Statsutskottets utlåtande Nr 1 ll).

1

Nr 119.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1928 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
åtgärd för främjande av sparsamhet hland
skolungdomen jämte en i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

Uti en till riksdagen den 20 mars 1928 avlåten, till statsntskottets förberedande
behandling hänvisad proposition nr 241, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen medgiva, att
generalpoststyrelsen må, för främjande av sparsamhet, i den omfattning
Kungl. Maj:t bestämmer av postmedel till skolungdom i riket utdela mindre
penningbelopp insatta å motböcker med postsparbanken, dock högst två
kronor å varje bok.

I fråga om utredningen får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I anledning av förevarande proposition har A. Lindgren i Örebro m. fl.
i en inom första kammaren väckt, till statsutskottet hänvisad motion, nr 308,
hemställt, att riksdagen ville med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr
241 besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning dels i
vilken utsträckning en postsparbankens skolsparkasseverksamhet lämpligen
bör bedrivas, dels rörande organisations- och driftkostnaderna för en sådan
verksamhet och dels rörande ytterligare i motionen angivna och övriga på
frågan inverkande omständigheter.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning får
utskottet hänvisa till motionen.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 november 1927 har generalpoststyrelsen
gjort framställning ifråga om vidtagande av vissa åtgärder för främjande av
sparsamhet bland skolungdomen i riket; och har generalpoststyrelsen därvid
anfört bland annat följande:

Ett ur flera synpunkter effektivt och av många enskilda sparbanker använt
förfaringssätt vore att tilldela skolbarnen sparbanksböcker med därå insatta
mindre belopp. Böckerna torde i allmänhet utfärdas med förbud mot behållningens
lyftande förrän efter viss tid. Postsparbanken hade övervägt
olika tillvägagångssätt för en eventuell utdelning av postsparbanksböcker åt
folkskolebarn. Det skulle kunna tänkas, att böckerna i form av premier tilldelades
endast en del barn eller också att en mera allmän utdelning ägde

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 51 käft. (Nr 119—121.) ioö7 28 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

rum, så att praktiskt taget samtliga barn i viss skola eller skolklass erhölle
postsparbanksbok. Postsparbanken hade härom rådgjort under hand med
vederbörande hos skolöverstyrelsen, därifrån meddelats, att man där närmast
hade sympati för en anordning, genom vilken samtliga barn i en och samma
skolklass komme att erhålla en postsparbanksbok, även om beloppet bleve
jämförelsevis obetydligt. Det ansåges nämligen, att man på denna väg starkast
finge fram sparsamhetssynpunkten, utan att denna skymdes av andra faktorer.
Antalet i folkskolorna för år nyinskrivna barn hade beräknats för den närmaste
tiden komma att hålla sig vid omkring 100,000. Det vore givetvis icke
avsett, att postsparbanken skulle tilldela varje nyinskrivet skolbarn en postsparbanksbok.
Först och främst borde från sådan tilldelning undantagas de
skoldistrikt, inom vilka motsvarande sparverksamhet igångsatts av någon
sparbank. En viss begränsning följde även därav, att postsparbanken i och
för en eventuell utdelning av postsparbanksböcker helt naturligt vore hänvisad
till samverkan med vederbörande skolråd och lärare, varför endast de
skoldistrikt och skolor torde, åtminstone i första rummet, böra ifrågakomma,
där sådan samverkan läte sig bekvämt anordna. Intilldess att erfarenhet
vunnits, vore måhända dessutom lämpligt, att nu omhandlade åtgärd inskränktes
till att avse endast viss landsända eller vissa län, där det av olika
skäl syntes särskilt angeläget att främja sparsamhetssträvandena. Generalpoststyrelsen
hade under sådana förhållanden tänkt sig, att ett belopp för
år 1928 av 50,000 kronor skulle vara tillfyllest för en anordning försöksvis
av nu omhandlat slag. Därest å de postsparbanksböcker, som utdelades, insattes
2 kronor per bok, skulle det föreslagna beloppet således medgiva utdelning
av 25,000 postsparbanksböcker. Beloppet borde disponeras av postsparbankens
vinstmedel för år 1927.

Generalpoststyrelsens förslag har varit utställt för yttrande till statskontoret
och skolöverstyrelsen, vilka icke haft någon erinran att framställa mot
den av generalpoststyrelsen ifrågasatta anordningen till sparsamhetens befrämjande.

Departementschefen anför:

»Frågan om vidtagande av åtgärder för skolungdomens fostran till sparsamliet
har länge varit föremål för uppmärksamhet. Jag tillåter mig erinra
om riksdagens skrivelse den 31 maj 1910, nr 150, däri riksdagen med anledning
av väckt motion hemställt att Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande,
huruvida till främjande av ungdomens fostran till sparsamhet åtgärder kunde
vidtagas för att befordra sparkasseverksamheten i skolorna. Berörda skrivelse
överlämnades på sin tid till 1920 års postsparbankssakkunniga. I sitt
den 15 november 1921 avgivna betänkande lämnade nämnda sakkunniga en
utförlig redogörelse för skolsparkasseverksamheten samt postsparbankens medverkan
till främjande av sparsamhet. De sakkunniga framhöllo därvid, att postsparbanken
under hela sin tillvaro sökt verka för sparsamhet bland skolungdomen,
samt avgåvo ett fullständigt förslag till ordnandet av en utav
postsparbanken bedriven skolsparkasseverksamhet. Detta förslag innebar,
bland annat, att sparkasseverksamliet i förbindelse med postverkets sparbanksrörelse
borde anordnas i skolor, som stodo under skolöverstyrelsens
inseende, samt att postverket skulle äga att i viss omfattning verkställa gratisutdelning
till skolbarn av ficksparbössor eller att till skolor utlämna
s. k. klass-sparbössor. Den av generalpoststyrelsen nu ifrågasatta anordnin -

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

3

gen återfinnes emellertid icke bland de av postsparbankssakkunniga föreslagna
åtgärderna. I proposition, nr 152, till 1922 års riksdag angående
omorganisation av postsparbanken och införande av postgirorörelse m. m.
anförde dåvarande departementschefen, att frågan om vidtagande av åtgärder
för skolungdomens fostran till sparsamliet uppenbarligen vore en angelagenhet
av mycket stor betydelse, men att, då frågan ännu icke förelåge i sådant
skick, att något definitivt förslag i ämnet kunde framläggas, denna
borde bliva föremål för ytterligare utredning, innan densamma underställdes
slutlig prövning av Kungl. Maj:t. Postsparbankssakkunnigas förslag föranledde
således i denna del icke någon definitiv åtgärd.

Genom beslut den 7 maj 1926 bemyndigade Kungl. Maj:t generalpoststyrelsen
att under år 1926 taga i anspråk och sasoin driftkostnad avföra ett
belopp av högst 15,000 kronor för utgivande av skrifter i sparsamhetsfrågan
och för därmed jämförliga åtgärder till främjande av postsparbankens uppgift
att väcka och underhålla håg till sparsamhet, varjämte Kungl. Maj:t
föreskrev, att, därest medel jämväl framdeles erfordrades för ifrågavarande
ändamål, generalpoststyrelsen skulle i samband med avgivande av förslag
till driftkostnadsstat därom göra framställning.

Såsom av generalpoststyrelsens skrivelse framgår hava ett flertal åtgärder
vidtagits för uppmuntrande och främjande av sparsamheten inom skolorna.
Den av styrelsen nu föreslagna åtgärden att å motböcker med postsparbanken,
vilka, efter plan fastställd av generalpoststyrelsen i samråd med skolöverstyrelsen,
skola utdelas till skolungdom, insätta 2 kronor per bok, synes ägnad
att hos ungdomen väcka sparsamhetsintresse och kan även bidraga till utveckling
av postsparbankens rörelse. För ändamålet nu erforderligt belopp,
50,000 kronor, torde, på sätt statskontoret föreslagit, böra avföras såsom en postsparbankens
driftkostnad. Därest verksamheten finnes böra fortsättas, lära
för framtiden erforderliga belopp böra upptagas i driftkostnadsstaterna.»

Såsom framgår av propositionen, har riksdagen tidigare uttalat sig för att
åtgärder måtte vidtagas i syfte att främja skolungdomens fostran till sparsamhet.
Det nu framlagda förslaget avser att vara ett led i ett dylikt arbete.

I den i ämnet väckta motionen har — med erkännande av det gagn, som
ett genomförande av det av postsparbanken framförda uppslaget kunde medföra
för vissa trakter av vårt land, exempelvis en del samhällen i övre Norrland,
som saknade lokala sparbanker — dock erinrats om vådorna av att
genom en ytterligare stegrad konkurrens med vederbörande ortssparbanker sparkapitalet
till förfång för de lokala kreditbehoven i alltför stor utsträckning
droges från orten. Utskottet finner dessa synpunkter värda allt beaktande.
Kedan generalpoststyrelsen har emellertid i sin framställning i ämnet uttalat,
att, i den mån lokala sparbanker på ett tillfredsställande sätt sörjt för
skolsparkasserörelsen på vissa orter, ingen anledning funnes för postsparbanken
att, jämväl där bedriva sådan verksamhet; postsparbanken syntes för
övrigt hava ett tillräckligt arbetsfält inom de landsändar och å de orter, där
sparbanker antingen icke funnes eller också icke vore i tillfälle att på mera

Utskottets

yttrande.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

verksamt sätt uppmuntra och tillvarataga sparlusten hos skolungdomen. Beträffande
själva det nu angivna maximibeloppet 50,000 kronor — avseende
utdelning av högst 25,000 böcker — är att också märka, att detta, enligt vad
generalpoststyrelsen anfört, beräknats med utgångspunkt från att utdelning
av sparbanksböcker endast skulle ske inom viss landsända eller vissa län,
där det syntes särskilt angeläget att främja sparsamhetssträvandena.

Utskottet anser dock riksdagens medgivande böra tillsvidare begränsas
till ovannämnda belopp av 50,000 kronor.

Då utskottet nu anser sig böra förorda, att ett sådant medgivande
lämnas generalpoststyrelsen, vill utskottet dock i anslutning till motionen
ytterligare framhålla vikten av att ifrågavarande nya verksamhetsgren icke
av postsparbanken gives en sådan inriktning eller får så utveckla sig, att
den kan komma att leda till olämplig konkurrens om det lokala sparkapitalet.
En förutsättning för ett bifall till förslaget får överhuvud anses vara, att
konkurrens undvikes med sparbanker eller andra penninginrättningar, som
redan för närvarande driva dylik skolsparverksamhet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å herr Lindgrens i Örebro m. fl. ovanberörda
motion I: 308, medgiva, att generalpoststyrelsen, för främjande
av sparsamhet, må, intill ett belopp av 50,000 kronor och i
övrigt i den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer, av postmedel
till skolungdom i riket utdela mindre penningbelopp insatta å
motböcker med postsparbanken, dock högst två kronor å
varje bok.

Stockholm den 8 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAKNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L.
Widell, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. G. Walles,
C. A. Carlsson i Gävle, E. A. Hallin, C. I. Asplund, C. Johansson i Hälsingborg
och C. G. V. Hammarskjöld;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,
C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, P. M. Olsson i Blädinge, O.
Olsson i Kullenbergstorp, A. A:son Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg,
E. G. E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs och C. A. Anderson
i Storegården.