Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1928 kl. 10 f. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet.
(l:a avd.)
Lantbrnksstyrelsen m. m.
l:o) Lantbruksstyrelsen. I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—
1929 har Kungl. Maj:t i punkten 1 under nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen
att, i avbidan på den proposition som kunde komma att avlåtas i
ämnet, till lantbruksstyrelsen beräkna för budgetåret 1928—1929 ett belopp
av 225,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
2:o) Tillskott till dyrtidstillägg för lantbrnksingenjörer och lantbruks■stipendiater.
Under punkt 2 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
a) medgiva, att under tiden 1 juli 1928 — 30 juni 1929 må till lantbruksingenjörer
och extra lantbruksingenjörer ävensom till lantbruksstipendiat,
som förordnas att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning, för den tid
förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode, av
statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt taxa
beräknade för en var befattningshavare till 2,600 kronor för år räknat;
b) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg
för motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar
lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser
;
c) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg för lantbruks
*
Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 saml. 1 höft. (Nr 1.)
Lantbruks
styrelsen.
[i.*]
Tillskott till
dyrtidstillägg
för lantbruksingenjörer
och
lantbruksstipendiater.
[2.]
l
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
JJtskottet.
Assistenter
hos lantbruksingenjörer.
[3.]
ingenjörer och lantbruksstipendiater anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra förslagsanslag av 20,000 kronor.
Departementschefen har ansett tillskotten till dyrtidstillägg åt lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater böra för budgetåret 1928—1929 utgå
efter samma bestämmelser som nu gälla. Anslaget har beräknats i enlighet
med av Kungl. Maj:t under för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslagna
allmänna grunder för dyrtidstilläggens utgående.
Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande nämnda allmänna grunder
för dyrtidstilläggen, har utskottet med hänsyn till den i varje fall jämförelsevis
obetydliga ändring i det erforderliga anslagsbeloppet, varom här
kan bliva fråga, och i betraktande av det äskade anslagets natur av förslagsanslag
funnit sig böra förorda upptagandet av ifrågavarande anslag
med det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att under tiden 1 juli 1928—30 juni
1929 må till lantbruksingenjörer och extra lantbruksingenjörer
ävensom till lantbruksstipendiat, som förordnas
att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning,
för den tid förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg på
grund av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott
därtill på grund av inkomster för arbete enligt taxa
beräknade för en var befattningshavare till 2,600 kronor
för år räknat;
b) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts^
de angående dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande
bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de
närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för
tillämpning av dessa bestämmelser;
c) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg
för lantbruksingejnörer och lantbruksstipendiater
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag
av 20,000 kronor.
3:o) Assistenter hos lantbruksingenjörer. Med tillstyrkande av bifall
till vad Kungl. Maj:t under punkt 3 föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
anslag av 48,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
3
4:o) Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning in. m. I enlighet stipendiat »
med Kungl. Maj:ts under punkt 4 gjorda framställning hemställer utskottet, och mejeri
hushållning
att
riksdagen må liksom för innevarande budgetår till m. m.
en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m. [4.]
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av
2,500 kronor.
Lantbruksakademien och försöksväsendet på
jordbruksområdet in. in.
5:o) Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
punkt 5 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
Under Centralanstalten
för försöksväsendet
-
a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade på jordbruksförslaget
till stat för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksom- området.
rådet, att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929;
b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu 371,000 kronor, med 5,350
kronor till 376,350 kronor.
Det av departementschefen förordade förslaget till stat för centralanstalten
har följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 142,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 2,000
Arvode till lantbruksakademiens sekreterare i egenskap av
ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten
samt ordförande i dess nämnd 700 kronor samt arvoden
till envar av 8 assistenter å 6,300 kronor, förslagsanslag » 52,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare.................... » 42,350
Övriga utgifter................................................................................ » 138,000
Förslagsanslag kronor 376,350.
Slutsumman i den för innevarande budgetår gällande staten uppgår till
371.000 krenor, härav för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
40.000 krenor och för övriga utgifter 135,000 kronor, varemot övriga poster
äro upptagna med samma belopp, som i det nu framlagda förslaget.
Den föreslagna höjningen av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare hänför sig dels till behovet att särskilt efter den
numera verkställda utvidgningen av stora institutionsbyggnaden vid experimental
ltet samt på grund av utvecklingen av lantbruksbakteriologiska avdelningens
arbete ersätta det nuvarande vaktmästarbiträdet på avdelningen med en
extra ordinarie vaktmästare med full tjänstgöring och avsedd uteslutande för
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Forskningsverksamhet
på
biodlingens
område.
[6.]
denna avdelning, dels ock därtill att styrelsen för centralanstalten med hänsyn
till de krav som numera ställdes på de tre extra assistenterna på husdjursavdelningen
ansett sig böra höja avlöningen åt dessa till liknande belopp som
utgå till motsvarande assistenter vid centralanstaltens andra avdelningar.
Centralanstaltens styrelse har härom anfört, att denna arvodesökning hade
möjliggjorts därigenom, att medel kunnat disponeras för ändamålet ur
reservationsanslaget till avkastningsbedömning rörande avelssvin, å vilket
under senare år förefunnits en behållning. Densamma hade emellertid numera
förbrukats. Därest avdelningen icke skulle nödgas inskränka sin extra
personal, vilket icke torde låta sig göra om det avdelningen påvilande
arbetet skulle kunna fullgöras utan inskränkning, erfordrades sålunda en
ökning av anslaget till icke-ordinarie befattningshavare med 2,350 kronor.
ökningen med 3,000 kronor i anslagsposten övriga utgifter berodde på
stegrade kostnader för gas, bränsle, lyse och kraft i samband med den
vidtagna lokalutvidgningen.
Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit föranleder ingen utskottets erinran,
varför utskottet hemställer,
/
att riksdagen må
a) godkänna det ovan intagna förslag till stat för
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929;
b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
nu 371,000 kronor, med 5,350 kronor till 376,350 kronor.
6:o) Forskningsverksamhet på biodlingens område. Under punkt 6 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till fortsatt uppehållande av den vid
centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet entomologiska avdelning
bedrivna forskningsverksamheten på biodlingens område anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 6,500 kronor.
För uppehållande av den vid centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet
entomologiska avdelning bedrivna forskningsverksamheten på
biodlingens område anvisade, i anledning av väckta motioner, 1926 års riksdag
(skr. nr 9 A punkt 9) för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av
5,500 kronor. Anslaget, vilket närmast var avsett möjliggöra, att en vid
anstaltens entomologiska avdelning utan särskilt anslag bedriven forskningsverksamhet
rörande särskilt biens sjukdomar icke skulle behöva upphöra,
ställdes till anstaltsstyrelsens förfogande, att användas med 5,200 kronor till
arvode åt assistent och med 300 kronor till expenser.
Kungl. Maj:ts förslag innebär att statsbidraget för ändamålet skulle i
enlighet med vad statskontoret tillstyrkt för instundande budgetår ökas med
1,000 kronor, varav 800 kronor på assistentens arvode och 200 kronor på
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 5
expenser. Centralanstaltens styrelse har härom anfört att på grund av den
utav riksdagen 1926 beslutade löneregleringen vid anstalten arvodet åt
assistent därstädes höjts till 6,300 kronor. Den person, som anställdes vid
forskningsarbetet för biodlingen, hade förut i fem års tid varit knuten till
den entomologiska avdelningen. För att han icke skulle bliva sämre ställd
i avlöningsliänseende än förut, hade utfyllnad i avlöningen å honom, utöver
av riksdagen beviljade 5,200 kronor, tagits av andra för styrelsen tillgängliga
medel. För innevarande budgetåret saknades emellertid medel till dylik
lönefyllnad, vilket för vederbörande tjänsteman innebure en betydande löneminskning.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till fortsatt uppehållande av den vid
centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet
entomologiska avdelning bedrivna forskningsverksamheten
på biodlingens område anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 6,500 kronor.
7:o) Instrument m. m. vid centralanstaltens för försöksväsendet på
jordbruksområdet avdelning för lantbrukskemi. Under punkt 7 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att av det utav 1926 års rikdag till anskaffande
av instrument m. m. för laboratoriet vid centralanstaltens för
försöksväsendet på jordbruksområdet avdelning för lantbrukskemi beviljade
anslaget av 30,000 kronor anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
8:o) Fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor.
I förslaget till riksstat för budgetåret 1928—1929 har Kungl.
Maj:t upptagit ordinarie anslaget till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda
lantbruks- och lantmannaskolor med oförändrat belopp 8,000 kronor.
Departementschefen har i fråga om detta anslag endast framhållit att det
förslag om upprättande av en fast försöksgård, som han på sätt framginge
av nästföljande punkt hade för avsikt att framlägga för innevarande riksdag,
icke vore av beskaffenhet att påverka det under förevarande punkt upptagna
anslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—
1929 upptaga ordinarie anslaget till fast försöksverksamhet
vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor
med oförändrat belopp 8,000 kronor.
Utskottet.
Instrument
m. m. vid
centralanstaltens
för försöksväsendet
på jordbruksområdet
avdelning
för
lantbrukskemi.
[7.]
Fast försöksverksamhet
vid statsunderstödda
lantbruks- och
lantmannaskolor.
[8.]
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Fast försökagård
för jordbruket.
[9.]
Internationella
lantbruksinstitutet
i Rom.
[10.]
Utskottet.
Internationella
frysinstitutet
i
Paris.
[ii.]
9:o) Fast försöksgård för jordbruket. Under punkt 9 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan
varda riksdagen förelagd, till inrättande vid Lanna Borregården i Saleby
socken av Skaraborgs län av en fast försöksgård för jordbruket beräkna
för budgetåret 1928—1929 ett belopp av 50,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
10:o) Internationella lantbruksinstitutet i Rom. Under punkt 10 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaden för
Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet i Rom anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 11,000 kronor.
För bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella
lantbruksinstitutet i Rom hava av riksdagen anvisade medel stått till Kungl.
Maj:ts förfogande från och med år 1907. Lantbruksakademien, som för
Sveriges del handhar de direkta förbindelserna med institutet, har ansett, att
utgifterna för 1929 böra beräknas till 9,000 kronor såsom bidrag till institutet
samt 2,000 kronor för akademiens kostnader. Då någon reservation
å anslaget den 1 juli 1928 icke torde vara att förvänta, har tillhopa 11,000
kronor ansetts böra stå till förfogande.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran. Utskottet hemställer
därför,
att riksdagen må till bestridande av kostnaden för
Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet
i Rom anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 11,000 kronor.
ll:o) Internationella frysjnstitutet i Paris. Enligt anmälan i punkt 11
har på grund av behållning å tidigare för ändamålet anvisade anslag någon
anslagsanvisning för budgetåret 1928—1929 till internationella frysinstitutet
i Paris icke ansetts erforderlig, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
-
omförmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
7
tjudervisniiigsanatalter för jordbruk oeli lantman
n au ä r in gar.
12;o) Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna. Under punkt 12 D?vers°t^™
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse behov vid lantbruks- ^JtuteTvid
institutet vid Ultuna anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av Ultuna
21,500 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
13:o) Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp. diverse behov
Under punkt 13 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse behov 1 och mejerivid
lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp anvisa för budgetåret 1928— institutet vid
Alnarp.
1929 ett extra anslag av 8,500 kronor. [13.]
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
14:o) Lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Under punkt 14 har LanthusmiKungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att till uppehållande av verksamheten vid nariet å BimFredrika
Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa anvisa forsa
för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 20,900 kronor. ‘-14.J
Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa, som
1907, ehuru då under annat namn, börjat sin verksamhet, har alltsedan
1908 understötts med statsmedel. För budgetåret 1927—1928 har för ändamålet
anvisats ett extra förslagsanslag av 20,600 kronor, varav 18,500 utgöra
bidrag till avlöningar och 2,100 kronor beräknats till ålderstillägg åt
lärarinnor.
För läroanstalten gäller av Kungl. Maj:t den 31 december 1921 fastställt
reglemente med däri den 18 juni 1927 gjord ändring. I reglementet hava
intagits vissa bestämmelser, som gälla såsom villkor för statsunderstöd.
Sålunda skola vid seminariet vara fast anställda en föreståndarinna och
minst sex lärarinnor med viss minimilön och rätt till vissa ålderstillägg.
Den föreslagna ökningen med 300 kronor hänför sig till nytillkomna ålders- Utskottet.
tillägg. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning
och hemställer därför,
att riksdagen må till uppehållande av verksamheten
vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium
å Rimforsa anvisa för budgetåret 1928 1929
ett extra förslagsanslag av 20,900 kronor.
Understöd åt
lantmannaskolor.
[15.]
Utskottet.
Ökat understöd
åt lantmannaskolor.
[16.]
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
15:o) Understöd åt lantmannaskolor. I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat
för budgetåret 1928—1929 har ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt lantmannaskolor upptagits med oförändrat belopp 380,000 kronor.
Under förevarande punkt har departementschefen redogjort bland annat
för en framställning av Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
avseende utom annat införande vid lantmannaskolor av kurser lämpade
särskilt för småbrukare samt lantbruksstyrelsens däröver avgivna tillstyrkande
utlåtande.
Departementschefen har för egen del härom anfört följande:
»Beträffande först det i ärendet framställda förslag, avseende anordnande
vid statsunderstödda lantmannaskolor av särskilt för blivande småbrukare
anpassade undervisningskurser, torde jämväl enligt min mening vara synnerligen
önskvärt, att en undervisningsform må införas, vilken bättre än
vad fallet torde vara med de nuvarande lantmannaskolorna är inriktad på
småbrukarnas särskilda förhållanden och behov. Något hinder att redan
nu, innan den på dagordningen stående frågan om en reformering av den
lägre lantbruksundervisningen blivit slutbehandlad, vidtaga åtgärder, möjliggörande
en dylik undervisning, synes mig icke föreligga. Ett försök i
denna riktning torde snarare kunna bliva av en viss betydelse för bedömande
av olika skolformers lämplighet. För ändamålet torde i anslutning till lantbruksstyrelsens
förslag ett tillägg böra ske i det för lantmannaskolorna
gällande reglementet.
Ehuru något beslut av riksdagen i detta avseende icke torde erfordras,
har jag velat här redogöra för frågan, för att riksdagen må beredas tillfälle
att yttra sig därom.»
Vad departementschefen i ärendet anfört, föranleder icke någon erinran
från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
att ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmannaskolor
må i riksstaten för budgetåret 1928—1929
upptagas med oförändrat belopp, 380,000 kronor.
16:o) Ökat understöd åt lantmannaskolor. Under punkt 16 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att för beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor
för läsåret 1927—1928 anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
förslagsanslag av 20,000 kronor, att utgå med högst 10 procent av skola
eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel,
anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke
inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt
eller delvis svarande belopp.
Utöver nyssnämnda ordinarie förslagsanslag till understöd åt lantmannaskolor
har av riksdagen från och med 1919 anvisats särskilda anslag för
beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor till mötande av skolornas
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
9
under dyrtiden betydligt ökade utgifter för hyra av lokaler, underhåll av
byggnader, räntor, bränsle, trycksaker m. m. Ifrågavarande understöd hava
alltsedan läsåret 1923 — 1924 utgått med högst 10 procent av skola eljest enligt
gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag till
ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat,
samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis
svarande belopp. Det för budgetåret 1927—1928 beviljade anslaget, 33,000
kronor, avser understöd för läsåret 1926—1927.
(Statsrådsprotokollet sid. 36 och 37.)
Såsom i ärendet erinrats, har föregående års riksdag beviljat anslag att
uppföras i riksstaten för innevarande budgetår för beredande av ökat understöd
med 10 procent åt folkhögskolor för arbetsåret 1927—1928.
Förevarande framställning avser att bereda dylikt tilläggsanslag jämväl
till lantmannaskolorna på sätt föregående år ägt rum. Med hänsyn till
medelsåtgången under senaste budgetsperioder har anslaget av departementschefen
ansetts kunna begränsas till 20,000 kronor.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för beredande av ökat understöd åt
lantmannaskolor för läsåret 1927—1928 anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra förslagsanslag av 20,000
kronor, att utgå med högst 10 procent av skola eljest
enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av
statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg
till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende
av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller
delvis svarande belopp.
17:o) Ökat understöd åt lanthushållsskolor. Under punkt 17 har Kungl. ökat underMaj:t
föreslagit riksdagen att för beredande av ökat understöd åt lanthushållsskolor
för läsåret 1927—1928 anvisa för budgetåret 1928—1929 ett skolor.
extra förslagsanslag av 8,000 kronor, att utgå med högst 10 procent av [17.]
skola eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel,
anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen
icke inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot
helt eller delvis svarande belopp.
Utöver ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor,
213,000 kronor, ha från och med 1919 av riksdagen anvisats särskilda anslag
för beredande, i likhet med för lantmannaskolorna, av ökat understöd.
Ifrågavarande understöd hava alltsedan läsåret 1923—1924 utgått med högst
10 procent av skola eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd
av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Dyrtidstiilägg
åt lärare vid
lantmannaskolor,
lanthushållsskolor
och lantbruksskolor,
.
[18.]
lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes
däremot helt eller delvis svarande belopp. Anslaget är för budgetåret
1927—1928 upptaget med 20,000 kronor.
Framställningen avser beredande åt lanthushållsskolorna av motsvarande
ytterligare understöd, som föreslagits beträffande lantmannaskolorna. Med
hänsyn till medelsåtgången under de två senaste budgetåren har anslaget
av departementschefen ansetts kunna begränsas till 8,000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för beredande av ökat understöd åt
lanthushållsskolor för läsåret 1927—1928 anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor,
att utgå med högst 10 procent av skola eljest enligt
gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel,
anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstiilägg
till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende
av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt
eller delvis svarande belopp.
18:o) Dyrtidstiilägg åt föreståndare och lärare vid lantmannaskolor,
lanthushållsskolor och lantbruksskolor. Under punkt 18 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att
a) besluta, att de för budgetåret 1927—1928 gällande allmänna grunder
för dyrtidstiilägg åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt
lantbruksskolor skola gälla jämväl för budgetåret 1928—1929;
b) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter, som för
tillämpning av förberörda allmänna grunder för ifrågavarande dyrtidstiilägg
må befinnas erforderliga;
c) medgiva, att åt lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremer-förbundets
lanthushållningsseminarium å Rimforsa må från och med den 1 juli 1928
och tillsvidare under budgetåret 1928—1929 utgå dyrtidstiilägg i huvudsaklig
överensstämmelse med de allmänna grunder, som för samma tid komma att
gälla beträffande motsvarande personal vid lanthushållsskola, och jämlikt
de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan för tillämpning av sagda
grunder finna erforderliga;
d) för nu angivna ändamål anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
förslagsanslag av 125,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
11
19:o) Lägre mejeriskolor för kvinnor. I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat
för budgetåret 1928 — 1929 har ordinarie reservationsanslaget till lägre
mejeriskolor för kvinnor upptagits utan angivet belopp.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 29,000 kronor. Med
hänsyn till å anslaget uppkommen behållning erfordras icke någon medelsanvisning
för instundande budgetår.
Utskottet hemställer,
att ordinarie reservationsanslaget till lägre mejeriskolor
för kvinnor må i riksstaten för budgetåret 1928—1929
uppföras utan angivet belopp.
20:o) Utbildningskurser för kontrollassistenter. Under punkt 20 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser
för kontrollassistenter anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
21:o) Utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare. Under
punkt 21 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser
för ladugårdsförmän och svinskötare anvisa för budgetåret
1928 — 1929 ett extra reservationsanslag av 32,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
22:o) Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och
Dalarna. Under punkt 22 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland
och Dalarna anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 2,800 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
( ''
23:o) Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel. Under punkt 23
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser
i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 2,200 kronor.
Lägre mejeriskolor
för
kvinnor.
[19.]
Utskottet.
Utbildningskurser
för
kontrollassistenter.
[20.]
Utbildningskurser
för
ladugårdsförmän
och
svinskötare.
[21.]
Utbildningskurser
för
kvinnliga
ladugårdsskötare
i
Norrland och
Dalarna.
[22.]
Utbildningskurser
i betes•
kultur och
dna sskötsel.
[23.]
Understöd åt
elever vid
lägre lantbruksund
ervisningsanstalt
er.
[24.]
Motion.
12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
24:o) Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.
Under punkt 24 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att minska ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,
nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor till 140,000 kronor.
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion
nr 197 av herrar Schill och Olsson i Ramsta har hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att under punkt 24, nionde huvudtiteln, upptaget ordinarie
förslagsanslag höjes med 50,000 kronor till 190,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Ordinarie förslagsanslaget till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
är jämlikt beslut av 1927 års riksdag (se IX H. T. p. 32)
uppfört med 150,000 kronor.
För anslagets användning gäller kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 296)
med däri genom kungörelse den 11 juni 1926 (nr 255) gjord ändring. Från
anslaget må utgå understöd till ohemedlade och mindre bemedlade elever vid
lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolor, vid kvinnliga mejeriskolor,
vid utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna
samt vid fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever.
Understöden utgå, vad beträffar lantmannaskolor, med högst följande belopp,
nämligen 30 kronor till obemedlad och 15 kronor till mindre bemedlad
elev för varje månad.
Anslaget har till och med budgetåret 1925—1926 haft karaktär av reservationsanslag,
och redovisas från denna tid en å anslaget uppkommen behållning
av 8,959 kronor 26 öre. Då denna behållning torde böra tagas i
anspråk för med anslaget avsett ändamål, har departementschefen ansett anslaget
böra för budgetåret 1928—1929 begränsas till 140,000 kronor.
I den under punkt 15 här ovan omförmälda framställningen till Kungl. Maj:t
från Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har jämväl hemställts
om sådan höjning av elevunderstöden vid statsunderstödda lantmannaskolor,
att behövande elever kunde utan större direkta kostnader genomgå
skolorna. Härjämte har i en av departementschefen under motsvarande
punkt i nionde huvudtiteln omförmäld framställning av svenska lantmannaskolornas
lärarförening hemställts om anvisande av ett anslag å 120,000
kronor till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid sådana
lantmannaskolor avseende att möjliggöra en ökning med 50 procent av de
nu utgående elevunderstöden.
Lantbruksstyrelsen har i utlåtande över sistnämnda framställning anfört,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr t
13
att därest vissa av styrelsen berörda ekonomiska konsekvenser icke skulle
anses utgöra hinder för tillmötesgående av de önskemål, som uttalats i denna
framställning, styrelsen för sin del ville förorda bifall till densamma på
det sätt, att ordinarie förslagsanslaget till understöd åt elever vid lägre
lantbruksundervisningsanstalter måtte höjas från 100,000 kronor med 50,000
kronor till 200,000 kronor att, såvitt anginge lantmannaskolor, utgå alltefter
de behövande elevernas ekonomiska villkor med 50 kronor, 35 kronor
eller 20 kronor för varje månad.
Departementschefen har enligt uttalande under punkt 15 i statsrådsprotokollet
(sid. 35) ansett frågan om höjning av elevunderstöden tarva närmare
utredning icke minst med hänsyn till konsekvenserna beträffande andra
statsunderstödda skolor, och kunde han därför icke nu tillstyrka någon höjning
uti ifrågavarande avseende.
Det i motionen framställda förslaget avser en höjning av elevunderstöden
för obemedlad elev till 50 kronor och för mindre bemedlad elev till 25 kronor
per månad, i anslutning vartill motionärerna hemställt om en höjning av
det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt upptagna anslaget med 50,000
kronor till 190,000 kronor.
I motionen framhålles, hurusom elevantalet vid de svenska lantmannaskolorna
är lägre än vid motsvarande läroanstalter i Danmark och Norge.
Utgående ifrån att detta förhållande närmast torde vara att tillskriva, att
elevunderstöden vid de danska och norska skolorna utgå med högre belopp
än vid de svenska, föreslå motionärerna en höjning av de nu utgående
understöden vid våra statsunderstödda lantmannaskolor. Motionärernas syfte
att sålunda söka höja elevantalet vid dessa skolor, vilket som bekant på
vissa håll är ganska ringa, synes otvivelaktigt behjärtansvärt. Med hänsyn
emellertid icke minst till de konsekvenser beträffande andra statsunderstödda
skolor, vartill — på sätt departementschefen ock påpekat — ett beslut i
motionens riktning torde kunna leda, påkallas jämväl enligt utskottets mening
en närmare utredning av frågan. Frågan om elevunderstöden vid
lantmannaskolorna torde icke heller böra, såsom motionärernas förslag innebär,
upptagas utan en motsvarande samtidig prövning i förevarande avseende
beträffande de övriga lägre lantbruksundervisningsanstalterna.
För övrigt vill utskottet erinra att departementschefen enligt uttalande under
punkt 51 i nionde huvudtiteln har för avsikt att omedelbart verkställa
utredning av frågan angående den lägre lantbruksundervisningen och de
åtgärder, som må påkallas till dennas utveckling. Då det sätt, varpå nämnda
organisation av den lägre lantbruksundervisningen kan komma att utformas,
ingalunda saknar betydelse för stipendiefrågans bedömande, synes utskottet
även lämpligt avvakta lösningen av nämnda organisationsfråga, vars utredande
enligt statsrådsprotokollet icke synes behöva taga alltför lång tid i
anspråk. Utskottet kan sålunda icke tillstyrka motionen.
Utskottet.
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Försöksverksamhet
med
köksväxter
vid Alnarps
trädgårdar.
[25.]
Motion.
Mot vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har utskottet
intet att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å den i ämnet
väckta motionen II: 197 minska ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,
nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor
till 140,000 kronor.
25:o) Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar. Under
punkt 25 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till försöksverksamhet
med köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 19,300 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 43—49).
I en inom första kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr
74 av herr Linders, har hemställts, att riksdagen till påbörjande av en försöksfruktträdgårdsanläggning
vid Alnarp måtte anvisa för budgetåret 1928—
1929 ett extra anslag av 4,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
För åren 1916 — 1920 har Kungl. Maj:t dels genom anvisande av mindre
anslag utav tillgängliga medel dels ock genom medgivande att använda
vissa belopp av uppkommande vinst å Alnarps trädgårdar understött försök
med renodling och förädling samt fröodling av köksväxter vid Alnarps trädgårdar.
Från och med 1921 har riksdagen anvisat anslag för ändamålet,
varjämte med undantag för budgetperioderna 1924—1925 och 1925 — 1926
för verksamheten anslagits viss beräknad vinst på affärsverksamheten vid
nämnda trädgårdar. Anslagen hava grundats å för verksamhet beräknad
utgiftsstat.
För budgetåret 1927—1928 beräknades medelsbehovet till 26,300 kronor.
Då inkomsterna uppskattades tillhopa till 7,000 kronor, upptogs anslaget för
samma budgetår med 19,300 kronor.
I två särskilda till Kungl. Maj:t ställda av lantbruksstyrelsen med utlåtande
den 26 september 1927 överlämnade framställningar har styrelsen
för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp dels hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte av riksdagen äska ett statsunderstöd till samma belopp, som
beviljats för innevarande budgetår, eller 19,300 kronor, till bestridande av
kostnaderna under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 för ifrågavarande försöksoch
förädlingsverksamhet, dels ock anhållit om ett anslag av 4,000 kronor
att under samma tid användas till påbörjande av en försöksfruktträdgård
vid Alnarp. Utöver detta belopp, som avsågs för inhägnad av det för
fruktträdgårdsanläggningen tilltänkta område, beräknades enligt uppgjord
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 15
plan efter några år, då området till större delar hunnit planteras och skördar
hörjat erhållas, bliva erforderligt ett belopp av 41,000 kronor för uppförande
av bostäder samt kontors- och arbetslokaler. Årskostnaderna för
driften, sedan arbetet kommit i full gång, uppskattades i planen till 11,500
kronor.
Utlåtanden i ärendet hava avgivits av lantbruksstyrelsen, statskontoret
och styrelsen för centralanstalten för jordbruksförsök.
Departementschefen har i statsrådsprotokollet anfört följande.
»Institutsstyrelséns förslag om anvisande, liksom för innevarande budgetår,
för budgetåret 1928—1929 av ett anslag å 19,300 kronor för den nuvarande
försöksverksamheten vid Alnarps trädgårdar, vilket förslag förordats
av samtliga i ärendet hörda myndigheter, tillstyrkes även av mig.
Jag vill härvid understryka lämpligheten av att, på sätt lantbruksstyrelsen
och centralanstaltens styrelse framhållit, den årliga planen för trädgårdsförsöksverksamheten
underställes centralanstaltens styrelse till godkännande.
Beträffande förslaget om beviljande — utöver ovan nämnda anslag — av
ett belopp av 4,000 kronor för inhägnande av ett för en tilltänkt försöksfruktträdgård
avsett område, får detta förslag givetvis ses i samband med
frågan om lämpligheten över huvud av en utvidgning av den nuvarande
försöksverksamheten vid Alnarps trädgårdar att omfatta en särskild avdelning
för försök av ifrågavarande slag. Härutinnan hava olika meningar
gjort sig gällande i det fackmyndigheterna, lantbruksstyrelsen och central"
anstaltens styrelse, tillstyrka utvidgningen, under det statskontoret — med
uttalande att det givetvis undandroge sig statskontorets bedömande, huruvida
den planerade fruktträdgårdsanläggningen vore av behovet påkallad
eller icke — ställt sig avvisande mot att under nuvarande ekonomiska förhållanden
medel i så pass stor omfattning, som det här i själva verket vore
fråga om, anvisades för en försöksverksamhet, som redan kommit i åtnju"
tande av statsbidrag till icke oväsentliga belopp.
Såsom i ärendet erinrats, är frågan om ett bättre ordnande av försöksverksamheten
på trädgårdsodlingens område icke ny, utan har förslag i
sådant avseende senast framlagts av de s. k. trädgårdssakkunniga år 1918.
I avvaktan på den slutliga lösningen av denna fråga har vid Alnarps trädgårdar
anordnats en statsunderstödd försöksverksamhet med köksväxter, varjämte
därstädes jämväl bedrivits vissa fruktodlingsförsök i mindre skala.
Dessutom har staten indirekt understött försöksverksamhet av sist angiven
art genom statsbidrag till Sveriges pomologiska förening.
Jag underskattar ingalunda betydelsen av att få till stånd en utvidgad och
bättre ordnad försöksverksamhet på fruktodlingens område. Emellertid bör
uppmärksammas, att ett fullföljande, på sätt i förslaget avses, av den nu framlagda
planen kommer att binda staten vid högst avsevärda såväl anläggnings-
som årliga kostnader. Av sparsamhetsskäl finner jag mig icke kunna
nu tillstyrka ett beslut medförande dylik vittgående påföljd. Härav följer,
att jag ej heller kan förorda anvisande av medel för den nu närmast avsedda
förberedande åtgärden.»
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Trädgårdsskola
för
kvinnor.
[26.]
I den i ämnet väckta motionen har institutsstyrelsens ovanberörda förslag
om anvisande för budgetåret 1928—1929 av ett anslag av 4,000 kronor
för påbörjande av en försöksfruktträdgårdsanläggning upptagits.
Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet intet att
erinra.
Beträffande den väckta motionen underskattar utskottet ingalunda betydelsen
av åtgärder i syfte att utveckla försöksverksamheten på fruktodlingens
område och finner i anslutning härtill syftet med motionen behjärtansvärt.
På sätt framgår av den ovan lämnade redogörelsen, innefattar emellertid
det i motionen upptagna förslaget ett första steg för åstadkommande
av en anläggning, som i fullbordat skick beräknas draga en kostnad av
icke mindre än 41,000 kronor och årliga omkostnader till belopp av 11,500
kronor. Utredningen i ärendet innefattar icke någon antydan, att nu utgående
anslag till försöksverksamhet på förevarande område skulle minskas
därest den tilltänkta anläggningen komme till stånd. Med hänsyn till de
vittgående ekonomiska konsekvenser, som vid angivet förhållande skulle följa
av ett bifall till motionen, anser sig utskottet böra ansluta sig till den av
departementschefen intagna ståndpunkten till frågan. Utskottet kan sålunda
icke tillstyrka motionen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning till försöksverksamhet med köksväxter
vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 19,300 kronor;
2) att den i ämnet väckta motionen I: 74 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
26:o) Trädgårdsskola för kvinnor. Under punkt 26 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag för uppehållande av undervisningen
vid Fredrika Bremer-förbundets fruktodlings- och trädgårdsskola vid Apelryd
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 7,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 50—52).
Sedan 1917 har Kungl. Maj:t årligen tilldelat Fredrika Bremer-förbundet
statsbidrag för anordnande vid förbundets fruktodlings- och trädgårdsskola
vid Apelryd av en åtta månaders sommarkurs för unga kvinnor. Vid skolan
har från och med hösten 1923 anordnats jämväl en tvåårig undervisningskurs
för kvinnor, vilka ämnade ägna sig åt trädgårdsyrket.
Till skolan har under senare år — för budgetåret 1927—1928 i form av
extra anslag — anvisats ett årligt statsanslag av 10,000 kronor, varav 8,000
kronor avsett den tvååriga kursen och 2,000 kronor omförmälda sommarkurs.
Reglemente för skolan har av Kungl. Maj:t fastställts den 18 juni 1926.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1
17
Enligt detta skulle vid skolan finnas plats för 20 ordinarie elever, varav
10 i den tvååriga kursen och 10 i sommarkursen.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolans styrelse med hänsyn till vissa
inträdda förhållanden, som bland annat stode i samband med svårigheten
för elever, som förvärvat den med två-årskursen förenade mera grundliga
och dyrbara utbildningen, att erhålla anställningar, som motsvarade denna
u tbildning och därå nedlagda kostnader, funnit, att bibehållande av två-årskursen
icke påkallades av något verkligt behov. På grund härav hade en
omläggning av skolans verksamhet ansetts böra ske på så sätt, att någon
två-årskurs tillsvidare ej skulle anordnas, medan däremot den förutvarande
sommarkursen skulle förlängas från 8 månader till 1 år. I anslutning härtill
har Kungl. Maj:t den 22 december 1927 upphävt det för skolan den 18
juni 1926 fastställda reglementet, i samband varmed lantbruksstyrelsen bemyndigats
att meddela de närmare bestämmelser, som för undervisningens bedrivande
vore erforderliga. Vidare har Kungl. Maj:t av det utav riksdagen
för budgetåret 1927—1928 anvisade anslaget å 10,000 kronor ställt
till skolstyrelsens förfogande ett belopp av 7,000 kronor, att utgå under
villkor bland annat att undervisningen påginge från den 15 februari det
ena året till och med den 14 februari det andra, att antalet elever vid kursen
uppginge till minst 10, dock att tillfälle att deltaga däri skulle beredas
ytterligare högst 5 elever, samt att undervisningen anordnades i enlighet med
av lantbruksstyrelsen fastställd undervisningsplan.
Förevarande framställning avser nu beviljande för budgetåret 1928—1929
av samma belopp, som genom Kungl. Ma j:ts ovanberörda beslut tagits i anspråk
av det av riksdagen för budgetåret 1927—1928 anvisade anslaget å
10,000 kronor.
Mot vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har utskottet intet att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må såsom statsbidrag för uppehållande
av undervisningen vid Fredrika Bremer-förbundets fruktodlings-
och trädgårdsskola vid Apelryd anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 7,000 kronor.
27:o) Kurser i trädgårdsskötsel. Under punkt 27 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till kurser i trädgårdsskölsel anvisa för budgetåret 1928
—1929 ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor.
A nslagsbehovet för budgetåret 1928—1929 har beräknats till enahanda
belopp som för innevarande budgetår eller 21,700 kronor. Då å anslaget
den 30 juni 1927 förefanns en reservation av i runt tal 11,700 kronor, varav
för höstkurserna 1927 samt repetitionskurserna i februari 1928 beräknas åtgå
sammanlagt 7,000 kronor, har anslaget för budgetåret 1928—1929 ansetts
kunna begränsas till (21,700—4,700=) 17,000 kronor.
Bihang Ull riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.) 2
Ut slottet
Kurser i
trädgårdsskötsel.
[27.]
Utskottet.
Stuteriöver
styrelsen.
[28.]
Avlöningar
vid hingstdepåer
och
stuteri.
[29.]
Hingstdepåernas
och
stuteriets
verksamhet.
[30.]
Nybyggnad
vid Valleberg
under Flyinge
kungsgård
i
Malmöhus
län.
[31.]
18 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Mot framställningen har utskottet intet att erinra, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till kurser i trädgårdsskötsel anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 17,000 kronor.
Stuteriväsendet.
28:o) Stuteriöverstyrelsen. Under punkt 28 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet som Kungl. Maj:t må
komma att avlåta till riksdagen, till stuteriöverstyrelsen beräkna för budgetåret
1928—1929 ett belopp av 34,560 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
29:o) Avlöningar vid hingstdepåer och stuteri. I Kungl. Maj:ts förslag
till riksstat för budgetåret 1928—1929 har ordinarie förslagsanslaget till
avlöningar vid bingstdepåer och stuteri upptagits med oförändrat belopp,
44,800 kronor.
Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
härigenom velat
erinra.
30:o) Hingstdepäernas och stuteriets verksamhet. Under punkt 30 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till
hingstdepåernas och stuteriets verksamhet, nu 250,000 kronor, med 27,300
kronor till 277,300 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
31:o) Nybyggnad vid Yalleberg under Flyinge kungsgård i Malmöhus
län. Under punkt 31 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
1) medgiva, att av de köpeskillingar för vissa från Flyinge kungsgård
försålda ägolotter, som enligt riksdagens skrivelse den 1 juni 1913 (nr 171)
må användas till bestridande av kostnaderna dels för inlösen av vissa
arrendatorn tillhöriga byggnader å arrendelotten Valleberg av nämnda egendom,
dels ock för vissa nybyggnader å samma arrendelott, ett belopp av
intill 10,663 kronor 41 öre må tagas i anspråk för uppförande av ett svinoch
ungdjursstall vid arrendelotten;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
19
2) till bestridande av återstående kostnader för uppförande av nämnda
byggnad anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 12,750 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
32:o) Hästavelns befrämjande. Under punkt 32 bär Kungl. Maj:t före- Hästavelns
slagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till hästavelns befrämjande,
nu 185,000 kronor, med 65,000 kronor till 250,000 kronor att direkt
utgå av totalisatormedel.
De bidrag till hästavelns befrämjande, som av staten i olika avseenden
lämnas, hava under tiden intill den 1 juli 1927 utgått från särskilda å
riksstaten anvisade anslag ävensom från influtna totalisatormedel, varjämte
avkastningen från statens hästavelsfond i viss utsträckning disponerats för
ändamålet. Nämnda anslag hava i riksstaten varit upptagna dels under
rubriken prisbelöningar av hästar samt dels under rubriken åtgärder för
inhemska häststammar och stamboksföring rörande hästar.
Sedan emellertid 1927 års riksdag, på Kungl. Maj:ts förslag, beslutat, att
den statsverket tillkommande inkomsten från vadhållning medelst totalisator
vid kapplöpningar och travtävlingar skulle från och med budgetåret
1927—1928 uppföras å riksstatens inkomstsida såsom en särskild inkomsttitel,
har å utgiftssidan såsom motsvarande anslag, avsett att direkt utgå
av totalisatormedel, för nämnda budgetår uppförts ett ordinarie reservationsanslag
å 185,000 kronor, under vilket anslag redovisas de särskilda
ändamål, vartill ifrågavarande medel disponeras.
Under anslaget hava upptagits kostnaderna under år 1928 för hästpremieringarna,
beräknade till 160,000 kronor, ävensom, att utgå under 1927,
understöd av 25,000 kronor till åtgärder för inhemska häststammar samt
stamboksföring rörande hästar.
Departementschefen har efter att hava redogjort för stuteriöverstyrelsens
utgiftsberäkning för budgetåret 1928—1929, enligt vilken skulle krävas ett
till 217,000 kronor för högt anslag, yttrat följande.
»Vad angår beräkningen av ifrågavarande anslag, är stuteriöverstyrelsens
hemställan grundad på genomförandet av vissa av styrelsen ifrågasatta
ändrade bestämmelser i nu gällande hästpremieringsreglemente. Ett godkännande
av styrelsens förslag skulle medföra förhöjda kostnader huvudsakligen
därutinnan, att arvodet till premieringsnämndsordförandena, vilkas antal
skulle minskas från 6 till 5, skulle höjas, att, i likhet med vad tidigare
varit fallet, antalet av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter i premieringsnämnd
skulle vara 2 istället för såsom för närvarande 1, varigenom varje nämnd
skulle komma att bestå av 3 ledamöter, samt att nu från penningpris uteslutna
kallblodiga hingstar skulle kunna erhålla sådant pris.
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Såsom förut erinrats, är nämnda förslag beroende av Kungl. Maj:ts prövning;
och torde kunna förväntas, att ärendet i början av 1928 kommer att
upptagas till avgörande. Vid en därvid eventuellt beslutad förändring av
de angående hästpremieringen för närvarande gällande bestämmelserna
kommer motsvarande högre krav att ställas å anslaget. Såsom förut nämnts,
har av stuteriöverstyrelsen ifrågasatts en ökning av anslagsbehovet för
ändamålet till 217,000 kronor.
Till åtgärder för inhemska häststammar samt stamboksföring av hästar
har för budgetåret 1927—1928 beräknats 25,000 kronor. Det torde vara att
emotse, att vidgat understöd för nämnda ändamål kommer att tarvas, vartill
de ökade totalisatormedlen jämväl lämna tillgång.
Enligt riksdagens skrivelse den 27 februari 1923 (nr 31) angående medgivande
till anordnande av vadhållning med totalisator var införandet av denna anordning
avsedd att bereda medel till understöd åt landets hästavel. Vinsten
av totalisator skulle, med skäligt avdrag för omkostnaderna, inbetalas till
statsverket för dylikt ändamål samt för övrigt under iakttagande av de bestämmelser
Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt utfärda. Vid särskilda tillfällen
har Kungl. Maj:t disponerat totalisatormedel för ändamål, avseende
understöd åt hästaveln, även i andra fall än då fråga varit om utgifter,
som ingått under de ändamål, för vilka anslagen till prisbelöningar av
hästar samt åtgärder för inhemska häststammar och stamboksföring varit
med avseende å anslagsbeloppen beräknade. Med hänsyn till den befogenhet,
som sålunda torde böra tillkomma Kungl. Maj:t att förfoga över
totalisatormedlen, samt för tillvaratagande av de intressen, som varit avsedda
att genom samma medel främjas, synas utgifterna å ifrågavarande
anslag böra upptagas med samma belopp som den å riksstatens inkomstsida
uppförda inkomsten av totalisatormedel. Följden skulle annars bliva att,
därest utgifterna för hästavelns befrämjande i riksstaten uppföras lägre än
inkomsterna av totalisatormedlen, dessa skulle komma att bidraga till bestridande
av de allmänna statsutgifterna, en påföljd som givetvis icke varit
avsedd.
I förslaget till riksstat för innevarande budgetår har på inkomstsidan
totalisatormedel upptagits till 250,000 kronor, och synas sålunda utgifterna
å anslaget till hästavelns befrämjande böra uppföras med samma belopp.»
Med instämmande i vad departementschefen i ärendet anfört hemställer
utskottet,
att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till hästavelns befrämjande, nu 185,000 kronor, med
65,000 kronor till 250,000 kronor att direkt utgå av
totalisatormedel.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr t.
21
BoskupsskötNcl ni. in.
33:o) Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln. Under punkt 33 Befrämjande
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget a* nötboskapstill
befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, nu 265,000 kronor, med avein.
8,000 kronor till 273,000 kronor. [33.]
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
34:o) Understöd åt kontrollföreningsverksamhet. Under punkt 34 har understöd åt
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till
understöd åt kontrollföreningsverksamhet, nu 65,000 kronor, med 15,000 kronor het.
till 80,000 kronor. [^-l
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
35:o) Avelscentra för nötboskap. Under punkt 35 har Kungl. Maj:t Aveiscentra
föreslagit riksdagen att för bestridande av kostnaderna för avelscentra för f''ÖT ^oskap.
nötboskap anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av
21,700 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
36:o) Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nöt- Förekommankreaturen.
Under punkt 36 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Za°de av”tuförekommande
och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen an- berkelsjukvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor. JXZatZ.
(Stadsrådsprotokollet sid. 77—82.) [36.]
Riksdagen har för varje år från och med 1898 anvisat anslag till förekommande
och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen. Anslagens
belopp hava växlat allt efter behovet för året. Från och med budgetåret
1924—1925 har årligen anvisats ett extra förslagsanslag av 120,000
kronor.
Anslaget disponeras till huvudsaklig del jämlikt bestämmelserna i kungörelsen
den 20 juni 1924 (nr 271) angående ersättning till veterinär, som
på rekvisition av ladugårdsinnehavare verkställt undersökning med tuberkulin
av nötkreatur, med däri genom kungörelse den 20 juli 1925 (nr 368)
gjorda ändringar. Om villkoren för erhållande av dylik undersökning pa
statens bekostnad stadgas i särskild kungörelse den 25 februari 1919 (nr
133) med däri genom kungörelse den 8 december 1922 (nr 570) gjorda
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Kontroll å
uppvärmnin g
av till
kreatur? föd i
avsedd mjölk
m. m.
[37.]
ändringar. Kungl. Maj:t plägar vidare varje år av detta anslag anvisa
erforderliga belopp till bestridande av lantbruksstyrelsens kostnader för handläggning
av ifrågavarande ärenden, nämligen till arvoden åt särskild föredragande
jämte biträden samt ersättning för löpande utgifter, till inköp av
tuberkulin, till arvode och reseersättning åt en av lantbruksstyrelsen förordnad
statskonsulent vid bekämpande av tuberkulosen hos nötkreaturen
(instruktion den 29 december 1920, nr 897), till ersättning för nedslaktning
av djur i och för utredning av orsaken till uppträdande av tuberkulos inom
någon ladugårdsbesättning samt till understöd vid bemödanden till förekommande
och hämmande av tuberkulos inom mindre ladugårdsbesättningar
jämlikt kungörelsen den 20 december 1912 (nr 376). Härjämte har Kungl.
Maj:t av ifrågavarande anslag beviljat särskilt understöd för bekämpande
enligt Ostertagska metoden av smittofarlig tuberkulos bland nötkreaturen,
förutom inom Malmöhus län där dylikt understöd utgått sedan 1920, under
1927 jämväl inom Hallands och Östergötlands län. Slutligen har Kungl.
Maj:t tidigare anvisat medel för särskilt bekämpande av tuberkulosen bland
nötkreaturen inom vissa socknar i Härjedalen.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att, sedan åt lantbruksstyrelsen uppdragits
att taga under övervägande frågan om förhindrande av försäljning av
tuberkulösa nötkreatur såsom livdjur samt därutinnan till Kungl. Maj:t
inkomma med förslag, styrelsen numera avgivit den begärda utredningen
och därvid framlagt förslag om bestämmelser till förebyggande av nötkreaturstuberkulosens
spridning inom de sex nordligaste länen, där sådan
sjukdom för närvarande förekomme endast i jämförelsevis mindre utsträckning.
Nämnda förslag jämte ett uttalande i ärendet av svenska veterinärläkarföreningen
hade remitterats till länsstyrelserna i nämnda län, vilkas
utlåtanden avvaktades.
Den nu ifrågasatta anslagsökningen, 10,000 kronor, är betingad av önskvärdheten
av en ökad försöksverksamhet enligt den Ostertagska metoden
för kreaturstuberkulosens bekämpande.
Då utskottet ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till förekommande och hämmande
av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor.
37:o) Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.
Under punkt 37 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för bestridande
av statsverkets kostnader för tillsyn å efterlevnaden av lagen den 6 juni
1925 (nr 382) angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk
m. m. anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 35,000
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
23
Den 6 juni 1925 utfärdades, efter riksdagens godkännande av i ämnet framlagt
förslag (proposition nr 228), ny lag angående uppvärmning av till
kreatursföda avsedd mjölk m. m. (nr 382), avseende obligatorisk tillämpning
av lagens bestämmelser inom hela riket utom de fyra nordligaste länen och
Kopparbergs län, där tillämpningen skulle vara beroende av Kungl. Maj:ts
särskilda beslut. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för
ett vart av budgetåren 1926—1927 och 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag
av 25,000 kronor till bestridande av statsverkets kostnader för
tillsyn å lagens efterlevnad.
Den föreslagna anslagsökningen 10,000 kronor har motiverats med de
ökade krav, som efter genomförande av den nya lagen av år 1925 ställas
å ifrågavarande anslag.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning utskottet.
hemställer utskottet,
att riksdagen må för bestridande av statsverkets kostnader
för tillsyn å efterlevnaden av lagen den 6 juni
1925 (nr 382) angående uppvärmning av till kreatursföda
avsedd mjölk m. m. anvisa för budgetåret 1928—
1929 ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor.
38:o) Befrämjande i allmänhet av svinaveln. Under punkt 38 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till befrämjande
i allmänhet av svinaveln, nu 52,000 kronor, med 8,000 kronor
till 60,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
Befrämjande
i allmänhet
av svinaveln.
[38.]
erinra.
39:o) Avkastningsbedömning rörande avelssvin. Under punkt 39 har AvkastningsKungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande av avkastningsbedömning
rörande avelssvin anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag svin.
av 15,500 kronor. [39.]
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
40:o) Fjäderfäavelns befrämjande. Under punkt 40 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 19,000 kronor.
Fjäder för
avelns befrämjande.
[40.]
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Biskötselns
befrämjande.
[41.]
Utskottet.
Veter i nä rhög•
skolan.
[42.]
Motion.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
41 :o) Biskötselns befrämjande. Under punkt 41 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till biskötselns befrämjande,
nu 8,000 kronor, med 2,000 kronor till 10,000 kronor.
Ordinarie reservationsanslaget till biskötselns befrämjande är jämlikt beslut
av 1927 års riksdag (jmf. IX H. T. p. 51) uppfört med 8,000 kronor.
Vid anslagets fastställande till nämnda belopp räknades med ett medelsbehov
av 10,000 kronor samt reservation å tidigare för ändamålet anvisade
anslag av omkring 3,000 kronor.
Medelsbehovet för budgetåret 1928—1929 har liksom för de senare budgetåren
beräknats till 10,000 kronor. Någon reservation å anslaget den 1
juli 1928 anses ej komma att förefinnas.
Utskottet biträder Kung!. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till biskötselns befrämjande, nu 8,000 kronor, med 2,000
kronor till 10,000 kronor.
V etevinär väsendet.
42:o) Veterinärhögskolan. Under punkt 42 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen
a) godkänna det av departementschefen i stadsrådsprotokollet förordade
förslaget till stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från och med budgetåret
1928—1929; samt
b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till veterinärhögskolan,
nu 306,500 kronor, med 7,100 kronor till 313,600 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 87—94.)
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 253
av herr Forssell har hemställts, att riksdagen ville besluta att höja patologiskanatomiska
avdelningens vid veterinärhögskolan anslag med 2,500 kronor
för avlönande av ett tekniskt biträde därstädes.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
På framställning av Kungl. Maj:t uppförde 1927 års riksdag ordinarie
förslagsanslaget till veterinärhögskolan med 306,500 kronor samt godkände
följande stat för högskolan, att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928
(IX H. T. p. 52 och R. skr. nr 9 A p. 32.)
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 25
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 147,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,500
Arvoden till rektor, 1,500 kronor, en prosektor 6,000 kronor,
envar av 4 laboratorer å 6,000 kronor, envar av 4 assistenter
å 4,500 kronor samt till biträde vid port- och
telefonvaktsgöromålen 200 kronor ........................................ » 49,700
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 23,800
Övriga utgifter ....................................................................... » 84,500
Förslagsanslag kronor 306,500.
I posten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ingår ett
belopp av 14,800 kronor till drängar och extra betjäning.
I posten övriga utgifter innefattas huvudsakligen dels omkostnadsanslag
för högskolans särskilda avdelningar, inbegripet biblioteket, dels ock allmänt
anslag å 60,000 kronor för bränsle, belysning, renhållning m. m. Vid
upptagande av denna anslagspost till sammanlagt 84,500 kronor har räknats
med en årlig nettovinst av 15,000 kronor av högskolans stallar och smedja,
vilket belopp i första hand avsågs att få tagas i anspråk för ifrågavarande
»övriga utgifter».
För diverse behov vid veterinärhögskolan har därjämte för budgetåret
1927—1928 anvisats ett extra reservationsanslag av 38,200 kronor, däri inbegripet
dels 1,500 kronor till ökning av kliniskt material vid kirurgiska
kliniken dels ock 1,600 kronor till personligt ålderstillägg åt laboratorn
N. O. Engfeldt.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 juni 1927, varöver statskontoret den
1 augusti 1927 avgivit infordrat utlåtande, har veterinärhögskolans styrelse
framlagt förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1928—1929. Styrelsen
har därvid hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
1) att, med fastställande av anslagsposten till drängar och extra betjäning
till 4,200 kronor, höja anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
med 2,200 kronor eller till 26,000 kronor samt upptaga samma anslag
i staten för veterinärhögskolan såsom förslagsanslag;
. 2) att höja anslaget till biblioteket med 900 kronor eller från 4,100 kronor
till 5,000 kronor;
3) att höja anslaget till patologisk-anatomiska avdelningen med 2,500
kronor eller från 2,500 kronor till 5,000 kronor;
4) att höja anslaget till avdelningen för nötkreaturssjukdomar m. m. med
2,000 kronor eller från 3,000 kronor till 5,000 kronor;
5) att med beräkning för budgetåret 1928—1929 av en nettoinkomst av
högskolans rörelse av 10,000 kronor i stället för nu beräknade 15,000 kronor
öka anslaget »Övriga utgifter» med skillnadsbeloppet eller 5,000 kronor, varigenom
alltså nämnda anslag »Övriga utgifter» komme att höjas med sammanlagt
(900 + 2,500 + 2,000 + 5,000 =) 10,400 kronor eller till 94,900 kronor;
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Avlöningar
till icke-ordinarie
befattningshavare
m. m.
Övriga utgifter.
6) att till diverse behov vid veterinärhögskolan för budgetåret 1928 1929
anvisa ett extra reservationsanslag av 41,100 kronor.
Av utredningen i ärendet inhämtas bland annat följande.
Förslaget under 1) avser, att den i anslaget till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare ingående posten till drängar och extra betjäning
måtte beräknas till ett från 14,800 kronor till 4,200 kronor nedsatt belopp.
För budgetåret 1926—1927 beräknades ifrågavarande anslagspost till 12,600
kronor. Härav avlönades då två eldare, två extra vaktmästare, en nattvakt,
ett ladugårdsbiträde och en extra eldare. Avlöningen till dessa uppgick
emellertid till 14,536 kronor eller sålunda till 1,936 kronor mera än anslagspostens
belopp, vilken skillnad påförts högskolans rörelse.
Sysslomannen vid veterinärhögskolan har föreslagit, att förutnämnda
två eldare, två extra vaktmästare och nattvakten, av vilka ingen kortare
tid än sedan 1918 tjänstgjort vid högskolan, måtte från och med budgetåret
1928—1929 erhålla anställning såsom extra ordinarie tjänstemän
med placering i femte lönegraden enligt den i 6 § av kungörelsen den
26 juni 1925 (nr 356) intagna iöneplanen. Vid en dylik omflyttning
skulle posten till drängar och extra betjäning nedsättas till i runt
tal 4,200 kronor. I anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
påkallades höjning dels med hänsyn till den brist i anslagsposten
till drängar och extra betjäning, som föranleddes av denna
posts ovanberörda otillräcklighet för de befattningshavare, som därav för
närvarande erhölle sin avlöning, dels ock på grund av den utgiftsökning
som skulle följa av omförmälda fem befattningshavares uppflyttning till
extra ordinarie tjänstemän. I anslutning till vad ovan anförts tarvades i
förstnämnda avseende i runt tal 1,900 kronor. Berörda uppflyttning medförde,
under förutsättning att sagda höjning å 1,900 kronor godkändes, en
utgiftsökning av allenast 260 kronor. Härjämte avser sysslomannens förslag,
att anslaget i fråga skall givas förslagsanslags natur för möjliggörande
av uppflyttning i löneklasser.
Veterinärhögskolans styrelse har funnit sysslomannens förslag om överflyttning
av förenämnda extra befattningshavare vid högskolan till extra
ordinarie med rättvisa och billighet överensstämmande, i synnerhet som de
samtliga under en följd av år varit anställda vid högskolan och alltså måste
anses fylla ett stadigvarande behov därstädes. Styrelsen tillstyrker för den
skull, att för budgetåret 1928—1929, med beräknande av posten till drängar
och extra betjäning till 4,200 kronor, anslaget till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare måtte ökas med i runt tal 2,200 kronor till
26,000 kronor samt givas förslagsanslags natur.
Statskontoret har med hänsyn till den förebragta utredningen icke ansett
sig böra göra någon erinran mot bifall till högskolestyrelsens förslag
med avseende å angivna befattningshavares överflyttande till extra ordinarie
eller beträffande förändringarna i anslagets beräknande.
Beträffande det under 3) framställda förslaget om höjning av den under
anslaget till »övriga utgifter» ingående posten till patologisk-anatomiska
avdelningen har detta föranletts av en framställning av t. f. föreståndaren
för patologisk-anatomiska institutionen A. Hjärre, vari denne framhållit, bland
annat, att med nu tillgängliga arbetskrafter vid patologisk-anatomiska institutionen
det vore omöjligt att på ett för undervisningen och den vetenskapliga
forskningen tillfredsställande sätt utnyttja det för varje år allt mer och
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
27
mer ökade material, som för undersökning insändes till institutionen. För
avhjälpande av berörda svårigheter har han anhållit, antingen att ett med
statsmedel avlönat tekniskt biträde måtte anställas vid institutionen eller ock
att anslaget till institutionen måtte höjas från nuvarande belopp 2,500 kronor
till 5,000 kronor för att på så sätt bereda möjlighet att därav avlöna
ett dylikt biträde.
Lärarkollegiet vid högskolan har av närmare anförda skäl förklarat sig
anse en höjning av det till ifrågavarande institution utgående ordinarie anslaget
vara det lämpligaste sättet att avhjälpa de anförda svårigheterna.
Högskolestyrelsen har för egen del anfört.
Å patologisk-anatomiska institutionen funnes enligt gällande stat för högskolan
anställda förutom professorn i patologisk anatomi en assistent och
en vaktmästare. Såsom t. f. föreståndaren i sin framställning anfört, hade
den ökade arbetsbördan och särskilt den stegrade tillströmningen av undersökningsmaterial
medfört, att den för närvarande tillgängliga arbetskraften
varit otillräcklig. Då institutionsanslaget med sitt nuvarande belopp ej
lämnade tillgång till avlönande av den förstärkning i arbetskrafterna å avdelningen,
som torde vara ofrånkomlig, därest institutionen skulle kunna
på tillbörligt sätt fylla sin uppgift, Unge styrelsen i likhet med lärarkollegiet
tillstyrka en förhöjning av ordinarie anslaget till institutionen från
2,500 kronor till 5,000 kronor.
Statskontoret har icke haft något att erinra mot detta förslag.
Departementschefen har beträffande ovannämnda överflyttning av vissa
befattningar till extraordinarie anfört följande.
»Högskolestyrelsens, av statskontoret biträdda förslag om överflyttning av
vissa extra befattningshavare till extra ordinarie med placering i femte
lönegraden enligt 6 § i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 350) anser jag
mig böra tillstyrka, då en sådan anordning, att döma av den i ärendet
förebragta utredningen, synes väl befogad. I samband härmed bör, på sätt
föreslagits, den i anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. ingående posten till drängar och betjäning nedsättas till 4,200 kronor.
Likaså tillstyrker jag den föreslagna höjningen med 2,200 kronor av anslaget
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vilket sålunda
skulle upptagas till 26,000 kronor. Icke heller har jag något att erinra mot
att detta anslag, i likhet med vad som skett beträffande motsvarande anslag
i statsdepartementens stater, uppföres såsom förslagsanslag på sätt statskontoret
föreslagit.»
I fråga om anslagsposten till patologisk-anatomiska avdelningen har departementschefen
med hänsyn till den sparsamhet med statsmedlen, som
vore nödvändig, ansett sig icke kunna förorda den av högskolan föreslagna
höjningen därav.
Inkomsten av rörelsen vid högskolans stallar och smedja har departementschefen
funnit sig böra beräkna till 3,000 kronor lägre belopp än för
budgetåret 1927—1928 eller till 12,000 kronor.
På sätt framgår av utredningen i ärendet ombesörjes skötseln av högskolans
värmeledning av två eldare och en extra eldare, avlönade från den
Utskottet.
28
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
i anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare ingående posten
till drängar och betjäning. Enligt vad utskottet inhämtat äro de två
eldarna anställda med full tjänstgöring året om, under det att den extra
eldaren endast tjänstgör under eldningssäsongen.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning innebär först en överflyttning till
extraordinarie befattningar av förutom två extra vaktmästare och nattvakten
av ovanberörda båda eldare. Av ifrågavarande fem befattningshavare hava
enligt utredningen ingen kortare tid än sedan 1918 tjänstgjort vid högskolan.
I en senare till riksdagen avlämnad proposition nr 45 angående ombyggnad
av värmeledningen vid veterinärhögskolan, vilken framställning utskottet
i särskilt utlåtande tillstyrker, framgår att de fördelar, som därmed skulle
vinnas bland annat bestode i förenklad skötsel, vilket skulle medföra
möjligheten av eldarpersonaiens minskning. Något förslag i sådant avseende
har emellertid icke framlagts. Innan någon erfarenhet vunnits rörande
behovet i förevarande avseende efter värmeledningens ombyggnad, synes
utskottet icke heller någon minskning av det för budgetåret 1928—1929 för
eldarpersonal beräknade beloppet böra ifrågasättas, liksom utskottet efter
inhämtande av vissa närmare upplysningar i ärendet icke har något att
erinra mot förslaget att tillika med de två extra vaktmästarna och nattvakten
överföra de nuvarande båda eldarna till extra ordinarie befattningshavare.
Anslaget till icke-ordinarie befattningshavare bör i anslutning härtill,
såsom Kungl. Maj:ts förslag innebär, upptagas till 26,000 kronor. I den
väckta motionen, vari högskolestyrelsens ovanberörda förslag om en ökning
av anslagsposten till patologisk-anatomiska avdelningen med 2,500 kronor
upptagits, har ytterligare understrukits behovet av ökad arbetskraft å denna
avdelning. För tillgodoseende av detta behov under budgetåret 1928—1929
synes utskottet böra få tagas i anspråk den besparing, som efter värmeanläggningens
ombyggnad kan komma att uppstå i de för eldarpersonal
beräknade medlen. Anvisande av några ytterligare medel anser sig utskottet
i anslutning härtill för närvarande icke kunna tillstyrka.
Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt innefattande dels en höjning i anslaget till
biblioteket med 900 kronor, dels en ökning med 1,000 kronor i de för avdelningen
för nötkreaturssjukdomar m. m. beräknade anslagsmedlen dels
ock eu ytterligare ökning med 3,000 kronor i anslaget till övriga utgifter
på grund av nedgången i inkomsten av rörelsen vid högskolan har utskottet
intet att erinra. Icke heller föranleder det för diverse behov vid högskolan
under denna punkt motiverade anslaget, vilket beräknats till samma belopp
som för innevarande budgetår, någon invändning från utskottets sida.
Med hänsyn till den av utskottet i det föregående tillstyrkta höjningen av de
i anslaget till »övriga utgifter» ingående posterna till biblioteket och avdelningen
för nötkreaturssjukdomar m. m. samt ökningen av anslaget på grund
av nedgången i inkomster av rörelsen vid högskolan skulle anslaget komma
att ökas med (900 + 1,000 + 3,000 =) 4,900 kronor eller till 89,400 kronor.
Med iakttagande av de sålunda tillstyrkta förslagen skulle staten för
veterinärhögskolan erhålla följande utseende:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
•29
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 147,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 1,500
Arvoden till rektor, 1,500 kronor, en prosektor 6,000 kronor,
envar av 4 laboratorer å 6,000 kronor, envar av 4
assistenter å 4,500 kronor samt till biträde vid port- och
telefonvaktsgöromålen 209 kronor ................................... » 49,700
Avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare m. in. » 26,000
Övriga utgifter » 89,400
Förslagsanslag kronor 313,600.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan om
uppförande av det extra anslaget å 38,200 kronor hemställer utskottet nu,
1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning
a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade förslaget till stat för veterinärhögskolan,
att tillämpas från och med budgetåret 1928—
1929; samt
b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget
till veterinärhögskolan, nu 306,500 kronor, med 7,100
kronor, till 313,600 kronor.
2) att den i ämnet väckta motionen II: 253 må anses
besvarad genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt.
43:o) Diverse behov vid veterinärhögskolan. Under åberopande av vad Diverse behov
under nästföregående punkt anförts och i överensstämmelse med Kungl. m hä^kotan^
Maj:ts under punkt 43 gjorda framställning hemställer utskottet, [43.]
att riksdagen må till diverse behov vid veterinärhögskolan
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 38,200 kronor.
44:o) Statens veterinärbakteriologiska anstalt. I förslaget till riksstat statens veteriför
budgetåret 1928—1929 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie förslagsan- ”iJ^anstalt
slaget till statens veterinärbakteriologiska anstalt med oförändrat belopp [44.]
73,700 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—
1929 uppföra ordinarie förslagsanslaget till statens veterinärbakteriologiska
anstalt med oförändrat belopp 73,700
kronor.
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
statens veteri- 45:o) Statens veteriuärbakteriologiska anstalts verksamhet. Under punkt
giska^anstalts ^ ^ar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, att i riksstaten för budgetåret
verksamhet. 1928—1929 uppföra ordinarie reservationsanslaget till statens veterinärbakte[45.
] riologiska anstalts verksamhet med 18,000 kronor.
Vid den omläggning av veterinärbakteriologiska anstaltens stat, som ägde
rum i anledning av Kungl. Maj:ts framställning i statsverkspropositionen till
1921 års riksdag (IX H. T. sid. 251) upptogs i staten ett ordinarie reservationsanslag
till uppehållande av anstaltens verksamhet å 30,000 kronor. I
detta anslag har av senare riksdagar vidtagits vissa jämkningar.
För budgetåret 1927—1928 är på grund av en å anslaget beräknad reservation
av i runt tal 44,000 kronor anslaget uppfört utan angivet belopp.
I fråga om anslagsberäkningen för budgetåret 1928—1929 har statskontoret
i ett i statsrådsprotokollet återgivet utlåtande anfört följande.
Enligt vad statskontoret inhämtat inflöt genom anstaltens verksamhet
under budgetåret 1926—1927 112,915 kronor 25 öre, varemot utgifterna under
samma budgetår uppgingo till 139,346 kronor 58 öre, däri icke inberäknat
kostnaderna för dyrtidstillägg, som utgått av statsmedel.
Vid beräknandet av anslagsbehovet för budgetåret 1928—1929 hade anstaltens
föreståndare utgått från att under vart och ett av budgetåren 1927
—1928 och 1928—1929 skulle — i likhet med vad som ägt rum under
budgetåret 1926—1927 — uppstå en brist å anstaltens verksamhet av i runt
tal 26,400 kronor. På grund härav skulle enligt föreståndarens mening vid
ingången av budgetåret 1928 — 1929 en reservation å endast 4,159 kronor
finnas att tillgå, varför ett statsanslag å 22,000 kronor skulle erfordras för
anstaltens verksamhet under sistnämnda budgetår.
I driftkostnaderna för budgetåret 1926—1927 inginge emellertid utgifter
för ändamål, vartill inom de närmaste åren någon ytterligare kostnad sannolikt
icke erfordrades. Hit hörde bland annat kostnaden för anskaffandet
av en ny automobil, som uppgått till 3,078 kronor.
Därest hänsyn toges till, att någon dylik utgift icke torde komma att
belasta driftkostnaderna under budgetåren 1927—1928 och 1928 — 1929,
skulle bristen å anstaltens verksamhet under nämnda budgetår uppgå till i
runt tal 23,400 kronor.
Sedan bristen för budgetåret 1927—1928 täckts av den reservation å 30,599
kronor, som funnes vid nämnda budgetårs ingång, skulle till budgetåret
1928—1929 en reservation å i runt tal 7,200 kronor finnas att tillgå (30,599
— 23,400). För att täcka den brist, som skulle uppkomma å anstaltens
verksamhet för budgetåret 1928 — 1929, skulle således erfordras 16,200 kronor
(23,400 — 7,200). Med hänsyn till de ytterligare utgifter, som kunde uppstå,
syntes emellertid sistnämnda belopp böra höjas till 18,000 kronor.
utskottet. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i enlighet med statskontorets
anslagsberäkning gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—
1929 uppföra ordinarie reservationsanslaget till statens
veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet med 18,000
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 31
46:o) Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer. Under punkt 46 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att
a) medgiva att, därest de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning lämnats
statsbidrag, för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 beredas dyrtidstillägg å
dem från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av
statsmedel må för samma tid till dem utgå med motsvarande andel av statsbidraget,
ålderstillägg däri inberäkna!, dock med högst en tredjedel av statsavlöningen;
b)
till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 65,000 kronor.
Förslaget innefattar att beträffande dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer
skulle för budgetåret 1928—1929 tillämpas enahanda grunder som de nu
gällande.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva att, därest de distriktsveterinärer, till vilkas
avlöning lämnats statsbidrag, för tiden 1 juli 1928—30
juni 1929 beredas dyrtidstillägg å dem från vederbörande
landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel
må för samma tid till dem utgå med motsvarande
andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat, dock
med högst en tredjedel av statsavlöningen;
b) till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag
av 65,000 kronor.
47:o) Statsbidrag vid försäkring mot smittsamma liusdjurssjukdomar
Under
punkt 47 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att minska ordinarie
förslagsanslaget till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurs
sjukdomar, nu 300,000 kronor, med 200,000 kronor till 100,000 kronor.
Av 1926 års riksdag uppfördes ett ordinarie förslagsanslag av 10,000 kronor
till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar (se
prop. nr 204 och R. skr. nr 259). För innevarande budgetår har anslaget
med hänsyn till väntade utbetalningar upptagits med ett till 300,000 kronor
förhöjt belopp.
Bestämmelser rörande bidrags utbetalande finnas införda i kungörelsen
den 26 juli 1926 nr 389.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att försäkringsinspektionen under 1927
enligt tredje stycket i de vid förenämnda kungörelse fogade tilläggsbestämmelser
fastställt statsbidrag för 1926 dels åt Skånska lantmännens ömsesidiga
kreatursförsäkringsförening till belopp av 141,895 kronor 45 öre och
Dyrtidstillägg
åt distriktsveterinärer.
[46.]
Utskottet.
Statsbidrag
vid försäkring
mot smittsamma
husdjurssjukdomar.
[47.]
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Övriga utgifter
till förekommande
och
hämmande av
smittsamma
sjukdomar
bland husdjuren.
[48.]
Utskottet.
dels åt Skånes mindre jordbrukares ömsesidiga kreatursförsäkringsförening
med 6,997 kronor 12 öre eller sålunda tillhopa med 148,892 kronor 57 öre.
Departementschefen har framhållit, att utgifterna från ifrågavarande anslag
ej läte sig på förhand bestämmas, då de i främsta rummet vore beroende
av mul- och klövsjukans uppträdande, med hänsyn därtill att under senare
tid här i landet förekommit endast ett par spridda fall av sjukdomen, har
departementschefen förordat anslagets nedsättning till 100,000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar,
nu 300.000 kronor, med 200,000 kronor till
100,000 kronor.
48:o) Övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma
sjukdomar bland husdjuren. Under punkt 48 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att minska ordinarie förslagsanslaget till övriga utgifter
till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren,
nu 500,000 kronor, med 200,000 kronor till 300,000 kronor.
Ordinarie förslagsanslaget till ifrågavarande ändamål är i riksstaten för
innevarande budgetår uppfört med 500,000 kronor (jmf. IX H. T. p. 58b
I fråga om de åtgärder, som vidtagits för sjukdomens bekämpande, m. m.
hänvisas i statsrådsprotokollet under denna punkt till den redogörelse, som
i sådant hänseende lämnades i fjolårets statsverksproposition.
Utbetalningarna från förevarande anslag hava under senare år varit högst
avsevärda, beroende av de stora utgifter staten haft att gälda på grund av
inom landet härjande mul- och klövsjukeepizooti.
Av en utav medicinalstyrelsen lämnad redogörelse framgår, att antalet av
mul- och klövsjuka i vårt land smittade besättningar utgjort under tiden
v, 1926—S0/Il 1927 2,987 men under tiden */,—30/1] 1927 endast 2. Nettokostnaderna
för sjukdomens bekämpande under tiden 1/7 1926—S1/i„ 1927
hava uppgått till 6,813,804 kronor 1 öre.
Departementschefen har framhållit att de omständigheter, som vore avgörande
för belastningen å ifrågavarande anslag, ej läte sig på förhand
överblicka. Då mul- och klövsjukan under senare tid uppträtt endast i
spridda fall har departementschefen ansett, att anslaget nu kunde upptagas
till ett med 200,000 kronor nedsatt belopp.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till övriga utgifter tillförekommande och hämmande av
smittsamma sjukdomar bland husdjuren, nu 500,000
kronor, med 200,000 kronor till 300,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
33
49:o) Karaiitänsanistalten i Haparanda för husdjur. Under punkt 49 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till karantänsanstalten i Haparanda för
husdjur anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 5,500 kronor.
Kungl. Maj:ts framställning innebär, att det i riksstaten för innevarande
budgetår med 5,050 kronor uppförda anslaget skulle för budgetåret 1928—
1929 upptagas ökat med 450 kronor, vilken böjning avser kostnaderna för
erforderlig, utvändig målning av anstalten med tillhörande staket.
Framställningen tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må till karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
anslag av 5,500 kronor.
Lanthushållning i allmänhet.
50:o) Allmänt anslag till hushållningssällskapen. I Kungl. Maj:ts förslag
till rikstat för budgetåret 1928—1929 är det under titel allmänt anslag
till hushållningssällskapen uppförda ordinarie anslaget upptaget med oförändrat
belopp, 2,900,000 kronor.
Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
härigenom velat
erinra.
51:o) Sekreterare hos hushållningssällskapen. Under punkt 50 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag för kalenderåret
1928 till avlönande av sekreterare hos hushållningssällskapen anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 170,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
52:o) Höjande av det mindre jordbruket. Under punkt 51 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärder under kalenderåret 1928 för
höjande av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 325,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.) 3
Kaianlänsan8talten
i Haparanda
för
husdjur.
[49.1
TJtslcottet.
Allmänt anslag
till hushållningssällskapen.
Sekreterare
hos hushållningssällskapen.
[50.]
Höjande av
det mindre
jordbruket,
[51.]
34
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Ordnad bokföring
vid
mindre jordhalt.
[52.]
Jordbrukskon
sulenter.
[53.]
Vandrings
rättare.
[54.]
Utbildningskurs-jr
för
vandringsrättare.
[55.]
Täckd ikrings
förmän.
[56.]
Utbildningskurser
för
förrättning smän
vid tackdikningsföre
-
53:o) Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. Under punkt 52
har Kungl. föreslagit riksdagen att såsom bidrag till åtgärder för främjande
av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 24,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
54:o) Jordbrukskonsulenter. Under punkt 53 bar Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1928 av högst 56 jordbrukskonsulenter
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag
av 275,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
55:o) Vandringsrättare. Under punkt 54 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till avlönande under kalenderåret 1928 av vandringsrättare
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 110,625
kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
56:o) Utbildningskurser för vandringsrättare. Under punkt 55 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande under kalenderåret
1929 av utbildningskurser för vandringsrättare anvisa för budgetåret 1928—
1929 ett extra reservationsanslag av 2,800 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
57:o) Täckdikningsförmän. Under punkt 56 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1928 av täckdikningsförmän
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 17,900 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
58:o) Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag
ävensom för täckdikningsförmän. Enligt anmälan i punkt 57 har på grund
av beräknad reservation å tidigare anslag för ändamålet någon medelsanvisning
för budgetåret 1928—1929 för utbildningskurser för förrättningsmän
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
3.r>
vid täckdikningsföretag ävensom för täckdikningsförmän icke ansetts erforderlig,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
tatj äv.cnsom
pir täckdikningsförmän.
f57.]
59:o) Statens lagerhus och fryshus. Under punkt 58 har Kungl. Maj:t statens lagerföreslagit
riksdagen att till täckande av utgifterna för statens lagerhus och hus fryH~
fryshus anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 90,000 [58.]
kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 120—123.)
Till täckande av utgifterna för statens lagerhus och fryshus har från och
med budgetåret 1923—1924 uppförts ett extra förslagsanslag, att utgå i
första hand av inkomster av statens lagerhus och fryshus. I samband
härmed har å riksstatens inkomstsida uppförts ett mot anvisningen svarande
belopp. Anslaget, som för ett vart av budgetåren 1923—1924 och
1924 — 1925 uppfördes med 93,000 kronor, har för därefter följande budgetår
begränsats till 90,000 kronor.
Rörande anslagets tillkomst hänvisas till den redogörelse, som lämnats
under punkt 87 i 1923 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln. På
sätt där framgår har anslaget beräknats med utgångspunkt från, att driften
vid anläggningarna i fråga borde uppehållas allenast i den utsträckning
detta, så vitt förhållandena å respektive ort gåve anledning antaga, kunde
ske, utan att kostnaderna för staten bleve större än om driften vore helt
nedlagd. I anslutning härtill har anslaget upptagits till det belopp, vartill
årskostnaden beräknats uppgå, för den händelse driften vid samtliga anläggningar
vore nedlagd.
I skrivelse den 1 september 1927 har lagerhus- och fryshusstyrelsen
framlagt förslag till inkomst- och utgiftstat för fryshuset och lagerhusen
för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929.
Rörande inkomster och utgifter för i frågavarande verksamhet under tiden
1 juli 1926—30 juni 1927 inhämtas av statsrådsprotokollet, att rörelsen visat
ett underskott av 34,125 kronor 35 öre, vilket belopp med 24,675 kronor 35
öre överstege det för samma tid beräknade.
Departementschefen har i fråga om anslagets beräkning för budgetåret
1928—1929 anfört följande.
»Enligt ovan omhandlade statförslag för budgetåret 1928—1929 beräknas
verksamheten under sagda år komma att lämna ett underskott av 32,150
kronor. Såväl med hänsyn härtill som ock att beräkningen i övrigt grundar
sig på osäkra faktorer torde, såsom hittills varit fallet, ett särskilt förslagsanslag
uppföras till bestridande av utgifterna för anläggningarna, i
den mån utgifterna icke kunna täckas av inkomsterna av rörelsen. Anslaget
torde såsom styrelsen föreslagit upptagas oförändrat till 90,000 kronor. Det
belopp, vilket bör å inkomstsidan i riksstaten upptagas såsom inkomst från
36
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
rörelsen, synes böra begränsas till det av lagerhus- och fryshusstyrelsen i
sådant hänseende beräknade beloppet eller i avrundat tal 68,000 kronor.
Chefen för finansdepartementet har vidtagit åtgärd för upptagande å
riksstatens inkomstsida av förutnämnda belopp å 68,000 kronor.
Med hänsyn till vad nämnde departementschef tidigare denna dag vid
anmälan av ''inkomsterna’ framhållit i ämnet, har den förut vid detta anslag
upptagna anmärkningen, att anslaget i första hand skulle utgå av inkomster
av statens lagerhus och fryshus, ansetts böra numera bortfalla.»
Utskottet. Med hänsyn till de betydande förluster, som genom ifrågavarande verksamhet
hittills åsamkats statsverket och vilka att döma av det i statsrådsprotokollet
angivna faktiska resultatet för budgetåret 1926 -1927 och det
för budgetåret 1928—1929 beräknade synas visa tendens till stegring,
kan utskottet icke underlåta understryka angelägenheten av att allvarliga
ansträngningar göras för träffande av dispositioner, varigenom staten i fortsättningen
kan undgå förluster av ifrågavarande slag eller varigenom dessa
i varje fall i möjligaste mån kunna nedbringas. Den utredning, som i sådant
syfte kräves, bör jämväl omfatta en undersökning om betingelserna för en
fullständig avveckling av statens ifrågavarande verksamhet.
Beträffande budgetåret 1928—1929 torde annan utväg icke stå till buds
än att på sätt Kungl. Maj:ts förslag innebär uppföra ett anslag för ändamålet
till föreslaget belopp.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till täckande av utgifterna för statens
lagerhus och fryshus anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.
60:o) Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och Alnarp.
Under punkt 59 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till maskin- och
redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 54,600 kronor.
Till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp
har riksdagen från och med 1908 årligen anvisat medel. För budgetåret
1927—1928 har för ändamålet anvisats ett extra anslag av 54,600 kronor,
varav 1,600 kronor till ålderstillägg åt föreståndaren för anstalterna K. F. T.
Adelsköld samt överassistenterna därstädes G. W. Johansson och G. A.
Nilsson, beräknat för föreståndaren efter 600 kronor för år och för vardera
av överassistenterna efter 500 kronor för år.
Staten för provninganstalterna för budgetåret 1928—1929, sådan den av
departementschefen beräknats, slutar å 63,600 kronor eller å samma belopp,
som Kungl. Maj:t fastställt för innevarande budgetår. I inkomster — utöver
statsbidrag — hava beräknats 9,000 kronor. Det erforderliga statsbidraget
skulle sålunda uppgå till 54,600 kronor.
Maskin- och
redskapxprovning
»anstalterna
vid
Ultuna och
Alnarp.
[59.]
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 37
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts framställning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima
och Alnarp anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
anslag av 54,600 kronor.
61:o) Kemiska stationer. Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majtts
under punkt 60 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för budgetåret 1927—1928
såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnas behov, vilka av landsting
eller hushållningssällskap, vart för sig eller i
förening, understödjas med minst samma belopp som
statsbidraget och vilka vilja underkasta sig de villkor
och föreskrifter i avseende på analysmetoder och övriga
förhållanden, som fastställas av Kungl. Maj:t, anvisa
för budgetåret 1928 — 1929 ett extra anslag av 48,000
kronor att utgå med högst 6,000 kronor till varje station.
62:o) Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län. Under
punkt 61 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till underhåll
under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 av kemisk-växtbiologiska anstalten
inom Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll under
samma tid med sammanlagt minst 15,360 kronor — anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 25,600 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 125 och 126.)
Till underhåll av den 1895 inrättade kemisk-växtbiologiska anstalten inom
Norrbottens län har riksdagen årligen å extra stat anvisat bidrag, som för
budgetåret 1927—1928 uppgått till 23,500 kronor. Såsom villkor för åtnjutande
av anslaget har uppställts fordran på bidrag från landsting och hushållningssällskap
eller eljest till så stort belopp, att statsbidraget förhåller
sig till ortsbidraget som 5 till 3. För budgetåret 1927—1928 är detta senare
bidrag bestämt till minst 14,100 kronor.
Kungl. Maj:ts framställning innefattar förslag om ökning för instundande
budgetår av anslaget till anstalten med 2,100 kronor.
Då varken anslagsberäkningen eller för anslagets åtnjutande föreslagna
villkor — vilka överensstämma med de för innevarande budgetår gällande
— icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,
Utskottet.
Kemiska
stationer.
[60.]
Kemisk-växtbiologiska
anstalten
inom Norrbottens
län.
[61.]
Utskottet.
38
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Svenska
vnosskulturför
eningen.
[62.]
Ut skottet.
Försöksgärd ä
myr jord i
Jämtlands
län.
[63.]
att riksdagen må såsom bidrag till underhåll under
tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 av kemisk-växtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län — under villkor att
från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest
bidrag lämnas till anstaltens underhåll under samma
tid med sammanlagt minst 15,360 kronor — anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 25,600 kronor.
63:o) Svenska mosskulturföreningen. Under punkt 62 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till understöd åt svenska mosskulturföreningen anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 97,500 kronor.
Riksdagen har från och med 1890 årligen å extra stat anvisat anslag till
understöd åt svenska mosskulturföreningen. För vartdera av budgetåren
1926—1927 och 1927—1928 har anslaget utgått med 97,000 kronor. Statsbidragets
belopp plägar bestämmas så att, sedan posterna i företedd inkomstoch
utgiftsstat granskats, bristen däri fylles av statsmedel.
(Statsrådsprotokollet sid. 126—130.)
Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning för nästkommande budgetår av
anslaget till föreningen med 500 kronor.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen
anvisa för budgetåret 1928 -1929 ett extra
anslag av 97,500 kronor.
64:o) Försöksgärd å inyrjord i Jämtlands län. Under punkt 63 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till driftkostnader vid
svenska mosskulturföreningens försöksgärd å myrjord vid Gisselås i Jämtlands
län anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 14,500
kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 130 och 131.)
Svenska mosskulturföreningen har alltsedan 1920 åtnjutit statsunderstöd
till en försöksgärd å myrjord i Jämtland.
År 1921 anvisade riksdagen såsom räntefritt låneunderstöd för bestridande
av anläggningskostnaderna för ifrågavarande försöksgärd, som förlädes
till Gisselås, 80,000 kronor, vilket lån jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 9 december 1921 får åtnjutas, så länge föreningen innehar och efter
angivna bestämmelser brukar försöksgården.
Av 1923 års riksdag anvisades såsom räntebärande amorteringslån åt föreningen
för bestridande av utgifter för byggnader samt inköp av kreatur
vid försöksgården 40,000 kronor. Sedan emellertid försöksgårdens ekonomiska
ställning på sätt närmare omförmäles i fjolårets statsverksproposition,
nionde huvudtiteln punkt 74, visat sig ohållbar, har såsom ett led till
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
39
ekonomiens ordnande sistnämnda lån jämlikt riksdagens medgivande från
och med den 1 juli 1927 förändrats till stående räntefritt lån. I fråga om
villkoren för lånet har Kungl. Maj:t den 1 juli 1927 föreskrivit, att detsamma
må av mosskul turföreningen tillgodonjutas så länge föreningen innehar
fastigheten Gisselås och såsom försöksgård brukar densamma enligt de
närmare bestämmelser, som äro meddelade eller komma att av lantbruksstyrelsen
ytterligare föreskrivas; att föreningen å försöksgårdens skuld till
den så kallade Torestorpsfonden avskriver 34,000 kronor; att ingen åtgärd,
som kan föranleda ökad skuldsättning för försöksgården, vidtages utan
Kungl. Maj:ts medgivande; samt att det skall åligga föreningen såväl att
omedelbart täcka lån, som för försöksgården upptagits utan sådant medgivande,
som ock att föra räkenskaperna för försöksverksamheten vid Gisselås
utan sammanblandning med föreningens övriga räkenskaper.
För täckande av driftkostnaderna vid försöksgården har riksdagen årligen
beviljat medel. För budgetåret 1927—1928 har för ändamålet anvisats ett
extra anslag av 14,500 kronor. Av detta belopp avsågos 4,500 kronor till
ränta och amortering av försöksgårdens skuld till mosskulturföreningen.
Emot Kungl. Maj:ts förslag, i enlighet varmed statsbidraget för här
ifrågavarande ändamål skulle upptagas oförändrat till 14,500 kronor, har
utskottet intet att erinra. Utskottet hemställer fördenskull,
att riksdagen må såsom bidrag till driftkostnader vid
svenska mosskulturföreningens försöksgård å myrjord
vid Gisselås i Jämtlands län anvisa för budgetåret 1928
—1929 ett extra anslag av 14,500 kronor.
65:o) Försöksgård å myrjord i Norrbottens län. Under punkt 64 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till driftkostnader för den under ledning
av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå drivna försöksgården å
myrjord vid Alträsk i Norrbottens län anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra anslag av 7,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 132 och 133.)
För anordnande vid Alträsk i Norrbottens län av en försöksgård å myrjord
under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå anvisade
riksdagen medel för 1919, varjämte senare särskilda anslag beviljats för
inköp av inventarier och utvidgning av försöksgården. Såsom bidrag till
driftkostnader har årligen från och med 1920 anvisats belopp växlande
mellan 5,000 kronor och 9,400 kronor. För budgetåret 1926—1927 utgick
anslaget såsom extra anslag med ett belopp av 7,000 kronor.
För ordnande av försöksgårdens ekonomi har vidare av 1927 års riksdag
(jmf. IX H. T. p. 75 samt utgifter för kapitalökning, bil. 3 p. 5) anvisats
ett anslag av 14,000 kronor såsom låneunderstöd åt anstalten för täckande
av uppkommen brist vid försöksgården. Såsom villkor för låneunderstödets
Utskottet.
Försöksgård
å myr jord t
Norrbottens
län.
[64.1
40
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Statens centrala
frökontrollanstalts
verksamhet
[65.)
åtnjutande har Kungl. Maj:t den 1 juli 1927 i anslutning till riksdagens
beslut föreskrivit bland annat, att understödet, som löper utan ränta, må
åtnjutas så länge försöksgården användes för sitt nuvarande ändamål och
verksamheten därstädes upprätthålles enligt de föreskrifter, Kungl. Maj:t
finner skäligt bestämma; att räkenskaperna för försöksverksamheten vid Alträsk
skola av anstalten föras utan sammanblandning med anstaltens övriga
räkenskaper samt vara så uppställda, att av dem bland annat framgå såväl
tillgångarna vid försöksgården vid årets början och slut som utgifter under
de särskilda i statförslaget för året upptagna rubrikerna; att ingen åtgärd,
som kan föranleda ökad skuldsättning för försöksgården, må vidtagas utan
Kungl. Maj.ts medgivande; samt att det skall åligga anstalten att omedelbart
täcka lån, som för försöksverksamheten upptagits utan sådant medgivande.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle anslaget för budgetåret 1928—1929
uppföras med oförändrat belopp.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts framställning, hemställer,
att riksdagen må till driftkostnader för den under
ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå drivna
försöksgården å myrjord vid Alträsk i Norrbottens län
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av
7,000 kronor.
66:o) Statens centrala frökontrollanstalts verksamhet. I förslaget till
riksstat för budgetåret 1928—1929 har Kungl. Maj:t upptagit ordinarie förslagsanslaget
till statens centrala frökontrollanstalts verksamhet med oförändrat
belopp, 167,900 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 133—148.)
Statens centrala frökontrollanstalt har tillkommit enligt beslut av 1924
års riksdag (prop. nr 134; R. skr. nr 284). Beträffande anstaltens närmare
arbetsuppgifter och organisation hänvisas till den av Kungl. Maj:t den 27
juni 1927 utfärdade instruktionen för anstalten. (Sv. förf. saml. nr 302).
Anslag till anstalten utgick till och med budgetåret 1926—1927 på extra
stat. För sistnämnda år anvisades för upprätthållande av anstaltens verksamhet
ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor att utgå i första hand
av inkomster från anstalten.
Från och med budgetåret 1927—1928 är anstalten uppförd på ordinarie
stat (prop. nr 42; R. skr. 9 A p. 48). Till uppehållande av anstaltens verksamhet
har från och med samma budgetår i riksstaten uppförts ett ordinarie
förslagsanslag av 167,900 kronor att utgå i första hand av inkomster av
anstalten. Därjämte är till bestridande av kostnader för dyrtidstillägg åt
befattningshavare vid anstalten för budgetåret 1927—1928 uppfört ett extra
förslagsanslag av 8,500 kronor, att likaledes utgå i första hand av inkomster
av anstalten.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
41
Under eu följd av år och jämväl för budgetåret 1927—1928 har riksdagen
anvisat ett extra anslag åt ett antal lokala frökontrollanstalter. Anslaget har
utgått med 10,000 kronor och använts till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som av landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i
förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och vilka
anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende å analysmetoder
och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl. Maj:t. Statsunderstödet,
som intill budgetåret 1926—1927 fördelats med högst 1,000
kronor till varje anstalt, är numera icke i sådant avseende begränsat till
visst belopp.
Bestämmelser rörande anslagets användning äro meddelade dels i reglemente
den 18 juni 1926 (nr 259) dels ock i kungörelse samma dag (nr 260)
angående statsbidrag till lokala frökontrollanstalter.
I samband med framställning om vidtagande av åtgärder för inrättande
av en central frökontrollanstalt föreslog lantbruksstyrelsen i skrivelse den
29 augusti 1923 en avsevärd inskränkning av de lokala frökontrollanstalternas
antal nämligen från 16 till 6. På grund av den föreslagna inskränkningen
skulle enligt lantbruksstyrelsens mening möjlighet föreligga att
genom högre statsbidrag än som då utginge sätta de kvarvarande anstalterna
i ett tillfredsställande skick beträffande såväl personal som utrustning.
Vid ärendets anmälan för Kungl. Maj:t den 29 februari 1924 framhöll
dåvarande departementschefen (se prop. 1924 nr 134 sid. 28) att, ehuru han
i princip anslöte sig till lantbruksstyrelsens mening uti förevarande avseende,
han dock ställde sig synnerligen tveksam i fråga om lämpligheten att redan
då genomföra en så radikal åtgärd som den styrelsen härutinnan föreslagit.
Indragning av statsbidraget borde tillsvidare ske allenast beträffande två
anstalter.
I jordbruksutskottets utlåtande (nr 63) i anledning av förenämnda proposition,
vilket utlåtande av riksdagen godkändes, framhöll utskottet, bland
annat, att goda skäl syntes utskottet föreligga för att i samband med inrättandet
av en central frökontrollanstalt, såsom lantbruksstyrelsens förslag
innebure, starkt begränsa de lokala anstalternas antal. Utskottet hade det
oaktat icke då velat i sådant avseende föreslå någon ändring i Kungl. Maj:ts
förslag men ville understryka, att utvecklingen borde gå mot en avveckling
av vissa av de återstående lokala frökontrollanstalterna i enlighet med lantbruksstyrelsens
förslag.
I anslutning härtill har de statsunderstödda lokala frökontrollanstalternas
antal numera begränsats till åtta, nämligen frökontrollanstalterna i Linköping,
Kalmar, Lund, Skara, Örebro och Härnösand samt å Törsta, vartill
kommer kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå.
I det ordinarie förslagsanslaget till uppehållande av statens centrala frökon
trollanstalts verksamhet har icke föreslagits någon förändring.
I fråga om det extra anslaget till bestridande av kostnader för dyrtids -
42
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1
tillägg åt befattningshavare vid anstalten under budgetåret 1928—1929, har
någon förändring i gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst icke av Kungl. Maj:t ifrågasatts för nämnda
budgetår. Ifrågavarande anslag har i överensstämmelse härmed uppförts
med samma belopp som för innevarande budgetår eller med 8,500 kronor,
Under förevarande punkt har upptagits frågan om inrättande i Skåne av
en filial till statens centrala frökontrollanstalt, varom Malmöhus läns hushållningssällskap
och Skånes fröodlingsförening i särskilda skrivelser till
Kungl. Maj:t gjort framställning.
I ärendet hava utlåtanden avgivits av styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt,
lantbruksstyrelsen och statskontoret.
Centrala frökontrollanstaltens styrelse, som förordat inrättande av en till
Alnarp förlagd filial av anstalten, har föreslagit att filialens personal skulle
utgöras av en filialföreståndare med ett arvode av 5,600 kronor och en
kvinnlig assistent med ett arvode av 2,000 kronor. Till nämnda avlöningar
skulle komma dyrtidstillägg efter för befattningshavare vid icke nyreglerade
verk gällande grunder. Vidare skulle föreståndaren äga rätt till två ålderstillägg
å 500 kronor efter 5 och 10 års tjänstgöring och kvinnliga assistenten
tre ålderstillägg å 200 kronor efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring.
Själva omkostnadsstaten för filialen har av centrala frökontrollanstaltens
styrelse upptagits med följande belopp:
Extra biträden och övertidsersättning ..................................... kronor 8,000
Värme, belysning, elektriskt ljus, städning och vaktmästar
göromål
..................................................................................... » 2,000
Provtagning .................................................................................... » 2,000
Diverse förbrukningsartiklar .................................................. » 1,000
Expenser ........................................................................................... » 1,800
summa kronor 14,800.
Kostnaderna för filialen skulle alltså med arvoden om 7,600 kronor och
dyrtidstillägg om 2,600 kronor kunna beräknas till i runt tal 25,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har anfört bland annat följande.
Jämväl enligt lantbruksstyrelsens mening skulle, på sätt styrelsen för
centrala frökontrollanstalten föreslagit, en utvidgning av den centrala frökontrollanstalten
med ett mindre antal filialer istället för bibehållandet av
de lokala frökontrollanstalterna bliva till stort gagn för det svenska frökontrollväsendet.
Då en till Skåne förlagd filial till centrala frökontrollanstalten
i första hand skulle vara av betydelse för det skånska jordbruket
och för fröhandel!! i Skåne, vore det givetvis i sin ordning, att de hushållningssällskap,
som närmast berördes av frågan, ställde fria lokaler och fri
utrustning för ändamålet till förfogande. Av vad i ärendet anförts framginge
emellertid, att Malmöhus läns hushållningssällskap av ekonomiska skäl icke
ansett sig kunna medverka till en dylik filials verksamhet i annan mån, än
att sällskapet förklarat sig villigt att utan ersättning till statens centrala
frökontrollanstalt under viss förutsättning överlämna frökontrollanstaltens i
Lund inventarier.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
VA
Det av centrala frökontrollanstaltens styrelse framställda förslaget om förläggande
av ifrågavarande filial till Alnarp funne lantbruksstyrelsen sig
under sådana förhållanden biira förorda.
Vidkommande den av anstaltsstyrelsen framlagda beräkningen angående
de årliga utgifterna för en dylik filial, som tillsvidare skulle uppföras å
extra stat, erinrade styrelsen, att centrala frökontrollanstalten från och med
den 1 juli 1927 uppförts å ordinarie stat. Därigenom hade avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 (nr 451, jfr 1925 nr 270) för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
blivit tillämpligt å anstaltens tjänstemän, vilka förty ägde uppbära
dyrtidstillägg enligt de för befattningshavare vid nyreglerade verk gällande
grunder.
Då det givetvis ej kunde anses lämpligt, att dyrtidstilläggen till befattningshavarna
vid ifrågavarande filial utginge efter andra grunder än till
befattningshavarna vid huvudanstalten, skulle lantbruksstyrelsen vilja föreslå,
att omförmälda filialföreståndares och kvinnliga assistents avlöningsförmåner
reglerades efter i huvudsak samma principer, som gällde för anstaltens
övriga tjänstemän.
Inplaceringen i löneplan syntes härvid böra ske på sådant sätt, att vederbörande
befattningshavares avlöning jämte dyrtidstillägg ungefär motsvarade
de av anstaltsstyrelsen föreslagna avlöningsförmånerna.
För ändamålet torde filialföreståndaren böra hänföras till lönegrad, motsvarande
24:e lönegraden i den till förenämnda avlöningsreglemente, 9 §,
avdelning B, hörande löneplanen. I följd härav och med iakttagande av
stadgandet i 33 § i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, att befattningshavare,
som där avsåges, ägde åtnjuta lön enligt löneklass, som vore närmast
lägre än den, som skulle hava gällt, därest vederbörande varit innehavare
av ordinarie tjänst inom ifrågavarande lönegrad, skulle filialföreståndaren
uppbära avlöning i 23:e löneklassen eller för ortsgrupp B, dit Alnarp
hörde, med 6,102 kronor. Härå ålöpte enligt för närvarande gällande
levnadskostnadsindex dyrtidstillägg med 972 kronor för år. Avlöningsförmånerna
vid tjänsten skulle sålunda sammanlagt uppgå till 7,074 kronor
mot 7,496 kronor enligt anstaltsstyrelsens förslag. I fråga om denne befattningshavare
borde i tillämpliga delar gälla, vad i ovannämnda avlöningsreglemente
den 22 juni 1921 med därtill hörande tillämpnings- och tilläggsbestämmelser
funnes stadgat beträffande befattningshavare i lönegrad B 24.
Den kvinnliga assistentbefattningen, varå bestämmelserna i 34 § i sagda
kungörelse den 26 juni 1925 skulle äga tillämpning, syntes böra hänföras
till lönegrad, motsvarande 7:e lönegraden — kanslibiträdesgraden — i den
uti 6 § av sistnämnda kungörelse intagna löneplan, varest avlöningen för
ortsgrupp B utgjorde 2,070 kronor. Dyrtidstillägget vid befattningen utginge
för närvarande med 324 kronor. Assistentens sammanlagda avlöningsförmåner
skulle sålunda belöpa sig till 2,394 kronor mot 2,672 kronor enligt
anstaltsstyrelsens förslag. Ifråga om sistnämnda befattningshavare borde i
tillämpliga delar gälla, vad i meranämnda kungörelse den 26 juni 1925
funnes stadgat uti I Avd. 2 kap. beträffande befattningshavare i 7:e lönegraden.
Skillnaden mellan de av anstaltsstyrelsen för ifrågavarande båda befattningshavare
beräknade avlöningsposterna, tillhopa 10,200 kronor inberäknat
44
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
2,600 kronor till dyrtidstillägg, och motsvarande poster enligt lantbruksstyrelsens
förslag, sammanlagt 9,468 kronor, utgjorde 732 kronor, med vilket
belopp filialens utgifter borde minskas.
För vinnande av en lämpligt avrundad slutsumma för utgifterna syntes
därjämte posten expenser, vilken beräknats till 1,800 kronor, kunna sänkas
till 1,532 kronor.
Då lantbruksstyrelsen i övrigt intet hade att erinra mot de av anstaltsstyrelsen
gjorda beräkningarna beträffande filialens årliga utgifter, syntes
dessa i överensstämmelse med vad lantbruksstyrelsen ovan anfört kunna
minskas med 1,000 kronor och förslagsvis beräknas till 24,000 kronor.
Av den lokala anstaltens i Lund hittillsvarande inkomster att döma torde
ovannämnda årliga driftkostnader kunna förväntas bliva täckta av inkomster
å analyserings- och plomberingsverksamheten.
Även om ovannämnda lokaler vid Alnarp ställdes till förfogande utan
ersättning och frökontrollanstaltens i Lund inventarier m. m. kostnadsfritt
tillhandahölles, torde inrättandet av ifrågavarande filial nödvändiggöra ett
engångsanslag å 5,000 kronor att användas till komplettering av apparater
och inventarier.
På grund av vad sålunda anförts hemställde lantbruksstyrelsen, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen att till inrättande och upprätthållande aven
till Skåne förlagd filial utav statens centrala frökontrollanstalt anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag å 29,000 kronor, varav högst
5,000 kronor till anskaffande av inventarier för nämnda filial. Härvid
förutsatte styrelsen, att ifrågavarande anslag i dess helhet skulle utgå i
första band av filialens inkomster och i övrigt under de villkor, Kungl.
Maj:t kunde finna skäl föresKriva.
Statskontoret har yttrat bland annat följande.
I det för 1924 års riksdag framlagda förslaget till frökontrollväsendets
ordnande (prop. 134) förutsattes, att vid sidan av den av staten inrättade
centrala frökontrollanstalten skulle finnas lokala institutioner av motsvarande
slag. Dessa senare skulle icke upprättas av statsverket, men skulle åtnjuta
understöd av statens medel. Det nu framlagda förslaget innebure alltså,
principiellt sett, ett stort avsteg från den år 1924 framlagda planen.
Statskontoret finge med stöd av vad sålunda anförts hemställa, att förevarande
framställning icke måtte föranleda någon Kung! Maj:ts vidare åtgärd.
För den händelse emellertid Kungl. Maj:t likväl skulle finna, att den
ifrågasatta filialanstalten borde inrättas, finge statskontoret uttala, att statskontoret
icke funnit anledning till erinran mot vad lantbruksstyrelsen anfört
och hemställt i fråga om sättet för dess anordnande och drift samt
härför erforderliga anslag.
Beträffande det väckta förslaget om inrättande av en filial till statens
centrala frökontrollanstalt har departementschefen anfört följande.
»På sätt framgår av vad Malmöhus läns hushållningssällskap i ärendet
anfört ser sig sällskapet av ekonomiska skäl nödsakat att senast den 1 juli
1928 nedlägga den med understöd av statsmedel uppehållna frökontrollanstalten
i Lund. Med hänsyn till de avsevärda olägenheter i flera avseenden, som
avsaknaden av en lokal frökontrollanstalt i landets mest sädes- och fröproducerande
landskap otvivelaktigt måste förutsättas komma att medföra,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
45
synes mig omständigheterna påkalla ett ingripande från statsmakternas sida.
I sådant avseende torde föreligga två utvägar, nämligen antingen att öka
statsbidraget till den nuvarande lokala anstalten, varom emellertid någon
framställning ej gjorts, eller ock att, såsom i ärendet föreslagits, i Skåne
inrätta en filial till statens centrala frökontrollanstalt. Den centrala frökontrollanstaltens
styrelse har i detta avseende framhållit, hurusom den
efter den centrala anstaltens inrättande vunna erfarenheten alltmer syntes
peka i den riktningen, att ett fåtal av staten upprättade filialer till den
centrala frökontrollanstalten med den därmed följande större möjligheten
till åvägabringande av fasthet och enhetlighet i kontrollverksamheten skulle
vara att bestämt föredraga framför de vid sidan av den centrala anstalten
arbetande statsunderstödda lokala frökontrollanstalterna. Som emellertid
styrelsen icke på sakens nuvarande ståndpunkt kunde bedöma, i vilken utsträckning
en dylik filialbildning kunde bliva av behovet påkallad, har styrelsen
stannat vid att föreslå upprättande i anslutning till nedläggande av
frökontrollanstalten i Lund av en filial i Skåne till den centrala frökontrollanstalten.
Detta förslag har förordats av lantbruksstyrelsen, som ansett,
att en sådan utvidgning av den centrala anstaltens verksamhet skulle
bliva till stort gagn för det svenska frökontrollväsendet. Statskontoret åter
har avstyrkt samma förslag av skäl, bland annat, att detsamma enligt ämbetsverkets
mening innefattade ett principiellt avsteg från den 1924 framlagda
planen för frökontrollväsendets organisation.
I valet mellan de av mig ovan uppställda alternativen vill jag — som i
likhet med lantbruksstyrelsen i varje fall icke kan tillmäta den av statskontoret
gjorda principiella invändningen någon avgörande betydelse — i
enlighet med de fackliga myndigheternas förslag förorda inrättande av
eu till Skåne förlagd filial till statens centrala frökontrollanstalt. Vidtagandet
av en sådan åtgärd medför, förutom de fördelar särskilt för de skånska
fröodlarna, som därav skulle följa, möjlighet att anpassa den centrala frökontrollanstaltens
verksamhet såväl på ett för anstaltens allmänna drift som
för dess redan nu betydande intressen i Skåne lämpligt sätt. Härigenom
skulle tillika underlättas en reglering av de statsunderstödda lokala frökontrollanstalternas
framtida ställning. Den centrala anstalten skulle även stå
bättre rustad att möta det ökade arbete, som lärer vara att förvänta, därest
det förslag till bestämmelser för den inhemska fröhandeln, vilket torde
komma att föreläggas innevarande års riksdag, vinner bifall.
Samtidigt som jag sålunda anser mig böra förorda upprättandet i Skåne
av en filial till centrala frökontrollanstalten, vill jag betona, att jag därmed
ingalunda anser mig hava tagit ståndpunkt till den av centrala frökontrollanstaltens
styrelse berörda frågan om en eventuell ytterligare utvidgning av
anstaltens verksamhet.
Med avseende å anstaltens närmare förläggning inom Skåne vill jag i
anslutning till lantbruksstyrelsen förorda att, enär vederbörande hushållningssällskap
av anförda skäl icke ansett sig kunna tillhandagå med de för
46
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Vtakotte t.
filialen behövliga lokaler, filialen på föreslaget sätt förlägges till Alnarp,
vilken plats ur flera synpunkter torde vara lämplig.
Vidkommande sättet för filialens anordnande och drift ansluter jag mig
till vad lantbruksstyrelsen i ärendet anfört och hemställt, dock att i den av
lanthruksstyrelsen föreslagna omkostnadsstaten, i överensstämmelse med vad
som gäller beträffande centrala frökontrollanstalten, följande poster böra upptagas
såsom förslagsanslag, nämligen extra biträden och övertidsersättning,
värme, belysning, elektriskt ljus och städning ävensom provtagning. Till
den i posten för värme m. m. intagna kostnaden för vaktmästargöromål
torde böra upptagas ett särskilt bestämt belopp, förslagsvis 1,200 kronor; och
skulle återstående 800 kronor beräknas för övriga i posten ingående utgifter.
De närmare bestämmelserna rörande filialens organisation och uppgifter
ävensom beträffande anslagets utgående torde efter riksdagens beslut i ärendet
böra meddelas av Kung!. Maj:t.
I detta samband må anmälas, att chefen för finansdepartementet vidtagit
åtgärd för upptagande å riksstatens inkomstsida av ett belopp av 145,000
kronor såsom inkomst av statens centrala frökontrollanstalt, därav 125,000
kronor beräknas inflyta från huvudanstalten i Stockholm och 20,000 kronor
från den ifrågasatta filialen i Skåne. Med hänsyn till vad nämnde departementschef
tidigare denna dag vid anmälan av ''inkomsterna’ framhållit, har
den förut vid anslagen till statens centrala frökontrollanstalt och till dyrtidstillägg
vid anstalten upptagna anmärkningen, att anslagen i första hand
skulle utgå av inkomster från anstalten, numera ansetts böra bortfalla.
Rörande slutligen det förenämnda extra anslaget till understöd åt lokala
frökontrollanstalter å 10,000 kronor torde med hänsyn till vad jag ovan
tillstyrkt och i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag detta böra minskas
med 2,000 kronor till 8,000 kronor.»
Det till dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens centrala frökontrollanstalt
beräknade anslaget av 8,500 kronor föranleder icke någon utskottets
erinran.
Rörande det väckta förslaget om inrättande vid Alnarp av en filial till
statens centrala frökontrollanstalt delar utskottet den uppfattningen, att efter
nedläggande av den för närvarande till Lund förlagda lokala frökontrollanstalten
en dylik filial måste förutsättas komma att fylla en särdeles betydelsefull
uppgift. I betraktande härav finner sig utskottet böra tillstyrka
filialens inrättande. Samtidigt vill utskottet emellertid understryka, att utskottet
därmed lika litet som departementschefen anser sig hava tagit ståndpunkt
till den av centrala frökontrollanstalten berörda frågan om en eventuell
ytterligare utvidgning av anstaltens verksamhet. Vad i ärendet anförts
rörande filialens organisation föranleder icke någon erinran från utskottets
sida liksom ej heller de för ändamålet beräknade kostnaderna. Förslaget
om anvisande för budgetåret 1928—1929 av ett med 2,000 kronor nedsatt
belopp till understöd åt lokala frökontrollanstalter biträdes ock av utskottet.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
47
Utskottet skall under nästföljande punkter gorå hemställan om uppförande
av de ovan tillstyrkta extra anslagen dels till dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid statens centrala frökontrollanstalt, dels till upprättande och drift
av en filial i Skåne till nämnda anstalt dels ock till understöd åt vissa
lokala frökontrollanstalter.
Utskottet hemställer nu,
att ordinarie förslagsanslaget till statens centrala
frökontrollanstalts verksamhet må i riksstaten för budgetåret
1928—1929 uppföras med oförändrat belopp
167,900 kronor.
67:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens centrala frökontrollanstalt.
Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående
punkt anfört får utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts föreslag hemställa,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens centrala
frökontrollanstalt anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra förslagsanslag av 8,500 kronor.
68:o) Filial till statens centrala frökontrollanstalt. Under åberopande
av vad under punkt 66 anförts och i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
under punkt 67 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må för inrättande av en till Skåne förlagd
filial till statens centrala frökontrollanstalt samt
för uppehållande av driften vid samma filial anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 29,000
kronor.
69:o) Understöd åt lokala frökontrollanstalter. Under åberopande av
vad under punkt 66 anförts och i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
under punkt 68 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som av landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, understödjas med minst
samma belopp som statsbidraget och vilka anstalter vilja
underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende på
analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas
av Kungl. Maj:t, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 8,000 kronor.
Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
vid
statens
centrala frökontrollanstalt.
[66.]
Filial till
statens centrala
frökont
rollan. it alt.
[67.]
Understöd åt
lokala frökontr^llanstalter.
[68.]
48
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Befrämjande
av inhemsk
fröodling.
[69.]
Sveriges utsädes
förening.
[70.]
Motioner.
70:o) Befrämjande av inhemsk fröodling. Under punkt 69 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till befordrande
av inhemsk fröodling, nu 16,000 kronor, med 4,000 kronor till
20.000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
71:o) Sveriges utsädestörening. Under punkt 70 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom särskilda extra
anslag dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens
filialer 125,150 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens
filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland,
Värmland, Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 99,700 kronor eller
sålunda tillhopa 224,850 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 151—165).
I två inom riksdagen väckta likalydande motioner nämligen nr 117 i
första kammaren av herrar Jönsson och Linders och nr 198 i andra kammaren
av herrar Paulsen och Pettersson i Bjälbo har hemställts, att riksdagen
måtte för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom särskilda extra anslag
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens filialer
134.000 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens
filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland,
Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 99,700 kronor eller sålunda tillhopa
233,700 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
Från och med 1905 har riksdagen årligen anvisat medel till Sveriges
utsädesförening. Anslagets belopp, som plägar bestämmas till skillnaden
mellan de belopp, vartill föreningens inkomster och utgifter efter granskning
beräknas uppgå, är för budgetåret 1927—1928 uppfört med 211,200 kronor,
därav 114,500 kronor till huvudanstalten vid Svalöv och 96,700 kronor till
filialerna.
I en till Kungl. Maj:t inkommen ansökning, varöver infordrade utlåtanden
avgivits den 26 september 1927 av lantbruksstyrelsen och den 31 oktober
1927 av statskontoret, har styrelsen för utsädesföreningen anhållit, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen att för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom särskilda
extra anslag dels till uppehållande av föreningens praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens
filialer ävensom för beredande av vissa förmåner åt Lunds universitets institution
för ärftlighetsforskning 152,800 kronor, dels ock till uppehållande
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 49
av verksamheten vid föreningens filialer 99,710 kronor eller sålunda tillhopa
252,510 kronor.
Vid ansökningen hade fogats förslag till inkomst- och utgiftsstat för
tiden 1 juli 1928—30 juni 1929, utvisande inkomster till belopp av 124,700
kronor och utgifter å sammanlagt 377,210 kronor eller alltså en brist att
täckas genom statsbidrag å det i sådant avseende begärda beloppet.
Det av föreningen begärda statsbidraget, 252,510 kronor, överstiger det för
innevarande budgetår anvisade med 41,310 kronor. Förhöjningen är föranledd
av förslag till reglering av lönerna till föreningens tjänstemän —
däri jämväl inbegripet avlöning till en ny förste assistent — samt vidare
till bland annat pensionsfyllnad till förre avdelningsföreståndaren hos föreningen,
filosofie doktorn H. Tedin (ny post), viss planerad utvidgning av
försöksverksamheten samt beräknad ökning av medelsbehovet vid kontrollverksamheten,
för ärftlighetsinstitutionen och för räntor ävensom byra för
en av föreningen förhyrd villa (ny post).
Sålunda har i statförslaget utgiftsposten till avlöningar åt tjänstemännen
vid huvudanstalten upptagits till 103,250 kronor emot 73,750 kronor enligt
den stat, varefter innevarande budgetårs anslag beräknats. Till kostnader
för försöksverksamheten har i statförslaget upptagits 41,500 kronor emot
40.000 kronor, för kontrollverksamheten 43,500 kronor emot 42,000 kronor,
för pensionsfyllnad till Tedin 1,300 kronor, för räntor 12,500 kronor emot
10.000 kronor och för hyra 1,000 kronor.
Med avseende å inkomstberäkningen föreligga följande skiljaktigheter i
förhållande till budgetåret 1927—1928. Posten »hyror» upptages sålunda
med 6,900 kronor emot 1,100 kronor, tilläggsavgiften från allmänna svenska
utsädesaktiebolaget med 2,000 kronor emot 5,000 kronor och tilläggsavgiften
från statens centrala frökontrollanstalt med 4,300 kronor emot 5,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen och statskontoret hava vid granskning av nämnda
statförslag framställt vissa erinringar.
Beträffande den föreslagna löneregleringen, vilken hade avseende å föreningens
samtliga tjänstemän, har lantbruksstyrelsen uttalat att, därest ett
av föreningen framställt förslag om en höjning av hyrorna för de avdelningsföreståndare,
som erhölle bostadslägenheter genom föreningens försorg,
från nuvarande 500—700 kronor till 1,000—1,400 kronor bleve förverkligad,
lantbruksstyrelsens huvudsakliga tidigare erinringar mot att en lönereglering
i vad avsåge avdel ningsföreståndarna nu genomfördes bortfallit. Lantbruksstyrelsen
har vidare anfört.
»Enligt gällande löneplan utginge begynnelselönen för statsanställd befattningshavare,
tillhörande lönegrad B 28 och dyrortsgrupp B, till vilken
Svalöv vore att hänföra, med 8,340 kronor, vartill komme dyrtidstillägg
med 16 procent å lönen eller sammanlagt 9,672 kronor. Med utgångspunkt
härifrån ville lantbruksstyrelsen föreslå, att för avdelningsföreståndarna vid
Svalöv beräknades en begynnelselön av 7,700 kronor. Till denna lön skulle,
enligt för dyrtidstillägg till föreningens tjänstemän gällande grunder, komma
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 sand. 1 höft. (Nr 1.)
4
50
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
ett tillägg av 25 procent eller 1,925 kronor, varför sammanlagda löneförmånerna
skulle uppgå till 9,625 kronor.»
Tillfällig löneförbättring inräknat utgör avdelningsföreståndares avlöning
för närvarande 7,000 kronor. För anstaltens fyra avdelningsföreståndare
beräknade lantbruksstyrelsen löneregleringen medföra en ökning av 2,800
kronor, vartill skulle komma 25 procent dyrtidstillägg eller tillhopa 3,500
kronor.
Statskontoret har av i ärendet anförda skäl icke ansett sig kunna tillstyrka
vare sig föreningens framställning eller lantbruksstyrelsens modifierade
förslag.
Den av utsädesföreningen föreslagna höjningen i arvodet till sekreteraren
och ekonomichefen hos föreningen med 1,500 kronor till 2,500 kronor har
tillstyrkts av lantbruksstyrelsen. Statskontoret däremot har föreslagit, att
arvodesförhöjningen begränsades till 500 kronor, och att arvodet alltså upptoges
med 2,000 kronor. En riktigare proportion syntes nämligen härigenom
vinnas mellan nämnda befattningshavares avlöningsförmåner och dem, som
utginge till avdelningsföreståndare hos föreningen.
Rörande försöksverksamheten innefattar föreningens framställning — förutom
inrättande av en ny förste assistentbefattning för handhavande under
föreståndaren för vallväxtavdelningen av betesvallväxternas förädling •— en
höjning av denna post med 1,500 kronor eller till 41,500 kronor, hänförande
sig till ökat behov beträffande föreningens kemiska arbeten.
Föreningens styrelse har härom anfört, att för närvarande påginge i och
för den upptagna kvalitetsförädlingen kemiska analyser av vete och korn i
betydande omfattning, och att arbetena härmed även i fortsättningen behövde
bedrivas i stor skala, om syftet med desamma skulle kunna uppnås
inom rimlig tid. Vidare har styrelsen, under erinran att den i samband
med föreningens statförslag för budgetåret 1927—1928 framförda tanken på
en utvidgning av vallväxtförädlingen genom upptagande i större omfattning
av förädlingen av betesvallväxterna mötts med gillande och att hänsyn härtill
tagits vid beräknande av statsbidraget för samma budgetår, anfört, att
i anslutning härtill en viss utvidgning i förevarande avseende under 1927
också kunnat påbörjas.
Lantbruksstyrelsen har med hänsyn till vad föreningens styrelse rörande
denna utgiftspost anfört och betydelsen av att utnyttjande av föreningens
personal icke till följd av bristande medelstillgång behövde begränsas funnit
sig böra tillstyrka det av föreningen för ändamålet beräknade beloppet.
Statskontoret däremot har avstyrkt det i förevarande avseende framställda
förslaget.
I fråga om utsädesföreningens förslag om fyllnadspension åt förre avdelningsföreståndaren
Tedin har lantbruksstyrelsen yttrat följande.
Samma framställning hade gjorts av föreningen i samband med hemställan
om statsbidrag för budgetåret 1925—1926, då fyllnadspension upptagits för
såväl Tedin som assistenten J. T. Lindberg. I sitt den 30 augusti 1923 över
berörda framställning avgivna yttrande hade styrelsen framhållit att, ehuru
styrelsen vore övertygad om den betydelse ifrågavarande tjänstemäns verksamhet
haft för Sveriges jordbruk, styrelsen likväl av principiella skäl icke kunde
Jordbruksutskottets utlåtande Nr t. 51
tillstyrka, att kostnaden för tilläggspensioner åt dem finge tagas med vid bestämmande
av storleken av det statsunderstöd, som kunde komma att tilldelas
föreningen. Ett godkännande av ifrågavarande utgift torde nämligen icke betingas
av sådana särskilda undantagsförhållanden, varmed exempelvis statsbidrag
för beredande av fyllnadspension åt förutvarande föreståndaren för anstalten,
professorn N. Iij. Nilsson motiverades, och skulle otvivelaktigt skapa
ett prejudikat av vittgående konsekvenser. De av lantbruksstyrelsen sålunda
framförda principiella betänkligheterna förefunnes naturligtvis icke i samma
grad nu, då fråga endast vore om Tedin, vars verksamhet även lantbruksstyrelsen
funne hava varit av stor betydelse för landets jordbruk. Föreningen
hade för sin del framhållit, att ett tillmötesgående av dess hemställan
i detta fall icke syntes kunna medföra de av lantbruksstyrelsen befarade
konsekvenserna. Detta uttalande torde enligt lantbruksstyrelsens
mening i varje fall utgöra en borgen för att liknande framställningar i
fråga om vid Svalöv anställda befattningshavare icke komme att göras.
Under dessa förutsättningar och med anledning av vad föreningen anfört
ansåge sig lantbruksstyrelsen böra tillstyrka, att ifrågavarande statsunderstöd
tillmättes så, att föreningen bleve satt i tillfälle att bereda Tedin någon
tilläggspension. Beträffande dennas belopp förordade lantbruksstyrelsen i
enlighet med gjorda beräkningar den av föreningen föreslagna summan
1,300 kronor.
Statskontoret har ansett sig böra avstyrka detta föreningens förslag med
hänsyn till de vittgående konsekvenser, som enligt ämbetsverkets mening
skulle bliva en följd av medgivande till fyllnadspension i förevarande fall.
Den av föreningen föreslagna höjningen i posten räntor från 10,000 kronor
till 12,500 kronor betingades av lån, som föreningen upptagit för uppförande
av bostadshus åt två av avdelningsföreståndarna.
Beträffande föreningens inkomster har lantbrukstyrelsen med hänsyn till
det av styrelsen framställda modifierade löneregleringsförslaget ansett den
däribland ingående hyresposten böra upptagas med ett från 1,100 kronor till
allenast 6,200 kronor förhöjt belopp.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Beträffande till en början frågan om lönereglering för tjänstemännen vid
huvudanstalten vid Svalöv har redan i ärendet erinrats, att även vid utarbetande
av nionde huvudtiteln till 1927 års riksdag förelåg ansökning
från utsädesföreningen rörande en allmän reglering av lönerna för föreningens
tjänstemän. Vare sig sagda framställning eller ett av lantbruksstyrelsen
framlagt förslag till viss tillfällig löneförbättring åt avdelningsföreståndarna
vann Kungl. Maj:ts tillstyrkan. I statsverkspropositionen
upptogs i anslutning härtill posten till avlöningar med samma belopp som
förut, allenast med den höjning, som påkallades av vissa nytillkomna ålderstillägg.
Riksdagen gjorde härutinnan icke någon ändring.
För egen del finner jag mig, i likhet med lantbruksstyrelsen och statskontoret,
icke kunna tillstyrka bifall till föreningens nu föreliggande framställning
om allmän lönereglering. På de av statskontoret anförda skäl
anser jag ej heller lantbruksstyrelsens förslag om en till avdelningsföreståndama
begränsad lönereglering böra förordas. Däremot synes, med hänsyn
52
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
till det ökade arbete som påförts föreningens sekreterare, tillika ekonomichef,
arvodet till honom böra något höjas, och torde denna ökning skäligen böra
bestämmas till det av statskontoret föreslagna beloppet 500 kronor.
I det till avlöningar beräknade beloppet har, på sätt förut berörts, inräknats
en ny post, nämligen lön till en förste assistent, avsedd för den vid
anstalten påbörjade särskilda förädlingsverksamheten på betesvallväxternas
område. Till detta förslag, som jag anser mig böra tillstyrka, vill jag återkomma
här nedan.
I överensstämmelse med vad jag nu anfört bör posten till avlöningar upptagas
till 79,250 kronor, därvid beräknats arvode åt den förslagne nye
assistenten med 4,500 kronor jämte tillfällig löneförbättring å 500 kronor
Den för innevarande budgetår upptagna anslagsposten till dyrtidstillägg
bör med hänsyn till den nya förste assistentbefattningen höjas med 1,250
kronor till 18,050 kronor.
Rörande utgifterna för styrelse, revisorer, reseersättningar och representation
biträder jag myndigheternas förslag att bibehålla samma beräkning
som för budgetåret 1927—1928. Denna post torde alltså upptagas till 4,500
kronor.
Enligt beräkning i nionde huvudtiteln, punkten 80, i statsverkspropositionen
till 1927 års riksdag bestämdes posten till försöksverksamheten till
ett från 35,000 kronor till 40,000 kronor förhöjt belopp. Föreningen har
nu hemställt dels om en utvidgning av verksamheten genom anställande
av en särskild förste assistent för omhänderhavande av försöken med
vallväxter, i överensstämmelse varmed posten till avlöningar skulle ökas
med ett belopp motsvarande ersättningen till en sådan tjänsteman, dels ock
om en höjning av ifrågavarande anslagspost med 1,500 kronor till bestridande
av ökade kostnader för kemiska analyser. Vad angår förstnämnda
fråga må erinras, att omförmälda, föregående år vidtagna förhöjning av
anslagsposten till försöksverksamhet skedde bland annat för möjliggörande
av vidgade förädlingsförsök beträffande betesgräsen. Med hänsyn till den
synnerliga betydelse i ekonomiskt avseende för vårt jordbruk, som måste
tillskrivas en förbättrad betes- och vallkultur, samt vikten av att jämväl den
moderna växtförädlingen inriktas på detta område, vill jag, på sätt jag
redan ovan nämnt, förorda föreningens förslag om anställande av en förste
assistent med särskild uppgift att leda ifrågavarande speciella försöksverksamhet.
Den begärda anslagsökningen med 1,500 kronor för kemiska analyser
finner jag mig på de av statskontoret anförda skäl icke kunna tillstyrka.
Vad beträffar föreningens kontrollverksamhet, för vilken statförslaget
upptager ett från 42,000 kronor till 43,500 kronor förhöjt belopp, vill jag
på grund av vad lantbruksstyrelsen i ärendet anfört förorda den sålunda
föreslagna höjningen.
Utgiftsposten för underhåll av byggnader m. m. torde i enlighet med
myndigheternas förslag böra beräknas till samma belopp som för inne
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
53
varande budgetår eller 8,000 kronor. Även till pensionsavgifter anser .jag
i likhet med statskontoret böra beräknas samma belopp som för budgetåret
1927—1928 eller 1,730 kronor.
I fråga om de föreslagna nya posterna till fyllnadspension åt filosofie
doktor H. Tedin och till pension åt föreningens stiftare B. Welinder uppskattar
jag till fullo dessa personers stora och fruktbärande insats på växtförädlingens
område men kan med hänsyn till de vittgående konsekvenser,
som skulle bliva en följd av ett bifall till föreningens framställning, i likhet
med statskontoret icke tillstyrka de gjorda förslagen.
Börande det till räntor upptagna beloppet, vilket innebär en höjning i
jämförelse med staten för innevarande budgetår med 2,500 kronor till 12,500
kronor, finner jag mig böra understryka vad myndigheterna yttrat om det
anmärkningsvärda däri, att föreningen utan att inhämta medgivande av
Kungl. Maj:t vidtagit åtgärder, som för åtskilliga år framåt ställa ökade
krav på statens bidrag. På grund av det läge, vari frågan nu föreligger
anser jag mig emellertid i likhet med myndigheterna böra tillstyrka, att
posten beräknas i enlighet med föreningens förslag. Nu anmärkta förhållande
synes mig gälla jämväl beträffande den likaledes nyupptagna posten till
hyra för den s. k. dubbelvillan. Av samma skäl som ovan nämnts vill jag
emellertid förorda dess uppförande i staten.
I fråga slutligen om posten diverse utgifter torde anledning icke föreligga
att göra någon ändring i det för budgetåret 1927 — 1928 beräknade beloppet
1,420 kronor.
Övriga utgiftsposter, vilka av såväl lantbruksstyrelsen som statskontoret
lämnats utan erinran, föranleda ingen invändning från min sida.
Inkomstberäkningen ger mig icke anledning föreslå annan ändring än
att i enlighet med myndigheternas förslag posten hyror sänkes till 6,200
kronor.
Med tillämpning av det nu anförda skulle samtliga utgifter uppgå till
(249,150 -)- 99,710 =) 348,860 kronor och inkomsterna till 124,000 kronor,
vadan alltså i statsbidrag skulle erfordras ett till 224,850 kronor avrundat
belopp, därav för huvudanstalten 125,150 kronor och för filialerna 99,700
kronor.
Det sålunda beräknade beloppet av statsbidraget, som med 27,660 kronor
understiger det av utsädesföreningen begärda statsbidraget, utvisar i för
hållande till statsbidraget för innevarande budgetår en ökning av 13,650
kronor.»
Lanthruksstyrelsens förslag innefattar hemställan om beviljande för bud
getåret 1928—1929 av ett anslag av 233,700 kronor, varav till huvudanstalten
vid Svalöv 134,000 kronor och till filialerna 99,700 kronor.
Den i motionerna ifrågasatta höjningen med 8,850 kronor i det av Kungl.
Maj:t föreslagna anslagsbeloppet, vilken sammanfaller med lantbruksstyrelsens
förslag, har beräknats på följande sätt.
54
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Löneförhöjning till 4 avdelningsföreståndare å 700 kr. |
....... 2,800 |
|
Dyrtidstillägg härå ................................................................ |
....... 700 |
3,500: — |
Skillnad i arvode till sekreteraren m. m......................... |
....... 500 |
|
Dyrtidstillägg å av lantbruksstyrelsen föreslaget arvode |
....... 250 |
750 |
Alderstilliigg (500 + 250 + 150) ............................................ |
....... 900 |
|
Dyrtidstilläg härå.................................................................... |
....... 225 |
1,125: — |
Ökade medel till kemiska avdelningen ............................. |
1,500: — |
|
Ökning i föreningens andel av pensionsavgifter för tjänstemännen |
370: — |
|
Pensionsfyllnad för dr H. Tedin .......................................... |
1,300: — |
|
Diverse utgifter, ökning.......................................................... |
292: 50 |
|
Tillkommer för avrundning i beräknat dyrtidstillägg i |
staten för |
|
1927—1928.............................................................................. |
12: so |
|
Kronor |
8,850: — |
Beträffande först den ifrågasatta löneregleringen för avdelningsföreståndarna
vid huvudanstalten vid Svalöv anser sig utskottet icke kunna på
grundvalen allenast av den nu föreliggande utredningen fatta bestämd ståndpunkt
till denna fråga. Utskottet håller emellertid före, att frågan bör tagas
under förnyat övervägande, därvid allmänna civilförvaltningens lönenämnd
torde böra beredas tillfälle avgiva yttrande i ärendet. Utskottet kan följaktligen
icke biträda motionerna i denna del. I enlighet med departementschefens
på statskontorets yttrande grundade uppfattning finner sig utskottet
icke heller kunna förorda någon höjning i sekreterarens och ekonomichefens
arvode utöver vad Kungl. Maj:ts förslag innebär.
Enligt motionerna skulle för budgetåret 1928—1929 tillkomma tre nya ålderstillägg
å sammanlagt 900 kronor. Detta förhållande framgår visserligen
icke av för utskottet tillgängliga handlingar i ärendet, men har utskottet
förvissat sig om att tre i motionen avsedda tjänstemän hos föreningen enligt
den av lantbruksstyrelsen för tjänsterna fastställda regleringen äro berättigade
till erhållande av de avsedda ålderstilläggen. Utskottet vill därför föreslå,
att posten avlöningar till föreningens tjänstemän höjes med nämnda belopp 900
kronor. I anslutning härtill och på grund av den av Kungl. Maj:t föreslagna
och av utskottet ovan tillstyrkta ökningen med 500 kronor i sekreterarens
arvode torde på sätt i motionerna ock föreslagits en höjning med
(225 + 125 =) 350 kronor böra ske i posten dyrtidstillägg.
I motionerna ifrågasättes vidare en höjning med 1,500 kronor i posten
försöksverksamhet för att tillgodose ökat behov med avseende å föreningens
kemiska arbeten. Med hänsyn till vad som i föreningens ovanberörda framställning
anförts och i lantbruksstyrelsens häröver avgivna yttrande vitsordats
angående behovet i förevarande avseende anser sig utskottet böra
biträda detta förslag. Samtidigt vill emellertid utskottet uttala, att det vill
synas, som inskränkningar i andra avseenden numera utan olägenhet skulle
kunna göras. Utskottet syftar härvid bland annat till att den av föreningen
bedrivna förädlingen av spånads- och oljeväxter^ snarast avvecklas.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
55
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen innefattar Kungl.
Maj:ts förevarande framställning en höjning av posten räntor med icke
mindre än 2,500 kronor motsvarande ränta å lån som utsädesföreningen
upptagit för bestridande av kostnaderna för en nyuppförd bostadsbyggnad.
Utskottet vill i likhet med departementschefen kraftigt understryka, vad de
i ärendet börda myndigheterna yttrat om det anmärkningsvärda däri att föreningen
utan att inhämta medgivande av Kungl. Maj:t vidtagit åtgärder,
som för åtskilliga år framåt ställa ökade krav på statens bidrag. I det läge
frågan nu föreligger finner sig utskottet emellertid böra tillstyrka, att förevarande
post beräknas på sätt föreslagits. Såsom departementschefen framhållit
gäller nu anmärkta förhållande även beträffande posten till hyra för
den s. k. dubbelvillan. Av samma skäl, som ovan anförts, vill utskottet
tillstyrka dess uppförande i staten.
Ifråga om det i motionerna upptagna förslaget om fyllnadspension till
förre avdelningsföreståndaren H. Tedin kan utskottet med hänsyn till de
vittgående konsekvenser, som kunna befaras bliva en följd av ett bifall
härtill, i överensstämmelse med statskontorets av departementschefen biträdda
mening icke biträda detta förslag.
Beträffande övriga här ej särskilt berörda utgiftsposter ansluter sig utskottet
till Kungl. Maj ds förslag.
I den av föreningen upptagna inkomstposten av hyror, vilken beräknats
under förutsättning av den föreslagna löneregleringens genomförande för
föreningens samtliga tjänstemän, har lantbruksstyrelsen med hänsyn till att
styrelsen icke funnit sig böra tillstyrka lönereglering annat än beträffande
de vetenskapligt arbetande avdelningsföreståndarna föreslagit en nedsättning
med 850 kronor. I anslutning till den ståndpunkt, utskottet ovan intagit
till löneregleringsförslaget, anser utskottet, att, såsom i motionerna ifrågasattes,
en ytterligare nedsättning med 2,000 kronor bör ske i det beräknade
hyresbeloppet.
Vad utskottet ovan tillstyrkt innebär dels en ökning av de av departementschefen
beräknade utgifterna för föreningen ifråga med (900 + 225
+ 125 + 1,500 =) 2,750 kronor, dels ock en minskning i de av honom beräknade
inkomsterna med 2,000 kronor, vadan det av Kungl. Maj:t föreslagna
anslaget till huvudanstalten vid Svalöv sålunda skulle komma att höjas med
(2,750 + 2,000 =) 4,750 kronor eller till 129,900 kronor. Då anslaget till filialerna
i Kungl. Maj:ts förslag upptagits till 99,700 kronor uppgår det totala
anslagsbeloppet till 229,600 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och de i ämnet väckta motionerna
1:117 och II: 198 för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom
särskilda extra anslag
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings
56
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Understödjande
av den
praktiskt
vetenskapliga
verksamheten
å Weibullsholm.
[71.]
praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av
och samarbete med föreningens filialer kronor 129,900,
dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens
filialer vid Ultima, i Östergötland, Kalmar län,
Västergötland, Värmland, Västernorrland och Jämtland
samt i Luleå 99,700 kronor eller sålunda tillhopa 229,600
kronor.
72:o) Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten
å Weibullskolm. Under punkt 71 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 50,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 166—175.)
Till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm
har riksdagen såsom extra anslag anvisat för budgetåret 1924—
1925 100,000 kronor, för budgetåret 1925—1926 75,000 kronor samt för
vartdera av budgetåren 1926—1927 och 1927—1928 50,000 kronor.
Med avseende å anslaget för budgetåret 1927—1928 torde böra erinras
om följande.
Sedan firman Weibull i skrivelse den 30 september 1926 anhållit om
anvisande för budgetåret 1927—1928 av ett anslag av 90,000 kronor för
uppehållande av ifrågavarande verksamhet, hemställde lantbruksstyrelsen —
i enlighet med förslag av de sakkunniga, vilka i samband med meddelandet
av bestämmelser rörande utbetalande till firman av beviljat statsbidrag jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 4 juni 1926 blivit utsedda såsom statens representanter
för utövande av kontroll och inspektion vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt
— om anvisande av ett anslag för nämnda tid av 25,000
kronor till understödjande av firmans verksamhet för förädling av köksväxter.
Under punkt 81 i nionde huvudtiteln till 1927 års riksdag föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen att till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten
å Weibullsholm anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 25,000 kronor, och uttalades därvid, att anslaget icke borde bindas vid viss
del av verksamheten men att i övrigt för bidraget borde gälla samma
villkor som beträffande anslaget för budgetåret 1926—1927.
Uti med anledning av Kungl. Maj:ts berörda förslag inom riksdagen
väckta motioner (1:107 och 154 samt II: 189 och 245) underströko motionärerna
den meningen, att förädlingsverksamheten i sin helhet borde understödjas
samt förutsatte, att genom vissa möjliga inskränkningar i verksamheten
behovet av statsunderstöd skulle kunna nedbringas från av firman
begärda 90,000 kronor till 70,000 kronor, om vars anvisande yrkande framställdes
i motionerna.
Jordbruksutskottet hemställde i sitt utlåtande nr 1 punkt 81 om anvisande
Jordbruksutskottets utlåtande Nr I.
57
för budgetåret 1927—1928 av ett extra anslag av 50,000 kronor till understödjande
av ifrågavarande verksamhet.
Riksdagen, som biträdde jordbruksutskottets förslag, uttalade beträffande
verksamhetens omfattning att med hänsyn till det stora värdet av det å
Weibullsliolm under arbete varande växtförädlingsmaterialet av jordbruksväxter
ett statsanslag till växtförädlingsanstalten icke borde avse allenast
grönsaksförädlingen, utan delade riksdagen härutinnan departementschefens
och motionärernas uppfattning.
Vidare yttrade riksdagen bland annat följande:
»Motionärerna förutsätta en eventuellt erforderlig beskärning av verksamhetens
nuvarande omfattning, men bygga i övrigt på samma grunder
som firman. För egen del finner sig riksdagen i viss mån böra taga
motionärernas förslag till utgångspunkt. Riksdagen har emellertid ansett
en ytterligare begränsning av beloppet ofrånkomlig och finner sig icke
böra bevilja högre belopp än 50,000 kronor, eller samma belopp, som för
innevarande budgetår anvisats. Riksdagen förväntar emellertid, att även
med ett statsunderstöd å sistnämnda belopp det skall bliva firman möjligt
att uppehålla verksamheten i sådan omfattning, att redan vunna resultat
kunna utnyttjas samt ett fullföljande äga rum av de viktigaste växtförädlingsarbetena.
»
Genom beslut den 18 juni 1927 har Kungl. Maj:t ställt anslaget till firman
Weibulls förfogande, under villkor att anslaget lomme förädlingsverksamheten
helt till godo, att verksamheten uppehölles i sådan omfattning, att
redan vunna resultat kunde utnyttjas samt ett fullföljande äga rum av de
viktigaste förädlingsarbetena, samt att firman underkastade sig den kontroll
och inspektion angående medlens användning, som kunde finnas erforderlig.
I den mån så erfordrades för verkställande av nämnda kontroll och inspektion,
skulle det åligga firman Weibull att ej mindre ställa till förfogande
firmans räkenskaper, priskalkyler och övriga handlingar ävensom för inspektion
upplåta laboratorier, försöksfält och dylikt, än även att tillhandahålla
räkenskaperna i sådant skick, att utgifterna för växtförädlingsverksamheten
utan svårighet kunde särskiljas från firmans övriga utgifter. Tillika uppdrog
Kungl. Maj:t åt lantbruksstyrelsen att utöva berörda kontroll- och
inspektionsverksamhet, som jämväl skulle innefatta granskning av priserna
å firmans utsädesvaror, samt att därom till Kung]. Maj:t avgiva berättelse.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 september 1927 har firman Weibull
hemställt, att för understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten
å Weibullsholm måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas ett anslag till
samma belopp som för innevarande budgetår eller av 50,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har i häröver avgivit utlåtande med fasthållande av
sin tidigare intagna ståndpunkt tillstyrkt att till understödjande av den
praktiskt vetenskapliga verksamheten för förädling av köksväxter å Weibullsholm
måtte anvisas för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 25,000
Utskottet.
Svenska betesoch
vallföreninqen.
[72.]
Sveriges
pomologiska
föreningen.
[73.]
58 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna skäl föreskriva.
Departementschefen har anfört följande:
»För egen del håller jag före, att statsbidrag bör beredas Weibullsholms
växtförädlingsanstalt jämväl för budgetåret 1928—1929. Beträffande frågan,
huruvida anslaget bör avse växtförädlingsverksamheten i dess helhet eller,
såsom lantbruksstyrelsen föreslagit, endast köksväxtförädlingen, delar jag
min företrädares, av riksdagen biträdda uppfattning att anslaget icke bör
avse allenast grönsaksförädlingen, utan synes verksamheten böra uppehållas
i ungefär den utsträckning, varifrån 1927 års riksdag vid sitt beslut rörande
anslag till anstalten utgått. Med avseende å anslagets belopp anser jag,
att detta liksom för innevarande budgetår bör bestämmas till 50,000
kronor.
Vidkommande frågan om kompetensen bos den personal, som närmast
under firmans ledare bar att bära ansvaret för den vetenskapliga verksamheten
vid anstalten, finner jag ej anledning att i vidare mån ingå därpå
än att jag vill erinra, att en given förutsättning — nu såsom tidigare —
för statens understödjande av anstalten är, att verksamheten vilar å den
framstående teoretiska och praktiska utbildning hos dess utövare, som är
nödvändig för vinnande av anstaltens ändamål. Så länge statsanslag till
anstalten utgår, torde det tillkomma Kungl. Maj:t att tillse, att så är förhållandet.
»
Med instämmande i vad departementschefen sålunda anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till understödjande av den praktiskt
vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 50,000 kronor.
73:o) Svenska betes- och vallföreningen. Under punkt 72 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att för uppehållande av svenska betes- och vallföreningens
verksamhet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag
av 64,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
74:o) Sveriges pomologiska förening. Under punkt 73 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till understöd åt Sveriges pomologiska förening för
dess verksamhet under kalenderåret 1928 anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra anslag av 12,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
59
75:o) Befrämjande av linodling. Under punkt 74 har Kungl. Maj:t före- Befrämjande
slagit riksdagen att till åtgärder under 1928 för befrämjande av linodling av
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
76:o) Lindring av fraktkostnaderna för kalk in. in. Med tillstyrkan av Lindring av
bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 75 gjorda framställning hemställer J^n^färkalk
utskottet, m. m.
[75.]
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg
av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag
av 600,000 kronor.
77:o) Ogräsens bekämpande. Under punkt 76 har Kungl. Maj:t föreslagit Ogräsens
riksdagen att för bekämpande av ogräs anvisa för budgetåret 1928—1929 ett bek“™PaJdeextra
reservationsanslag av 4,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
78:o) Berberisbnskens utrotande. Enligt anmälan i punkt 77 kan medels Berberis■
buskens ut
behovet
till bestridande under 1928 av kostnaderna för berberisbuskens ut- rotande.
rotande täckas av reservation å tidigare för ändamålet anvisade anslag, vadan [77.]
medelsanvisning för budgetåret 1928—1929 icke erfordras. Detta har utskottet
härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
79:o) Lantbruksmöte. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 78 Lantbruks
gjorda
framställning hemställer utskottet, mate.
[78.]
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår för
budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag
anvisa
dels såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
allmänt svenskt lantbruksmöte 7,500 kronor,
dels ock till prisbelöningar vid sådant möte 17,500
kronor eller tillhopa 25,000 kronor.
60
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Lantbruksattachéer
i London,
Berlin och
Riga.
[79.1
80:o) Lantbruksattachéer i London, Berlin och Riga. Under punkt
79 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till uppehållande av tre lantbruksattacliébefattningar,
nämligen en i London, en i Berlin och en i Riga,
anvisa för hudgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 60,500 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 184—189.)
Alltsedah 1897 hava medel varit av riksdagen anvisade å extra stat till
befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster av svensk industri
och svenska näringar. Från och med 1910 har beträffande dessa anslag
skett den förändring, att — med undantag för år 1922, då, av skäl som
framgår av nionde huvudtiteln till 1923 års riksdag sid. 204, anslaget uppfördes
under tredje huvudtiteln — under nionde huvudtiteln anvisats å extra
stat särskilt anslag till befrämjande av avsättning i främmande länder av
alster utav svenska lantbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen.
Anslaget har till och med utgången av budgetåret 1923—1924 använts
till uppehållande av en konsulentbefattning i Berlin för tillvaratagande av
svenska lantbrukets och fiskerinäringens intressen samt en lantbrukskonsulentbefattning
i London.
På förslag av Kungl. Maj:t utbyttes genom beslut av 1924 års riksdag
från och med budgetåret 1924—1925 den dittillsvarande konsulentbefattningen
i Berlin mot en dylik befattning i Riga. Till uppehållande av en
mejeri- och lantbrukskonsulentbefattning i London samt en konsulentbefattning
i Riga för tillvaratagande av det svenska lantbrukets och fiskets samt
därmed sammanhängande intressen i Estland, Lettland, Lithauen och Polen
anvisade riksdagen sålunda för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av
33,000 kronor.
För budgetåret 1925—1926 har riksdagen för samma ändamål anvisat ett
till 37,000 kronor förhöjt anslag. Av höjningen hänförde sig 3,000 kronor
till ett extra ortstillägg till lantbrukskonsulenten i London och 1,000 kronor
till en ökning av expensanslaget till samme befattningshavare.
För budgetåret 1926—1927 upptogs anslaget med oförändrat belopp 37,000
kronor.
På framställning av Kungl. Maj:t under punkt 89 i nionde huvudtiteln
till 1927 års riksdag beslöt riksdagen att från och med budgetåret 1927—
1928 åter inrätta en lantbrukskonsulentbefattning i Berlin, och anvisade
riksdagen till uppehållande av tre lantbrukskonsulentbefattningar, nämligen
en i London, en i Berlin och en i Riga, för budgetåret 1927—1928 ett extra
anslag av 59,000 kronor.
I jordbruksutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 1 punkt 89
yttrade utskottet i anledning av en inom första kammaren väckt motion nr 43
om ökning av det till konsulenten i London i Kungl. Maj:ts förslag beräknade
extra ortstillägget med 2,000 kronor till 6,000 kronor, att utskottet icke kunde
på grundval allenast av vad i motionen anförts förorda högre belopp än
Kungl. Maj:ts förslag innebar, men att utskottet vore övertygat att, därest
Kungl. Maj:t skulle finna omständigheterna böra föranleda en ökning av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
61
ifrågavarande ortstillägg, Kungl. Maj:t icke skulle underlåta göra den framställning
i ämnet till riksdagen, som därav kunde påkallas.
Av det för budgetåret 1927—1928 beviljade anslaget beräknas — förutom
arvoden å 9,000 kronor till eu var av konsulenterna — för konsulenten i
London till expenser och resekostnader 10,000 kronor och såsom extra ortstillägg
4,000 kronor, för konsulenten i Berlin till expenser och resekostnader
8,000 kronor och såsom extra ortstillägg 3,000 kronor samt för konsulenten
i Riga till expenser och resekostnader 6,000 kronor och såsom extra ortstillägg
1,000 kronor. Härtill kommer dyrtidstillägg enligt för oreglerade
verk gällande grunder.
Sedan i anslutning till föredragande departementschefens uttalande i ämnet
i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag utredning genom lantbruksstyrelsen
verkställts angående lantbrukskonsulenternas verksamhet och ställning,
har Kungl. Maj:t den 9 september 1927 meddelat bestämmelser rörande
ifrågavarande befattningshavare, vilka under benämning lantbruksattachéer
skola vara anställda en i London, en i Berlin och en i Riga. För dessa
bestämmelser lämnas närmare redogörelse i statsrådsprotokollet under denna
punkt, vartill utskottet hänvisar.
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle det för innevarande
budgetår utgående anslaget för ändamålet, 59,000 kronor, för nästkommande
budgetår ökas med 1,500 kronor till 60,500 kronor. Den föreslagna höjningen
har avseende å det till lantbruksattaehén i London för närvarande
utgående extra ortstillägget å 4,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet under denna punkt inhämtas att lantbruksstyrelsen
gjort framställning om höjning med 1,700 kronor av berörda extra ortstillägg
och såsom skäl härför anfört huvudsakligen följande.
Då vid en utredning angående skäligheten av de avlöningsförmåner, som
tillkomme lantbruksattachéerna, någon jämförelse med hemlandet måste
tjäna som utgångspunkt, hade lantbruksstyrelsen ansett sig böra härför
använda de avlöningsförmåner, som tillkomme statskonsulent. Enligt från
socialstyrelsen under hand inhämtade uppgifter syntes ingen avsevärd
förändring i de inbördes förhållandena mellan levnadskostnaderna i Stockholm,
London, Berlin och Riga hava skett under det sista året. I runda
tal skulle nämnda kostnader, om de för Stockholms vidkommande betecknades
med 100, kunna beräknas för London till 140, för Berlin till 110
och för Riga till 90.
En statskonsulents löneförmåner i Stockholm uppginge för närvarande,
inklusive dyrtidstillägg efter 16 procent men med avdrag för honom åliggande
pensionsavgifter, i fråga om begynnelselön till 8,377 kronor 80 öre
och ifråga om slutlön till 9,985 kronor 80 öre.
En jämförelse mellan statskonsulents löneförmåner och dem, som för närvarande
vore förenade med lantbruksattachébefattningarna i London, Berlin
och Riga med hänsyn till därstädes rådande levnadsomkostnader, ställde sig
på sätt, som nedan närmare visades.
De nuvarande löneförmånerna för lantbruksattachéerna utgjorde:
62
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Smörprovningar
m. m.
[80.]
London |
Berlin |
Kiga |
|
kronor |
kronor |
kronor |
|
Arvode.............................. |
.................. 9,000: — |
9,000: — |
9,000: — |
Ortstillägg ..................... |
.................. 4,000: — |
3,000: — |
1,000: — |
Dyrtidstillägg (34 %)■■■■ |
.................. 2,652: — |
2,652: - |
2,652: — |
summa 15,652: — |
14,652: — |
12,652: — |
Därest en statskonsulents avlöningsförmåner procentuellt ökades eller minskades
med hänsyn till levnadskostnaderna i London, Berlin och Riga, erhölles
följande belopp:
Begynnelselön Slutlön
kronor kronor
London + 40 %
Berlin + 10 %
Riga — 10 %
11,728: 92
9,215: 5 8
7,540: 02
13,980: 12
10,984: 38
8,987: 22
Vid en jämförelse mellan de sålunda beräknade begynnelse- och slutlönerna,
å ena sidan, och lantbruksattachéernas löneförmåner, å andra sidan, visade
det sig, att lantbruksattachéernas löneförmåner överstege dessa begynnelseoch
slutlöner med följande belopp i avrundade tal:
Begynnelselön
kronor
Slutlön
kronor
Lantbruksattachén i London .................................... 3,900: — 1,700: —
» i Berlin........................................ 5,400:— 3,600: —
» i Riga ........................................ 5,100: — 3,600: —
Dessa belopp skulle sålunda beteckna den meravlöning, som lantbruksattachéerna,
även med beaktande av de olika levnadskostnaderna, åtnjöte i
jämförelse med statskonsulenterna. Lantbruksstyrelsen ville emellertid erinra
därom, att attachéerna jämväl vore befriade från kommunalutskylder, vilket
torde innebära en avlöningsförbättring i jämförelse med statskonsulenterna
av lågt räknat ytterligare 500 kronor.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att den i ärendet förebragta
utredningen utvisar, att lantbruksattachén i London befinner sig i
en icke obetydligt sämre ställning i avlöningshänseende än lantbruksattachéerna
i Berlin och Riga. På grund härav och under hänvisning till vad
utskottet i sitt ovanberörda av riksdagen godkända utlåtande anfört, förordar
utskottet den ifrågasatta höjningen med 1,500 kronor av extra ortstillägget
till lantbruksattachén i London. Då utskottet icke heller i övrigt har något
att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till uppehållande av tre lantbruksattachébefattningar,
nämligen en i London, en i Berlin
och en i Riga, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 60,500 kronor.
81:o) Smörprovningar m. m. Under punkt 80 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m.
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 189—190.)
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 63
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta motioner, nämligen
1) nr 11!) i första kammaren av herr Nilsson, Nils Anton, m. fl., likalydande
med nr 202 i andra kammaren av herr Lindman m. fl., vari hemställts
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om skyndsam allsidig
utredning, huruvida och i vilken man ytterligare åtgärder höra vidtagas för
möjliggörandet för den svenska mejerihanteringen att kunna förbättra dessa
produkters] anseende inom de stora konsumtionsländerna och därmed åstadkomma
ett för vårt land bättre ekonomiskt utbyte, samt att för riksdagen
framlägga de förslag, vartill sådan utredning kan föranleda.
2) nr 177 i första kammaren av herr Tjällgren, vari hemställts, att riksdagen
för budgetaret 1928 1929 måtte bevilja ett extra reservationsanslag
av 45,000 kronor för avlönande av tio stycken mejerikonsulenter.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas
till motionerna.
Till understöd åt smörprovningarna i Malmö och Göteborg ävensom till
bestridande av kostnaderna för kontrollen över vattenhalten hos svenskt
exportsmör har under en följd av år utgått statsbidrag. Detta har för budgetåret
1927—1928 beräknats för smörprovningarna till 40,000 kronor mot 20,000
kronor för nästföregående budgetår samt för nämnda kontroll till 4,000
kronor. På grund av förefintlig reservation å det gemensamt för båda
ifrågavarande ändamål beviljade extra reservationsanslaget behövde emellertid
av riksdagen anvisas allenast 40,000 kronor.
De svenska smörprovningarna stå under kontroll av lantbruksstyrelsen,
och statsbidraget till dem plägar ställas till styrelsens för smörprovningarna
förfogande. Av anslagsbeloppet för ifrågavarande ändamål är i överensstämmelse
med beslut av 1927 års riksdag ett belopp av 20,000 kronor
avsett att sätta smörprovningarna i tillfälle att anställa, utöver tidigare
personal, två konsulenter.
Såsom villkor för tillgodonjutande av anslaget, så vitt detsamma avser
smörprovningarna, har föreskrivits, bland annat, att ett inregistrerat skyddsmärke
för svenskt exportsmör, s. k. runmärket, skall tillhandahållas alla i
provningarna deltagande mejerier, som uppfylla föreskrivna villkor i avseende
å smörets kvalitet.
Departementschefen har i ärendet nu yttrat:
»Under senare år har frågan om åtgärder för höjande av det svenska
smörets, i synnerhet exportsmörets, kvalitet tillvunnit sig stor uppmärksamhet,
därvid bland annat framhållits den svenska smörproduktionens relativt
stora ojämnhet och den därav följande ofördelaktiga inverkan på möjligheterna
att å de utländska marknaderna upprätthålla priset på det svenska
smöret. Såsom ett led i strävandena att avhjälpa berörda missförhållanden
anvisade fjolårets riksdag på Kungl. Maj:ts förslag medel till anställande
vid smörprovningarna av två konsulenter, med uppgift att öva kontroll över
exportmejeriema och bistå dem med råd och hjälp. Resultatet av den så
-
Motioner.
64
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
lunda åvägabragta ökade samverkan mellan provningarna och exportmejerierna
torde visserligen ännu icke kunna fullt överblickas, men goda verkningar
därav synas dock redan kunna skönjas. Ett fullföljande av detta arbete
synes mig i hög grad önskvärt.»
I två vid 1927 års riksdag väckta till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner (1:159 och 11:247) gjordes samma hemställan som i de
nu väckta motionerna 1:119 och 11:202. Och i en vid nämnda riksdag
inom andra kammaren väckt likaledes till utskottet hänvisad motion II: 194
framställdes motsvarande yrkande som i den nu väckta motionen I: 177.
Härjämte hemställdes i en motion inom andra kammaren II: 112 bland annat
att riksdagen ville, med avslag å Kungl. Maj:ts berörda förslag om anslag
till anställandet av konsulenter hos svenska smörprovningarna, hos Kungl.
Maj:t anhålla om utredning rörande lämpligaste anordningar för ej mindre
inhämtande av information i utlandet angående förutsättningar och möjligheter
för exporten av svenska jordbruksprodukter än även dylik informations
tillgodogörande här i landet samt för riksdagen framlägga de förslag,
vartill utredningen kunde föranleda.
Utskottet, som inhämtade yttrande över motionerna av lantbruksstyrelsen,
yttrade i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 1 punkt 90) följande.
»Enligt utskottets mening är det en angelägenhet av stor vikt att intet
underlåtes, som kan vara ägnat att främja det i samtliga de i ämnet
väckta motionerna avsedda syftet, vilket utskottet sålunda finner värt allt
beaktande. Särskilt synes utskottet den omständigheten att, på sätt jämväl
framgår av lantbruksstyrelsens yttrande, en icke obetydlig tillbakagång
skett i priset på svenskt smör i den engelska marknaden förtjänt av synnerlig
uppmärksamhet, även om glädjande nog en viss stigande tendens
härutinnan nu åter torde kunna förmärkas. Enligt vad som framgår av
lantbruksstyrelsens ovanberörda utlåtande följer styrelsen med oavlåtlig
uppmärksamhet förhållandena på ifrågavarande område och har så vitt
utskottet kan finna redan vidtagit eller föreslagit åtskilliga för befordrande
av ifrågavarande syfte betydelsefulla åtgärder. De i förevarande motioner
påtalade förhållandena synas därvid ock hava varit föremål för styrelsens
överväganden. På grund härav och då utskottet förutsätter, att lantbruksstyrelsen
jämväl i fortsättningen kommer att med uppmärksamhet följa
förhållandenas utveckling, anser sig utskottet sakna anledning nu föreslå
igångsättande av någon särskild utredning i ärendet.
Beträffande Kungl. Maj:ts förevarande framställning i vad densamma
innefattar anvisande av medel till anställande hos svenska smörprovningarna
av två mejerikonsulenter har som ovan nämnts i motionen II: 112
rykats avslag med hänsyn till att enligt motionärernas mening en utredning
av frågan om informationsverksamhetens ordnande av samma anledning
som under näst föregående punkt nämnts borde komma till stånd. I
motionen 11:194 åter föreslås under hänvisning till det trängande behovet
av ökade konsulentkrafter anvisande av 45,000 kronor för anställande inom
hushållningssällskapen av 10 mejerikonsulenter.
Med hänsyn till den vikt, utskottet på sätt ovan antytts tillmäter frågan
om höjande av det svenska smörets kvalitet och förbättrande av dess anseende
på världsmarknaden, och då en åtgärd i här föreslagen riktning bör
Jordbruksutskottets utlåtande Nr I.
65
vara ägnad att i sin män befordra detta syfte, vill utskottet förorda eu sådan
åtgärd. Utskottet anser sig härvid böra ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag,
därvid utskottet vill erinra om lantbruksstyrelsens uttalande, att, om
man ser närmast på den för närvarande mest aktuella frågan eller smörtillverkningen
och särskilt smörexporten, den av Kungl. Maj:t föreslagna
åtgärden torde vara fullt tillfredsställande och måhända med hänsyn till
den erfarenhet på området, dessa konsulenter måste få, till och med att
föredraga framför det i motionen II: 194 upptagna förslaget.
Av det anförda följer, att utskottet icke kan biträda vare sig motionen
11:112 i nu förevarande avseende eller motionen 11:194. Ej heller kan
utskottet av motsvarande skäl, som anförts under nästföregående punkt,
biträda motionen II: 112 i övrigt.»
Under åberopande av det anförda hemställde utskottet, dels att riksdagen
måtte med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning och med avslag
å motionen 11:194 ävensom å motionen 11:112 i vad rörde anslag för
anställande hos svenska smörprovningarna av två mejerikonsulenter till
statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m. anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor, dels ock att
motionerna 1:159 och II: 247 ävensom motionen II: 112 i vad rörde punkt
90 i nionde huvudtiteln i övrigt måtte i den mån de ej kunde anses besvarade
genom vad utskottet anfört och hemställt icke föranleda någon
riksdagens åtgärd.
I de nu väckta motionerna 1:119 och II: 202 framhålles mejerihanteringens
betydelse för den ekonomiska bärkraften av såväl det större som det mindre
jordbruket och hurusom det ekonomiska utbytet av nämnda hantering i hög
grad är beroende av en på lämpligt sätt organiserad smörexport. Efter att
hava konstaterat den nedgång i priset på svenskt smör å den engelska marknaden
som under senare år ägt rum finner motionärerna detta stå i samband
med vissa missförhållanden å ifrågavarande område. I motionerna
erinras om det förlidet år föreliggande förslaget om anvisande av anslag
för anställande av 10 mejerikonsulenter —- vilket förslag upptagits i den
nu väckta motionen 1:177 — och om de genom riksdagens beslut 1927 inrättade
två mejerikonsulenterna vid svenska smörprovningarna, och framhålla
motionärerna bland annat, att de sistnämnda två konsulenterna kunde
förutsättas utöva en rådgivande verksamhet endast beträffande de i svenska
smörprovningarna deltagande mejerierna. Andra mejerier, bland dem samtliga
norrlandsmejerier, kunde däremot icke erhålla någon nytta av dem.
Smörprovningarnas konsulenter finge icke den intima kontakt med mejerierna,
som de ursprungligen av lantbruksstyrelsen föreslagna mejerikonsulenterna
i landets olika delar beräknats erhålla, och smörprovningarnas
konsulenter kunde enligt motionärernas mening icke heller i andra avseenden
ersätta de av lantbruksstyrelsen tilltänkta. Motionärerna, som icke velat
göra något uttalande om lämpligaste antalet konsulenter, hava funnit denna
fråga böra bli föremål för utredning. Vidare framhålles i motionerna, att
mejeriärendenas vikt och art kräva handläggning inom lantbruksstyrelsen
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.) 5
66
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
av en speciell fackman, och ifrågasattes i sådant syfte, att dessa ärenden avskiljas
från lantbruksstyrelsens lantbruksbyrå för att överföras till tjänsteman
med självständig föredragningsrätt och därmed förenat ansvar. I fråga
om de kommersiella förhållandena, vartill motionärerna räknat transportförhållandena,
påkallade dessa beträffande sjötransporterna för smör särskild
uppmärksamhet. Motionärerna framhålla sålunda, hurusom å traden Göteborg—Hull,
varå det mesta smöret skeppades från Göteborg till England,
exporten syntes vara mindre väl ordnad, i det att i många fall kylbåtar saknades.
Detta hade sin förklaring däri, att de utskeppade jämförelsevis små
och oregelbundna kvantiteterna omöjliggjort för vederbörande rederi att
vidtaga särskilda anordningar för denna smörexport. I samband härmed
stode frågan, om icke smörexporten lämpligen borde liksom i Finland koncentreras
till en enda exporthamn, och syntes motionärerna, att vid en
utredning i detta avseende förutsättningarna att göra Malmö till ensam exporthamn
i första hand borde undersökas med hänsyn till smörexportens
omfattning från denna ort. Slutligen lämnade försäljningssättet för smöret
fortfarande åtskilligt övrigt att önska. Exportens fördelning på ett flertal
exportörer, växlingarna i den till Tyskland respektive England exporterade
kvantiteten samt det sätt, varpå affärsuppgörelser skedde, vore enligt motionärernas
mening bidragande orsaker till ett mindre tillfredsställande pris
på det svenska smöret i utlandet. Dessa förhållanden, liksom ock i vad
mån anledning skulle finnas för införande liksom i Danmark av datumstämpling
å svenska smöret, syntes motionärerna böra närmare undersökas.
Utskottet har redan i sitt ovanberörda utlåtande förlidet år uttalat, att
det enligt utskottets mening vore en angelägenhet av stor vikt, att intet
underlåtes, som kan vara ägnat att främja det syfte, som jämväl avses
med de nu i ämnet väckta motionerna, och utskottet ansåg särskilt den
omständigheten, att på sätt i motionerna 1:119 och II: 202 också nu framhållits
en icke obetydlig tillbakagång skett i priset på svenskt smör å den
engelska marknaden, förtjänt av synnerlig uppmärksamhet. Av i utlåtandet
angivna skäl fann sig emellertid utskottet då sakna anledning föreslå igångsättande
av någon särskild utredning i ärendet.
Emellertid kvarstå, såsom i de två förstnämnda nu förevarande motionerna
understrukits, å ifrågavarande område vissa allvarliga missförhållanden.
Med hänsyn till de stora värden, som i ifrågavarande avseende
stå på spel, vill utskottet nu biträda, att en undersökning omedelbart
kommer till stånd för utrönande av möjligheterna och lämpligaste sättet för
undanröjande av dessa missförhållanden. Beträffande de i sådant avseende
framkomna uppslagen åsyfta dessa först dels en förbättrad konsulent- och
upplysningsverksamhet och dels en mera fackmässig och självständig handläggning
av mejeriärenden i lantbruksstyrelsen. I förra avseendet har ju
ett steg i angivet syfte tagits genom inrättande av de båda konsulentbefattningarna
vid svenska smörprovningarna och ehuru resultatet av den
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
(>7
sålunda åvägabragta ökade samverkan mellan provningarna och exportmejerierna
icke ännu kan överblickas, hava enligt vad departementschefen
i sitt ovanberörda yttrande anfört goda verkningar därav redan kunnat
skönjas. Även om utskottet givetvis fullt uppskattar betydelsen av en rationellt
bedriven upplysningsverksamhet och även anser, att denna fråga är
förtjänt av ytterligare övervägande, finner utskottet likväl tillräcklig anledning
icke föreligga att på sätt i motionen 1:177 åsyftas utan vidare förorda
en utökning av antalet statsavlönade tjänstemän på ifrågavarande område.
Körande tanken på en särskild byrå för mejeriärenden i lantbruksstyrelsen,
med vars inrättande givetvis skulle följa icke obetydligt ökade kostnader
för staten, vill utskottet erinra om möjligheten att tillgodose det i
motionerna framhållna behovet i förevarande avseende genom den på området
speciellt sakkunniga person, som lantbruksstyrelsen har till sitt förfogande i
statskonsulenten i mejerihushållning, vilken det åligger att biträda vid handläggning
av hithörande ärenden. Uteslutet torde emellertid icke vara, att
inom ramen för lantbruksstyrelsens nuvarande organisation vissa jämkningar
kunna efter närmare undersökning av förhållandena vidtagas för ett
bättre tillgodoseende av den centrala handläggningen av mejeriärendena.
Viktigast är emellertid enligt utskottets mening ett tillfredsställande
ordnande av den kommersiella sidan å ifrågavarande område, vilken
såsom motionärerna framhållit lämnar rum för befogade erinringar. De i
motionerna antydda utvägarna i detta avseende, vilka med framgångsrikt
resultat anlitats i Finland utan något direkt ingripande från statens
sida, finner utskottet förtjänta av allvarligt övervägande, och vill utskottet
härvid särskilt betona, att jordbrukarnas eget stora intresse å förevarande
område påkallar, att från deras sida allt göres för åvägabringande av gynnsammast
möjliga förhållanden. Den medverkan, som från statens sida närmast
torde kunna ifrågakomma, hänför sig till den enligt utskottets mening
betydelsefulla frågan om smörexportens koncentrering.
Vid den förutsättningslösa utredning, som utskottet sålunda tillstyrker,
torde jämväl andra hithörande spörsmål såsom exempelvis informationens
lämpliga ordnande kunna bliva föremål för undersökning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) till statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m.
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor,
2) i anledning av de i ämnet väckta motionerna 1:119
och 177 samt II: 202 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om utredning rörande de åtgärder, som kunna vara
erforderliga för avhjälpande av de i vissa avseenden
otillfredsställande förhållanden, som för närvarande råda
i fråga om smörexporten, samt, i den mån så kan finnas
68
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
erforderligt, om framläggande för riksdagen av de förslag,
vartill utredningen kan giva anledning.
Understöd åt 82:o) Understöd åt föreningar för jordbrukskredit. Under punkt 81 har
^jordbruks" Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till understöd åt föreningar för jordkredit.
brukskredit anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av
[81.] 25,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
83:o) Jordbrukarungdomens förbund. Under punkt 82 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund
för främjande av dess verksamhet under kalenderåret 1928 anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 15,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Landsbygdens 84:o) Landsbygdens elektrifiering. Under punkt 83 har Kungl. Maj:t
elektrifiering. föresiagit riksdagen att för främjande av en planmässig organisation och
^•1 utveckling av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Jordbrukarungdomens
förbund.
[82.]
Statens egna*
hemss t yr else.
[84.1
Egnahcmsbildning, kolonisation och grundform
bättringar ni. in.
85:o) Statens egnahemsstyrelse. Under punkt 84 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet som må varda
riksdagen förelagd, för statens egnahemsstyrelse beräkna för budgetåret
1928—1929 ett belopp av 43,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Förvaltnings- 86:o) Förvaltningsbidrag till egnahemsläneförrnedlarna. Under punkt 85
bidrag tM ]lar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
förmedlarna, i ämnet som må varda riksdagen förelagd, till förvaltningsbidrag till
[85.] egnahemslåneförmedlarna beräkna för budgetåret 1928 1929 ett belopp av
820,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
69
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
87:o) Statsbidrag till hushållningssällskap för jordförmedlings- och
jordanskaffningsverksamhet. Under punkt 86 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet som må varda riksdagen
förelagd, för utlämnande av statsbidrag till hushållningssällskap för jordförmedlings-
och jordanskaffningsverksamhet beräkna för budgetåret 1928—
1929 ett belopp av 125,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
88:o) Premielån till egnahemslåntagare. Under punkt 87 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må
varda riksdagen förelagd, för utlämnande av premielån till egnahemslåntagare
för nyodlings- och nybyggnadsarbeten beräkna för budgetåret 1928—
1929 ett belopp av 725,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
89:o) Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
m. fl. I förslaget till riksstat för budgetåret 1928 — 1929 har Kungl. Maj:t
upptagit ordinarie förslagsanslaget till odlings- och byggnadshjälp åt innehavare
av odlingslägenheter m. fl. med oförändrat belopp 200,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 199 och 200.)
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt till utskottet hänvisad motion nr 72 av herrar Brännström och
Lövgren i Nyborg, vari hemställts, att riksdagen måtte till nyodlingsbidrag utan
återbetalningsskyldighet åt innehavare av skogstorp och odlingslägenheter å
kronoparker i Norrland och Dalarna såsom reservationsanslag för budgetåret
1928—1929 anvisa ett belopp av 250,000 kronor, att utgå i enlighet med vad
vissa i motionen omförmälda sakkunniga i skrivelse till domänstyrelsen
den 29 november 1926 föreslagit.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Vid framläggande för 1925 års riksdag av förslag angående kolonisation
å kronoparker i Norrland och Dalarna uttalade departementschefen, att, ehuru
åtgärder väl torde kunna vara motiverade i syfte att förbättra ställningen
för innehavare av redan upplåtna skogstorp och odlingslägenheter ävensom
för reformering av grunderna för ett eventuellt fortsatt upplåtande av sist
-
Statsbidrag
till hushållningssällskap
för jordförmedlings-
och
jordanskaffninqsverksanvhet.
[86.]
Premielån till
egnahemslåntaqare.
[87.]
Odlings- och
byggnads
hjälp åt innehav
are av
odling slägenheter
m. fl.
[88.]
Motion.
70
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
nämnda lägenheter, han dock av vissa antydda skäl ej vore beredd att då
framlägga förslag i hithörande frågor. Han ansåg emellertid, att frågan
borde göras till föremål för ytterligare undersökning, och hyste han förhoppning,
att frågan om skogstorparnas och odlingslägenhetsinnehavarnas ställning
skulle kunna inom en nära framtid framläggas till vidare omprövning.
I väckta motioner uttalades önskvärdheten av att riksdagen begärde, att
Kungl. Maj:t snarast, om möjligt redan till 1926 års riksdag, framlade förslag
angående omförande till kolonat av skogstorp och odlingslägenheter
och vissa andra nybyggen inom de sex nordligaste länen.
I sitt i ärendet avgivna av riksdagen godkända utlåtande nr 67 underströk
jordbruksutskottet önskvärdheten av att frågan om beredande av en
förbättrad ställning för ifrågavarande äldre lägenhetsinnehavare å kronoparkerna
i de sex nordligaste länen snarast toges under omprövning.
I enlighet med av Kungl. Maj:t erhållet bemyndigande hade domänstyrelsen
uppdragit åt tre särskilda sakkunniga att verkställa utredning rörande
förevarande fråga. Sedan de sakkunniga funnit det omöjligt slutföra sitt
uppdrag i tid för att utredningen i sin helhet och därav föranledda förslag
skulle kunna föreläggas 1927 års riksdag, hemställde de i skrivelse till domänstyrelsen
den 29 november 1926, att domänstyrelsen ville i underdånig
framställning hemställa, att Kungl. Maj:t måtte till 1927 års riksdag framlägga
förslag om, att till nyodlingsbidrag utan återbetalningsskyldighet åt
innehavare av skogstorp och odlingslägenheter i Norrland och Dalarna måtte
för budgetåret 1927—1928 anvisas ett belopp av 250,000 kronor att ställas
till domänstyrelsens förfogande för disponerande i huvudsak i enlighet med
av de sakkunniga framställt förslag.
I skrivelse den 2 december 1926 till chefen för jordbruksdepartementet
hade domänstyrelsen i anledning av de sakkunnigas berörda framställning
anfört följande.
»Den av de sakkunniga förebragta utredningen är knapphändig, och låter
det sig icke göra att av densamma utläsa, huru de sakkunniga beräknat
storleken av det anslag de ansett böra begäras av nästa års riksdag. Om
styrelsen ock kan förstå de motiv, som föranlett de sakkunniga att utbryta
frågan om nyodlingsbidrag åt förenämnda lägenhetsinnehavare, är styrelsen
emellertid icke för egen del beredd att på grundvalen av den förebragta utredningen
taga ställning till frågan i princip och ännu mycket mindre i
stånd att uttala sig om storleken av det anslag, som eventuellt borde begäras.
Men även om så vore, att domänstyrelsen ansåge sig för sin del
färdig att taga ställning till de sakkunnigas förslag, synes det nödvändigt
att i ärendet höra ortsmyndiglieterna, innan frågan bringas inför Kungl.
Maj:t.
Då domänstyrelsen alltså ansett sig icke böra vidtaga av de sakkunniga
föreslagen åtgärd, har styrelsen emellertid velat anmäla frågan för Herr
Statsrådet.
Till slut vill styrelsen framhålla, att ett fördröjande av denna frågas avgörande
under ett år icke synes böra bliva till allt för stort men för de
lägenhetshavare, som därav beröras, om hänsyn tages till att dessa kunna
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
71
bliva delaktiga av det statsbidrag 1925 års kolonisationssakkunniga i betänkande
den 18 oktober 1926 föreslagit skola utgå till nyodling och betesförbättring
å ofullständiga jordbruk.»
I två vid 1927 års riksdag väckta likalydande motioner, 1:109 och II: 190,
hade de sakkunnigas berörda förslag upptagits.
I sitt över motionerna avgivna utlåtande nr 61 anförde utskottet följande:
»På de av domänstyrelsen anförda skäl finner sig utskottet icke kunna
redan nu taga definitiv ställning till det i motionerna framställda förslaget.
Då emellertid innevarande riksdag på framställning av Kungl. Maj:t beviljat
ett anslag av 400,000 kronor för statsbidrag till nyodling och betesförbättring
å ofullständiga jordbruk, av vilket anslag jämväl de nu ifrågavarande
lägenhetsinnehavarna kunna bliva delaktiga, synes ett fördröjande
med denna frågas avgörande icke böra föranleda några mera avsevärda
olägenheter.»
I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionerna icke någon
riksdagens åtgärd.
Departementschefen har i yttrande till statsrådsprotokollet under denna
punkt beträffande den i motionen upptagna frågan meddelat, att de sakkunniga
numera slutfört utredningen och att denna den 2 juli 1927 överlämnats
till domänstyrelsen.
Enligt vad departementschefen inhämtat, torde domänstyrelsen komma att
inom närmaste tiden till Kungl. Maj:t ingiva nämnda utredning jämte eget
yttrande däröver. Huruvida eventuellt förslag i ämnet må hinna föreläggas
1928 års riksdag, bleve beroende av den tid, som kunde påkallas för ärendets
vidare beredning.
På sätt departementschefen anfört och jämväl i motionen erinrats har
visserligen de ifrågavarande av domänstyrelsen tillkallade sakkunniga numera
avgivit den av dem slutförda utredningen. Domänstyrelsen har emellertid
enligt vad utskottet förvissat sig om ännu icke själv avgivit utlåtande
i ärendet. Utskottet måste givetvis med hänsyn till det ändamål, varom
här är fråga, finna det beklagligt, att ärendet ännu icke föreligger i så utrett
skick, att utskottet anser sig kunna taga definitiv ståndpunkt till det i
nu förevarande motion framställda förslaget. Utskottet vill emellertid erinra,
att utskottet under punkt 94 här nedan kommer att föreslå en höjning
till 800,000 kronor av förenämnda anslag för statsbidrag till nyodling och
betesförbättring å ofullständiga jordbruk, varav jämväl de nu ifrågavarande
lägenhetsinnehavarna kunna bliva delaktiga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att ordinarie förslagsanslaget till odlings- och byggnadsväg
åt innehavare av odlingslägenheter m. fl. må
i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföras med
oförändrat belopp 200,000 kronor,
Utskottet.
72
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
2) att förevarande motion II: 72 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
90:o) Kolonisation å vissa kronoparker. Under punkt 89 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att
a) för kolonisationsverksamhetens bedrivande å kronoparker i Norrland
och Dalarna anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 240,000 kronor,
h) medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga vederbörande kolonisationsnämnd
att, där kolonat, utlagt före den 1 juli 1925, prövats böra såsom
för kolonisationsändamål olämpligt nedläggas, försälja å kolonatet uppförd
byggnad samt i nämndens räkenskaper avskriva den förlust, som må uppkomma
vid försäljningen.
(Statsrådsprotokollet sid. 200—205.)
Vid 1918 års riksdag beslöts anordnande av kolonisationsförsök å vissa
kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län (prop. nr 198; R. skr. nr
173). Kolonisationsverksamheten skulle ske i huvudsaklig överensstämmelse
med av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet i propositionen tillstyrkt
förslag. Vid 1919—1924 års riksdagar beslöts igångsättande av
ytterligare kolonisationsförsök å kronoparker i Norrland och Dalarna, vilka
skulle äga rum enligt i allt väsentligt samma grunder, som stadgats för
1918 års försök. För de sålunda beslutade kolonisationsförsöken, jämte den
enligt beslut vid 1921 års riksdag medgivna omföringen till kolonat av
vissa krononybyggen å Abmobergets kronopark i Västerbottens län, har
riksdagen anvisat anslag å sammanlagt 6,165,500 kronor, därav för budgetåret
1927—1928 230,000 kronor.
Sedan viss omläggning av kolonisationsverksamheten å kronoparker i
Norrland och Dalarna blivit vid 1925 års riksdag beslutad (prop. nr 90;
R. skr. nr 299), fann Kungl. Maj:t gott att den 26 juni 1925 dels utfärda
kungörelse (nr 291) angående allmänna grunder för upplåtande av kolonat
å kronoparker i Norrland och Dalarna, dels ock godkänna vissa tilläggsbestämmelser
att gälla för äldre kolonat. Sistnämnda bestämmelser innehöllo,
jämte annat, att på kolonaten belöpande skatt och allmän tunga
skulle under den tid, kolonist innehade kolonatet med nyttjanderätt, betalas
av staten. Den 18 december 1925 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse (nr
486) med tillämpningsföreskrifter till nämnda kungörelse. Slutligen utfärdade
Kungl. Maj:t den 17 december 1926 kungörelser (nr 511 och 515) om
ändringar i vissa delar av nyssberörda kungörelser nr 291 och 486/1925.
Jämlikt de i ämnet 1925 antagna förändrade bestämmelserna handläggas
frågor om kolonisationsåtgärder numera av fyra särskilda kolonisationsnämnder,
nämligen en för Norrbottens län, en för Västerbottens län, en
för Jämtlands och Västernorrlands län samt en för Gävleborgs län. Därjämte
har Kungl. Maj:t uppdragit åt domänstyrelsen att tillsvidare fullgöra
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
73
kolonisationsnämnd tillkommande åligganden rörande inom Kopparbergs län
beslutat kolonisationsområde.
Kolonisationsnämnderna och domänstyrelsen hava framställt följande an -
slagsäskanden för budgetåret 1928—1929, nämligen
Norrbottens läns kolonisationsnämnd ........................................ kronor 125,600
Västerbottens » » ........................................ » 120,000
Jämtlands och Västernorrlands läns kolonisationsnämnd .... » 30,300
Gävleborgs läns kolonisationsnämnd ........................................ » 7,250
Domänstyrelsen............................................................................... » 3,950
tillhopa kronor 287,100.
Av statsrådsprotokollet under denna punkt inhämtas, att Kungl. Maj:t
genom särskilda beslut medgivit försäljning av åbyggnaderna å vissa till
nedläggande föreslagna kolonat å Djupsjö och Ansjö kolonisationsområden,
under det att två framställningar om liknande försäljningar från andra
kolonat äro beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Angående ifrågavarande
försäljningar har departementschefen anfört följande.
»Vad angår omförmälda ärenden beträffande försäljning av åbyggnaderna
å vissa till nedläggande föreslagna kolonat å Djupsjö och Ansjö kolonisationsområden,
synes, med anmälan på sätt ovan skett av de av Kungl. Maj:t
beslutade försäljningarna, riksdagens tillstånd böra utverkas till avskrivning
i vederbörande kolonisationsnämnders räkenskaper av de förluster, som
för kronan kunna komma att uppstå vid försäljningarna.
Emellertid föreligger såsom förut nämnts ytterligare två ansökningar om
liknande försäljning, och framdeles torde måhända komma att befinnas
lämpligt, att ytterligare ett och annat av de före den nuvarande kolonisationsnämndsinstitutionens
tillkomst den 1 juli 1925 utlagda kolonaten nedlägges
och därå uppförda byggnader avyttras. Med rätten att i dylika fall
försälja byggnaderna bör även förknippas befogenhet för Kungl. Maj:t att
förordna om avskrivning i vederbörande kolonisationsnämnds räkenskaper
av vid försäljning uppkommen förlust. Vid dylik försäljning inflytande
belopp torde böra användas för det med ifrågavarande anslag avsedda ändamål
och tagas i beräkning vid anvisande av medel för vederbörande kolonisationsnämnds
verksamhet. Anledning att vid anslagets bestämmande taga
hänsyn till dessa försäljningsmedel synes ej föreligga på grund av de jämförelsevis
obetydliga beloppen samt ovissheten om tiderna för deras inbetalande.
Spörsmålet om den ersättning, som tilläventyrs i nu föreliggande fall må
anses böra tillkomma domänstyrelsen för virke vid kolonats bebyggande, torde
böra bliva beroende på avgörandet av flågan, huruvida och i vad mån ersättning
över huvud skall beredas domänfonden för skogstilldelning åt kolonaten.»
Då för kolonisationsverksamhet för nästkommande budgetår ett belopp av
287,100 kronor anses erforderligt, men en behållning å anslaget av omkring
47,000 kronor påräknas vid utgången av innevarande budgetår, skulle för budget
-
74
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Kolonisationsverksamheten
å Alträsks
kolonisationsområde.
[90.]
TJtslcottet.
året 1928—1929 behov föreligga av en medelsanvisning å 240,100 kronor,
avrundat till 240,000 kronor.
På sätt departementschefen i ärendet erinrat hänför sig det föreslagna
anslaget — med undantag för en post å 5,000 kronor för planläggning av
nya kolonat i Västerbottens län — till fullföljande av kolonisationsarbetet
å redan beslutade kolonisationsområden.
Då Kungl. Maj:ts framställning icke föranleder någon utskottets erinran,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) för kolonisationsverksamhetens bedrivande å kronoparker
i Norrland och Dalarna anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 240,000 kronor,
b) medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga vederbörande
kolonisationsnämnd att, där kolonat, utlagt
före den 1 juli 1925, prövats böra såsom för kolonisationsändamål
olämpligt nedläggas, försälja å kolonatet
uppförd byggnad samt i nämndens räkenskaper avskriva
den förlust, som må uppkomma vid försäljningen.
91:o) Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde. Under
punkt 90 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till gäldande av
vissa av kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde i Norrbottens
län föranledda utgifter anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
förslagsanslag av 3,900 kronor.
För budgetåret 1927—1928 har av riksdagen till gäldande av vissa av
kolonisationsverksamheten föranledda utgifter anvisats ett extra förslagsanslag
av 7,250 kronor. Härav beräknas 5,100 kronor till krono- och kommunalutskylder
sammanhängande därmed, att enligt upplåtelsevillkoren nybyggare
under de första 15 åren åtnjuter frihet från utlagor och onera för
lägenheten. Inkomsterna vid verksamheten under nämnda budgetår upptagas
till 510 kronor.
För budgetåret 1928—1929 beräknas utgifterna till 4,911 kronor, därav
2,350 kronor avses till krono- och kommunalutskylder, och inkomsterna,
inbegripet beräknad kassabehållning vid budgetårets början, till 1,010 kronor.
Det erforderliga anslaget har således beräknats till i avrundat tal 3,900 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till gäldande av vissa av kolonisationsverksamheten
å Alträsks kolonisationsområde i
Norrbottens län föranledda utgifter anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra förslaganslag av 3,900 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
75
92:o) Statens avdikningsanslag. Under punkt 91 har Kungl. Maj:t före- Matens avd.k
''
^ rang anslag.
slagit riksdagen ,
a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret 1928—1929 bevilja L
statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa högst 3,100,000 kronor;
samt
b) anvisa för budgetåret 1928—1929 under benämningen statens avdikningsanslag
ett extra reservationsanslag av 2,600,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 206—208.)
I detta sammanhang bar utskottet till behandling förehaft en inom andra Motion.
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 203 av herr Nilsson i
Antnäs m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att statsbidrag
från statens avdikningsanslag må till företag inom Norrland och Dalarna
samt inom de delar av Värmlands och Örebro län, som angivas i kungörelsen
den 11 juni 1926 angående villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag
(nr 257), av Kungl. Maj:t kunna beviljas till högst hälften av
den utav Kungl. Maj:t godkända kostnaden såväl för torrläggningsarbetet,
teg- eller täckdikning däri ej inberäknad, som ock för undersökningen och
förrättningen jämte erforderliga kartor och handlingar.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av
myrutdikningar och vattenavtappningar har riksdagen tidigare — under en
lång följd av år — anvisat anslag, vilka gått under benämningarna »norrländska
avdikningsanslaget», avsett för Norrland och Dalarna, samt »allmänna
avdikningsanslaget», avsett för rikets övriga delar.
Enligt de ursprungligen gällande bestämmelserna utgick bidrag endast till
företag, som avsåg uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning
av frostländighet för närliggande bygd. Däremot kunde bidrag icke
erhållas för avdikning av redan odlad jord. Efter framställning av riksdagen
kom emellertid ändring härutinnan till stånd genom kungörelsen den
28 juli 1916 (nr 376). Enligt denna kungörelse voro villkoren för erhållande
och tillgodonjutande av statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget av i
huvudsak följande innebörd.
Anslaget avsåg understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och
Dalarna. Bidrag utgick till företag, som avsåg uppodling av till åker eller
äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd
eller utdikning av redan odlad jord. De båda förstnämnda slagen av företag
ägde visst företräde framför utdikning av redan odlad jord. Bidraget
kunde av Kungl. Maj:t bestämmas till högst hälften av såväl den enligt
fastställd arbetsplan beräknade kostnaden för vattenavledningen och sådan
avdikning, som ej var att hänföra till teg- eller täckdikning, som ock den
av lantbruksstyrelsen godkända kostnaden för undersökningen och förrättningen
samt för statsbidragets erhållande erforderliga kartor och handlingar.
Den omständighet, att företaget åtnjöt lån ur odlingslånefonden, utgjorde
76
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
icke hinder för bidrags beviljande. Sedan statsbidrag beviljats, avslutades
kontrakt om arbetets utförande, varefter bidraget utanordnades från statskontoret
efter tillstyrkan av lantbruksstyrelsen i mån av arbetets fortgång.
Villkoren för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag från allmänna
avdikningsanslaget skilde sig från motsvarande bestämmelser för norrländska
avdikningsanslaget i huvudsakligen följande avseenden.
Från allmänna avdikningsanslaget, som avsåg understödjande av företag
inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna, utgick bidrag till högst
eu tredjedel av kostnaden, då fråga var om avdikning av till åker eller
äng lämplig jord eller redan odlad jord, samt till högst hälften av kostnaden,
då fråga var om avdikning av sådan mark, vars torrläggning avsåg endast
minskning av frostländighet för närliggande bygd.
Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition den 5 februari 1926, nr 82,
angående statens understödsverksambet till främjande av avdikning av viss
mark och inom riksdagen i ämnet väckta motioner beslöt 1926 års riksdag,
jämte annat, att godkänna ändrade grunder för understödjande medelst
statsbidrag utan återbetalningsskyldigliet av sådana torrläggningsföretag,
vilka avsåge böjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till dess
utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- och betesvall. I samband härmed
beslöts jämväl sammanslagning av norrländska och allmänna avdikningsanslagen
till ett för riket gemensamt anslag, benämnt »statens avdikningsanslag».
Gällande villkor för statsbidrag från statens avdikningsanslag äro meddelade
i kungörelse den 11 juni 1926 (nr 257) med nedan angiven ändring. Rörande
bestämmelserna i denna kungörelse må följande framhållas. Enligt mom. 1 kan
Kungl. Maj:t från avdikningsanslaget anvisa statsbidrag till utförande av sådana
torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan bos mark med
hänsyn till dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- och betesvall. I
mom. 2 stadgas, bland annat, att förslag till utförande av företag, vartill statsbidrag
sökes, skall vara upprättat vid syneförrättning enligt bestämmelserna
i 10 kap. vattenlagen. Mom. 4 avhandlar frågan om statsbidragets storlek.
Enligt första stycket av detta moment kan statsbidrag beviljas till högst
en tredjedel av den utav Kungl. Maj:t godkända kostnaden såväl för torrläggningsarbete,
teg- eller täckdikning däri ej inberäknad, som ock för undersökningen
och förrättningen jämte erforderliga kartor och handlingar; dock
kan beträffande företag inom Norrland och Dalarna ävensom vissa angivna
delar av Värmlands och Örebro län, vari ingår mark, som icke tagits i
anspråk för i mom. 1 angivna ändamål, bidraget uppgå till högst hälften
av samma kostnad. I andra stycket av mom. 4 föreskrives, att, i den män
båtnadsvärdet överstiger kostnaden, bidraget skall undergå skälig minskning.
Slutligen må erinras, att i tredje stycket av samma moment stadgas,
att beträffande de undantagsfall, där statsbidrag må beviljas, ehuru kostnaden
överstiger båtnadsvärdet, bidraget skall med tillämpning i övrigt av de i momentets
första stycke angivna grunder beräknas med hänsyn till nämnda värde.
I överensstämmelse med beslut vid 1927 års riksdag (kungörelsen den 27
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
77
juni 1927 nr 276) liar därefter ovanberörda bestämmelse om statsbidragets
storlek undergått dels sådan jämkning, att högre bidragskvot än en tredjedel
av kostnaden kan utgå beträffande företag jämväl inom rikets mellersta och
södra delar, i den mån odlingsbar mark ingår i företaget, dels ock sådant
förtydligande i fråga om bidragskvotens storlek inom gränserna högst en
tredjedel till högst hälften av kostnaden, att beträffande företag, vari ingår
mark, som icke tagits i anspråk för i mom. 1 angivna ändamål, bidraget
kan utgå till högst hälften av kostnaden därvid det högre bidraget skall
beräknas endast för sådan i företaget ingående fastighet, för vilken torrläggningen
av den oodlade marken är av minst samma betydelse för
fastighetens deltagande i företaget som torrläggningen av däri inbegripen
odlad jord.
Den väckta motionen avser att beträffande företag inom Norrland och
Dalarna samt inom de delar av Värmlands och Örebro län, som angivas i
förenämnda kungörelse nr 257/1926, borttaga den ovan berörda bestämmelsen
om bidragskvotens bestämmande i förhållande till betydelsen för respektive
fastigheter av den i företaget ingående oodlade jorden. Enligt motionärernas
mening innebär statsbidragets beräkning efter ett lägre kvottal, då det till
avdikning ifrågasatta området utgöres av redan odlad jord, en påtaglig orättvisa.
Särskilt gällde detta landets nordliga delar, där på grund av de med
utdikning förenade kostnaderna odling ofta verkställdes även å sådana marker,
som ur torrläggningssynpunkt lämnade åtskilligt övrigt att önska.
När sedermera möjlighet yppades att verkställa utdikningen med tillhjälp
av statsbidrag, komme, framhålles i motionen, enligt de nu gällande bestämmelserna
den företagsamma odlaren att bestraffas för sin odlingsflit, genom
att bidraget för hans del räknades efter ett lägre kvottal än vad fallet vore
för grannen, vilken i stället bleve belönad med ett högre bidrag, ehuru han
saknat och kanske även i fortsättningen komme att sakna intresse för att
genom odling förbättra sin jord. Dylika följder av visad företagsamhet
vore enligt motionärernas mening uppenbarligen icke ägnade att uppmuntra
odlingsverksamheten. Då det därjämte vore av stor vikt, att redan odlad
jord bleve så torrlagd, att densamma lämnade högsta möjliga avkastning,
syntes motionärerna inga skäl föreligga för statsbidragets beräknande efter
olika bidragskvot vid olika slag av mark.
Slutligen har i motionen framhållits, att den nu gällande bestämmelsen
om olika storlek av bidraget till odlad och oodlad jord medförde såväl ökat
arbete för de redan förut strängt upptagna förrättningsmännen och sålunda
uppskov med bidragets beviljande som även ökade förrättningskostnader. I
sistnämnda avseende erinra motionärerna särskilt därom, att det vid behandlingen
under 1926 års riksdag av frågan om skärpning i vissa avseenden
av bidragsvillkoren från olika håll framhölls såsom särskilt angeläget,
att någon nämnvärd ökning av förrättningskostnaderna icke måtte därav
bliva en följd.
Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet intet att
erinra.
Utskottet.
78
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Beträffande den väckta motionen delar utskottet i princip motionärernas
uppfattning, att betänkliga olägenheter kunna vara förbundna med upprätthållande
i förevarande avseende av bestämmelsen om olika bidragskvot för
odlad och oodlad jord. Redan den omständigheten, att man förlidet år
måste för att möjliggöra tillämpningen av 1926 års bestämmelser i förevarande
avseende införa en förtydligande bestämmelse, som kommer bidragskvotens
storlek att ytterst bliva beroende av ett subjektivt bedömande från
lantbruksstyrelsens sida, visar på de svårigheter, som rent bidragstekniskt
sett (båtnadsuppskattningen) vållas av olika bidragskvoter. Olägenheterna
härav för den enskilde jordbrukaren torde, på sätt i motionen påpekats, ligga
i öppen dag. Icke heller bör förbises det tidsödande arbete, som ifrågavarande
bestämmelser medföra för såväl statens lantbruksingenjörer som lantbruksstyrelsen,
varigenom, på sätt i motionen betonats, förorsakas icke blott
ett för bidragssökandena ofördelaktigt framflyttande av tidpunkten för bidragets
beviljande utan ock icke obetydligt ökade förrättningskostnader.
Utskottet är sålunda ense med motionärerna om att åtgärder böra vidtagas
i syfte att undanröja de sålunda påtalade olägenheterna genom en
övergång till lika bidragskvot för odlad och oodlad jord. I fråga härom bör
jämväl erinras, att för utdikningarna tidigare gällde, att statsbidrag icke
finge utgå till torrläggning av redan odlad jord, vilken bestämmelse
emellertid sedermera ersattes med stadgande om rätt till bidrag, vare sig
jorden vore odlad eller icke.
Å andra sidan kan utskottet icke finna någon anledning, varför statsmakterna
skulle med avseende å bestämmelsens tillämplighetsområde frånträda
sin genom förenämnda beslut vid 1927 års riksdag intagna ståndpunkt»
att mellersta och södra delarna av landet böra i fråga om möjlighet att
erhålla bidrag från statens avdikningsanslag likställas med landets nordligare
delar. Bidragstekniskt sett föreligga självfallet enahanda svårigheter vare
sig det rör ena eller andra delen av landet. Vad angår själva saken torde
liksom vid beslutet förlidet år kunna åberopas, att även inom mellersta och
södra delarna av riket i stor utsträckning finnas personer, som för utförande
av planlagt avdikningsföretag äro i hög grad beroende av att erhålla största
möjliga bidrag. Ur nationalekonomisk synpunkt lärer det vidare vara
minst lika betydelsefullt att vinna nya kulturområden i nämnda landsdelar
som i de mera nordligt belägna. Med hänsyn härtill och då man näppeligen
torde kunna enbart hänvisa till ett för mellersta och södra Sveriges vidkommande
i varje fall föreliggande intresse av utdikningar, utgår utskottet
från att jämväl i fortsättningen för hela landet enhetliga bestämmelser böra
gälla i förevarande avseende.
Beträffande de ekonomiska konsekvenserna för staten av ett inslående på den
nu ifrågasatta vägen torde därav givetvis föranledas vissa ökade utgifter. Det
är emellertid viktigt fasthålla, att någon rubbning icke avses i bestämmelsen»
att bidraget skall, i den mån båtnadsvärdet överstiger kostnaden, undergå skälig
minskning. Den odlade jordens stora omfattning i södra och mellersta Sve
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
79
rige och därmed i allmänhet följande jämförelsevis höga båtnadsvärden torde
vara en omständighet, vars betydelse vid bedömande av de ekonomiska verkningarna
i förevarande avseende icke bör förbises. Utskottet håller sålunda
före, att dessa verkningar för södra och mellersta Sveriges vidkommande i
ej obetydlig utsträckning komma att uppvägas av att statsbidraget står i omvänt
förhållande till båtnadsvärdet. Häri synes utskottet ock en viss borgen
ligga för att icke de nordligare delarna av landet med sin jämförelsevis
ringa odlade areal skola bliva lidande på den ifrågasatta förändrade ordningen
för statsbidragets utgående. Utskottet förutsätter för övrigt, att bestämmelser
komma att träffas, som trygga en så rättvis fördelning som
möjligt av tillgängliga anslagsmedel de olika landsdelarna emellan. Tilllika
utgår utskottet ifrån att, därest en utvidgning i antydd riktning av bidragsmöjligheterna
kommer till stånd, vederbörande myndigheter skola
vid avdikningsplanernas uppgörande iakttaga den försiktighet, som av
förhållandena kan vara påkallad. Staten torde för övrigt hava att genom
den totala anslagssummans avvägande reglera utgifterna för ifrågavarande
ändamål. Utskottet vill ock i detta sammanhang erinra om de i flera avseenden
skärpta bestämmelser för bidrags utgående, som införts genom ovanberörda
beslut vid 1926 års riksdag.
Med den nu angivna uppfattningen anser utskottet, som givetvis icke kan
utan närmare undersökning taga definitiv ståndpunkt till den upptagna
frågan, att denna bör göras till föremål för utredning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret
1928—1929 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag
å tillhopa högst 3,100,000 kronor; samt
b) anvisa för budgetåret 1928—1929 under benämningen
statens avdikningsanslag ett extra reservationsanslag
av 2,600,000 kronor;
2) i anledning av den i ämnet väckta motionen 11:203
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte, med beaktande av vad utskottet här ovan anfört,
verkställa utredning rörande förenklade bestämmelser i
fråga om statsbidrags utgående från statens avdikningsanslag
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kan föranleda.
93:o) Undersökning rörande åtgärder mot skadegörelse genom Umeälvens
och Yindelälvens översvämningar. Under punkt 92 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som må varda
riksdagen förelagd, för utredning och undersökning rörande åtgärder mot
skadegörelse av Umeälvens och Vindelälvens översvämningar för budgetåret
1928—1929 beräkna ett belopp av 13,000 kronor.
Undersökning
rörande åtgärder
mot
skadegörelse
genom Umeälvens
och
Vindelälvens
översvämningar.
[92.]
80 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Statsbidrag 94:o) Statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jord
till
nyodling bmk. Under punkt 93 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, för ut
och
betesi öt~
bättring & lämnande under år 1929 av statsbidrag till nyodling och betesförbättring å
■o/ullständiga ofullständiga jordbruk, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservajordbruk.
^jonsansiag av 600,000 kronor, därav intill 150,000 kronor må användas till
utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar.
(Statsrådsprotokollet sid. 209—211.)
Motioner. I anledning av denna framställning ha väckts följande till utskottet hänvisade
motioner, nämligen
1) nr 3 i första kammaren av herr Gabrielsson m. fl. likalydande med
nr 5 i andra kammaren av herr Lindman m. fl., vari hemställts, att riksdagen
ville för utlämmande under år 1929 av statsbidrag till nyodling och
betesförbättring å ofullständiga jordbruk anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av kronor 1,200,000, därav intill 300,000 kronor må
användas till utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar;
2) nr 42 i andra kammaren av herrar Sandberg och Olofsson i Digernäs,
vari hemställts, att riksdagen må besluta att för budgetåret 1928—1929 uppföra
ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor att användas till bidrag
till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk, varav 200,000
kronor till betesförbättringar;
3) nr 43 i andra kammaren av herr Bergström i Bäckland, vari hemställts,
- att riksdagen måtte besluta att höja det i Kungl. Maj:ts proposition nr I,
nionde huvudtiteln, begärda extra reservationsanslaget för utlämnandet under
1929 av statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk
från 600,000 kronor till 900,000 kronor, därav intill 300,000 kronor
må användas till utlämnandet av statsbidrag till betesförbättringar;
4) nr 122 i andra kammaren av herrar Petersson i Lerbäcksbyn och Lillieereutz,
vari hemställts, att riksdagen ville dels besluta sådan ändring i gällande
grunder för statens anslag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga
jordbruk, att bidrag må kunna utgå jämväl för stenbrytning och
stenröjning å särskilt stenbunden åkerjord, dels medgiva, att ur det anslag,
som av riksdagen kan komma att för nästa budgetår beviljas till nyodling
och betesförbättring, må för utlämnande under år 1929 av statsbidrag till
stenbrytning och stenröjning å särskilt stenbunden åkerjord användas ett
belopp av 50,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa förslag, hänvisas till
motionerna.
Med anledning av två vid 1926 års riksdag väckta, likalydande motioner,
1:149 och II: 132, angående bidrag utan återbetalningsskyldighet till un
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
81
derstöd av mindre odlingsföretag anhöll riksdagen i skrivelse den 9 mars
192(i, nr 75 punkt 22, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning rörande
lämpligaste sättet för vinnande av det i motionerna angivna syftet.
Verkställandet av den utav riksdagen sålunda begärda utredningen uppdrogs
åt 1925 års kolonisationssakkunniga, som i betänkande den 18 oktober
1926 st. off. utr. 1926: 21) föreslogo, att såsom statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk
måtte för utlämnande under 1928 för budgetåret 1927 -1928 anvisas
ett extra reservationsanslag av 1,500,000 kronor, varav intill en tredjedel
skulle kunna användas till betesförbättring.
Sedan infordrade yttranden häröver avgivits av ett flertal myndigheter,
avlät Kungl. Maj:t till riksdagen proposition i ämnet den 18 februari 1927,
nr 157. Föredragande departementschefen, som i princip anslöt sig till de
sakkunnigas förslag, anförde därvid beträffande frågan om statsbidragets
storlek, att — såsom de sakkunniga framhållit — någon säker förhandsberiikning
av anslagsbehovet för den ifrågasatta nya verksamheten icke
torde kunna göras. För den allra första verksamhetsperioden syntes icke
annat än ett approximativt uppskattat medelsbehov kunna angivas. Erfarenheten
finge sedermera utvisa, i vad mån anslagsbeloppet behövde ökas.
Vad anginge anslagsbeloppet för budgetåret 1927—1928, syntes — med hänsyn
till verksamhetens försökskaraktär och då densamma under första året
knappast torde kunna komma fullt i gång — ett väsentligt lägre belopp, än
vad de sakkunniga föreslagit, böra ifrågasättas. Med hänsyn jämväl till det
statsfinansiella läget förordade därför departementschefen, att anslaget för
budgetåret 1927—1928 sattes till 400,000 kronor. Sannolikt vore att, sedan
verksamheten kommit i gång och behovet säkrare kunde bedömas, högre
belopp måste beräknas för kommande år. Av det sålunda ifrågasatta anslaget
borde högst 100,000 kronor användas för utlämnande av statsbidrag
till betesförbättringar.
Kungl. Maj:ts i enlighet härmed framställda förslag godkändes av riksdagen
(R. skr. den 6 maj 1927, nr 156).
Kungörelse angående statsbidrag, varom ovan nämnts, har den 20 maj
1927 (nr 206) utfärdats av Kungl. Maj:t. Enligt nämnda kungörelse, som
trätt i kraft den 1 januari 1928, må statsbidrag från ifrågavarande anslag
under viss förutsättning utlämnas för att befrämja uppodling till åker av
därför lämplig odlingsbar jord (nyodlingsbidrag) eller för att befordra rationell
beteskultur å icke odlad jord (betesförbättringsbidrag). Förmånen av
dessa anslag, vilka utgå utan återbetalningsskyldighet, har förbehållits åt
sådana mindre jordbrukare — ägare eller arrendatorer — vilkas nuvarande
åkerareal jämte den till odling ifrågasatta arealen icke överstiger 10 har.
Bidrag kunna utgå med intill hälften av den beräknade kostnaden för nyodlingen
respektive betesförbättringen, dock med högst 250 respektive 125 kronor
per hektar. Dock må bidragstagare icke beviljas nyodlings- och betesförbättringsbidrag
till högre belopp än tillhopa 500 kronor. HushållningssällBihang
till riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.)
ti
82
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
skap, som önskar erhålla statsanslag för utlämnande av här avsett bidrag,
skall därom till lantbruksstyrelsen ingiva till Kungl. Maj:t ställd ansökning
före ingången av det år, för vilket statsanslaget sökes.
Ifrågavarande anslag synes att döma av det i statsrådsprotokollet angivna
belopp av icke mindre än 1,820,375 kronor, vartill bidrag vid årsskiftet
sökts, hava tillvunnit sig ett synnerligen livligt intresse. Med hänsyn till
de krav, som sålunda ställas på anslaget samt i betraktande av den av
departementschefen framhållna stora betydelse, som ur ekonomisk och social
synpunkt för såväl den enskilde som för det allmänna måste tillskrivas den
verksamhet anslaget avser att främja, anser utskottet av vikt att anslaget
avsevärt höjes. I fråga härom innefattar Kungl. Maj:ts förevarande framställning
en höjning med 200,000 kronor till 600,000 kx-onor, under det att i de
förstnämnda fyra motionerna förslag framställts om anslagets höjning till
respektive 1,200,000, 1,000,000 och 900,000 kronor. För egen del anser sig
utskottet för närvarande icke böra ifrågasätta högre belopp än 800,000 kronor.
Beträffande hur stor del härav, som bör utgå till utlämnande av statsbidrag
till betesförbättringar, är denna vad angår det för innevarande budgetår
beviljade anslaget bestämd till en fjärdedel eller 100,000 kronor och samma
proportion förefinnes beträffande det av Kungl. Maj:t för budgetåret 1928—1929
föreslagna anslaget. Motionärernas förslag variera i detta avseende mellan
en tredjedel och en femtedel. Då utskottet saknar grund för att frångå den
av Kungl. Maj:t föreslagna proportionen, tillstyrker utskottet, att av det
förordade beloppet intill 200,000 kronor må användas till utlämnande av statsbidrag
till betesförbättringar. Då det emellertid icke torde vara uteslutet,
att större belopp för sistnämnda ändamål eventuellt kan visa sig behövligt
och i betraktande av angelägenheten att i största möjliga utsträckning tillgodose
detta behov, anser utskottet, att Kungl. Maj:t bör medgivas rätt att,
därest förhållandena skulle visa sig böra föranleda därtill, för sistnämnda
ändamål bevilja större belopp från anslaget i fråga.
I motionerna I: 3 och II: 5 har ansetts, att det ifrågasatta högre anslaget
skulle kunna täckas genom att motsvarande belopp överflyttades från det
under riksstatens femte huvudtitel upptagna anslaget till åtgärder för arbetslöshetens
bekämpande. Utskottet, som för sin del icke anser sig böra närmare
ingå på denna fråga, håller före, att i den mån genom en vidgad
nyodlingsverksamhet nya arbetstillfällen beredas personer, som eljest i stor
utsträckning söka sysselsättning vid sidan av jordbruket, detta förhållande
givetvis bör vara ägnat att i sin mån medverka till arbetslöshetens bekämpande.
Vad slutligen beträffar det i motionen II: 122 framställda förslaget om sådan
ändring i gällande grunder för statens bidrag till nyodling och betesförbättring
å ofullständiga jordbruk att bidrag skulle kunna utgå jämväl för
stenbrytning och stenröjning å särskilt stenbunden åkerjord ligger det givetvis
något berättigande i denna tanke, men i betraktande särskilt av att det
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
83
av utskottet tillstyrkta anslagsbeloppet icke lärer förslå för tillgodoseende
av andra behov än de med anslaget från början avsedda, kan utskottet icke
biträda motionen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förevarande
framställning och motionerna 1:3 samt 11:5,
42 och 43 och med avslag å motionen II: 122, för utlämnande
under år 1929 av statsbidrag till nyodling
och betesförbättring å ofullständiga jordbruk, anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av
800,000 kronor, därav intill 200.000 kronor må användas
till utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar, med
rätt dock för Kungl. Maj:t att, därest förhållandena skulle
giva därtill anledning, för sistnämnda ändamål taga i
anspråk större belopp av ifrågavarande anslag.
„ 95:o) Jordbrukskommissioner. Under punkt 94 har Kungl. Maj:t före- Jordbruksslagit
riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till bestridande av kost- kommissionernader
för jordbrukskommissioner, nu 15,000 kronor, med 10,000 kronor till ^4.]
25,000 kronor.
Från och med år 1921 har i riksstaten varit uppfört ett ordinarie förslagsanslag
till bestridande av kostnader för jordbrukskommissioner (jmf.
IX H. T. 1920 p. 116). Anslaget har oförändrat varit upptaget till ett belopp
av 15,000 kronor för år.
Enligt den förut gällande lagen den 25 juni 1909 (nr 57 sid. 13) angående
uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarna skulle i varje län, som
berördes av lagen, finnas en av Kungl. Maj:t för en tid av tre år tillsatt
jordbrukskommission, bestående av ordförande och två ledamöter. Närmare
bestämmelser rörande bestridandet av kostnaderna för dessa kommissioner
funnos intagna i en kungörelse av den 26 november 1920 (nr 737).
Enligt nämnda bestämmelser skulle kostnaderna för ordförandes och ledamots
närvaro vid sammanträde med kommissionen ävensom kostnaderna
för resor, som föranleddes av deras uppdrag och vore att anse såsom nödiga,
enligt vissa angivna grunder gäldas från förutnämnda ordinarie anslag»
Tillika skulle därifrån utgå rese- och traktamentsersättning till synemän
samt besiktningsmän, som jämlikt föreskrifterna i reglementet den 27 januari
1911 (nr 8) för jordbrukskommissionerna utsågos att besiktiga föreskrivna
arbeten. Angående ersättning åt rättegångsbiträde, som tillkallades för kommissionens
räkning, har Kungl. Maj:t plägat förordna på särskild anmälan.
Beträffande andra utgifter skulle kommissionen årligen före den 1 juni till
jordbruksdepartementet inkomma med beräkning å det belopp, som ansåges
behövligt för påföljande budgetår.
Totala nettoutgifterna å ordinarie anslaget till jordbrukskommissioner hava
under budgetåren 1924—1925, 1925—1926 och 1926—1927 enligt riksräken
-
84
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Fiskets befrämjande
i
de särskilda
orterna samt
befrämjande
i allmänhet
av fiskerinäringen.
skapsverkets budgetredovisningar uppgått till respektive 21,080 kronor, 12,232
kronor och 14,179 kronor.
Ifrågavarande uppsiktslagstiftning har vid 1927 års riksdag utsträckts att
avse hela landet. Enligt lagen den 27 juni 1927 (nr 287) angående uppsikt
å vissa jordbruk, vilken lag trätt i kraft den 1 januari 1928, skall sålunda
för varje hushållningssällskaps verksamhetsområde finnas en jordbrukskommission.
Kommissionen skall bestå av tre ledamöter, nämligen en ordförande,
utsedd av Kungl. Maj:t, och två andra ledamöter, valda den ena
av landstinget och den andra av hushållningssällskapets förvaltningsutskott.
Samtliga ledamöter utses för en tid av tre år. För varje ledamot utses ock
en suppleant för samma tid. Kommissionen har att ställa sig till efterrättelse
det reglemente, som Kungl. Maj:t fastställer efter det kommissionen
avgivit förslag samt landstinget och hushållningssällskapets förvaltningsutskott
däröver blivit hörda. Jordbrukskommission, som vid lagens ikraftträdande
är utsedd med stöd av äldre lag, skall under den tid, för vilken
den blivit tillsatt, fortfarande utöva uppsikten.
ökningen i förevarande anslag hänför sig till att ifrågavarande uppsiktslagstiftning
från och med ingången av 1928 utsträckts att avse hela landet.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer följaktligen,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
bestridande av kostnader för jordbrukskommissioner, nu
15,000 kronor, med 10,000 kronor till 25,000 kronor.
Fiskeriväsendet.
96:o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna samt befrämjande i
allmänhet av fiskerinäringen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1928—
1929 har Kungl. Maj:t upptagit dels ordinarie reservationsanslaget till fiskets
befrämjande i de särskilda orterna med oförändrat belopp 78,500 kronor dels
ock ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av fiskeri.
näringen med oförändrat belopp 30,000 kronor.
, Av förstnämnda anslag må enligt gällande bestämmelser (Svensk förf.
saml. nr 38/1924) årligen 65,500 kronor tilldelas hushållningssällskap och
landsting såsom bidrag till fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande
i de särskilda orterna, därav 2,500 kronor för studieresor för fiskare, fiskeriarbetare
och länsfisketjänstemän och 1,000 kronor till premiering av välskötta
dammhushållningar och insjöfisken på sötvattenfiskets område samt
av fiskberedning på saltsjöfiskets område. Ordinarie reservationsanslaget
till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen — varmed avses att möjliggöra
för Kungl. Maj:t att för olika ändamål inom fiskerinäringens område
efter uppkommande behov och efter eget beprövande anvisa medel — uppfördes
jämlikt beslut av 1924 års riksdag (IX H. T. p. 99) med 30,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr t.
85
Med hänsyn till å anslaget uppkommen behållning erfordrades för budgetåret
1926—1927 icke någon medelsanvisning för ändamålet. Från och med budgetåret
1927—1928 är anslaget åter upptaget med 30,000 kronor.
I en inom andi''a kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 124,
av herr Öberg m. fl. har hemställts, att riksdagen för budgetåret 1928—
1929 måtte ställa ett anslag av 4,000 kronor till Kungl. Maj:ts förfogande
att lika fördelas mellan Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens
hushållningssällskap för i motionen angivet ändamål.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Enligt motionen avses med det ifrågasatta anslaget att befrämja upplysningsverksamhet
rörande behovet av bildande av sammanslutningar mellan
fiskarna vid den norrländska kusten med uppgift att utveckla och befordra
denna näringsgren.
Utskottet, som väl inser det behjärtansvärda i motionens syfte, finner
emellertid det här vara fråga om ett behov, som det närmast bör ankomma
på vederbörande hushållningssällskap eller landsting att efter därom gjord
ansökning pröva. Härmed vill utskottet erinra om de medel, som från
ordinarie reservationsanslaget till fiskets befrämjande i de särskilda orterna
årligen ställas till hushållningssällskapens förfogande för att tillgodose olika
ändamål till fiskets befrämjande. Utskottet är ock förvissat, att därest
vederbörande hushållningssällskap eller landsting skulle finna ifrågavarande
angelägenhet vara av den vikt och betydelse, att den förtjänar att understödjas,
sällskapet eller landstinget ej skall undandraga sig att skänka saken
sitt stöd. För övrigt står på sätt ovan nämnts det förberörda ordinarie
reservationsanslaget till Kungl. Maj:ts förfogande för att möjliggöra för
Kungl. Maj:t att för olika ändamål inom fiskerinäringens område efter uppkommande
behov och efter eget beprövande anvisa medel. Slutligen vill
utskottet i detta sammanhang erinra om den för närvarande pågående utredningen
rörande åtgärder för upphjälpande av fisket i allmänhet inom
landet, vars resultat torde komma att föreligga inom sådan tid, att proposition
i ämnet bör kunna förväntas till 1929 års riksdag.
Vid angivna förhållande och då motionen i varje fall icke innefattar
någon utredning om behovet i förevarande avseende, anser sig utskottet icke
kunna tillstyrka anvisande av särskilt anslag för ändamålet i fråga liksom
utskottet, vid det förhållandet, att varken det ena eller andra av förenämnda
båda ordinarie reservationsanslag påvisats vara otillräckligt, icke finner sig
böra föreslå någon höjning däri.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må
a) i riksstaten för budgetåret 1928 — 1929 uppföra ordinarie
reservationsanslaget till fiskets befrämjande i de
särskilda orterna med oförändrat belopp 78,500 kronor;
Motion.
Utskottet.
86
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Södra
Sveriges fiskeriföreninq.
[95.1
Hydrografiskbiologiska
kommissionens
undersökningar\
vissa hanshydrografiska
mätningar
samt andel i
kostnad för
en internationell
hydrografisk-biologisk
centralanstalt.
[96.1
b) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra
ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet
av fiskerinäringen med oförändrat belopp 30,000
kronor;
2) att den i ämnet väckta motionen 11:124 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
97:o) Södra Sveriges fiskeriförening. Under punkt 95 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att
1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening anvisa för budgetåret
1928—1929 såsom extra anslag
a) såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 8,650 kronor,
b) såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-, försöksoch
fiskodlingsverksamhet 17,350 kronor, eller tillhopa 26,000 kronor,
2) för anordnande å för ändamålet av föreningen förvärvad fastighet av
dammhushållning med s. k. växelbruk bevilja ett anslag av 18,000 kronor
och därav anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 9,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
98:o) Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar, vissa
havshydrografiska mätningar samt andel i kostnad för en internationell
liydrografisk-biologisk centralanstalt. Under punkt 96 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1928—1929 anvisa
a) till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen
bedrivna undersökningarna av de Sverige omgivande haven ett extra
reservationsanslag av 30,250 kronor,
b) till omkostnader för vissa av kommissionen från nautisk-meteorologiska
byrån övertagna havshydrografiska mätningar m. m. ett extra reservationsanslag
av 9,000 kronor,
c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium ett extra anslag av
10,000 kronor.
För utförande av hydografisk-biologiska undersökningar av de Sverige
omgivande haven har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag från och med 1901
anvisat medel å extra stat. De senare åren hava för ändamålet anvisats
tre särskilda anslag, nämligen dels till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna, dels till omkostnader
för vissa av kommissionen från nautisk-meteorologiska byrån övertagna
observationsarbeten, dels ock till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för
en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium.
Anslagen uppgå för budgetåret 1927—1928 till 30,250, 8,000 och 10,000 kronor.
87
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Förevarande framställning innebär vad angår anslaget till de från nautisk -meteorologiska byrån övertagna arbetena en ökning med 1,000 kronor för
bestridande av de ökade kostnader, som årligen uppstå i och för anskaffande
av redskap och apparater ävensom för bearbetning och tryckning av resultaten.
Anslaget till kommissionens egna arbeten ävensom anslaget till
Sveriges andel i kostnaderna för centralanstalten i Köpenhamn äro upptagna
med oförändrade belopp.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran. Utskottet hemställer
fördenskull,
att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa
a) till omkostnader för de av svenska hydrografiskbiologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna av
de Sverige omgivande haven ett extra reservationsanslag
av 30,250 kronor,
b) till omkostnader för vissa av kommissionen från
nautisk-meteorologiska byrån övertagna havshydrografiska
mätningar m. m. ett extra reservationsanslag av 9,000
kronor,
c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för
en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium ett extra anslag av 10,000 kronor.
99:o) Fartyget Skagerak. Under punkt 97 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 92,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 223—226.)
För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven
samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken har fartyget Skagerak
sedan 1905 varit i verksamhet. Riksdagen har för varje år beviljat anslag
till underhålls- och driftkostnad för nämnda fartyg. För budgetåret 1927—
1928 har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag av 84,200 kronor.
Anslagsäskandet är grundat på, att fartyget jämväl under tiden 1 juli
1928—30 juni 1929 skall vara i verksamhet under tio månader.
Höjningen i anslaget 7,800 kronor hänför sig till huvudsaklig del till
ökade kostnader för reparationer, utrustning och underhåll.
Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför
utskottet hemställer,
att riksdagen må till underhålls- och driftkostnader
för fartyget Skagerak anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra reservationsanslag av 92,000 kronor.
Utskottet.
Fartyget
Skagerak.
[97.]
Utskottet.
88
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
100:0) Fartyget Eystrasalt. Under punkt 98 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt anvisa
för budgetåret 1928 1929 ett extra reservationsanslag av 14,500 kronor.
Till underhålls- och driftkostnad för flskeriadministrationens fartyg Eystrasalt
har riksdagen anvisat anslag från och med 1909. För budgetåret 1927—
1928 har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag av 12,700
kronor, varvid räknades med en reservation till den 1 juli 1927 av 1,800
kronor.
Fartyget har ansetts böra under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 liksom
förut hållas i gång under en tid av sex månader.
De för budgetåret 1926 1927 för Eystrasalts räkning disponibla medlen
hava tagits i anspråk så när som på 120 kronor 50 öre.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad för
fartyget Eystrasalt anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra reservationsanslag av 14,500 kronor.
101:o) Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster. Under punkt
99 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för stationerande under vintermånaderna
1928 1929 av bevakningsfartyg vid rikets kuster för åstadkommande
av ordning och skydd vid fiskets bedrivande anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 41,400 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Skogsväsendet.
Skogshögsko- 102:o) Skogshögskolan. Under punkt 100 har Kungl. Maj:t föreslagit
[100 ] riksda«en
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag
till stat för skogshögskolan, att tillämpas från och med budgetåret
1928-1929;
b) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget till skogshögskolan,
nu 222,800 kronor, med 1,000 kronor, till 221,800 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 230—235).
I riksstaten för budgetåret 1927—1928 har det ordinarie förslagsanslaget
till skogshögskolan upptagits till 222,800 kronor.
Den av Kungl. Maj:t i överensstämmelse med beslut av 1927 års riksdag
Bevakningsfartygs
stationerande
vid
rikets kuster.
[99.]
Fartyget
Eystrasalt.
[98.]
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 89
(R. skr. nr. 9 A p. 68) fastställda staten för skogshögskolan har följande
utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 78,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,500
Arvoden till rektor, 1,500 kronor, en överassistent, 7,500
kronor, och en kamrerare, 4,800 kronor............................... » 13,800
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 22,000
Övriga utgifter ............................................................................. » 107,000
Förslagsanslag kronor 222,800.
Förutom ovannämnda ordinarie anslag är till diverse behov vid skogshögskolan
för budgetåret 1927—1928 uppfört ett extra reservationsanslag av
39,500 kronor. Häri ingår ett personligt ålderstillägg å 600 kronor till
docenten, filosofie doktorn G. Grönberg. Det må ock anmärkas, att anslaget
upptager en engångskostnad å 4,976 kronor, avsedd att utgå under år 1927.
Den föreslagna minskningen i anslaget till övriga utgifter med 1,000
kronor hänför sig till den däri ingående posten till jägmästarkursens praktiska
övningar.
Under förevarande punkt har jämväl motiverats dels en höjning med
11,920 kronor, dels ock en minskning med 4,976 kronor motsvarande en
engångskostnad under 1927 i ovanberörda extra anslag till diverse behov
vid skogshögskolan.
Av ökningen hänföra sig 920 kronor till behovet av ökad assistenthjälp på
grund av att professorn i skogsindelning jämväl förordnats att uppehålla
rektorsbefattningen vid högskolan. Vidare avses 5,000 kronor för inredande
av värmeledning i portvaktsbyggnaden. Slutligen äro 6,000 kronor beräknade
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för utgivande i samband
med skogshögskolans 1928 inträffande 100-årsjubileum av en festskrift
upptagande av högskolans nuvarande och förutvarande lärare framlagda
skogsvetenskapliga spörsmål och forskningsresultat.
I betraktande av förenämnda i det för budgetåret 1927—1928 anvisade
extra anslaget ingående engångskostnad å 4,976 kronor har nämnda anslag för
budgetåret 1928—1929 upptagits till (39,500 — 4,976 -f- 920 -f- 5,000 -f- 6,000 ==)
46,444 kronor, vilket belopp avjämnats till 46,400 kronor.
Utskottet finner behovet av såväl den ifrågasatta ökade assistenthjälpen
som av inredandet av värmeledning i portvaktsbyggnaden styrkt av utredningen
i ärendet. Kostnaden för värmeledningen finner utskottet visserligen
hög, men efter inhämtande av vissa upplysningar rörande de lokala
förhållandena har utskottet icke velat framställa någon erinran häremot.
Utgivande av ifrågavarande festskrift finner utskottet i likhet med departementschefen
värt understödjande från det allmänna och har icke någon
erinran att framställa mot det härför beräknade anslagsbeloppet.
I betraktande av den ifrågasatta sänkningen av det i staten upptagna
Utskottet.
90
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Diverse behov
vid skogshögskolan.
[ioi.]
Statens
skogs för söksanstalt.
[102.]
anslaget till övriga utgifter med 1,000 kronor skulle vid sådant förhållande
staten för skogshögskolan komma att erhålla följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 78,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,500
Arvoden till rektor, 1,500 kronor, en överassistent, 7,500
kronor, och en kamrerare, 4,800 kronor................................ » 13,800
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 22,000
Övriga utgifter................................................................................ » 106,000
Förslagsanslag kronor 221,800.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan om
anslaget till diverse behov hemställer utskottet nu,
att riksdagen må
a) godkänna ovan intagna förslag till stat för skogshögskolan,
att tillämpas från och med budgetåret 1928
—1929;
b) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget
till skogshögskolan, nu 222,800 kronor, med 1,000 kronor
till 221,800 kronor.
103:o) Diverse behov vid skogshögskolan. Under åberopande av vad
utskottet under nästföregående punkt anfört och i enlighet med Kungl.
Maj:ts under punkt 101 gjorda framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må till diverse behov vid skogshögskolan
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 46,400 kronor.
104:o) Statens skogsförsöksanstalt. I förslaget till riksstat för budgetåret
1928—1929 har Kungl. Maj:t upptagit ordinarie förslagsanslaget till statens
skogsförsöksanstalt med oförändrat belopp 153,700 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 235—246.)
Den av 1926 års riksdag godkända staten för statens skogsförsöksanstalt
har följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 50,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,300
Arvoden till anstaltens chef 700 kronor, till 5 assistenter
å 6,300 kronor samt till 2 skogsbiträden å 3,300 kronor,
förslagsanslag ......................................................................... » 40,000
Efter 3 år höjes arvodet till skogsbiträde med 186 kronor och efter 6
år med ytterligare 186 kronor.
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m......... » 14,500
Expenser........................................................................................... » 47,900
Förslagsanslag kronor 153,700.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
91
Till bestridande av dessa utgifter är i riksstaten för budgetåret 1927—
1928 uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 153,700 kronor.
För att icke anstaltens assistenter vid övergång 1926 till det nya avlöningssystemet
skulle lida minskning i sina dåvarande löneförmåner innefattade
riksdagens beslut i ärendet, att till dessa befattningshavare finge
utgå en mot minskningen svarande personlig lönefyllnad. Utgifterna härför
bestridas från posten till arvoden åt vissa befattningshavare.
Under en följd av år har riksdagen till uppehållande av verksamheten
vid skogsförsöksanstalten jämväl anvisat vissa extra anslag. Sålunda hava
för budgetåret 1927—1928 uppförts såsom särskilda reservationsanslag dels
för diverse behov vid anstalten 52,000 kronor dels ock till utförande av
specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring (den s. k.
norrlandsavdelningen) 25,500 kronor. Av förstnämnda extra anslag äro 8,124
kronor avsedda för en extra överassistentbefattning vid skogsavdelningen.
I skrivelse den 27 september 1927 har styrelsen för sko g shö g skolan och
statens skogsförsöksanstalt — med bifogande av ett utav chefen för skogsförsöksanstalten
professorn Henrik Hesselman i samråd med övriga avdelningsföreståndare
vid anstalten upprättat förslag till utgiftsstat för budgetåret
1928—1929 — hos Kungl. Maj:t gjort framställning i fråga om
medelsbehovet för samma budgetår-.
Över denna framställning har allmänna civilförvaltningens lönenämnd
den 31 oktober 1927 avgivit infordrat utlåtande i vad angår dels utbyte
av två utav de nuvarande assistentarvodena å den naturvetenskapliga avdelningen
mot avlöningar till två överassistenter och dels viss höjning
av arvodet till ledaren av specialundersökningarna rörande de norrländska
skogarnas föryngring, varjämte statskontoret, till följd av remiss, den 18
november 1927 yttrat sig i ärendet.
I det ifrågavarande ordinarie anslaget ifrågasätter Kungl. Maj:t icke
någon ändring.
Under förevarande punkt motiveras i extra anslaget till diverse behov vid
statens skogsförsöksanstalt dels en minskning med 5,500 kronor motsvarande
en i det för budgetåret 1927—1928 anvisade anslaget ingående engångskostnad
för vissa ändringsarbeten i institutionsbyggnaden, dels ock en höjning
däri med 16,600 kronor.
Av sistnämnda belopp hänföra sig 3,600 kronor till framställt förslag om
beredande av möjlighet att beträffande assistent, som för närvarande tjänstgör
å den naturvetenskapliga avdelningen, höja det i staten upptagna arvodesbeloppet.
Återstoden eller 13,000 kronor avses såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för avhållande 1929 av en internationell kongress
för de skogliga försöksanstalterna och det skogliga forskningsarbetet.
Under förevarande punkt har härjämte motiverats uppförande jämväl för
budgetåret 1928—1929 av ett extra anslag till specialundersökningar rörande
de norrländska skogarnas föryngring. Förslaget innebär en minskning med
180 kronor i det nuvarande anslagsbeloppet.
92 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Departementschefen har beträffande de sålunda framställda förslagen anfört
följande:
»Vad först angår frågan om ökning av ersättningen till två assistenter å
den naturvetenskapliga avdelningen, synes genom den förebragta utredningen
ådagalagt, att med avseende å den praktiskt-vetenskapliga anstalt, varom här
är fråga, sådana särskilda förhållanden kunna föreligga, vilka påkalla, att
viss eller vissa assistenter å nämnda avdelning beredas gynnsammare löneförmåner
än de i gällande stat för anstalten upptagna assistentarvodena.
Härvid vill jag särskilt framhålla betydelsen för verksamheten vid anstalten
och det ändamål, för vilket densamma upprättats, att kunna vid
anstalten behålla beprövade förmågor, vid vilkas arbete kunnat fästas särskilda
förhoppningar. Erfarenheten synes jämväl ådagalägga nödvändigheten
av, att för vinnande härav möjlighet i särskilda fall föreligger att kunna
erbjuda något förbättrade ekonomiska villkor.
I fråga om formen för en dylik anordning kan jag av de skäl, som lönenämnden
anfört, emellertid icke biträda högskolestyrelsens huvudförslag att
ersätta två av de nuvarande assistentarvodena å den naturvetenskapliga avdelningen
med löner till två överassistenter i lönegraden B 26. Däremot
synes mig en lösning av frågan vara att finna i närmare anslutning till
lönenämndens förslag. I sådant hänseende vill jag tillstyrka, att förhöjt
assistentarvode må utgå endast till assistent, som för närvarande tjänstgör
på den naturvetenskapliga avdelningen. Det förhöjda arvodet synes böra
bestämmas till ett årligt belopp av 8,100 kronor, motsvarande i avrundat
tal löneklassen närmast under den lägsta i den för överassistenter och
laboratorer vid centralanstalten för jordbruksförsök bestämda lönegraden
B 26. På Kungl. Maj:t torde böra ankomma att årligen besluta rörande
utdelning av nämnda arvode till högst två av bemälda assistenter. Då de
nuvarande assistentarvodena utgå med 6,300 kronor skulle, med beräkning
att två förhöjda arvoden utdelas, för genomförande av vad jag sålunda
föreslagit erfordras ett anslagsbelopp av (2 * 1,800 =) 3,600 kronor. Härvid
är emellertid att märka, att för de assistenter, som kunna komma att tilldelas
sålunda förhöjt arvode, ovanberörda från ordinarie anslagsposten
arvoden till vissa befattningshavare utgående lönefyllnad bortfaller, vadan
den faktiska utgiftsökningen kan beräknas uppgå till allenast omkring
(3,600—1,200 =) 2,400 kronor. Med hänsyn till ifrågavarande anordnings
mera tillfälliga karaktär synes anslagsbeloppet för ändamålet, 3,600 kronor,
böra upptagas såsom en särskild post under extra anslaget till diverse behov
Vidkommande
i övrigt sistnämnda anslag, anser jag att, med undantag av
vad nyss föreslagits, beträffande däri intagna poster ej bör vidtagas annan
ändring än att den i anslaget för budgetåret 1927—1928 ingående posten å
5,500 kronor för byggnadsarbeten uteslutes samt att däri upptages ett anslagsbelopp
för den till avhållande här i landet ifrågasatta internationella kongressen
för de skogliga försöksanstalterna och det skogliga forskningsarbetet.
På av chefen för skogsförsöksanstalten närmare utvecklade skäl anser jag näm
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 93
ligen, att statsmakterna böra skänka sin medverkan till nämnda kongress,
vilken på sätt den planlagts synes mig kunna bliva av icke ringa värde
ur såväl vetenskaplig som praktisk synpunkt. Mot den gjorda kostnadsberäkningen,
vilken icke föranlett någon statskontorets erinran, finner jag
mig — efter att hava av anstaltens chef under hand erhållit närmare specifikation
å de olika utgiftsposterna — icke böra göra någon erinran. Det
synes även mig lämpligt, att det belopp å 26,000 kronor, som jag sålunda
för ifrågavarande ändamål tillstyrker, fördelas på budgetåren 1928—1929
och 1929—1930. Härvid vill jag dock förorda, att hälften eller 13,000 kronor
anvisas för vartdera av dessa budgetår. Anslaget till diverse behov vid
anstalten bör alltså för budgetåret 1928—1929 upptagas med (52,000 —
5,500 + 3,600 + 13,000 =) 63,100 kronor.
Beträffande anslaget till specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring ifrågasätter högskolestyrelsen inom ramen av nuvarande
anslag en höjning i det däri inräknade, vid 1927 års riksdag
bestämda arvodet till försöksledaren. I anslutning till lönenämndens, av
statskontoret biträdda uppfattning, finner jag mig böra avstyrka detta högskolestyrelsens
förslag. Anslaget bör i anslutning till den av högskolestyrelsen
ifrågasatta sänkningen av posten expenser med 180 kronor uppföras
med ett till 25,300 kronor avrundat belopp.»
Beträffande förevarande framställning i vad avser möjliggörande för Kungl.
Maj:t att bereda assistent, som för närvarande tjänstgör på naturvetenskapliga
avdelningen, förhöjt assistentarvode synas utredningen i ärendet samt
av utskottet inhämtade upplysningar giva vid handen, att beträffande den
avdelning, varom här är fråga, särskilda förhållanden för närvarande tala
för den nu ifrågasatta anordningen. Utskottet har inhämtat, att arvodesförhöjningen
skulle avse de såsom assistenter å avdelningen anställda docenterna
O. F. S. Tamm och C. Malmström. I anslutning till det anförda har
utskottet alltså ansett sig böra tillstyrka den i denna del föreslagna anslagsförhöjningen.
Av i ärendet anförda skäl anser utskottet ock, att statsmakterna
böra, på sätt Kungl. Maj:ts förslag innebär, skänka sin medverkan till den
tilltänkta internationella skogskongressen. Icke heller föranleder förslaget
i vad rör specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring
någon erinran från utskottets sida. Ovan först angivna kostnader hava
inräknats i det med 63,100 kronor upptagna extra anslaget till diverse behov.
Under nästföljande punkter kommer utskottet att göra hemställan om
anvisande av extra reservationsanslag dels till diverse behov vid anstalten, dels
ock till specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928 —
1929 uppföra ordinarie förslagsanslaget till statens skogsförsöksanstalt
med oförändrat belopp 153,700 kronor.
Utskottet
94
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Diverse
behov vid
statens
skogs/örsöksanstalt.
[103.]
Specialundersökningar
rörande de
norrländska
skogarnas
föryngring.
[104.]
Ersättning till
domänfonden
för utgifter
för statens
skogsskolor.
[105.]
105:o) Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt. Under åberopande
av vad utskottet anfört under nästföregående punkt och i enlighet med
Kungl. Majtts under punkt 103 gjorda framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må till diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
reservationsanslag av 63,100 kronor.
106:o) Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas töryngring.
Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt 104 och i
enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 104 gjorda framställning, får utskottet
hemställa,.
att riksdagen må för specialundersökningar rörande
de norrländska skogarnas föryngring, i huvudsaklig överensstämmelse
med den 1916 för riksdagen framlagda
plan, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 25,300 kronor.
107:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor.
Under punkt 105 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
a) höja det under anslagstiteln ersättning till statens domäners fond
för utgifter för statens skogsskolor upptagna ordinarie förslagsanslaget till
avlöningar, nu 78,600 kronor, med 1,100 kronor till 79,700 kronor;
h) minska det under samma anslagstitel upptagna ordinarie reservationsanslaget
till övriga utgifter, nu 50,200 kronor, med 4,000 kronor till 46,200
kronor;
c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter
för omförmälda skolor anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag
av 12,700 kronor.
Till ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogskolor anvisades
jämlikt beslut av 1923 års riksdag (se IX H. T. p. 135) dels ett ordinarie förslagsanslag
till avlöningar av 100,000 kronor, dels ett ordinarie reservationsanslag
till övriga utgifter av 96,300 kronor, dels ock ett extra förslagsanslag
för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för samma skolor av 31,000 kronor.
Ifrågavarande anslag — vilka beräknas för kalenderår och uppföras i budgeten
för den period, som börjar den 1 juli det kalenderår vederbörligt anslag
avser — hava för budgetåret 1927—1928 uppförts med respektive 78,600
kronor, 50,200 kronor och 13,500 kronor.
Anslaget till dyrtidstillägg har beräknats i överensstämmelse med nu gällande
grunder för dyrtidstillägg, vilka Kungl. Maj:t föreslagit för beräkning
av dyrtidstillägg jämväl för budgetåret 1928—1929.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
95
Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande nämnda allmänna grunder,
har utskottet med hänsyn till den i varje fall jämförelsevis obetydliga
ändring, i det erforderliga anslagsbeloppet, varom här kan bliva fråga, och
i betraktande av det äskade anslagets natur av förslagsanslag funnit sig
böra förorda upptagande av ifrågavarande anslag med det av Kungl. Maj:t
föreslagna belopp.
Under hänvisning i övrigt till den å sid. 247—248 i statsrådsprotokollet
förebragta utredningen i ärendet hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) höja det under anslagstiteln ersättning till statens
domäners fond för utgifter för statens skogsskolor upptagna
ordinarie förslagsanslaget till avlöningar, nu 78,600
kronor, med 1,100 kronor, till 79,700 kronor;
b) minska det under samma anslagstitel upptagna
ordinarie reservationsanslaget till övriga utgifter, nu
50,200 kronor, med 4,000 kronor, till 46,200 kronor;
c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg
ökade utgifter för omförmälda skolor anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 12,700
kronor.
108:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för fortsättningsskolan
vid Kloten. Under punkt 106 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
anvisa för budgetåret 1928—1929
1) till ersättning till statens domäners fond för utgifter för kalenderåret
1928 för fortsättningsskolan vid Kloten
a) till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av 17,000 kronor;
b) till övriga utgifter ett extra reservationsanslag av 6,700 kronor;
2) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter
för samma skola ett extra förslagsanslag av 2,400 kronor.
För budgetåret 1923—1924 anvisades jämlikt beslut av 1923 års riksdag
(se IX H. T. p. 136) till ersättning till domänfonden för utgifter för fortsättningsskolan
vid Kloten dels till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag,
dels till övriga utgifter ett extra reservationsanslag, dels ock till
genom dyrtidstillägg ökade utgifter för nämnda skola ett extra förslagsanslag.
Anslagen hava i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med respektive
16,250 kronor, 5,100 kronor och 2,500 kronor, därvid vad angår anslaget
till övriga utgifter räknades med en reservation av 1,750 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 247—250.)
Emot den av Kungl. Maj:t gjorda framställningen har utskottet intet att
erinra.
Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget
till vad utskottet under nästföregående punkt anfört hemställer utskottet,
Utskottet.
Ersättning till
domänfonden
för utgifter
för fortsätta
ningsskolan
vid Kloten.
[106.]
Utskottet.
96
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Skogshushållning
i allmänhet.
[107.]
Riksskogstaxeringens
fortsättande.
[108.]
Bearbetning
av material
från riksskogstaxeringen.
[109.]
Ersättning
till domänfonden
för
utgifter för
tillsyn å enskildas
skogar
i lappmarkerna
samt
Särna och
Idre socknar.
[no.]
att riksdagen må anvisa för budgetåret 1928—1929
1) till ersättning till statens domäners fond för utgifter
för kalenderåret 1928 för fortsättningsskolan vid
Kloten
a) till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av
17,000 kronor;
b) till övriga utgifter ett extra reservationsanslag
av 6,700 kronor;
2) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg
ökade utgifter för samma skola ett extra förslagsanslag
av 2,400 kronor.
109:o) Skogshushållning i allmänhet. Under punkt 107 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning
i allmänhet, nu 20,600 kronor med 600 kronor till 21,200 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
110:o) Riksskogstaxeringens fortsättande. Under punkt 108 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att för fortsättande av riksskogstaxeringen anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
lll:o) Bearbetning av material från rikskogstaxeringen. Under punkt
109 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för bearbetning av material
från riksskogstaxeringen anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 66,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
112:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar. Under punkt 110
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
a) höja ordinarie förslagsanslaget till ersättning till statens domäners fond
för utgifter för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och
Idre socknar, nu 345,000 kronor med 25,800 kronor till 370,800 kronor;
b) till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
97
utgifter för dylik tillsyn anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag
av 50,000 kronor.
Av 1923 års riksdag uppfördes till ersättning till domänfonden för utgifter
för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar
jämlikt förordningen den 18 juni 1915 (nr 251), den s. k. lappmarkslagen, ett
ordinarie förslagsanslag, varjämte till ersättning till domänfonden för genom
dyrtidstillägg ökade utgifter för dylik tillsyn anvisades för budgetåret
1923—1924 ett extra förslagsanslag.
Närmare redogörelse för anslagen och deras användning har lämnats under
punkten 138 i nionde huvudtiteln, 1923 års statsverksproposition. På sätt
där framgår, skulle domänstyrelsen äga tillgodogöra sig från det ordinarie
anslaget vad som, utöver under kalenderåret influtna utsyningsavgifter, åtginge
för täckande av 40 procent av domänstyrelsens utgifter under året för
avlöning av skogsstatspersonal i de revir, där förenämnda förordning den
18 juni 1915 gällde, samt från extra anslaget 40 procent av dyrtidstillägg
till skogsstatspersonalen i samma revir.
I riksstaten för innevarande budgetår hava anslagen uppförts med respektive
345,000 kronor och 65,000 kronor, till vilka belopp anslagen kunnat
begränsas med hänsyn till att kostnaderna för lappmarkslagens handhavande
visat sig motsvara allenast ungefär 25 procent av de totala kostnaderna för
skogsstatspersonalen inom berörda områden.
Förhöjningen av förenämnda ordinarie anslag hänför sig till behovet
att något öka antalet extra jägmästare och extra kronojägare samt att ett
flertal av de ordinarie kronojägarna beräknades komma att under budgetåret
1928—1929 uppflyttas i högre löneklass.
Under hänvisning i fråga om anslaget till dyrtidstillägg under budgetåret
1928—1929 till vad utskottet under punkt 107 anfört får utskottet, som
icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
hemställa,
att riksdagen må
a) höja ordinarie förslagsanslaget till ersättning till
statens domäners fond för utgifter för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre
socknar, nu 345,000 kronor, med 25,800 kronor till
370,800 kronor;
b) till ersättning till statens domäners fond för genom
dyrtidstillägg ökade utgifter för dylik tillsyn
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag
av 50,000 kronor.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.)
98
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Ersättning till 113:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å enskildas
domanfonden skyddsskogar. Under punkt 111 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
jot tillsyn a * ^ ^ ^
enskildas till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade
skyddsskogar. utgifter för tillsyn å enskildas skyddsskogar anvisa för budgetåret 1928—
^ '' 1929 ett extra förslagsanslag av 16,700 kronor.
Jämlikt 1 § i lagen angående skyddsskogar den 24 juli 1903 (nr 79) skall
utsyning, som där omförmäles, verkställas på statens bekostnad av skogsstatens
tjänstemän.
För att bereda domänfonden ersättning för utgifter för skogsstatspersonalens
ifrågavarande arbeten å enskildas skyddsskogar hava jämlikt beslut
av 1923 års riksdag (se IX H. T. 1923 p. 140) i riksstaten från och med
budgetåret 1923—1924 uppförts två särskilda förslagsanslag, ett ordinarie
för avlöningar och ett extra för dyrtidstillägg, avseende utgifter under det
kalenderår, vars senare hälft ingår i det budgetår, varför anslaget uppförts
i budgeten. Då av avlöningen till skogsstatspersonalen i de revir, varom här
är fråga, enligt av domänstyrelsen verkställd beräkning 35 procent belöpa
å arbete med skyddsskogarna, har domänstyrelsen ägt att från det ordinarie
anslaget tillgodogöra sig vad som åtgår dels till arvoden åt särskilda med
uteslutande verksamhet å skyddsskogarna sysselsatta assistenter och övrig
extra personal, dels ock till täckande av 35 procent av domänstyrelsens utgifter
för avlöning av skogsstatspersonalen i Frostvikens, Åre, Hallens, Hede och
Rätans revir av Jämtlands län samt Västerdalarnas revir av Kopparbergs
län. Från det extra anslaget har domänstyrelsen ägt uttaga dels vad som
utbetalts i dyrtidstillägg till skyddsskogsassistenterna och nämnda extra personal
dels ock 35 procent av dyrtidstillägg, som utbetalts till skogsstatspersonalen
i förenämnda revir. Anslagen, vilka för budgetåret 1923—1924
uppfördes med, ordinarie förslagsanslaget 112,00 kronor och extra förslagsanslaget
26,000 kronor, äro i riksstaten för innevarande budgetår upptagna
till respektive 152,700 kronor och 20,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 257 — 258).
utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkt 107 anfört får utskottet,
som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
hemställa,
att riksdagen må till ersättning till statens domäners
fond för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för tillsyn
å enskildas skyddsskogar anvisa för budgetåret 1928—
1929 ett extra förslagsanslag av 16,700 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
99
114:o) Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt Sårna och Skogsvård &
Idre socknar in. fl. områden. Under punkt 112 har Kungl. Maj:t föreslagit skogar napp.
riksdagen att till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna martk"d‘a
samt Sårna och Idre socknar med flera områden anvisa för budgetåret 1928 och Idre
1929 ett extra reservationsanslag av 20,0110 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 258—259.)
socknar m. fl.
områden.
[112.1
I två inom riksdagen väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner Motioner.
nämligen nr 213 i första kammaren av herr Jonsson och nr 300 i andra kammaren
av herr Sandberg m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta att
till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt Sårna och
Idre socknar m. fl. områden anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
På grund av framställning i proposition nr 97 till 1924 års riksdag anvisade
riksdagen för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av
20,000 kronor till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna
samt Sårna och Idre socknar m. fl. områden. Anslaget avsåg bidrag till
nämnda ändamål under kalenderåret 1925. Även tidigare har bidrag av
statsmedel lämnats till ifrågavarande ändamål, varvid bidraget utgått från
ett för skogsvård inom vidsträcktare trakter anvisat, sedermera ur riksstaten
uteslutet anslag.
I nämnda proposition nr 97 beräknades medelsbehovet i förevarande avseende
för lappmarkerna till 18,000 kronor samt för Sårna och Idre socknar
till 2,000 kronor. Vid denna beräkning förutsattes emellertid, att understöd
från anslaget skulle lämnas jämväl till sådana skogar, som äro belägna i
Västerbottens och Norrbottens läns kustland men lyda under förordningen
den 18 juni 1915 (nr 251) angående utsyning å viss skog inom Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker med flera områden, den s. k. lappmarkslagen.
Beträffande dispositionen av anslaget uttalades i propositionen,
att anslaget borde ställas till domänstyrelsens förfogande att enligt av Kungl.
Maj:t meddelade föreskrifter användas för angivet ändamål.
Anslaget har för ett vart av budgetåren 1925—1926—1927—1928 uppförts
med oförändrat belopp av 20,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet framgår, att domänstyrelsen hemställt om ett till
50,000 kronor förhöjt anslag för budgetåret 1928—1929. Departementschefen
har emellertid under hänvisning till den nya utredning, som genom särskilt
tillkallade sakkunniga igångsatts rörande ändrad lagstiftning för de under
lappmarkslagen lydande skogar samt i samband härmed stående administrativa
och ekonomiska frågor, ansett nu förevarande anslag böra för instundande
budgetår uppföras med oförändrat belopp av 20,000 kronor.
I de väckta motionerna har domänstyrelsens ovanberörda förslag upptagits.
Då utskottet i likhet med departementschefen anser, att ifrågavarande an- Utskottet.
slag i avvaktan på resultatet av nämnda utredning bör upptagas med oförändrat
belopp, kan utskottet icke biträda motionerna.
100
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Skogsvårdens
befrämjande.
[113.]
Statens skogs
utdikningsanslag.
[114.]
Skogsvårdsstyrelsernas
förbund.
[115.]
Kostnader för
revision av
skyddsskogsgrän^en
inom
Kopparbergs
m. fl. län.
[116.]
Utskottet hemställer i anslutning härtill,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å de i ämnet väckta
motionerna 1:213 och II: 300 till främjande av skogsvård å
enskildas skogar i lappmarkerna samt Sårna och Idre
socknar med flera områden anvisa för budgetåret 1928—
1929 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
115:o) Skogsvårdens befrämjande. Under punkt 113 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1928—1929 anvisa till skogsvårdens
befrämjande att i mån av förefallande behov fördelas mellan vederbörande
skogsvårdsstyrelser ett extra reservationsanslag av 550,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
116:o) Statens skogsutdikningsanslag. Under punkt 114 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1928 — 1929 under benämning
statens skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000
kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
117:o) Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Under punkt 115 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
under kalenderåret 1928 för skogsvårdsstyrelsernas förbund anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
118:o) Kostnader för revision av skyddsskogsgränsen inom Kopparbergs
m. fl. län. Under punkt 116 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till bestridande av kostnaderna för den under åren 1924—1926 verkställda
syn och undersökning för revision av skyddsskogsgänsen inom Kopparbergs,
Västernorrlands och Jämtlands län anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 29,770 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 271—274.)
Sedan överjägmästaren i Mellersta Norrlands distrikt hos Kungl. Maj:t
anhållit, att utredning måtte verkställas rörande sådan ändring av nuva
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
101
rande skyddsskogsområden, att skyddsskogarna begränsades till endast de i
fjällens närhet belägna egentliga fjällskogarna, uppdrog Kung!. Maj:t den
23 maj 1924 åt domänstyrelsen att låta genom högst fyra förrättningsinän,
med beaktande av bestämmelserna i dels lagen den 24 juli 1903 angående
skyddsskogar dels ock skogsvårdslagen den 15 juni 1923, verkställa syn och
undersökning i och för sådan revision av de nuvarande skyddsskogsområdena
inom Kopparbergs, Västernorrlands och Jämtlands län, att därifrån avskildes
de skogar, vilka borde falla under sistnämnda lag. Tillika skulle
det åligga förrättningsmännen att vid fullgörande av berörda uppdrag
uppgöra förslag till gränser för sådan skog inom skyddsskogsområdena,
som vid nämnda syn och undersökning ej hänförts till skyddsskog men
jämlikt skogsvårdslagen vore att anse såsom svår föryngrad. Vidare förordnade
Kungl. Maj:t, att till gäldande av kostnaderna för ifrågavarande
förrättningar — vilka kostnader, så vitt avsåge revision av skyddsskogsgränsen,
slutligen skulle påföras nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter
samt, till den del de anginge förrättningen för uppgående av gränsen
för svårföryngrade skogar, skulle bestridas av vederbörande skogsvårdsstyrelse
— ett belopp av intill 50,000 kronor skulle förskjutas av de till
driftkostnader för statens domäner anvisade medel för att sedermera efter
vunnen utredning rörande kostnadernas fördelning mellan kronan och skogsvårdsstyrelserna
utgå av respektive berörda anslag till extra utgifter och
vederbörande skogsvårdsstyrelses medel.
Genom brev den 1 augusti 1924 förordnade Kungl. Maj:t därjämte, att
vid ifrågavarande undersökning finge under vissa villkor på vederbörande
skogsvårdsstyrelses bekostnad uppgöras förslag till gränser jämväl för sådan
utanför men omedelbart intill nuvarande skyddsskogsområde belägen skog
inom ovannämnda län, som jämlikt skogsvårdslagen vore att anse som
svårföryngrad och som sammanhängde med skog inom skyddsskogsområdet,
som vid undersökningen befunnits vara av sådan beskaffenhet. Åven kostnaden
för nu nämnda undersökning finge förskjutas av de till driftkostnader
för statens domäner anvisade medel.
Av statsrådsprotokollet framgår, att domänstyrelsen, med överlämnande av ett
av undersökningens ledare uppgjort detaljerat förslag i ämnet, i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 13 oktober 1927 inkommit med plan för fördelning mellan
kronan och skogsvårdsstyrelserna av kostnaderna för ifrågavarande förrättningar.
Domänstyrelsen hade däri godkänt undersökningsledarens förslag, enligt
vilket skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län skulle deltaga med 9,670 kronor
och skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län med 887 kronor eller båda skogsvårdsstyrelserna
med tillhopa 10,557 kronor av undersökningskostnaderna,
varemot skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län, inom vars område icke
förekommit något särskilt arbete med uppgående av gränser för eller avskiljande
av svårföryngrad skog, icke syntes böra deltaga i kostnaderna. På
kronan skulle vid sådant förhållande av kostnaderna belöpa tillhopa 29,761
102
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
kronor 91 öre. Styrelsen hemställde i överensstämmelse härmed, att sistnämnda
belopp skulle ersättas av nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter.
Departementschefen har anfört, att därest på kronan belöpande kostnader,
29,761 kronor 91 öre, skulle ersättas från nionde huvudtitelns anslag till
extra utgifter, vilket för budgetåret 1927—1928 är uppfört med 70,000 kronor,
skulle en högst betydande del därav åtgå, medförande eu mycket kännbar
inskränkning i Kungl. Maj:ts möjlighet att från anslaget tillgodose de
tillfälliga behov, vilka mera syntes därmed höra samman än förevarande utgift,
beroende av tillämpningen av i lag meddelade föreskrifter. Departementschefen
har därför ansett, att anslaget ej borde anlitas för nu ifrågavarande
ändamål. På grund härav har departementschefen förordat, att för gäldande
av kostnaderna, i avrundat tal uppgående till 29,770 kronor, anslag äskades
av riksdagen.
utskottet. Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen utskottets erinran, och utskottet
hemställer förty,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för
den under åren 1924—1926 verkställda syn och undersökning
för revision av skyddsskogsgränsen inom Kopparbergs,
Västernorr lands och Jämtlands län anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 29,770 kronor.
naturskyddi 119:0) Utgifter för naturskyddsändamål. Under punkt 117 har Kungl.
ändamål. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom sär[117.
] skilda extra reservationsanslag
a) till kostnader för nationalparker 8,000 kronor,
b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden 4,800 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 274—276.)
Allt sedan år 1921 (jmf. IX H. T. 1920 p. 123) har i riksstaten å extra stat
under titel utgifter för naturskyddsändamål varit uppförda två reservationsanslag,
det ena avsett till bestridande av kostnader för nationalparker
och det andra till gäldande av resekostnader och övriga utgifter för vetenskapsakademiens
förvaltning av naturskyddsärenden. För innevarande budgetår
är det förra anslaget upptaget till 3,000 kronor och det senare till
4,800 kronor.
Den begärda anslagsökningen å 4,000 kronor hänför sig till behovet att
iståndsätta åbyggnaderna å det inom Ängsö nationalpark befintliga torpet,
vilket användes såsom bostad av vaktmannen för nationalparken.
Härom har departementschefen anfört följande:
»Då byggnaderna å förutnämnda å Ängsö kronopark belägna torp synas
vara i oavvisligt behov av de ifrågasatta reparationsarbetena, om det fortfarande
skall kunna användas såsom bostad åt den vakt, som enligt vetenskapsakademiens
naturskyddskommittés yttrande alltjämt erfordras för nationalparkens
bevakning, anser jag, att medel böra beredas för ändamålet.
103
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Mot det beräknade beloppets storlek har jag i likhet med de i ärendet hörda
myndigheterna intet att erinra. Jag vill sålunda förorda, att ovannämnda
anslag till bestridande av kostnader för nationalparkerna höjes med 5,000
kronor till 8,000 kronor. På sätt myndigheterna uttalat bör vetenskapsakademien
åläggas att för framtiden underhålla byggnaderna i fråga.»
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom
särskilda extra reservationsanslag
a) till kostnader för nationalparker 8,000 kronor,
b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden
4,800 kronor.
120:o) Belöningar för rovdjurs dödande. I förslaget till riksstat för
budgetåret 1928—1929 har Kungl. Maj:t upptagit ordinarie förslagsanslaget
till belöningar för rovdjurs dödande med oförändrat belopp 30,000 kronor.
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 206
av herr Lövgren i Nyborg m. fl. har hemställts, att riksdagen matte besluta
en höjning av premierna för dödande av säl från nuvarande sex
kronor till tio kronor och i anledning därav höja anslaget för premiering
av rovdjurs dödande från nuvarande 30,000 kronor till 40,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Intill budgetåret 1925—1926 var ifrågavarande ordinarie anslag, varifrån
belöningar för dödande av sälhund utgå, upptaget till 20,000 kronor. Beloppet
av sådan premie utgjorde då fyra kronor. Premie utbetalas mot vederbörligt
kvitto — jämväl innehållande eu på heder och samvete avgiven försäkran
att de djur, för vilka belöning erhållits, dödats av svensk undersåte
i Sverige omgivande hav — i stad genom magistraten och eljest genom vederbörande
länsstyrelse eller landsfiskal. För belöningens utbekommande erfordras
därjämte att det dödade djurets svansskinn och underkäk överlämnas
till den som utbetalar belöningen. I en vid 1925 års riksdag väckt motion
hemställdes om en höjning av premierna i fråga till tio kronor. Jordbruksutskottet,
till vilket motionen hänvisades, ansåg sig, enär penningvärdets fall
sedan 1914, då de 1925 utgående premiernas belopp bestämdes, motivera en
höjning därav, böra tillstyrka en höjning, men fann utskottet denna lämpligen
böra begränsas till 2 kronor och premierna sålunda bestämmas till 6
kronor. I överensstämmelse med utskottets hemställan medgav riksdagen, att
från ifrågavarande anslag finge på sätt Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva
utgå belöningar för dödande av sälhundar med ett till 6 kronor förhöjt
belopp för varje dödad sälhund, samt höjde samma anslag till dess nuvarande
belopp 30,000 kronor.
Genom den nu i ämnet väckta motionen har intet framkommit, som kan
giva utskottet anledning frångå den ståndpunkt i fråga om premiernas stor
-
Utskottet.
Belöningar
för rovdjurs
dödande.
Motion.
Utskottet.
104
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
lek, som utskottet på sätt ovan nämnts intog 1925, då premiema bestämdes
till sitt nuvarande belopp av 6 kronor.
En sak, som emellertid i detta sammanhang bör uppmärksammas, är att i Finland
motsvarande premier för närvarande utgå med ett ej obetydligt lägre belopp
(50 finska mark motsvarande 4 kronor 70 öre i svenskt mynt). Då det
enligt utskottets mening måste anses önskvärt att erhålla för Sverige och
Finland enhetliga bestämmelser rörande ifrågavarande angelägenhet, som i
lika mån berör båda dessa stater, synes kunna ifrågasättas, huruvida icke
i sådant syfte underhandlingar lämpligen borde inledas med Finland.
Under uttalande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å den i ämnet
väckta motionen II: 206, i riksstaten för budgetåret
1928—1929 uppföra ordinarie förslagsanslaget till belöningar
för rovdjurs dödande med oförändrat belopp
30,000 kronor.
Ijantmäteriväsendet.
Lantmäteri
styrelsen.
f!18.]
121:o) Lantmäteristyrelsen. Under punkt 118 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att
a) godkänna följande ordinarie stat för lantmäteristyrelsen, att tillämpas
från och med budgetåret 1928—1929:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 139,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 2,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 38,000
Till bestridande av kostnader vid inspektioner........................ » 2,500
Förslagsanslag kronor 182,700,
b) höja ordinarie förslagsanslaget till lantmäteristyrelsen, nu 175,500
kronor, med 7,200 kronor, till 182,700 kronor,
c) medgiva, att till det kanslibiträde hos lantmäteristyrelsen, som handhar
kassa- och bokföringsgöromålen, må, utöver den med kanslibiträdesbefattningen
förenade avlöningen, från det i ordinarie avlöningsstaten för styrelsen
upptagna förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå
ett särskilt arvode av 768 kronor för år räknat.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 276—280.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
105
Jämlikt beslut av 1927 åra riksdag (skr. nr 9 A p. 78) uppgår ordinarie
förslagsanslaget till lantmäteristyrelsen till 175,500 kronor. Den för tilllämpning
från och med budgetåret 1927—1928 fastställda staten har följande
utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
Vikariatsersättningar, förslagsanslag
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......
Till bestridande av kostnader vid inspektioner
kronor 139,700
» 2,500
» 30,800
» 2,500
Förslagsanslag kronor 175,500.
Till bestridande av kostnader för förteckning och förvaring av arkivalierna
hos lantmäteristyrelsen är för budgetåret 1927—1928 uppfört ett extra
reservationsanslag av 9,000 kronor.
Den ifrågasatta höjningen med 7,200 av ordinarie anslagsposten till avlöning
åt icke-ordinarie befattningshavare har ansetts påkallad med hänsyn
till lantmäteristyrelsens ökade arbete till följd av den nya jorddelningslagstiftningen
och skulle bland annat avse möjliggörande av anställande av
ytterligare en amanuens och en extra vaktmästare.
Vad beträffar kostnaderna för arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning
och förvaring, vari under ifrågavarande punkt motiveras en höjning
med 4,500 kronor till 13,500 kronor, har Kungl. Maj:t föreskrivit, att
ifrågavarande kostnader må utgå från det för ändamålet uppförda extra
reservationsanslaget endast till den del den å lantmäteristyrelsens stat upptagna
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
icke därtill lämnade tillgång. Den föreslagna anslagsökningen motiveras
med nödvändigheten, att sistberörda anslagspost åtminstone för de närmaste
åren reserverades för lantmäteristyrelsens egen verksamhet eller för de med
anslagsposten avsedda ändamål.
Mot de sålunda av Kungl. Maj:t framförda förslagen har utskottet icke
funnit anledning till erinran.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt kommer att göra
hemställan om uppförande av det extra anslaget till bestridande av kostnader
för förteckning och förvaring av arkivalierna hos lantmäteristyrelsen
hemställer utskottet nu,
att riksdagen må
a) godkänna följande ordinarie stat för lantmäteristyrelsen,
att tillämpas från och med budgetåret 1928
—1929:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ........................................ kronor 139,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 2,500
Utskottet.
106
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Arkivalierna
hos låntimäter
istyr el•
sens förtecknit
i g och förvaring.
[119.]
Lantmäteri
undervis
ningen.
[120.]
Lantmäterikontoren
i
länen
1121.]
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m................................. kronor 38,000
Till bestridande av kostnader vid inspektioner
................................................ » 2,500
Förslagsanslag kronor 182,700,
b) höja ordinarie förslagsanslaget till lantmäteristyrelsen,
nu 175,500 kronor, med 7,200 kronor till
182,700 kronor,
c) medgiva, att till det kanslibiträde hos lantmäteri
styrelsen,
som handhar kassa- och bokföringsgöromålen,
må, utöver den med kanslibiträdesbefattningen förenade
avlöningen, från det i ordinarie avlöningsstaten för
styrelsen upptagna förslagsanslaget till avlöningar till
ordinarie tjänstemän utgå ett särskilt arvode av 768
kronor för år räknat.
122:o) Arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning och förvaring.
Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört och
i enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 119 gjorda framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må till bestridande av kostnader för
förteckning och förvaring av arkivalierna hos lantmäteristyrelsen
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
reservationsanslag av 13,500 kronor.
123:o) Lantmäterinndervisningen. Under punkt 120 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av
49,500 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
124:o) Lantmäterikontoren i länen. Under punkt 121 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen
a) att godkänna följande ordinarie stater för lantmäterikontoren i länen,
att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
107
A. Ordinarie avlöningsBtat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 343,200
Vikariatsersättning, förslagsanslag ............................................ » 10,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
......................................................... * 160,000
Förslagsanslag kronor 513,200.
B. övergångsstat.
Lön |
Tjänst-göri lös-pen-ningar |
Orts-ti Hägg |
Summa |
Titel |
Antal |
Kronor |
Summa |
5,000 |
2,500 |
7,500 |
Överlantmätaren i Gotlands län ......... |
7,500 |
7,500 |
||
2,200 |
1,500 |
150 |
3,850 |
Assistenterna i Västernorrlands (2) och |
|||
Jämtlands län .............................. |
3 |
11,550 |
|||||
2,200 |
1,500 |
— |
3,700 |
Annan assistent .............................. |
4 |
14,800 |
26,350 |
Summa |
kronor |
33,850 |
Anm.: 1. Överlantmätare åtnjuter ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter 5 år.
2. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive 5,
10 och 15 år.
b) att vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till lantmäterikontoren
i länen, nu 527,000 kronor, med 20,000 kronor till 547,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 282—286.
Jämlikt beslut av 1927 års riksdag (R. skr. nr 9 A p. 80) har till lantmäterikontoren
i länen uppförts ett ordinarie förslagsanslag å 527,000 kronor,
avsett till bestridande av utgifterna för kontoren enligt två ordinarie stater,
en avlöningsstat och en övergångsstat. Den förstnämnda staten har följande
utseende:
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
Vikariatsersättning, förslagsanslag ...........................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
...................................................................................
kronor 343,200
» 10,000
» 140,000
Förslagsanslag kronor 493,200.
Övergångsstaten upptager i likhet med det nu framlagda förslaget till övergångsstat
för budgetåret 1928—1929 avlöningar å tillhopa 33,850 kronor.
Till avlöningar åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren
anvisades därjämte för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 66,700
kronor.
Beträffande ordinarie avlöningsstaten innebär Kungl. Maj:ts förslag en
ökning av den däri ingående anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare med 20,000 kronor. Föregående år beviljades en höjning
108
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
TJtskottet.
av anslaget å 30,000 kronor, närmast avsedd att täcka de ökade kostnaderna
under halvåret 1 januari—30 juni 1928 på grund av den nya jorddelningslagstiftningen,
vilken enligt Kungl. Maj:ts beslut trätt i kraft den 1 januari
1928. Den nu föreslagna höjningen av anslaget motiveras med den ytterligare
ökade belastning av anslaget ifrågavarande lagstiftning förväntas
medföra.
Under förevarande punkt har departementschefen jämväl motiverat uppförande
i riksstaten av det till avlöningar åt förste assistenter och assistenter
vid lantmäterikontoren i länen uppförda anslaget för instundande budgetår
förhöjt till 66,900 kronor eller med 200 kronor, ökningen är föranledd av
att från ifrågavarande anslag skall, utöver förut beräknade kostnader, bestridas
kostnaden för kallortstillägg till vissa hefatt.ningsliR.varp,
Kungl. Maj:ts framställning föranleder ingen utskottets erinran. På grund
härav och med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan
om uppförande av det extra anslaget å 66,900 kronor till avlöningar
åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren, hemställer utskottet
nu,
att riksdagen må
a) godkänna följande ordinarie stater för lantmäterikontoren
i länen, att tillämpas från och med
budgetåret 1928—1929:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag ........................ kronor 343,200
Vikariatsersättning, förslagsanslag ....... » 10,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag .... » 160,000
Förslagsanslag kronor 513,200.
B. övergångsstat.
Lön |
Tjänst- görings- penningar |
Orts- tillägg |
Summa |
Titel |
An- tal |
Kronor |
Summa | |
5,000 |
2.500 1.500 |
7,500 3,850 |
7,500 |
7,500 j |
|||
2,200 |
150 |
Assistenterna i Västernorrlands (2) och |
|||||
2,200 |
1,500 |
3,700 |
Jämtlands län.............................. |
3 4 |
11,550 14,800 |
26,350 1 |
|
Summa |
kronor |
33,850 1 |
Anm.: 1. Överlantmätare åtnjuter ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter 5 år.
2. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive 5
10 och 15 år.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
109
b) att vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget
till lantmäterikontoren i länen, nu 527,000 kronor, med
20,000 kronor till 547,000 kronor.
125:o) Avlöningar ät förste assistenter och assistenter vid lantmäteri
kontoren
i länen. Under åberopande av vad utskottet under nästföregående
punkt anfört och i enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 122 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till avlöningar åt förste assistenter
och assistenter vid lantmäterikontoren i länen anvisa
för budgetåret 1928 -1929 ett extra anslag av 66,900
kronor.
126:o) Anskaffande för lantmäterikontorct i Vänersborg av kopior av
vissa kartor in. m. Under punkt 123 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av vissa
kartor med tillhörande handlingar anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 123).
I likhet med departementschefen anser utskottet, att med hänsyn till angelägenheten
av ifrågavarande arbetes snara slutförande ett anslag av 10,000
kronor för ändamålet bör anvisas jämväl för budgetåret 1928—1929.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
för anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av
kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor. ‘jfj
127:o) Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare. Under punkt
124 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
a) medgiva, att under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 må till distriktslantmätare
och extra lantmätare med arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av
lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster
för arbete enligt gällande lantmäteritaxa, beräknade för distriktslantmätare
till 4,000 kronor, för extra lantmätare med arvode om 2,000 kronor till
3,200 kronor och för extra lantmätare med arvode om 1,500 eller 1,000
kronor till 2,400 kronor, allt för år räknat,
b) medgiva, att för samma tid må till extra lantmätare utan arvode av
statsmedel utgå tillskott till inkomster för arbete enligt lantmäteritaxan beräknade
till 2,400 kronor för år,
Avlöningar åt
förste assistenter
och
assistenter vid
lantmäteri
kontoren i
länen.
[122.1
Anskaffande
för lantmäterikontoret
i
Vänersborg av
kopior av
vissa kartor
m. m.
[123.]
Utskottet.
Tillskott till
dyrtidstilllä
/g till vissa
lantmätare.
[124.1
no
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Bidrag till
jorddelningsförr
ältning ar
samt bidrag
till utflyttnings
, väganläggnings-
och
odling skostnader
i samband
med skiften.
[125.]
Bestridande i
vissa fall med
allmänna medel
av kostnader
förenade
med inlösen
av under nyttjanderätt
upplåtet
område
m. m.
[126.]
c) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg
för motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar
lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser,
d) medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att, med tillämpning i den män
så kan ske av de angående dyrtidstillägg gällande grunder, för samma tid
medgiva tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och vice
kommissionslantmätare, som fortfarande utöva praktisk verksamhet,
e) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg till vissa
lantmätare anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av
330,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
128:o) Bidrag till jorddelningsförrättningar samt bidrag till utflyttnings-,
väganläggnings- och odlingskostnader i samband med skiften.
Under punkt 125 har Kungl. Maj:t riksdagen föreslagit att, i avbidan på den
proposition i ämnet som må varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret
1928—1929
a) till bidrag till jordfördelningsförrättningar ett belopp av 125,000 kronor.
b) till bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader i
sammanhang med skiften ett belopp av 300,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
129:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område m. m.
Under punkt 126 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande
i vissa fall med allmänna medel av kostnader förenade med inlösen av
under nyttjanderätt upplåtet område anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.
Under anslagstiteln understöd åt jorddelningsväsendet m. m. finnas uppförda,
förutom de i föregående punkt omförmälda ordinarie anslag, jämväl
två extra anslag av förslagsanslags natur, nämligen till bestridande i
vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under
nyttjanderätt upplåtet område, samt till bidrag till förrättningar enligt lagen
om enskilda vägar. Anslagen hava för innevarande budgetår uppförts med
35,000 kronor respektive 5,000 kronor.
Beträffande anslagens tillkomst och fördelningsgrunder m. m. har utred -
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 111
ning lämnats i 1926 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln punkt
133; och torde här allenast få erinras, att för användningen av förstnämnda
anslag bestämmelser meddelats i kungörelsen nr 295/1925 samt för sistnämnda
anslag i kungörelserna nr 280 och 358/1926.
I skrivelse till Kungl. Maj:t har lantmäteristyrelsen, såsom framgår av
statsrådsprotokollet, framhållit den ökning i utgifterna från förstnämnda extra
anslag, som vore att förvänta med hänsyn till den från och med den 1
september 1925 ikraftträdda nya lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område samt föreslagit
anslagets höjande med 15,000 till 50,000 kronor. Utgifterna från detta anslag
hade emellertid visat sig bliva betydligt större än beräknat, och enligt
från riksräkenskapsverket inhämtade upplysningar hade de under budgetåret
1926—1927 uppgått till 131,318 kronor 3 öre. På grund härav har
anslaget ansetts böra uppföras med ett belopp av 100,000 kronor.
Däremot föreslås ej någon ändring beträffande anslaget till förrättningar
enligt lagen om enskilda vägar.
Mot Kungl. Maj:ts beräkning av anslagsbehoven för ifrågavarande båda
ändamål har utskottet intet att erinra.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt kommer att göra
hemställan i fråga om anslaget till bidrag till förrättningar enligt lagen
om enskilda vägar hemställer utskottet nu,
att riksdagen må till bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med inlösen av
under nyttjanderätt upplåtet område, anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra förslagsanslag av 100,000
kronor.
130:o) Bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar. Under
åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört och i enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkt 127 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda
vägar anvisa för budgetåret 1928 — 1929 ett extra förslagsanslag
av 5,000 kronor.
131:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Under punkt
128 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för tilläggsavvittring i vissa
delar av Västerbottens läns lappmark anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra förslagsanslag av 125,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 291 — 294.)
Utskottet.
Bidrag till
förrättningar
enligt lagen
om enskilda
vägar.
1127.]
Tilläggsavvittring
i
Västerbottens
läns lappmark.
[128.]
112
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Ströängars
indragande
till kronan.
[129.]
Tilläggsavvittringen, som pågått sedan år 1922, utföres jämlikt bestämmelserna
i kungörelsen den 30 december 1916 (nr 603) med däri sedermera
gjorda ändringar.
Kungörelsens tillämpningsområde utgöres i stort sett av trakterna ovan
odlingsgränsen i Västerbottens län. Genom avvittringsförrättningen indragas
slåtterängar till kronan, därvid vederlag lämnas i form av bidrag för odling
av viss annan mark. Förrättningen verkställes av en särskild nämnd, kallad
awittringsnämnd.
För innevarande budgetår har för tilläggsavvittringen i riksstaten uppförts
ett extra förslagsanslag av 110,000 kronor, vilket belopp fördelats i
den av Kungl. Maj:t den 9 juni 1927 fastställda staten för tilläggsavvittringen
för tiden 1 juli 1927—30 juni 1928.
Anslagsökningen med 15,000 kronor motiveras med de ökade kostnader
genomförandet av ifrågavarande tilläggsavvittring beräknas^ medföra under
instundande budgetår.
Utskottet, som icke finner anledning till erinran emot det av Kungl. Maj:t
gjorda anslagsäskandet, hemställer,
att riksdagen må för tilläggsavvittring i vissa delar
av Västerbottens läns lappmark anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra förslagsanslag av 125,000 kronor.
132:o) Ströängars indragande till kronan. Under punkt 129 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för ströängars
indragande till kronan anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag
av 550,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 294—297.)
Lagen den 22 juni 1921 (nr 378) om ströängars indragande till kronan
äger tillämpning å Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med
undantag av, utom annat, sådana trakter, som kunna bliva föremål för tillläggsavvittring.
För ströäng, som indrages, utgår vederlag genom bekostande
av odling å den fastighet, vartill ängen förut hört. Frågor om indragning
och vederlag avgöras av särskild nämnd, kallad ströängsnämnd. Till bestridande
av kostnaderna för ströängsindragningen har från och med 1922
av riksdagen anvisats anslag, som under senare år utgått såsom extra förslagsanslag.
Anslagets belopp uppgår för budgetåret 1927—1928 till 400,000
kronor.
Under förevarande punkt har departementschefen anfört följande.
»önskvärt synes vara att, i överensstämmelse med lantmäteristyrelsens förslag,
ströängsindragningen må kunna fortgå i samma ordning som under
de båda senaste åren. Enär anslaget för ströängsindragningen torde komma
att under innevarande budgetår väsentligt överskridas, tarvas en icke obetydlig
förhöjning av detsamma. De stegrade kraven på anslaget äro att söka i
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
113
ökningen av de belopp, som erfordras för bestridande av den gottgörelse,
som tillkommer vederbörande fastighetsinnehavare för odling av dem tilldelade
odlingsområden eller i övrigt för ängarnas avstående. Sedan förrättningarna
nu avslutats å ett flertal trakter och odlingsarbetena börja
komma i gång, följer av ströängslagens bestämmelser, att nämnda kostnadsbelopp
under de närmaste åren stiger för att snart åter avtaga och slutligen
bortfalla. Emellertid torde anslagsökningen kunna något nedsättas i förhållande
till vad lantmäteristyrelsen föreslagit, och vill jag tillstyrka, att
anslaget för nästkommande budgetår bestämmes till 550,000 kronor.»
Beräkningen av anslagsbehovet föranleder ingen utskottets erinran, och
utskottet hemställer förty,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för
ströängars indragande till kronan anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra förslagsanslag av 550,000 kronor.
133:o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Under punkt 130
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av de kostnader
för laga skiften enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga
skiften inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade
delarna av Kopparbergs län, vilka jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna
medel, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av
100,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 297—300.)
I proposition nr 21 till 1925 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag
till lag rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd
av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län. Sedan riksdagen för
sin del antagit förslaget, utfärdades lag i ämnet den 30 april 1925 (nr 102).
Lagen avser huvudsakligen att genom anordnande på statens bekostnad av
ett antal provskiften i olika delar av Kopparbergs län vinna erfarenhet
rörande de regler, vilka böra för framtiden vinna tillämpning med avseende
å laga skiften till rubbning av storskifte. Enligt lagen skola vid förrättning,
som verkställes enligt densamma, kostnaderna till förrättningsmän,
lösen av kartor och handlingar samt kostnad för väganläggning, som föranledes
av skiftet, ävensom för utflyttning, som prövas medföra förmånligare
ägoanordning, gäldas av allmänna medel.
Med bifall till ett av Kungl. Maj:t i proposition nr 131 till 1926 års
riksdag framställt förslag medgav riksdagen att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet i ärendet anförts, ett antal av högst
12 skiften finge verkställas enligt nyssnämnda lag samt att det belopp, som
vid utgången av budgetåret 1925 — 1926 kvarstode å reservationsanslaget till
åtgärder för skifteslagsindelning i vissa delar av Kopparbergs län, Ange
användas till bestridande av de kostnader för dessa skiften, som jämlikt
Bihang till riksdagens protokoll 192S. 10 samt. 1 höft. (Nr 1-) 8
Utskottet.
Kostnader
för provskiften
i
Kopparbergs
län.
[130.]
114
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
lagen skulle gäldas av allmänna medel. Nämnda reservation uppgick till
något över 80,000 kronor.
Härutöver har riksdagen till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande
skiften för innevarande budgetår anvisat ett extra förslagsanslag av 100,000
kronor.
utskottet. Det av Kungl. Maj:t gjorda anslagsäskandet, vilket ansluter sig till lantmäteristyrelsens
förslag i ämnet, föranleder icke någon utskottets erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till bestridande av de kostnader för
laga skiften enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102)
rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller
med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs
län, vilka jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna
medel, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra förslagsanslag av 100,000 kronor.
Rikets allmänna kartverk.
Rikets all- 134:o) Rikets allmänna kartverk. I förslaget till riksstat för budgetåret
manna kart- 1928—1929 har Kungl. Maj:t upptagit ordinarie förslagsanslaget, avlönings
verk.
stat för rikets allmänna kartverk, med oförändrat belopp 380,000 kronor.
Motion. I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 6 av fröken Hesselgren,
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att tillerkänna gravören Olga
Herlin rätt att för uppflyttning i löneklass få tillgodoräkna sig halva sin
tjänstgöringstid inom rikets allmänna kartverk.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
1 motionen har anförts bland annat följande:
Av en av Olga Herlin till statskontoret ingiven vördsam P. M. angående
hennes tjänstgöring i kartverket med anledning av en av chefen för rikets
allmänna kartverk gjord förfrågan angående hennes placering i löneklass
framgår:
att allt kartverkets gravyrarbeten under tiden 1893—1906 utfördes på
ackord med kontrakt med undantag för korrekturarbeten;
att från år 1906 arbetstiden å tjänsterummet var 5 timmar för samtliga
ritare och gravörer;
att Olga Herlins avlöning då utgick med 1,800 kronor per år men att
semesterrätt saknades;
att lönen den 1 april 1908 höjdes till 2,400 kronor med rätt till en månads
semester. Arbetstiden var fortfarande 5 timmar;
att då ny stat för kartverket av 1912 års riksdag fastställdes kunde
Olga Herlin ej erhålla ordinarie anställning, då staten ej upptog någon
kvinnlig gravörbefattning. Arbetstiden höjdes då till 7 timmar för de
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
115
ordinarie befattningshavarna, medan Olga Herlin bibehölls vid samma lön
och arbetstid som gällde för henne före år 1913. Av ett till ovannämnda
V. P. M. till statskontoret bifogat utdrag ur kartverkets arbetsjournaler
framgår emellertid, att O. Herlin oaktat skillnaden i arbetstid medhann
samma kvantitet av arbetet som de manliga gravörerna;
att om tjänstgöringstiden omräknas till tjänstgöringsdagar med samma
timtal som varit fastställt för manliga gravörer erhålles t. o. in. 1926 års
utgång en fullt jämförbar tjänstetid av 241/a år;
att i kartverket genom Herlin införts en förbättring i framställningssättet
för pantografering, vilket medfört en stor besparing av arbetstid.
Från och med den 1 juli 1923 liar Olga Herlins dagliga arbetstid varit
6 timmar med ett årsarvode av 3,600 kronor.
Emellertid har denna avkortning i den för verket i sin helhet fastställda
arbetstiden gjort, att avlöningsreglementets bestämmelser angående tillgodoräkning
av föregående tjänstgöring för uppflyttning i löneklass ej medgiva
rätt för Olga Herlin att tillgodoräkna sig någon del av sin 37 år långa
tjänstgöring utan måste hon placeras i lägsta löneklassen inom sin lönegrad.
I anledning av ovannämnda skrivelse från kartverkschefen har statskontoret
den 31 januari 1927 yttrat följande:
''Av handlingarna i ärendet framgår, att Olga Herlin, som sedan år 1890
innehaft anställning i kartverkets tjänst, till 1902 års utgång utfört arbete
mot ackord samt därefter mot visst årsarvode med en tjänstgöringstid, som
i allmänhet med en timme om dagen understigit den för ordinarie befattningshavaren
vid kartverket gällande.
Statskontoret vill erinra om att Kungl. Maj:t icke ansett tjänstetid, varunder
den dagliga tjänstgöringstiden understigit den för ordinarie befattningshavare
inom vederbörande verk fastställda, böra för ålderstillägg eller
placering i löneklassen tillgodoräknas vid befordran till ordinarie tjänst.
Detta framgår exempelvis av kungl. brevet den 11 mars 1921 angående
ålderstillägg åt revisorna i riksräkenskapsverket J. F. Lundberg och C. A.
Lundin. Däremot har extra befattningshavare, som befordrats till extra ordinarie
tjänst, erhållit rätt att för placering i löneklass tillgodoräkna föregående
tjänstetid mot reduktion i fall, där den dagliga tjänstgöringstiden
understigit den, som varit gällande för ordinarie befattningshavare vid
ifrågavarande tid. (Jmf k. brev den 17 juli 1925 beträffande e. o. kammarskrivaren
vid tullverket H. Edgren.)
Visserligen synas starka billighetsskäl tala för att Olga Herlin bör få tillgodoräkna
någon del av den tid, uppgående till 37 år, varunder hon tjänstgjort
i rikets allmänna kartverk, men med hänsyn till innehållet i förstnämnda
kungl. brev lärer härför erfordras riksdagens medgivande.’
Olga Herlin ingick den 16 februari 1927 till Kungl. Maj:t med en underdånig
anhållan att få räkna sig sin föregående tjänstgöring tillgodo och
bliva placerad i 18:e löneklassen inom 15:e lönegraden. Över denna framställning
har kartverkschefen den 17 februari 1927 yttrat sig, som följer:
’Även med bortseende från den tid, då arbete skett på ackord, skulle, om
den effektiva tjänstgöringstiden i övrigt efter vederbörlig reduktion för
kortare daglig tjänstgöring sammanlägges och får tillgodoräknas, denna tid
uppgå till 18 år 5 mån. och 14 dagar och sålunda överstiga vad som erfordras
för placering i 18 löneklassen, den högsta, som för kvinnlig gravör kan
ifrågasättas. I det här föreliggande fallet torde det få anses skäligt, att
sådant tillgodoräknande medgives.
116
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Frågan remitterades till allmänna civilförvaltningens lönenämnd, vars
majoritet i utlåtande den 21 februari 1927 tillstyrkte en framställning till
riksdagen i frågan enligt vad framgår av följande utdrag:
’I betraktande av sökandens ovanligt långa anställning i statens tjänst,
vilken under åren 1903—1912 omfattat samma dagliga arbetstid, som varit
gällande för den ordinarie personalen, vill det emellertid synas allmänna
civilförvaltningens lönenämnd, som om starka billighetskäl talade för beredande
åt sökanden av en förmånligare placering i löneklass såsom ordinarie
gravör än den, som i enlighet med gällande avlöningsbestämmelser
tilldelats henne.
Lönenämnden får i sådant avseende hemställa, att Kungl. Maj:t ville föreslå
riksdagen medgiva, det sökanden, räknat från och med den 1 februari
1927, må åtnjuta lön enligt den för kvinnliga befattningshavare gällande
högsta löneklassen inom 15:e lönegraden eller sålunda enligt 18 löneklassen.’»
Utskottet. Att döma av de i motionen lämnade uppgifter och vissa vid densamma
fogade arbetsintyg synes Olga Herlin hava utfört ett synnerligen långvarigt
och väl vitsordat arbete i kartverkets tjänst. Utskottet, som i anslutning
härtill anser syftet med det framställda förslaget behjärtansvärt, finner
dock detta innefatta en fråga, som det närmast ankommer på vederbörande
myndighet och Kungl. Maj:t att pröva samt att riksdagen i varje fall icke
bör på en motionsvis gjord framställning ingå på ett närmare bedömande
härav. Skulle emellertid Kungl. Maj:t finna, att omständigheterna i förevarande
fall böra föranleda ett hänskjutande av frågan till riksdagen, äger
Kungl. Maj:t möjlighet göra den framställning i ämnet, som därav kan
påkallas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1) att riksdagen må uppföra ordinarie förslagsanslaget,
avlöningsstat för rikets allmänna kartverk, för budgetåret
1928—1929 med oförändrat belopp 380,000 kronor,
2) att den i ämnet väckta motionen I: 6 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Kartarbeten 135:o) Kartarbeten m. m. I förslaget till riksstat för budgetåret 1928—
m m- 1929 har Kungl. Maj:t under anslagstiteln rikets allmänna kartverk upp[131.
1 tagit ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten m. m. med oförändrat
belopp 223,700 kronor.
Statsrådsprotokollet sid. 300—303.
Jämlikt beslut av 1927 års riksdag är ordinarie reservationsanslaget till
kartarbeten m. m. i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
223,700 kronor.
Därjämte finnes i samma riksstat till diverse behov vid rikets allmänna
kartverk uppfört ett extra reservationsanslag av 29,800 kronor.
Inberäknat en inkomst genom inflytande kartförsäljningsmedel, uppskattad
till 39,000 kronor, skulle alltså för innevarande budgetår för kartarbeten
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 117
in. in. finnas tillgängligt ett belopp av (223,700 + 29,800 + 39,000 ) 292,o00
kronor.
Anslagsbehovet för budgetåret 1928—1929 bär enligt i statsradspiotokollet
framlagda beräkningar för kartarbetena upptagits till 294,500 kronor, för
-
delat på följande sätt:
Fältarbeten..................................................
Utgivnings- och byråarbeten..................
övningsavdelningens ritkurs
Ortsnamngranskning ..............................
Tillsyn och vård av kartor m. m.......
Städning, uppvärmning och belysning
............. kronor 200,000
............. » 70,500
............. » 5,000
............. » 3,000
............. » 500
............ » 15,500
summa kronor 294,500.
Av detta belopp skulle täckas genom
ordinarie anslag ............................................................................ kronor 223,700
kartförsäljningsmedel .................................................................... * 39,000
summa kronor 262,700.
Utöver sistnämnda summa erfordras alltså ett belopp av 31,800 kronor
att utgå av extra anslag.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
utgiftsberäkning.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan om
anvisande av det erforderliga extra anslaget av 31,800 kronor, får utskottet
nu hemställa,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—
1929 uppföra ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten
m. m. med oförändrat belopp 223,700 kronor.
136:o) Diverse behov vid rikets allmänna kartverk. Under åberopande
av vad utskottet under nästföregående punkt anfört och i enlighet med
Kungl. Maj:ts under punkt 132 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må för diverse behov vid rikets allmänna
kartverk anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 31,800 kronor.
137:o) Utgivande av ekonomisk karta över Hallands län. Av statsrådsprotokollet
under punkt 133, framgår, att behovet av ytterligare statsbidrag
till ifrågavarande ändamål icke kunde bedömas förr än specificerade uppgifter
rörande Hallands läns hushållningssällskaps kostnader för kartans utgivning
till Kungl. Maj:t inkommit samt att på grund härav någon medels
-
Utskottet.
Diverse behov
vid rikets
allmänna
kartverk.
[132.]
Utgivande av
ekonomisk
karta över
Hallands län.
[133.]
118
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Sveriges
geologiska
und rsökrung
[134.]
anvisning för budgetåret 1928—1929 icke ansetts erforderlig, vilket utskottet
härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
Geologisk» samt meteorologiska och hydrografiska
undersökningar.
138:o) Sveriges geologiska undersökning. Under punkt 134 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag
till stat för Sveriges geologiska undersökning, att tillämpas från och med
budgetåret 1928—1929;
b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till Sveriges geologiska
undersökning, nu 187,450 kronor, med 1,500 kronor, till 188,950
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet sid.
304—310.
Ordinarie förslagsanslaget till Sveriges geologiska undersökning är i riksstaten
för budgetåret 1927—1928 upptaget till 187'',450 kronor.
Den i överensstämmelse med beslut av 1927 års riksdag (R. skr. 9 A p. 91)
fastställda staten för Sveriges geologiska undersökning har följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........... kronor 128,160
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 3,000
Avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 26,290
Expenser .....................................................................1............... » 30,000
Förslagsanslag kronor 187,450.
Till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. har för budgetåret
1927—1928 anvisats ett extra reservationsanslag av 111,000 kronor,
avsett att disponeras på följande sätt:
Rese- och traktamentsersättning ............................ förslagsvis kronor 60,000
Inköp och underhåll av materiel ........................ » » 4,000
Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser
........................................................................ » » 30,004
Arvoden till extra tjänstemän (3 extra geologer
å 5,676 kronor)............................................ » » 17,028
summa kronor 111,032,
avrundat till 111,000 kronor.
För budgetåret 1927—1928 äro vidare uppförda
dels ett reservationsanslag å 2,000 kronor till inredningsarbeten m. m.
vid Sveriges geologiska undersöknings jordartslaboratorium
119
Jordbruksutskottets utlåtande Nr L
dels ock ett reservationsanslag å 2(1,600 kronor för undersökning av torvmarker
i södra Sverige.
Vid anvisande av sistnämnda anslag uttalade riksdagen att, då den för
ifrågavarande undersökningar avsedda planen under budgetåret 1927 1928
genomförts och med hänsyn till torvfrågans numera minskade betydelse,
några ytterligare undersökningar, som kunde kräva anvisande av särskilt
statsanslag, icke borde ifrågakomma.
1 skrivelse den 7 september 1927 har Sveriges geologiska undersökning
gjort framställning rörande anslag för budgetåret 1928 1929 för under
sökningens
verksamhet. Enligt undersökningens beräkningar skulle ordinarie
förslagsanslaget upptagas till 198,270 kronor och extra anslaget till
fältarbeten till 127,380 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att av de vid torvmarksundersökningarna alltsedan
1918 anställda tre väl kvalificerade tjänstemännen två i stället tillsvidare
skulle få tagas i anspråk för geologiska undersökningens mera ordinarie arbetenFör
att understryka dessa befattningars karaktär av extra tjänster hava båda
befattningarna hänförts till extra anslaget till fältarbeten m. m. vid Sveriges
geologiska undersökning. Detta borde emellertid enligt vad departementschefen
uttalat givetvis icke utgöra hinder för undersökningen att i
mån av behov anlita dessa tjänstemän för andra geologiska undersökningens
arbeten.
Vidare föreslås dels en höjning i undersökningens expensanslag med 1,500
kronor dels ock en ökning med 2,000 kronor i den i ovan berörda extra anslag
ingående posten rese- och traktamentsersättning. Dessa höjningar hänföra
sig till dels ett ökat behov på grund av den nuvarande utvecklingen
av undersökningens verksamhet och dels de större krav, som skulle komma
att ställas på anslaget, därest verksamheten på föreslaget sätt skulle komma
att utvidgas.
Utredningen i ärendet synes utskottet giva vid handen, att Sveriges geologiska
undersökning för bedrivande av sin instruktionsenliga verksamhet
är i behov av ökade arbetskrafter. Såsom departementschefen uttalat torde
ock en dylik utveckling vara en naturlig följd av de framsteg, som senare
tider medfört inom ifrågavarande, ej minst för höjande av produktionen
inom ett flertal näringsgrenar viktiga arbetsområde.
Då de framställda förslagen i angivet avseende icke giva utskottet anledning
till någon erinran liksom ej heller framställningen i övrigt, biträder
utskottet densamma.
I överensstämmelse med vad utskottet sålunda tillstyrkt, skulle staten
för Sveriges geologiska undersökning erhålla följande utseende:
Utskottet.
120
Fältarbeten
m. m. vid
Sveriges geologiska
undersökning.
[135.]
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 128,160
Vikariatersättningar, förslagsanslag........................................... » 3,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 26,290
ExPenser ........................................................................................ » 31 [.500
Förslagsanslag kronor 188,950.
Det extra anslaget till fältarbeten m. m. vid geologiska undersökningen
skulle komma att beräknas sålunda:
Rese- och traktamentsersättning ............................ förslagsvis kronor 62,000
Inköp och underhåll av materiel............................ » » 4 000
Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser » » 30,004
Arvoden till extra tjänstemän (5 extra geologer
å 5,676 kronor)........................................................ » » 28,380
Summa kronor 124,384.
vilket belopp avrundats till 124,400 kronor.
Sammanlagda anslagsbehovet för Sveriges geologiska undersökning för
budgetåret 1928 1929 skulle med denna beräkning och i betraktande av
att ovanberörda anslag till inredningsarbeten m. m. vid undersökningens
jordartslaboratorium och till undersökning av torvmarker i södra Sverige
icke vidare äro erforderliga uppgå till 313,350 kronor, vilket belopp med
13,700 kronor understiger motsvarande behov för budgetåret 1927—1928.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt kommer att göra hemställan
om uppförande av extra anslaget till geologiska undersökningens
fältarbeten m. m. hemställer utskottet nu,
att riksdagen må
a) godkänna ovan intagna förslag till stat för Sveriges
geologiska undersökning, att tillämpas från och med
budgetåret 1928—1929;
b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget
till Sveriges geologiska undersökning, nu 187,450 kronor
med 1,500 kronor till 188,950 kronor.
139:o) Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning. Under
åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört och i enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkt 135 gjorda framställning hemställer utskottet
-
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten m. m. anvisa för budgetåret 1928 —
1929 ett extra reservationsanslag av 124,400 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
121
140:o) Avlöningar in. m. samt arvoden åt observatörer vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt. I förslaget till riksstat för budgetåret 1928
—1929 har Kungl. Maj:t under anslagstiteln statens meteorologisk-hydrograflska
anstalt uppfört dels ordinarie förslagsanslaget till avlöningar med
oförändrat belopp 217,900 kronor, dels ock ordinarie reservationsanslaget till
arvoden åt observatörer med oförändrat belopp 90,000 kronor.
Utöver ovan angivna ordinarie anslag utgå till anstalten och därmed sammanhängande
verksamhetsgrenar för budgetåret 1927—1928 följande anslag
å extra stat:
telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar, för -
slagsanslag.................................................................................... kronor 118,000
vattenfallsförteckningens avslutande, reservationsanslag........ » 22,500
diverse behov, reservationsanslag ............................................ » 75,200
väderlekstjänst för luftfarten....................................................... » 7,000
meteorologiska telegram från Färöarna och Island, reservationsanslag
................................................................................... » 3,000
meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m., reservationsanslag
........................................................................................... » 19,500
bearbetning av magnetiska registreringar, utförda i Abisko,
reservationsanslag .................................................................... » 4,000
summa kronor 249,200.
Den nu förevarande framställningen upptager icke något anslag till väderlekstjänst
för luftfarten, enär detta i enlighet med vad riksdagen förlidet
år uttalat överflyttats till sjätte huvudtiteln. Anslaget för bearbetning av
magnetiska registreringar, utförda i Abisko, var ett engångsanslag, vadan för
detta ändamål icke fordras beviljande av ytterligare medel.
De nu föreslagna extra anslagen inskränka sig till följande:
telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar, förslagsanslag
................................................................................ kronor 105,000
diverse behov, reservationsanslag................................................ » 78,600
meteorologiska telegram från Färöarna och Island, reservationsanslag
............................................................................... » 3,500
meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m., reservationsanslag
............................................................................................ » 19,500
Summa kronor 206,600.
Därjämte begäres medgivande för Kungl. Maj:t att få av uppkommen behållning
å tidigare beviljade anslag till vattenfallsförteckningens avslutande för
budgetåret 1928—1929 använda intill 12,700 kronor till upprätthållande av en
vattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige. Departementschefen
har härom anfört, att det syntes vara betydelsefullt, att detta omfattande
arbete fortsättes samt att med förteckningen införlivas utredning jämväl
Avlöningar
m. rrv. samt
arvoden åt
observatörer
vid statens
meteorologiskhydrografiska
anstalt.
[136.]
122
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Telegramkostnader
och
kostnader för
# radioutsändningar
vid
statens meteorologiskhydrografiska
anstalt.
[137.]
Vattenfalls•
förteckning
för mellersta
och södra
Sverige.
[138.]
rörande nämnda vattendrag. En dylik komplettering skulle bereda överblick
över förefintligheten av vattenfall inom områden, där tillvaratagandet
av tillgänglig vattenkraft för närvarande torde vara av särskilt stor
betydelse.
I fråga om anslaget till diverse behov innefattar förslaget dels en höjning
med 4,000 kronor, hänförande sig med 3,000 kronor till expensutgifter
.och 1,000 kronor till utgifter för publikationer, dels ock en sänkning beträffande
resekostnader med 600 kronor.
Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot de sålunda framställda
förslagen.
Beträffande ovan angivna extra anslag kommer utskottet att göra hemställan
under följande punkter.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må
1) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 under anslagstiteln
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
uppföra ordinarie förslagsanslaget till avlöningar m. m.
med oförändrat belopp 217,900 kronor.
2) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 under samma
anslagstitel uppföra ordinarie reservationsanslaget till
arvoden åt observatörer med oförändrat belopp 90,000
kronor.
141:o) Telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar vid
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. Under åberopande av vad utskottet
under nästföregående punkt anfört och i enlighet med Kung! Maj:ts
under punkt 137 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må för telegramkostnader och kostnader
för radioutsändningar vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra förslagsanslag av 105,000 kronor.
142:o) Yattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige. Under
åberopande av vad utskottet anfört under punkt 140 och i enlighet med
Kungl. Maj:ts under punkt 138 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att av uppkommen behållning
å tidigare i riksstaten uppförda anslag till vattenfallsförteckningens
avslutande må för budgetåret 1928
—1929 användas ett belopp av intill 12,700 kronor till
upprättande av en vattenfallsförteckning för mellersta
och södra Sverige.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
123
143:o) Diverse behov vid statens ineteorologisk-hydrografiska anstalt. Diverse behov
Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt 140 och i enlighet ^t^logiskmed
Kungl. Maj:ts under punkt 139 gjorda framställning hemställer utskottet, hydrografiska
anstalt.
att riksdagen må för diverse behov vid statens mete- [139.]
orologisk-hydrografiska anstalt anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 78,600 kronor.
144:o) Meteorologiska telegram från Färöarna och Island. Under åbe- Meteoroioropande
av vad utskottet anfört under punkt 140 och i enlighet med Kungl. 9från Färöarna,
Maj:ts under punkt 140 gjorda framställning hemställer utskottet, och Island.
[140.]
att riksdagen må av det utav 1900 års riksdag för
meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga
meteorologiska telegram från Färöarna och Island beviljade
anslag av 144,000 kronor anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
145:o) Meteorologiska iakttagelser i Abisko in. in. Under åberopande av Meteoroiovad
utskottet anfört under punkt 140 och i enlighet med Kungl. Maj:ts 9ls*“l™Jctfar
under punkt 141 gjorda framställning hemställer utskottet, Abisko m. m.
att riksdagen må för fortsättande av de meteorologiska, [141.]
seismologiska och magnetiska iakttagelserna vid naturvetenskapliga
stationen i Ahisko samt för publicerande
av dylika iakttagelser vid nämnda station och stationen
vid Vassijaure anvisa för hudgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 19,500 kronor.
146:o) Hydrogeologiska specialundersökningar. Med tillstyrkan av bi- Hydrogeoiofall
till Kungl. Maj:ts under punkt 142 gjorda framställning hemställer 9lS^d^se^f
utskottet, ningar.
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar
för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
anvisa för hudgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 12,100 kronor.
124
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Skri vmat er ialler
och
expenser, ved
m. m.
[143.]
Trycknings
kostnader.
[144.]
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.
[145.]
[Diverse.
147:o) Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. Under punkt 143 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 240,000 kronor, med 35,000
kronor till 275,000 kronor.
Ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
bestämdes av 1926 års riksdag till 240,000 kronor. Utgifterna från anslaget
hava utgjort under budgetåret 1925—1926 335,195 kronor 44 öre och under
budgetåret 1926—1927 298,222 kronor 26 öre. Med hänsyn till att anslaget
sålunda, trots de åtgärder som vidtagits för att begränsa utgifterna för
ifrågavarande ändamål, avsevärt överskridits, har Kungl. Maj:t nu gjort
framställning om en förhöjning av anslaget till 275,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 240,000
kronor, med 35,000 kronor till 275,000 kronor.
148:o) Tryckningskostnader. Under punkt 144 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 40,020 kronor, med 25 kronor till 40,045 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 40,020 kronor, med 75 kronor
till 40,095 kronor, dock att i anslaget må få göras
den ändring, som till jämnande av huvudtitelns slutsumma
kan visa sig erforderlig.
149:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under punkt
145 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget
till kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 50,000 kronor, med 20,000 kronor till 70,000 kronor.
Nionde huvudtitelns ordinarie reservationsanslag till kostnader för kommittéer
och utredningar genom sakkunniga uppfördes jämlikt beslut av
1924 års riksdag med 85,000 kronor. Med hänsyn till behållning å anslaget
har detsamma för budgetåren 1926—1927 och 1927—1928 begränsats
till 60,000 kronor, respektive 50,000 kronor.
Enär behållning å anslaget den 1 juli 1928 icke är att förvänta, har
Kungl. Maj:t på grund av de utbetalningar som äro att emotse gjort framställning
om anslagets uppförande med 70,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
125
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning samt hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till kostnader för kommittéer och utredning genom
sakkunniga, nu 50,000 kronor, med 20,000 kronor till
70,000 kronor.
150:o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.
Under punkt 146 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd,
för beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen beräkna för budgetåret 1928—1929 under nionde huvudtiteln
ett belopp av 56,500 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
151:o) Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare. Under punkt 147 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för beredande av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare anvisa för budgetåret 1928—
1929 ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor.
Från och med budgetåret 1923—1924 hava tillfälliga lönetillägg utgått
till vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare. Bestämmelser
hava härom meddelats i kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 276),
vilka bestämmelser förlänats förlängd giltighet för efterföljande budgetår, för
budgetåret 1927 —1928 genom Kungl. Maj:ts brev i ämnet den 18 juni 1927.
Departementschefen har i ärendet anfört, att av de i förenämnda kungörelse
den 22 juni 1923 upptagna verk och inrättningar, vid vilka tillfälliga
lönetillägg kunde komma ifråga, återstode för nionde huvudtitelns
vidkommande allenast lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp. För därstädes anställda befattningshavare av
ifrågavarande slag torde tillfälligt lönetillägg böra utgå jämväl under
budgetåret 1928—1929 med samma belopp och enligt enehanda bestämmelser
som för budgetåret 1927 — 1928.
Under hänvisning till av jordbruksutskottet i utlåtande nr 14 tillstyrkta
grunder för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg hemställer utskottet nu i
överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
att riksdagen må för beredande av tillfälliga lönetillägg
åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra förslagsanslag av 1,500 kronor.
Utskotta t.
Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal
inom den
civila statsförvaltningen.
[146.1
Tillfälliga
lönetillägg
åt vissa
vaktmästare
och med dem
jämfärliga
befattningshavare.
[147.]
Utskottet.
126
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Dyrtidstilllägg
åt befattningshavare
i statens
tjänst.
[148.]
Övriga ordinarie
anslag.
152:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Under
punkt 148 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader
för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de till jordbruksdepartementet
börande ämbetsverk och kårer anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra förslagsanslag av 1,100,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Övriga ordinarie anslag;.
153:o) I avseende å de i nu gällande riksstat under nionde huvudtiteln uppförda
ordinarie anslag, som icke här ovan eller i riksdagens skrivelse den
9 mars 1928 nr 50 blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke
ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,
vilka icke blivit här ovan eller i riksdagens
skrivelse den 9 mars 1928 nr 50 särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptagas med
oförändrade belopp.
Stockholm den 19 mars 1928.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Nilsson i Kabbarp, Andersson i Fältenborg, Boberg, Sjöblom,
Lundell, Tjällgren, Gabrielsson och Eriksson i Ljusdal; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Olsson i Broberg, Sköld, Pettersson
i Bjälbo, Andersson i Prestbol, Gustafson i Vimmerby, Olsson i Rödningsberg, Lindgren,
med undantag därav att herr Björk deltagit i stället för herr Andersson i Prästbol i behandling
av punkterna 81—103.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
127
Reservationer:
Vid punkt 66 (Statens centrala frökontrollanstalts verksamhet) av herrar
Sköld, Eriksson i Ljusdal och Olsson i Rödningsberg, vilka rörande det
under denna punkt motiverade förslaget om inrättande av en filial till statens
centrala frö kontrollanstalt anfört:
Vid inrättande av statens centrala frökontrollanstalt antogs, att dess
verksamhet i det väsentliga skulle bära sig själv. Erfarenheten visar emellertid
att detta hopp gäckats. Under budgetåret 1926—1927 kostade denna
anstalt staten kronor 24,000. Föreliggande förslag innebär påbörjandet av
ytterligare utveckling av statens frökontrollverksamhet, på ett sätt som
vid centrala frökontrollanstaltens tillkomst icke] var avsett. Inför de perspektiv,
som sålunda öppna sig, har man anledning att ställa sig tveksam.
Ehuru behovet av en lokal frökontrollanstalt för södra delarna av landet är
påtagligt, torde likväl ett ytterligare övervägande av formerna härför höra
ske i syfte att nedbringa kostnaderna. Sålunda torde t. ex. böra övervägas,
huruvida icke en lokal frökontrollanstalt för Skåne skulle kunna åstadkommas
genom utbyggning av utsädesföreningens kontrollbyrå i Svalöv.
I anslutning härtill hemställa vi under punkt 68 om avslag å Kungl.
Maj:ts förslag i nu förevarande avseende.
Vid punkt 68 (filial till statens centrala frökontrollanstalt) av herrar
Sköld, Eriksson i Ljusdal och Olsson i Rödningsberg, som i anslutning till
sitt uttalande under punkt 66 hemställt om avslag å Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
Vid punkt 81 (smörprovningar m. m.) av herr Gustafson i Vimmerby
mot viss del av utskottets motivering; samt
Vid punkt 138 (Sveriges geologiska undersökning) av herr Sköld.
128
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Verkliga utgifter.
IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
A. Departementet. |
• |
||
1 |
Departementschefen ........................................................ |
24,000 |
|
2 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för- |
||
slagsanslaq .................................................................... |
188,700 |
||
Säger för departementet |
212,700 |
||
B. Lantbruksstyrelsen m. in. |
|||
1 |
Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag.................................... |
*225,000 |
|
Lantbruksingenjörer och deras biträden: |
|||
2 |
Lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater ........ |
110,800 |
|
3 |
Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer |
||
och lantbruksstipendiater, förslagsanslag................ |
20,000 |
||
4 |
Assistenter hos lantbruksingenjörer............................ |
48,000 |
|
110,800 |
68,000 |
||
Statskonsulenter och deras biträde: |
|||
5 |
Statskonsulenter, förslagsanslag.................................... |
34,800 |
|
6 |
Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning |
||
m. m.................................................................. |
2,500 |
||
Säger för lantbruksstyrelsen m. m. |
370,600 |
70,500 |
|
C. Lantbruksakademien och försöksväsendet |
|||
på jordbruksområdet m. m. |
|||
Lantbruksakademien: |
|||
1 |
Lantbruksakademien, förslagsanslag ............................ |
12,900 |
|
2 |
Lantbruksakademiens museum, bibliotek, m. m., re- |
||
servationsanslag ........................................................ |
16,000 |
||
28,900 |
|||
Försöksväsendet på jordbruksområdet: |
|||
3 |
Central anstalten för försöksväsendet på jordbruks- |
||
området, förslagsanslag ........................................... |
376,350 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
129
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
4 5 |
Forskningsverksamhet på biodlingens område ........ Instrument in. in. vid centralanstaltens för försöks- |
6,500 |
|
väsendet på jordbruksområdet avdelning för lant-brukskemi, reservationsanslag ................................ |
10,000 |
||
c. |
Fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lånt- |
||
bruks- och lantmannaskolor.................................... |
8,000 |
||
7 |
Fast försöksgård för jordbruket, reservationsanslag... |
*50,000 |
|
8 |
Internationella lanlbruksinstitutet i Horn, reservations- |
||
anslag ....................................................................... |
11,000 |
||
384,350 |
77,500 |
||
Säger för lantbruksakademien och försöksväsendet på |
|||
jordbruksområdet m. m............................................. |
413,250 |
77,500 |
|
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och |
|||
lantmannanäringar. |
|||
Lantbruksinstituten: |
|||
1 |
Lantbruksinstitutet vid Ultuna.................................... |
97,500 |
|
2 |
Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna ... |
21,500 |
|
3 |
Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp................ |
117,900 |
|
4 |
Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutel |
||
vid Alnarp ............................................ |
8,500 |
||
215,400 |
30,000 |
||
5 |
Lanthushållningsseminariet å Rimforsa, förslagsanslag |
20,900 |
|
6 |
Understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag............ |
380,000 |
|
7 |
Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag... |
20,000 |
|
8 |
Understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag ........ |
213,000 |
|
9 |
Ökat understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag |
8,000 |
|
10 |
Understöd åt lantbruksskolor, förslagsanslag ............ |
122,500 |
|
11 |
Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lånt- |
||
manna-, lanthushålls- och lantbruksskolor, för-slagsanslag ................................................................ |
* 125,000 |
||
12 |
Lantbruksskolan vid Ultuna, förslagsanslag................ |
8,350 |
|
13 |
Inspektion över de lägre lantbruksundervisningsan- |
||
stalterna ............................................................. |
5,000 |
||
14 |
Lägre mejeriskolor för kvinnor, reservationsanslag.... |
||
15 |
Utbildningskurser för kontrollassistenter, reservations- |
||
anslag ........................................................................ |
8,000 |
||
16 |
Utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskö- |
||
tare, reservationsanslag ........................................... |
32,000 |
||
17 |
Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i |
||
Norrland och Dalarna, reservationsanslag ............ |
2,800 |
||
18 |
Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel, re- |
servationsanslag ....................................................... 2,200
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, valöver särskilt utlåtande framdeles kominer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1(1 samt. 1 höft. (Nr 1.) 9
130
Jordbruksutskottets utlåtande Nr i.
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
19 |
Hovbeslagsskolan vid Alnarp .................................... |
5,400 |
|
20 |
Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings- |
||
anstalter, förslagsanslag........................................... |
140,000 |
||
874,250 |
198,000 |
||
Trädgårdsundervisningen: |
|||
21 |
Högre utbildning i trädgårdsfacket, reservationsanslag |
4,800 |
|
22 |
Lantbruksakademiens trädgårdsskola ....................... |
10,000 |
|
23 |
Trädgårdsskolan vid Alnarp........................................ |
10,000 |
|
24 |
Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps träd- |
||
gårdar ..................................................................... |
19,300 |
||
25 |
Trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige .... |
30,000 |
|
20 |
Trädgårdsskola för kvinnor ........................................ |
7,000 |
|
27 |
Kurser i trädgårdsskötsel, reservationsanslag ............ |
17,000 |
|
54,800 |
43,300 |
||
28 |
Reseunderstöd för lantbrukets studerande, reservations- |
||
anslag ........................................................................... |
20,000 |
j |
|
Säger för undervisningsanstalter för jordbruk och lånt- |
|||
mannanäringar............................................................... |
1,164,450 |
292,200 |
|
E. Stuteriväsendet. |
|||
1 |
Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag .............................. Hingstdepåer och stuteri: |
* 34,560 |
|
2 |
Avlöningar, förslagsanslag............................................ |
44,800 |
|
3 |
Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet, reserva- |
||
tionsanslag ............................................................... |
277,300 |
||
4 |
Nybyggnad vid Valleberg under Flyinge kungsgård |
||
i Malmöhus län...................................................... |
12,750 |
||
322,100 |
12,750 |
||
5 |
Iläslavelns befrämjande, reservationsanslag, att direkt |
||
utgå av totalisatormedel ........................................... |
250,000 |
||
Säger för stuteriväsendet |
606,660 |
12,750 |
|
F. Boskapsskötsel m. m. |
! |
||
Nötboskapsavelns befrämjande: |
|||
1 |
Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, reser- |
||
vationsanslag............................................................... |
273,000 |
||
2 |
Understöd åt kontrollföreningsverksamhet, reserva- |
||
tionsanslag................................................................... |
80,000 |
||
3 |
Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag .......... |
21,700 |
|
4 |
Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar |
||
hos nötkreaturen, förslagsanslag |
130,000 |
||
353,000 |
151,700 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
131
1 |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra | anslag Kronor |
|
5 6 7 8 9 10 |
Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avseddj mjölk m. m., förslagsanslag ........................................j Svinavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av svinaveln, reservations-\ anslag ........................................................................ Avkastningsbedömning rörande avelssvin ................ Fåravelns befrämjande, reservationsanslag ....................i Fjäderfäavelns befrämjande ............................................ Biskötselns befrämjande, reservationsanslag.................... |
! | 60,000 24.000 10.000 |
35,0001 15,500; 19,000 |
Säger för boskapsskötsel m. m. |
447,000 |
221,200 |
|
1 2 3 |
G. Veterinärväsendet. Veterinärundervisningsanstalter: Veterinärhögskolan, förslagsanslag................................ Diverse behov vid veterinärhögskolan, reservations- Veterinärinrättningen i Skara........................................ |
313,600 8,500 |
38,200 |
322,100 |
38,200 |
||
4 5 |
Statens veterinärbakteriologiska anstalt: Statens veterinärbakteriologiska anstalt, förslagsanslag |
73,700 18,000 |
|
91,700 |
|||
6 7 8 9 |
Veterinärstaten: Länsveterinärer, förslagsanslag.................................... Veterinärstipendiater .................................................... Distriktsveterinärers avlönande, förslagsanslag ........ Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer, förslagsanslag |
168,000 7,200 250,000 |
65,000 |
425,200 |
65,000 |
||
10 • 11 |
i | Förekommande och hämmande av smittsamma sjuk-domar bland husdjuren: Statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurs- sjukdomar, förslagsanslag ....................................... Övriga utgifter till förekommande och hämmande av |
100,000 300,00C |
|
400,000| |
|||
12 |
\ Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur ............... |
i 1 |
5,500 |
| |
Säger för veterinärväsendet| 1,239,001 |
108,700 |
132
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
I Ordinarie Extra
anslag anslag
Kronor j Kronor
H. Lanthushållning i allmänhet.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
t Hushållningssällskapen:
Allmänt anslag till hushållningssällskapen................
| Sekreterare hos hushållningssällskapen, förslagsanslag
I Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna-1
näringar, reservationsanslag ......................................
Mindre jordbruk m. in.:
Höjande av det mindre jordbruket, reservationsanslagI
Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m., reser-'',
vationsanslag......................................................
;
[ Jordbrukskonsulenter m. m.:
Jordbrukskonsulenter, förslagsanslag............................
Vandringsrättare.......................................................
Utbildningskurser för vandringsrättare, reservationsanslag
..............................................................
! Täckdikningsförmän ....................................................
Statens lagerhus och fryshus, förslagsanslag ...............
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima
och Alnarp ...................................................
Kemiska stationer m. in.:
Kemiska stationer .............................................
Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län
j Befrämjande av mossodlingar:
Svenska mosskulturföreningen ...................................
Försöksgård å myrjord i Jämtlands län ....................
Försöksgård å myrjord i Norrbottens län
I Befrämjande av fröodlingen:
Statens centrala frökon trollanstalt:
Statens centrala frökontrolianstalts verksamhet,
förslagsanslag ............................ 167,900
Dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid statens centrala frökontrollanstalt,
förslagsanslag ................ 8,500
Filial till statens centrala frökontrollanstalt,
förslagsanslag ........ 29,000
2,900,000
170.000
80,000|
325.000
24,000!
349,000;
1 |
275,000 110,625 |
2,800 17,900 |
|
406,325 |
|
90,000 |
|
54,600 |
|
48,000 25,600 |
|
73,600 |
97.500
14.500
7,000
119,000
167,900 37,500
Understöd åt lokala frökontrollanstalter...................
Befordrande av inhemsk fröodling, reservationsanslag
Sveriges utsädesförening......................
20,000
8,000
229,600
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
13.‘)
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
23 |
Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verk- |
||
samlieten å Weibullsholm...................................... |
50,000 |
||
187,900 |
325,100 |
||
24 |
Svenska betes- och vallföreningen ............................... |
64,000 |
|
25 |
Sveriges pomologiska förening....................................... |
12,000 |
|
26 |
Befrämjande av linodling, reservationsanslag ................ |
8,000 |
|
27 |
; Lindring av fraktkostnader för kalk in. in., förslagsanslag |
600,000, |
|
28 |
: Ogräsens bekämpande, reservationsanslag ................... |
4,000 |
|
29 |
| Lantbruksmöte, reservationsanslag ................................ |
25,000 |
|
30 |
j Lantbruksattachéer i London, Berlin och Riga ............ |
60,500; |
|
31 |
Smörprovningar m. m., reservationsanslag.................... |
40,000 |
|
32 |
| Föreningar för jordbrukskredit, förslagsanslag................ |
25,000 |
|
33 |
Jordbrukarungdomens förbund........................................ |
15,000 |
|
34 |
Landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag ............ |
75,0001 |
|
Säger för lanthushållning i allmänhet |
3,167,900 |
2,516,125 |
|
I. Egnahemsbildning, kolonisation och grund- |
|||
förbättringar m. m. |
|||
Egnahemsbildning: |
|||
1 |
Statens egnahemsstyrelse, förslagsanslag.................... |
* 43,000; |
|
2 |
Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlarna, |
||
förslagsanslag ............................................................ |
* 820,000 |
||
3 |
Statsbidrag till hushållningssällskap för jordförmed- |
||
lings-oeh jordanskaffningsverksamhet,/or.s7a(/sansZag |
* 125,000 |
||
4 |
Premielån till egnahemslåntagare, reservationsanslag |
* 725,000 |
|
Kolonisation: |
|||
5 |
Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlings- |
||
lägenheter m. fl., förslagsanslag............................... |
200,000 |
||
6 |
Kolonisation å vissa kronoparker, reservationsanslag |
240,000 |
|
7 |
Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisations- |
||
område, förslagsanslag .......................................... |
3,900 |
||
200,000| |
243,900 |
||
Grundförbättringar: |
1 |
||
8 I |
Statens avdikningsanslag, reservationsanslag ............ |
2,600,000 |
|
9 |
Undersökning rörande åtgärder mot skadegörelse |
||
genom Umeälvens och Vindelälvens översväm-ningar, reservationsanslag ........................................ |
* 13,000 |
||
10 |
Statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofull- |
||
ständiga jordbruk, reservationsanslag .................... |
.....-j- |
800,000 3,413,000 |
|
11 |
Jordbrukskommissioner, förslagsanslag............................ |
25,000| |
|
Säger för egnahemsbildning, kolonisation och grundför-| |
|||
| |
bättringar m. m.........................................................j |
225,000 |
5,369,900 |
Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
134
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
J. Fiskeriväsendet. |
|||
1 |
Statens lokala fiskeriadministration, förslagsanslag .... |
79,200 |
|
Fiskerinäringens understöd: |
|||
2 |
Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reserva- |
||
tionsanslag ................................................................ |
78,500 |
||
3 |
Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reserva- |
||
tionsanslag ................................................................ |
30,000 |
||
108,500 |
|||
Södra Sveriges fiskeriförening: |
|||
4 |
Södra Sveriges fiskeriförening.................................... |
26,000 |
|
5 |
Anordnande av dammhushållning med s. k. växelbruk |
9,000 |
|
35,000 |
|||
Ilydrografisk-biologiska havsundersökningar: |
|||
6 |
Ilydrografisk-biologiska kommissionens undersök- |
||
ningar, reservationsanslag ........................................ |
30,250 |
||
7 |
Vissa havshydrografiska mätningar, reservationsanslag |
9,000 |
|
8 |
Sveriges andel i kostnaderna för en internationell |
| |
|
hydrografisk-biologisk centralanstalt med labora- |
|||
torium........................................................................ |
10,000 |
||
9 |
Fartyget Skagerak, reservationsanslag ........................ |
92,000 |
|
141,250 |
|||
10 |
Fartyget Eystrasalt, reservationsanslag............................ |
14,500 |
|
11 |
Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster, reser- |
||
vationsanslag ............................................................... |
41,400 |
||
Säger för fiskeriväsendet |
187,700 |
232,150 j |
|
i |
K. Skogsväsendet. |
||
Skogsundervisning m. m.: |
|||
1 |
Skogshögskolan, förslagsanslag.................................... |
221,800 |
|
i 2 |
Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag |
46,400 |
|
3 |
Statens skogsförsöksanstalt, förslagsanslag ................ |
153,700 |
|
4 |
Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reser- |
||
vationsanslag ........................................................... |
63,100 |
||
5 |
Specialundersökningar rörande de norrländska skogar- |
||
nas föryngring, reservationsanslag ........................ |
25,300| |
||
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för |
|||
statens skogsskolor: |
|||
6 |
Avlöningar, förslagsanslag ........ 79,700 |
||
7 |
Övriga utgifter, reservationsanslag 46,200 |
> |
|
8 |
Genom dyrtidstillägg ökade ut- |
||
gifter, förslagsanslag................ 12,700 |
125,900 |
12,700 |
9
10
11
12
13
14
1 5
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
Jordbruksutskottets utlåtande Nr i.
135
.. ... - 1 1 |
Ordinarie |
Extra |
anslag |
anslag |
|
Kronor |
Kronor |
|
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för |
||
fortsättningsskolan vid Kloten: Avlöningar m. m., förslagsanslag................ 17,000 Övriga utgifter, reservationsanslag ............ 6,700 Genom dyrtidstillägg ökade utgifter, för- |
||
slagsanslag ................................................ 2,400 |
26,100 |
|
Skogshushållning i allmänhet, reservationsanslag....... |
21,200 |
|
522,600 |
173,600 |
|
Riksskogstaxeringen: |
125,000 |
|
Riksskogstaxeringens fortsättande, reservationsanslag |
||
66,000 |
||
servationsanslag ....................................................... |
||
191,000 |
||
Skogsvård m. m.: |
||
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för |
||
tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt |
370,800 |
|
Ersättning till statens domäners fond för genom dyr- |
||
tidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas |
50,000 |
|
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för |
152,700 |
|
tidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas |
16,700 |
|
Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt |
||
Sårna och Idre socknar m. fl. områden, reserva-tionsanslag ................................................................. |
20,000 |
|
Skogsvårdens befrämjande, reservationsanslag............ |
750,000 |
|
Statens skogsutdikningsanslag, reservationsanslag .... |
300,000 |
|
Skogsvårdsstyrelsernas förbund, reservationsanslag .... |
15,000 |
|
Kopparbergs m. fl. län............................................ Släckning av skogseld, förslagsanslag ........................ |
50,000 |
29,770 |
573,500 |
1,181,470 |
|
Utgifter för naturskyddsändamål: |
||
Kostnader för nationalparker, reservationsanslag ... |
8,000 |
|
ärenden, reservationsanslag .................................... |
4,800 |
|
12,800 |
||
Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag ........ |
30,000 |
|
Säger för skogsväsendet |
1,126,100 |
1,558,870 |
136
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
----- |
|||
, Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
L. Lantmäteriväsendet. |
|||
: Lantmäteristyrelsen: |
|||
1 |
Lantmäteristyrelsen, förslagsanslag............................. |
182,700 |
|
2 |
Arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning och |
||
förvaring, reservationsanslag................................... |
13,500 |
||
3 |
Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag................ Lantmäterikontoren i länen: |
19,500 |
|
4 5 |
Lantmäterikontoren i länen, förslagsanslag................ Avlöningar åt förste assistenter och assistenter........ |
5 17,000 |
66,900 |
6 |
Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen, |
||
reservationsanslag....................................................... |
6,000 |
||
7 |
Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av |
||
kopior av vissa kartor m. m., reservationsanslag... |
10,000 |
||
Lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande av |
553,000 |
76,900 |
|
lantmäteriförrättningar: |
|||
8 |
Avlöningar ........................................ ..... |
746,500 |
|
9 |
Ersättning för publik renovation, förslagsanslag........ |
35,000 |
|
10 |
Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare, för- |
||
slagsanslag ................................................................ |
* 330,000 |
||
781,500 |
330,000 |
||
11 |
Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: |
||
Bidrag till jorddelningsförrättningar, förslagsanslag |
* 125,000 |
||
12 |
Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlings- |
||
13 |
kostnader i sammanhang med skiften, förslagsanslag |
* 300,000 |
|
'' 14 |
nader, förenade med inlösen av under nyttjande-rätt upplåtet område, förslagsanslag........................ |
100,000 |
|
Bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar, |
|||
förslagsanslag ............................................................ |
5,0001 |
||
425,000! |
105,000 |
||
15 |
Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, för- |
||
slaqsanslag.............................. |
125,000 |
||
16 |
Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag ........ |
550,000 |
|
17 |
Kostnader för provskiflen i Kopparbergs län, förslags- |
||
anslag ........................................................................... |
100,000 |
||
Säger för lantmäteriväsendet |
1,942,200 |
1,349,900 |
|
M. Rikets allmänna kartverk. |
|||
1 |
Rikets allmänna kartverk: |
||
1 |
Avlöningsstat, förslagsanslag.......................................• |
380,000 |
|
2 |
Kartarbeten in. in., reservationsanslag........................ |
223,700 |
|
603,700 |
Av Kung!. Vaj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
137
3 |
Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reserva-j |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
31,800 |
|||
Säger för rikets allmänna kartverk! |
603,700 |
31,800 |
|
1 2 3 4 5 6 7 8 9 |
N. Geologiska samt meteorologiska och hydro-grafiska undersökningar. Geologiska undersökningar: Sveriges geologiska undersökning, förslagsanslag...... Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersök-ning, reservationsanslag .......................................... Meteorologiska och hydrografiska undersökningar: Avlöningar m. m., förslagsanslag ........... 217,900 Arvoden åt observatörer, reservationsanslag 90,000 Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrogra-fiska anstalt, reservationsanslag................................ Meteorologiska telegram från Färöarna och Island, reservationsanslag...................................................... Meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m., reserva-tionsanslag ................................................................ Hydrogeologiska specialundersökningar, reservations-anslag ........................................................................ |
188,950 307,900 |
124,400 105,000 78,600 3,500 19,500 12,100 |
307,900 |
218,700 |
||
Säger för geologiska samt meteorologiska och hydra- |
|||
grafiska undersökningar................................................ |
496,850 |
343,100 |
|
O. Diverse. |
|||
1 |
Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................ |
175,000 |
|
2 |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............ |
1,225,000 |
|
3 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag |
275,000 |
|
4 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag................................ |
40,095 |
|
5 |
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser- |
||
vationsanslag ............................................................. |
70,000 |
||
6 |
Extra utgifter, reservationsanslag.................................... |
70,000 |
|
7 |
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den |
||
civila statsförvaltningen, förslagsanslag...................... |
* 56,500i |
||
8 |
Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med |
||
dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag....... |
1,500; |
||
9 |
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för- |
||
slagsanslag..................................................................... |
1 |
*1,100,000! |
|
Säger för diverse |
1,855,095 |
1,158,000 |
|
Summa |
1 14,058,205 |
| 13,342,695 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.) iO