Bankoutskottets memorial Nr 55.
9
Nr
55.
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1928 kl. 1 e. m.
Memorial, angående viss gratifikation åt de hos riksdagens kamrar
och utskott samt i riksdagens kansli anställda vaktmästarna.
I en till bankoutskottet avlåten, den It maj 1928 dagtecknad skrivelse hava
kamrarnas herrar talmän anfört och föreslagit följande:
»Vid denna dag hållet talmanssammanträde, vid vilket riksdagens kanslideputerade
närvarit, behandlades den i kanslideputerades härvid i avskrift
fogade skrivelse omförmälda framställning angående anställnings- och avlöningsförhållandena
för vissa hos riksdagens kamrar och utskott anställda
vaktmästare.
Vid sammanträdet gjorde sig den mening gällande, att de i berörda framställning
väckta frågorna borde göras till föremål för ytterligare utredning
för att sedermera vid nästa riksdag återupptagas till slutgiltig behandling.
Däremot ansågs, att en provisorisk åtgärd till förmån för vaktmästarna
borde redan nu vidtagas; och i överensstämmelse med ett i sådant hänseende
framställt förslag, om vilket meningarna enades, få vi härmed hemställa,
att envar av de hos kamrarna och utskotten samt i riksdagens kansli anställda
vaktmästarna må för innevarande riksdag tillerkännas, utöver redan
bestämda avlöningsförmåner, en tillfällig gratifikation till belopp, motsvarande
en krona för varje tjänstgöringsdag.»
Den i skrivelsen omförmälda, till herrar talmän ingivna framställningen
från kanslideputerade är av följande lydelse:
»Vaktmästarna hos riksdagens kamrar och utskott hava i en till Eder avlåten
skrivelse framhållit, att, enär åtskilliga av de inom riksdagen anställda
vaktmästarna saknade stats- eller annan allmän anställning, det för dem var
förenat med svårigheter att draga sig fram mellan riksdagarna eller i händelse
av inträffad sjukdom. På grund härav hemställde de,
att åtgärder måtte vidtagas för att bereda ifrågavarande vaktmästare sysselsättning
mellan riksdagarna i den utsträckning, detta läte sig göra, med
tjänstgöring inom riksdagens hus,
att ifrågavarande vaktmästare i varje fall måtte tillförsäkras ett arvode
under tiden mellan riksdagarna, utgående, därest de erhölle sysselsättning
av nyss antydd art, med samma belopp per dag, som under riksdagarna men
eljest med 4 kronor per dag, dock utan rätt till dyrtidstillägg å sistnämnda
arvode,
samt att, då styrkt sjukdom lade hinder i vägen för tjänstgöringens fullgörande
i riksdagen, sjukersättning måtte utgå enligt i skrivelsen angivna
grunder.
Genom remiss den 7 mars 1928 hava kamrarnas herrar talmän anmodat
kanslideputerade att avgiva yttrande över sagda framställning.
Kanslideputerade vilja till en början erinra om att frågan om anställning
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 8 saml. 34 häft. (Nr 52—55.)
10
Bankoutskottets memorial Nr 55.
för vissa av riksdagens vaktmästare behandlats i eu vid 1927 års riksdag
av herr Lindhagen i första kammaren väckt motion, nr 172, däri hemställdes,
att ''riksdagen ville anmoda vederbörande tillse, att så vitt möjligt vid
riksdagen anställda vaktmästare utan annan avsevärd utkomst kunna erhålla
a r bet san st äl 1 n i n g övriga tider av året vid riksgäldskontoret, riksbanken,
statsrevisionen eller dess kommittéer’. Såsom framgår av bankoutskottets
utlåtande nr 32 vid sagda riksdag inhämtades yttrande över motionen från
fullmäktige i riksbanken samt i riksgäldskontoret. Sistnämnde fullmäktige
anföide därvid, att till vaktmästare hos riksdagens revisorer under senare
år plägat anställas riksdagsvaktmästare samt att i viss mån enahanda förhållande
ägt rum vid antagande av vaktmästare hos de kommittéer, åt vilka
lokaler upplåtits i riksdagshuset. Under åberopande av vad sålunda anförts
från fullmäktiges i riksgäldskontoret sida och med framhållande av
att vederbörande fullmäktige icke torde underlåta att, där så befunnes lämpligt,
inom respektive verk mellan riksdagarna bereda sysselsättning åt ifrågavarande
personal, ansåg sig utskottet sakna anledning att föreslå några särskilda
åtgärder i motionens syfte och hemställde förty, att motionen icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Vid behandlingen av berörda
spörsmål i kamrarna betonades från flera håll önskvärdheten av att åtgärder
vidtoges i den uti motionen angivna riktningen; utskottets hemställan blev
av bägge kamrarna bifallen.
Därest de vid 1927 års riksdag sålunda framhållna synpunkterna alltjämt
vinna beaktande, torde, såsom i den nu förevarande framställningen göres
gällande, läget komma att förbättras för vissa av här ifrågavarande vaktmästare.
Vad den nu förevarande framställningen i övrigt betriiffar, behjärta kanslideputerade
syftet med densamma ur synpunkten av de svårigheter, som pa
grund av arbetsanställningens beskaffenhet kunna förefinnas för vissa avriksdagens
vaktmästare. Kanslideputerade kunna emellertid icke förorda bifall
till att vissa vaktmästare skulle beredas arvoden även under den tid, riksdag
ej pågår. Då vaktmästarna till stöd för införandet av nya arvodesbestämm
el ser vid den svenska riksdagen bland annat åberopat, att arvodena vid
den danska riksdagen utginge för hela året, vilja kanslideputerade framhålla;
att förhållandena vid den danska riksdagen ej iiro jämförliga med dem vid
den svenska, enär den danska riksdagen är samlad i det närmaste hela året.
Ej heller anse kanslideputerade, att frågan om särskild ersättning vid
ledighet för .sjukdom bör lösas genom fastställande av generella bestämmelser.
Kanslideputerade sakna nämligen för sin del möjlighet att överblicka
konsekvenserna av en dylik åtgärd. Erinras må, att i åtskilliga fall torde
frågan om uppbärande under sjukdom av arvode hava lösts under hand
genom särskild överenskommelse.
För främjandet av det med den förevarande framställningen avsedda ändamålet
torde dock enligt kanslideputerades mening vissa åtgärder kunna
ifrågasättas. Hit är att räkna, att tjänstgöring i riksdagen skulle vid sökande
av statstjänst få tillgodoräknas vederbörande vaktmästare såsom om den vore
fullgjord inom statens tjänst. Härigenom bereddes de enbart inom riksdagen
tjänstgörande vaktmästarna en förmån vid sökande av ordinarie statsanställning.
En sådan förmån svnes i och för sig billig, då berörda tjänstgöring
icke i någon mån kan anses va ra av mindre krävande art än annan
dylik tjänstgöring inom statsförvaltningen.
Införandet av här avsedda tjänsteberäkning skulle visserligen innebära ett
avsteg från bestämmelserna i It § av kungl. kungörelsen den 6 juni 1925
Hankoutskottets memorial AV 55.
1 1
(nr 270) angående ändrad lvdeJse i vissa delar av avlöningsreglemcntel den
22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen ävensom från motsvarande
stadgande i kommunikationsverkens avlöningsreglemente, vilket återfinnes
i It § avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, enligt
denna paragrafs ändrade lydelse genom kungörelsen den 21 juni 1922 (nr
278). Enär emellertid Kungl. Maj:l i fråga om tillgodoräkning av förordnanden
vid befordran till högre tjänst än den förut innehavande i vissa fall
ansett tjänstgöring i riksdagen likställd med tjänstgöring inom statsförvaltningen,
synes den omständigheten, att tjänstgöring inom riksdagen på grund
av att densamma ej kunnat iiga rum i en följd icke böra utgöra hinder för att
en tillgodoräkning i här avsedda fall må äga rum. En särskild bestämmelse
om tillgodoräknande av tjänstgöringstid såsom vaktmästare i riksdagen torde
vara erforderlig, enär tjänstgöring i eu följd förutsatts såsom villkor för
tillgodoräknande av dylik tid vid erhållande av första ordinarie statsanställning
i åberopade 11 § 1 mom. i avlöningsreglementet för civilförvaltningen
samt i 11 § 1 mom. av avlöningsreglementet för kommunikationsverken.
Därest bestämmelser om en sådan rätt till tillgodoräkning av tjänstgöring
i riksdagen såsom vaktmästare komme till stånd, borde densamma, för att
lända så många som möjligt av riksdagsvaktmästarna till fördel, givas retroaktiv
verkan. Med tjänstgöring som vaktmästare i riksdagen torde i fråga
om tjänsterättsberäkning böra likställas tjänstgöring i sådan egenskap i
statsrevisionen samt, därest så låter sig göra, jämväl tjänstgöring som vaktmästare
i av Kungl. Maj:t tillsatt kommitté.
Det här ovan angivna tillmötesgåendet mot vaktmästarnas önskemål synes
kunna realiseras genom en framställning till Kungl. Maj:t i syfte att tjänstgöring
såsom vaktmästare i riksdagen eller i statsrevisionen eller i av Kungl.
Maj:t tillsatta kommittéer måtte, om den befinnes tillfredsställande vitsordad,
förklaras vid sökande av första ordinarie anställning i statens tjänst jämförbar
med motsvarande tjänstgöring inom statsförvaltningen. Därest dylika
bestämmelser komma till stånd, torde desamma böra givas retroaktiv verkan.
Därest bestämmelser av nu angiven innebörd komme att meddelas, torde
det kunna förväntas, att stadganden av enahanda art därefter utfärdades
jämväl för riksdagens verk. Ytterligare möjliga åtgärder i anledning av
vaktmästarnas förevarande framställning torde kunna göras till föremål för
undersökning genom riksgäldsfullmäktiges försorg.»
I likhet med kanslideputerade behjärtar utskottet syftet med den fram- Utskottet.
ställning, som — på sätt av kanslideputerades skrivelse framgår — gjorts av
va k t mä s t a rp er s o n a le n hos riksdagen, och utskottet finner vissa skäl kunna
anföras för vidtagande av åtgärder till undanröjande eller förminskande av
de svårigheter, vilka på grund av anställningens tillfälliga art otvivelaktigt
kunna förefinnas för vissa av ifrågavarande befattningshavare. Enligt utskottets
mening är emellertid denna fråga av natur att böra ytterligare
övervägas, innan ärendet företages till slutlig prövning. Den vidare utredning,
som alltså synes erforderlig före riksdagens ståndpunktstagande,
lärer böra verkställas genom fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka torde
böra, därest utredningen därtill giver anledning, vid nästkommande riksdag
avgiva förslag i ämnet.
12
Bankoutskottets memorial Nr 55.
Om utskottet alltså ansett sig icke för närvarande kunna taga ställning
till de frågor, vilka berörts i kanslideputerades förenämnda skrivelse, eller
ingå på behandling av andra tänkbara åtgärder i framställningens syfte,
har utskottet emellertid funnit sig böra förorda, att en tillfällig gratifikation
beviljas vaktmästarpersonalen — såväl förste vaktmästare som vaktmästare
hos kamrarna och utskotten samt i riksdagens kansli — vid innevarande
års riksdag. Inom utskottet har visserligen yppats någon tvekan,
huruvida en sådan gratifikation borde, såsom avses i det av kamrarnas herrar
talmän framställda förslaget, utgå till samtliga ifrågavarande befattningshavare
eller om icke förmånen i fråga borde tilldelas allenast sådana vaktmästare,
vilka icke innehava statstjänst eller annan anställning av mera fast
natur. I betraktande av de svårigheter, som föreligga för ernående av en
lämplig och rättvis avgränsning i angiven riktning, har utskottet likväl efter
övervägande funnit sig böra biträda vad talmännen i omförmälda hänseende
tillstyrkt. Ej heller finner utskottet anledning till erinran mot talmännens
förslag beträffande gratifikationens belopp.
Å ifrågavarande gratifikationer bör givetvis icke utgå dyrtidstillägg.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen, med bifall till herrar talmäns förevarande
framställning, må medgiva, att envar av de hos riksdagens
kamrar och utskott samt i riksdagens kansli anställda vaktmästarna
må för innevarande riksdag tillerkännas, utöver
dem enligt gällande bestämmelser tillkommande avlöningsförmåner,
en tillfällig gratifikation till belopp, motsvarande
en krona för varje tjänstgöringsdag.
Stockholm den 21 maj 1928.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Pettersson
i Olovstorp, Enhörning*, Johansson i Friggeråker*, Andersson i Hedsta och
Ström;
från andra kammaren: herrar Borggren, Bäcklund*, Lovén, Olsson i Berg,
Wikström, Ryberg, Höglund och Thore.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1928