6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
Nr 23.
Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1928 kl. 3 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
ändrade bestämmelser rörande lagrådets organisation m. m.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 246, har herr Schlyter
hemställt, att riksdagen ville, efter lagrådets hörande över förslaget, såsom
vilande i grundlagsenlig ordning antaga följande ändrade lydelse av § 21
regeringsformen:
»Tre justitieråd utgöra Konungens lagråd. Förordnar Konungen, att lagrådet
skall under viss del av året arbeta på två avdelningar, utgöres vardera
av tre justitieråd.
Lagrådet tillkommer att avgiva utlåtande över de förslag till stiftande,
upphävande, ändring eller förklaring av lagar eller författningar, vilka för
sådant ändamål bliva av Konungen överlämnade. Där så prövas nödigt,
må Konungen förordna, att i visst ärendes behandling skall såsom ledamot
av lagrådet deltaga ett regeringsråd eller annan, av Konungen utsedd, för
insikt, erfarenhet och redlighet känd person.
Närmare bestämmelser huru stor del av året lagrådet må arbeta å avdelningar,
så ock om dess sammansättning och tjänstgöring i övrigt, meddelas
i särskild, av Konungen och riksdagen jämlikt 87 § 1 mom. gemensamt
beslutad lag.»
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Vid förra årets riksdag hemställdes i en inom andra kammaren väckt
motion (nr 285), »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om utredning, huruvida icke genom
ändring i regeringsformens bestämmelser om ett regeringsråds deltagande i
laggranskningen samt andra därmed sammanhängande åtgärder en snabbare
handläggning av mål och ärenden i regeringsrätten skulle kunna uppnås,
ävensom för 1928 års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen
kan föranleda».
I anledning av denna motion hemställde konstitutionsutskottet (utlåtande
nr 16), att riksdagen »måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t ville verkställa utredning, huruvida genom ändring i regeringsformens
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
7
bestämmelse om ett regeringsråds permanenta deltagande i laggranskningen
samt andra därmed sammanhängande åtgärder så betydande fördelar stå
att vinna i form av en snabbare handläggning av mål och ärenden i
regeringsrätten, att därav uppvägas de betänkligheter, som kunna anföras
mot försvagandet av lagrådets sammansättning, ävensom för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.»
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.
Det i förevarande motion framlagda förslaget ansluter sig till det reformförslag,
varom riksdagen sålunda förra året avlät skrivelse. Sedan motionen
väckts, har Kungl. Maj:t till riksdagen avlåtit en till första lagutskottets
behandling överlämnad proposition (nr 232) angående ändrad lydelse av vissa
paragrafer i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt, enligt vilket förslag bland
annat regeringsrådens antal skall provisoriskt utökas från sju till nio. Departementschefen
avvisar tanken, att ett regeringsråd icke längre obligatoriskt
skulle deltaga i lagrådets granskningsarbete, detta med hänsyn såväl till
önskvärdheten av ett regeringsråds medverkan i lagrådet ur laggranskningens
synpunkt som till den ringa vinst med avseende å regeringsrättens arbetsresultat,
som kunde väntas uppstå genom upphörande av ett regeringsråds
obligatoriska medverkan i lagrådet, då ett regeringsråd likväl skulle deltaga
i behandlingen av en del lagförslag därstädes.
I en inom första kammaren i anledning av denna proposition väckt och
likaledes till första lagutskottet överlämnad motion (nr 311) har herr Schlyter
yrkat, att regeringsrådens antal skulle utökas till tio under förutsättning,
att hans motion angående avskaffande av ett regeringsråds obligatoriska
medverkan i lagrådet vunne bifall, samt i annat fall, att regeringsrådens
antal skulle utökas till elva. I motionen nr 311 utvecklas, i polemik mot
den av vederbörande departementschef anförda motiveringen till propositionen,
skälen för att ett regeringsråds obligatoriska medverkan i lagrådet
skulle vara obehövligt och göres gällande, att betydande vinst med hänsyn
till regeringsrättens arbetsresultat stode att ernå, därest sådan medverkan
uteslötes.
Det närmaste syftet med den på konstitutionsutskottets hemställan förra
året avlåtna skrivelsen var att åstadkomma ett större arbetsresultat hos
regeringsrätten, särskilt med hänsyn till önskvärdheten att snarast möjligt
väsentligen nedbringa den stora balansen av oavgjorda mål därstädes. Den nu
framlagda propositionen avser att befrämja detta syfte, och vid beredningen
av propositionen har beträffande frågan om avskaffande av ett regeringsråds
permanenta deltagande i laggranskningen huvudvikten — i anslutning
till riksdagens nämnda skrivelse förra året och i överensstämmelse med
propositionens egentliga syfte — lagts vid en undersökning, huru stora fördelar
genom en dylik anordning skulle kunna vinnas i form av en snabbare
handläggning av mål och ärenden i regeringsrätten.
8 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
Emellertid har tidigare från vissa håll den ifrågasatta förändringen
ansetts önskvärd även med hänsyn till möjligheten att därigenom ernå
en smidigare anpassning av laggranskningsarbetet efter det vid varje tidpunkt
föreliggande arbetsmaterialets storlek. Det har klagats över att lagrådet
emellanåt icke skulle hinna verkställa granskning av de lagförslag,
som särskilt närmast före utgången av tiden för avlämnande av propositiotioner
till riksdagen hopades, och att lagrådet sålunda försenade lagförslags
framläggande. Huvudsakligen på denna grund yrkades i en inom första
kammaren förra året väckt motion (nr 8) lagrådets avskaffande, vilken
motion emellertid blev av konstitutionsutskottet i dess ovannämnda utlåtande
avstyrkt och av riksdagen avslagen. Emellertid hade i samband med en år
1926 företagen utredning angående åtgärder att främja en snabbare laggranskning
inom högsta domstolen framställts ett förslag, att, därest åtgärder
för en snabbare laggranskning skulle anses oundgängligen påkallade, en
grundlagsändring skulle vidtagas av samma innebörd, som i nu förevarande
motion föreslagits. Utskottet medgav i sitt förra året avgivna utlåtande,
att det kunde tänkas vara lämpligt att vidtaga vissa ändringar beträffande
laggranskningens organisation, bland annat därför, att det kunde vara av
värde att äga en form för tillfällig utökning av lagrådets arbetskrafter, i
vilket hänseende nyssnämnda inom högsta domstolen framkomna uppslag
särskilt syntes böra beaktas. Men dessa frågor berodde snarast av regeringens
planläggning av det framtida lagstiftningsarbetet och kunde närmast
betecknas som arbetsordningsfrågor. Det syntes därför böra ankomma på
regeringen att framlägga förslag i dessa ämnen, om och när regeringen
funne förhållandena så påkalla.
Det har således varit två positiva önskemål, som utgjort motiv för förslagen
om avskaffande av ett regeringsråds obligatoriska deltagande i laggranskningen,
nämligen dels förstärkning av regeringsrättens arbetskrafter,
dels ock snabbare laggranskning. Slutligt avgörande för frågans lösning
måste likvisst bliva, huruvida ett regeringsråds obligatoriska deltagande i
laggranskningen är ur eu allsidig och ändamålsenlig laggransknings egen
synpunkt behövlig och önskvärd eller icke. Härom yttrade konstitutionsutskottet
i sitt mer berörda utlåtande förra året:
»Utskottet finner några avgörande principiella betänkligheter icke möta
mot förslaget om laggranskningens omläggning på sådant sätt, att ett regeringsråds
obligatoriska medverkan bleve utesluten. Utskottet får därvid erinra,
att förslag till de lagar och författningar, vilka närmast beröra regeringsrättens
verksamhetsområde — de kommunala författningarna samt administrativ
lagstiftning — i allmänhet icke torde underställas lagrådets
prövning.»
Utskottet, som vidhåller sin förra året sålunda uttalade mening, finner
det emellertid vara av sådan vikt, att frågan om förstärkning av regeringsrättens
arbetskrafter redan innevarande år löses, att utskottet därför, i överensstämmelse
med propositionens ståndpunkt, anser, att denna fråga icke bör
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23. 9
göras avhängig av frågan om regeringsrådens deltagande i laggranskningen.
Enligt utskottets mening har motionären icke uppvisat sådana förhållanden,
att utskottet skulle i sakens nuvarande läge kunna föreslå uteslutande av
ett regeringsråds obligatoriska medverkan vid laggranskningen. Utskottet
anser för övrigt, att initiativ i sistnämnda fråga lämpligen bör förbehållas
Kungl. Maj:t, som lärer allt framgent komma att ägna densamma sin uppmärksamhet.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 4 maj 1928.
På konstitutionsutskottets vägnar:
K. von GEIJER.
Närvarande: Herrar von Geijer, Engberg, Strömberg*, Thulin, David Bergström, G. VV. Hansson,
Stendahl, Reuterskiöld, Ljunglund*, Alkman*, Sävström, Gustafson i Kasenberg,
Andersson i Igeiboda, Pehrsson i Göteborg, Karlsson i Vadstena, Björkman,
Svensson i Grönvik, Brännberg och Björnberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer:
1) av herr Engberg;
2) av herr Thulin, som inom utskottet yrkat, att konstitutionsutskottet
måtte hemställa, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om
utarbetande och framläggande av förslag till sådan ändring av regeringsformen,
att den åt lagrådet uppdragna granskningen överflyttas till Högsta
domstolen;
3) av herr David Bergström mot vissa delar av utskottets motivering.
Bihang till riksdagens protokoll 192S. 5 sand. 17 håft. (Nr 22—23.;
2