Statsutskottets utlåtande Nr 143.

13

Nr 143.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1928 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om återbetalning av lånemedel.

(4:e avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928—1929 har
Knngl. Maj:t under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över flnansärenden för nämnda dag (Utgifter för kapitalökning.
VIII. Återbetalning av lånemedel) föreslagit riksdagen att å riksstaten
för budgetåret 1928/1929 bland utgifter för kapitalökning, att täckas
av andra statsinkomster än lånemedel, till återbetalning av under titeln
»statens aktier» å tilläggsstaten för år 1918 anvisat anslag till tecknande
av aktier i aktiebolaget Elektrolytverken uppföra ett anslag å 1,016,667
kronor.

Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet,
sid. 39—49.

Då chefen för finansdepartementet i 1926 års statsverksproposition anmälde
frågan om finansieringen av statens produktiva företag, påpekade han, vidkommande
statens utlåningsfonder, att vissa smärre kapitalförluster uppstått
för en del fonder.

Under erinran om detta uttalande framhöll riksdagen i skrivelse den 17
februari 1926, nr 28, att det syntes riksdagen önskvärt, att i sammanhang med
de övriga åtgärder, som vidtagits för vinnande av klarhet rörande de olika
utlåningsfondernas allmänna ställning och förräntningsmöjligheter, en utred
ning komme till stånd i fråga om storleken av dessa förluster samt om och
i vad mån ersättning för de avskrivningar i vederbörande fonders räkenskaper,
som på grund härav kunde hava gjorts, borde genom anslag å riksstaten
beredas.

Den sålunda ifrågasatta utredningen har sedermera verkställts genom riksgäldskontorets
och statskontorets försorg. Därjämte har riksräkenskapsverket
yttrat sig i ämnet.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av förevarande ärende har föredragande
departementschefen anfört följande:

14

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

»Vid den sålunda verkställda utredningen angående förluster å statens
utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd har ansetts, att ersättning för
uppkomna förluster borde beredas endast såvitt förlust drabbat kapital av
lånemedel. Då räntorna endast för så vitt de verkligen inflöte toges i anspråk
för bestridande av statens utgifter, borde den förlust, som uppstått
därigenom, att låntagarna icke erlagt upplupna räntor, anses redan kompenserad.
Därest förlust uppstått å utlåningsfond, vars kapital bildats av såväl
lånemedel som andra statsinkomster, borde förlusten i första band avräknas
å sistnämnda medel, och endast i den mån förlusten vore att hänföra
till av utlåningsfonden disponerade lånemedel, syntes någon täckning av
förlusten böra ifrågakomma. Med hänsyn särskilt till de uppgifter med
avseende å lånemedelsplaceringar, som enligt vad .jag tidigare utvecklat
böra tillkomma fonden för statsskuldens amortering, vill jag uttala min
anslutning till vad sålunda förordats. Likaså delar jag den av statskontoret
uttryckta uppfattningen, att någon åtgärd för återuppbringande av fondkapitalet
i anledning av förlusterna icke är i detta sammanhang påkallad.

Täckning av de förluster å lånemedelskapital, som sålunda uppkommit,
bör beredas genom att medel ställas till riksgäldskontorets förfogande. Att
täckningen bör ske medelst andra statsinkomster än lånemedel ligger i
sakens natur. Beträffande sättet för beredande av medel till förlusternas
täckande ifrågasatte 11)26 års riksdag, att detta borde ske genom anslag a
riksstaten. Härjämte bar emellertid under utredningen framförts det förslaget,
att för ändamålet borde utan belastande av riksstaten anlitas fonden
för statsskuldens amortering, vilken fond utgöres av till riksgäldskontorets
förfogande ställda anslag av andra statsinkomster än lånemedel. Förut i
dag bar jag givit min anslutning till den senare utvägen för täckande av
ifrågavarande förluster. I budgettekniskt avseende torde täckningen böra
verkställas på det sätt, att å budgetens inkomstsida under i anspråk tagna
kapitaltillgångar uppföres ett belopp av amorteringsfonden, till sin storlek
motsvarande det sammanlagda belopp av anslag under utgifter för kapitalökning
och rubrik återbetalning av lånemedel, vilket erfordras för täckande
av nu till ersättning ifrågakommande förluster.

Den verkställda utredningen har avsett förluster, som bokförts i räkenskaperna
till och med budgetåret 1926/1927. Det bar dock upplysts, att
ytterligare förluster kunna förväntas uppkomma, ehuru desamma ännu icke
framträtt såsom avskrivningar i räkenskaperna. Jag delar den i utredningen
uttalade uppfattningen, att de kapitalförluster a lånemedel, som för framtiden
komma att avskrivas i räkenskaperna för respektive utlåningsfond
eller låneunderstöd, böra ersättas på samma sätt som nu föreslagits beträffande
hittills konstaterade kapitalförluster. Lika med riksräkenskapsverket anser
jag, att till grund för amorteringsfondens användning för nämnda ändamål
bör ligga av riksdagen i varje särskilt fall fattat beslut. För varje
räkenskapsår böra därför upprättas redogörelser över förlusterna under året,
och täckning av eventuella förluster bör beredas över den riksstat, som fastställes
närmast efter räkenskapsårets utgång. Till frågan om erforderliga
föreskrifter för vinnande av en sådan ordning torde jag framdeles få återkomma.

Utredningen har närmast avsett de förluster, som uppkommit å anslaganvisade
för statens utlåningsrörelse. Såsom av den lämnade redogörelsen
framgår, belöpa sig dessa förluster för tiden till och med budgetåret 1926/1927,
i vad avser kapital som uppkommit av lånemedel, till ett belopp av sammanlagt
1,088,901 kronor 38 öre, för vilket täckning alltså nu bör beredas.

I detta sammanhang har under utredningen framhållits, att kapitalför -

Statsutskottets utlåtande Nr 143. 15

luster även uppstått och bokförts å vissa andra anslag, vilka anvisats av
upplånade medel.

Riksgäldsfullmäktige hava sålunda erinrat, att en dylik förlust till belopp
av 1,016,666 kronor 67 öre uppkommit å ett anslag, som år 1018 av lånemedel
utbetalts av riksgäldskontoret till statskontoret att användas till likvid för
aktier å nominellt 1,000,000 kronor i aktiebolaget Elektrolytverken. Sedan
bolaget år 1924 satts i konkurs, hade statens hela i företaget insatta kapital
gått förlorat och förlusten avskrivits av statskontoret i räkenskaperna över
fonden för statens aktier. Denna förlust hava fullmäktige ansett nu böra täckas.
Förslaget härom har icke föranlett någon erinran från statskontoret och
riksräkenskapsverket. Jag tillstyrker ock för min del, att denna förlust å
fonden för statens aktier nu ersättes i den ordning, som jag i det föregående
förordat beträffande förlusterna å statens utlåningsfonder.

Vidare hava fullmäktige ansett, att riksgäldskontoret bör erhålla gottgörelse
för ett belopp av 600,000 kronor, tillhörande torvindustrilånefondens
kapital, vilket belopp tagits i anspråk för statsregleringen å riksstaten för
år 1916. Enligt statskontorets mening är den av fullmäktige sålunda föreslagna
åtgärden icke tillräckligt motiverad, på den grund att ifrågavarande
belopp, utgörande i torvindustrilånefonden ursprungligen nedlagda
lånemedel, överflyttats å riksstaten för år 1916 från nämnda fond till andra
statens produktiva fonder. Statsverkets skuld på grund av upplåningen
motsvarades sålunda allt fortfarande av produktiva tillgångar till motsvarande
belopp. Föredraganden i statskontoret bar emellertid biträtt fullmäktiges
ståndpunkt. Däremot bar riksräkenskapsverket, under erinran att
ifrågavarande belopp i 1916 års riksstat uttryckligen angivits utgöra »kapitalöverföringar
mellan statens produktiva fonder», ansett i likhet med statskontoret,
att riksgäldskontoret icke borde beredas ersättning för beloppet.
Jag delar den av statskontorets majoritet och riksräkenskapsverket i denna
fråga hävdade uppfattningen.

Slutligen hava fullmäktige ansett frågan om täckning lämpligen böra i
detta sammanhang upptagas beträffande ett anslag, uppkommet av tillfälliga
lånemedel, å ett belopp av 738,996 kronor, vilket å riksstaten för budgetåret
1923/1924 tagits i anspråk för statsregleringen av dräneringsfondens
kapitaltillgångar. Då detta belopp upptagits såsom eu inkomsttitel under
rubriken »i anspråk tagna kapitaltillgångar» utan att samtidigt disponeras
för något produktivt ändamål, hava statskontoret och riksräkenskapsverket
biträtt förslaget därom, att riksgäldskontoret beredes täckning för ifrågavarande
belopp. Till detta förslag ansluter jag mig.

Sammanlagda beloppet för de förluster, vilka enligt vad jag bär förordat
skulle täckas genom anslag å nästkommande budgetårs stat, uppgår till
2,844,564 kronor 5 öre. I det föreliggande budgetförslaget har å inkomstsidan
bland i anspråk tagna kapitaltillgångar upptagits ett belopp av 2,844,565
kronor av fonden för statsskuldens amortering, motsvarande, efter vederbörliga
avrundningar, summan av anslag för täckande av ifrågavarande
förluster samt för återbetalning av förut omförmälda tillfälliga lånemedel,
som avförts från dräneringsfonden.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, liksom de i det följande under punkterna
2:o) och 4:o) omhandlade framställningarna, avser uppförande å riksstatens
utgiftssida av anslag till återbetalning av uppkomna kapitalförluster,
varvid täckning för de nu i sådant syfte tillstyrkta anslagen skulle beredas

Utskottets

yttrande.

16

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

genom att samma belopp uppfördes å riksstatens inkomstsida under rubrik
»Fonden för statsskuldens amortering», vilken fond för ändamålet skulle
tagas i anspråk.

Under hänvisning i övrigt till vad utskottet i angivet utlåtande nr 138
angående beräkning av inkomsten från Luossaavaara-Kiirunavaara aktiebolag
anfört, får utskottet tillstyrka de sålunda gjorda framställningarna.

Med åberopande härav hemställer utskottet under nu förevarande punkt,

att riksdagen må å riksstaten för budgetåret 1928—1929
bland utgifter för kapitalökning, att täckas av andra
statsinkomster än lånemedel, till återbetalning av under
titeln »statens aktier» å tilläggsstaten för år 1918 anvisat
anslag till tecknande av aktier i aktiebolaget
Elektrolytverken uppföra ett anslag å 1,016,667 kronor.

2:o) Under erinran, att nedanstående belopp utgöra förluster, som uppkommit
å allmänna järnvägslånefonden, kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond,
rederilånefonden och torvindustrilånefonden (industrilånefonden)
och hänföra sig till anslag, som utgått av fasta lånemedel, hemställer utskottet
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och med hänvisning i övrigt
till nästföregående punkt,

att riksdagen må å riksstaten för budgetåret 1928—1929
bland utgifter för kapitalökning, att täckas av andra
statsinkomster än lånemedel, till återbetalning av under
titeln »statens utlånings fonder» anvisade anslag till
följande fonder uppföra anslag å härefter angivna be -

lopp:

Allmänna järnvägslånefonden ............ kronor 806,668

Kolonisternas kreaturs- och redskaps lånefond.

.............................................. » 966

Rederilånefonden .................................... » 10,144

Industrilånefonden ................................ » 96,857.

3:o) Kungl. Maj:t har ytterligare föreslagit riksdagen att å riksstaten för
budgetåret 1928/1929 bland utgifter för kapitalökning, att täckas av lånemedel,
till återbetalning av under titeln »statens affärsverksamhet» å riksstaten
för år 1922 anvisat anslag till förstärkning av rörelsekapitalet för
statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning uppföra ett anslag å 400,000
kronor.

Under titeln »statens affärsverksamhet» har riksdagen å riksstaten för år
1922, att utgå av tillfälliga lånemedel, anvisat såsom reservationsanslag ett
belopp av 400,000 kronor till förstärkning av rörelsekapitalet för statens
vattenfallsverks fastighetsförvaltning. Anslagsbeloppet, som i sin helhet
utbetalts av riksgäldskontoret, har under år 1927 återbetalts till nämnda

17

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

verk. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle beloppet ifråga uppföras å såväl
inkomst- som utgiftssidan i riksstaten för nästa budgetperiod.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må å riksstaten för budgetåret 1928—1929
bland utgifter för kapitalökning, att täckas av lånemedel,
till återbetalning av under titeln »statens affärsverksamhet»
å riksstaten för år 1922 anvisat anslag till
förstärkning av rörelsekapitalet för statens vattenfallsverks
fastighetsförvaltning uppföra ett anslag å 400,000
kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att å riksstaten för budgetåret
1928/1929 bland utgifter för kapitalökning, att täckas av andra statsinkomster
än lånemedel, till återbetalning av under titeln »statens utlaningsfonder»
anvisade anslag till följande fonder uppföra anslag å härefter angivna
belopp:

Dräneringsfonden........................................................................ 817,040 kronor

Täckdikningslånefonden ............................................................ 96,223 »

Nyss omförmälda belopp utgöra förluster, uppkomna å ifrågavarande fonder.
De till täckning föreslagna förlusterna å dräneringsfonden jämte det
belopp, som av fondens kapitaltillgångar tagits i anspråk för statsregleringen,
hava drabbat tillfälliga lånemedel. Jämväl förlusterna å täckdikningslånefonden,
vars kapitaltillgångar bestå av såväl fasta som tillfälliga
lånemedel, föreslås skola ersättas såsom om förlusterna drabbat sistnämnda
medel.

Under hänvisning i övrigt till punkten Do) av förevarande utlåtande hemställer
utskottet,

att riksdagen må å riksstaten för budgetåret 1928—1929
bland utgifter för kapitalökning, att täckas av andra
statsinkomster än lånemedel, till återbetalning av under
titeln »statens utlåningsfonder» anvisade anslag till
följande fonder uppföra anslag å härefter angivna belopp:

Dräneringsfonden.................................... 817,040 kronor

Täckdikningslånefonden........................ 96,223 » .

5:o) Kungl. Maj:t har slutligen föreslagit riksdagen att å riksstaten för
budgetåret 1928/1929 bland utgifter för kapitalökning, att täckas av lånemedel,
till återbetalning av under titeln »varukredit» å tilläggsstaten för
år 1921 anvisat anslag till varukredit åt vissa nödlidande länder uppföra
ett anslag å 210,637 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 67 höft. (Nr 139 1U3.)

2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

Å tilläggsstaten för år 1921 har riksdagen under titeln »varukredit» anvisat
såsom reservationsanslag, att utgå av tillfälliga lånemedel, ett belopp
av 10,000,000 kronor till varukredit åt vissa nödlidande länder. Anslagsbeloppet
har i sin helhet utbetalts av riksgäldskontoret. Den 7 maj 1927
hava till riksgäldskontoret återbetalts 210,636 kronor 73 öre, vilket belopp,
avrundat till 210,687 kronor, torde få uppföras å båda sidorna i riksstaten
för nästa budgetår.

Med tillstyrkande av förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må å riksstaten för budgetåret 1928—1928
bland utgifter för kapitalökning, att täckas av lånemedel,
till återbetalning av under titeln »varukredit» å tillläggsstaten
för år 1921 anvisat anslag till varukredit
åt vissa nödlidande länder uppföra ett anslag å 210,637
kronor.

Stockholm den 15 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 138.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.