Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

5

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 3 februari 1928 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring i bestämmelserna
rörande utbildningstiden för värnpliktiga studenter
och likställda.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft till lagutskott
hänvisade motionerna nr 111 i första kammaren av herr Thorén och nr 189
i andra kammaren av herr Björnberg.

I motionerna, vilka äro lika lydande, har hemställts, att riksdagen ville besluta
att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida icke värnpliktiga
studenter och likställda måtte kunna erhålla samma utbildningstid som andra
värnpliktiga, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda.

Beträffande vad av motionärerna anförts till stöd för ifrågavarande hemställan
far utskottet hänvisa till motionernas innehåll.

Före ikraftträdandet av 1914 års värnpliktslag var tjänstgöringstiden lika
för alla, samma vapenslag eller tjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga. Den
omständigheten, att en värnpliktig besatt på ett eller annat sätt »kvalificerad
högre allmänbildning, medförde icke någon förlängning av tjänstgöringstiden.

Härutinnan vidtogs vid 1914 års senare riksdag i enlighet med förslag av
Kungl. Maj:t i framlagd proposition en genomgripande förändring. För att
^törsta möjliga utsträckning draga nytta av mera kvalificerade värnpliktiga
såsom befäl vid mobilisering stadgades i den då antagna värnpliktslagen, att
vapenför värnpliktig, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg
från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnade,
skulle anses svara däremot, så ock vapenför värnpliktig, som vid navigationsskola
avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning annan
examen än maskinistexamen av tredje klass, vore, sedan han blivit inskriven,
skyldig att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra vid hären 485 dagar
och vid marinen 500 dagar, under det att tjänstgöringstiden för värnpliktiga i
allmänhet — med undantag för underbefäl och fackmän — icke översteg 365
dagar.

I det utlåtande i ärendet, som låg till grund för riksdagens beslut i ämnet,
anförde särskilda utskottet nr 1, att, ehuru den för ifrågavarande värnpliktiga

Utskottet.

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

föreslagna längre utbildningstiden givetvis komme att för dem medföra avsevärda
olägenheter och uppoffringar, utskottet dock icke tvekat att förorda densamma
med hänsyn till nödvändigheten av att vid mobilisering hava tillgång
å erforderligt antal befäl i vissa befattningar och i betraktande av de stora svårigheter,
som mötte att på annat sätt förskaffa sig sådant befäl. Någon principiell
invändning mot en dylik längre tjänstgöring ansåg utskottet icke heller
med fog kunna framställas.

I de särskilda lagar om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av vissa årsklasser,
vilka vid olika tillfällen efter världskrigets slut blevo av riksdagen
antagna, bibehölls en längre tjänstgöringstid för värnpliktskategorien studenter
och likställda, även om en väsentlig avkortning av värnpliktstiden infördes
för jämväl denna kategori.

Även försvarsrevisionen fann, att studenternas särställning borde bibehållas
och att den dåvarande studentorganisationen borde ingå som ett väsentligt led
i den planerade nya härordningen.

I den vid 1925 års riksdag antagna värnpliktslagen har nämnda förhållande
bibehållits, Aärnpliktstiden utgör för värnpliktiga i allmänhet högst 200 dagar,
för värnpliktiga, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,
225 dagar samt för studenter och likställda 260 dagar.

Den nya härordningen är som bekant ännu icke fullständigt genomförd. Att
under sådana förhållanden till utredning upptaga frågan om den ingripande
ändring i organisationen, som motionärernas förslag asyftar, anser utskottet sig
icke kunna förorda. Utskottet får fördenskull hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm, den 3 februari 1928.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, Nothin, greve Spens och Franden*, fröken
Hesselgren samt herrar Sundberg* och Berglund;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar*, Öberg, Magnusson i Skövde*,
Ödström, Holmström i Stockholm, Johansson i Sollefteå, Gardell i Gans* och Hedvall*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1928. Kungl. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.

280463