Bankoutskottets utlåtande Nr 46.

1

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli tisdagen den 7 maj 1928 kl. 4 e. in.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående fortsättande
av aktiebolaget Jordbrukarbankens rörelse.

I en till riksdagen avlåten, den 9 mars 1928 dagtecknad proposition nr
157, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
förklara, att från dess sida invändning ej möter mot fortsättande av aktiebolaget
Jordbrukarbankens rörelse efter utgången av år 1929.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till propositionen.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Den nuvarande oktrojtiden för aktiebolaget Jordbrukarbanken utlöper vid
slutet av år 1929. I enlighet med 1923 års riksdags uttalande bör riksdagen
före oktroj tidens utgång beredas tillfälle att taga ställning till frågan om
bankens fortsatta bestånd. Spörsmålet bör fördenskull underställas riksdagen
senast nästkommande år.

Den omständigheten, att frågan om fortsättandet av Jordbrukarbankens
verksamhet efter 1929 års utgång givetvis kan bättre överblickas, ju närmare
man befinner sig denna tidpunkt, torde visserligen tala för frågans avgörande
först vid samma års riksdag. Sedan emellertid bankens styrelse i
sin i det föregående återgivna skrivelse gjort gällande, att ett dylikt uppskov
skulle medföra allvarliga olägenheter för bankverksamheten, har bankocli
fondinspektionen uttalat, att de skäl, som av styrelsen anförts för att
frågan skulle tidigare underställas riksdagen, synas förtjäna beaktande, och
därför tillstyrkt, att åtgärder vidtagas för avlåtande till årets riksdag av
proposition i ämnet. Vid sådant förhållande och då, med ledning av vad bankoch
fondinspektionen i övrigt anfört, redan nu torde vara klart, att bankens
verksamhet icke utan skada för staten kan före 1930 års ingång avvecklas
i sådan omfattning, att oktroj för tiden därefter blir obehövlig, har
jag icke funnit hinder möta, att frågan i år bringas under riksdagens
prövning.

För uppfattningen att banken bör utan att träda i likvidation fortsätta
sin rörelse även efter 1929 års slut har bank- och fondinspektionen anfört,
att en likvidation av banken vid nu gällande oktrojs utgång samt ett
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 8 samt. 28 häft. (Nr i6.) 1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 46.

Utskottet.

realiserande av bankens tillgångar skulle för bankens klientel medföra stora
olägenheter och för staten såsom innehavare av aktiemajoriteten betydande
förluster, vilka under en fortsatt verksamhet för banken torde i väsentlig
mån kunna undvikas. Med hänsyn härtill finner jag mig böra förorda
bankens fortbestånd efter ingången av år 1930.

Vad angår den på Kungl. Maj:ts prövning beroende frågan om ny oktrojs
beviljande synes mig anledning knappast föreligga att för närvarande förutsätta
verksamhetens fortsättande under så lång tid, som bankstyrelsen i
sin oktrojansökan utgår ifrån. För den skull och i anslutning till riksdagens
uttalande år 1923 om begränsning av oktrojtidens längd har jag för avsikt
att, därest riksdagen fattar beslut om bankrörelsens fortsättande, tillstyrka
en förlängd oktrojtid på fem år. Påpekas må, att hinder givetvis ej möter
för statsmakterna att under oktrojtiden, därest så skulle befinnas lämpligt,
helt eller delvis avveckla statens aktieinnehav i banken.»

Utskottet ansluter sig till den av departementschefen uttalade uppfattningen,
att aktiebolaget Jordbrukarbankens verksamhet bör fortsättas efter den nuvarande
oktrojtidens utgång. I fråga om oktroj för berörda bankverksamhet
föreligga i övrigt, enligt utskottets mening, numera icke skäl att
påkalla prövning i annan ordning, än vad som gäller beträffande oktroj för
övriga banker. Med avseende å statens ställning som aktieägare i banken
anser utskottet, i anslutning till vad departementschefen anfört, att Kungl.
Maj:t och riksdagen givetvis äro oförhindrade att under oktrojtiden besluta
de förändringar, som kunna befinnas lämpliga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, må förklara, att från dess sida invändning
ej möter mot fortsättande av aktiebolaget Jordbrukarbankens
rörelse efter utgången av år 1929.

Stockholm den 3 maj 1928.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Sandler, Pettersson i Olovstorp, Lindgren,
Ström, P. A. Larsson, Forssberg och Bodin;

från andra kammaren: herrar Winkler, Bäcklund, Lovén, Wikström, Kloo, Höglund,
Thore och Heiding.

Bankoutskottets utlåtande Nr 46.

3

Reservationer:

av herrar Lindgren och Winkler, vilka ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet delar departementschefens uppfattning, att en avveckling av
aktiebolaget Jordbrukarbankens rörelse icke utan skada för staten torde
kunna före 1930 års ingång äga rum i sådan omfattning, att oktroj för
banken för tiden därefter blir obehövlig. Utskottet tillstyrker alltså, att
medgivande lämnas till fortsättande av bankens verksamhet även efter utgången
av nu löpande oktrojtid.

Mot vad departementschefen anfört rörande den nya oktrojtidens längd
finner utskottet icke anledning till erinran. Så länge staten är ägare till
största delen av aktierna i banken, bör nämligen enligt utskottets uppfattning
oktroj ej beviljas för längre tid än fem år i sänder.

I detta sammanhang anser sig utskottet böra framhålla, att statens engagement
i banken bör, så snart så lämpligen kan ske, avvecklas genom
aktiernas avyttrande, i främsta rummet till jordbruksnäringens utövare.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, må förklara, att från dess sida invändning
ej möter mot fortsättande av aktiebolaget Jordbrukarbankens
rörelse efter utgången av år 1929»; samt

av herr Thore.