess att gymnasiet i fråga är i sin
helhet förstatligat, åtnjuta de förmåner i fråga om beräkning av tjänsteoch
lönetursår samt pensionsår m. m., som äro tillförsäkrade de extra ordinarie
lärarna vid de allmänna läroverken, samt i den mån deras avlöning
övertages av statsverket, erhålla ett arvode, som med 1,000 kronor överstiger
det arvodesbelopp, som tillkommer extra lärare vid rikets allmänna
läroverk.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 24—27 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att de extra ordinarie lektorer
vid de kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna i
Eksjö, Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde, Södertälje,
Uddevalla och Ystad, vilka vid den tidpunkt, då
dessa gymnasier börjat eller börja att successivt övertagas
av statsverket, i denna sin egenskap tjänstgjort minst 8
terminer i en följd, må, så länge de såsom extra ordinarie
lektorer eller vikarier å lektorstjänster hava sin huvudsakliga
tjänstgöring förlagd till gymnasiet och till dess
att gymnasiet i fråga är i sin helhet förstatligat, åtnjuta
de förmåner i fråga om beräkning av tjänste- och lönetursår
samt pensionsår m. m., som äro tillförsäkrade de
extra ordinarie lärarna vid de allmänna läroverken, samt,
i den mån deras avlöning övertages av statsverket, erhålla
ett arvode, som med 1,000 kronor överstiger det arvodesbelopp,
som tillkommer extra lärare vid rikets allmänna
läroverk.

5:o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att besluta, att kvinnlig
rektor vid läroanstalt, som står under ombildning från kommunal mellanskola
till samrealskola, skall åtnjuta, förutom fri bostad eller ersättning

Avlöningsförmåner
för
vissa lärare,
som överflyttas
från kommunalt
gymnasium
till
allmänt läroverk.

[4.]*

Avlöning
åt kvinnlig
rektor vid
läroanstalt,

10

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

härför, av statsmedel följande kontanta avlöningsförmåner för år räknat,
ombildning nämligen: under första läsåret av ombildningen 4,100 kronor, därav 2,700
£na''l med''in''1'' ^ronor ®hola utgöra lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, under
skola till andra läsåret 4,400 kronor, därav 2,900 kronor skola utgöra lön och 1,500

— kronor tjänstgöringspenningar samt under tredje läsåret 4,700 kronor, därav

3,100 kronor skola utgöra lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 27—28 i statsrådsprotokollet.

[5.]

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
följaktligen,

att riksdagen må besluta, att kvinnlig rektor vid läroanstalt,
som står under ombildning från kommunal mellanskola till
samrealskola, skall åtnjuta, förutom fri bostad eller ersättning
därför, av statsmedel följande kontanta avlöningsförmåner för
år räknat, nämligen: under första läsåret av orobildningen
4,100 kronor, därav 2,700 kronor skola utgöra lön och 1,400
kronor tjänstgöringspenningar, under andra läsåret 4,400
kronor, därav 2,900 kronor skola utgöra lön och 1,500 kronor
tjänstgöringspenningar samt under tredje läsåret 4,700
kronor, därav 3,100 kronor skola utgöra lön och 1,600 kronor
tj änstgöringspenningar.

^ämnedära88 h;°) Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att medgiva, att ämrinnor
vid neslärarinna, som blivit entledigad från ämneslärarinnebefattning vid statsljnovtfrTatt
un(ierstödd högre flickskola, emedan skolan till följd av den beslutade omför
åtnju- organisationen av det högre skolväsendet nedlagts eller inskränkt sin verkålderstillä''
Srtmheb och som i anledning härav på av riksdagen anvisat sätt erhållit
tillgodoräkna ordinarie anställning vid allmänt läroverk, må under en övergångstid av tio
8örinändd år’ räknat från oc''h med den 1 juli 1928, av sina tjänstår såsom ämnesenskiid
läro- lärarinna vid högre flickskola tillgodoräkna sig så många lönetursår utöver
anstalt. tre, dock högst tio, att, bortsett från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner så[h-
som ämneslärarinna vid allmänt läroverk ej komma att understiga summan
av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöning och den av
statsmedel utgående tillfälliga löneförbättring hon uppburit vid frånträdandet
av sin befattning vid den högre flickskolan.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 28—30 i statsrådsprotokollet.

I sin skrivelse i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation
av det högre skolväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner,
anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning i frågan om
rätt för statsanställd lärare att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna
sig den tid, han kunde hava tjänstgjort som lärare vid statsunderstödd kom -

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

11

munal eller enskild läroanstalt, samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill sagda utredning kunde giva anledning.

Departementschefen erinrar om, hurusom frågan om rätt för statsanställd
lärare att för åtnjutande av ålderstilliigg tillgodoräkna sig tjänstgöring vid
statsunderstödd kommunal eller enskild läroanstalt länge stått på dagordningen
och att det synts angeläget, att denna fråga snart måtte vinna en
slutgiltig lösning. Med hänsyn till frågans omfattande och invecklade natur
hade emellertid eu fullständig utredning i ämnet icke ännu kunnat förebringas.
Något förslag i ärendet i hela dess vidd kunde således ej framläggas
för 1928 års riksdag. Denna omständighet anser departementschefen dock
ej böra hindra, att redan nu åtgärder vidtoges för att bereda sådana ämneslärarinnor
vid statsunderstödda högre flickskolor, som till följd av skolväsendets
omorganisation kunde komma att överflyttas till allmänt läroverk,
rätt att i viss begränsad omfattning tillgodoräkna sig tjänstgöring vid enskild
läroanstalt.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
förty,

att riksdagen må medgiva, att ämneslärarinna, som blivit
entledigad från ämneslärarinnebefattning vid statsunderstödd
högre flickskola, emedan skolan till följd av den beslutade
omorganisationen av det högre skolväsendet nedlagts eller
inskränkt sin verksamhet, och som i anledning härav på av
riksdagen anvisat sätt erhållit ordinarie anställning vid allmänt
läroverk, må under eu övergångstid av tio år, räknat
från och med den 1 juli 1928, av sina tjänstår såsom ämneslärarinna
vid högre flickskola tillgodoräkna sig så många
lönetursår utöver tre, dock högst tio, att, bortsett från dyrtidstillägg,
hennes löneförmåner såsom ämneslärarinna vid allmänt
läroverk ej komma att understiga summan av den i gällande
författning stadgade kontanta minimiavlöning och den av statsmedel
utgående tillfälliga löneförbättring hon uppburit vid
frånträdandet av sin befattning vid den högre flickskolan.

7:o) I en inom första kammaren av herr W. Björck m. fl. väckt motion
(I: 304) har hemställts, att riksdagen ville medgiva att adjunktskompetent
lärare vid kommunal mellanskola, som vid sådan skolas omorganisation till
samrealskola övergår i statstjänst, må för erhållande av ålderstillägg såsom
adjunkt enligt Kungl. Maj:ts bestämmande tillgodoräknas så stor del av sin
tjänstgöring vid kommunal mellanskola, att övergången i statstjänst icke
för honom medför minskning uti de löneförmåner, bostadsersättning, tillfällig
löneförbättring och dyrtidstillägg däri inberäknade, vilka han enligt
för kommunal mellanskola gällande bestämmelser vid övergångstillfället åt -

Motion ang.
rätt för adjunktskompetent
lärare
vid kommunal
mellanskola
att vid
övergång i
statstjänst
tillgodoräkna
sig viss
tjänstgöring.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

njutit, ersättning för bostad och bränsle därvid beräknade för manlig lärare
till 500 kronor och för kvinnlig lärare till 350 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Uti riksdagens skrivelse den 2 juni 1927 (nr 262) framhålles (sid. 105),
att inom riksdagen rått någon tvekan, huruvida de i propositionen nr 116
angivna bestämmelserna angående ålderstillägg bland annat vid övergång
från kommunal mellanskola, som ombildats till samrealskola, skulle komma
att i alla tänkbara fall verka fullt tillfredsställande.

Riksdagen förutsatte emellertid (sid. 105), att, därest i tillämpningen
ojämnheter skulle framträda, dessa genom framställning till en kommande
riksdag skulle bliva vederbörligen rättade samt att därjämte eventuellt behövliga
supplerande bestämmelser skulle bliva för riksdagen föreslagna.
Riksdagen anhöll samtidigt i anslutning till det sålunda anförda (sid. 185),
att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning om rätt för statsanställd lärare
att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han hade tjänstgjort
som lärare vid statsunderstödd kommunal eller enskild läroanstalt samt
för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda utredning kunde giva anledning.

I Kungl. Maj:ts proposition den 16 mars 1928 (nr 231) uttalar emellertid
departementschefen, att den i riksdagens nämnda skrivelse begärda utredningen
ännu icke kunnat förebringas och att något förslag i ärendet i hela
dess vidd icke kunnat föreläggas 1928 års riksdag.

Det måste beklagas, att framställning till riksdagen uteblivit, enär genom
förstatligande av vissa mellanskolor redan under loppet av innevarande år
fall komma att inträffa, där i statstjänst övergående adjunktskompetenta
lärarna lida minskning i sina hittills åtnjutna lagliga löneförmåner. Särskilt
torde böra erinras om det förhållandet, att mellanskollärare, vilken intjänat
ålderstillägg och först nyligen förvärvat adjunktskompetens genom
vunnen provårsutbildning, vid övergång i statstjänst erhåller avlöning i
första lönegraden såsom adjunkt. Hade han åter icke innehaft författningsenlig
adjunktsbehörighet, skulle han såsom ämneslärare bibehållits vid hittillsvarande
löneförmåner. Det synes oss oundgängligt och jämväl överensstämmande
med billighetens krav att hithörande förhållanden redan nu
provisoriskt regleras på sådant sätt, att vederbörande lärare tillförsäkras åtminstone
sina hittillsvarande löneförmåner. Detta synes oss kunna ske i
huvudsaklig anslutning till nu gällande ordning på så sätt, att den föregående
tjänstgöringen får tillgodoräknas här ifrågavarande lärare i sådan utsträckning,
att den faktiska löneminskningen åtminstone väsentligen begränsas.
På grund av bostadsförmånens växlande värde å skilda orter lär
det knappast vara görligt att generellt åvägabringa full kompensation för
löneminskningen, men torde skillnaden dock bliva jämförelsevis obetydlig.»

Utskottet har icke kunnat finna, att ett bifall till motionärernas yrkande
skulle föregripa den under nästföregående punkt omnämnda frågan om rätt
för statsanställd lärare att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig
tjänstgöring vid statsunderstödd kommunal eller enskild läroanstalt. På grund
härav och under hänvisning till vad utskottet i ett liknande hänseende på förslag
av Kungl. Maj: t under samma punkt tillstyrkt, får utskottet, som icke
funnit något att erinra mot det motionsvis väckta förslaget, hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

13

att riksdagen må medgiva, att adjunktskompetent lärare
vid kommunal mellanskola, som vid sådan skolas omorganisation
till samrealskola övergår i statstjänst, må för erhållande
av ålderstillägg såsom adjunkt enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande tillgodoräkna så stor del av sin tjänstgöring
vid kommunal mellanskola, att övergången i statstjänst icke
för honom medför minskning uti de löneförmåner, bostadsersättning,
tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg däri
inberäknade, vilka han enligt för kommunal mellanskola
gällande bestämmelser vid övergångstillfället åtnjutit, ersättning
för bostad och bränsle därvid beräknade för manlig
lärare till 500 kronor och för kvinnlig lärare till 350 kronor.

8:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att medgiva, att
ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Tranås Johan Sigurd Westerståhl
må från och med den dag efter den 30 juni 1929, som av Kungl.
Maj:t bestämmes, såsom adjunkt överföras till samrealskolan i Tranås.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 31—32 i statsrådsprotokollet.

I sin skrivelse angående 1927 års skolreform anmälde riksdagen, att riksdagen
beslutit, att de den 1 mars 1927 anställda ordinarie ämneslärarna vid kommunal
mellanskola, som ombildades till allmänt läroverk, skulle successivt,
i den ordning Kungl. Maj:t bestämde, såsom adjunkter respektive ämneslärarinnor
överflyttas till läroverket, med iakttagande av vissa närmare angivna
bestämmelser rörande avlöningsförmåner.

Fråga har uppkommit, huruvida nämnda beslut vore tillämpligt på filosofie
magistern Johan Sigurd Westerståhl, som den 1 mars 1927 var ordinarie
ämneslärare vid kommunala mellanskolan i Eslöv och den 23 maj
1927 utnämnts till ordinarie lärare vid kommunala mellanskolan i Tranås.

Departementschefen anser uppenbart, att riksdagens ifrågavarande beslut
icke utan vidare ägde tillämpning å Westerståhl, vilken ej längre innehade
anställning vid den skola, där han var ordinarie ämneslärare den 1 mars 1927.
Enligt departementschefens mening vore det emellertid rättvist, att Westerståhl
måtte förklaras berättigad att överflyttas såsom adjunkt till den samrealskola,
som enligt riksdagens beslut skulle från och med den 1 juli 1929
upprättas i Tranås genom successivt övertagande av kommunala mellanskolan
därstädes.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majds förslag,
hemställer följaktligen,

att riksdagen må medgiva, att ämnesläraren vid kommunala
mellanskolan i Tranås Johan Sigurd Westerståhl må

J. S. Wester
ståhls överflyttning

såsom
adjunkt till
samrealskolan

i Tranås.

[?•

14

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

från och med den dag efter den 30 juni 1929, som av
Kungl. Maj:t bestämmes, såsom adjunkt överföras till samrealskolan
i Tranås.

Stockholm den 18 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, Olof Olsson, J. L. Widell,./, Nilsson
i Malmö, O. Bergqvist, E. A. Hallin, C. I. Asplund, J. B. Johansson i Eredrikslund, C.
Johansson i Helsingborg, K. E. Andersson i Eliantorp, K. A. W. Björck och D. Hansén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, P. Nilsson i
Bonarp, S. Bengtsson i Xorup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson
i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, S. Persson
i Fritorp, P. C. Jonsson i Eskilstuna och C. A. Anderson i Storegården.

Stockholm 1928, Ivar Haiggströms Boktryckeri A. B.

28191?