6

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

Utskottet.

tfr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 9 februari 1928 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående höjning
av de statliga befattningshavarnas pensionsålder.

I en inom andra kammaren väckt, till bankoutskottets förberedande handläggning
hänvisad motion nr 350 har herr Landgren hemställt, »att riksdagen
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av frågan om
höjning av de statliga befattningshavarnes pensionsålder samt för nästa års
riksdag framlägga de förslag, vartill utredningen må föranleda».

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisar utskottet till motionen.

Enligt utskottets uppfattning föreligger icke anledning att för närvarande
ifrågasätta en allmän höjning av de statliga befattningshavarnas pensionsålder.
Utskottet vill erinra, att beträffande de synnerligen talrika personalkårer,
som omfattas av gällande pensionslag för de s. k. kommunikationsverken,
frågan om befattningshavarnas pensionsålder så sent som år 1920
varit föremål för statsmakternas prövning i samband med antagande av
nämnda lag. Vissa detalj förslag, som efter år 1920 varit under behandling
med avseende å pensionsåldern för befattningshavare tillhörande kommunikationsverken,
hava gått ut på en nedsättning av avgångsåldern för vissa personalgrupper.

Emellertid föreligga med avseende å pensionsåldern för befattningshavare
i statstjänst vissa särskilda spörsmål, vilkas lösning ansetts böra uppskjutas i
avvaktan på antagandet av ny civil tjänstepensionslag, nämligen dels frågan
om kvinnliga befattningshavares pensionsålder, dels ock frågor om ändring
av gällande avgångsålder för en del till allmänna civilförvaltningen hörande
personalgrupper. På sätt utskottet i sitt utlåtande nr 5 framhållit, torde
det kunna förväntas, att ärendet om antagande av civil tjänstepensionslag
inom en nära framtid kommer att föreläggas riksdagen, och enligt utskottets
förmenande saknas anledning att dessförinnan till prövning upptaga nyss
antydda särskilda spörsmål.

På grund av vad nu anförts anser utskottet den föreliggande motionen
icke böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet får sålunda
hemställa,

Bankoutskottets utlåtande Nr 11. 7

att förevarande motion II: 350 icke må till någon riksdadagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 februari 1928.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Pettersson i
Olovstorp, Lindley, Johansson i Friggeråker, Dalberg, Andersson i Hedsta och P. A.
Larsson-,

från andra kammaren: herrar Borggren, Backlund, Wikström, Kloo, Byberg, Svensson
i Betingetorp, Törnkvist i Bjuv och Thore.