Statsutskottets utlåtande Nr 101.

7

Nr 101.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1928 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj-.ts under punkt 18 av statsverkspropositionens
''åttonde huvudtitel framlagda förslag
angående ny värmeledning och införande av elektrisk belysning
i nationalmuseibyggnaden m. m.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, under åttonde huvudtiteln
(punkt 18 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag), föreslagit riksdagen att för utförande i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet framlagda förslag om ny värmeledningsanläggning
samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden
bevilja ett belopp av 389,600 kronor samt därav för budgetåret
1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa 194,800 kronor.

Beträffande utredningen hänvisar [utskottet till sid. 39—46 i statsrådsprotokollet.

Efter av byggnadsstyrelsen gjord anmälan rörande de otillfredsställande
anordningarna för uppvärmning av nationalmuseibyggnaden, bemyndigade
Kungl. Maj:t styrelsen att i samråd med chefen för nationalmuseum låta
verkställa utredningar rörande förändring av värmeledningssystemet inom
nationalmusei byggnad ävensom rörande införande av elektrisk belysning
därstädes. I anledning härav inkom byggnadsstyrelsen med utredning och
förslag i ämnet.

De med de föreslagna arbetena förenade kostnaderna fördelade sig enligt

byggnadsstyrelsens beräkning på följande sätt:

Ny värmeledning.............................kronor 140,000: —

Elektrisk belysning och kraftinstallation jämte elektrisk

armatur m. m.............................. » 62,800: —

Byggnadsarbeten............................. » 251,745: —

Målningsarbeten.............................. » 46,450: —

Vakthållning samt anordnande av provisoriska brandskåp » 23,000: —

8

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

Ritningar, byggnadsledning och entreprenadhandlingar . . kronor 15,000: —
Kontroll för värmeledningen, elektriska installationen och »

byggnadsarbetena........................... » 20,000: —

Oförutsedda utgifter........................... » 5i,005: —

Summa kronor 610,000

Efter en på anmodan gjord förnyad utredning i ärendet kom byggnadsstyrelsen
till enahanda resultat och hemställde i skrivelse den 17 augusti
1927, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1928 års riksdag att för ifrågavarande
arbeten bevilja ett anslag av 610,000 kronor samt att av nämnda anslag på
extra stat för budgetåret 1928—1929 såsom reservationsanslag anvisa ett
belopp av 150,000 kronor.

- Med anledning av de stora kostnader, som enligt byggnadsstyrelsens förslag
skulle bliva förenade med de här ifrågasatta ändringsarbetena, har departementschefen
emellertid ansett sig böra undersöka, om icke någon billigare
men dock tillfredsställande lösning av frågan vore möjlig. Med anledning
härav hade museichefen på departementschefens anmodan under
hand från byggnadsfirman Algot Lindgren, Sveavägen 33, Stockholm, inhämtat
ett anbud för utförandet — i enlighet med de av byggnadsstyrelsen
uppgjorda ritningarna — av ny värmeledningsanläggning jämte elektrisk
kraft- och belysningsanläggning inom museibyggnaden. Ifrågavarande anbud
slutade på en summa av 418,000 kronor samt upptoge följande huvudposter
:

Värmeledning........................

Elektrisk belysning...................

Byggnadsarbeten .....................

Målningsarbeten.......................

Vakthållning m. m...... .............

Ritningar, kontroll, oförutsedda utgifter m. m

......kronor 110,000: —

...... » 62,800: —

...... » 192,000: —

...... » 15,000: —

...... » 10,000: —

...... > 28,200: -

Summa kronor 418,000: —

Uti ifrågavarande kostnad ingår utrivning av gamla värmeledningen, intäckningar
av parkettgolven och provisoriska avstängningar under byggnadstiden
samt rengöring. I kostnaden ingå vidare målningsarbeten med cirka

15,000 kronor, motsvarande kostnaden för återställande av målningen efter
anläggningens utförande. Däremot hava icke i beräkningen upptagits kostnaderna
för andra målningsarbeten än som bliva en följd av nu ifrågasatta
arbeten.

Med anledning av byggnadsfirman Algot Lindgrens ifrågavarande anbud
har departementschefen under hand däröver inhämtat yttrande från 1927 års
besparingsnämnd; och har denna den 18 november 1927 avgivit en P. M.
i ärendet, ur vilken enligt statsrådsprotokollet anföres följande:

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

9

»Beträffande det föreslagna utföringssättet bör anmärkas, att det föreslagna
upptagandet av nuvarande värmeledningsrör och igenläggande av
kanalerna därför med samma beläggningsmedel som omgivande delar av
respektive golv är alltför dyrbart. Då det nuvarande arrangemanget ur
utseendesynpunkt ej kräver omedelbar ändring, torde med en förbättring
i detta hänseende kunna anstå, till dess att golven i allt fall i en framtid
måste omläggas. Enligt byggnadsstyrelsens förslag uppgå kostnaderna
för upptagande av de gamla rören och kanalernas igenläggande till
54,190 kronor. I byggnadsfirman Algot Lindgrens förslag är denna kostnad
ej specificerad, men av Lindgren själv uppgiven till 28,400 kronor,
varvid dock rören tänkts skola kvarligga, vilket ej heller torde medföra
någon olägenhet. Totalsumman enligt Lindgrens förslag, 418,000 kronor,
skulle sålunda kunna minskas till 389,600 kronor.

Vid bedömandet av anslagssummans storlek bör hänsyn tagas till att
den nuvarande värmeledningen snarast måste repareras, enligt uppgift
för en kostnad av cirka 30,000 kronor, så vida ej en helt ny anläggning anskaffas.
Då denna summa alltså under alla omständigheter måste utbetalas,
torde man från det nödiga anslaget för nybyggnaden kunna fråndraga
densamma. Totalsumman skulle således komma ned till 359,600 kronor.
En viss driftsbesparing kan med den föreslagna nyanläggningen göras,
enligt gjord beräkning uppgående till cirka 4,550—7,200 kronor per år.
Med tämlig säkerhet synes ett medeltal av 6,000 kronor kunna beräknas.
Efter 5 procent förräntar denna besparing 120,000 kronor. Om detta sig
förräntande kapital fråndrages, återstår som oräntabelt utlägg 239,600
kronor.

Efter införande av elektrisk belysning och med den nya värmecentralens
möjligheter till värme dygnet runt beräknar chefen för nationalmuseum
att kunna hålla museet öppet även på kvällarna, varigenom betydligt ökad
publikfrekvens skulle kunna förväntas med därav följande extra inkomst.
Ett inkomsttillskott av 2,000—3,000 kronor per år torde ej vara omöjligt
att påräkna.

Den vinst ur brandsäkerhetssynpunkt, som omläggningen av värmeledningssystemet
innebär, kan visserligen ej uppskattas i penningar. Därest
nationalmuseum varit försäkrat, torde emellertid omläggningen få antagas
kunnat medföra eu väsentlig sänkning av brandförsäkringspremierna.
»

Med hänsyn till den stora skillnaden i kostnader har departementschefen
ansett sig böra tillstyrka framställning till riksdagen grundad på de
av nämnda firma framlagda kostnadsberäkningarna. Då det är av vikt
att ur säkerhetssynpunkt tillfredsställande anordningar med det snaraste
bliva vidtagna och för att icke mera än nödvändigt försvåra museets arbete
under ombyggnadstiden, föreslås, att byggnadstiden begränsas till två år,
och borde de erforderliga medlen, 389,600 kronor, fördelas på dessa båda
år med cirka hälften på vartdera året.

Av den i ärendet förebragta utredningen har utskottet blivit övertygat därom,
att det nuvarande uppvärmningssystemet i nationalmuseibyggnaden är förenat
med sådana olägenheter och vådor, att en ändring av nu rådande förhål -

utskottets

yttrande.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

landen synes med det snaraste vara av oavvisligt behov påkallad. Med hänsyn
till den med nuvarande anordning förenade brandrisken och i betraktande
av nödvändigheten av snabba åtgärder för dess hävande har utskottet sålunda
ansett sig böra förorda, att anslag beredes för införande i byggnaden
av ett nytt värmeledningssystem och i samband därmed anordnande därstädes
av elektrisk belysnings- och kraftinstallation.

Utskottet har väl uppmärksammat, hurusom Kungl. Maj:ts förslag innebär
vissa inskränkningar i det av byggnadsstyrelsen uppgjorda programmet.
Med hänsyn härtill har utskottet låtit i vederbörlig ordning inhämta yttrande
av byggnadsstyrelsen över det av ovanbemälda byggnadsfirma Algot
Lindgren uppgjorda programmet ävensom över 1927 års besparingsnämnds
ovan angivna P. M., i vad nämnda program och P. M. innebure inskränkningar
i avseende å arbetenas utförande i förhållande till det av byggnadsstyrelsen
ursprungligen uppgjorda förslaget, därvid styrelsen företrädesvis
hade att yttra sig i den punkt i byggnadsfirman Lindgrens program, som
avsåge bibehållandet av de nuvarande värmeledningskanalerna och däri befintliga
gamla värmeledningsrör. I anledning av detta byggnadsstyrelsens
yttrande, vilket såsom bilaga åtföljer detta betänkande, har utskottet ej kun!
nät undgå hysa vissa betänkligheter mot Kungl. Maj:ts förslag, men då
byggnadsstyrelsen, såsom av utlåtandet framgår, icke direkt motsatt sig de
av Kungl. Maj:t föreslagna inskränkningarna, och då i allt fall ett avlägsnande
av de nuvarande riskmomenten givetvis är att betrakta som en synnerlig
viktig och brådskande angelägenhet, har utskottet låtit sina betänkligheter i
förevarande avseende vika.

Vad vidare beträffar de kostnadsberäkningar, på vilka Kungl. Maj:t stöder
sitt förslag, har utskottet likaledes ej kunnat undgå uppmärksamma,
hurusom de utan gensägelse äro hållna i underkant.

Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t tillser, att de ifrågasatta
arbetena icke varda igångsatta, förrän fullgoda garantier vunnits såväl för
att kvaliteten av ändrings- och byggnadsarbetena ej äventyras som för att
arbetena visas kunna utföras inom ramen för den av Kungl. Maj:t beräknade
kostnadssumman.

Under uttalande härav får utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra
mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må för utförande i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet framlagda förslag om ny värmeledningsanläggning
samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation
i nationalmuseibyggnaden bevilja ett belopp av
389,609 kronor samt därav för budgetåret 1928—1929 såsom
extra reservationsanslag anvisa 194,800 kronor.

Stockholm den 27 april 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

11

Vid förestående ärendens slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson,
J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, 0. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. O. Walles,
C. A. Carlsson i Gävle, E. A. Hallin, C. I. Asplund och J. B. Johansson i Fredrikslund ;
samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,
P. Nilsson i Bonarp, £. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge,
0. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, 0. Nilsson i Örebro,
C. Lindskog och P. C. Jonsson i Eskilstuna.

Reservation

av herrar Kvarnzelius, Johansson i Fredrikslund och Hallin, vilka ansett,
att utskottets motivering bort hava följande lydelse:

»Av den i ärendet--i förevarande avseende vika.

När utskottet jämväl godtager de kostnadsberäkningar, på vilka Kungl.
Maj:t stöder sitt förslag, sker det emellertid under den förutsättningen, att
Kungl. Maj:t tillser, att de ifrågasatta arbetena icke igångsättas, förrän fullgoda
garantier vunnits för att kvaliteten av ändrings- och byggnadsarbetena
ej äventyras.

Under uttalande härav---—.»

12

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

Bilaga.

Genom nådigt beslut den 3 innevarande februari har Kungl. Maj:t på
framställning från riksdagens statsutskott anbefallt kungl. byggnadsstyrelsen
att skyndsamt avgiva och till utskottet senast den 25 februari 1928
överlämna yttrande över det i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln,
punkten 18, omförmälda, av byggnadsfirman Algot Lindgren
i Stockholm uppgjorda programmet angående ny värmeledning och införande
av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden m. m. ävensom
över 1927 års besparingsnämnds den 18 november 1927 avgivna P. M. med
anledning av byggnadsfirmans omförmälda program, i vad nämnda program
och P. M. innebure inskränkningar i avseende å arbetenas utförande
i förhållande till det av byggnadsstyrelsen ursprungligen uppgjorda förslaget,
därvid styrelsen företrädesvis borde yttra sig i den punkt i byggnadsfirman
Lindgrens program, som avsåge bibehållandet av de nuvarande
värmeledningskanalerna och däri befintliga gamla värmeledningsrör.

Till åtlydnad härav får byggnadsstyrelsen, efter att hava från chefen
för nationalmuseum, överintendenten Axel Gauffin mottagit här bilagda
yttrande av denna dag, härmed anföra följande.

Den av byggnadsfirman Algot Lindgren gjorda utredningen i föreliggande
fråga föreligger i form av en till överintendenten Gauffin ställd
skrivelse av den 5 oktober 1927. Av denna skrivelse framgar, att firman
efter att hava tagit del av föreliggande ritningar och kostnadsberäkningar
och, beträffande byggnadsarbetena, efter undersökningar på platsen kommit
till en liostnadssumma av 418,000 kronor, uppdelad på fyra punkter
med, om man tager i betraktande den till besparingsnämnden lämnade
uppgiften rörande golvkanalerna, inalles endast tio poster, nämligen:

1. Värmeledning.

a. Enligt beräkning av A.-B. Installatör............ kronor 110,000: —

b. Ritningar och kontrollantarvode 5 % ............ » 5,500: —

c. Oförutsedda utgifter, förslagsvis................. » 10,500: —

2. Elektrisk kraft- och belysningsanläggning jämte armatur
samt inklusive programhandlingar.

a. Enligt beräkning av A.-B. Elektriska rådfråg ningsbyrån

.................................... » 62,800: —

b. Kontrollantarvode .............................. » 2,200: —

3. Byggnadsarbeten.

a. Kostnaden för byggnadsarbetena (207,000 kronor),
inbegripet utrivning'' av gamla värmeledningen,
intäckningar av parkettgolven och provisoriska
avstängningar under byggnadstiden samt rengöring
men med frånräknande av dels 15,000 kronor
för målningsarbeten och dels uppgivna 28,400

kronor för golvkanalernas igenläggning......... » 163,600: —

b. Målningsarbeten ............................... » 15,000: —

c. Golvkanalernas igenläggning, varvid rören tänkts

skola kvarligga.................................. » 28,400: —

d. Ritningar och kontrollantarvode................. » 10,000: —

4. VakthåUning och anordnande av provisoriska brandskåp.

Förslagsvis upptagen kostnad ...................... » 10,000: —

Summa kronor 418,000: —

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

13

I byggnadsfirmans skrivelse säges denna beräkning understiga den av
byggnadsstyrelsen uppgjorda beräkningen med 192,000 kronor, varvid den
huvudsakliga skillnaden fölle på värmeledningen med omkring 20,000 kronor,
på byggnadsarbetena med omkring 45,000 kronor, på målningsarbeten,
som »ej nödvändiggöras av värmeanläggningen men synbarligen ansetts
lämpligen kunna utföras i samband med dessa arbeten» med omkring

46,000 kronor, på vakthållning med 13,000 kronor, på ritningar och kontrollantarvoden
med 17,000 kronor samt på oförutsedda utgifter med 51,000
kronor.

Vad dessa uppgifter angår bör redan nu anmärkas, att ett misstag synes
föreligga beträffande kostnaden för målningsarbetena, vilka i byggnadsstyrelsens
beräkning ingå med ett belopp av sammanlagt 46,450 kronor.
Då byggnadsfirman uppgivit 15,000 kronor för dessa arbeten, skulle alltså
skillnaden rätteligen angivas till omkring 31,000 kronor. Den uppgivna
skillnaden beträffande byggnadsarbetena, omkring 45,000 kronor, skall
däremot tydligen ökas till 60,000 kronor.

Byggnadsfirman framhåller slutligen i sin skrivelse, att någon särskild
post för oförutsedda utgifter icke upptagits i firmans sammanställning,
då firman ansåge, att samtliga poster redan förut blivit beräknade med
betryggande marginal för oförutsedda utgifter, men bär firman förklarat
sig hava givetvis förutsatt, att nu föreliggande förslagsritningar komme
att följas.

Som synes imiebär firmans kostnadsberäkning i stort sett icke någon
egentlig ändring av det av byggnadsstyrelsen framlagda programmet,
icke ens beträffande den beräknade tiden för arbetenas genomförande,
men en del viktiga detaljer saknas eller äro oriktigt bedömda såsom närmare
skall visas i det följande. Den av firman i skrivelsen framförda motiveringen
för den låga målningskostnaden, nämligen att icke medräkna
andra målningsarbeten än dem, som bliva en följd av nu ifrågasatta installationsarbeten,
har även varit utgångspunkten för byggnadsstyrelsens
beräkning. Skillnaden ligger endast i olika uppfattning om vad som i en
byggnad, sådan som nationalmuseum, i nu ifrågavarande sammanhang
skall anses nödvändigt eller icke och om hänsyn tages till en verklig eller
blott tillfällig besparing. Den enda huvudsakliga avvikelsen från byggnadsstyrelsens
program består, enligt de till styrelsen remitterade handlingarna,
i besparingsnämndens förslag att tillsvidare uppskjuta igenläggandet
av golvkanalerna för den nuvarande värmeledningen, ett alternativ,
som också inom byggnadsstyrelsen varit föremål för överväganden
under utredningsarbetets gång. Firman har sedermera på besparingsnämndens
begäran under hand särskilt uppgivit den av firman beräknade
kostnaden för dessa arbeten. Då emellertid denna fråga åtminstone delvis
intimt sammanhänger med utförandet av de övriga arbetena, upptages
densamma till behandling i det följande i samband med en allmän redogörelse
för samtliga arbeten.

En närmare granskning av den av byggnadsfirman Lindgren verkställda
kostnadsberäkningen å 418,000 kronor är emellertid icke möjlig, alldenstund
detaljuppgifter saknas, men det kan tryggt påstås, att ifrågavarande
arbeten, även med det enklaste utförande, icke kunna verkställas
för den av firman uppgivna kostnaden. Det är icke heller möjligt för en
med förhållandena och detaljer obekant person att uppgöra en tillförlitlig
beräkning utan annan kännedom om arbetenas art än den som kan in -

14

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

hämtas av de preliminära ritningar, som nu föreligga, detta oaktat byggnadsstyrelsens
jämförelsevis noggrant specificerade kostnadsutredning synes
kunna giva en god ledning därvidlag. Denna obekantskap med arbetets
detaljer kommer tydligt till synes genom byggnadsfirmans olika kostnadssummor,
ehuru dessa endast i ringa grad kunna avspegla firmans
beräkningsgrund. Exempelvis kan nämnas, att den av A.-B. Installatör
beräknade kostnaden för värmeledningen, efter vad byggnadsstyrelsen
under hand inhämtat, endast avser uppvärmningsanläggningens lokala
värmare med tillhörande ledningar och pannor; en till anläggningen hörande
detalj såsom den för ventilationen erforderliga varmkammaren med
tillhörande utrustning, vilken icke på utredningsstadiet närmare utformats,
har icke medräknats. Ej heller har rörledningsfirman medräknat
t. ex. distanstermometeranläggningen.

Kostnaden för elektrisk kraft- och belysningsinstallation har av byggnadsfirman
lämnats oanmärkt. Man kan emellertid icke utläsa, huruvida
även denna post av firman anses inrymma en betryggande marginal för
oförutsedda utgifter.

Huru byggnadsarbetena beräknats kan, såsom nämnts, icke konstateras,
men uppgiften om beräknade 15,000 kronor för målningsarbetena röjer ett
bestämt underskattande. Detta belopp säges nämligen motsvara kostnaden
för återställande av målningen efter anläggningens utförande. Det
kan då som exempel nämnas, att målning av värmeelement och synliga
rördelar kostar åtminstone 4,000 kronor, och att en detalj, som ommålning
av endast en del av taken i våningen 1 trappa upp, som är ofrånkomlig,
bland annat, med hänsyn till belysningsanordningarna i valven, kostar
omkring 5,000 kronor eller noga räknat 4,830 kronor.

De av byggnadsfirman angivna beloppen för ritningar och kontrollantarvoden
hava med hänsyn till arbetenas art och byggnadstidens längd
jämväl underskattats.

Beträffande oförutsedda utgifter hava de av byggnadsfirman angivna
posterna av besparingsnämnden och sedermera i statsverkspropositionen
omgrupperats så att man av den där gjorda uppställningen kan få den
uppfattningen, att firman upptagit särskilt belopp för oförutsedda utgifter
i allmänhet. Så är emellertid ej fallet, utan avser den av byggnadsfirman
upptagna posten för oförutsedda utgifter endast sådana, som hänföra
sig till själva värmeledningen. Beträffande övriga arbeten anser
byggnadsfirman, såsom tidigare nämnts, att samtliga poster redan förut
beräknats med betryggande marginal för dylika utgifter, men tillägger,
att det givetvis förutsatts, att nu föreliggande förslagsritningar komma
att följas. Enligt vad kaptenen Algot Lindgren under hand upplyst har
byggnadsfirman emellertid såsom oförutsedda utgifter endast medräknat
sådana som en entreprenör måste räkna med, men däremot icke sådana
oförutsedda utgifter, som vid anslagsberäkningen alltid av den byggande
myndigheten måste upptagas för mötande av eventuella arbeten och kostnader,
vilka vid uppgörandet av de definitiva ritningarna och entreprenadhandlingarna
kunna visa sig erforderliga, eller som under arbetenas
gång bliva ofrånkomliga på grund av behövliga ändringar.

Byggnadsfirman framhåller slutligen, att den av byggnadsstyrelsen till

23,000 kronor beräknade kostnaden för vakthållning och provisoriska
brandskåp vore anmärkningsvärt hög, och anser, att en fullt effektiv bevakning
»genom praktiska anordningar» skulle kunna erhållas för en

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

15

•/''bråkdel» av denna kostnad, men upptager doek en sumina av förslagsvis

10,000 kronor. Beträffande denna anmärkning kan endast erinras, att det i
byggnadsstyrelsens beräkning angivna beloppet icke är upptaget förslagsvis
utan baserat på eu detaljerad timberäkning med timlöner av 1 krona,
1,20 kronor och 1,25 kronor. Efter denna beräkning kommer vakthållningen,
rörande vilken närmare redogörelse lämnas här nedan, att kosta
22,575 kronor, vartill kommer kostnaden för brandskåp med erforderliga
omflyttningar, upptagen till 425 kronor.

Den av byggnadsfirman verkställda beräkningen kan sålunda, såsom av
det följande ytterligare kommer att framgå, icke sägas giva ett uttryck
för de blivande verkliga kostnaderna, och kan så mycket mindre läggas till
grund för kontraktuppgörelse, såsom föredragande departementschefen
ifrågasatt, som föreliggande preliminära ritningar i skala 1: 300 icke utvisa
några ledningsdragningar och på den grund icke kunna utgöra något
underlag för anbuds avgivande, varjämte arbetsbeskrivningar och andra
kontraktshandlingar ej heller ännu äro uppgjorda. Enligt styrelsens uppfattning
kan ej heller byggnadsfirmans omhandlade skrivelse av den 5
oktober 1927 betraktas såsom ett anbud i egentlig bemärkelse såsom skett i
statsverkspropositionen. Byggnadsstyrelsen brukar för övrigt icke, då
det är fråga om värmeledningsanläggningar, elektriska installationer eller
andra till en byggnads utrustning hörande installationer, infordra anbud
genom byggnadsentreprenörer och således icke heller teckna kontrakt med
dessa rörande utförandet av dylika specialarbeten. Kostnaderna skulle
nämligen genom ett dylikt förfaringssätt komma att ökas icke allenast
med den mellanhandsvinst bygnadsentreprenören otvivelaktigt skulle betinga
sig utan även därigenom att en enskild beställare säkerligen icke
kan påräkna samma pris som statsverket, varjämte byggnadsstyrelsen
samtidigt komme att avhända sig den direkta ledningen av dessa specialarbeten,
vilket skulle vara till stor nackdel ur flera synpunkter.

Då byggnadsstyrelsen nu lämnats tillfälle att yttra sig med anledningav
vad som i frågan förekommit, torde i samband med en närmare motivering
för de olika kostnadssummornas beräknande en ingående redogörelse
för arbetena böra lämnas till belysande av de svårigheter och många detaljspörsmål,
som äro förknippade med dessa på grund av förhållandena i
åtskilliga avseenden invecklade installationsarbeten, som ju komma att
beröra alla lokaler och utrymmen med undantag av historiska museets
tjänsterum och bostäderna i källarvåningen. För detta ändamål har även
bilagda P. M. med kompletterande uppgifter rörande byggnadsstyrelsens
ursprungliga kostnadsberäkning uppgjorts.

Inledningsvis vill byggnadsstyrelsen framhålla, att här ifrågavarande
arbeten, som delvis föranleda ganska väsentliga ingrepp i byggnadens
murverk och invändiga puts, med hänsyn till museibyggnadens i byggnadstekniskt
avseende ovanligt höga standard och på grund av byggnadens
ändamål komma att kräva särskild hänsyn och omtanke. Härjämte
vill styrelsen betona, att i synnerhet byggnadsarbetena äro av sådan art,
att en värdesättning av desamma är förenad med stora svårigheter, innan
fullständiga ritningar föreligga.

Vad arbetenas planläggning beträffar måste en uppdelning i flera etapper
göras i syfte att museet i möjligaste grad kan hållas öppet för allmänheten.
Enligt den uppgjorda planen, som givetvis sedermera måste underställas
såväl chefen för nationalmuseum som, vad bottenvåningen angår,

16

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

riksantikvarien, skola arbeten pågå samtidigt i två av de åtta överljussalarna
med vidliggande kabinett i våningen 2 trappor upp. En tredje sal
måste under tiden disponeras för förvaring av museiföremålen från de utrymda
lokalerna. När arbetena skola utföras i tjänsterummen, måste provisoriska
sådana iordningställas inom andra lokaler. Den ordning, i vilken
nämnda salar skola tagas i anspråk, måste bliva den bestämmande för
museisalarna i våningen 1 trappa upp och bottenvåningen; uppdelningen i
byggnadsperioder måste med andra ord ske vertikalt med hänsyn till de
vertikala värmeledningsstammarnas och elektriska stigarledningarnas
framdragning. Under de perioder, som infalla under årets kallare del,
bliva provisoriska omkopplingar och uppvärmningsanordningar erforderliga
på grund av de gamla värmeslingornas olika förgreningar.

Tillträdet till respektive arbetsplatser i byggnadens olika våningar kan
av flera anledningar icke ske genom museets trappor, varför utvändiga
ställningar med trapplandgångar måste uppföras. Behövliga verkstäder,
materialförråd och arbetarebodar kunna icke inrymmas i museibyggnaden
utan måste ordnas utom densamma, vilket tänkts skola ske genom uppförande
av ett skjul i parken bakom museet.

Arbetena inom museibyggnaden hava på grund av de krävande förarbetenas
och detaljutredningarnas art beräknats taga sin början tidigast
den 1 november det år riksdagen fattar beslut i frågan. Varje arbetsetapp
har beräknats till 5 månader, den fjärde och sista har dock beräknats något
längre eller till 6 månader för vissa efterarbeten och justeringar m. m.
Den effektiva arbetstiden skulle alltså enligt denna plan bliva 21 månader.
Emellertid kräves därutöver en tid för museiföremålens omflyttning
mellan de olika arbetsetapperna, beräknad till 2 månader, d. v. s. inalles 6
månader för 3 mellantider. Möjligt är, att arbetena såsom styrelsen i sin
skrivelse av den 11 augusti 1925 förutsatt, kunna slutföras inom en tidrymd
av två år, något som emellertid till stor del beror på museimyndigheternas
dispositioner, men då arbetena, såsom förut nämnts och enligt en
i januari 1927 inom byggnadsstyrelsen uppgjord tidsplan, icke kunna beräknas
begynna förrän i slutet av kalenderåret, komma de att omspänna
tre budgetår.

Beträffande de olika arbetena och de för desamma av byggnadsstyrelsen
beräknade kostnaderna må anföras följande.

Såsom redan här ovan berörts skall i samband med den nya värmeledningen
ordnas ett ventilationssystem, vilket av överintendenten Gauffin i
skrivelse av den 5 augusti 1925 kraftigt påyrkats. Härför liksom för andra
i den av ingenjören H. Theorell verkställda beräkningen ingående detaljer
har styrelsens tjänsteman för handläggning av värme- och sanitär
tekniska ärenden, civilingenjören Helge Eriksson, lämnat en särskild redogörelse
i här bilagda tjänstememorial. I detta sammanhang bör dock
nämnas, att olika lösningar av uppvärmningsfrågan för de 8 överljussalarna
i tavelgalleriet under utredningens gång tagits under övervägande,
men har byggnadsstyrelsen i samråd med överintendenten Gauffin och
ingenjören Theorell stannat för det föreliggande alternativet, som avser
elementgrupper, placerade i härför anordnade nischer med omfattningar
av kalksten. Ett annat allvarligt ifrågasatt alternativ avser anordnande av
varmkammare i utrymmena ovan de invid salarna belägna kabinetten,
nämligen i entresolen i våningen 2 trappor upp, från vilka varmluften
skulle insläppas i salarna. Denna detaljfråga torde lämpligen hållas öppen

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

17

för ytterligare omprövning vid uppgörandet av de definitiva konstruktionsritningarna.
ITr kostnadssynpunkt iiro de bada alternativen likviirdiga.
Vid? re måste man vid konstruktionsritningarnas uppgörande överväga
behovet av anordnande av värmeelement i huvudentréns vindfång.

Den elektriska installationen omfattar fyra olika system, nämligen dels
utvidgning av nuvarande bokningssystem inom eu del tjänsterum, trappor
och allmänna utrymmen, dels allmän belysning i museisalarna med
tillhörande utrymmen, dels säkerhetsbelysning vid museisalarnas utrymmande
av allmänheten samt för tjänstemännens vägledning, då den allmänna
belysningen icke behöver användas, och dels kraftsystem, som är
avsett för dammsugare och golvboningsapparater.

Beträffande dessa olika systems utformning hänvisas till den av elektriska
rådfrågningsbyrån verkställda utredningen, men en detaljfråga,
som sammanhänger med det av statsutskottet begärda yttrandet angående
golvkanalerna måste här särskilt beröras, nämligen framdragningen
av ledningarna för den allmänna belysningen i våningen 1 trappa upp.
Detta ledningsnät har tänkts förlagt under golven i våningen 2 trappor
upp till undvikande av eljest erforderliga betydande sönderbilningar i
de välvda taken. Enligt de uppgjorda förslagsritningarna skola i varje
kupol anordnas fyra ljuspunkter, anslutna till förgreningsledningar, som
framdragas från respektive nedledningar, nämligen en för varje kupolvalv.
Erforderliga kopplingsdosor för dessa nedledningar äro tänkta att
placeras i sockelpanelerna i salarna och kabinetten i våningen 2 trappor
upp, där de lättare kunna döljas. Ifrågavarande ledningsdragningar
kräva emellertid omläggningar av hela golven i salarna 111, 122, 124 och
134 samt mindre delar av golven i kabinetten och motsvarande smärre
lokaler intill dessa salar. Om dessa golvomläggningar skola undvikas, blir
följden en vida arbetsammare ledningsdragning i valven och placering
därstädes av ett stort antal kopplingsdosor, vilka emellertid icke kunna
helt döljas, samt de förut nämnda sönderbilningarna jämte efterlagningar
i valven.

Då det gäller att överväga, vilket alternativ, som skall väljas, torde en
sammanställning av de olika kostnaderna vara nödvändig.

Kostnaden för omläggning av golven i salarna 111, 122, 124 och 134 och
partiell omläggning av golven i intill dessa salar liggande kabinett är beräknad
till 18,060 kronor. Mot denna kostnad svarar dels omkring 6,000
kronor i av elektriska rådfrågningsbyrån beräknad meromkostnad för
uppläggning av ledningarna i valven och dels 3,200 kronor i merkostnad
för efterlagningsarbeten eller sammanlagt 9,200 kronor. Vid första påseende
synes besparingen sålunda kunna beräknas till 8,860 kronor. Emellertid
har priset för omläggningen beräknats med hänsyn till golvkanalernas
samtidiga igenläggning ävensom med tanke på behövlig restaurering
av gamla golvrutor. Golven bliva med andra ord fullt iordningställda
i samband med dessa arbeten, vilket, såsom nedan närmare kommer att
framhållas, ur museal synpunkt är av stor vikt. Man undgår ju också vid
detta förfaringssätt de i valven synliga kopplingsdosorna. För att rätt
bedöma sistnämnda belopp torde böra nämnas, att arbetet med enbart
igenläggandet av golvkanalerna i dessa salar, utan samtidig omläggning
av golven, skulle komma att draga en kostnad av 5,280 kronor, vadan besparingen
sålunda strängt taget minskas till 3,580 kronor. Det torde också
böra påpekas, att för den händelse golvens omläggning i detta samman

Biliang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 49 liäft. (Nr 100—104.)

2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

hang icke beslutas utan uppskjutes till en något senare tidpunkt merutgiften
av 9,200 kronor för ledningarnas inläggning i valven i våningen 1
trappa upp uppkommit endast för ernående av en tillfällig besparing.

Belysningsanordningarna i själva valvkupolerna i våningen 1 trappa
upp torde vara den detalj i den elektriska installationen, som är svårast
att lösa på tillfredsställande sätt. Sedan museichefen på byggnadsstyrelsens
hemställan tagit denna fråga under närmare prövning och ett tidigare
övervägt alternativ, avseende endast en mittbelysning i varje kupolvalv,
därvid återupptagits och nu ansetts definitivt antagbart, bör den härigenom
möjliggjorda kostnadsminskningen även tagas i betraktande. Kostnaden
för själva ledningsinstallationen kan enligt inhämtad uppgift från
elektriska rådfrågningsbyrån nedbringas med 2,070 kronor. Kostnaden för
armaturen kan däremot icke beräknas lägre, enär mittarmaturerna bliva
av större format och annan konstruktion än de beräknade reflektorerna av
minsta möjliga storlek. Den största besparingen, 12,420 kronor, uppstår
därigenom att de dyrbara byggnadsarbetena för kupolarmaturerna undvikas
(se punkt 38 i bilagda P. M.).

Emellertid bör i detta sammanhang framhållas, att elektriska rådfrågningsbyrån
i sin utredning icke medräknat något belopp för omläggning
av den nuvarande belysningsinstallationen i salen 98 i våningen 1 trappa
upp, vilken provisoriskt inrättades då gravyrsamlingarna på sin tid ditflyttades.
Denna installation kan icke anses uppfylla nutida krav på
brandsäkerhet och torde således böra omläggas i erforderliga delar. Därjämte
bär av elektriska rådfrågningsbyrån anmärkts, att densamma icke
räknat med grövre dimensioner å huvudledningarna för framtida utökning
och inkoppling av bottenvåningens belysning på museets mätare,
vilket dock torde vara välbetänkt att iakttaga vid den blivande installationen
för undvikande av höga merkostnader för detta arbete, då historiska
museet en gång skall avflytta och lokalerna övertagas av nationalmuseet.
Någon belysningsinstallation i magasinslokalerna i källaren har
icke heller särskilt beräknats men torde sannolikt bliva nödvändig åtminstone
inom några lokaler. Såsom synes komma åtskilliga extra arbeten
utöver det preliminära förslaget att behöva medtagas vid de definitiva
konstruktionsritningarnas och entreprenadhandlingarnas uppgörande.

Beträffande byggnadsarbetena har det vid såväl tidigare ombyggnadsarbeten
som vid de under senare år företagna ändringsarbetena inom statens
historiska museums lokaler visat sig, att bilningskostnaderna bliva
ovanligt höga på grund av det gedigna murverket. Vid den revidering av
de ursprungligen beräknade kostnaderna, som företogs före avlåtandet
av byggnadsstyrelsens senaste underdåniga framställning, införskaffades
en del uppgifter från byggnadsentreprenörerna för nämnda ändringsarbeten.
Dessa uppgifter, jämförda med de iakttagelser byggnadsstyrelsens
kontrollant under arbetenas gång varit i tillfälle att göra,
visade, att de ursprungligen beräknade kostnaderna i stor sett höllo streck.
Emellertid kunde några justeringar av priserna för håltagningar och slitsar
för rörledningar och elektriska ledningar företagas, vilka justeringar
resulterade i att kostnaderna skulle kunna sänkas med omkring 4,000 kronor,
vilket belopp i jämförelse med helhetskostnaden dock ansågs av så
underordnad betydelse, att detsamma icke torde föranleda någon ändring
av den beräknade kostnadssumman. En nu uppgjord specifikation utvisar,
att kostnadsminskningen kan beräknas till 4,145 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

1!»

Vid ett ytligt betraktande kunna visserligen åtskilliga å-priser befinnas
höga, men det torde böra frambållas, att det är fråga om särdeles ömtåliga
arbeten oeli att man i en dylik kostnadsutredning icke kan särskilt
specificera ett otal mindre arbeten och arbetsmoment utan måste hålla sig
till de mera väsentliga kostnaderna och därvid vid prissättningen taga
hänsyn till vad som under diskussionen om ledningsdragningar, belysningsanordningars
placering och dylikt framkommit, över huvud taget
hava bilningar av rännor och efterputsningar för enstaka gruppledningar
icke särskilt beräknats.

Som exempel kan nämnas, att å-priset i punkt Öb innefattar icke blott
själva haltagningen för ledningarna genom kupolvalven (iver våningen
1 trappa upp utan även erforderliga bilningar för ledningarnas framdragning
och kopplingsdosornas placering å väggarna ovanför golvet i överliggande
våning. Därjämte ingå efterlagningsarbeten i murverk och puts.
Det kan även nämnas, att i kostnadsutredningen icke upptagits särskilda
belopp för behövliga bilningar och efterlagningar vare sig för kraftsystemet
eller för nödbelysningen. Givetvis komma dessa ledningsdragningar
att vid de definitiva ritningarnas uppgörande anpassas så att man tillgodogör
sig bilningar och slitsar för belysningsinstallationen, men ett närmare
studium av föreliggande preliminära ritningar visar, att åtskilliga
speciella bilningar och efterlagningar måste ifrågakomma för de båda
nämnda systemen i synnerhet för nödbelysningens anordnande.

Samtliga i beräkningen upptagna kostnadsposter hava noga övervägts,
innan priserna blivit satta, varvid tagits i betraktande nödvändigheten av
att verkställa samtliga arbeten på sådant sätt, att byggnadens höga standard
icke försämras genom nu ifrågasatta installationers införande i densamma,
och någon särskild marginal för oförutsedda utgifter finnes icke
inrymd i de av byggnadsstyrelsen beräknade priserna.

Beträffande exempelvis golvkanalernas igenläggning säger sig byggnadsfirman
Lindgren hava räknat med att rören skola kvarligga i golvrännorna.
Någon nämnvärd besparing med rörens bibehållande kan emellertid
i alla händelser icke påräknas, då byggnadsstyrelsen icke beräknat
mer än 800 kronor för losskoppling av alla rörledningar, nedtransport av
rörledningar och galler samt bortbrytning av plåtbottnarna i rännorna.
Gent emot byggnadsfirmans nämnda förutsättning bör för övrigt nämnas,
att rörslingorna på sina ställen ligga så högt, att de över huvud taget
icke kunna bibehållas på sina platser, om kanalerna skola igenläggas. Man
kan av den av byggnadsfirman lämnade uppgiften sluta sig till att avsikten
varit att igenlägga kanalerna utan komplettering av undergolven,
vilket förfarande emellertid endast i vissa fall skulle kunna tänkas. Ett
riktigt utförande av arbetet kräver emellertid både inläggande av undergolv
och på vissa ställen omläggning av friserna på ömse sidor om kanalerna
och i alla händelser borttagning av de i friserna anordnade falserna
för kanalernas gjutjärnsgaller.

Vad den av besparingsnämnden upptagna frågan om golvkanalernas
bibehållande tillsvidare i nuvarande skick angår har byggnadsstyrelsen
under utredningsarbetet ansett det nödvändigt att utföra dessa arbeten
samtidigt med installationen av den nya värmeledningen med hänsyn till
de betydande olägenheter för museiarbetet och allmänheten, som äro förknippade
med ett undanskjutande av desamma till en senare tidpunkt.
Att endast för dessa arbeten avstänga museilokalerna och verkställa omflyttningar
av museiföremålen med därav följande risker för dessa kan

20

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

väl knappast anses lämpligt. Cliefen för nationalmuseum har också i ovanberörda
skrivelse framhållit dessa olägenheter och vådor och anser för
sin del ett dylikt arrangement olämpligt. Därjämte torde det ur renhållningssynpunkt
få anses olägligt att bibehålla dessa dammgömmor om också
blott för någon tid. Om man f råndrag er kostnaderna för golvens avslipning
och boning efter byggnadsarbetenas avslutande, vilka ju icke
kunna undvikas och som med 5,230 kronor ingå i de till sammanlagt 54,190
kronor beräknade posterna för arbetena med golven, och om man bortser
från kostnaden för den enligt byggnadsstyrelsens mening erforderliga omläggningen
av vissa golv i våningen 2 trappor upp, för framdragning av
elektriska ledningar, 18,060 kronor, uppgår den av byggnadsstyrelsen beräknade
kostnaden för kanalernas igenläggning i övriga golv till 30,900
kronor, varav 27,690 kronor för själva igenläggningen och 3,210 kronor för
behövliga partiella omläggningar i samband med igenläggningen.

Sedan emellertid frågan om historiska museets avflyttning numera blivit
aktuell, synes det vara lämpligt att i avvaktan på iordningställandet
av bottenvåningens lokaler för nationalmuseets räkning tillsvidare uppskjuta
igenläggandet av golvkanalerna i dessa lokaler, varigenom en sänkning
av nu ifrågavarande anslag med 6,300 kronor kan göras.

Såsom ovan nämnts belöper sig den av byggnadsstyrelsen för målningsarbeten
beräknade kostnaden till 46,450 kronor fördelad med
900 kronor på källarvåningen (pannrum m. in.),

10,230 >,'' » bottenvåningen,

18,550 » » våningen 1 trappa upp,

900 » » entresolvåningen 1 trappa upp,

15,370 » » våningen 2 trappor upp och

500 » » entresolvåningen 2 trappor upp.

I de olika beloppen ingår, såsom tidigare angivits, kostnaden för målning
av värmeelement med tillhörande synliga ledningar med tillsammans
omkring 4,000 kronor.

Vad denna fråga angår vill styrelsen erinra om, att flertalet takytor
måste ommålas endast av den anledningen, att den elektriska belysningen
skall komma fullt till sin rätt. Svårigheterna att över huvud taget verkställa
bättringar av limfärgade takytor äro, som varje fackman vet, synnerligen
stora, och man måste, för undvikande av s. k. läckfläckar, utföra
särskild underberedning av de nyputsade ytorna och invidliggande gamla
ytor. Dylika bättringsarbeten bliva mycket dyrbara och kunna icke uppfylla
ens blygsamma anspråk på lokalernas utseende. När det gäller landets
främsta konstmuseum, har det också ansetts ofrånkomligt att ommåla
de tak, som bliva berörda av bilningar och efterlagningar. Samma
synpunkter gälla givetvis beträffande väggarna, vilka i alla händelser
måste tvättas och delvis ommålas på grund av brukstänk, neddammning
med kalkdamm vid bilningsarbetena och annan ofrånkomlig åverkan. I
vilken utsträckning ommålning av väggar måste utföras endast för ett
riktigt tillgodoseende av museiföremålens belysning med artificiellt ljus,
kan icke förrän under arbetets gång närmare övervägas. Även med hänsyn
till museets ostörda drift gäller här liksom beträffande frågan om
golvkanalernas igenläggning, att lokalerna böra iordningställas på ett
nöjaktigt sätt efter installationsarbetenas utförande.

Emellertid torde det, likaledes under motivering av historiska museets
ifrågasatta avflyttning, vara lämpligt, att de i byggnadsstyrelsens beräk -

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

21

ning upptagna målningsarbetena i bottenvåningen tills vidare uppskjutas
och för tillfället endast provisoriska bättringar utföras, varigenom för
närvarande en besparing av 8,500 kronor kan göras.

Do av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna avse emellertid icke
ommålning av alla tak och väggytor utan endast de enligt byggnadsstyrelsens
mening mest behövliga arbetena. I våningen 1 trappa upp har
nämligen beräknats, att endast bättringar skola utföras i stora vestibulen,
gravyrsalen och biblioteket jämte några smärre lokaler. I våningen
2 trappor upptager beräkningen ommålningar i kabinetten och i en del
andra mindre lokaler men i stora hallen och i de åtta överljussalarna
hava däremot endast bättringar beräknats. 1 vad man bilningar och
efterlagningar kunna föranleda partiella ommålningar eller ersättande
av vävbeklädnader å väggarna i överljussalarna, kan icke på förhand
bedömas; dylika eventuella arbeten hava icke särskilt beräknats utan
måste i så fall bestridas av posten oförutsedda utgifter.

För att i stort sett visa omfattningen av de av byggnadsstyrelsen beräknade
målningsarbetena kan nämnas, att en överslagsberäkning giver
vid handen, att en fullständig ommålning av våningarna 1 och 2 trappor
upp med tillhörande entresoler skulle betinga en kostnad av omkring

58,000 kronor, under det att byggnadsstyrelsens beräkning för samma våningar,
efter avdrag av de till 4,850 kronor värderade bättringsarbetena i
vissa lokaler, stannar vid 30,470 kronor.

I byggnadsstyrelsens beräkning över byggnadsarbetena ingår ett belopp
av 5,000 kronor för ändring av montrer, som bliver en följd av
värmeelementens placering i fönstren. Denna förslagsvis upptagna kostnadssumma,
som underställts museichefens bedömande, har av honom icke
ansetts för hög. Det gäller härvidlag icke mindre än 25 fasta och lösa
montrer och skåp, som måhända vid den definitiva planens uppgörande
måste delvis ersättas med nya anordningar.

För anordnande av evakueringstrummor med huvar från samtliga överljussalar
i översta våningen har beräknats en kostnad av 28,000 kronor.
Vid ett närmare studium av dessa anordningar, vilka givetvis i samband
med uppgörandet av konstruktionsritningarna för ventilationssystemet
komma att ytterligare bearbetas, har det nu befunnits lämpligare att
minska antalet huvar från beräknade 14 st. till 6 st. genom sammanförande
av närbelägna trummor, varvid själva huvarna emellertid måste
givas större dimensioner. Kostnaden kan härigenom beräknas minskad
med 10,600 till 17,400 kronor.

Rörande den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden för provisoriska
avstängningar för arbetenas successiva utförande, skyddsanordningar,
rengöringar m. m. har nationalmuseichefen nu framhållit nödvändigheten
av att vissa större skulpturer i våningen 1 trappa upp måste
bibehållas på sina platser under arbetenas utförande och således omsorgsfullt
skyddas. Något belopp för dylika skyddsinklädnader har byggnadsstyrelsen
givetvis icke beräknat.

Beträffande frågan om vakthållningen bör erinras, att de i museibyggnaden
inrymda institutionerna hittills städse påyrkat speciell vakthållning
från byggnadsstyrelsens sida, då ställning rests invid byggnaden.
Under de olika skedena av den nu slutförda fasadrestaureringen, således
senast sommaren och hösten 1927, har byggnadsstyrelsen jämväl bestritt
kostnaden för särskild vakthållning nattetid. När det nu är fråga om

22

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

arbeten inom museibyggnaden, har i beräkningen upptagits kostnad för
bevakning även under arbetstiden för avvisande av obehöriga, som eljest
kunna tänkas bereda sig tillträde. Därjämte har beräknats inre vakt i de
lokaler, som gränsa intill lokaler, där arbetena bedrivas, men endast under
de timmar, morgon och eftermiddag, då museet icke är tillgängligt
för allmänheten och museivakterna således icke äro tillstädes. Den yttre
vakthållningen har enligt specifikationen i den bilagda promemorian beräknats
till sammanlagt 20,225 kronor och den inre till 2,350 kronor. Tillläggas
beräknade kostnader, 425 kronor, för ett provisoriskt brandskåp,
som skall flyttas alltefter arbetenas fortskridande, uppgår denna kostnad
till 23,000 kronor.

Även om det skulle kunna tänkas, att statsverket, såsom i vanliga fall
låter sig göra, genom försäkringar garderar sig mot förluster genom
brand, torde säkerligen i detta fall premierna under omkring två års tid
komma att stiga till avsevärda belopp, om ens något försäkringsbolag
skulle vilja ikläda sig här ifrågavarande risker. Det gäller ju nämligen
icke blott en värdefull byggnad utan även konstföremål av oskattbara
värden. Härtill kommer även faran för inbrott, som givetvis ökas, då
lokalerna genom ställningarna bliva lättare tillgängliga. Byggnadsstyrelsen
har därför ansett sig pliktig att beräkna särskilda åtgärder för
minskande av riskerna, och de bevakningsanordningar styrelsen i sådant
syfte planerat hava också av nationalmuseichefen ansetts nödvändiga.

Rörande arvodena för byggnadsritningar, arbetsledning, utarbetande av
entreprenadhandlingar samt kontroll över installationerna och byggnadsarbetena
måste dessa beräknas med hänsyn till den noggrannhet, varmed
alla detaljfrågor måste lösas. Huvudritningar måste uppgöras i skala
1:100 och detaljritningar i större skala för möjliggörande av ett vid anbudsberäkningarna
riktigt uppskattande av arbetenas art och omfattning.
Beskrivningen över byggnadsarbetena kräver ett noggrant detaljstudium
av alla spörsmål och bliver säkerligen mycket omfattande. De för ritningar
och beskrivning beräknade beloppen måste med hänsyn härtill betraktas
såsom låga. Arvodena för byggnadsledning och kontroll äro likaledes
beräknade efter mycket moderata grunder, men bliva på grund av den utsträckta
byggnadstiden till synes höga.

Vad slutligen angår den sista posten i kostnadsberäkningen »oförutsedda
utgifter» torde åtskilligt i ovanstående redogörelse tala för att detta belopp
icke bör sättas lägre än till omkring 10 procent av kostnadsberäkningarnas
sammanlagda belopp. När det gäller dylika svårberäkneliga
arbeten, räknas i allmänhet med omkring 15 procent, men då utredningen,
trots det knappt tillmätta utredningsanslaget, från början gjorts tämligen
detaljerad, har den förstnämnda procentsatsen ansetts vara tillräcklig.
För övrigt bör i detta sammanhang erinras om, att det för utredningen
genom Kungl. Majrts beslut den 3 april 1925 anvisade beloppet 2,000 kronor
enligt Kungl. Maj:ts föreskrift skall bestridas av det för installationsarbetena
begärda anslaget.

Med anledning av det i besparingsnämndens berörda P. M. framförda
förslaget att det skulle lämpligen uppdragas åt socialstyrelsens värmetekniska
avdelning att »»studera värmeledningsanläggningen från början,

d. v. s. att helt genomarbeta det uppgjorda förslaget, innan åtgärder vidtagas
för detsammas genomförande», en tanke vartill även föredragande
departementschefen anslutit sig, vill byggnadsstyrelsen särskilt betona,
att styrelsen i detta fall anlitat en av landets främsta konstruktörer med

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

23

eu omfattande praktik på ifrågavarande område. Föreliggande preliminära
förslag har uppgjorts för att rätt kunna bedöma de med frågans lösning
förenade kostnaderna. Den principiella innebörden av förslaget, nämligen
värmekropparnas placering i största möjliga utsträckning under fönstren,
kommer också att följas. Den viktiga detaljen om överljussalarnas uppvärmning
bör, såsom ovan nämnts, lösas i fullt samförstånd med museiledningen,
vilken i detta fall måste 1''å sina speciella krav med hänsyn till,
bland annat, museiföremålens placering tillgodosedda. Detsamma gäller
för ventilationssystemet, vilket i konceptritningarna endast skisserats men
givetvis vid konstruktionsritningarnas uppgörande kommer att utformas
på det mest ekonomiska och praktiska sätt, även med hänsyn tagen till
blivande driftkostnader. För dylika frågors bedömande och granskning
har byggnadsstyrelsen numera, efter den år 1925 skedda omorganisationen
av styrelsens byggnadsbyrå, en särskild sakkunnig anställd såsom tjänsteman
hos styrelsen. Enligt Kungl. Maj:ts nådiga brev till statskontoret
den 29 april 1921 angående anordnande av kontroll över bränsleförbrukningen
inom vissa av statsverket disponerade byggnader och lokaler m. m.
bar socialstyrelsens värmetekniska avdelning att handhava kontrollen
över, förutom själva bränsleförbrukningen, värmeanläggningarnas skötsel
och ditbörande driftsekonomiska frågor, men däremot finnes intet föreskrivet
om att avdelningen skulle handlägga rena konstruktionsfrågor,
vilka såsom hittills enligt byggnadsstyrelsens uppfattning synas böra lösas
genom den byggande myndighetens försorg.

Med åberopande av vad ovan anförts rörande ifrågavarande arbeten och
de för desamma av byggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse den 11 augusti
1925 till 610,000 kronor beräknade kostnaderna har efter de bearbetningar,
som numera, delvis i samråd med chefen för nationalmuseum, företagits.
nämnda kostnadssumma reviderats sålunda:

Avdrag.

Minskning av antalet ljuspunkter i våningen 1 tr. upp

enligt elektriska rådfrågningsbyrån ..................

Minskning av byggnadsarbetena i anslutning till den

sålunda förändrade belysningsanordningen ..........

Minskning av kostnaderna för håltagningar och slitsar

enligt bilagda särskilda P. M.........................

Minskad kostnad vid förändrad dragning av evakueringstrummorna
....................................

kronor

2,070: —

»

12,420: —

»

4,145: —

»

10,600: —

kronor

29,235: —

Tillägg.

Grövre dimensioner å elektriska huvudledningar för
framtida utvidgning av belysningen inom bottenvåningen
jämte en del ljuspunkter i magasinslokaler, enligt
elektriska rådfrågningsbyrån .................... kronor

Omläggning av elektriska ledningar i sal 98 1 tr. upp, enligt
elektriska rådfrågningsbyrån .................... »

Efterlagningar och bättringar för elektriska ledningarna

i sal 98 .............................................. »

Anordnande av nischer för två värmeelement i vindfånget
vid huvudentrén .............................. »

kronor

3,000: —

1,500: —

900: —

1,200: —
6,600: —

24

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

Den av byggnadsstyrelsen beräknade totalkostnaden, 610,000 kronor,
skulle alltså numera kunna minskas med 22,635 kronor jämte 10 procent
för oförutsedda utgifter eller i runt tal 25,000 kronor.

För den händelse vissa ommålningar i historiska museets lokaler för
tillfället utbytas mot provisoriska bättringar och golvkanalernas igenläggning
i samma lokaler uppskjutas med hänsyn till historiska museets
ifrågasatta avflyttning, kan ett belopp av 14,800 kronor (8,500 -f- 6,300)
jämte 10 procent för oförutsedda utgifter eller i runt tal 16,000 kronor
ytterligare fråndragas.

Efter den sålunda nu företagna revideringen av byggnadsstyrelsens ursprungliga
beräkning kan kostnaden beräknas minskad till 569,000 kronor.

Ehuru det i statsverkspropositionen ifrågasatta uppskjutandet av golvkanalernas
igenläggning enligt vad styrelsen ovan framhållit måste anses
såsom synnerligen olämpligt, en uppfattning som museichefen också
ansluter sig till, anser sig styrelsen emellertid i detta sammanhang böra
angiva den summa, som skulle kunna ytterligare avdragas för den händelse
statsutskottet i detta avseende skulle biträda föredragande departementschefens
mening. Såsom tidigare anförts belöper sig den i byggnadsstyrelsens
beräkning ingående kostnaden för detta arbete till 30,900 kronor.
Arbetet med igenläggningen av golvkanalerna i historiska museets
lokaler, som med nämnda motivering nu föreslagits uppskjuten, har beräknats
till 6,300 kronor. Med avdrag av detta belopp uppgår sålunda den
för golvkanalerna i bottenvåningens vestibul samt våningen 1 och 2 trappor
upp beräknade kostnaden till 24,600 kronor eller ökad med 10 procent
till i runt tal 27,000 kronor, fördelad med 1,800 kronor på bottenvåningens
vestibul, 14,500 kronor på våningen 1 trappa upp och 10,700 kronor på
våningen 2 trappor upp.

Ännu en gång framhållande, att byggnadsstyrelsen på ovan anförda
skäl icke kan tillstyrka ett bibehållande av de nuvarande värmeledningskanalerna
och däri befintliga gamla värmeledningsrör inom nationalmusei
lokaler, vill styrelsen såsom sin på ingående utredningar grundade
mening uttala, att för ett i alla avseenden fullt ändamålsenligt utförande
av de nu ifrågasatta, för konstsamlingarnas bevarande särdeles
betydelsefulla arbeten inom nationalmuseibyggnaden erfordras ett anslag
av 569,000 kronor, vilket lämpligen torde böra fördelas med 140,000 kronor
för budgetåret 1928—1929, 250,000 kronor för budgetåret 1929—1930 och

179,000 kronor för budgetåret 1930—1931.

Stockholm den 22 februari 1928.

Ivar Tengbom.

Knut Bildmark. Sten Zethelius.