Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.
5
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1928 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
förtydligande av kommunallagarnas bestämmelser angående
anslag till nya ändamål eller behov.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 30, ha herrar Olsson i
Kullenbergstorp och Nilsson i Hörby hemställt, att riksdagen ville i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om snar utredning rörande förtydligande
i angiven riktning av kommunallagarnas bestämmelser angående anslag
till nya ändamål eller behov samt om framläggande för nästa riksdag av
de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Såsom i nu förevarande motion angives var frågan om ändrade bestämmelser
angående kvalificerad majoritet vid beviljande av anslag inom de
kommunala beslutande organen före vid 1927 års riksdag. I motioner
inom båda kamrarna hemställdes då, att två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster skulle erfordras för beslut avseende beviljande
av anslag till nya ändamål eller behov, eller av anslag för ändamål eller
behov, som icke vore nytt, men för vilket under det löpande året anslag ej
utginge, eller höjande av visst under det löpande året utgående anslag.
Konstitutionsutskottet hemställde, att motionerna icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd, vilken hemställan av kamrarna bifölls. I sitt
utlåtande (nr 20) yttrade utskottet, som ställde sig avvisande mot tanken
på en utvidgning av den kvalificerade majoritetens tillämplighetsområde,
bland annat följande:
»Motionärernas uttalande, att bestämmelserna om kvalificerad majoritet
för beviljande av anslag till nya ändamål eller behov blivit alltmera betydelselösa,
innefattar enligt utskottets mening en överdrift. Emellertid
torde erfarenheten visa, att dessa bestämmelser kunna bliva föremål för
skilda tolkningar och att den begränsning av majoritetens beslutanderätt,
som här avsetts, under vissa förhållanden kan bliva av tvivelaktigt värde.
Utskottet vill därför uttala önskvärdheten av att bestämmelserna erhålla
en mera bestämd formulering; särskilt synes ett klarläggande av innebörden
i begreppet ’nya ändamål och behov’ vara önskvärd. Det torde dock
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.
kunna förväntas, att denna fråga blir föremål för uppmärksamhet i samband
med den revision av kommunalförfattningarna, som genom Kungl.
Maj:ts beslut den 20 juni 1924 igångsatts och som, ehuru för närvarande
avbruten, enligt vad utskottet förutsätter i en nära framtid kommer att
återupptagas.»
Sedan nu förevarande motion väcktes har den av landshövdingen Hj. L.
Hammarskjöld verkställda utredningen angående en allmän, i huvudsak
formell, revision av kommunalförfattningarna framlagts. I det uti utredningen
ingående förslaget till lag om kommunalstyrelse upptagas bestämmelser
angående de fall, då ifrågavarande kvalificerade majoritet skulle
erfordras, motsvarande de som nu gälla. Det heter i första avdelningen (om
kommunalstyrelse på landet) kap. 2 § 13 mom. 2 och i andra avdelningen
(om kommunalstyrelse i stad) kap. 2 § 17 mom. 2: »För beslut erfordras
två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster, då beslutet avser:
b) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov.
- - - - - - - - - - - - - - - - - — - - - - - »
Senare i nämnda båda moment finnes följande bestämmelse, vartill motsvarighet
nu saknas:
»Till nya ändamål och behov hänföras i b) sådana, för vilka anslag ej
utgått under tio år näst före det år, som anslaget avser.»
Som motiv för denna bestämmelse anför landshövding Hammarskjöld
följande:
»I enlighet med framställda önskningar har jag sökt precisera begreppet
’nya ändamål eller behov’. Därvid har jag icke funnit någon bättre utväg
än att fastställa en tidsgräns, inom vilken ett föregående beslut skall falla
för att kunna åberopas. Detta står i överensstämmelse med grunden för
åtskillnaden mellan bestämmelserna i punkterna b), c) och d) och är även
praktiskt lämpligt för undvikande av tvivelsmål och misstag.»
Utskottet finner i likhet med föregående års utskott ett förtydligande av
kommunalförfattningarnas bestämmelser i ifrågavarande hänseende önskvärd.
Utskottet anser det emellertid i sakens nuvarande läge icke lämpligt
att intaga någon förhandsståndpunkt till landshövding Hammarskjölds sakligt
nya förslag till frågans lösning. Då det kan förväntas, att särskild uppmärksamhet
ägnas detta spörsmål i de yttranden, som över det framlagda
förslaget till reviderade kommunalförfattningar torde komma att infordras
från vederbörande statliga och kommunala myndigheter, vill utskottet endast
framhålla önskvärdheten, att i samband härmed uppmärksamhet ägnas även
åt frågan om landstingslagens och kyrkostämmeförordningens bestämmelser
i detta avseende.
Under angivna omständigheter och med hänvisning till sitt omförmälda
utlåtande förra året finner utskottet icke skäl föreligga att nu begära ytterligare
utredning och får alltså hemställa,
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.
7
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 mars 1928.
På konstitutionsutskottets vägnar:
K. von GEIJER.
Närvarande; Herrar von Geijer, Strömberg, Thulin, David Bergström, Adolf Dahl*, G. W.
Hansson, Stendahl*, Reuterskiöld, Vennerström, A. W. Johansson, Sävström,
Magnusson i Tumhult*, Borg, Gustafson i Kasenberg*, Hallén*, Johansson
i Kälkebo*, Karlsson i Vadstena*, Björkman, Fast och Björnberg.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.