Statsutskottet,t utlåtande Nr 114.

I

tfr 114.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1928 kl. 3 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa avlöning sanslag under riksstatens fjärde
huvudtitel in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 9 mars 1928 dagtecknad proposition
(nr 196), har Kungl. Maj:t framställt åtskilliga förslag rörande lönereglering
för viss personal vid försvarsväsendet ävensom i fråga om anslag under
fjärde huvudtiteln för avlöning åt vid försvaret anställd personal.

Departementschefen har i det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för nämnda dag inledningsvis anfört
följande:

»\id behandlingen i statsrådet den 4 januari 1928 av frågan om regleringen
av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1928—
1929 erinrade jag därom, att Kungl. Maj:t den 29 oktober 1926 bemyndigat
chefen för försvarsdepartementet att tillkalla särskilda utredningsmän för
att inom departementet verkställa utredning rörande omorganisation av den
centrala förvaltningen inom försvarsväsendet m. m. Jag anförde härefter,
att de jämlikt detta bemyndigande utsedda utredningsmännen den 14 november
1927 avgivit betänkande och förslag rörande den centrala försvarsförvaltningen
samt att yttranden däröver infordrats från vederbörande myndigheter.
Då emellertid åtskilliga av dessa yttranden icke inkommit, kunde
jag icke för det dåvarande taga ståndpunkt till nämnda förslag, men komme
detsamma att framdeles upptagas till prövning. Ett genomförande av förslaget
skulle komma att inverka på såväl anslaget till departementet som
ock anslagen till arméförvaltningen och marinförvaltningen, lantförsvarets
och sjöförsvarets avlöningsanslag ävensom flygvapnets anslag till avlöning,
rekrytering, resekostnader m. m., vadan med hänsyn härtill dessa anslag, i
avvaktan på en blivande proposition i ämnet, allenast borde tagas i beräkning
å budgeten.

I enlighet med min i anslutning härtill gjorda hemställan hava ifrågava
rande anslag i den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen
upptagits med vissa angivna beräknade belopp.

De infordrade yttrandena över omförmälda omorganisationsförslag hava
numera inkommit till försvarsdepartementet. Jag får emellertid erinra, att
Kungl. Maj:t genom beslut den 2 mars 1928 bemyndigat chefen för försvarsdepartementet
att tillkalla sakkunniga för att inom departementet biträda
med fortsatt beredning av frågan rörande omorganisation av den cen Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 54 haft. (Nr 114.) 1079 28 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Motioner.

trala förvaltningen inom försvarsväsendet in. in. I betraktande av den föreliggande
frågans vidlyftiga beskaffenhet lärer den erforderliga ytterligare
beredningen av densamma icke kunna medhinnas inom sådan tid, att resultatet
därav skulle kunna föreläggas innevarande års riksdag. Vid uppskattandet
av medelsbehovet för budgetåret 1928—1929 under förutnämnda, i årets
statsverksproposition beräknade anslag utgår jag alltså från att den nuvarande
centrala förvaltningsorganisationen kommer att oförändrad äga bestånd
under nästkommande budgetår.

Innan jag ingår på frågan om medelsbehovet under nyssnämnda anslag,
torde jag få till behandling upptaga vissa mera omfattande avlöningsspörsmål,
som beröra personal, tillhörande olika huvudgrenar av försvarsväsendet.»

I anslutning härtill har Kungl. Maj:t i förevarande proposition upptagit
nämnda frågor, och följer utskottet i detta utlåtande den sålunda angivna
ordningen för propositionens behandling.

A. Inrättande av vissa ordinarie beställningar samt lönereglering
för viss icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet.

Kungl. Maj.t har, under åberopande av det vid förenämnda proposition
fogade utdrag av statsrådsprotokollet, föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i den tjänsteförteckning, som finnes fogad
vid avlöningsreglementet den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet,
vidtaga sådana ändringar, vilka betingas av de beslut, riksdagen
må komma att fatta rörande uppförandet å vederbörliga personalstater
av ordinarie beställningar för maskinister och eldare av 1. klass vid arméns
och flygvapnets truppförband samt vid garnisonssjukhuset i Boden och vid
flottans sjukhus i Karlskrona, övermaskinist vid Bodens fästning samt förste
montör och montör därstädes,

dels ock under riksstatens elfte huvudtitel för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor för gäldande, enligt av departementschefen
förordade grunder, av sådana retroaktiva avgifter till vederbörliga
pensionskassor, som innehavare av icke-ordinarie befattning må hava att
erlägga vid övergång till nyinrättad ordinarie beställning, varom här är fråga.

Förevarande framställning har, i vad densamma avser gäldande av omförmälda
retroaktiva pensionsavgifter, remitterats till bankoutskottet.

I samband med denna framställning har utskottet till behandling förehaft
följande till utskottet remitterade motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herr C. G. V. Hammarskjöld väckt
motion, nr 306, vari hemställts, bl. a. att riksdagen — med avslag å propositionen
nr 196 i vad densamma rör uppförande å icke ordinarie stat av
maskinist och 1. eldare vid generalstabens m. fl. myndigheters ämbetshus i
Stockholm — måtte besluta, att maskinist och 1. eldare vid generalstabens

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

3

in. Ji. myndigheters ämbetshus uppföras i staten för generalstaben såsom
ordinarie beställningshavare med placering i lönehänseende såsom motsvarande
personal — maskinist och eldare av 1. klass vid arméns truppförband,

dels eu inom andra kammaren av herr C. W. M. Andersson i Igelboda
väckt motion, nr 515, vari hemställts, att riksdagen vid bifall i övrigt till
Kungl. Maj.ts proposition nr 196 måtte besluta uppföra maskinisten och
förste eldaren vid generalstabsbyggnaden å ordinarie stat samt placera dem
i samma lönegrad, som kan komma att fastställas för motsvarande befattningshavare
vid arméns truppförband, eller respektive C 3 och C 1 i vederbörligt
avlöningsreglemente;

dels en inom samma kammare av herr 11. A. Hage väckt motion, nr 514,
vari hemställts, att riksdagen i samband med behandling av propositionen nr
196 måtte fatta beslut om uppförande av trädgårdsmästarebefattningen vid
garnisonssjukhuset i Boden på ordinarie stat, varvid begynnelsearvodet
måtte sättas till minst den avlöning, som utgår till ordinarie trädgårdsmästare
vid statens hospital;

dels ock en inom samma kammare av herr O. Jeppsson väckt motion, nr
516, vari hemställts, att riksdagen ville avslå Kungl. Maj ds proposition nr
196 i vad densamma avser marinens månadslönare och arbetsledande förmän
samt i skrivelse till Kungl. Majd anhålla, att frågan om denna personals
lönereglering och uppförande på ordinarie stat blir föremål för förnyad utredning,
varvid även representanter för personalen beredas tillfälle deltaga,

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Efter att hava redogjort för försvarsväsendets lönenämnds den 29 juni Departements1926
avgivna betänkande och förslag rörande reglerande av avlöningsförhål- chefen.
landena för viss civil icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet ävensom
myndigheternas däröver avgivna yttranden m. m. har departementschefen
för egen del anfört följande.

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär lönenämndens föreliggande
förslag dels förändring till ordinarie beställningar av en del ickeordinarie
befattningar vid försvarsväsendet, dels ock genomförande av en
enhetlig reglering av löneförhållandena för vissa grupper av försvarsväsendets
icke-ordinarie personal.

I förstnämnda hänseende har lönenämnden föreslagit, att följande personal
måtte uppföras på stat såsom ordinarie beställningshavare, nämligen
maskinister och eldare av 1. klass vid arméns och flygvapnets truppförband
samt vid garnisonssjukhuset i Boden och vid flottans sjukhus i Karlskrona,
övermaskinisten vid Bodens fästning samt förste montören och montören
därstädes. Då fullgoda skäl härför synas mig föreligga, tillstyrker jag vad
lönenämnden sålunda föreslagit.

Någon överflyttning till ordinarie stat av jämväl andra befattningshavare
än de nyssnämnda synes mig icke för närvarande böra ifrågakomma. Utöver
de framställningar i berörda syfte, som varit för lönenämnden tillgängliga vid

4

Statsutskottets utlåtande, Nr 114.

dess handläggning av förevarande ärende, har, efter det lönenämndens slutliga
förslag avgivits, till Kungl. Maj:t inkommit en av representanter för arméns
sjuksköterskor m. fl. gjord ansökning angående sjuksköterskepersonalens uppförande
på ordinarie stat. Jag har emellertid icke funnit mig böra för närvarande
tillstyrka denna framställning.

De nya ordinarie beställningarna torde, såsom lönenämnden förutsatt,
böra upptagas å den vid officersavlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen
bland gruppen »civilmilitär personal m. fl.» Jämväl i fråga om beställningarnas
lönegradsplacering ansluter jag mig till lönenämndens förslag
och förordar alltså, att av de ifrågavarande beställningarna hänföras:

till 1. lönegraden: eldare av 1. klassen, ävensom montör vid Bodens
fästning,

till 3. lönegraden: maskinist, ävensom förste montör vid Bodens fästning,
samt

till 5. lönegraden: övermaskinist vid Bodens fästning.

Antalet erforderliga beställningar för maskinister och eldare av 1. klass
skulle enligt av arméförvaltningen verkställd utredning för truppförbandens
vid armén vidkommande utgöra 46 beställningar för maskinister och 48 beställningar
för eldare av 1. klass. I avseende å flygvapnet har flygstyrelsen
angivit personalbehovet efter genomförd organisation till 5 beställningar av
vartdera slaget efter en beräkning av en maskinist och en eldare av 1. klass
vid envar av de fyra flygkårerna samt vid flygskolan. I enlighet härmed
skulle sammanlagda antalet av ifrågavarande beställningar — de för garnisonssjukhuset
i Boden samt för flottans sjukhus i Karlskrona avsedda beställningarna
däri inberäknade — komma att utgöra 53 beställningar för
maskinister och 55 beställningar för eldare av 1. klass.

Ett genomförande av förslaget betingar, att den vid officersavlöningsreglementet
fogade tjänsteförteckningen kompletteras med de nya ordinarie beställningarna.
Av riksdagen torde därför böra inhämtas bemyndigande för
Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i nämnda tjänsteförteckning, som må
föranledas av riksdagens beslut om uppförande å vederbörliga personalstater
av ordinarie beställningar för den personal, varom här är fråga.

Såsom lönenämnden förutsatt, synes man böra utgå ifrån, att de personer,
vilka vid tiden för de föreslagna ordinarie beställningarnas inrättande
äro innehavare av motsvarande icke-ordinarie befattningar, i allmänhet utan
att ansökan behöver ifrågakomma överflyttas å respektive beställningar.---

beräknade anslagsbelopp.

Vidkommande därefter lönenämndens förslag om reglerande av löneförhållandena
för viss icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet, har detsamma
i nämndens senaste yttrande utsträckts att omfatta åtskilliga tjänstemannagrupper
utöver dem, som åsyftades i lönenämndens år 1926 avgivna betänkande
i ämnet. Ehuru jag förutsätter, att det bör ankomma på Kungl.
Maj:t att framdeles vid utfärdandet av de för löneregleringens genomförande
erforderliga bestämmelserna fatta ståndpunkt såväl till frågan om vilken per -

Statsutskottets utlåtande Nr 114. [>

sonal, som bör omfattas av löneregleringen, som ock till övriga bär ifrågavarande
spörsmål, har jag — särskilt i betraktande av att det föreliggande
förslaget avser att reglera löneförhållandena för, bland andra, sådana ickeordinarie
befattningshavare, vilka för närvarande åtnjuta arvoden upptagna
å av Kungl. Maj:t med riksdagen fastställda stater — ansett det vara på
sin plats att redan i detta sammanhang redogöra för huvuddragen av det
föreslagna avlöningssystemet. I anslutning till berörda redogörelse får jag
nu för egen del göra det uttalandet, att jag biträder det av lönenämnden
framlagda förslaget i dess huvuddrag, dock att det synes mig kunna sättas
i fråga, huruvida någon eller några av de i förslaget uppförda grupperna
lämpligen bör lämnas utanför nu ifrågavarande reglering.

Yad angår sättet för bestridande av kostnaderna för de enligt lönenämndens
förslag för befattningshavarna avsedda särskilda förmåner i form av
kallortstillägg, rätt att bibehålla lön vid sjukdom och dylikt, rätt till semester
(tjänstledighet med bibehållen lön), vikariats ersättning, läkarvård m. in., ersättning
för mistad förmån av fri bostad m. m., ersättning för tjänsteresa,
tjänstgöringstraktamente m. m. samt begravningshjälp, torde såsom allmän
regel böra gälla, att ifrågavarande kostnader skola, i de fall vederbörande
befattningshavares avlöningsförmåner utgå från ordinarie avlöningsanslag,
bestridas enligt samma grunder, som gälla i fråga om motsvarande förmåner
för den ordinarie personalen, samt eljest från det anslag, varifrån avlöningen
bestrides. De närmare bestämmelser, som härutinnan kunna befinnas erforderliga,
torde framdeles böra meddelas av Kungl. Maj:t.

Slutligen bör framhållas, att löneregleringens genomförande givetvis föranleder
ändring i fråga om uppställningen av vissa stater, respektive av
arvodesförteckningarna under avlöningsanslagen. Det torde sålunda icke
vara lämpligt att såsom hittills i staterna uppföra lönebeloppen särskilt för
varje sådan befattning, å vilken det föreliggande förslaget skall äga tillämpning,
utan torde gemensamma poster för befattningshavarnas avlönande böra
uppföras å staterna samt — med angivande att avlöningen regleras enligt
av Kungl. Maj:t fastställda grunder — anslagsposterna i regel upptagas
med förslagsvis beräknade belopp. Vid sådan beräkning torde beträffande
de extra ordinarie tjänstemännen med lön enligt löneplan med särskilda
lönegrader, löneklasser och ortsgrupper, böra följas den vid uppgörandet av
stater för ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen tillämpade regeln,
att lönen antages utgå enligt den näst högsta löneklassen inom den lönegrad,
vartill vederbörlig tjänst blivit hänförd. För den kvinnliga sjukvårdsoch
ekonomipersonalen torde anslagsposterna böra beräknas på grundval av
det lönebelopp, som utgår till dylik befattningshavare efter en tjänstetid av
sex år i vederbörlig lönegrad.»

Utskottet vill till eu början erinra om att departementschefen vid behandlingen
av ett utav försvarsväsendets lönenämnd uppgjort förslag till reglerande
av löneförhållandena för viss icke ordinarie personal vid försvars -

Utskottets

yttrande.

6

/Statsutskottets utlåtande Nr 114.

väsendet uttalat, att det borde ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles vid
utfärdandet av de för löneregleringens genomförande erforderliga bestämmelserna
fatta ståndpunkt såväl till frågan om vilken personal som borde
omfattas av löneregleringen som ock till övriga därmed sammanhängande
spörsmål. Med instämmande i detta departementschefens uttalande anser
sig utskottet, som icke kan tillstyrka, att åtgärder vidtagas för uppförande
på ordinarie stat av marinens månadslönare och arbetsledande förmän, vilket
påyrkats i den av herr Jeppsson väckta motionen II: 516, böra, i anledning
av vad som i samma motion i övrigt anförts, framhålla, att utskottet förutsätter,
att de av motionären anförda synpunkterna i fråga om lönereglering
för samma personal tagas under övervägande vid slutligt ståndpunkttagande
till här berörda spörsmål. I samband härmed har utskottet, som icke ansett
sig böra ingå i närmare granskning av den ifrågasatta placeringen i lönehänseende
av den icke-ordinarie personalen vid försvarsväsendet, velat uttala,
att utskottet utgår från att, innan bestämmelser av Kungl. Maj:t utfärdas
rörande den föreslagna löneregleringens ikraftträdande, jämväl frågan
om annan än den i motionen berörda icke-ordinarie personalens löneställning
kan komma att bliva föremål för ytterligare övervägande. Dock kan utskottet
icke finna skäl föreligga att, såsom motionären ifrågasatt, föreslå avlåtandet
av skrivelse i ärendet till Kungl. Maj:t.

Det av herr Hage i motionen II: 514 framställda förslaget om uppförande
på ordinarie stat av en trädgårdsmästarebefattning, avsedd för Bodens garnisonssjukhus,
har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka redan av det
skälet, att befattningens uppförande såsom ordinarie icke föreslagits av vare
sig arméförvaltningen eller lönenämnden.

På de i herr C. G. Hammanskjölds motion I: 306 och herr Anderssons i
Igelboda motion II: 515 anförda skäl hav utskottet funnit sig böra föreslå,
att å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner uppföras
såsom ordinarie befattningshavare en maskinist och en förste eldare, avsedda
för generalstabens m. fl. myndigheters ämbetshus. I detta sammanhang
torde förtjäna erinras om att, då lönenämndens förslag till motsvarande
personals uppförande å ordinarie stat framlades, ifrågavarande ämbetsbyggnad
ej var fullt färdig.

Utskottet, som i övrigt ansluter sig till Kungl. Maj:ts under denna punkt
framlagda förslag, får hemställa,

a) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å den av herr Hage väckta motionen (II: 514) ävensom
med bifall till såväl herr C. G. Hammarskjölds motion
(1: 306), i vad den avser maskinist- och eldarpersonal vid generalstabens
m. in. myndigheters ämbetshus, som herr Anderssons
i Igelboda motion (II: 515) må bemyndiga Kungl. Maj:t
att i den tjänsteförteckning, som finnes fogad vid avlöningsreglementet
den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat
m. fl. vid försvarsväsendet, vidtaga sådana ändringar, vilka be -

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

7

tingas av de beslut, riksdagen må komma att fatta rörande
uppförandet å vederbörliga personalstater av ordinarie beställningar
för maskinister och eldare av 1. klass vid generalstabensm.
fl. myndigheters ämbetslius samt arméns och flygvapnets
truppförband ävensom vid garnisonssjukhuset i Boden och vid
flottans sjukhus i Karlskrona, övermaskinist vid Bodens fästning
samt förste montör och montör därstädes,

b) att herr Jeppssons motion (II: 516), i vad den icke kan
anses besvarad genom vad utskottet anfört, icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

B. Ifrågasatt arvodesreglering för viss pensionerad personal.

Sedan Kungl. Maj:t den 4 september 1925 uppdragit åt försvarsväsendets
lönenämnd att avgiva förslag till reglering av avlöningsförhållandena m. m.
för de arvodesbefattningar vid försvarsväsendet, som efter den nya försvarsorganisationens
genomförande borde finnas upptagna på stat, har lönenämnden
uti skrivelse den 27 oktober 1927 framlagt förslag till arvodesreglering
för den grupp av befattningshavare, vilka äro pensionerade officerare eller
underofficerare med tjänstgöring, som helt tager vederbörandes arbetstid i
anspråk.

Lönenämnden har i sitt nyss omförmälda yttrande framhållit, att en fullt
tillfredsställande reglering av här ifrågavarande befattningshavares arvoden
knappast kan åvägabringas utan en differentiering av arvodesbeloppen med
hänsyn till de med befattningarna förenade göromålens art och omfattning.
Till följd därav, att något så när säkra hållpunkter för befattningarnas värdesättning
icke kunna ernås, förrän den nya organisationen i hithörande delar
tagit fastare form och under någon tid prövats, har emellertid lönenämnden
funnit sig för närvarande icke böra ifrågasätta någon dylik differentiering av
arvodesbeloppen. Lönenämnden har därför inskränkt sig till en gradering
av arvodena efter dyrorter.

Det av lönenämnden framlagda förslaget borde enligt departementschefens
mening icke kunna anses innefatta någon definitiv lösning av förevarande spörsmål.
Några starkare skäl för att nu genomföra eu mera provisorisk reglering
av berörda arvoden syntes departementschefen icke föreligga. Yad rullföringspersonalen
beträffade, hade, såsom av lönenämnden framhållits, något trängande
behov av arvodesreglering för denna personal icke gjort sig gällande; och vad
anginge övriga befattningar av den kategori, varom nu vore fråga, hade det
övervägande flertalet av dessa befattningar inrättats i samband med 1925
års omorganisation av försvarsväsendet och avsåges att under åtskilliga år
framåt kunna, liksom för närvarande vore fallet, i allmänhet uppehållas av
beställningshavare å övergångsstat. Härtill komme, att frågan om en omreglering
av berörda arvoden ånyo borde komma att upptagas till prövning
i samband med ett blivande förslag rörande inarbetande i den fasta avlöningen
av nu utgående dyrtidstillägg. På grund härav hade departements -

8

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Departe mentet.

chefen kommit till den uppfattningen, att det lämpligen borde tillsvidare
anstå med den ifrågasatta arvodesregleringen.

Utskottet har här nedan under C. Anslagsberäkning punkt 3:o) behandlat
den av departementschefen sålunda upptagna frågan.

C. Anslagsberäkning.

Uti statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,
punkterna 1, 3, 4, 5, 83, 84 och 139) hava följande anslag under fjärde huvudtiteln,
i avvaktan på särskild proposition, upptagits med nedan angivna beräknade
belopp, nämligen:

under avd. departementet:

anslaget till departementet .............................................. kronor 284,000: —

under avd. lantförsvaret:

anslaget till arméförvaltningen.......................................... * 532,668: —-

» » arméförvaltningens verksamhet.................... » 32,900: —

» » avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl.................................................... » 24,000,000: —

under avd. sjöförsvaret:

anslaget till marinförvaltningen......................................... kronor 260,370: —

» » avlöning till personal vid kårer och stater

m. fl................................................................ i 10,860,000: —

under avd. flygvapnet:

anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. in. » 880,000: —

l:o) Kungl. Maj:t har i nu förevarande proposition föreslagit riksdagen
att dels godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet, att
tillämpas från och med den 1 juli 1928:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 186,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in. å

kansliavdelningen, förslagsanslag ....................................... » 22,680: —

Arvoden till registrator i departementet samt till viss personal
å kommandoexpeditionerna ................................... » 41,280: —

Förslagsanslag kronor 250,560: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ...................................................... kronor 29,500: —

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 285,200
kronor, med 5,140 kronor, till 280,060 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 114. 9

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 34—36
av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

Vidare har uti förenämnda, inom första kammaren av herr C. G. V.
Hammarskjöld väckta motion, nr 306, hemställts, bl. a., att riksdagen — med
avslag å proposition nr 196 i vad densamma rör vissa befattningshavare
med arvode å försvarsdepartementets stat — måtte besluta, att arvoden
skola till vardera av två expeditionsunderofficerare vid försvarsdepartementet
utgå med 2,340 kronor per år.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.

Med hänsyn till omfattningen av arbetet å den s. k. bokdetaljen inom
lantförsvarets kommandoexpedition och för tillgodoseende av kontinuiteten
i arbetet å nämnda detalj har departementschefen ansett, att å departementets
stat bör under posten »Arvoden till registrator i departementet samt
till viss personal å kommandoexpeditionen» beräknas medel för ytterligare två
arvoden å 3,180 kronor åt pensionerad personal.

Då efter ingången av budgetåret 1928—1929 icke erfordras någon särskild
regeringsrättsföredragande i departementet, har anslagsposten för personal
å övergångsstat, varifrån bemälde föredragande avlönats, av departementschefen
ansetts kunna minskas med 11,460 kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl föreligga att nu tillstyrka det motionsvis
väckta förslaget, har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å den av herr Hammarskjöld väckta motionen
(1:306), i vad densamma avser arvoden till expeditionsunderofficerare
vid försvarsdepartementet,

a) godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet
att tillämpas från och med den 1 juli 1928:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
............................................................ kronor 186,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. å kansliavdelningen, för slags anslag

........................................................... » 22,680: —

Arvoden till registrator i departementet samt

till viss personalåkommandoexpeditionerna » 41,280: —

Förslagsamlag kronor 250,560: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsamlag .............................. kronor 29,500: —

b) minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu

285,200 kronor, med 5,140 kronor till 280,060 kronor.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Arméförvalt ningen.

Avlöning
till personal
vid staber
och truppförband
m. fl.

2:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) med godkännande av det vid statsrådsprotokollet över
försvarsärenden den 9 mars 1928 fogade förslag till stat för arméförvaltningen,
att tillämpas under budgetåret 1928—1929, i riksstaten
för samma budgetår upptaga ordinarie förslagsanslaget
till arméförvaltningen med oförändrat belopp, 532,668 kronor,

b) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
upprätthållande av arméförvaltningens verksamhet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 32,900 kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 9 mars
1928 fogade förslag till stater för generalitet, arméfördelningsstaber, militärbefäl
och inspektioner, generalstaben, artilleristaben, kommendantskapet i
Boden, rullföringsbefälhavare med biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren
samt fältläkarstipendiater, krigsskolan, krigshögskolan, ridskolan, skjutskolan
för infanteriet och kavalleriet, artilleriets skjutskola, arméns underofficersskola,
truppförband av infanteriet, kavalleriet och artilleriet, överstelöjtnanter
och majorer vid kavalleriregementena, artilleriets fabriker och tyganstalter,
officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen, ingenjörkårerna
och fälttelegrafkåren, officerare och underofficerare med vederlikar
m. fl. vid trängen, trängkårerna, intendenturkåren, garnisonssjukhusen
i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen
i Boden och å Karlsborg, att gälla under budgetåret 1928—1929,
dels godkänna det vid berörda statsrådsprotokoll fogade förslag till stat
för artilleri- och ingenjörhögskolan att gälla under budgetåret 1928—1929
från den tidpunkt, Kungl. Maj:t må äga att bestämma, ävensom medgiva, att
intill nämnda tidpunkt nu gällande stat för högskolan må äga tillämpning,
dels godkänna de i en vid omförmälda protokoll fogad »Förteckning över
i stat icke uppförda löner, arvoden m. fl. ersättningar» under rubriken
»A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under
fjärde huvudtiteln, lantförsvaret m. fl.» upptagna arvoden,

dels minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber
och truppförband m. fl., nu 26,900,000 kronor, med 2,900,000 kronor till
24,000,000 kronor,

dels medgiva, att under budgetåret 1928—1929 må, efter Kungl. Maj:ts
beprövande, beredas fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner åt
därav förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän med avlöning
såsom furirer av andra klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser
och som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning i följd
därav, att endast beställningar av lägre grad av den kategori beställningsmän,
de tillhöra, finnas i vederbörliga stater uppförda, allt under förutsättning
att genom vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands
stat inbesparas erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad,

Statsutskottets utlåtande Nr 114. 1 1

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse med av departementschefen
angivna grunder, tillerkänna rullföriugsbiträde, som är underofficer
i reserven men ej åtnjuter pension och fyllnadspension, personligt
arvodestillägg med 600 kronor för år.

Beträffande utredningen i ärendet fur utskottet hänvisa till sid. 37—46
av åberopade statsrådsprotokollet.

I samband med detta anslag har utskottet till behandling upptagit följande
till utskottet remitterade motioner, nämligen:

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr E. Trygger m. fl., nr 151, och den andra inom andra kammaren av herr
S. A. A. Lindman m. fl., nr 224, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att Jämtlands fältjägarregemente, Norra skånska infanteriregementet,
Södra skånska infanteriregementet, Hallands regemente, Kronobergs regemente
(utom detachementet i Karlskrona), Dalregementet, Hälsinge regemente,
Gotlands infanterikår, Västerbottens regemente och Västernorrlands
regemente samtliga organiseras såsom normalregementen (= Livregementets
grenadjärer),

att namnet Gotlands infanterikår i samband härmed ändras till Gotlands
infanteriregemente,

att staterna för ovannämnda regementen under budgetåret 1928—1929
ökas med: för Gotlands infanterikår 2 fänrikar och för övriga 1 fänrik,
att för östra brigaden skola tillkomma följande befattningshavare, vilka
åtnjuta arvode, nämligen: 1 pensionerad officer, fortifikationsofficer, 1 pensionerad
underofficer, biträde åt stabsintendenten samt 1 läkare och 1
veterinär, beordrade ur truppförband, samt

att för övrigt i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag
angående åtgärder för att i överensstämmelse med vad i motionen
framhållits höja försvarsberedskapen;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Nils Anton Nilsson m. fl., nr 123, och den andra inom andra kammaren
av herrar J. M. Fjellman och J. Jönsson i Revinge, vari hemställts, att
riksdagen måtte för budgetåret 1928—1929 såsom arvode till en föredragande
av remonteringsärenden hos kavalleriinspektören uppföra ett belopp av 8,400
kronor å staten för arméfördelningschefer, militärbefäl och inspektioner under
rubriken »Kavalleriinspektionen m. m.», »Pensionerad personal» ävensom
verkställa härför eventuellt erforderlig förhöjning av vederbörande anslag;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr C. Johansson, nr 7, och den andra inom andra kammaren av herr

K. A. E. Bergström i Hälsingborg, nr 14, vari hemställts, att antalet beställningar
inom musikkåren vid Skånska kavalleriregementet måtte fastställas
till 12, fördelade å en musikdirektör, en musikfanjunkare, två musiksergeanter,
en musikfurir av första klass, två musikfurirer av andra klass, en musikkorpral,
en musikvicekorpral, tre musikvolontärer förutom fyra musikelever;

Motioner.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Kungl. Maj:ts
förslag.

dels förut nämnda inom första kammaren av herr C. G. V. Hammarskjöld
väckta motion, nr 306, vari hemställts, bland annat,

att riksdagen — med avslag å proposition nr 196 i vad densamma rör
vissa befattningshavare med arvode å generalstabens stat ävensom rörande
uppförande å icke ordinarie stat av maskinist och 1. eldare vid general -

stabens m. fl. myndigheters ämbetslms i Stockholm — måtte besluta, att
arvodena skola till följande befattningshavare utgå med nedanstående belopp
per år, nämligen:

1 redogörare vid generalstaben............................................. kronor 3,900: —

1 bibliotekarie » » ............................................. » 3,900: —

3 aktuarier » » vardera ............................. » 3,900: —

2 expedition sunderofficerare vid generalstaben vardera......... » 2,340: —

ävensom att maskinist och 1. eldare vid generalstabens m. fl. myndigheters
ämbetshus uppföras i staten för generalstaben såsom ordinarie beställningshavare
med placering i lönehänseende såsom motsvarande personal — maskinist
och eldare av 1. klass — vid arméns truppförband;

dels förenämnda inom andra kammaren av herr C. W. M. Andersson i
Igelboda väckta motion, nr 515, vari hemställts, att riksdagen vid bifall i
övrigt till Kungl. Maj:ts proposition nr 196 måtte besluta uppföra maskinisten
och förste eldaren vid generalstabsbyggnaden å ordinarie stat samt placera
dem i samma lönegrad, som kan komma att fastställas för motsvarande befattningshavare
vid arméns truppförband, eller respektive C 3 och C 1 i
vederbörligt avlöningsreglemente;

dels en inom samma kammare av herr C. A. Forssell väckt motion, nr 255,
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att officer, underofficer och
vederlike, vilken är skyldig att i tjänsten bära uniform, må vid tillträde av
första anställning äga att uppbära ekiperingshjälp, vare sig han utnämnts
med eller utan lön (arvode) på stat;

dels och en inom samma kammare av fröken Bertha Wellin väckt motion,
nr 473, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

dels att vid arméns sjuksköterskekår skola efter genomförd härordning, i
stället för vad som genom 1925 års riksdags beslut blivit bestämt, finnas
43 ordinarie sjuksköterskor,

dels ock i beräkningen av avlöningsanslaget upptaga anslaget under
nämnda stat till, i stället för av Kungl. Maj:t beräknat belopp, 66,210 kronor,
68,790 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl. har i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptagits med
26,900,000 kronor. Anslaget har beräknats sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater kronor 23,476,064: 50

B. Kallortstillägg ............................................................, 59,350: —

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården

vid vissa infanteritruppförband................................... > 5,000: —

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

13

D. Felräkningspenningar ................................................ kronor

E. Arvoden åt sergeanter, kommenderade såsom biträden
hos regementsintendenter ...................................

F. Hyresbidrag..................................................................

G. Anställningspenningar ................................................

H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt

manskap ......................................................................

I. Kostnader för musikelever..........................................

J. Gottgörelse för tjänstehästar

K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden........................................................................... »

L. Ekiperingshjälp ........................................................

M. Vissa arvoden m. m................................................

K. Oförutsedda utgifter m. m........................................ »

Summa kronor

17,700: -

9,500: -33,750:
55,000: -

137,000: —
12,450: —
148,000: —

16,000: —
68,550: —
727,121: -30,000: -24,795,485: 50

Sistnämnda summa har ansetts böra ökas med dels 3,014,690 kronor, utgörande
beräknad avlöning till fast anställt manskap, i vad numerären överstege
den i vederbörliga stater upptagna kadern, för den tid och i den utsträckning
detta manskap beräknats komma att kvarstå i tjänst under senare
halvåret 1927, ävensom för tiden den 1 juli—den 31 december 1927 för det
antal officers- och underofficers- samt motsvarande beställningar vid armén,
som funnes utöver det i nyssnämnda stater upptagna antalet beställningar,
dels ock 45,000 kronor, utgörande beräknade kostnader för tiden den 1 juli
—den 31 december 1927 för då utgående arvoden, vilka icke upptagits i det
under rubriken »M. Vissa arvoden m. m.» beräknade beloppet. A andra
sidan har avdrag ansetts kunna göras med dels 700,000 kronor, utgörande
beräknad ersättning för tjänstebostäder, dels 186,600 kronor för beräknade
vakanser i manskapsgraden, dels ock 70,000 kronor, utgörande beräknad
ersättning från respektive landsting till vissa militära sjukhus. Det därefter
återstående beloppet, 26,898,575 kronor 50 öre, har avrundats till 26,900,000
kronor.

För budgetåret 1928—1929 har anslaget av departementschefen ansetts
böra beräknas under motsvarande rubriker som för innevarande budgetår
och på följande sätt:

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga sta-ter för:

Generalltetet, staber m. m.

Generalitetet...................

Arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner

Generalstaben..................

Artilleristaben..................

Kommendantskapet i Boden...........

Bullföringsbefälhavare med biträden.......

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkar-stipendiater..................

183 000
197 464
488 536
127 260
79 236
458 670

159 060

1 I! 1 It II

1 693 226

14

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Kronor. Kronor.

Undervisningsverken.

Krigsskolan..............

Krigshögskolan............

Artilleri- och. ingenjörhögskolan.....

Ridskolan...............

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

Artilleriets skjutskola..........

Arméns underoffieersskola.......

223 501
91 212
93 987
60 596
142 088
27 768
212 356

851 508

Truppförbanden m. m.

Infanteriet.

Svea livgarde..........

I Göta » ..........

Livregementets grenadjärer . . . .

Livgrenadjärregementet......

{ Jämtlands fältjägarregemente . . .
J Norra skånska infanteriregementet
Södra » »

j Upplands regemente.......

| Skaraborgs regemente......

Södermanlands » ......

Kronobergs » ......

i Jönköpings-Kalmar regemente . .

] Dalregementet..........

Hälsinge regemente.......

j Alvsborgs » .......

I Hallands » .......

j Bohusläns » .......

| Gotlands infanterikår.......

i Norrbottens regemente......

| Västerbottens » ......

| Västemorrlands » ......

Värmlands » . .....

549 996
400 623
507 576
507 576
487 453
482 748
434 706
507 576
482 748
495 161
613 288
470333
464 364
464 364
507 576
452 719
495 161
279 444
587 479
475 908
475 908
475 908

10 618 615

Kavalleriet.

Livregementet till häst..............

428 394

—

Skånska kavalleriregementet...........

394 677

—

Livregementets husarer..............

387 138

—

Norrlands dragonregemente............

Överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregemen-

481 992

—

tena......................

38 280

—

Artilleriet.

1730 481 I -

Svea artilleriregemente......

Göta » ......

Vendes » ......

Norrlands » .......

Norrbottens artillerikår......

Smålands arméartilleriregemente .

Gotlands artillerikår.......

Bodens artilleriregemente.....

Karlsborgs » .....

Artilleriets fabriker och tyganstalter

549 687
559 417
506 997
540 627
164013
592 193
216 294
510 855
372 003
597 894

4 609 980

Sinn in a
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

Officerare och underofficerare med vederlikar m. fl.

vid fortifikationen...............

1 420 306

—

Svea ingenjörkår.................

148 824

—

Göta » .................

128 040

—

Bodens » .................

105 360

—

Fälttelegrafkåren.................

151 056

—

1 953 586

—

Trängen.

Officerare och underofficerare med vederlikar m. fl.

vid trängen..................

747 091

—

Svea trängkår..................

54 552

—

Göta »....................

54 552

—

Norrlands trängkår................

54 552

—

Skånska trängkåren...............

60 624

—

971 371

—

Intendenturen.

Intendenturkåren .................

—

—

1 007 515

Garnisonssjukhusen m. m.

Garnisonssjukhuset i Stockholm..........

141240

—

» å Karlsborg ... ......

» i Boden ............

24 096
83 393

—

Arméns sjuksköterskekår.............

66 210

—

314 939

—

Polispersonalen.

Polispersonalen i Boden och Karlsborg......

—

—

130 560

—

23 881 781

_

B. Kallortstillägg, förslagsvis..........

56 000

—

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa infanteritruppförband

5 000

—

D. Felräkningspenningar, förslagsvis......

16 000

—

E. Arvoden å 50 öre pr dag åt sergeanter, kommenderade såsom biträden hos

regementsintendenter, förslagsvis......

7 500

—

F. Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis . .

44 000

—

G. Anställningspenningar å 50 kronor åt förslagsvis 1 100 volontärer ....

55 000

—

H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap, förslagsvis . . .

117 000

—

I. Kostnader för musikelever.......''. . .

14 000

—

J. Gottgörelse för tjänstehästar, förslagsvis . . .

99 920

—

K. Stipendier å 2 000 kronor för underlättande av officersrekryteringen i Boden,

förslagsvis ................

16 000

—

L. Ekiperingshjälp, förslagsvis.........

M. Vissa arvoden m. m., förslagsvis.......

N. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedd

68 550
563 244

_

a utgifter m.

m., förslagsvis

50 000

—

Summa kronor

24 993 995

—

Avgår beräknad ersättning för tjänstebostäder . .

—

Avgår för beräknade vakanser i manskapsgraden .

)

186 600:

—

Avgår för beräknad ersättning från respektive landsting till

vissa militära sjukhus............

)

70000:

—

1 016 600

—

Återstå kronor

23 977 395

—

eller i avrundat tal 24 000 000 kronor.

16

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Utskottets

yttrande.

I samband med avlöningsanslaget bär departementschefen gjort framställning
om medgivande till vissa lönedispositioner och utbetalande av personliga
arvodestillägg åt vissa rullföringsbiträden, som hade anställning i reserven
och icke ägde uppbära pension eller fyllnadspension.

Innan utskottet ingår på frågan om beräkningen av avlöningsförmåner,
upptagna i vederbörande stater, har utskottet ansett sig böra behandla de
av herr Trygger m. fl. och herr Lindman m. fl. väckta motionerna (I: 151
och II: 224) om ändrad organisation av vissa regementen m. in.

Redan av det skälet, att någon närmare erfarenhet ännu icke vunnits beträffande
verkningarna av 1925 års härordning, har utskottet icke ansett sig
kunna förorda några mera väsentliga förändringar i den beslutade organisationen.
Såväl 1926 som 1927 års riksdagar avvisade också då framställda
förslag om dylika förändringar i den år 1925 beslutade organisationen av
arméns truppförband. De väckta motionerna, i vad de avse organisationsändringar,
får utskottet alltså avstyrka.

Yidkommande frågan om ytterligare utredning rörande höjande av försvarsberedskapen
vill utskottet erinra om att utredning redan blivit av
Kungl. Maj:t igångsatt rörande ordnandet av det fasta luftförsvaret. Beträffande
övriga av motionärerna angivna åtgärder till försvar sberedskapens höjande
synes det utskottet som om en utredning av dessa frågor, därest eu
sådan kan anses erforderlig, bör vara beroende på Kungl. Maj:ts initiativ.
Någon skrivelse i ärendet finner utskottet på grund härav icke vara påkallad.
Utskottet avstyrker alltså motionerna även i denna del.

Yad därefter beträffar det i samma motioner framställda yrkandet på
ökning av förvaltningspersonalen vid östra brigaden vill utskottet uttala, att,
därest behov av ytterligare förvaltningspersonal vid denna brigad anses föreligga,
det bör tillkomma Kungl. Maj:t att i detta hänseende framlägga förslag.
Då någon närmare utredning i ärendet icke nu föreligger, har utskottet
icke kunnat biträda motionärernas ifrågavarande förslag.

Utskottet övergår härefter till att behandla de av Kungl. Maj.t framlagda
statförslagen.

Vad då först beträffar det framlagda förslaget till stat för generalstaben,
har däri bestämmelse upptagits om att redogöraren vid generalstaben jämväl
för framtiden skall vara redogörare vid rikets allmänna kartverk. Utskottet har
i anledning härav velat framhålla, att det ur kontrollsynpunkt givetvis måste
väcka vissa betänkligheter, att redogöraren vid generalstaben även tjänstgör hos
kartverket. Utskottet biträder dock Kungl. Maj:ts förslag under den förutsättning,
att det noga tillses, att en fullt effektiv medelskontroll utövas. Beträffande
staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner är vidare att
märka, att i enlighet med utskottets under närmast föregående punkt framställda
förslag å densamma skall uppföras en maskinist i lönegraden C 3 och en eldare
av första klass i lönegraden C 1. Utskottet har ansett Kungl. Maj:t böra bemyndigas
att vidtaga härav påkallad ändring i den framlagda staten. I motionen
I: 306 av herr C. G. Hammarskjöld har vidare föreslagits en höjning i vissa ar -

Statsutskottets utlåtande Nr Hd. 17

voden för officerare och underofficerare, avsedda att tjänstgöra i vissa befattningar
vid generalstaben. I avseende härå vill utskottet i likhet med
departementschefen framhålla, att tillräcklig erfarenhet ännu ej vunnits för
att bedöma i vad man arbetet kan betinga någon lönereglering för sådana
arvodesbefattningar, vilka genom 1925 års härordningsbeslut nyinrättats.
Oavsett frågan om lönereglering för nämnda befattningar, vilka nu i huvudsak
uppehållas av personal å övergångsstat, anser utskottet, att, så snart
ske kan, utredning bör ske, huruvida för sådana befattningar, vilka redan tidigaie
funnits uppförda å vederbörliga stater, någon reglering av arvodena
kan befinnas vara påkallad med hänsyn till tjänstgöringens art och omfattning.
Att nu enbart för de i motionen nämnda arvodestagarna vid genelalstaben
vidtaga någon förändring i arvodesbeloppen synes utskottet icke
vara lämpligt, i all synnerhet som ett beslut i sådan riktning måhända kan
komma att medföra konsekvenser även beträffandena arvodena för annan
personal. Utskottet far därför avstyrka motionen i förevarande del.

“Vidkommande förslaget till stat för krigsskolan har utskottet till en
början velat erinra om att departementschefen, i avsikt att förebygga en
begränsning av utbildningsmöjligheterna, ansett det böra ankomma på Kungl.
Maj:t att med hänsyn till i varje särskilt fall föreliggande omständigheter
besluta, i vad män elev vid krigsskolan, som är underofficer eller furir och
har försörjningsplikt, må bibehålla med innehavande beställning förenade
avlöningsförmåner. Utskottet anser för sin del, att det år 1925 fattade beslutet,
att dylik elev vid krigsskolan skall, i likhet med andra officersaspiranter,
allenast åtnjuta värnpliktigs avlöning, all tf ortfaran de bör upprätthållas
och att sålunda icke ett så betydande avsteg från 1925 års försvarsbeslut
bör göras, detta i synnerhet som det ingalunda torde få anses uteslutet,
att den föreslagna anordningen skulle kunna medföra ganska vittgående
konsekvenser även ur ekonomisk synpunkt. I varje fall bör någon erfarenhet
vinnas rörande behovet av en sådan ändring, innan medgivande härtill
av riksdagen lämnas. På grund av vad sålunda anförts, kan utskottet icke
giva sin anslutning till väd departementschefen i ovannämnda hänseende
uttalat.

I de av herrar C. Johansson och K. Bergström väckta motionerna I: 7
och II. 14 har förslag framställts om ökning av musikpersonalen vid Skånska
kavalleriregementet från ett antal av 8 till 12. Utskottet anser icke tillräckliga
skäl härför vara för handen för att kunna tillstyrka motionerna.

Yad de särskilda truppförbandsstaterna beträffar, vill utskottet framhålla,
att de av Kungl. Maj:t föreslagna anmärkningarna till staterna torde böra
underkastas förnyat övervägande, enär jämkningar i desamma kunna visa
sig erforderliga för åvägabringande av överensstämmelse staterna emellan
och ett förtydligande av deras formulering torde kunna ifrågasättas. Enligt
utskottets mening bör Kungl. Maj:t erhålla bemyndigande att, därest så kan
anses erforderligt, vidtaga sådana jämkningar. Yad beträffar ifrågavarande
stater i övrigt, vill utskottet allenast erinra om att i enlighet med Kungl.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 54 haft. (Nr 114.) 10792g 2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Maj:ts, av utskottet tillstyrkta förslag under närmast föregående punkt
maskinist- och eldarebefattningar uppförts å vissa av dessa stater.

I samband med behandlingen av staten för garnisonssjukhuset i Stockholm
har utskottet, som erhållit kännedom om att svårigheter mött att tillhandahålla
viss ekonomipersonal portion in natura, velat uttala, att, för den
händelse Kungl. Maj:t skulle finna skäl föreligga att medgiva denna personal
att åtnjuta portionsersättning med belopp, som tidigare i sådant hänseende
utgått, eller 2 kronor om dagen, utskottet icke har något att häremot erinra.
Detta utskottets uttalande är föranlett därav, att det i 1927 års statsverksproposition
framlagda förslaget, att denna personal skulle åtnjuta portion in
natura, vilket förslag av riksdagen lämnades utan erinran, måhända kan
anses utgöra ett formellt hinder för att tillerkänna personalen nyssnämnda
förmån.

Å staten för arméns sjuksköterskekår finnas för närvarande 39 fast anställda
sjuksköterskor. Antalet sådana sjuksköterskor skulle enligt 1925 års
härordning utgöra 31, men utökades efter beslut av 1927 ars riksdag till 39.
Arméförvaltningen har nu begärt, att för budgetåret 1928—1929 måtte få
anställas ytterligare 4 sådana sjuksköterskor. I den av fröken Wellin väckta
motionen II: 473 har jämväl påyrkats motsvarande utökning av sjuksköterskepersonalen
vid armén. I motionen har emellertid icke hänsyn tagits
till den för sjuksköterskepersonalen liksom för annan icke-ordinarie personal
av departementschefen ifrågasatta ökningen i avlöningsförmånerna. Utskottet
anser sig böra i anledning av den väckta motionen föreslå, att antalet fast
anställda sjuksköterskor vid armén ökas från 39 till 41. Genom detta utskottets
förslag ökas arméns sjuksköterskekårs stat med 2,580 kronor. Härav
påkallad förändring i förslagsstaten synes kunna fastställas av Kungl. Maj:t.
Utskottet förbiser härvid icke, att vid bifall till utskottets sålunda framställda
förslag det kan ifrågasättas, att någon höjning även borde ske i vissa
andra anslag under huvudtiteln. Då emellertid denna ökning är synnerligen
obetydlig, har utskottet icke i fråga om nämnda anslag ansett sig behöva
vidtaga några jämkningar.

Yad angår det av herr Forssell väckta förslaget, att officer, underofficer
och vederlike, vilken är skyldig att i tjänsten bära uniform, må vid tillträde
av första anställning äga att uppbära ekiperingshjälp, vare sig han utnämnts
med eller utan lön på stat, vill utskottet erinra om, att ekiperingshjälp för
närvarande utgår till beställningshavare, även om han icke omedelbart erhåller
lön på stat, samt i så fall uppbäres vid den tidpunkt, då ifrågavarande
lön tillträdes. Då ett bifall till motionärens förslag jämväl måste medföra,
att beställningshavare, vilken icke omedelbart erhållit lön på stat och som,
innan så skett, lämnar militärtjänsten, skulle komma i åtnjutande av ekiperingshjälp,
har utskottet icke kunnat biträda motionen.

I de av herr N. A. Nilsson m. fi. samt av herrar Fjellman och Jönsson
i Kevinge väckta motionerna I: 123 och II: 97 liar förslag framställts, att
för budgetåret 1928—1929 såsom arvode till eu föredragande av remonteringsärenden
hos kavalleriinspektören måtte å staten för arméfördelningsstaber.

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

19

militärbefäl och inspektioner uppföras ett belopp av 8,400 kronor. Utskottet,
som inhämtat att en föredragande i dessa ärenden tillfälligt anställts under
innevarande budgetår genom särskilda beslut av Knngl. Maj:t, bär med hän.
syn till att i samband med utredningen rörande den centrala försvarsförvaltningen
ifrågasatts att överflytta dessa ärenden från kavalleriinspektionen till
arméförvaltningens intendentsdepartement funnit sig icke kunna föreslå, att
å ifrågavarande stat upptages särskilt arvode för detta ändamål.

Vad slutligen beträffar Kungl. Maj ds förslag om uppförande under avlöningsanslaget
av vissa arvoden, har detsamma icke föranlett någon erinran
från utskottets sida i annan mån än att utskottet biträder framställningen
om personligt arvodestillägg åt sådana rullföringsbiträden, som äro underofficerare
i reserven och icke äro i annan egenskap pensionsberättigade,
endast under den förutsättningen, att hänsyn till ifrågavarande tillägg icke
kommer att tagas, därest i framtiden fråga skulle uppstå om tillerkännande
åt dessa biträden av pension.

I övrigt hava de av Kungl. Majd framställda förslagen och de upprättade
förslagsstaterna icke givit utskottet anledning till erinran.

Enligt vad ovan anförts har utskottet beträffande en del stater i vissa
hänseenden föreslagit jämkningar, vilka det torde ankomma på Kungl. Majd
att vid staternas fastställande iakttaga. Den ökning i lantförsvarets avlöningsanslag,
som föranledes härav, är emellertid så pass obetydlig, att utskottet
icke ansett sig böra ifrågasätta någon förändring i det av Kungl.
Majd äskade beloppet.

Utskottet hemställer,

I) att riksdagen må

a) i anledning av den av herr C. G. Hammarskjölds motion
I: 306, i vad den avser viss maskinist- och eldarpersonal, herr
Anderssons i Igelboda motion II: 515 samt fröken Wellins
motion II: 473 ävensom med avslag å herrar Tryggers m. fl.
och Lindmans m. fl. motioner I: 151 och II: 224, i vad de
avse vissa infanteriregementens organiserande såsom normalregementen
och ökning av förvaltningspersonalen vid östra
brigaden, samt å herrar N. A. Nilssons m. fl. motion I: 123,
Fjellmans och Jönssons i Revinge motion II: 97, C. Johanssons
motion I: 7, K. Bergströms motion II: 14, A. Forssells
motion II: 255 samt C. G. Hammarskjölds motion I: 306, den
sistnämnda, i vad den avser vissa arvoden å generalstabens
stat, godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 9 mars 1928 fogade förslag till stater för generalitetet,
arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner, generalstaben,
artilleristaben, kommendantskapet i Boden, rullföringsbefälhavare
med biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren
samt fältläkarstipendiater, krigsskolan, krigshögskolan,
ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriets

20

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

skjutskola, arméns underofficersskola, truppförband av infanteriet,
kavalleriet och artilleriet, överstelöjtnanter och majorer
vid kavalleriregementena, artilleriets fabriker och tyganstalter,
officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen,
ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren, officerare och
underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen, trängkårerna,
intendenturkåren, garnisonssjukhusen i Stockholm, å
Karlsborg och i Boden, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen
i Boden och å Karlsborg, att gälla under budgetåret
1928—1929, dock med iakttagande av de jämkningar utskottet
här ovan föreslagit;

b) godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag
till stat för artilleri- och ingenjörhögskolan att gälla under
budgetåret 1928—1929 från den tidpunkt, Kungl. Maj:t må äga
att bestämma, ävensom medgiva, att intill nämnda tidpunkt nu
gällande stat för högskolan må äga tillämpning;

c) godkänna de i en vid samma protokoll fogad »Förteckning
över i stat icke uppförda löner, arvoden m. fl. ersättningar»
under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare
med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret,
m. fl.» upptagna arvoden;

d) minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal
vid staber och truppförband in. fl., nu 26,900,000 kronor, med

2,900,000 kronor till 24,000,000 kronor;

e) medgiva, att under budgetåret 1928—1929 må, efter
Kungl. Maj:ts beprövande, beredas fyllnad till furirs av första
klassen löneförmåner åt därav förtjänta, vid truppförbanden
anställda beställningsmän med avlöning såsom furirer av andra
klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser och
som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning
i följd därav, att endast beställningar av lägre grad av den
kategori beställningsmän, de tillhöra, finnas i vederbörliga
stater uppförda, allt under förutsättning att genom vakanser i
manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands stat inbesparas
erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad; f)

bemyndiga Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse med
av departementschefen angivna grunder, tillerkänna rullföringsbiträde,
som är underofficer i reserven men ej åtnjuter pension
och fyllnadspension, personligt arvodestillägg med 600
kronor för år;

II) att de av herrar Trygger m. fl. och Lindman m. fl. väckta
motionerna 1:151 och II: 224, i vad de avse organisationen av
Gotlands infanterikår, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;

tStatsutskottets utlåtande Nr 114.

21

III) att sistnämnda motioner, i vad de avse skrivelse till
Kungl. Maj:t rörande utredning och förslag angående åtgärder
för höjande av försvarsberedskapen, icke må av riksdagen bifallas.

4:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (sid. 77 i statsrådsprotokollet) Marinförvalt ''

” (’ ningen»

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med godkännande av vid statsrådsprotokollet
över försvarsärenden den 9 mars 1928 fogade förslag till
stat för marinförvaltningen att tillämpas under budgetåret 1928
—1929, i riksstaten för samma budgetår upptaga ordinarie förslagsanslaget
till marinförvaltningen med oförändrat belopp,

260,370 kronor.

5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 9 mars Avlöning till
1928 fogade förslag till stater för flottans officerskår, underofficerskår, sjö- 7ti

manskår och skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår, underofficerskår och ter m. fl.
manskap m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,
flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl., vid marinstaben anställd
personal, vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal, sjörullföringsbefälhavare
med biträden, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, marinens underöfficersskolor
och skeppsgosseskolorna, att gälla under budgetåret 1928 1929,

dels godkänna de i en vid berörda protokoll fogad »Förteckning över i
stat icke uppförda arvoden m. m.» under rubriken »A. Arvoden till ordinarie
befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,
sjöförsvaret m. fl.» upptagna arvoden,

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer
och stater m. fl., nu 10,767,000 kronor, med 73,000 kronor till 10,840,000
kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 77 93

av åberopade statsrådsprotokollet.

I samband med förevarande framställning har utskottet till behandling Motion.
upptagit en till utskottet remitterad, inom andra kammaren av herr C. 0.
haveri väckt motion, nr 52, vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att
Vaxholms kustartilleriregementes musikkår skall utökas till och organiseras
såsom musikkår av arméns typ II, d. v.''s. omfattande 1 musikdirektör, 1 flaggunderofficer,
4 underofficerare av 2. gr., 3 flaggkorpraler, 4 korpraler och 8
meniga hornblåsare samt dessutom 5 elever, samt att dessa beställningar
uppföras å särskild stat.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.

I statsverkspropositionen till 1927 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptaga ordinarie förslags -

22

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. med 10,767,000
kronor.

Anslaget var beräknat sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater kronor

B. Felräkningspenningar, förslagsvis........................... »

C. Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fi.., förslagsvis »

D. Månadslön, arvoden m. m. till personal vid flot tans

sjukhus i Karlskrona, högst ..................... »

E. Avlöning till icke-ordinarie personal å stations kontoren

m. fl. expeditioner, högst ................ »

F. Ekiperingshjälp, förslagsvis.................................... »

G. Arvoden m. m. enligt förteckning........................ »

H. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet ... »

I. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligt vis

av uppbördsmannabefattningar m. m. samt
för eventuellt behövliga ändringar i arvoden,
förslagsvis............................................................ »

J. Ålderstillägg, förslagsvis ..................................... »

Härutöver var beräknad avlöning för

30 skeppsgossar under tiden 1 juli—30 september 1927 »

manskap vid kustartilleriet under tiden 1 juli—31 oktober
1927 ..................................................................... »

Summa kronor

10,523,302

2,400

7,000

43,000: -

55,000

29,450

57,700

800

10,000:

8,800:

700:

28,650: ■

10,766,802: —

Från den sålunda beräknade summan skulle avdrag ske dels med 125,000
kronor för ersättning för tjänstebostäder och dels med 75,000 kronor för
vakanta löner till högbåtsman. Då emellertid sammanlagda avdragsbeloppet,

200,000 kronor, icke beräknades överstiga den merkostnad, varmed man fortfarande
måste räkna på grund av fortsatt tillämpning av äldre löneplaner
för en del av manskapet, ansågs beräkningen böra stanna vid ovan angivna
belopp, 10,766,802 kronor, eller i avrundat tal 10,767,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag upptog riksdagen förevarande anslag
med 10,767,000 kronor.

För nästkommande budgetår har departementschefen ansett, att anslaget
bör beräknas under följande rubriker, nämligen:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

B. Felräkningspenningar.

C. Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl.

D. Avlöning till icke-ordinarie personal å stationskontoren m. fl. expeditioner.

E. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal vid kustartilleriet och skeppsgossekåren
i Marstrand.

F. Ekiperingshjälp.

G. Arvoden m. m. enligt förteckning.

H. Kostnader för musikelever vid flottan.

I. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet.

Statsutskottets utlåtande Nr 114. 23

J. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

K. Ålderstillägg.

Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

Under förevarande rubrik böra upptagas

dels kårer och stater m. m., innefattande staterna för flottans officerskår,
underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår,
underofficerskår och manskap in. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,
marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl.,
vid marinstaben anställd personal, vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd
personal samt sjörullföringsbefälliavare med biträden,

dels undervisningsverken, innefattande staterna för sjökrigshögskolan, sjö
krigsskolan, marinens underofficersskolor samt skeppsgosseskolorna.

Uti de under rubriken »Kårer och stater m. m.» upptagna staterna för
vid marinstaben anställd personal och sjörullföringsbefälliavare med biträden
har departementschefen icke ifrågasatt någon ändring.

Beträffande stater för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och
skeppsgossekår har departementschefen, bland annat, framhållit, att enligt
1925 års försvarsbeslut underofficerarna av 3:e graden vid flottan i mån av
avgång skola ersättas av flaggkorpraler. I staten för innevarande budgetår
funnes uppförda 300 beställningar för underofficerare av 3:e graden och 50
beställningar för flaggkorpraler. Enligt vad marinförvaltningen meddelat,
borde man för budgetåret 1928-1929 kunna räkna med att ytterligare 25
underofficerare av 3:e graden blivit ersatta av flaggkorpraler, varför i staten
för sistnämnda budgetår antalet flaggkorpralsbeställningar borde ökas till
75, under det att antalet underofficersbeställningar av 3:e graden borde
minskas till 275.

I det förslag till nytt avlöningsreglemente för fast anställt manskap vid
försvarsväsendet, som i propositionen nr 123 förelagts innevarande års riksdag,
hade föreslagits en utsträckning av rätten till hyresbidrag ävensom
ökning av hyresbidragens belopp. Till följd härav borde den å förevaiande
stat uppförda posten till hyresbidrag åt manskap, vilken för innevarande
budgetår upptagits med ett belopp av 36,000 kronor, ökas med 12,000 kronor
till 48,000 kronor.

I fråga om staterna för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,
flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl. har departementschefen
anfört, bland annat, att av vad myndigheterna anfört syntes framgå,
att behov av ökad tillgång på mariningenjörer förelåge vid flottan, varför det
torde vara erforderligt, att åtgärder i en eller annan form nu vidtoges för
detta behovs tillgodoseende. I likhet med marinförvaltningen ansåge departementschefen
dock, att en ökning av mariningenjörkåren icke nu borde
komma till stånd, utan att frågan i stället tills vidare borde lösas, genom
vidtagande av provisoriska åtgärder. Emot vad marinförvaltningen i sådant
hänseende föreslagit, nämligen att tillsyn över den till Göteborgs örlogsdepå
förlagda undervattensbåtmaterielen borde utövas av en av de å flottans varv

24

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

i Stockholm placerade mariningenjörerna, vilken för ändamålet beordrades
att, då så erfordrades, företaga tjänsteresor till örlogsdepån, hade departementschefen
intet att erinra. För tillgodoseende av det ökade behovet av
mariningenjörer för skyddstjänsten ombord å fartygen av Sverige-typ borde
de a stat upptagna arvodena till extra mariningenjörer, på sätt marinförvaltningen
föreslagit, ökas från tre till fem.

Jämlikt förslaget om lönereglering för viss icke-ordinarie personal borde
de i förevarande stat för närvarande upptagna posterna 5,604 kronor och
3,144 kionoi för arvoden till extra konstaplar i Karlskrona resp. arvode till
extra konstapel i Stockholm utbytas mot två avlöningsposter å 6,216 kronor
resp. 3,486 kronor för samma ändamål.

Departementschefen har i fråga om vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd
personal anfört, att, i enlighet med vad i det föregående föreslagits, maskinisten
samt eldaren av 1. klass (förhandseldaren) vid flottans sjukhus i Karlskrona
borde uppföras på stat såsom ordinarie beställningshavare. Avlöningen
till nämnda befattningshavare bestredes för närvarande från den under
marinens avlöningsanslag upptagna posten till månadslön, arvoden m. m. till
personal vid flottans sjukhus i Karlskrona. Från samma anslagspost utginge
aven avlöning till vid sjukhuset anställda sjuksköterskor, tvättförestånderska
och kokerska jämte eldare av 2. klass, vilka samtliga avsåges bliva underkastade
de föreslagna avlöningsbestämmelserna för viss icke-ordinarie personal.
r

På sätt marinförvaltningen föreslagit, borde den förut omförmälda posten
»Månadslön, arvoden in. m. till personal vid flottans sjukhus i Karlskrona»
i beräkningen av utgifterna under avlöningsanslaget uppflyttas under rubriken
»Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater» samt där upptagas
såsom en särskild stat under benämningen »Vid flottans sjukhus i
Karlskrona anställd personal».

Beträffande de under rubrik II undervisningsverken upptagna anslagsposterna
hava större anslagsökningar av departementschefen ifrågasatts endast
beträffande sjökrigsskolan och marinens underofficersskolor.

Den nu gallande staten för sjökrigsskolan slutar å ett belopp av 42 293
kronor.

Med hansyn till vad marinförvaltningen anfört om behov av en kadettofficer
for reservkadetterna vid sjökrigsskolan, funne departementschefen
sig böra tillstyrka, att i staten för skolan uppfördes ett ytterligare arvode
å 540 kronor till ännu en kadettofficer därstädes.

I det av marinförvaltningen uppgjorda förslaget till stat för skolan hade
för larararvoden upptagits sammanlagt 41,050 kronor. Motsvarande belopp
i den för innevarande budgetår gällande staten utgjorde 29,185 kronor. Den
avsevarda utgiftsökning, som marinförvaltningens förslag i förevarande avseende
sålunda innebure, vore föranledd av att undervisningen vid sjökrigsskolan
blivit i väsentlig grad utvidgad, dels genom att reservkadetternas och marinmtendentskadetternas
utbildning numera förlagts till nämnda skola, dels ock
därigenom, att kustartillerikadetternas utbildningstid vid skolan förlängts från

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

25

ett till två år, vilket medfört, såväl att nya undervisningsämnen måst upptagas
på skolans schema som att undervisningstimmarnas antal måst utökas.

Emot marinförvaltningens förslag i berörda hänseende hade departementschefen
icke något att erinra.

I övrigt ifrågasattes icke någon ändring i den för skolan gällande staten,
som sålunda för budgetåret 1928—1929 borde upptagas med en till 54,698 kronor
förhöjd slutsumma.

För bestridande av kostnaderna för undervisning i språk m. fl. ämnen
vid marinens underofficersskolor hade för innevarande budgetår beräknats eu
summa av högst 13,500 kronor eller samma belopp, som för ifrågavarande
ändamål upptagits i kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen.

Enligt gällande reglemente för kustartilleriets skolor och övningar skulle
kustartilleriets underofficersskola, vars första läsår påbörjats innevarande
budgetår, vara tvåårig. Såsom marinförvaltningen påpekat, komme den nya
organisationen att i full utsträckning tillämpas från och med budgetåret
1928—1929. Jämlikt för skolan fastställd timplan vore 365 undervisningstimmar
anslagna för undervisning i språk m. fl. ämnen under andra läsåret
vid skolan. Då ersättningen till de timlärare, som bestrede berörda undervisning,
beräknades utgå efter fem kronor för undervisningstimme, komme
den sålunda utökade undervisningen att medföra en kostnadsförhöjning av
1,825 kronor, vilket belopp med hänsyn till behovet av vikarier vid förfall
för lärare m. m. syntes böra höjas till 2,000 kronor.

Departementschefen funne sig således böra tillstyrka, att förevarande anslagspost
höjdes med 2,000 kronor till 15,500 kronor.

Felräkningspenningar. Inkvarteringsbidrag till kadetter in. ft.

Dessa anslagsposter hava av departementschefen ansetts böra upptagas
med oförändrade belopp.

Avlöning till icke-ordinarie personal å stationskontoren m. fl.

expeditioner.

Under denna rubrik är för innevarande budgetår upptaget ett belopp av

55,000 kronor.

Till följd av förslaget om lönereglering för viss icke-ordinarie personal
har departementschefen ansett, att anslagsposten för budgetåret 1928—1929,
i enlighet med vad marinförvaltningen föreslagit, borde höjas till 60,000
kronor.

Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal vid kustartilleriet och
skeppsgossekåren i Marstrand.

Av den å sjöförsvarets arvodesförteckning för närvarande upptagna kvinnliga
personalen avses de två sjuksköterskorna vid Yaxholms kustartilleriregemente
och skeppsgossekåren i Marstrand samt de två kokerskorna vid Yaxholms
och Karlskrona kustartilleriregementen att falla under de föreslagna avlöningsbestämmelserna
för viss icke-ordinarie personal. På grund härav har de -

26

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

partementschefen ansett, att avlöningen till dem borde sammanföras å en
särskild post under avlöningsanslaget med benämning »Kvinnlig sjukvårdsoch
ekonomipersonal vid kustartilleriet och skeppsgossekåren i Marstrand»,
och att denna post borde upptagas till förslagsvis 4,380 kronor.

Ekiperingshjälp. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet.

Ifrågavarande anslagsposter hava av departementschefen ansetts böra upptagas
med oförändrade belopp.

Arvoden m. m. enligt förteckning.

Under förevarande rubrik har uti för riksdagen framlagd beräkning för
budgetåret 1927—1928 upptagits ett belopp av 57,700 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt inrättandet av vissa smärre nya arvodesbefattningar
m. m. Med iakttagande härav ävensom av de förändringar,
som betingades av det förut framlagda förslaget rörande lönereglering för
viss icke-ordinarie personal, hade uppgjorts en ny »Förteckning över i stat
icke uppförda arvoden m. m.». Den nya förteckningen slutade å ett belopp
av 52,000 kronor; och syntes detta belopp departementschefen böra under
förevarande rubrik upptagas i anslagsberäkningen för budgetåret 1928—1929.

Kostnader för musikelever vid flottan.

Sedan stationsbefälhavarna i Stockholm och Karlskrona hos Kungl. Maj:t
gjort framställning om vidtagande av åtgärder för vinnande av en tillfredsställande
rekrytering av flottans musikkårer hade marinförvaltningen och
chefen för marinstaben i avgivet utlåtande hemställt, att i staten för flottans
officerskår, underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår måtte för budgetåret
1928—1929 upptagas ett belopp av 1,000 kronor, utgörande kontanta
ersättningar åt 10 musikelever.

Departementschefen har funnit sig böra tillstyrka, att musikelever anställdes
vid flottan. Emot myndigheternas förslag beträffande det antal dylika
elever, som för nästkommande budgetår borde antagas, och beloppet av den
kontanta ersättning, som till dem borde utgå, hade departementschefen icke
något att erinra. Härav föranledda kostnader syntes — i enlighet med vad
som gällde beträffande motsvarande kostnader för kustartilleriets musikelever
— med ett belopp av 1,000 kronor böra uppföras såsom en särskild anslagspost
under marinens avlöningsanslag.

Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Departementschefen har anfört följande.

»Från avlöningsanslaget torde böra utgå de kostnader, som efter genomförande
av löneregleringen för viss icke-ordinarie personal må beträffande
här ifrågavarande personal uppkomma i anledning av vederbörandes semester
eller sjukdom, för personliga lönetillägg, ersättningar för mistad naturaförmån,
vikariatsersättning samt för begravningshjälp. Därest avlöningen ut -

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

27

går från anvisning med bestämt belopp, synes denna anvisning i första hand
böra tagas i anspråk för täckande av nämnda kostnader. Skulle därvid uppstå
behov av medelsförstärkning, synes sådan lämpligen böra beredas från
förevarande anslagspost, som, i enlighet med vad marinförvaltningen föreslagit,
torde böra upptagas med ett belopp av 12,000 kronor.»

Ålderstillägg.

Under denna rubrik har för budgetåret 1927—1928 upptagits ett förslagsvis
angivet belopp av 8,800 kronor. Enligt inhämtade upplysningar beräknades
emellertid utgifterna för ålderstillägg för nämnda budgetår komma att uppgå
till 10,600 kronor.

I anslagsberäkningen för budgetåret 1928—1929 har denna anslagspost i
enlighet med marinförvaltningens hemställan upptagits med 11,400 kronor.

Sammanfattning.

Den beräkning av utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid
kårer och stater m. fl. för budgetåret 1928—1929, som departementschefen
låtit uppgöra, slutar å ett belopp av 10,807,909 kronor.

Nämnda summa syntes enligt departementschefens mening böra ökas med
det belopp, vilket beräknades såsom merkostnad i anledning därav, att en
del manskap kvarstode enligt äldre avlöningsbestämmelser. Denna merkostnad
hade av marinförvaltningen angivits till 200,000 kronor. Å andra
sidan kunde minskning beräknas med hänsyn dels till inkomst av tjänstebostäder,
dels till vakanta löner för högbåtsmän. Avdraget för tjänstebostäder
syntes departementschefen, i enlighet med vad marinförvaltningen föreslagit,
böra upptagas med samma belopp som för innevarande budgetår eller

125,000 kronor. Från flottans stationer hade inhämtats, att omkring 25 löner
till högbåtsmän kunde förutsättas av olika anledningar komma att vara vakanta
under budgetåret 1928—1929. För dessa vakanser kunde beräknas ett
avdrag av i runt tal 47,000 kronor.

Beräkningen utvisade alltså ett anslagsbehov under förevarande anslag av
(10,807,909 + 200,000 — 125,000 — 47,000 =) 10,835,909 kronor eller i avrundat
tal 10,840,000 kronor.

I anledning av det av herr Lovén i motionen II: 52 väckta förslaget om
utökning av musikkåren vid Vaxholms kustartilleriregemente har utskottet
velat erinra om, att den av motionären påpekade svårigheten att vid nämnda
musikkår nöjaktigt utföra harmonimusik även lärer vara tillfinnandes vid
Karlskrona kustartilleriregemente och att alltså i viss mån samma skäl
kunna anföras för en utökning av sistnämnda regementes musikkår. Då
emellertid flottans musikkår, vilken har en jämförelsevis stor personalstyrka,
är förlagd till Karlskrona, synes det utskottet böra undersökas, huruvida
icke denna musikkår kan utföra erforderlig signalgivning för det i Karlskrona
förlagda kustartilleriregementet samt de för regementet avsedda
musikbeställningarna överflyttas till Vaxholms kustartilleriregemente. Här -

Utskottets

yttrande.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

igenom torde man nämligen kunna erhålla en mera lämplig organisation av
musiken i Vaxholm, vilket även kan anses önskvärt med hänsyn till förläggningen
dit av Göta livgardes fästningsbataljon och på grund av att annan
musikkår icke finnes i Vaxholm. Enligt utskottets mening bör alltså frågan
om den lämpligaste organisationen av musiken vid kustartilleriet underkastas
närmare övervägande och anser utskottet, att riksdagen i anledning av motionen
bör anhålla, att Kungl. Maj.t må låta verkställa utredning i denna
fråga.

Den av departementschefen framlagda beräkningen av marinens avlöningsanslag
och vad departementschefen i samband därmed anfört, föranleder icke
till någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 9 mars 1928 fogade förslag till stater för flottans officerskår,
underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår, kustartilleriets
officerskår, underofficerskår och manskap m. fl.,
mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,
flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl., vid marinstaben
anställd personal, vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd
personal, sjörullföringsbefälhavare med biträden, sjökrigshögskolan,
sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor och
skeppsgosseskolorna att gälla under budgetåret 1928—1929,

b) godkänna de i en vid samma protokoll fogad »Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden m. m.» under rubriken
»A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från
anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret m. fl.» upptagna
arvoden,

c) öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal
vid kårer och stater m. fl., nu 10,767,000 kronor, med 73,000
kronor till 10,840,000 kronor,

d) i anledning av herr Lovéns förenämnda motion (II: 52)
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte
taga under övervägande frågan om lämpligaste organisationen
av musiken vid kustartilleriet.

Avlöning, rekrytering,

resekostnader
in. m.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 9
mars 1928 fogade förslag till stater för officerare och underofficerare m. fl.
vid flygvapnet samt för flygkårerna och flygskolan att gälla under budgetåret
1928—1929,

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader
in. in., nu 658,000 kronor, med 214,000 kronor till 872,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 93—105
av åberopade statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 114. 29

Det under avdelningen Flygvapnet upptagna ordinarie förslagsanslaget till
avlöning, rekrytering, resekostnader m. in. liar för innevarande budgetår
i riksstaten uppförts med 658,000 kronor. Anslaget bär beräknats sålunda: -

A.

Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater ...

kronor

613,686:

—

B.

Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa

truppförband .....................................................................

»

11,000

--

C.

Felräkningspenningar, förslagsvis...................................

»

1,000

—

D.

Hyresbidrag, förslagsvis ..............................................

»

900

—

E.

Anställningspenningar, förslagsvis ................................

»

1,000

—

F.

Gottgörelse för tjänstehäst .............................................

»

250

—

G.

Ekiperingshjälp, förslagsvis .........................................

»

450

—

H.

Yissa arvoden m. m., förslagsvis .................................

»

24,000

—

I.

Rekryteringsko stnader, förslagsvis.................................

»

3,000

—

J.

Rese- och traktamentspenningar, förslagsvis ...............

»

18,000

—

K.

Flyttningsersättning, förslagsvis ..................................

»

12,000

—

L.

Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslagsvis

»

3,600

—

Summa kronor 688,886

—

Med hänsyn till uppkommande vakanser bär nyssnämnda summa, 688,886
kronor, ansetts kunna minskas med 2 % till 675,108 kronor, varjämte avdrag
med 17,500 kronor, motsvarande ersättning för tjänstebostäder, beräknats
kunna göras. Återstoden, 657,608 kronor, bar avrundats till 658,000 kronor.

I anslagsberäkningen för nästkommande budgetår syntes enligt departementschefens
förslag tre nya anslagsposter böra tillkomma, nämligen för bestridande
av kostnader för:

arvoden för upprätthållande av veterinärvården,

flygvapnets reservpersonal och

avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under tjänstgöring
vid flygvapnet.

Avlöningsförmåner) upptagna i vederbörliga stater. Under denna
rubrik upptages dels staten för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet,
dels ock manskapsstaterna för de särskilda flygkårerna samt för
flygskolan.

Departementschefen har anfört följande.

»I överensstämmelse med den för 1925 års riksdag framlagda planen erhöll
flygvapnets organisation under budgetåret 1926—1927 en omfattning ungefär
motsvarande 60 % av organisationens storlek efter fullbordad uppsättning.
Under budgetåret 1927—1928 har organisationen bibehållits i stort sett oförändrad
vid nämnda 60 %.

I avseende å organisationens utbyggande under budgetåret 1928—1929
framhöll jag i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, att flygstyrelsen
vid beräknandet av anslagsbehovet för nästkommande budgetår utgått
från den förutsättningen, att flygvapnets organisation komme att under

30

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

nämnda budgetår erhålla den utveckling, som den enligt 1925 års försvarsbeslut
avsetts att uppnå under tredje uppsättningsåret, d. v. s. omkring
80 % av den fullt genomförda organisationens omfattning, ävensom att flygstyrelsen
vid bedömandet av anslagsbehovet jämväl tagit hänsyn till flygformationernas
ökning med den ännu icke uppsatta 1. flygkåren. Sedan jag härefter
meddelat, att summan av de utav flygstyrelsen äskade anslagen för budgetåret
1928—1929 utgjorde 15,214,300 kronor eller i runt tal 8,600,000 kronor
mera än det belopp, vartill utgifterna för flygvapnet under tredje uppsättningsåret
ursprungligen beräknats, anförde jag, att av statsfinansiella skäl
det givetvis vore nödvändigt att högst väsentligt reducera den av flygstyrelsen
beräknade kostnadssumman för flygvapnet under nästkommande budgetår.
Med hänsyn härtill hade jag i fråga om vapnets organisation under
nämnda budgetår funnit mig i stort sett icke kunna tillstyrka större utökning
än till 70 % av den omfattning, vapnet efter fullbordad uppsättning
avsetts att erhålla.

Efter att hava erinrat om att ett av flygvapnets truppförband, nämligen 1.
flygkåren, ännu icke blivit uppsatt samt att det för denna kår avsedda manskapet
för närvarande vore fördelat å de redan organiserade förbanden, uttalade
jag — i anledning av flygstyrelsens förslag, att 1. flygkårens uppsättning
skulle komma till stånd under budgetåret 1928—1929 — att därest utökningen
av flygvapnets kader under nämnda budgetår begränsades på sätt
av mig föreslagits, borde, till förekommande av att personalen vid de särskilda
förbanden bleve alltför fåtalig, den nuvarande truppförbandsindelningen
bibehållas jämväl under nästa budgetår och med 1. flygkårens uppsättning
alltså anstå till budgetåret 1929—1930.

Vid uppgörandet av förslag till vederbörliga personalstater har jag utgått
från här ovan angivna förutsättningar beträffande flygvapnets organisation
under nästkommande budgetår. I avseende å ifrågavarande stater torde jag i
övrigt kunna inskränka mig till att anföra följande.

Den vid 1925 års riksdag godkända staten för officerare och underofficerare
m. fl. vid flygvapnet efter genomförd organisation upptager bland annat
en beställning för överste eller överstelöjtnant (kommendör eller kommendörkapten
av 1. graden). Å den nu gällande staten är motsvarande beställning
upptagen sasom avsedd för överstelöjtnant (kommendörkapten av 1. graden).
Från och med nästkommande budgetar torde, i enlighet med flygstyrelsens
förslag, staten böra i förevarande avseende bringas i överensstämmelse med
1925 års organisationsbeslut.

Flygstyrelsen har föreslagit, att antalet regementsofficersbeställningar
måtte ökas med en majorsbeställning, vars innehavare avsåges att placeras
såsom flygattaché. Jag har emellertid icke funnit tillräckliga skäl föreligga
att nu tillstyrka bifall till detta flygstyrelsens förslag.

Den nu gällande staten upptager allenast en tyghantverkarbeställning,
under det att antalet dylika beställningar efter organisationens genomförande
är fastställt till åtta. Flygstyrelsen har anfört, att, med hänsyn till nödvän -

31

Statsutskottets utlåtande Nr Hd.

digheten att förfoga över för materielens skötsel och vård erforderlig fullt
kvalificerad personal, varje truppförband borde äga tillgång på åtminstone
en tyghantverkare. I anslutning härtill förordar jag, att å staten för nästkommande
budgetår upptagas fyra beställningar för tyghantverkare.

Yad angår beställningarna för vapenhantverkare, vilka å nu gällande stat
upptagits till tre, förordar jag på grund av vad flygstyrelsen anfört i fråga om
behovet av att en dylik beställningshavare finnes att tillgå vid flygskolan,
att å staten för nästkommande budgetår uppföras fyra vapenhantverkarbeställningar
eller det antal, som är avsett att finnas efter genomförd organisation
av flygvapnet.

Den nuvarande staten upptager nio befattningar för pensionerade underofficerare,
medan antalet dylika befattningar efter genomförd organisation
skall utgöra sexton. Flygstyrelsen har föreslagit uppförande å nästkommande
budgetårs stat av fjorton dylika befattningar. Häremot har jag icke
något att invända. Det torde böra erinras, att för bestridande av dessa
befattningar i regel avses att tagas i anspråk personal, som överförts till
övergångsstat.

Slutligen torde, i överensstämmelse med vad i det föregående förordats
och i enlighet med flygstyrelsens förslag, å flygvapnets stat böra uppföras
beställningar för maskinister och eldare av 1. klass till ett antal av fyra utav
vardera kategorien.»

I överensstämmelse med vad departementschefen sålunda anfört, hava
uppgjorts stater för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet, slutande
å ett sammanlagt belopp av 794,188 kronor.

Arvoden för upprätthållande av veterinärvården. Genom brev den
4 februari och den 17 september 1927 har Kungl. Maj:t med anledning av
i ämnet gjorda framställningar av flygstyrelsen medgivit, att till bestridande
av kostnaderna för arvoden för upprätthållande av veterinär vår den vid 3. och
4. flygkårerna finge för tiden tills vidare intill den 1 juli 1928 disponeras vissa
efter högst 25 kronor per häst och år beräknade belopp att utgå från flygvapnets
anslag till sjuk- och veterinärvård.

Flygstyrelsen har nu, under framhållande av att kostnader av ifrågavarande
art borde bestridas från avlöningsanslaget, hemställt, att under förevarande
anslag måtte för berörda ändamål upptagas en särskild anslagspost, beräknad
efter 25 kronor för varje häst.

I enlighet härmed och då vid flygvapnet funnes sammanlagt 13 hästar,
har departementschefen ansett, att i anslagsberäkningen för nästkommande
budgetår borde för ändamålet upptagas en särskild post å (13 X 25 =) 325
kronor.

Flygvapnets resei*vpersonal. Enligt 1925 års riksdags beslut rörande
flygvapnets organisation skall för utbildning till fänrikar i flygvapnets
reserv, avsedda att vid mobilisering tjänstgöra såsom flygare, årligen bland
värnpliktiga studenter och likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.
Vid utnämning till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekipe -

32

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

ringshjälp med 750 kronor. Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad
tjänstgöring erliålla en särskild gottgörelse av 1,000 kronor.

För bestridande av kostnaderna för flygvapnets reservpersonal har uti de
för 1925 års riksdag framlagda beräkningarna av utgifterna för flygvapnet
efter genomförd organisation upptagits en anslagspost av 50,000 kronor.
Några medel för ifrågavarande ändamål hava hittills icke ansetts erforderliga.
Flygstyrelsen har nu i ämnet anfört följande.

Under instundande budgetår beräknades reservbefälsinstitutionen träda i
funktion. Jämlikt bestämmelser i kungl. brev den 14 april 1927 påginge
en särskild befälskurs, och däri godkända elever beräknades att kunna utnamnas
till reservfänrikar. Dessutom vore värnpliktiga studenter av 1926
ars klass jämlikt bestämmelserna i förenämnda brev inkallade till fortsatt
tjänstgöring och förväntades att i början av år 1929 kunna utnämnas till
reservfänrikar.

• -Flygsty^sen beräknade sålunda, att under instundande budgetår 8 elever
i den särskilda befälskur sen och 10 till fortsatt utbildning inbeordrade värnpliktiga
studenter av 1926 ars klass komme att utnämnas till reservfänrikar
och att som sådana samtliga av den förstnämnda kategorien och hälften av
den senare komme att efter avlagd reservofficersexamen inbeordras till två
manaders tjänstgöring.

Enligt 1925 års riksdags beslut skulle vid utnämning till fänrik i flygvapnets
reserv utgå ekiperingslijälp med 750 kronor och gottgörelse efter
avslutad tjänstgöring med 1,000 kronor.

Anslagsposten beräknades med ledning härav sålunda:

Ekiperingslijälp ä 750 kronor till 18 reservfänrikar............ kronor 13 500

Lon för 13 reservfänrikar i 2 månader ä 222 kronor för man
och månad ...............................................................

Rese- och traktamentsersättning ä 100 kronor för man för

13 reservfänrikar .................................................................

Gratifikation efter avslutad tjänstgöringsperiod som officer
i reserven ä 1,000 kronor för 13 reservfänrikar...............

5,772

1,300

13,000

eller i avrundat tal 33,600 kronor.

Summa kronor 33,572

I enlighet med vad flygstyrelsen sålunda föreslagit, varemot departementschefen
icke haft något att erinra, har under förevarande rubrik upptagits
ett belopp av 33,600 kronor.

Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under
tjänstgöring vid flygvapnet. Flygstyrelsen har gjort framställning om
anvisande under forevarande anslag av medel till avlöning åt reservofficerare
vid armén och marinen, som kommenderas till tjänstgöring vid flygvapnet.
I sådant hänseende har flygstyrelsen anfört följande.

Enligt propositionen nr 50 till 1925 års riksdag avsåges den till flygvapnet
kommenderade personalen, beordrad från armén och marinen, att utgora
huvuddelen av flygarna och flygspanarna. Bland den sålunda till
tjänstgöring vid flygvapnet för närvarande beordrade personalen inginge
aven reservofficerare. I män av förefintliga vakanser hade Kungl. Maj:t
genom skilda beslut föreskrivit, att lön enligt stat till sagda reservofficerare
under den tid, de tjänstgjorde vid flygvapnet, skulle utgå från arméns res -

Statsutskottets utlåtande Nr 1 !4,

38

pektive marinens avlöningsanslag. I ett fall kade emellertid Kungl. Maj:t
föreskrivit, att bland annat lön skulle gäldas av flygvapnets övningsanslag.
Då genomförandet av 1925 års försvarsbeslut komme att medföra minskning
av antalet officersbeställningar vid armén ock marinen, torde förefintliga
vakanser komma att försvinna. På grund härav syntes löner icke
kunna komma att disponeras för de reservofficerare, som, alldenstund de
vore avsedda att framdeles överföras till flygvapnets stat, borde intill tidpunkten
härför vara kommenderade till tjänstgöring vid flygvapnet. Att för
ändamålet disponera medel från flygövningsanslaget skulle medföra en be Ma

T 2 aa al — J 1 i* '' '' •• • | * TI 1 T* 1 1 O J 1*1 1

''ivande hart anlitade an -

kostnader av denna art.

I syfte att kunna bereda möjlighet för reservofficerares från armén och
marinen tjänstgöring vid flygvapnet i erforderlig omfattning funne sig flygstyrelsen
böra föreslå, att särskilda medel för ändamålet uppfördes under
flygvapnets avlöningsanslag. Pör budgetåret 1928—1929 borde härför avses
lön till två löjtnanter i reserven med ett belopp av 7,104 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Till tjänstgöring vid flygvapnet kommenderad personal å aktiv stat vid
armén och marinen uppbär under kommenderingstiden lön från lantförsvarets
respektive sjöförsvarets avlöningsanslag. Dessa anslag hava även jämlikt
särskilda medgivanden av Kungl. Maj:t disponerats för avlönande av
reservofficerare från armén eller marinen, vilka i stället för aktiv personal
beordrats till sådan tjänstgöring, dock endast under förutsättning att vakanser
förefunnits å den aktiva staten. Då man emellertid icke kan räkna med
att dylika vakanser alltid komma att finnas, synas medel böra, på sätt av
flygstyrelsen föreslagits, beräknas imder nu förevarande anslag för bestridande
av kostnader för avlöning åt reservofficerare från armén och marinen
under tjänstgöring vid flygvapnet. I enlighet med flygstyrelsens hemställan
torde för ändamålet böra upptagas en anslagspost å 7,104 kronor.»

Övriga poster. Någon förändring i fråga om övriga i anslaget ingående
poster har ej ifrågasatts.

Departementschefen har låtit uppgöra omstående beräkning av utgifterna
under anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. för budgetåret

'' .....

1928-1929.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 54 käft. (Nr 114.)

1079 28 3

34

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Kronor.

Summa

kronor.

A.

Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater för:

Officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet . .

640 108

—

1. ftygkåren.....................

28 176

—

2. » .....................

36 432

—

3. » .....................

42 936

—

4. » .....................

18 480

—

Flygskolan.....................

28 056

—

794 188

—

B.

Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa trupp-

förband.......................

—

—

15 820

—

C.

Arvoden för upprätthållande av veterinärvården.....

—

—

325

—

D.

Felräkningspenningar, förslagsvis............

—

—

1000

-

E.

Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis.......

—

—

1400

—

F.

Anställningspenningar å 50kronor åt förslagsvis 20 volontärer

—

—

1000

—

G.

Gottgörelse för tjänstehäst...............

—

—

250

-

H.

Ekrperingshjälp, förslagsvis...............

—

—

1800

—

I.

Yissa arvoden m. m., förslagsvis............

—

—

9 830

—

J.

Rekryteringskostnader, förslagsvis............

—

-

3 500

K.

Flygvapnets reservpersonal, förslagsvis.........

—

—

33 600

—

L.

Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under

7104

tjänstgöring vid flygvapnet, förslagsvis........

—

—

—

M.

Rese- och traktamentspenningar, förslagsvis.......

—

—

21000

—

N.

Flyttningsersättning, förslagsvis............

—

—

14 000

—

O.

Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslagsvis

—

—

4 200

Summa kronor

—

—

909 017

—

Med hänsyn till uppkommande vakanser har anslagssumman 909,017
kronor ansetts kunna minskas med 2 % till 890,837 kronor. Härifrån borde
ytterligare dragas ett belopp av 18,700 kronor, motsvarande beräknad ersättning
för tjänstebostäder.

Anslaget har följaktligen av departementschefen för budgetåret 1928—1929
ansetts böra upptagas till 872,137 kronor eller i avrundat tal 872,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot beräkningen av förevarande
anslag eller mot vad av departementschefen i avseende å detsamma föreslagits,
får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna de vid statsrådsprotokollet över för svar särenden
den 9 mars 1928 fogade förslag till stater för officerare och
underofficerare m. fl. vid flygvapnet samt för flygkårerna och
flygskolan att gälla under budgetåret 1928—1929,

b) öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering,
resekostnader m. m., nu 658,000 kronor, med 214,000 kronor
till 872,000 kronor.

Stockholm den 8 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KYAENZELIUS.

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

35

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, J. Nilsson i
Malmö, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. G. Walles, C. A. Carlsson i
Gävle, E. A. Hallin, C. I. Asplund, C. Johansson i Hälsingborg, G. G. W. Hammarskjöld
och I. Hj. E. Pauli;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,
P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson
i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. A;son Törnkvist i Karlskrona, E.
Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren och K. S. V. Ward.

Reservationer:

vid avd. C, punkt 3 (avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl.) .

1) av herrar Widell, Bergqvist Nilsson i Gränebo, Hallin, Hammarskjöld,
Wiklund, Nilsson i Bonarp och Olsson i Blädinge, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Innan utskottet — — — vissa regementen in. m.

På de i motionen anförda skälen har utskottet velat förorda, att följande
regementen med begränsad organisation förändras till normalregementen,
nämligen:

Jämtlands fältjägarregemente,

Södra skånska infanteriregementet,

Dalregementet,

Hälsinge regemente,

Hallands regemente,

Västerbottens regemente,

Västernorrlands regemente,

Värmlands regemente och

Kronobergs regemente (utom detachementet i Karlskrona).

I staterna för ovan nämnda regementen bör för budgetåret 1928—1929
upptagas, utöver av Kungl. Maj:t föreslagna beställningar, ytterligare en
fänriksbeställning. Kostnadsökningen härigenom utgör i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag ungefär 27,000 kronor. Vad beträffar det väckta förslaget
om förändrad organisation av infanteristyrkan å Gotland, anser utskottet,
att denna fråga bör upptagas till omprövning först sedan någon
erfarenhet vunnits rörande verkningarna av Kungl. Maj:ts numera av riksdagen
godkända förslag om upprättande av reservstat för furirer vid Gotlands
trupper.

Med hänsyn till det enligt utskottets mening oavvisliga kravet på ökning
av förvaltningspersonalen vid östra brigaden böra arvoden upptagas för en
pensionerad officer, avsedd såsom biträde åt stabsintendenten, en läkare,
beordrad ur truppförband, ävensom en veterinär, likaledes beordrad ur truppförband.
Samtliga ifrågavarande arvoden böra i enlighet med arméförvaltningens
förslag upptagas med tillhopa 6,110 kronor å arméfördelningsstabernas
stat.

36 Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Utskottet liar ansett lämpligt, att Kungl. Maj:t bemyndigas att vidtaga
de jämkningar uti ifrågavarande stater, som påkallas av vad utskottet ovan
föreslagit.

Yad slutligen beträffar motionärernas begäran om utredning i fråga om
åtgärder till böjande av försvarsberedskapen, vill utskottet erinra om att utredning
redan blivit av Kungl. Maj:t igångsatt rörande ordnandet av det
fasta luftförsvaret. Beträffande övriga av motionärerna angivna åtgärder till
försvarsberedskapens höjande synes det utskottet nödvändigt, att utredning
snarast verkställes, och vill utskottet förorda, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t gör framställning härom.

Utskottet övergår härefter---Kungl. Maj:t äskade beloppet.

Utskottet hemställer,

I) att riksdagen må

a) i anledning av herrar Tryggers m. fl. och Lindmans m. fl.
motioner I: 151 och II: 224, i vad de avse vissa infanteriregementens
organiserande såsom normalregementen samt ökning
av förvaltningspersonalen vid östra brigaden, herr C. G. Hammarskjölds
motion I: 306, i vad den avser viss maskinist- och
eldarepersonal, herr Anderssons i Igelboda motion II: 515 samt
fröken Wellins motion II: 473 ävensom med avslag å herrar
N. A. Nilssons m. fl. motion I: 123, Fjellmans och Jönssons i
Re vinge motion II: 97, C. Johanssons motion I: 7, K. Bergströms
motion II: 14, Forssells motion II: 255 samt herr C. G.
Hammarskjölds motion I: 306, den sistnämnda, i vad den avser
vissa arvoden å generalstabens stat, godkänna de vid statsrådsprotokollet
över försvarsärenden den 9 mars 1928 fogade
förslag till stater för generalitetet, arméfördelningsstaber, militärbefäl
och inspektioner, generalstaben, artilleristaben, kommendantskapet
i Boden, rullf öringsbefälhavare med biträden, bataljonsläkare
vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater, krigsskolan,
krigshögskolan, ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,
artilleriets skjutskola, arméns underofficersskola, truppförband
av infanteriet, kavalleriet och artilleriet, överstelöjtnanter
och majorer vid kavalleriregementena, artilleriets fabriker och
tyganstalter, officerare och underofficerare med vederlikar m. fl.
vid fortifikationen, ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren, officerare
och underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen,
trängkårerna, intendenturkåren, garnisonssjukhusen i Stockholm,
å Karlsborg och i Boden, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen
i Boden och å Karlsborg, att gälla under budgetåret
1928—1929, dock med iakttagande av de jämkningar utskottet
här ovan föreslagit;

b) ------

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

37

e) ------

f) -------

II) - -----

III) att riksdagen må i anledning av sistnämnda motioner,
i vad desamma avse åtgärder för höjande av försvarsberedskapen,
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och
förslag i sådant hänseende.»

2) av herr Holmgren, vilken anslutit sig till den av herr Widell m. fl.
avgivna reservationen, med undantag därav, att han ansett utskottets uttalande
angående herr N. A. Nilssons m. fl. samt Fjellmans och Jönssons i
Revinge motioner om arvode till en föredragande av remonteringsärenden
bort hava följande lydelse:

»I de av herr N. A. Nilsson m. fl.--— särskilda beslut av Kungl.

Maj:t, har ansett sig böra på det sätt tillstyrka motionerna, att ett arvode
för ändamålet uppföres å nämnda stat. Arvodet torde, i anslutning till vad
som fastställts genom av Kungl. Maj:t härutinnan senast fattat beslut, böra
bestämmas till 9,300 kronor. Detta belopp lärer dock ej komma att i verkligheten
utgå, då arvodesbefattningen i fråga torde komma att uppehållas
av beställningshavare å övergångsstat eller pensionerad beställningshavare.
I förra fallet kommer arvodet i sin helhet att besparas och i senare fallet
att, liksom för närvarande sker, i avsevärd grad reduceras.»

3) Beträffande frågan om ökning av musikpersonalen vid Skånska kavalleriregementet:
av herrar Kvarnzelius, Johansson i Hälsingborg och Pauli, vilka
ansett, att utskottets yttrande i denna del bort hava följande lydelse:

»På de i herrar C. Johanssons och K. Bergströms motioner (I: 7 och II: 14)
anförda skälen har utskottet ansett sig böra föreslå, att musikpersonalen
vid Skånska kavalleriregementet ökas från ett antal av 8 till 12 och fördelas
på samma sätt, som ägt rum i fråga om övriga truppförband med musikkårer
om 12 man.»

4) Beträffande frågan om avlöningen för vissa elever vid krigsskolan av herrar
Kvarnzelius, Nilsson i Malmö, Carlsson i Gävle, Asplund, Johansson i Hälsingborg,
Pauli, Rydén, Bengtsson i Norup och Ward, vilka, i anslutning till vad
departementschefen i saken uttalat, yrkat, att ur motiveringen borde utgå
stycket:

»Vidkommande förslaget----uttalat.»

5) av herr Olsson i Kullenbergstorp.