Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1928 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
angående den ärftliga konungamaktens avskaffande
och införande av republik.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 409, har herr Spångberg
m. fl, hemställt, »att riksdagen måtte besluta uttala sig för avskaffandet av
den ärftliga kungamakten och införande av republik, samt hos regeringen
begära förslag till sådana ändringar i grundlagen, som på grund av detta
beslut erfordras».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet hyser den uppfattningen, att skäl saknas att till övervägande
upptaga frågan om en förändring av statsskicket, och får alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 februari 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

Närvarande: Herrar Engberg, Strömberg, Thulin, David Bergström, G. TF. Hansson, Vernerström,
Martin Svensson*), Nils Anton Nilsson*), Per Andersson, Isak Svensson,
Stenberg*), Sävström, Magnusson i Tumhult, Borg, Andersson i Igelboda, Björkman,
Forssell*), Jensen*), Svensson i Gröavik och Björnberg.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottets

yttrande.

i

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 samt. 1 häft. (Nr 1.)

1

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

Reservationer:

l:o) av herrar Engberg, Strömberg, G. W. Hansson, Vennerström, Sävström,
Borg, Andersson i Igelboda och Jensen, som ansett, att utskottets utlåtande
bort hava följande lydelse:

Utskottet håller före, att den republikanska statsformens företräde framför
den ärftliga monarkin väsentligen ligger däri, att statschefen ntses genom
val. Något bärigt skäl att med avseende på statens högsta ämbete
tillämpa en ärftlighetsprincip, vilken skulle betraktas som både orimlig och
äventyrlig i fråga om varje annat statsämbete, kan icke förebringas. Det
republikanska statsskickets större ändamålsenlighet synes utskottet för övrigt
ha bekräftats genom de utomordentligt stora landvinningar detta statsskick
gjort under de senare åren. Utskottet finner det därför både nyttigt och
önskvärt, att en utredning kommer till stånd, som dels klarlägger statschefens
konstitutionella befogenheter i olika republikanska stater, dels undersöker,
vilken utgestaltning ett svenskt republikanskt statsskick bör ha, där,
utan ändring av vårt nuvarande statsskicks faktiska, genom parlamentarismens
praxis hävdvunna maktfördelning, ärftligbeten ersättes med valbarheten
som princip för statschefens utseende.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om utredning angående statschefens konstitutionella maktställning
i vissa främmande länder med republikansk författning
under jämförelse med vårt gällande statsskick samt
rörande de författningsändringar, som erfordras för sådan
omgestaltning av vårt statsskick, att statschefen utses genom
val.

''2:o) av herr Thulin, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande
lydelse:

Beträffande kravet på den ärftliga konungamaktens avskaffande och införande
av republikanskt statsskick hyser utskottet den uppfattningen, att
frågan är eu av dem, som i den ordning, varom i regeringsformen § 49
mom. 2 och riksdagsordningen § 1 mom. 2 stadgas, före sitt avgörande
lämpligen böra underställas allmän folkomröstning. Den grad av aktualitet,
som rimligtvis bör prägla en fråga, när dess hänskjutande till allmän
folkomröstning påkallas, synes dock utskottet icke för närvarande föreligga
beträffande det av motionärerna framförda önskemålet.

\ id sådant förhållande får utskottet, som principiellt ansluter sig till
kravet på ett republikanskt statsskick, hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

3

3:o) av herrar David Bergström och Björnberg, vilka ansett, att utskottets
utlåtande bort hava följande lydelse:

Erfarenheten har lärt att när förändringar av statsskicket genomföras i
ett land, detta gemenligen sker på andra vägar än de parlamentariska. Uteslutet
bör emellertid, såsom också våra grundlagar giva vid hand, ej vara
att även frågor av detta slag handläggas och lösas i laglig och fredlig ordning,
därest förhållandena och eu utbredd folkmening kräva deras upptagande.

Då för närvarande så ej kan sägas vara händelsen, hemställer utskottet,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.