12
Bankoutskottets utlåtande Nr 27.
Framställning
till 1926 års
lankoutskott.
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1928 kl. 5 e. m
Utlåtande, i anledning av väckta motioner om uppflyttning
i högre lönegrad av förste bibliotekariebefattningen
vid riksdagsbiblioteket.
I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 160 av herr Wigforss
samt den andra inom andra kammaren under nr 356 av herr Forssell,
har hemställts, »att riksdagen ville besluta, dels att sådan ändring göres i
staten för riksdagsbiblioteket, att förste bibliotekarien uppflyttas från 24:e
till 26:e lönegraden, varvid skall så anses, som om tjänsten redan vid nuvarande
innehavarens tillträde till densamma tillhört den högre lönegraden,
dels ock att denna uppflyttning må gälla från och med den 1 januari 1928».
Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet, i den mån redogörelse
i det följande ej lämnas, hänvisa till motionen nr 160 i första kammaren.
Frågan om uppflyttning av förste bibliotekariebefattningen vid riksdagsbiblioteket
från 24:e till 26:e lönegraden har, såsom framgår av motionerna,
varit föremål för behandling av bankoutskottet vid 1926 års riksdag i anledning
av en utav styrelsen för biblioteket till utskottet avgiven, den 13
januari 1926 dagtecknad skrivelse. Styrelsen erinrade därvid, hurusom ifrågavarande
befattning vid 1921 års lönereglering placerats i samma lönegrad
— dåvarande 15:e eller nuvarande 24:e lönegraden — som förste bibliotekariebefattningarna
vid kungl. biblioteket. Sistnämnda befattningar hade emellertid
genom beslut av 1925 års riksdag uppflyttats i 26:e lönegraden. Med
hänsyn härtill ansåg styrelsen, att jämväl förste bibliotekariebefattningen
vid riksdagsbiblioteket borde uppflyttas till 26:e lönegraden. Såsom ytterligare
skäl härför åberopades, att samma kompetensfordringar, som vore
stadgade för motsvarande befattningar vid övriga statsbibliotek, gjorts gällande
och alltjämt syntes böra upprätthållas vid tillsättning av bibliotekariebefattningarna
vid riksdagsbiblioteket samt att förste bibliotekarien vid riksdagsbiblioteket
hade sig ålagt ett arbete i ingen män mindre, snarare mera
omfattande än det, som tillkomme den förste bibliotekarie vid kungl. biblioteket,
vilken förestode expeditionen därstädes.
Styrelsens beslut rörande framställning om befattningens uppflyttning
var emellertid icke enhälligt, i det att ledamoten i styrelsen herr Widell
ansåg att någon framställning i ärendet icke borde äga rum.
Bankoutskottets utlåtande nr 27. 13
1926 års bankoutskott inhämtade över styrelsens framställning yttrande
från lönenämnden för riksdagens verk, som förordade förste bibliotekariebefattningens
uppflyttning till 26:e lönegraden.
Till stöd liärför anförde lönenämnden bland annat att, såsom ock av
styrelsen framhållits, det vid 1921 års lönereglering förutsatts, att lönerna
för befattningshavarna vid riksdagens bibliotek skulle regleras i anslutning
till vad som vore eller bleve bestämt för motsvarande tjänstemän inom de
större statsbiblioteken. Då förste bibliotekarierna vid kungl. biblioteket och
universitetsbiblioteken av 1925 års riksdag uppflyttats från 24:e till 26:e lönegraden,
syntes det redan på denna grund lönenämnden riktigt, att förste
bibliotekarien vid riksdagsbiblioteket jämväl bleve placerad i 26:e lönegraden.
Men även en jämförelse av de göromål, som åvilade förste bibliotekarien
i riksdagsbiblioteket, och de kompetenskrav, som för fullgörande av
dessa göromål måste ställas på befattningens innehavare, samt göromålen
och kompetensfordringarna för motsvarande befattningshavare vid ovannämnda
statsbibliotek gåve vid handen, att avlöningsförhållandena rättvisligen
borde vara lika. Kungl. biblioteket och universitetsbiblioteket i Uppsala
hade vardera fyra och universitetsbiblioteket i Lund tre förste bibliotekarier,
vilka tjänstemän var och en omhänderhade en viss gren av respektive
bibliotek, och det vore uppenbart att, om än riksdagsbiblioteket vore
mindre än statsbiblioteken, på en tjänsteman vid riksdagsbiblioteket fölle
åligganden, som inom statsbiblioteken vore uppdelade på flera och att denna
tjänstemans arbete finge anses fullt ut lika krävande som motsvarande
tjänstemäns vid de nämnda biblioteken.
Genom beslut, som i skrivelse den 18 maj 1926 delgavs styrelsen för
riksdagsbiblioteket, förklarade bankoutskottet, med hänsyn till omfattningen av
de göromål, som ålåge förste bibliotekarien, styrelsens framställning icke för
det dåvarande föranleda någon utskottets åtgärd.
Efter erinran om vad sålunda i ärendet förekommit anföra motionärerna
:
»Såsom synes av bankoutskottets skrivelse har avslaget motiverats uteslutande
''med hänsyn till omfattningen av de göromål, som åligga förste bibliotekarien’.
I biblioteksstyrelsens ovan anförda skrivelse heter det emellertid,
att en jämförelse mellan bestämmelserna rörande expeditionsföreståndarens
vid kungl. biblioteket tjänsteåligganden och förste bibliotekariens vid riksdagsbiblioteket
utvisar, ’att förste bibliotekarien vid riksdagsbiblioteket har
sig ålagt ett arbete i ingen mån mindre, snarare mera omfattande, än det,
som tillkommer expeditionsföreståndaren vid kungl. biblioteket’. Vid första
påseende kan det måhända synas, som om bankoutskottet ville bestrida
riktigheten av denna biblioteksstyrelsens uppgift. Detta kan dock näppeligen
vara meningen. Gällande bestämmelser för de båda tjänsterna äro av biblioteksstyrelsen
fullständigt angivna, och envar kan se, att alla de åligganden,
som tillkomma expeditionsföreståndaren vid kungl. biblioteket, även tillkomma
förste biblotekarien vid riksdagsbiblioteket, men att den senare därjämte har
flera betydelsefulla tjänsteåligganden, till vilka ingen motsvarighet finnes i
instruktionen för expeditionsföreståndaren vid kungl. biblioteket, bl. a. vården
av riksdagens arkiv. Förklaringen till ifrågavarande olikhet kan endast
Motionen.
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 27.
Yttranden
över
motionen.
vara, att biblioteksstyrelsen och bankoutskottet tala om skilda ting. Biblioteksstyrelsen
talar om arten av de göromål, som åligga de båda tjänstemännen.
Bankoutskottets mening måste vara, att expeditionen vid kungl.
biblioteket är av större omfattning än expeditionen vid riksdagsbiblioteket.
Detta är naturligtvis obestridligt. Men därvid är att märka, att expeditionsföreståndaren
vid kungl. biblioteket har ständig hjälp av flera tjänstemän,
medan expeditionsföreståndaren vid riksdagsbiblioteket i regel har att ensam
sköta expeditionen och endast undantagsvis vid behov äger att påkalla hjälp.
Aven ur rent kvantitativ synpunkt måste alltså förste bibliotekariens vid
riksdagsbiblioteket arbete anses fullt likvärdigt med expeditionsföreståndarens
vid kungl. biblioteket, ty meningen kan naturligtvis icke vara att uppställa
den principen, att tjänstemannen vid en mindre institution, blott därför att
institutionen är liten, skall hava lägre avlöning än tjänstemannen vid en
större institution, oaktat kompetensfordringarna, arbetstiden och arbetets art
äro lika. Eu sådan princip torde hittills vara okänd inom svenska statsförvaltningen.
Den tillämpas icke heller i fråga om riksdagsbibliotekets
övriga tjänstemän, i det att överbibliotekarien och andre bibliotekarien därstädes
äro ställda i alldeles samma lönegrader som överbibliotekarierna och
andre bibliotekarierna vid de stora statsbiblioteken. Det synes därför riktigt,
att även förste bibliotekarien vid riksdagsbiblioteket ställes i samma
lönegrad som förste bibliotekarierna i de stora statsbiblioteken, vilket uttryckligen
framhållits i det betänkande av 1902 års löneregleringskommitté, som
ligger till grund för riksdagsbibliotekets nuvarande stat.»
Utskottet har anmodat lönenämnden för riksdagens verk att efter inhämtande
av yttrande från styrelsen för riksdagsbiblioteket till utskottet inkomma
med utlåtande över nu föreliggande motioner. I anledning härav
har styrelsen för riksdagsbiblioteket den 11 februari 1928 avgivit yttrande i
ärendet, vari styrelsen under åberopande av sin framställning till bankoutskottet
vid 1926 års riksdag tillstyrkt bifall till motionerna.
Ledamoten av styrelsen herr Widell har till styrelsens protokoll avgivit
följande särskilda yttrande:
»Då styrelsen för riksdagsbiblioteket den 13 januari 1926 beslöt ingå till
bankoutskottet med hemställan om förslag till riksdagen rörande förste
bibliotekariens vid riksdagsbiblioteket uppflyttning från 24:e till 26:e lönegraden,
. anförde jag till protokollet reservation mot detta styrelsens beslut.
Anledningen härtill var, att vissa tjänstemän i den centrala statsförvaltningen,
vilka enligt min mening hava att utföra ett mera maktpåliggande
och ansvarsfullt arbete än ifrågavarande förste bibliotekarie, äro placerade i
24:e lönegraden. Då emellertid frågan om dessa tjänstemäns löneställning
under en nära framtid torde bliva föremål för riksdagens prövning, vill jag
nu ansluta mig till styrelsens hemställan, under förutsättning att vid de
kommande löneregleringarna de av mig avsedda tjänstemännen bliva behörigen
tillgodosedda ifråga om löneställning.»
För egen del har lönenämnden, efter att hava erinrat om nämndens yttrande
över biblioteksstyrelsens framställning i ärendet till 1926 års bankoutskott,
uttalat, att vad då anförts fortfarande syntes äga giltighet, samt därjämte
särskilt framhållit följande:
»I förste bibliotekariens vid riksdagsbiblioteket tjänståligganden ingår bland
annat att utöva den närmaste tillsynen över expeditionen med därtill hörande
Bankoutskottets utlåtande Nr 27.
15
göromål. I den mån antalet förmedlade boklån ökas. medför detta givetvis
i sin tur ökad arbetsbörda för förste bibliotekarien. Enligt uppgifter i
biblioteksstyrelsens årsberättelser bär under årens lopp en mycket betydande
ökning ägt rum av antalet till utlåning framtagna böcker. Detta antal, som
år 1919 uppgick till 6,356 volymer, utgjorde nämligen åren 1925, 1926 och
1927 respektive 45,645, 71,430 och 80,596 volymer.»
Under åberopande av det anförda har lönenämnden förordat bifall till
den i motionerna gjorda framställningen.
Även om, såsom framgår av den föregående redogörelsen, verksamheten
vid riksdagsbiblioteket under de senare åren varit stadd i avsevärd utveckling,
har utskottet likväl vid prövning av det föreliggande förslaget om uppflyttning
i högre lönegrad av förste bibliotekariebefattningen vid biblioteket
icke funnit tillräckliga skäl föreligga att frångå den ståndpunkt, utskottet
intog år 1926. Under sådana förhållanden får utskottet avstyrka bifall till
förevarande motioner.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motioner 1:160 och II: 356 icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 22 mars 1928.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm *,
Sandler *, Pettersson i Olovstorp, Enhörning *, Bindley, Lindgren * och Johansson i
Friggeråker;
från andra kammaren: herrar Bor g gr en, Bäcklund, Olsson i Berg, Kloo, Höglund,
Thore, Johansson i Edsbyn och Heiding.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr C. E. Svensson, som ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen, i anledning av förevarande motioner 1:160
och II: 356, må besluta, att förste bibliotekariebefattningen vid
Utskottet.
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 27.
riksdagsbiblioteket skall, räknat från och med den 1 jan
1928, hänföras till 26:e lönegraden av den i gällande avlöningsreglemente
för befattningshavare vid riksdagens verk intagna
löneplanen; skolande därvid så anses, som om tjänsten redan
vid nuvarande innehavarens tillträde till densamma tillhört
nämnda lönegrad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.