Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 27 mars 1928 kl. 11,30 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående
revision i visst syfte av § 38 regeringsformen.

I en inom andm kammaren väckt motion, nr 419, har herr Forssell hemställt,
»att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föranstalta om en utredning avseende en sådan revision av § 38
regeringsformen, att överensstämmelse åvägabringas mellan paragrafens text
och tjänlig befunnen praxis, samt för riksdagen framlägga de förslag till grundlagsändringar,
vartill denna utredning kan föranleda.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Rådande praxis med avseende å formerna för expediering av Kungl. Maj:ts
beslut saknar obestridligen direkt stöd i § 38 regeringsformen. Redogörelse
för denna praxis är given i det av dåvarande landshövdingen Axel Schotte år
1917 framlagda betänkandet angående stats departementens verksamhetsområden
och arbetsformer, vilket finnes citerat i förevarande motion. Därav framgår,
att på förevarande område utbildats en praxis av ganska stor fasthet och
ändamålsenlighet, vilken synes erbjuda tillräckliga garantier för att expeditionerna
överensstämma med i vederbörlig ordning fattade beslut.

På dessa grunder synes det utskottet icke nödigt att företaga några åtgärder
i motionens syfte, och får utskottet alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 27 mars 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

Närvarande: hrr von Geijer, Engberg*, Strömberg, Thulin, David Bergström, Adolf
Dahl, G. W. Hansson. Stendahl*, Reuterskiöld, Fehr, Åkerberg*, Sävström, Magnusson
i Tumhult*, Borg*, Gustafson i Kasenberg, Bäckström*, Hallén, Johansson i Kälkebo,
Andersson i Igelboda* och Forssell.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Biliang till riksdagens protokoll 1928. 5 samt. 13 häft. (Nr 17.)

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17.

Reservation

av herrar Enigberg, Stendahl, Reutcrskiöld och Forssell, vilka ansett, att utskottets
yttrande borde fått följande lydelse:

Ursprungligen avsåg RF § 38 att förhindra utfärdandet av expeditioner från
Kungl. Maj:t dels utan medverkan av någon föredragande, dels av beslut, som
vore stridande mot RF. I sistnämnda avseende torde ingen förändring av gällande
bestämmelser erfordras, men i- det förstnämnda har utvecklingen medfört, att
det numera blivit oundvikligt att utfärda expeditioner t. o. m. utan konungens
underskrift i trots av stadgandet i RF § 38, att denna alltid erfordras. I själva
verket lärer en återgång till den ordning, RF § 38 stadgar, varken vara möjlig
eller lämplig. Tvärtom torde det mest ändamålsenliga vara, att konungens redan
nu brukliga underskrift och expeditionsbefallning å själva statsrådsprotokollen
finge ersätta underskriften å expeditionerna, där ej särskilda anledningar
finnas till motsatt förfarande. Skulle bestämmelse härom införas i RF § 38
i stället för nuvarande föreskrifter i detta avseende, torde även den nu vanliga
praxis, att de närvarande statsråden underskriva protokollet tillika med konungen,
böra lagfästas. Därjämte synes, i sådan händelse, ur konstitutionell
synpunkt vara nödigt att bibehålla en föreskrift därom, att i de fall, då konungen
underskriver expedition, kontrasignation av föredraganden skall äga
rum för att expeditionen skall vinna giltighet.

I sakens natur ligger, att härigenom ingen ändring erfordras i RO § 81 beträffande
utfärdandet av lagar och författningar i konungens namn och med
hans underskrift, då de sålunda utfärdade författningarna liksom nu skulle
förbliva bilagor till protokollet, men icke utgöra egentliga expeditioner. Lika
litet erfordras, i anledning av nu ifrågasatta ändring av RF § 38, någon ändring
av grundlagens bestämmelser om konungens underskrift eller sekret å expeditioner
av högsta domstolens och regeringsrättens domar och utslag.

Den omgång, som det nu grundlagsstadgade expeditionssättet, i den män det
i praxis bibehållits, onekligen medför, då konungen underskriver såväl protokollen
som de därur ordagrant utdragna expeditionerna, skulle härigenom undvikas
och en praktisk expeditionsordning kunna, utan att väcka konstitutionella
betänkligheter genomföras. Expeditionssättet finge i övrigt bero av Kungl. Maj:ts
bestämmande.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen måtte, i anledning av motionen II: 419, i
skrivelse till Kungl. Maj :t begära utarbetande och framläggande
för riksdagen av förslag till sådan ändring av RF: s bestämmelser
rörande expedition av Kungl. Maj :ts beslut, att konungens
underskrift och expeditionsbefallning, tecknad å de i statsrådet
förda protokollen, må vara tillräcklig för utfärdande
av expeditioner i enlighet med dessa protokoll, där ej annorlunda
är i lag eller författning stadgat.

Stockholm 1928. Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri-A.-B.
286426