Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

1

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1928 kl. 6 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1928/1929, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1928/1929 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda
grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1928 (bilaga till
1928 års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan för statsregleringen
vid den nu samlade riksdagen jämte förslag till riksstat ävensom
beräkning av statens inkomster för nästa budgetår. Departementschefen
har därvid anmält, bland annat, riksräkenskapsverkets skrivelse den
15 december 1927 med inkomstberäkning för nämnda budgetår, vilken
skrivelse återfinnes såsom bilaga till nyssnämnda protokollsutdrag.

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen
till en början yttrat sig rörande de allmänna förutsättningarna för statsregleringen
och därvid uttalat sig om det gångna årets konjunkturläge, om
konjunkturutsikterna, om kassafondens ställning och om anslagsbehovens
automatiska förändringar samt därefter övergått till att yttra sig om finansplanen.
Departementschefen har därvid bland annat anfört följande:

»Under förutsättning av samma skatter och skattesatser som för närvarande
samt oförändrade taxebestämmelser för de affärsdrivande verken skulle de
beräknade inkomsterna överstiga utgiftsanslagen i riksstatsförslaget för budgetåret
1928/1929 med ungefär 20 miljoner kronor. Detta överskott är
främst att hänföra dels till påräknad högre avkastning av tull- och stämpelmedel
samt av statens domäner dels till den inkomstökning för statsverket,
som blivit en följd av 1927 års malmavtal.

Under sådana förhållanden hava skattesänkningar visat sig genomförbara
utan att äventyra balansen mellan inkomster och utgifter. Då vår inkomstoch
förmögenhetsskatt, särskilt med hänsyn till den i Sverige mycket betungande
kommunala skattebördan, måste betecknas såsom hög samt en
sänkning av denna skatt bör vara ägnad att stimulera företagsamheten och
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 7 sand. 35 häft. fNr bo.) 1

Departements chefen.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

stärka vår konkurrenskraft i förhållande till utlandet, har jag funnit mig
böra förorda, att skattens procenttal sänkes från 160 till 150, vilket betyder,
att den enligt det förra procenttalet beräknade inkomsten av ifrågavarande
skattekälla minskas med omkring 9.4 miljoner kronor. Vidare vill jag förorda,
att sockerskatten, som drabbar en för hela folket viktig konsumtionsartikel,
och som nu utgår med 8 öre för kilogram, sänkes till hälften, varigenom
utbytet av denna skatt, eljest beräknat till 16.5 miljoner kronor,
skulle nedgå till 8.2 5 miljoner kronor. Återstoden av överskottet har i
budgetförslaget disponerats på så sätt, att den med gällande taxebestämmelser
antagliga nettoavkastningen från statens järnvägar reducerats med motsvarande
belopp. Reduktionen har motiverats av önskvärdheten att så vitt
möjligt redan under någon del av det kommande budgetåret genomföra
ifrågasatt sänkning av järnvägarnas godstaxor och vidtagits för att möta
därav sannolikt föranledd minskning av inkomsterna på godstrafiken.»

I det följande kommer utskottet att vid behandlingen av de särskilda
bevillningarna lämna redogörelse för innehållet i riksräkenskapsverkets
ovannämnda skrivelse samt för vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit ävensom för vad föredragande departementschefen för egen del
anfört.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

De beräknade och behållna inkomsterna av inkomst- och förmögenhetsskatten
hava — bortsett från den tidigare utgående s. k. B-skatten —
utgjort:

Budgetåret 1923/24 ........

Beräknad

inkomst

kronor

........ 124,000,000

Behållen

inkomst

kronor

135,718,956

Stegring —
Nedgång —
kronor

» 1924/25 ........

......... 133,000,000

138,514,666

+ 2,795,710

» 1925/26 ........

......... 137,000,000

144,265,840

+ 5,751,174

» 1926/27 ........

......... 139,000,000

143,870,552

— 395,288

» 1927/28 ........

......... 147,000,000

—

—

Beträffande nedgången av inkomstskatten mellan budgetåren 1925/26 och
1926/27 torde böra erinras, att densamma föranletts av sänkning av procenttalet
för skattens grundbelopp. Detta procenttal, som för åren 1921—1924
utgjorde 175, sänktes nämligen för år 1925 till 170 och har därefter enligt
beslut av 1926 och 1927 års riksdagar utgjort 160.

Departementschefen liar till en början rörande förevarande inkomsttitel
anfört följande:

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 3

»Under rubriken ''skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse’ återfinnes
såsom den största posten inkomst- och förmögenhetsskatten.

För beräkningen i statsverkspropositionen av inkomst- och förmögenhetsskatten
för åren 1923, 1924, 1925 och 192(i har inom finansdepartementet
tillämpats eu metod, för vilken utförlig redogörelse meddelats i en bilaga
till 1923 års statsverksproposition. För ar 1927 samt för innevarande år
har motsvarande beräkning under medverkan från statistiska centralbyrån
verkställts av riksräkenskapsverket. Efter framställning av sistnämnda
verk har statistiska centralbyrån på grundval av de dit inkomna uppgifterna
angående 1927 års skattetaxeringar överlämnat den vid riksräkenskapsverkets
inkomstberäkning — — — fogade sammanställningen ''beräkningar
angående 1927 års skattetaxeringar’ k Denna sammanställning är utarbetad
efter i huvudsak samma grunder som den vid 1927 års statsverksproposition
fogade tabellen ''beräkningar angående 1926 års skattetaxeringar’ (Inkomsterna,
bilaga II sid. 67).

Med utgångspunkt från statistiska centralbyråns sammanställning rörande
1927 års taxeringar har riksräkenskapsverket beräknat det antagliga utfallet
av 1928 års taxeringar, för vilka i stort sett, såsom jag i det föregående påpekat,
inkomstförhållandena under år 1927 äro grundläggande. Vid beräkningen
hava vissa höjningar vidtagits av de i sammanställningen ingående
detaljsiffrorna.

En jämförelse mellan taxeringsresultatet för år 1927 och de av riksräkenskapsverket
verkställda taxeringsberäkningarna för år 1928 ter sig sålunda :

Inkomst av fast egendom................

» » kapital............................

» » arbetsanställning m. m.

» » rörelse eller yrke eller

19-27
Milj. kr.

658.4

449.7

3,539.8

1928
Milj. kr.

652

461

3,630

Stegring ( + ) eller
minskning (—)
Milj. kr. %

— 6.4 — 1.0

+ 11.3 + 2.5

+ 90.2 + 2.5

eljest ........................

885.7

915

+ 29.3

+ 3.3

Summa uppskattad inkomst

5,533.6

5,658

+ 124.4

+ 2.2

Avdrag .............................................

607.6

622

+ 14.4

+ 2.4

Återstod 4,926.0

5,036

+ llO.o

+ 2.2

Vbo av den taxerade förmögenheten

250.0

255

+ 5.o

+ 2.0

Till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerat belopp ..............................

5,176.o

5,291

+ 115.0

+ 2.2

Utnyttjade orts- och familjeavdrag

2,827.6

2,875

+ 47.4

+ 1.7

Beskattningsbart belopp ................

2,348.4

2,416

+ 67.6

+ 2.9

Därav:

a) Enskilda skattskyldiga................

1,888.4

1,940

+ 51.6

+ 2.7

b) Aktiebolag m. fl.........................

460.o

476

+ 16.o

+ 3.5.»

Sammanställningen åtföljer detta betänkande såsom bilaga A

Biksräken skapsverket.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

De av riksräkenskapsverket verkställda taxeringsberäkningarna har ämbetsverket
motiverat på följande sätt:

»Inkomsten av jordbruksfastighet torde på grund av årets dåliga skörderesultat
få något sänkas för de enskilda skattskyldiga. Medan siffran för
dessa mellan taxeringarna 1926 och 1927 stigit från 403.2 till 415.6 miljoner
kronor, torde försiktigheten nu kräva en nedsättning till förslagsvis
405 miljoner kronor. För aktiebolagen har enligt statistiska centralbyråns
uträkningar siffran sänkts med 1 miljon kronor i jämförelse med 1926 års
taxering till 31 miljoner kronor. För 1928 års taxering torde en avjämning
till 30 miljoner kronor vara tillfyllest.

Jämväl beträffande aktiebolagens inkomster av annan fastighet än jordbruk
har redovisats en nedgång, från 63.6 till 61.8 miljoner kronor. För
de enskilda har av centralbyrån upptagits eu inkomstsiffra av 150 miljoner
kronor eller 6 miljoner kronor mera än det för 1926 års taxering beräknade
beloppet. För nästa års taxering torde inkomsten för bolagen kunna bibehållas
vid i avjämnat tal 62 miljoner kronor, medan för enskilda siffran
lärer kunna höjas till förslagsvis 155 miljoner kronor.

Inkomsten av kapital har för enskilda skattskyldiga ej stigit fullt så
mycket, som riksräkenskapsverket i fjor antog. Den inträdda stegringen
från 393.2 till 407.7 miljoner kronor är dock betydligt starkare än mellan
1925 och 1926 års taxeringar. Nu synes man få räkna med en något
mindre ökning, lämpligen till 418 miljoner kronor. Aktiebolagens inkomster
av kapital har enligt statistiska centralbyråns beräkningar ökats — på sätt
i fjor beräknades — från 40 till 42 miljoner kronor. På denna post synes
man kunna antaga en stegring till 43 miljoner kronor.

Inkomsten av arbetsanställning utvisar en höjning från 3,461.4 till 3,539.8
miljoner kronor eller praktiskt taget samma ökning, som riksräkenskapsverket
på grundval av 1926 års taxering förra året antog. På grund av
den under 1927 obestridligen ökade arbetstillgången torde en väl så stark
höjning som nästlidet år här kunna förordas. Riksräkenskapsverket föreslår
fördenskull en beräkning av posten ifråga till 3,630 miljoner kronor.

Beträffande inkomsten av rörelse eller yrke har den senaste taxeringen
givit utslag i olika riktningar för enskilda och för bolag. Medan för de
enskilda ökningen på denna post mellan 1925 och 1926 års taxeringar var
praktiskt tagen ingen eller från 488.9 till 489.1 miljoner kronor, vadan
endast en avjämning till 490 miljoner kronor i fjor beräknades, har nu en
stegring inträtt till 502.4 miljoner kronor. Och under det att för bolagen
i fjor kunde konstateras en höjning med 28.7 miljoner kronor, som dock av
riksräkenskapsverket försiktigtvis för 1927 års taxering nedräknades till
17.6 miljoner kronor, har i verkligheten denna post stannat vid en ökning
av 10.9 miljoner kronor, motsvarande ett inkomstbelopp av 383.s miljoner
kronor. Omläggningen av tobaksmonopolbolagets vinstpolitik torde härvid
hava varit av ej ringa betydelse. Det har vidare på sakkunnigt håll antagits,
att en medverkande orsak till den minskade stegringen kan vara att

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 5

finna däri, att bolagen alltmera inriktat sig på konsolidering och alltså i
möjligaste mån använt sina inkomster för avskrivningar, medan den redovisade,
beskattningsbara vinsten hållits nere liksom utdelningen till aktieägarna.
Då den konjunkturförbättring, som inträtt under 1927, bör
komma till uttryck — utom beträffande arbetsinkomsterna — på inkomsterna
av rörelse eller yrke, bör otvivelaktigt en stegring här beräknas. För de
enskilda har riksräkenskapsverket härvid antagit ungefär samma ökning,
som senast konstaterats, eller till 515 miljoner kronor. För bolagen torde
kunna räknas med en något större stegring eller till 400 miljoner kronor.

Den uppskattade sammanlagda inkomsten skulle härigenom komma att
uppgå till 5,658 miljoner kronor, därav 5,123 för enskilda och 535 för bolag.
Motsvarande siffror för 1927 års taxeringar äro 5,533.6, 5,015.5 samt 518.1.

I fråga om avdragsposterna har beloppet för sådana avdrag, som omförmälas
i 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen — d. v. s. för ränta å
gäld, förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkringspremier
m. m. — av riksräkenskapsverket höjts från 242.6 miljoner till 248 miljoner
kronor. Avdragen för kommunalutskylder hava i enlighet med en av
statistiska centralbyrån verkställd beräkning uppskattats till 334 miljoner
kronor. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna avdrag, d. v. s. för
värdeminskning å byggnader, vissa förluster m. in., hava bibehållits vid
40 miljoner kronor.

De enskildas förmögenhet har redan på grund av stegrade aktievärden
ökats ej obetydligt. Riksräkenskapsverket har beräknat sextiondedelen av
den taxerade förmögenheten till 255 miljoner kronor mot 250 miljoner
kronor vid innevarande års taxering.

Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet har i enlighet
med förestående beräkningar av riksräkenskapsverket uppskattats för enskilda
till 4,815 miljoner kronor samt för aktiebolag m. fl. till 476 miljoner
kronor eller tillsammans 5,291 miljoner kronor. Från det nu angivna
beloppet för enskilda skattskyldiga skola avgå orts- och familjeavdrag, vilka
avdrag beräknats höjda från 2,827.6 till 2,875 miljoner kronor.

De beskattningsbara beloppen vid 1928 års taxering hava sålunda beräknats
till 1,940 miljoner kronor för enskilda skattskyldiga och till 476 miljoner
kronor för aktiebolag m. fl. eller tillsammans till 2,416 miljoner kronor.»

Departementschefen har, efter att hava förklarat, att han i stort sett funne
de av riksräkenskapsverket sålunda angivna synpunkterna hållbara och de
utvecklade skälen för de av verket vidtagna, i tablån redovisade höjningarna
väl grundade, vidare anfört:

»Såsom närmare framgår av tablåns siffermaterial, är storleken av inkomsten
av arbetsanställning m. m. i väsentlig mån avgörande för utfallet
av inkomst- och förmögenhetsskatten. Denna inkomstpost har i riksräkenskapsverkets
beräkning höjts med något högre belopp än motsvarande inkomst
enligt 1926 års taxering ökat vid 1927 års taxering. Den beräk -

Departements chefen.

(Forts.)

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

nade stegringen för 1928 års taxering utgör endast 2.5 procent av ifrågavarande
inkomstposts totalbelopp. Med hänsyn till den under år 1927 obestridligen
ökade arbetstillgången synes den av riksräkenskapsverket antagna
böjningen av inkomsten av arbetsanställning m. m. vara mycket försiktigt
beräknad.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkning innebär, att de totala
beskattningsbara beloppen liöjts med 2.9 procent. För enskilda skattskyldiga
har höjningen beräknats till 2.7 procent och för

På grundval av de beskattningsbara beloppen beräknar riksräkenskapsverket
härefter den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda.

Medelskatteprocenten har år 1927 för enskilda skattskyldiga uppgått till
5.8 7 procent och för aktiebolag m. fl. till 8.81 procent av de beskattningsbara
beloppen. Under förutsättning att det procenttal av grundbeloppet,
med vilket skatten skall uttagas, förblir oförändrat, bör enligt verkets uppfattning
även för 1928 års taxering kunna antagas, att skatten kommer att
i medeltal utgå efter samma procenttal. Den debiterade skatten för år

1928 skulle då komma att uppgå till sammanlagt 155.8 miljoner kronor
Den behållna inkomsten av skatten för budgetåret 1928/1929 anser riksräkenskapsverket
med stöd av budgetutfallet å titeln under de senaste åren
böra beräknas till omkring 96.5 procent av sistnämnda belopp eller 150.35
miljoner kronor.

Sänkes åter, såsom jag förordat, nyssnämnda procenttal av grundbeloppet
från senast fastställda 160 procent till 150 procent, nedgå förut angivna
medelskatteprocent för enskilda skattskyldiga till 5.5 0 procent och för aktiebolag
in. fl. till 8.2 6 procent. Med dessa procentsatser skulle den debiterade
skatten för år 1928 uppgå till 106.7 miljoner kronor för enskilda och
39.3 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 146.0
miljoner kronor. Den behållna inkomsten av skatten för budgetåret 1928/

1929 skulle alltså, under antagande att 96.5 procent av den debiterade
skatten inflyter, komma att uppgå till 140.9 miljoner kronor.

Beträffande detaljberäkningarna angående 1928 års skattetaxeringar
tillåter jag mig i övrigt hänvisa till en på grundval av riksräkenskapsverkets
uppgifter upprättad tabell, vilken såsom bilaga — — — torde få
fogas till dagens statsrådsprotokoll b

Rörande det ekonomiska livet under år 1927, vars inkomstförhållanden
som nämnt äro grundläggande för utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten
under nästkommande budgetår, har jag i det föregående erinrat,
att under större delen av året en uppåtgående tendens tydligt framträtt.
I betraktande härav synes mig nyssnämnda siffra 140.9 kunna avrundas
uppåt och avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten —
även om hänsyn tages till det mindre belopp, som å ifrågavarande titel
kan komma att åtgå i restitutioner av B-skatt å aktiebolag m. fl. — böra
beräknas till ett belopp av 141 miljoner kronor.

1 Tabellen åtföljer detta betänkande såsom bilaga B.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 7

I efterföljande tablå bär beräkning verkställts angående storleken för
tiden från och med år 1922 av de belopp, med vilka inkomst- och förmögenhetsskatten
(exkl. B-skatten) skulle hava influtit, därest skatten under
hela perioden utgått med 150 procent av grundbeloppet. I tablån har härvid
skattesumman för budgetåret 1927/1928 beräknats på grundval av de i
bilaga 1 — — — till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning angivna skattebelopp,
sedan dessa omräknats under antagande att 96.5 procent av de
debiterade beloppen komma att inflyta.

b u (1 g e t å r

1922 .............................................................

1923/1924 ...................................................

1924/1925 ...................................................

1925/1926 ..................................................

1926/1927 ..................................................

1927/1928 ...................................................

1928/1929 ...................................................

Summa skatt

Miljoner

kronor

Höjning (-}-) eller
minskning (—) från
föregående år
Miljoner kronor °

147.6

116.3

- 31.3

21.2

118.7

-f- 2.4

+

2.1

127.3

-f- 8.6

+

7.2

134.9

+ 7.6

+

6.o

137.o

+ 2.1

+

1.6

141.0

+ 4.o

+

2.9

Såsom framgår av tablån, har utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten
från och med budgetåret 1924/1925 oavbrutet i avsevärd grad förbättrats.
Det av mig beräknade beloppet för den under budgetåret 1928/

1929 påräkneliga inkomst- och förmögenhetsskatten innebär enligt tablån
en ökning från närmast föregående budgetår med 2.9 procent, medan motsvarande
stegring för budgetåret 1925/1926 uppgått till 7.2, för budgetåret
1926/1927 till 6.0 och för budgetåret 1927/1928 till 1.6 procent.

I enlighet med vad sålunda anförts torde avkastningen av inkomst- och
förmögenhetsskatten i riksstaten för nästkommande budgetår böra upptagas
till 141 miljoner kronor.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl. Maj:t Statsverksdels
föreslagit riksdagen att besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för vr°P0Sltl0/nen.
år 1928 skall utgå med 150 procent av de i 19 § i förordningen om inkomstocli
förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, dels ock upptagit ifrågavarande
inkomsttitel till 141,000,000 kronor i det i statsverkspropositionen intagna
förslaget till riksstat.

I en inom första kammaren av herr Bärg väckt motion, nr 105, har Motion i. 105
hemställts, »att riksdagen måtte besluta dels att avslå Kungl. Maj:ts förslag av herr Bär(Jom
sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten, dels ock att sockerskatten
helt avskaffas».

Beträffande motiveringen för de av motionären framställda yrkandena får
utskottet hänvisa till motionen.

1 Bilagan åtföljer detta betänkande såsom bilaga A.

P. M. från
finansd ep artementet.

Utskottet.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Rörande utfallet av 1928 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
har utskottet från finansdepartementet mottagit följande, den 24 maj 1928
dagtecknade promemoria:

»Efterföljande beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade
uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt, där taxeringsarbetet
hunnit avslutas den 15 innevarande maj. För landsbygden
föreligga härvid relativt fullständiga uppgifter. Jämväl för städerna ha
uppgifter inkommit för ett avsevärt antal taxeringsdistrikt. För Stockholms
stad föreligga emellertid ännu ej några motsvarande sammanräkningar
rörande taxeringsresultaten. Ett större antal i Stockholm taxerade bolag
hava dock underkastats särskild undersökning.

Aktiebolag

Övriga

Beskattningsbart belopp,

miljoner kronor:

Stockholm .....................

254.9

553.0

Göteborg.........................

75.2

153.6

Malmö..........................

23.2

75.6

Övriga städer med mer än 15,000 invånare .......

61.4

284.7

Städer med mindre än

15,000 invånare ..............

35.3

258.8

Samtliga städer

450.0

1,325.7

Landsbygd .........................

52.2

608.9

Hela riket

502.2

1,934.6

Beräknad skatteprocent i

medeltal ............................

8.2 6 %

5.50 %

Uträknad skatt, miljoner

kronor ...............................

41.5

106.4

147.9

Härav beräknas inflyta 96 procent eller miljoner

kronor ........................................................................... 142.0

Förestående beräkningar äro verkställda under förutsättning att inkomstoch
förmögenhetsskatten skall utgå med 150 procent å skattens grundbelopp.
»

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1927 och första kvartalet
1928 har bevillningsutskottet från riksräkenskapsverket erhållit följande
uppgifter:

l:a halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927, hela året l:a kvartalet 1928

Influtet................kr. 6,499,333:8 2 141,804,797:9 9 148,304,131:81 3,237,445:6 6

Utgifter för in komsttiteln

.... » 829,453:4 9 942,022:6 3 1,771,476:12 1^241,740:5 6

Behållen inkomst kr. 5,669,880:3 3 140,862,775:3 6 146,532,655:69 1,995,705: i o.

Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har i skatt
å inkomst och förmögenhet under april 1928 i behållen inkomst influtit
858,769 kronor 68 öre.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 9

Den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av inkomst- oeh förmögenhetsskatten,
vid vilken beräkning förutsatts att skatten bestämmes
att för år 1928 utgå med 150 procent av de i 19 § förordningen om inkomst-
och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, har utskottet, med
stöd av ovan införda, inom finansdepartementet upprättade promemoria
rörande utfallet av 1928 års taxering, ansett sig kunna höja med 1 miljon
kronor eller till 142 miljoner kronor.

Enligt vad statsutskottet rörande budgetställningen meddelat erfordras
för täckande av sådana av riksdagen beslutade utgifter, vilka skola bestridas
av andra statsinkomster än lånemedel, utöver för statsregleringen
eljest beräknade inkomster, ytterligare 10.2 5 miljoner kronor. Av skäl,
som bevillningsutskottet i detta betänkande angiver, har utskottet funnit
numera tillgängliga uppgifter giva tillräckligt stöd för, förutom den höjning
av inkomst- och förmögenhetsskatten med 1 miljon kronor om vilken
nyss nämnts, jämväl följande höjningar av de av Kungl. Maj:t föreslagna
beräkningarna, nämligen av stämpelmedlen med 3 miljoner kronor, av
tullmedlen med 6 miljoner kronor och av sockerskatten med 0.2 5 miljoner
kronor. Samtliga av utskottet förordade höjningar uppgå sålunda till
nyssnämnda erforderliga belopp, 10.2 5 miljoner kronor. Vid angivna förhållanden
har utskottet funnit det statsflnansiella läget medgiva skattesänkningar,
motsvarande i statsverkspropositionen föreslagna belopp.

Vidkommande frågan om skattesänkningarnas fördelning å den direkta
skatten och konsumtionsskatterna har utskottet icke ansett skäl föreligga
att för närvarande frångå vad vid de senaste årens skattesänkningar av
riksdagen tillämpats, nämligen att sänka den direkta beskattningen och
konsumtionsbeskattningen med ungefärligen lika belopp. Utskottet har
sålunda, med avstyrkande av motionen nr 105 i första kammaren i vad
densamma angår inkomst- och förmögenhetsskatten, funnit sig kunna tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag om nedsättning till 150 av det procenttal
av inkomst- och förmögenhetsskattens grundbelopp, efter vilket denna
skatt utgår.

I anslutning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte,

med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag angående skatteprocenten samt med
avslag å motionen I: 105 av herr Bärg, i vad densamma
avser nämnda procent,

besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år
1928 skall utgå med 150 procent av de i 19 § i för -

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Riksräken skapsverket.

Statsverkspro positionen.

TJtskottet.

ordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade
grundbelopp;

B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för
budgetåret 1928/1929 beräknas

till ................................ kronor 142,000,000.

2:o.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Riksräkenskapsverket har till eu början beträffande förevarande inkomst -

titel lämnat följande uppgifter:

Beräknad

Behållen

Stegring -j-

inkomst

inkomst

Nedgång —

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24

3,000,000

3,586,674

—

» 1924/25 .....................

3,000,000

3,520,829

— 65,845

» 1925/26 .....................

3,400,000

3,630,054

+ 109,225

» 1926/27 ......................

..... 3,500,000

3,741,692

+ 111,638

» 1927/28 ......................

..... 3,750,000

—

—

Därefter har riksräkenskapsverket anfört:

»Denna titel motsvaras å riksstatens utgiftssida av det under sjunde huvudtiteln
anvisade reservationsanslaget »Bidrag till landsting och städer, som
icke deltaga i landsting» (1927/28 VII D 3).

Enligt till statistiska centralbyrån inkomna uppgifter har ifrågavarande
skatt i taxeringslängderna för 1927 debiterats med 4,057,394 kronor mot
3,948,546 kronor år 1926.

En jämförelse mellan den år 1926 debiterade och under budgetåret 1926/27
influtna bevillningen ger vid handen att den influtna bevillningen uppgår
till 94.7 procent av den debiterade. Utgår man från ungefär samma relationstal
mellan den år 1927 debiterade och den under budgetåret 1927/28
inflytande bevillningen, kan den sistnämnda antagas komma att uppgå till
cirka 3,840,000 kronor. I jämförelse med föregående budgetår skulle detta
innebära en stegring på omkring 100,000 kronor. Även om stegringen för
budgetåret 1928/29 kommer att stanna vid ett något lägre belopp, anser sig
riksräkenskapsverket dock kunna tillstyrka, att för nämnda budgetår inkomsterna
å förevarande titel beräknas till 3,900,000 kronor.»

Med enahanda belopp, 3,900,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i statsverkspropositionens
förslag till riksstat.

Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel för
år 1927 och första kvartalet 1928 erhållit följande uppgifter:

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

l:a halvåret 1027 2:a halvåret 1927 1927, hela året

Mutet kr. 296,901:63 3,593,687:5 3 3,890,589:16

Utgifter för inkomsttiteln
» 12,737:35 11,555:82 24,293:1 7

Behållen inkomst kr. 284,164:2 8 3,582,131:71 3,866,295:9 9

l:a kvart. 1928

136,886: 2 4

9,679: 9 4
127,206: so.

I enligt med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillning av fast egendom samt av inkomst måtte
för budgetåret 1928/1929 beräknas till kronor 3,900,000.

3:o.

Utskiftningsskatt.

Rörande upptagande å riksstaten av förevarande inkomsttitel har riks- Siksräkenräkenskapsverket
anfört följande: skapsverket.

»Utskiitningsskatt, bevillning. Enligt förordning den 27 juni 1927 (nr 321)
skall svenskt aktiebolag eller svenskt solidariskt bankbolag, som i samband
med nedsättning av aktie- eller lottkapital eller vid bolagets upplösning utskiftar
tillgångar, på sätt i förordningen stadgas till staten erlägga skatt
(utskiftningsskatt) å därvid utskiftat belopp, i den mån detta icke är att
anse såsom återbäring av tillskjutet belopp. Å sålunda bestämt beskattningsbart
belopp skall utskiftningsskatt utgå med fem kronor för varje fullt
hundratal kronor därav.

Ifrågavarande beskattningsform är helt ny, och riksräkenskapsverket saknar
material för att bedöma, om skatten kommer att giva någon avkastning budgetåret
1928/29. För att emellertid eventuellt inflytande skatt från början
skall bliva förd å rätt titel, bör utskiftningsskatten uppföras å den nya
riksstaten. \ ad skattens belopp angår, har riksräkenskapsverket ansett sig
kunna---upptaga titeln till förslagsvis 100,000 kronor.»

1 statsverkspropositionens förslag till riksstat har närmast efter inkomst- Statsverksprotiteln
bevillning av fast egendom samt av inkomst upptagits utskiftnings- positionen.
skatt såsom ny inkomsttitel med det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet,
100,000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att i riksstaten utskiftningsskatt utskottet.
upptages såsom ny inkomsttitel med av Kungl. Maj:t föreslaget belopp.

Utskottet får förty hemställa,

att i riksstaten för budgetåret 1928/1929 måtte under
egentliga statsinkomster, skatter, upptagas följande inkomsttitel
sålunda:

utskiftningsskatt, bevillning............... kronor 100,000.

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Jtiksräken skapsverket.

Statsverkspro positionen.

Utskottet.

4:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Biksräkenskapsverket bär anfört:

»Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning.
Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt förordningen
den 23 oktober 1908 (nr 128) erläggas av vissa handlande och liandelsexpediter
samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit även
föras avgifter för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar.
De beräknade och behållna inkomsterna av dessa avgifter hava utgjort:

Beräknad

inkomst

Behållen

inkomst

Stegring

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24 ..................

................. 350,000

487,820

—

» 1924/25 ..................

................. 350,000

510,869

23,049

» 1925/26 .................

.................. 450,000

522,514

11,645

» 1926 27 .................

............... 500,000

528,197

5,683

» 1927/28 ................

.................. 500,000

—

—

Under månaderna juli—oktober 1927 hava influtit 175,347 kronor mot
173,052 kronor under motsvarande tid föregående år. En stegring i jämförelse
med föregående budgetår gör sig alltså märkbar, dock icke så betydande
att den torde böra föranleda någon höjning av inkomsttiteln i fråga.
Biksräkenskapsverket har fördenskull — —- — uppfört bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter med oförändrat belopp eller 500,000
kronor.»

Ifrågavarande inkomsttitel har i statsverkspropositionen upptagits med
det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 500,000 kronor.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att denna
inkomsttitel för år 1927 och första kvartalet 1928 visar följande ställning:

l:a halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927, hela året l:a kvart. 1928

Influtet ................ kr. 287,106:9 8 244,281:91 531,388:8 9 137,983:04

Utgifter för inkomsttiteln
» 221: 50 8,933: 7 6____ 9,155: 2 6 _____197: 2 4

Behållen inkomst kr. 286,885:4 8 235,348:15 522,233:6 3 137,785:8 0.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och
rättigheter måtte för budgetåret 1928/1929 beräknas
till ............................................................. kronor 500,000.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

13

5:o.

Stämpelmedlen.

Riksräkenskapsverket liar anfört:

»Stänipelmedel, bevillning. De beräknade och redovisade inkomsterna å
denna titel hava uppgått till:

Budgetåret 1923/24...........

Beräknad

inkomst

kronor

......... 48,000,000

Behållen

inkomst

kronor

41,658,844

» 1924/25 ..........

......... 40,000,000

45,813,768

» 1925/26 ..........

......... 44,000,000

43,768,031

» 1926/27...........

......... 45,000,000

46,457,829

» 1927/28...........

......... 49,000,000

—

Stegring -f
Nedgång —
kronor

+ 4,154,924
— 2,045,737
+ 2,689,798

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppen av de
stämplar, som använts till nedannämnda handlingar, hava dessa belopp under
åren 1923—1926 utgjort:

1923

1921

1925

1926

kronor

kronor

kronor

kronor

Handlingar till lagfartsprotokol-let ...........................................

9,540,488

8,914,422

9,777,903

9,032,407

Handlingar till intecknings- och
tomträttsprotokollen ...........

1,464,806

1,252,191

1,743,154

1,314,384

Handlingar till äktenskapsför-ord sprotokoll ........................

26,170

27,550

28,251

28,790

Handlingar till boupptecknings-protokoll:

Bouppteckningar................

12,492,567

14,995,654

15,339,581

14,883,316

Testamenten, till vilka hän-syn ej tagits vid boupp-teckningens stämpelbe-läggning ........................

189

2,061

320

137

Avhandlingar om lösöreköp

81,198

62,303

62,659

45,143

Till länsstyrelserna avgivna de-klarationer om gåva ............

1,926,124

577,264

838,746

664,642

Summa kronor

25,531,542

25,831,445

27,790,614

25,968,819

Av de i förestående statistik ingående beloppen äro avgifterna för bouppteckningar
och testamenten samt deklarationerna om gåva ävensom de i
beloppen för rubriken ''handlingar till lagfartsprotokollet’ ingående stämpel -

liiksräken skapsverket.

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

avgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev rörande fast egendom att hänföra
till arvsskatt och skatt för gåva.

Sammanlagt hava sistnämnda båda skatter belöpt sig till:

år 1923
» 1924
» 1925
» 1926

kronor 14,552,983
» 15,700,613

» 16,431,233

» 15,983,881

I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse av den 11 november
1927 har generalpoststyrelsen meddelat, att de från styrelsen månad för
månad till statskassan inlevererade stämpelmedlen under år 1926 samt intill
utgången av oktober månad 1927 i avrundade tal uppgått till i nedanstående
tabell angivna belopp. I tabellen har även intagits det belopp, som generalpoststyrelsen
antagit bliva levererat under november månad 1927.

c

A r

9 2 6

1

År 19 2

Månad

Uppbörd

Uppbörd

Uppbörd

Uppbörd

Ökning (+)

per månad

per kvartal

per månad

per kvartal

resp. minsk-

miljoner

miljoner

miljoner

miljoner

ning (—) från

kronor

kronor

kronor

kronor

år 1926 i %

| Januari ........................

4.27

3.49

1

i Februari ....................

4.37

4.22

Mars ............................

2.50

11.14

3.02

10.73

— 3.7

April ............................

4.40

4.53

Maj................................

5.04

5.92

Juni ............................

2.88

12.32

3.46

13.91

+ 12.9

, Juli ............................

3.87

4.41

Augusti ........................

4.56

5.48

! September....................

2.22

10.65

3.0 7

12.96

+ 21.7

Oktober ........................

2.98

6.91

November ....................

4.64

4.89

December ....................

2.89

10.51

—

—

Hela året

44.62

Januari — november ....

41.73

—

49.40

+ 18.4

Beträffande den påfallande stora stegringen av stämpelbeloppet under
oktober 1927 vid jämförelse med motsvarande månad år 1926 har generalpoststyrelsen
meddelat, att densamma har sin grund bland annat däri, att
två firmor inbetalat sammanlagt ungefär 2,130,000 kronor för stämpelbeläggning
av aktier samt att ett arvsskattebelopp av 780,000 kronor influtit.

Under erinran, att stämpeluppbörden i riksstaten för budgetåret 1927/28
är upptagen till 49 miljoner kronor, av vilket belopp 3 miljoner kronor

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 15

hänföra sig till av 1927 års riksdag beslutad höjning av lottsedelsstämpeln,
har generalpoststyrelsen i skrivelse den 4 oktober 1927 till chefen för finansdepartementet,
an fört följande rörande stämpelinkomsterna under budgetåret
1928/29:

''Stämpeluppbörden är givetvis vansklig att beräkna längre tid i förväg,
så nära beroende som den är av konjunkturväxlingarna. Det vill emellertid
synas, som om viss anledning förefinnes att nu räkna med en något
högre stämpeluppbörd för budgetåret 1927—1928 än som tidigare antagits.
Inkomsterna av aktiestämplingen komma nämligen, på grund av de stora
nyemissioner, som gjorts av ett par företag, att uppgå till högre belopp än
som förut kunnat beräknas. Detta torde dock böra anses såsom en enstaka
företeelse. I alla händelser synes försiktigheten bjuda, att icke för budgetåret
1928—1929 räkna med motsvarande inkomst av aktiestämplingen. Emellertid
har, även om de sistnämnda inkomsterna samt de ökade inkomsterna
på grund av lottsedelsstämpelns höjning frånräknas, stämpeluppbörden hittills
under år 1927 visat någon stegring vid jämförelse med uppbörden under
motsvarande tid år 1926. På grund härav synes man hava fog för ett antagande,
att den så att säga normala stämpeluppbörden skall undergå en
ytterligare höjning under budgetåret 1928—1929. Under förutsättning att
nuvarande stämpelavgifter bibehållas oförändrade, synes fördenskull stämpeluppbörden
under sistnämnda budgetår kunna kalkyleras till 50 miljoner
kronor.’

I ovanberörda skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1927
har generalpoststyrelsen meddelat, att förhållandena efter avgivandet av
forenämnda skrivelse den 4 oktober icke givit generalpoststyrelsen anledning
att frångå vad i skrivelsen anförts i fråga om beräkningen av stämpelmedelsintäkterna
under budgetåret 1928/29. Dessa hava sålunda av generalpoststyrelsen
beräknats under förutsättning av i någon mån uppåtgående
konjunkturer för handel och näringar.

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel,
som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd
utgjorde, efter avdrag av belopp, som restituei’ats genom statskontoret,
42,906,967 kronor för budgetåret 1925/26 samt 45,764,598 kronor för budgetåret
1926/27. Härförutom redovisa länsstyrelserna den uppbörd av stämpelmedel
jämte ränta, som inflyter i de fall, dä anstånd med stämpelskattens
erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen om
arvsskatt och skatt för gåva. Nu berörda uppbörd hos länsstyrelserna har
under budgetåren 1925/26 och 1926/27 — efter avdrag av restitutioner —
utgjort respektive 861,064 och 693,230 kronor.

Vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelavgiften hava
vidtagits, bland annat genom förordning den 11 juni 1926 (nr 205), den 20
maj 1927 (nr 166) och den 2 augusti 1927 (nr 336). Med undantag för
den förhöjda lottsedelsstämpeln, som enligt vad i det föregående anförts,
beräknats öka uppbörden med 3 miljoner kronor, synas ändringarna icke
vara av den betydelse, att hänsyn till desamma behöver tagas vid inkomsttitelns
beräkning. Framhållas må även att riksräkenskapsverket utgått

Departements chefen.

Statsverkspro positionen.

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

från en fortsatt tillämpning av såväl förordningen den 17 maj 1923 (nr 113)
om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller
införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror, vilkens giltighetstid utgår den
30 juni 1928 enligt i år given förordning (nr 46), som ock förordningen den
27 juni 1927 (nr 225) om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i
förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper stadgade stämpelavgiften.

Bortses från såväl den inkomstökning, vilken följt av höjningen av stämpelavgiften
för lottsedlar, som den tillfälliga inkomsten av de utav generalpoststyrelsen
särskilt berörda stämpelbeläggningarna, erhålles för månaderna
juli—november 1927 ett inkomstbelopp omkring 2.3 miljoner kronor högre
än för motsvarande tid 1926. Under sådana förhållanden kan riksräkenskapsverket
icke räkna med lägre inkomstökning — frånräknat lottstämpelmedlen
— för hela innevarande samt nästkommande budgetår än 2.5 miljoner
kronor. Med utgångspunkt från de under budgetåret 1926/27 influtna
stämpelmedlen och under förutsättning att höjningen av lottstämpeln inbringar
det ovan angivna beloppet, skulle alltså stämpelmedlen för budgetåret
1928/29 komma att uppgå till 52 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer, att inkomsttiteln stämpelmedel för nästkommande
budgetår beräknas till 52,000,000 kronor.»

Efter att hava omförmält riksräkenskapsverkets beräkning av stämpelmedlen
och de förutsättningar, från vilka ämbetsverket vid sin beräkning
utgått, har departementschefen för egen del anfört följande:

»Då sistlidet års riksdag icke biträdde det då framlagda förslaget om nedsättning
till hälften av fondstämpelavgiften vid köp och byte av aktier,
anser jag mig ej nu böra ifrågasätta förnyande av detsamma. Jag har
sålunda utgått från fortsatt tillämpning av gällande fondstämpelsatser och
torde senare få för Kungl. Maj:t anmäla fråga om proposition i ämnet. Vad
angår den särskilda stämpelavgiften för vissa lyxvaror förutsätter jag likaledes,
att förordningen ifråga förlänas fortsatt giltighet under nästkommande
budgetår, varom jag senare anmäler förslag. Det belopp, som denna stämpelskatt
inbringar, är emellertid så obetydligt, att skattens bortfallande icke
synes behöva påverka beräkningen av inkomsttiteln i dess helhet.

På nu anförda skäl och då jag ej har något att erinra emot riksräkenskapsverkets
beräkning av förevarande inkomsttitels avkastning, hava stämpelmedlen
i riksstatsförslaget uppförts med det av verket förordade beloppet
av 52 miljoner kronor.»

I statsverkspropositionen hava följaktligen stämpelmedlen upptagits till
52,000,000 kronor.

Prop. nr 13. Genom en den 4 januari 1928 dagtecknad proposition, nr 13, har Kungl.

Maj:t, såsom departementschefen i sitt ovan återgivna anförande antytt,

de v il In i ti r/su t skottats betänkande Nr 45.

17

framlagt förslag om förlängd giltighet till utgången av juni månad år 1929
för de nu gällande förhöjda stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper.
På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 42) har denna
proposition av riksdagen numera bifallits.

Genom en den 4 januari 1928 dagtecknad proposition, nr 15, har Kungl. Prop. nr 15.
Maj:t, såsom departementschefen i sitt ovan omförmälda anförande förebådat,
framlagt förslag om fortsatt tillämpning till och med den 30 juni 1929 av
den nu till utgången av juni månad år 1928 gällande förordningen den 17
maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall
vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror. På hemställan
av bevillningsutskottet (betänkande nr 3) har riksdagen numera bifallit
Kungl. Maj:ts nämnda förslag.

I proposition den 16 mars 1928, nr 194, har Kungl. Maj:t föreslagit åt- Prop. nr 194.
skilliga ändringar i förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående
stämpelavgiften, avseende dels införande av stämpelavgift för expeditioner
från poliskollegier och polischefer, dels införande av vissa bestämmelser i
syfte att vinna skydd mot inteckningsförfalskning, dels begränsning av
stämpelförsäljares rätt att erhålla stämplar i räkning, dels förändrad redovisning
av vissa stämpelmedel, dels ock tillhandahållande å postanstalter av
vissa stämpelförfattningar. I sistberörda avseende har Kungl. Maj:t i propositionen
jämväl föreslagit ändring i fondstämpelförordningen den 6 november
1908 (nr 129). I enlighet med förslag av bevillningsutskottet
(betänkande nr 35) har Kungl. Maj:ts förslag numera med vissa ändringar
av riksdagen bifallits.

I proposition den 16 mars 1928, nr 195, har Kungl. Maj:t föreslagit vissa Prop. nr 195.
ändringar i förordningen den 19 november 1914 (nr 381) om arvsskatt och
skatt för gåva, föranledda dels av Kungl. Maj:ts i proposition nr 17 framlagda
förslag till lag om arv med flera i samband därmed stående lagar
dels ock av de av Kungl. Maj:t i proposition nr 194 föreslagna ändringarna
i stämpelförordningen, avseende begränsning av stämpelförsäljares rätt att
erhålla stämplar i räkning. På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande
nr 38) har riksdagen numera, med ändring i fråga om tiden för
ikraftträdandet, bifallit Kungl. Maj:ts nämnda förslag.

Genom en den 16 mars 1928 dagtecknad proposition, nr 221, har Kungl. Prop. nr 321.
Maj:t, bland annat, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen
fogat förslag till förordning om särskild skatt å vissa lotterivinster, avsedd
att träda i kraft den 1 januari 1929 och av föredragande departementschefen
beräknad medföra ett inkomstbelopp under titeln stämpelmedel för
tiden 1 januari—30 juni 1929 å i runt tal 670,000 kronor. På hemställan
av särskilda utskottet nr 1 (betänkande nr 1, punkt 9) har denna proposition
av riksdagen numera bifallits.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 7 samt. 35 höft. (\Sr 45.) 2

Vtskottet.

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att förevarande
inkomsttitel, stämpelmedel, för år 1927 och första kvartalet 1928
utvisar följande ställning:

l:a halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927, hela året l:a kvart. 1928

Influtet................kr. 25,275,615: — 28,983,532: 09 54,259,147: 09 13,709,101: 6 9

Utgifter för inkomsttiteln
.... » 103,021: 76 132,167:82 235,189:58 32,854:28

Behållen inkomst kr. 25,172,593: 24 28,851,364: 27 54,023,957: 51 13,676,247: 4i„

Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift utvisar inkomsttiteln
under april 1928 en behållen inkomst av 5,710,906 kronor
24 öre.

Till komplettering av de uppgifter, som den ovan å sidan 14 intagna
tabellen innehåller, må följande efter uppgifter från generalpoststyrelsen
uppgjorda sammanställning angående de från styrelsen månad för månad
till statskontoret inlevererade stämpelmedlen under budgetåret 1926/27 samt
under juli—maj månader under budgetåret 1927/28 här intagas:

Månad

Budgetåret 1926—1927

Budgetåret 1927 —

-1928

Uppbörd
per månad
miljoner
kronor

Uppbörd
per kvartal
miljoner
kronor

Uppbörd
per månad
miljoner
kronor

Uppbörd
per kvartal
miljoner
kronor

Ökning (+)
resp. minskning
(—) {rån före-gående budgetår

i %

Juli..........................

3.87

4.41

Augusti......................

4.56

5.48

September..................

2.22

10.65

3.0 7

12.96

+ 21.7

Oktober.....................

2.98

6.91

November..................

4.G4

4.89

December ..................

2.89

10.51

4.06

15.85

-f- o0.8

Januari ..................

3.4 9

4.12

F ebruari ..................

4.22

4.62

| Mars ........................

3.02

10.73

4.04

12.7 8

+ 19.1

April ........................

4.58

5.65

1 Maj ...........................

5.92

5.6 4

| Juni .......................

3.4 6

13.91

—

Hela budgetåret

45.80

—

—

—

—

Juli—Maj ..................

42.84

—

52.88

—

-f 24.9

Enligt inom generalpoststyrelsen verkställda approximativa beräkningar
torde styrelsen under juni månad 1928 komma att till statskontoret inleverera
stämpelmedel till ett belopp av åtminstone 4.6 miljoner kronor.

På sätt av det föregående framgår, hava vid de beräkningar, som lagts
till grund för statsverkspropositionens förslag rörande stämpeimedlens uppskattning,
räknats med förlängd giltighet av såväl de förhöjda stämpelavgifterna
vid köp och hyte av fondpapper som ock den särskilda stämpelavgiften
vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror.
Riksdagen har numera, såsom nyss omnämnts, fattat beslut i överensstämmelse
med vad sålunda förutsatts. Vid inkomstberäkningen torde hänsjn

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 19

icke behöva tagas till de av riksdagen i anledning av propositionerna nr
194 och 195 beslutade, ovan omnämnda ändringarna i avseende å stämpelbeskattningen.
Vad den i det föregående berörda, av riksdagen, med bifall
till Kungl. Maj:ts i proposition nr 221, beslutade särskilda skatten å
lotterivinster angår, torde densamma, såsom föredragande departementschefen
beräknat, under nästkommande budgetår medföra en ökning i statens
inkomster av stämpelmedel å i runt tal 670,000 kronor.

De ovan intagna, utskottet tillhandakomna sifferuppgifterna utvisa, att
stämpeluppbörden innevarande budgetår — även bortsett från de ökade inkomster
som, för helt år beräknade till 3 miljoner kronor, härflutit av den
år 1927 beslutade höjningen av lottstämpeln och vissa samma år vidtagna
ändringar i planen för penninglotterierna — företer en betydande stegring
i förhållande till närmast föregående budgetår. Ehuru en del av denna
stegring torde hänföra sig till vissa större aktieemissioner och andra företeelser
av tillfällig natur, har utskottet ansett stegringstendensen vara
pataglig och sa avsevärd, att densamma, tillika med inkomstökningen genom
förenämnda särskilda skatt å lotterivinster, berättigar till att höja den av
Kungl. Maj:t föreslagna beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel med 3
miljoner kronor eller till 55 miljoner kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1928/1929 beräknas
till ............................................ kronor 55,000,000.

6:o.

Lastpenningarna.

Riksräkenskapsverket har

till en början lämnat

följande sifferuppgifter:

Beräknad

Behållen

Stegring +

inkomst

inkomst

Nedgång —

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24 ................

.............. 600,000

585,907

» 1924/25 ................

............... 600,000

735,004

+ 149,097

» 1925/26 ................

................ 600,000

649,694

— 85,310

» 1926/27 ................

............. 700,000

676,329

+ 26,635

» 1927/28 ................

................ 700,000

—

Riksräken shapsverket.

Därefter har riksräkenskapsverket anfört:

»Uppbörden å ifrågavarande titel har under månaderna juli—oktober 1927
utgjort 221,734 kronor mot 174,215 kronor under samma tid föregående år.
I skrivelse den 3 oktober 1927 till chefen för finansdepartementet har generaltullstyrelsen
beräknat bruttoinkomsten av lastpenningar för budgetåret
1928/29, minskad med restitutioner, till 700,000 kronor, detta under förut -

Statsverks propositionen.

Utskottet.

Riksräken skapsverket.

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

sättning att icke någon omläggning av dessa sjöfartsavgifter dessförinnan
genomförts.

Riksräkenskapsverket finner för sin del denna beräkning väl låg. Med
hänsyn till den avsevärda stegring av uppbörden, som inträtt sedan föregående
år, anser riksräkenskapsverket,att lastpenningarna för budgetåret 1928/29
böra beräknas till ett med 50,000 kronor förhöjt belopp eller till 750,000
kronor.»

I statsverkspropositionens förslag till riksstat har förevarande inkomsttitel
upptagits med det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 750,000 kronor.

Från riksräkenskapsverket har utskottet erhållit uppgift, att lastpenningarna
tillfört statskassan en behållen inkomst av 420,806 kronor 70 öre
första halvåret 1927 och 292,118 kronor 56 öre andra halvåret 1927 eller
sålunda 712,925 kronor 26 öre för hela året 1927 samt 182,337 kronor 38
öre första kvartalet 1928.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att lastpenningarna måtte för budgetåret 1928/1929
beräknas till................................................ kronor 750,000.

7:o.

Automobilskattemedlen.

Riksräkenskapsverket har till en början lämnat följande sifferuppgifter:

Beräknad

inkomst

Behållen

inkomst

Stegring

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1925/26 ............

............ 15,000,000

21,970,309

—

» 1926/27 ............

........... 19,000,000

24,502,382

2,532,073

» 1927/28 ............

............ 28,250,000

—

Därefter har riksräkenskapsverket anfört:

»Ifrågavarande inkomsttitel, som uppfördes första gången i riksstaten
för budgetåret 1925/26, motsvaras under innevarande budgetår av tre särskilda
under sjätte huvudtiteln uppförda reservationsanslag (B 9 och 10
samt C 2). Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 10 nästlidna november beräknat, att uppbörden å
titeln kommer att uppgå till 30,000,000 kronor under budgetåret 1928/29.

Riksräkenskapsverket, som icke funnit nagot att erinra mot denna beräkning,
har _ — — uppfört automobilskattemedlen med nämnda belopp,

30,000,000 kronor.»

21

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Med enahanda belopp, 30,000,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i stats- Statsverksverkspropositionens
förslag till riksstat. propositioner,

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att före- utskottet.
varande inkomsttitel för år 1927 och första kvartalet 1928 utvisar följande
ställning:

l:a halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927, hela året l:a kvart. 1928

Influtet...............kr. 16,382,631: 75 10,451,924: 33 26,834,556: os 14,755,486: 12

Utgifter för inkomsttiteln
165,534:io 208,198:7 7 373,732: 8 7 117,554:9 4

Behållen inkomst kr. 16,217,097: 6 5 10,243,725:56 26,460,823:21 14,637,931:18.

Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har å inkomsttiteln
under april 1928 i behållen inkomst influtit 2,466,973 kronor 78 öre.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att automobilskattemedlen måtte för budgetåret 1928/

1929 beräknas till ................................ kronor 30,000,000.

8:0.

Tullmedlen.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Tullmedel, bevillning.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1923/24 ............ 117,000,000

> 1924/25 123,500,000

» 1925/26 133,000,000

» 1926/27 128,000,000

» 1927/28 126,000,000

Behållen

inkomst

kronor

149,320,831

140,122,573

124,629,750

140,500,463

Biksräken skapsverket.

Stegring -fNedgång
—
kronor

— 9,198,258

— 15,492,823
+ 15,870,713

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1927 har generaltullstyrelsen
beträffande beräkningen av tullinkomsterna för budgetåret
1928/29 dels åberopat innehållet i en till chefen för finansdepartementet den
3 oktober 1927 avlåten skrivelse med sådan beräkning dels ock anfört, att
styrelsen vid beräkningens utförande utgått från det antagandet, att de konjunkturförhållanden,
med vilka man i detta sammanhang har att räkna,
komma att undergå någon, om ock ej mera betydande förbättring. Vad
efter avlåtandet av skrivelsen till departementet förekommit, har styrelsen
icke ansett utgöra tillräcklig anledning att ifrågasätta någon jämkning i
den verkställda beräkningen.

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Sistnämnda skrivelse innehåller beträffande beräkningen av tullinkomsterna
följande:

''Debiterade uppbörden av tullmedel uppgick under de två senaste budgetåren
till följande belopp, nämligen

år 1925/26 ........................................ 128.4 miljoner kronor

» 1926/27....................................... 147.2 » »

Fördelningen av dessa belopp på olika inkomstposter framgår av härefter
intagna tablå:

Inkomstposter

Miljoner kronor

1925/26

1926/27

Tull för: råg och vete....................

7.5

8.4

kaffe ................................

17.9

18.8

socker ............................

2.4

12.2

övriga varuslag................

98.7

106.1

Annan uppbörd av tullmedel ........

1.9

1.7

Vad angår tullinkomsten för råg och vete bör vid beräkningen av dess
storlek under budgetåret 1928/29 uppmärksammas, att de från och med den
1 augusti 1926 tillkomna utförselbevisen påverka importkvantiteterna av
nämnda varuslag och därmed även tullinkomsten för dessa. Den stegring
i importen, som beräknas bliva en följd av den genom utförselbevisen framkallade
exporten, torde emellertid icke kunna beräknas uppgå till hela den
kvantitet, som svarar mot beloppen av restitutionerna för utförselbevis. Antager
man, att stegringen i importen uppgår till ungefär två tredjedelar av
den kvantitet, som utförts mot utförselbevis, skulle tullinkomsten för råg
och vete, under förutsättning att utförselbevis förekomma, ligga så mycket
högre än tullinkomsten vid frånvaro av utförselbevis som svarar mot två
tredjedelar av restitutionsbeloppet. Under budgetåret 1926/27 hava restitutionerna
för utförselbevis belöpt sig till 3.6 miljoner kronor och torde under
normala förhållanden kunna uppskattas till 3 miljoner kronor. Skola inkomstsiffrorna
för råg och vete under budgetåren 1925/26 och 1926/27 läggas till
grund för beräkning av däremot svarande siffra för budgetåret 1928/29,
måste siffrorna för de båda förstnämnda budgetåren jämkas med hänsyn till
utförselbevisens inverkan. För budgetåret 1925/26, då utförselbevis icke alls
förekommo, torde, med tillämpning av vad nyss sagts, inkomstsiffran 7.5
miljoner kronor böra ökas med två tredjedelar av det normala restitutionsbeloppet
för utförselbevis (3 miljoner kronor) eller med 2 miljoner kronor till
9.5 miljoner kronor. I fråga om budgetåret 1926/27, då utförselbevis hunnit
endast delvis påverka importsiffrorna, synes ökningen av inkomstsiffran,

8.4 miljoner kronor, knappast böra uppskattas till mera än hälften av den
ökning, _ som beräknats för budgetåret 1925/26, 1 miljon kronor, eller till

9.4 miljoner kronor. Medeltalet av de sålunda jämkade inkomstsiffrorna
för budgetåren 1925/26 och 1926/27 torde kunna upptagas såsom beräknat
belopp av tullinkomst för råg och vete under budgetåret 1928/29

me<i • •• ..................................................................................... 9.5 miljoner kronor.

Beträffande tullinkomsten för kaffe synes beloppet därav under budgetåret
1928/29 kunna beräknas till medeltalet av den tullinkomst, som under budgetåren
1925/26 och 1926/27 skulle hava influtit, därest tullsatsen för nämnda

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

2.‘1

varuslag jämväl under budgetåret 1925/26 varit densamma som under budgetåret
1926/27 och för närvarande. Tullsatsen, som nu utgör 40 öre för
kilogram, var nämligen under budgetåret 1925/26 bestämd till 50 öre för
kilogram. Ifrågavarande inedeltalsberäkning synes så myeket hellre böra
förekomma som i kaffeimporten en viss icke normal förskjutning sannolikt
ägt rum mellan de båda budgetåren 1925/26 och 1926/27 såsom en följd av
att under förstnämnda år nämnda tullsänkning avvaktades. Mot ovan angivna
belopp av tullinkomst för kaffe under budgetåret 1925/26 eller 17.»
miljoner kronor, skulle, därest tullsatsen varit densamma som under budgetåret
1926/27. hava svarat ett tullinkomstbelopp av allenast 14.3 miljoner
kronor. Medeltalet av detta belopp och ovan upptagna tullinkomstbelopp
för kaffe under budgetåret 1926/27 (18.8 miljoner kronor), till vilket medeltal,
enligt vad nyss sagts, tullinkomsten för kaffe under budgetåret 1928/29
ansetts kunna beräknas, utgör ...................................... 16.6 miljoner kronor.

Vidkommande tullinkomsten för socker, torde, därest den inhemska sockerbetsodlingen,
såsom numera är fallet, kommer att under budgetåret 1928/29
bedrivas i normal omfattning, under nämnda år, liksom förhållandet varit
under budgetåret 1925/26, införsel av oraffinerat socker ej förekomma och
någon tullinkomst för sagda varuslag följaktligen icke kunna påräknas.
Under samma förutsättning skulle även införseln av raffinerat socker under
budgetåret 1928/29 bliva avsevärt begränsad. Tullinkomsten för raffinerat
socker utgjorde:

under budgetåret 1925/26 .................. 2.4 miljoner kronor

» » 1926/27 .................... 1.5 » »

Den jämförelsevis höga inkomstsiffran för förstnämnda budgetår torde i
ej ringa mån hava föranletts av valutaförhållanden i utlandet, vilka emellertid
sedermera blivit för de svenska importörerna mindre gynnsamma. Inkomstsiffran
för budgetåret 1926/27 torde, sedan den inhemska sockerbetsodlingen
återupptagits, likaledes vara högre än normalt. Vid sådant förhållande
synes försiktigheten bjuda att icke upptaga tullinkomsterna för
.raffinerat socker till högre belopp än .................................... 1 miljon kronor.

För övriga varuslag hava tullinkomsterna, såsom ovan nämnts, uppgått
för budgetåret 1925/26 till 98.7 miljoner kronor och för budgetåret 1926/27
till 106.1 miljoner kronor, vilket innebär en stegring av 7.4 miljoner kronor.
Under tiden juni 1926—augusti 1927 visa inkomstsiffrorna för varje månad
ökning vid jämförelse med motsvarande månad under nästföregående år.
Det synes icke osannolikt, att den stegring av inkomsterna, som sålunda
inträtt under den senaste tiden, kan komma att i viss mån ytterligare fortgå.
Antages, att denna stegring under budgetåret 1928/29 nått en siffra,
motsvarande endast hälften av stegringen från budgetåret 1925/26 till budgetåret
1926/27, skulle ifrågavarande tullinkomster för budgetåret 1928/29
komma att utgöra 109.8 miljoner kronor.

I fråga om beloppet av den uppbörd av tullmedel, som ej utgöres av tull,
nämligen uppbörd av bland annat upplagsavgifter, konfiskationer och ersättningar
för tjänstförrättningar, har detta under budgetåret 1925/26 i jämförelsevis
ringa grad avvikit från motsvarande uppbörd under budgetåret
1926/27. Huruvida denna jämnhet i uppbörden kommer att fortfara är svårt
att förutse, särskilt som ändringar i grunderna för uttagandet av vissa bland
avgifterna torde vara avsedda att genomföras under år 1928. Emellertid
torde ifrågavarande tullinkomstbelopp för budgetåret 1928/29 höra tillsvidare
upptagas med medeltalet av övriga tullmedelsuppbörden för budgetåren 1925/26
och 1926/27 (1.9 och 1.7 miljoner kronor), eller med 1.8 miljoner kronor.

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Enligt ovan angivna grunder skulle således inkomsterna av tullmedel för
budgetåret 1928/29 kunna beräknas uppgå till följande bruttobelopp, nämligen:

tull för råg och vete .................... 9.5 miljoner kronor

» » kaffe.................................... 16.6 » »

» » socker ..............................l.o » »

» » övriga varuslag............... 109.8 » »

annan uppbörd................................ 1.8 » »

eller sammanlagt till 138.7 miljoner kronor.

Kestitutionerna av tullmedel hava under budgetåren 1925/26 och 1926/27
belöpt sig till:

Miljoner kronor

1925/26

1926/27

för utförselbevis:

kontant inlösta............................

—

1.3

använda såsom likvid...............

—

2.3

Övriga ................................................

3.8

3.1

eller sammanlagt

3.8

6.7

Det restitutionsbelopp, som under budgetåret 1926/27 inalles belöper på
utförselbevis, 3.6 miljoner kronor, torde enligt från vederbörligt håll införskaffade
uppgifter sannolikt komma att under budgetåret 1928/29 motsvaras
av ett lägre restitutionsbelopp. Att beloppet under budgetåret 1926/27 nådde
så hög siffra, synes hava berott därpå, att 1926 års skörd av råg och vete
var mycket riklig och av utmärkt beskaffenhet. Under förutsättning att
1928 års skörd blir medelgod, torde restitutionsbeloppet för utförselbevisunder
budgetåret 1928/29 kunna uppskattas till................ 3 miljoner kronor.

Övriga restitutioner av tullmedel torde böra för budgetåret 1928/29 upptagas
till medeltalet av de belopp, som utbetalts under budgetåren 1925/26
och 1926/27, eller.................................................................... 3.5 miljoner kronor.

Samtliga restitutioner av tullmedel skulle således kunna antagas uppgå
till ............................................................................................ 6.5 miljoner kronor.

Minskas de för budgetåret 1928/29 beräknade

bruttoinkomsterna ............................................................ 138.7 miljoner kronor

med restitutionerna av tullmedel.................................... 6.5 » »

skulle följaktligen ............................................................ 132.2 miljoner kronor

eller avrundat .................................................................... 132 miljoner kronor

utgöra de nettoinkomster av tullmedel, som kunna väntas inflyta under
budgetåret 1928/29.’

Enligt från generaltullstyrelsen meddelade uppgifter har den debiterade
tulluppbörden under månaderna juli 1924—november 1927 uppgått till följande
belopp.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

25

Budgetåret

Budgetåret

Budgetåret

Budgetåret

1924/25

1925/26

1926/27

1927/28

kronor

kronor

kronor

kronor

Juli ...........................

12,262,309

9,781,410

12,235,242

10,487,726

Augusti.......................

11,633,382

10,957,980

11,410,681

12,833,399

September ................

13,702,441

12,030,479

12,654,630

14,470,642

Oktober ...................

13,238,390

11,956,532

11,867,371

14,481,818

November ................

13,231,727

12,084,146

14,561,359

15,121,318

December....................

13,850,018

11,359,702

14,395,775

—

Januari........................

9,754,950

8,851,382

9,503,055

_

Februari ....................

10,385,572

9,276,797

10,411,928

—

Mars............................

12,016,786

11,786,998

12,755,089

—

April ........................

11,786,618

10,753,941

12,383,234

—

Maj ............................

10,963,127

10,243,131

13,340,153

—

Juni ............................

9,615,451

9,311,533

11,660,132

—

Summa

142,440,771

128,394,031

147,178,649

—

Det av generaltullstyrelsen till riksräkenskapsverket gjorda uttalandet
angående konjunkturutvecklingen sammanfaller väsentligen med den allmänna
uppfattning, för vilken riksräkenskapsverket inledningsvis gjort sig
till tolk. Vid en närmare undersökning av generaltullstyrelsens detaljberäkningar
har det emellertid synts riksräkenskapsverket, att styrelsen i
verkligheten knappast tillämpat sitt principiella antagande om en fortgående,
ehuru svag konjunkturförbättring.

Generaltullstyrelsens beräkning rörande storleken av spannmålsimporten
är helt baserad på införseln under de båda närmast föregående budgetåren.
De allmänna konjunkturförhållandena torde ock vara utan inflytande på
spannmålsimportens storlek utan beror denna på skördeförhållandena inom
landet. För nästa år kan man givetvis för närvarande icke räkna med
annat än normal skörd. Den mindre tillfredsställande skörden under 1927
torde emellertid komma att föranleda ökad spannmålsimport ej blott under
innevarande budgetår utan även under de första månaderna av budgetåret
1928/29. På grund härav synes det riksräkenskapsverket föreligga skäl att
höja siffran för spannmålstullarna från av generaltullstyrelsen beräknade
9.5 miljoner kronor till åtminstone 11 miljoner kronor eller ungefär samma
belopp, som styrelsen i fjor beräknade för en normalimport av c:a 300
miljoner kilogram spannmål.

Kaffeimporten har generaltullstyrelsen beräknat efter ett medeltal för
budgetåren 1925/26 och 1926/27. Här har alltså icke förutsatts någon ökning
av konsumtionen. För budgetåret 1927/28 räknade generaltullstyrelsen i
fjor med en importmängd av 35 miljoner kilogram. Av de nu meddelade
uppgifterna framgår, att importmedeltalet för de båda förstnämnda budgetåren
varit ej mindre än 41.4 miljoner kilogram. Nu kan konstateras en ökning
av kaffeimporten under de första 10 månaderna av innevarande år i förhållande
till 1926 med l.i miljon kilogram. Förutsatt att för budgetåret

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Departements chefen.

1927/28 stegringen blir ungefär lika stor och att den för nästkommande
budgetår endast blir hälften av nyssnämnda ökning, bör en höjning av
generaltullstyrelsens siffra 16.6 miljoner kronor kunna ske till omkring 17.3
miljoner kronor.

Enligt generaltullstyrelsens uppfattning bör import av socker för nästa
budgetår endast beräknas i fråga om raffinerat socker, varå tullinkomsten
uppskattats till 1 miljon kronor. Såvitt riksräkenskapsverket kunnat bedöma
och av inhämtade uppgifter även fått bestyrkt, torde emellertid på grund
av årets mindre goda sockerbetsskörd få räknas med en ej obetydlig införsel
jämväl av råsocker. Huvuddelen av tullen härför kommer visserligen att
erläggas redan under innevarande budgetår, men enligt erhållna upplysningar
torde det kunna antagas, att ett tullbelopp för råsocker av omkring 1 miljon
kronor kommer att falla på budgetåret 1928/29.

Vad slutligen övriga varuslag angår, har generaltullstyrelsen räknat med
en tullinkomst av 109.8 miljoner kronor, medan för budgetåret 1926/27
motsvarande siffra var 106.1. Det av generaltullstyrelsen sålunda beräknade
tullbeloppet innebär, att årsstegringen med 7.4 miljoner kronor, vilken ägt
rum från budgetåret 1925/26 till budgetåret 1926/27, för tiden härefter
skulle nedgå till fjärdedelen. Den ökning, varmed styrelsen räknat, fördelar
lig nämligen på två budgetår, 1927/28 och 1928/29. Redan under de fyra
första månaderna av innevarande budgetår hava emellertid tullmedlen för
nu ifrågavarande varuslag i förhållande till 1926 uppgått med 3.7 miljoner
kronor. Även om man försiktigtvis antager, att ökningen för innevarande
budgetår i sin helhet kommer att stanna vid c:a 5 miljoner kronor och att
den ytterligare stegringen under budgetåret 1928/29 begränsas till hälften
av sistnämnda belopp eller 2.5 miljoner kronor-, erhålles en ökning i förhållande
till inkomsten för budgetåret 1926/27 av 3.8 miljoner kronor
utöver vad generaltullstyrelsen antagit.

Med de av riksräkenskapsverket angivna höjningarna i de av generaltullstyrelsen
beräknade tullbeloppen skulle den sammanlagda tullintäkten i
stället för av styrelsen föreslagna 132 miljoner bliva 139 miljoner kronor.
Vid bedömandet av detta inkomstbelopp bör beaktas, att för budgetåret
1926/27 tullmedlen uppgingo till 140.5 miljoner ki-onor och att för innevarande
budgetår, så vitt nu kan överskådas, tullinkomsterna torde komma
att stiga till minst samma belopp.

Riksräkenskapsverket hemställer i anslutning till vad ovan anförts, att
tullmedlen för budgetåret 1928/29 beräknas till 139,000,000 kronor.»

Departementschefen har anfört:

»Tullmedel äro i årets riksstat upptagna till 126 miljoner kronor. För
budgetåret 1926/1927 beräknades denna inkomsttitel till 128 miljoner kronor
och lämnade en behållen inkomst av icke mindre än 140.5 miljoner kronor.
Generaltullstyrelsen har för nästkommande budgetår räknat med en tulluppbörd
av allenast 132 miljoner kronor. Denna beräkning har av riksräken -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 27

skapsverket på anförda skäl höjts till 139 miljoner kronor. Under de fem
första månaderna av innevarande budgetår hava tullmedelsinkomsterna uppgått
till 62.5 miljoner kronor emot 57.3 miljoner kronor för motsvarande tid
under sistlidet budgetår. Även om man icke räknar med någon fortsatt stegring
undei innevarande budgetar, synes alltså tullmedlens avkastning under
samma år komma att överstiga den för nästlidet budgetår redovisade tulluppbörden
av 140.5 miljoner kronor. Vid sådant förhållande och med utgångspunkt
från det av mig i samband med finansplanen gjorda antagandet av i
stort sett oförändrade konjunkturer synes mig riksräkenskapsverkets beräkning
av tullmedlen för nästa budgetår vara verkställd med nödig försiktighet.
Jag hemställer sålunda, att tullmedlen uppföras i riksstatsförslaget med
ett belopp av 139 miljoner kronor.»

Inkomsttiteln tullmedel har följaktligen i statsverkspropositionen upptagits
till 139,000,000 kronor.

Vid behandling av frågan om beräkningen av tullmedlen har riksräkenskapsverket
ifrågasatt viss omläggning av tullinkomsternas bokföring. I
sådant hänseende har riksräkenskapsverket anfört följande:

»De ämbetsverk och myndigheter, vilka ombesörja uppbörden av statsverkets
olikartade inkomster, redovisa i regel intäkterna i räkenskapen
endast i den mån de verkligen influtit; utestående restantier o. dyl. påverka
alltså icke budgetens inkomsttitlar. Ett undantag från denna regel utgör
emellertid generaltullstyrelsen. Såsom tullinkomster redovisas nämligen de
debiterade tullavgifterna, oavsett om de influtit eller ej. Utom den direkta
olägenheten för statsverkets kassaställning av att såsom inkomster upptagits
fordringar, som icke likviderats, bliva budgetredovisningens olika poster ej
jämförbara. De månatliga sammandragen över riksstatens utveckling under
budgetåret grundas vidare på månadsrapporter från generaltullstyrelsen
angående de influtna beloppen, medan årsresultatet enligt budgetredovisningen
beräknas efter den debiterade uppbörden.

För åvägabringande av en enhetlig redovisning av budgetinkomsterna
synes även generaltullstyrelsen böra såsom inkomster redovisa vad som
verkligen influtit. Med hänsyn till det väntade stora överskottet å tullmedlen
för innevarande budgetår synes denna övergång lämpligen kunna
ske under sagda budgetår. De vid utgången av budgetåret 1927/28 förefintliga
fordringarna av tullmedel böra i så fall avkortas genom att såsom
utgifter avföras å årets inkomsttitel. Dessa fordringar kunna beräknas till
omkring 11 miljoner kronor.

De balanserade fordringarna å övriga under generaltullstyrelsens förvaltning
hörande inkomsttitlar uppgå i regel till jämförelsevis obetydliga belopp,
vadan även dessa utan olägenhet torde kunna på samma sätt avkortas
under innevarande budgetår.

Efter nu berörda omläggning beträffande generaltullstyrelsens inkomst -

Statsverks propositionen.

Bokföring
av tullinkomsterna.

Riksräken skapsverket.

Departements chefen.

Utfallet av
statsregleringen
för
hudgetåret
1927/1928.

Utskottet.

28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

redovisning skulle budgeten, praktiskt taget, i sin helhet komma att följa
kassabokföringsprincipen.»

I sitt yttrande om de allmänna förutsättningarna för statsregleringen har
departementschefen vid behandling av frågan om kassafondens ställning omnämnt
den av riksräkenskapsverket sålunda upptagna frågan och för egen
del härom anfört följande:

»Önskvärt är givetvis, att också på denna punkt kassaprincipen kommer
till tillämpning. För det budgetår, då en dylik omläggning verkställes,
måste emellertid följden bliva, att tullintäkten minskas med ett belopp svarande
mot de medel, som vid budgetårets slut uppdebiterats men ännu ej
influtit till statsverket. För innevarande budgetår kan detta belopp approximativt
beräknas till 10 å 11 miljoner kronor. Därest min nyss uttalade
uppfattning, att tullmedlen i år komma att lämna ett betydande överskott,
visar sig med verkligheten överensstämmande, torde före budgetårets utgång
böra tagas under övervägande att, under förutsättning att statsregleringens
slutresultat i det hela befinnes det medgiva, genomföra nyssberörda omläggning
i budgetredovisningen för nu löpande statsregleringsperiod. Det eventuella
tillskottet till kassafonden kommer i så fall att minskas med motsvarande
belopp. Att någon reell förändring i avseende å kassaställningen
icke föranledes härav är uppenbart.»

Från finansdepartementet har utskottet emottagit en den 14 maj 1928
dagtecknad approximativ överslagsberäkning rörande utfallet av statsregleringen
för budgetåret 1927''1928. Denna utvisar, efter avdrag för
vid budgetårets slut debiterad men ännu icke influten tulluppbörd, ett nettoöverskott,
att tillföras statsverkets kassafond, av mer än 6 miljoner kronor.
Enligt en samtidigt inom finansdepartementet uppgjord approximativ beräkning
rörande kassafonden skulle dess behållning, som den 1 juli
1927 utgjorde 30.91 miljoner kronor, komma att den 30 juni 1928 överstiga
37 miljoner kronor.

Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar
ifrågavarande inkomsttitel för år 1927 och första kvartalet 1928 följande
ställning:

l:a halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927, hela året l:a kvart. 1928

Influtet................ kr. 72,755,548:5 0 78,778,166:9 8 151,533,715:4 8 38,024,747:8 5

Utgifter för inkomsttiteln
... » 3,296,887:37 2,704,860:80 6,001,748:17 1,373,994:18

Behållen inkomst kr. 69,458,661:13 76,073,306:18 145,531,967:3 1 36,650,753:67.

Ä denna inkomsttitel har, enligt vad från riksräkenskapsverket sedermera
inhämtats, under april månad 1928 influtit i behållen inkomst 12,560,399
kronor 91 öre.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

29

Till komplettering av de uppgifter, som den ovan å sid. 25 intagna tabellen
innehåller, liar utskottet från generaltullstyrelsens kameralbyrå inhämtat,
att den debiterade tulluppbörden under nedanstående månader uppgått till
följande belopp:

På sätt av det föregående framgår, torde vid de beräkningar, som lagts
till grund för statsverkspropositionens förslag rörande tullmedlens uppskattning,
nuvarande bestämmelser angående utförselbevis för råg och vete, vilka
gälla till och med den 31 juli 1928, hava beräknats erhålla förlängd giltighet.
Den av innevarande riksdag, på bevillningsutskottets hemställan (betänkande
nr 21), antagna nya förordningen i ämnet, vilken gäller till och
med den 31 juli 1931, är i huvudsak lika lydande med den nu gällande.

De av innevarande riksdag beslutade tullförändringarna beträffande motorvelocipeddelar
av mjuk kautschuk (betänkande nr 4), mekaniska tillslutningsanordningar
för flaskor och burkar samt skodon av spånadsvara, innehållande
silke eller finare metalltråd (betänkande nr 6), driv- och transportremmar
av silke enbart eller i förening med annat spånadsämne, plattor av mjuk
kautschuk med underlag av cement eller annat dylikt material, fasett- eller
kantslipat fönsterglas med en sammanlagd längd och bredd av mindre än
135 centimeter samt bariumhydrat (betänkande nr 7), knutna mattor med
mer än 250 knutar på en längd av 1 meter (betänkande nr 17), karbidkväve
(betänkande nr 22 och memorial nr 28), tetrahydronaftalin och andra
hydreringsprodukter av naftalin (betänkande nr 29), samt flotationsmedel,
innehållande kresolfosforsyra och avsedda för malmanrikning (memorial nr
36) torde icke vara av den betydelse att desamma behöva tagas i betraktande
vid beräkningen av inkomsttiteln. Hänsyn synes härvid ej heller behöva
tagas till vare sig den av riksdagen beslutade ändringen i tulltaxeförordningen
(betänkande nr 18) eller den av riksdagen antagna förordningen angående
förfarandet i vissa fall vid oriktig avgiftsberäkning hos tullverket
(betänkande nr 30). Däremot torde den av riksdagen medgivna rätten till
restitution av tull för vara, för vars användning till framställning av
exportvara hinder uppstått (memorial nr 40), komma att medföra någon
inkomstminskning, men möjlighet att med någon grad av sannolikhet beräkna
inkomstminskningens omfattning saknas.

Av ovan intagna, utskottet tillhandakomna sifferuppgifter framgår, att
den influtna tullinkomsten under de 10 första månaderna av innevarande
budgetår uppgått till 125.3 miljoner kronor. Under förutsättning att en
tullinkomst av 12.5 miljoner kronor inflyter under var och en av de två

December 1927
Januari 1928 ..
Februari 1928
Mars 1928 ........

14,361,572 kronor

April 1928

10,684,960 »

11,994,802 »

14,675,800 »

13,096,695 »

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

återstående månaderna av budgetåret skulle sålunda den influtna tullinkomsten
för budgetåret 1927/1928 komma att uppgå till omkring 150
miljoner kronor.

Vid beräknandet av tullinkomsterna för budgetåret 1928/1929 torde emellertid
sistnämnda totalbelopp icke utan vidare kunna läggas till grund.
Storleken av tullinkomsten budgetåret 1927/1928 bar nämligen påverkats av
dels 1927 års svaga spannmålsskörd, dels ock tidigare inskränkningar i den
inhemska sockerbetsodlingen. Under förutsättning av en normal brödsädesskörd
under år 1928 torde tullinkomsterna för råg och vete under budgetåret
1928/1929 komma att nedgå, samtidigt som de på utförselbevis belöpande
restitutionerna måste antagas stiga. Beträffande tullinkomsterna å
socker torde dessa — sedan sockerbetsodlingen numera åter antagit normal
omfattning komma att för budgetåret 1928/1929 högst avsevärt nedgå.
Å andra sidan torde de i den nya tullstadgan intagna ändrade bestämmelserna
angående kredit vid förtullning från nederlag komma att för budgetåret
1928/1929 medföra en tillfällig ökning i tullinkomsterna, motsvarande
inemot den på en månads förtullning från nederlag belöpande tulluppbörden.

Utgående från den nu beräkneliga tullinkomsten för innevarande budgetår
och med hänsyn till de påverkningar i övervägande nedåtgående riktning,
som nyss berörts, har utskottet ansett sig kunna för budgetåret 1928/1929
räkna med en tullinkomst av 145 miljoner kronor eller 6 miljoner kronor
mera än Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen beräknat.

Vad angår den ovan berörda frågan angående omläggning av tullinkomsternas
bokföring har bevillningsutskottet funnit den av chefen för finansdepartementet,
i enlighet med förslag av riksräkenskapsverket, ifrågasatta
omläggningen önskvärd, pa det att kassaprincipen må komma i tillämpning
jämväl i fråga om tullmedlen. Då vidare tullintäkten under innevarande
budgetår kan enligt numera tillgängliga sifferuppgifter beräknas
uppgå till så högt belopp, att detsamma, även efter avdrag för vid budgetårets
slut debiterad men ännu icke influten tulluppbörd, betydligt överstigei
vad i riksstaten beräknats samt da den löpande statsregleringen,
såsom i den i det föregående (sid. 28) berörda överslagsberäkningen rörande
utfallet av statsregleringen antagits, även efter ett dylikt avdrag torde
komma att lämna ett icke ringa överskott, har utskottet ansett tidpunkten
nu lämplig att företaga den ifrågasatta omläggningen.

I anslutning till vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att tullmedlen måtte för budgetåret 1928/1929 beräknas
till ................................................ kronor 145,000,000.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 31

9:o.

Sockerskatten.

Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket anfört följande:

»Sockerskatt, bevillning.

Budgetåret 1923/24 .............

Beräknad

inkomst

kronor

............ 26,000,000

Behållen

inkomst

kronor

28,266,992

Stegring +
Nedgång —
kronor

» 1924/25 .............

............ 25,000,000

29,768,558

+ 1,501,566

» 1925/26 ............

........... 25,400,000

25,660,763

— 4,107,795

» 1926/27 .............

........... 15,500,000

17,359,667

— 8,301,096

» 1927/28 .............

........... 16,200,000

—

—

Minskningen av inkomsterna under budgetåren 1925/26 och 1926/27 sammanhänger
med de av 1925 och 1926 årens riksdagar beslutade sänkningarna
av sockerskatten med respektive 2 och 6 öre för kilogram.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 3 oktober 1927 har
generaltullstyrelsen beräknat, att den genom tullverket debiterade sockerskatten
torde komma att under budgetåret 1928/29 hänföra sig enbart till
raffinerat socker. Då skatten å sådan vara utgör 8 .öre för kilogram och
generaltullstyrelsen antagit sockerimporten ej komma att stiga till mera än
10,000,000 kilogram, har styrelsen beräknat det genom tullverket inflytande
sockerskattebeloppet till 800,000 kronor.

Med skrivelse till finansdepartementet den 1 oktober 1927, vari kontrollstyrelsen
beräknat sockerskatten till 16.4 miljoner kronor, har till departementet
överlämnats en riksräkenskapsverket delgiven promemoria, som beträffande
sockerskatten innehåller följande:

’Den för de senaste tolv månaderna (september 1926—augusti 1927) debiterade
sockerskatten avseende socker, som utlämnats från sockerfabrikerna
i landet, har uppgått till 14,814,917 kronor, varav för inbetalning under
månaderna juli—november innevarande budgetår belöper ett belopp av
6,921,373 kronor. Tullverkets uppbörd av sockerskatt under samma tid
utgjorde 938,441 kronor. Då stabiliserade förhållanden numera kunna anses
hava inträtt med avseende å omfattningen av sockerimporten av andra än
sockerfabrikerna, torde tullverkets uppbörd av sockerskatt under innevarande
budgetår kunna uppskattas till i runt tal en miljon kronor. Under antagande
av att den vid sockerfabrikerna debiterade sockerskatten kommer att
under månaderna december 1927—juni 1928 inflyta med åtminstone lika
stort belopp som under motsvarande tid av budgetåret 1926/27 eller 7,893,543
kronor, skulle inkomsten av sockerskatten för budgetåret 1927/28 enligt
denna beräkning uppgå till i runt tal 15.8 miljoner kronor. Då i fråga
om det för månaderna december 1927—juni 1928 angivna inkomstbeloppet
icke tagits hänsyn till den- fortskridande konsumtionsökningen, vilken plägar
uppskattas till 4 procent årligen, kan likväl antagas, att ifrågavarande
skatteinkomst för budgetåret 1927/28 kommer att uppgå till det beräknade
beloppet 16.2 miljoner eller att i varje fall icke väsentligt understiga det -

jRiksräkenskapsverket.

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Departements chefen.

samma. Då restitutioner eller avkortningar beträffande sockerskatt förekomma
allenast i obetydlig omfattning, kan härifrån bortses i detta sammanhang.

Yad angår storleken av den sockerskatt, som kan beräknas inflyta under
budgetåret 1928/29, torde under förutsättning av oförändrad skattesats av
8 öre för kilogram till utgångspunkt för denna beräkning kunna tagas
nyssberörda, för innevarande budgetår uppskattade inkomstbelopp av 16.2
miljoner kronor. Härtill bör läggas ett belopp, motsvarande den inträdda
konsumtionsökningen, vilken såsom nämnts plägar angivas till ett genomsnittligt
tal av 4 procent årligen och i detta fall sålunda skulle föranleda
en inkomstökning av i runt tal 600,000 kronor till 16.8 miljoner kronor.
Emellertid torde böra erinras om att sockerkonsumtionen, som i vårt land
under de senare åren uppvisat en stark stegring och utgjorde år 1921 29.5 7
kg., år 1922 31.09 kg., år 1923 33.24 kg., år 1924 33.64 kg. och år 1925 37.09
kg. per invånare, enligt en preliminär uppgift för det senast förflutna året
nedgått till 36.7 5 kg. per invånare. Även om denna nedgång kan i någon
mån vara beroende av metoden för sockerkonsumtionens beräknande och
därmed förbundna felkällor, synes försiktigheten bjuda att i förevarande
sammanhang taga hänsyn till en möjligen inträdande återhämtning i den
tidigare starka konsumtionsstegringen. Av denna anledning torde man
icke böra sträcka sig längre än till en beräknad inkomst av sockerskatten
av 16.4 miljoner kronor för budgetåret 1927/28. Sagda skattebelopp motsvarar
en till fritt bruk utlämnad sockerkvantitet av 205,000 ton. Till
jämförelse må nämnas att motsvarande kvantitet utgjorde år 1923 179,402
ton, år 1924 182,288 ton, år 1925 201,794 ton och år 1926 200,781 ton’.

Mot den sålunda framlagda beräkningen har riksräkenskapsverket intet
annat att erinra, än att, då höjning av det nuvarande riksstatsbeloppet nu
sättes ifråga, höjningen — med hänsyn till bland annat av lägre sockerpris
och ökad folkmängd föranledd konsumtionsstegring — med lika stort fog, som
föreligger för den av kontrollstyrelsen föreslagna höjningen med 200,000
kronor, synes kunna sättas till 300,000 kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer, att sockerskatten för nästkommande
budgetår upptages till 16,500,000 kronor.»

Ifråga om sockerskatten har departementschefen anfört följande:

»Sockerskatten är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med ett
belopp av 16.2 miljoner kronor. I sin förslagsberäkning har riksräkenskapsverket,
under förutsättning av oförändrad skattesats, upptagit inkomsten
av sockerskatt för nästa budgetår med 16.5 miljoner kronor. Emot denna
beräkning har jag intet att erinra. Emellertid har jag vid anmälan av
finansplanen förordat, att sockerskatten, nu utgående med 8 öre för kilogram,
sänkes till 4 öre för kilogram, i anledning varav det beräknade beloppet
för skattens avkastning torde böra i budgetförslaget upptagas med 8.25
miljoner kronor.

I enlighet härmed har inom finansdepartementet utarbetats förslag till
förordning om ändrad lydelse av 21 § i förordningen den 19 maj 1922
(nr 210) angående beskattning av socker, vilket förslag jag i det följande
kommer att underställa Kungl. Maj:ts prövning. För undvikande i gör -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 33

ligaste män, att vid tidpunkten för skattesänkningens ikraftträdande störningar
i distributionen och i konkurrensen mellan inhemskt och importerat
socker skola uppkomma, torde det vara önskvärt att liksom vid den år 1926
beslutade skattesänkningen träffa den övergångsanordningen, att för socker,
som under viss kortare tid före skattesänkningens ikraftträdande den 1 juli
1928 försändes från sockerfabrik och ej utlämnas till mottagaren före nämnda
dag, skatt må erläggas efter den lägre skattesatsen. Med hänsyn till den
nya tullstadgan, som träder i kraft den 1 maj 1928, hava i författningstexten
vidtagits ett par rent redaktionella jämkningar.»

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t beträffande sockerskatten föreslagit
riksdagen antaga följande:

»Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 21 § i förordningen den 19 maj 1922
(nr 210) angående beskattning av socker.

Härigenom förordnas, att 21 § i förordningen den 19 maj 1922 angående
beskattning av socker skall hava följande ändrade lydelse:

21 $.

1. För socker, som utlämnas från sockerfabrik eller allmänt sockernederlag,
skall med nedan angivna undantag erläggas skatt med 4 öre för varje
kilogram.

Skatt erlägges icke för sådant socker, som, enligt av Kungl. Maj:t meddelade
föreskrifter, gjorts obrukbart till förtäring av människor (denaturerats)
eller som, under iakttagande av föreskrifterna i 27 §, utlämnats
för överförande till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller för utförsel
ur riket genom tullkammare under den kontroll och de villkor,
som i tullstadgan bestämmas för utförsel av tullnederlagsgods.

2. För socker, som införes till riket, skall vid utlämnandet samtidigt
med tull enligt tulltaxan till tullverket erläggas enahanda skatt av 4 öre
för varje kilogram; dock må obeskattat socker från tullkammare överföras
till sockerfabrik, allmänt sockernederlag eller annan tullkammare i den
ordning, tullstadgan föreskriver för försändning av oförtullat gods från
tullkammare till tullkammare, och med användande av förpassningsinlaga
enligt av generaltullstyrelsen fastställt formulär.

För socker, som enligt 5 § i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för
inkommande varor införes tullfritt, må jämväl frihet från sockerskatt åtnjutas.

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd
eller utebliven betalning gäller beträffande skatt för infört socker vad härutinnan
linnes föreskrivet rörande tull.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1928.

För socker, som under tiden 21—30 juni 1928 under statens kontroll försändes
från sockerfabrik och ej utlämnas till mottagaren före den 1 juli
1928, må, under de villkor kontrollstyrelsen äger bestämma, skatt erläggas
efter den skattesats, som gäller från och med sistnämnda dag. Det
Biharui till riksdagens protokoll 1928. 7 samt. 35 hä/t. (Nr U5.) 3

Statsverks proposiiionen.

Skattens belopp
och beskattningens

omfattnii g.

34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

åligger tillverkare vid sockerfabrik att bestrida härigenom uppkommande
särskilda kontrollkostnader.»

I anslutning härtill har sockerskatten i statsverkspropositionen upptagits
till 8,250,000 kronor.

Motion 1:105 På sätt redan under punkten 1 här ovan omförmälts, har i en inom första
av herr Bärg. kammaren av herr Bärg väckt motion, nr 105, bland annat hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att sockerskatten helt avskaffas.

utskottet. Från riksräkenskapsverket har utskottet erhållit uppgift, att sockerskatten
tillfört statskassan en behållen inkomst av 6,479,248 kronor 3 öre första
halvåret 1927 och 8,823,160 kronor 67 öre andra halvåret 1927 eller sålunda
15,302,408 kronor 70 öre för hela året 1927 samt 4,308,636 kronor 99 öre
första kvartalet 1928.

Med hänvisning till vad ovan under punkten 1) anförts och i anslutning
till Kungl. Maj:ts förslag har bevillningsutskottet här velat uttala, att det
tillfälle till skattelindring, som nu erbjuder sig, bör, vad den indirekta beskattningen
angår, användas till att fortgå å den av riksdagen tidigare
inslagna vägen att lätta skattebelastningen å socker; och har utskottet i
sådant avseende funnit sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om sänkning
av sockerskatten från 8 till 4 öre för kilogram. Det under förutsättning
av inkomst- och förmögenhetsskattens uttagande efter oförändrat procenttal,
160 procent av grundbeloppet, i motionen nr 105 i första kammaren
framställda yrkandet om sockerskattens avskaffande har utskottet, som ovan
förordat bifall till Kungl. Maj:ts förslag om sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten,
icke kunnat biträda.

Enligt vad utskottet inhämtat, har i en inom kontrollstyrelsen numera
verkställd, till finansdepartementet överlämnad beräkning sockerskatten antagits
komma att, med en skattesats av 4 öre för kilogram, för nästkommande
budgetår lämna en behållen inkomst av omkring 8.5 miljoner kronor. Utskottet
har funnit sig kunna förorda, att inkomsttiteln upptages i enlighet
med sistnämnda beräkning, som med 0.2 5 miljoner kronor överstiger den i
statsverkspropositionen föreslagna.

I anslutning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte,

med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag om sänkning av sockerskatten samt
med avslag å motionen 1:105 av herr Bärg, i vad
densamma avser soekerskattens avskaffande,

antaga ovan intagna förslag till förordning om ändrad
lydelse av 21 § i förordningen den 19 maj 1922 (nr 210)
angående beskattning av socker;

B) att sockerskatten måtte för budgetåret 1928/1929

beräknas till ......................................... kronor 8,500,000.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

35

10:o.

Tobaksskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört följande: Riksrdken skapsverket.

»Tobaksskatt, bevillning. De beräknade och behållna inkomsterna å denna

titel hava utgjort:

Beräknad

inkomst

Behållen

inkomst

Stegring

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24.............

............ 32,000,000

32,151,790

_

» 1924/25 .............

............ 50,000,000

51,068,383

18,916,593

» 1925/26 .............

........... 50,000,000

52,073,739

1,005,356

» 1926/27 .............

........... 55,000,000

57,962,348

5,888,609

» 1927/28 .............

............ 61,000,000

—

—

De starka stegringarna i tobaksskattens avkastning efter budgetåret
1923/24 hava i väsentlig grad föranletts av ändrade grunder för skattens
beräknande. %

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 nästlidna november har
aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat uppbörden å förevarande
inkomsttitel för budgetåret 1928/29 till samma belopp, varmed den upptagits
i riksstaten för innevarande budgetår.

Riksräkenskapsverket har---uppfört tobaksskatten med det sålunda

föreslagna beloppet 61,000,000 kronor.»

Med enahanda belopp, 61,000,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i Statsverksstatsverkspropositionens
förslag till riksstat. propositionen.

Beträffande nettoinkomsten å tobaksskatten har utskottet från riksräken- utskottet.
skapsverket inhämtat följande uppgifter:

l:a halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927. hela året l:a kvart. 1928

Tobaksskatt ... kr. 29,138,813: 04 30,648,122:3 2 59,786,935:36 14,839,219:73

April 1928

* * ........................................................................... 5,078,610: so

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att tobaksskatten måtte för budgetåret 1928/1929 beräknas
till kronor 61,000,000.

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Riksräken skapsverket.

ll:o.

Brännvinstillverkningsskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:
»Brännvinstillverkningsskatt, bevillning.

Beräknad

inkomst

Behållen

inkomst

Stegring

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24 .............

13,000,000

14,461,211

—

» 1924/25 .............

........... 14,000,000

15,076,320

615,109

» 1925/26 .............

............ 14,500,000

15,656,496

580,176

» 1926/27 ...........

........... 17,000,000

19,438,298

3,781,802

» 1927/28 ...........

............ 16,000,000

—

—

I en från kontrollstyrelsen erhållen promemoria framlägges följande beräkning
av brännvinstillverkningsskatten:

''Vid kalkyleringen av brännvinstillverkningsskatten för budgetåret
1926/27 räknades med en tillfällig ökning i sagda skatt av omkring 2 miljoner
kronor, föranledd av genomförandet av nytt system för skattens upptagande.
Med hänsyn till den tidigare omfattningen av aktiebolaget Vin- och spritcentralens
inköp av råbrännvin uppskattades den sammanlagda skatteinkomsten
till 17 miljoner kronor. Anledningen till det för sagda budgetår
härutöver uppkomna betydande överskottet är emellertid att söka i en
opåräknat kraftig ökning i bolagets inköp av råbrännvin från lantbruksbrännerierna
för brännerikampanjen 1925/26, för vilket brännvin tillverkningsskatt
influtit först under budgetåret 1926/27.

Till grund för uppskattningen av inkomsten av brännvinstillverkningsskatten
för innevarande budgetår lades den kvantitet råbrännvin, som aktiebolaget
Vin- och spritcentralen antogs komma att inköpa under tillverkningsåret
1927/28, och angavs denna kvantitet till 28.5 miljoner liter
brännvin. Med utgångspunkt härifrån och i betraktande av storleken av
hittills debiterade skattebelopp, avsedda att erläggas under innevarande
budgetår, borde tillverkningsskatten efter avdrag för restitutioner uppgå
till omkring 16.3 miljoner kronor.

Då det emellertid, såvitt hittills erhållna uppgifter giva vid handen, är
att befara, att årets potatisskörd inom bränneridistrikten kommer att bliva
mindre tillfredsställande, torde därav kunna följa, att aktiebolaget Vin- och
spritcentralen inskränker inköpet av råbrännvin från lantbruksbrännerierna
under instundande kampanj, i den mån bolagets lagerbestånd sådant medgiver.
Hittills har avtal med berörda brännerier träffats om leverans av
allenast 20 miljoner liter råbrännvin, vilken kvantitet är 3 miljoner liter
mindre än den för föregående kampanj kontrakterade kvantiteten.

Under sådana förhållanden synes storleken av den inflytande brännvinstillverkningsskatten
böra bedömas med hänsyn till berörda minskning av
3 miljoner liter i bolagets råbränn vinsinköp för tillverkningsåret 1927/28.
Den å sagda kvantitet belöpande brännvinstillverkningsskatten utgör 1.9 5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

37

miljoner kronor. På grund av att bolaget enligt gällande brännvinstillverkningsförordning
äger anstånd med erläggande av skatten under 6
månader, kommer dock denna minskning i skatteinkomsten att fördelas med
omkring hälften å vartdera av innevarande och nästkommande budgetår.
Under det att såsom ovan nämnts, tillverkningsskatten under förutsättning
av normala förhållanden ansetts hava bort inflyta med omkring 16.3 miljoner
kronor under innevarande budgetår, skulle den i stället komma att uppgå
till allenast 15.4 miljoner kronor eller 600,000 kronor mindre än som upp
tagits i riksstatens inkomstberäkning.

Vad angår inkomsten av brännvinstillverkningsskatten under budgetåret
1928/29, torde man till utgångspunkt för en uppskattning av densamma
böra taga det belopp av 16.3 miljoner kronor, varmed sagda skatt på sätt
ovan sagts beräknats inflyta under budgetåret 1927/28, därest normala förhållanden
varit för handen. Från sagda belopp, avrundat till 16.5 miljoner
kronor, bör avdrag göras med den på instundande budgetår fallande delen
av den skatteminskning, som väntas inträda till följd av ovanberörda
inskränkning i råbrännvinsleveranserna under nu förestående kampanj. I
enlighet härmed skulle statsverkets behållna inkomst av brännvinstillverkningsskatten
för budgetåret 1928/29 kunna uppskattas till 15.5 miljoner
kronor.

Mot denna beräkning skulle kunna invändas, att hänsyn icke tagits till
den ökning i råbrännvinsleveranserna, som kan väntas inträda för tillverkningsåret
1928/29 särskilt med hänsyn till den motsedda inskränkningen i
innevarande tillverkningsårs leveranser. Frånsett ovissheten om hur med
omfattningen av råbrännvinsinköpen framdeles kan förhålla sig, må erinras
om att en eventuell dylik ökning skulle väsentligen komma att belöpa på
den del av kampanjen 1928/29, som infaller under år 1929. Skatten å
brännvin, som levereras under sistnämnda år, kommer emellertid statsverket
till godo först under budgetåret 1929/30.’

Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med kontrollstyrelsens förslag
brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1928/29 beräknas till
15,500,000 kronor.»

I statsverkspropositionen har förevarande inkomsttitel upptagits med det
av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 15,500,000 kronor.

Beträffande brännvinstillverkningsskatten för år 1927 och första kvartalet
1928 har utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat följande uppgifter:

l:a halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927, hela året l:a kvart. 1928

Influtet................ kr. 12,843,542: so 9,422,970:90 22,266,513:40 870,453:65

Utgifter för inkomsttiteln
» 1,271,303:22 1,316,669:49 2,587,972:71 579,974:84

Behållen inkomst kr. 11,572,239: 2 8 8,106,301:41 19,678,540:69 290,478:81,

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

Statsverks propositionen.

Utskottet.

att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret
1928/1929 beräknas till................ kronor 15,500,000

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

12:o.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Biksräken tkapsverket.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning. Å denna titel har till och med
budgetåret 1926/27 redovisats endast detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning
av rusdrycker, och hava de beräknade samt redovisade inkomsterna
utgjort:

Beräknad

inkomst

Behållen

inkomst

Stegring

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24...........

......... 18,000,000

14,501,517

—

» 1924/25 ..........

......... 15,000,000

17,343,578

2,842,061

» 1925/26...........

......... 14,000,000

17,567,647

224,069

» 1926/27...........

......... 16,000,000

17,866,860

299,213

» 1927/28...........

......... 17,500,000

—

—

Från och med innevarande budgetår har emellertid den förändringen vidtagits,
att såsom rusdrycksförsäljningsmedel räknas även statsverkets andel
i partihandelsbolagens vinstmedel, vilka tillförne redovisats såsom inkomst
under titeln ''diverse inkomster’. I samband med den sålunda verkställda
omläggningen har titeln rusdrycksförsäljningsmedel uppdelats i tvenne undertitlar,
benämnda ''partihandelsbolag’ och ''detaljhandelsbolag’.

De partihandelsbolag, varom det här är fråga, utgöras av aktiebolaget
Vin- & spritcentralen och aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co. Bolagens sammanlagda
inlevererade överskottsmedel under de senare budgetåren framgå
av nedanstående sammanställning, vilken jämväl angiver de år, under vilka
vinsterna intjänats.

Inleveransens belopp
kronor

År, under vilket
vinsten intjänats

Badgetår, varunder in-leveransen redovisats

5,089,866: 94

1923

1923/24

5,508,184: 02

1924

1924/25

4,700,025: 95

1925

1925/26

8,021,464: 96

1926

1926/27

För innevarande budgetår har beräknats överskottsmedel från partihandelsbolagen
med 4 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till finansdepartementet den 1 oktober
1927 beräknat rusdrycksförsäljningsmedlen för budgetåret 1928/29 till sammanlagt
21.5 miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande
promemoria anföres följande:

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 159

''Statsverkets behållna inkomst under budgetåret 1926/27 av partihandelsbolagens
vinstmedel var 8.02 miljoner kronor och av systembolagens vinstmedel
17.8 7 miljoner kronor. Enligt från aktiebolaget Vin- och spritcentralen
under hand lämnade upplysningar torde det belopp av nämnda partihandelsbolags
och aktiebolaget J. U. Grönstedt & C:is vinst, som kan ifrågakomma
till inleverans till statsverket under budgetåret 1928/29, komma att
uppgå till omkring 4.00 miljoner kronor. I flertalet hänseenden, där jämförelse
kunnat anställas mellan det ekonomiska resultatet av systembolagens
verksamhet under första halvåret 1927 och samma resultat under första
halvåret 1926, visa sig siffrorna år 1927 nära sammanfalla med 1926
års siffror. Det belopp, som av systembolagen under senare delen av innevarande
budgetår kommer att inlevereras för år 1927, torde sannolikt föga
komma att avvika från det i riksstaten beräknade (eller 17.5 0 miljoner
kronor). Enär, såvitt nu kan bedömas, under nästkommande försäljningsår,
eller år 1928, sådana förhållanden icke kunna väntas komma att inträffa,
att systembolagens ekonomiska avkastning i väsentligare grad skulle därav
påverkas, torde rusdrycksförsäljningsmedlen från dessa bolag kunna beräknas
inflyta med omkring 17.50 miljoner kronor under budgetåret 1928/29. Rusdrycksförsäljningsmedel
kunna alltså under budgetåret 1928/29 beräknas
komma att inflyta med omkring 4.00 miljoner kronor från partihandelsbolag
och 17.5 0 miljoner kronor från detaljhandelsbolag, eller under titel
rusdrycksförsäljningsmedel 21.5 miljoner kronor.’

Vad först partihandelsbolagens vinstmedel angår, torde visserligen den
osedvanligt höga inlevereringen under senaste budgetåret hava berott på
tillfälliga förhållanden. Med hänsyn till storleken av de vinster, som under
tidigare år tillförts statskassan, synes emellertid beräkningen för budgetåret
1928/29 böra höjas till 5 miljoner kronor.

Beträffande vinstmedlen från systembolagen synes ej finnas tillräcklig anledning
att förorda ändring i det för budgetåret 1927/28 beräknade inkomstbeloppet.

Riksräkenskapsverket tillstyrker alltså, att rusdrycksförsäljningsmedlen
för budgetåret 1928/29 i riksstaten uppföras med 5,000,000 kronor för partihandelsbolag
och 17,500,000 kronor för detaljhandelsholag.»

I statsverkspropositionen har rusdrycksförsäljningsmedlen i enlighet med Statsverksriksräkenskapsverkets
förslag upptagits till 22,500,000 kronor, därav 5,000,000 proposition™.
kronor från partihandelsbolag och 17,500,000 kronor från detaljhandelsbolag.

Från riksräkenskapsverket har utskottet erhållit uppgift, att förevarande utskottet.
inkomsttitel, rusdrycksförsäljningsmedel, under år 1927 tillfört statskassan
en behållen inkomst av 25,885,654 kronor 32 öre, därav 8,021,464 kronor
96 öre från partihandelsbolag och 17,864,189 kronor 36 öre från detaljhandelsbolag.

Biksräken skapsverket.

40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret
1928/1929 beräknas på följande sätt:

Kusdrycksförsäl jningsmedel, bevillning :

a) Partihandelsbolag .................... kronor 5,000,000

yS) Detaljhandelsbolag.................... » 17,500,000.

13:o.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Härom har riksräkenskapsverket anfört följande:

»Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning.

Beräknad

Behållen

Stegring +

inkomst

inkomst

Nedgång —

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24 ...........

..... 43,700,000

39,533,490

—

» 1924/25 ...........

..... 38,000,000

38,000,477

— 1,533,013

» 1925/26 ...........

..... 38,000,000

37,187,812

— 812,665

» . 1926/27 ...........

..... 38,000,000

37,244,801

+ 56,989

» 1927/28 ...........

..... 36,000,000

—

—

Kontrollstyrelsen har i

skrivelse till finansdepartementet den 1 oktober

1927 beräknat denna skatt för budgetåret 1927/28 till 37.5

miljoner kronor.

I en till grund för denna

beräkning liggande

promemoria

anföres:

’Då under juli—september månader innevarande budgetår inlevererats
9.5 7 miljoner kronor i omsättnings- och utskänkningsskatt mot 9.3 8 miljoner
kronor under samma månader budgetåret 1926/1927, torde kunna antagas, att
omsättnings- och utskänkningsskattemedlen under budgetåret 1927/1928 komma
att uppgå till inemot 38.oo miljoner kronor. Anledningen till att denna
skattetitel under innevarande budgetår troligen kommer att visa ett överskott
å närmare 2. o o miljoner kronor är att spritdryckskonsumtionen, i
motsats till vad vid riksstatens fastställande förmodades, alltjämt visar en
svagt stigande tendens. Enär emellertid ingen säker grund finnes för antagandet,
att denna stegring skall fortsätta under nästkommande budgetår
och därjämte spritdryckspriserna under samma tid ej kunna väntas undergå
några större förändringar, torde försiktigheten bjuda, att, under förutsättning
av oförändrade skattesatser, omsättnings- och utskänkningsskatt för
budgetåret 1928/1929 ej beräknas högre än till 37.50 miljoner kronor.’

I nästföregående inkomstberäkning ifrågasatte riksräkenskapsverket befogenheten
av att, såsom kontrollstyrelsen föreslagit, nedsätta omsättningsoch
utskänkningsskatten med ej mindre än 2 miljoner kronor, ehuruväl
ämbetsverket ej tilltrodde sig att uppföra titeln med högre belopp än det
av kontrollstyrelsen beräknade. Då riksräkenskapsverkets tvekan synbarligen
var befogad, har ämbetsverket ej anledning att påyrka ändring i det
av kontrollstyrelsen nu beräknade inkomstbeloppet.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

41

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed] — — — upptagit omsättnings-
och utskänkningsskatten å spritdrycker med 37,500,000 kronor.»

I statsverkspropositionen riksstatsförslag har omsättnings- och utskänkningsskatten
upptagits med enahanda belopp, 37,500,000 kronor.

I en den 20 januari 1928 dagtecknad proposition, nr 31, har Kungl. Maj:t
framlagt förslag om fortsatt tillämpning intill utgången av juni månad år
1929 av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker med däri genom förordningarna den 20
juni 1924 (nr 228) och den 4 juni 1926 (nr 150) gjorda ändringar. På
hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 14) har denna proposition
av riksdagen numera bifallits.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att å förevarande
inkomsttitel influtit i behållen inkomst:

l:a halvåret 1927 ............................ kronor 18,719,108:5 6

2:a » 1927 ............................ »_ 18,831,121: 7i

Hela året 1927 ................................ kronor 37,550,230:2 7

l:a kvartalet 1928............................ » 9,304,660: 9 8

April 1928 ........................................ » 3,726,690:9 3.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
måtte för budgetåret 1928/1929 beräknas
till................................................ kronor 37,500,000.

14:o.

Maltskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Maltskatt, bevillning.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1923/24 ................ 11,000,000

» 1924/25 15,000,000

» • 1925/26 ................ 15,000,000

» 1926/27 16,000,000

» 1927/28 17,000,000

Behållen

inkomst

kronor

8,969,412

15,917,677

16,360,922

17,377,346

Stegring

kronor

6,948,265

443,245

1,016,424

Statsverks propositionen -

Prop. nr 31.

Utskottet.

Biksrdken skapsverket.

Statsverks propositionen.

Utskottet.

42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

I en av kontrollstyrelsen riksräkenskapsverket delgiven promemoria anföres: ''Med

ledning av de uppgifter, som finnas tillgängliga rörande de skattepliktiga
bryggeriernas maltavverkning på senare tid, torde den behållna inkomsten
av maltskatten för innevarande budgetår numera kunna preliminärt
beräknas uppgå till omkring 17.5 miljoner kronor eller omkring 100,000
kronor mer än vad sagda inkomst uppgått till för föregående budgetår.
Under sådana förhållanden synes inkomsten av maltskatten för budgetåret
1928/29 böra upptagas till 17.6 miljoner kronor.’

Mot ifrågavarande, av kontrollstyrelsen biträdda beräkning har riksräkenskapsverket
intet att erinra och hemställer alltså, att maltskatten för
budgetåret 1928/29 beräknas till 17,600,000 kronor.»

I statsverkspropositionen har förevarande inkomsttitel upptagits med det
av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 17,600,000 kronor.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat utvisar maltskatten
för år 1927 och första kvartalet 1928 följande ställning:

Pa halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927, hela året l:a kvart. 1928

Influtet................kr. 8,106,686: 95 9,808,771: 05 17,915,458: — 3,572,040: os

Utgifter för inkomsttiteln
... » 259,540:5 5 563,787:43 823,327:9 8 130,731:64

Behållen inkomst kr. 7,847,146:40 9,244,983: 62 17,092,130:0 2 3,441,308:4 1.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att maltskatten måtte för budgetåret 1928/1929 beräknas
till ............................................ kronor 17,600,000.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1928/1929 äro bevillningarna
— utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar och
prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under rubrikerna
»A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning ej mindre
att riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna förslag än
även att mantalspenningar och prästerskapets tionde uppföras med av Kungl.
Maj:t föreslagna belopp, respektive 1,000,000 och 2,363,000 kronor, komma
inkomsttitlarna under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen beslutade
riksstaten att uppföras med följande belopp:

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

43

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1.

2.

3.

Mantalspenningar.......................

Prästerskapets till statsverket indragna tionde . .
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ............... 142,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt

av inkomst, bevillning...... 3,900,000

1,000,000

2,363,000

Kronor

c. Utskiftningsskatt, bevillning . . .

d. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning
..................

e. Stämpelmedel, bevillning ....

f. Lastpenningar, bevillning ....

100,000

500.000
55,000,000

750.000

202,250,000

4.

5.

Automobilskattemedel, bevillning............ 30,000,000

Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning....... 145,000,000

b. Sockerskatt, bevillning...... 8,500,000

c. Tobaksskatt, bevillning...... 61,000,000

d. Brännvinstillverk ningsskatt,

bevillning
.......... 15,500,000

e. Rusdrycksförsäljningsmedel,
bevillning: a.

Partihandelsbolag
..... 5,000,000

yS. Detaljhandelsbolag.
.... 17,500,000

f. Omsättnings- och

utskänkningsskatt
å spritdrycker, bevillning
..... 37,500,000

g. Maltskatt, bevillning
......... . 17,600,000 93,100,000

307,600,000

543,213,000

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Generalpost styrelsen.

15:o.

Postmedlen.

överskott från postverket har nedannämnda budgetår i riksstaten beräknats
och enligt budgetredovisningen influtit med:

Budgetåret 1923/24

Beräknad

inkomst

kronor

............ 10,000,000

Behållen

inkomst

kronor

16,171,459

Stegring -f
Nedgång —
kronor

» 1924/25 ...

........... 15,000,000

13,857,244

— 2,314,215

» 1925/26 ...

............ 13,000,000

12,966,606

— 890,638

» 1926/27 ....

............. 14,000,000

16,443,364

+ 3,476,758

» 1927/28 ....

............. 13,000,000

—

—

I skrivelse den 11

nästlidna november

med förslag

till beräkning av

det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten
för budgetåret 1928/29, har generalpoststyrelsen anfört följande:

»Liksom föregående år har generalpoststyrelsen till en början ansett sig
böra framlägga förnyad kalkyl rörande det överskottsbelopp, som antages
komma att överlämnas till statskassan under budgetåret 1927—1928.

I sitt den 9 november 1926 avgivna förslag till beräkning av inkomstöverskottet
av poströrelsen, att upptagas i riksstaten för sistnämnda budgetår,
beräknade generalpoststyrelsen postverkets driftresultat under år 1927 sålunda: inkomster.

.......................................... 69.9 miljoner kronor

driftkostnader .................................... 58.4 »_»___

överskott ............................................ 11.5 miljoner kronor

Generalpoststyrelsen utgick därvid, beträffande inkomsterna, från att frankoteckensuppbörden,
om portoförhöjningarnas verkningar bortelimineras, skulle
förete en stegring vid jämförelse med 1926 års reducerade uppbörd av ungefär
4 procent, samt, beträffande driftkostnaderna, att desamma skulle undergå
en betydande ökning, till övervägande del föranledd av de genom kungl.
brev den 19 mars 1926 meddelade nya bestämmelserna rörande postverkets
förnyelsefond. De utredningar, som av general poststyrelsen verkställts rörande
sagda fond, hade nämligen givit vid handen, att genom de tidigare
gjorda avsättningarnas otillräcklighet för de ändamål, fonden jämlikt de
nya bestämmelserna vore avsedd att tjäna, densamma företedde en brist,
som uppskattades hava vid 1925 års utgång uppgått till ej mindre än i runt
tal 3,660,000 kronor. Generalpoststyrelsen föreslog, att täckande av denna brist
skulle uppdelas på två år, och hemställde fördenskull, att under år 1927
skulle göras en extra avsättning till fonden av 2,100,000 kronor. Fömyelsefondsanslaget
i dess helhet upptog generalpoststyrelsen i förslaget till driftkostnadsstat
för år 1927 till 3,150,000 kronor. Kungl. Maj:t fastställde
emellertid anslaget till 1,890,000 kronor. Enligt statsrådsprotokollet över
finansärenden den 4 januari 1927 hade nämligen Kungl. Maj:t, med utgångs -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

45

punkt från att (lön förenämnda bristen skullo täckas under en tid av fem
år i stället för två, bestämt, att den extra avsättningen till förnyelsefonden
under år 1927 skulle utgöra allenast 840,000 kronor. Utöver vad generalpoststyrelsen
beräknat komme därför ett ytterligare belopp, motsvarande
skillnaden mellan nämnda båda extra avsättningsbelopp eller i runt tal 1.25
miljoner kronor, att kunna under budgetåret 1927—1928 inlevereras till
statsverket.

Vidare hade general poststyrelsen vid beräkningen av dyrtidstillägget till
postpersonalen utgått från en genomsnittlig levnadskostnadsindex av 170 för
budgetåret 1927 — 1928. Enär, enligt Kungl. Maj:ts för 1927 års riksdag
framlagda förslag, dyrtidstilläggsberäkningen skulle för liela det finansår,
varom nu är fråga fixeras enligt en index av 168, uppkomme en minskning
i kostnaderna för dyrtidstillägg vid postverket, vilken enligt förenämnda
statsrådsprotokoll uppskattades till i runt tal 0.2 5 miljoner kronor.

På grund av de sålunda gjorda nedsättningarna i driftkostnaderna, tillhopa
1.5 miljoner kronor, upptog Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för
budgetåret 1927—1928 postverkets överskott, i stället för till av generalpoststyrelsen
föreslagna 11.5 miljoner kronor, till 13 miljoner kronor. Detta
belopp är även uppfört i den godkända riksstaten för budgetåret.

Den av Kungl. Maj:t fastställda driftkostnadsstaten för postverket för år
1927 slutar å ett belopp av 56,910,000 kronor.

Såvitt generalpoststyrelsen på grundval av hittills kända förhållanden kan
hedöma, torde det ekonomiska resultatet av postverkets rörelse under år 1927
kunna beräknas komma att ställa sig på följande sätt:

Att inkomsterna torde komma att överstiga de beräknade med omkring
0.2 miljoner kronor har emellertid icke sin grund i, att uppgången i posttrafiken
varit större än som antagits. Tvärtom synas nämligen frank oteckensinkomsterna
komma att bliva något lägre än de tidigare beräknade.
Under tiden januari—oktober 1927 har nämligen ökningen av den reducerade
uppbörden vid jämförelse med den reducerade uppbörden under motsvarande
tid år 1926 icke uppgått till mera än mellan 3.5 och 3.6 procent,
och generalp.oststyrelsen anser sig sakna anledning kalkylera med, att uppbörden
under de två sista månaderna av år 1927 skall förete eu så stor
stegring, att den beräknade ökningen i uppbörden inträder. Inkomstökningen
är i stället beroende på, att vissa andra intäkter av den inrikes rörelsen
än frankoteekensuppbörden stegrats mera än som förutsetts, ävensom att
inkomsterna av utrikes poströrelsen, vilka alltid äro vanskliga att kalkylera
jämväl med hänsyn till svårigheten att beräkna tidpunkten, när likvider
inflyta, företett större ökning än som beräknats.

Av det sålunda beräknade överskottet för år 1927, 13.2 miljoner kronor,
har generalpoststyrelsen redan under budgetåret 1926—1927 till statskontoret
inlevererat ett belopp av 4 miljoner kronor. Återstoden, eller 9.2 miljoner
kronor, kommer att, i den mån så icke redan skett, överlämnas till statskontoret
under budgetåret 1927—1928. Huru stort belopp, som generalpoststyrelsen
må kunna före den 1 juli 1928 tillföra statskassan av de under år
1928 uppkommande överskottsmedel, är styrelsen icke nu i tillfälle att exakt
angiva. Emellertid torde med säkerhet åtminstone så stort belopp av sist -

inkomster .....

driftkostnader

överskott ........

70.1 miljoner kronor

56.9 » »

13.2 miljoner kronor.

46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

nämnda medel kunna inlevereras, att det i riksstaten för budgetåret 1927 —
1928 upptagna överskottet av 13 miljoner kronor uppnås.

I fråga om det inkomstöverskott av poströrelsen, som bör upptagas i riksstaten
för budgetåret 1928—1929, får generalpoststyrelsen anföra följande.

Frankoteckensuppbörden, som representerar över 80 procent av postverkets
sammanlagda inkomster, utgör samtidigt även den del av inkomsterna, på
vilken konjunkturväxlingarna göra sig först och mest märkbara. På sätt
generalpoststyrelsen vid tidigare tillfällen framhållit, har denna uppbörd, sedan
portoförhöjningarnas verkningar borteliminerats, vid återgången (år 1922)
efter krigsårens abnorma uppsving till mera normala förhållanden, stannat
vid ungefärligen det belopp, som erhålles vid beräknande av 4 procent årlig
ökning å förkrigstidens uppbörd. Under åren 1923—1926 har den genomsnittliga
årliga ökningen av den reducerade frankoteckensuppbörden
utgjort ungefär 3.7 5 procent, och även under innevarande år beräknas, som
nämnts, stegringen komma att understiga 4 procent. Ökningsprocenten är
sålunda stadd i avtagande, något som för övrigt torde vara helt naturligt,
då de absoluta uppbördsbelopp, som utgöra bas för beräkningarna, stigit.
Endast ökning med en procent representerar numera en merinkomst av
mellan 550,000 och 600,000 kronor. Då generalpoststyrelsen i sitt hösten

1926 avgivna förslag till beräkning av inkomstöverskottet upptog stegringen
i frankoteckensuppbörden, med portoförhöjningarnas verkningar borteliminerade,
under år 1927 till ungefär 4 procent, skedde detta också endast med
en viss tvekan.

Huru förhållandena komma att gestalta sig under år 1928 är givetvis
vanskligt att nu beräkna. Till ledning vid frankoteckensuppbördens kalkylerande
har generalpoststyrelsen från landets postmästare införskaffat
yttrande i fråga om den åsikt, som postmästarna, med den personliga kännedom
de äga om förhållandena inom de dem underlydande postområdena,
hysa beträffande uppbörden under sistnämnda år; och utvisar gjord sammanställning
av yttrandena, att postmästarna kalkylerat med en synnerligen
ringa ökning i uppbörden. På grund härav och i anslutning till vad ovan
anförts i fråga om uppbördsförhållandena under de senaste åren, anser generalpoststyrelsen
försiktigheten böra bjuda att icke kalkylera med större
stegring under år 1928 än omkring 3.5 procent.

Beträffande övriga inkomster av inrikes rörelsen, nämligen postavgifter
för tidningsabonnemang samt för befordran av utgivarkorsband och tidningsbilagor,
avgifter för fackavläggning, registrering av ankomna värdeförsändelser,
bokföring av postavgifter m. m., anser generalpoststyrelsen sig kunna
räkna med någon ökning under år 1928 vid jämförelse med de nu för år

1927 emotsedda. På grund av ökningen utav vissa tidningars årsvikt torde
nämligen inkomsterna av tidningsabonnemangen komma att ökas. Å andra
sidan kommer emellertid nedgång att inträda beträffande vissa andra ersättningsbelopp.
Bland annat torde avgifterna för bokföring av postavgifter
minskas av den anledningen, att korrespondenter i större utsträckning använda
frankostämplingsmaskiner i stället för att hålla postbok.

Inkomsterna av utrikes rörelsen, vilka numera utgöras av portoandelar
och extra ordinarie uppbörd, beräknas ävenledes komma att förete någon
ökning. Under år 1927 har visserligen — såsom även angavs i förslaget
till överskottsberäkning för budgetåret 1927 —1928 — influtit ett icke obetydligt
belopp, hänförande sig till ett oreglerat mellanhavande med en utländsk
postförvaltning. Mellanhavandet i fråga är emellertid ännu icke
slutgiltigt reglerat. Även om detta icke heller skulle bliva förhållandet

Iievillningsutskottets betänkande Nr 45. 47

under år 1928, räknar dock generalpoststyrelsen med, att inkomsterna av
portoandelarna skola komma att överstiga motsvarande inkomster under
ar 1927.

För stämpelväsendets handhavande och postverkets bestyr med kronoskatteuppbörden
å landsbygden beräknas komma att inflyta ungefär enahanda
ersättningsbelopp, som för bestyren tillförts postverket under år 1927.
Ersättningen för postverkets bestyr med utbetalningen av folkpensioner
torde däremot komma att undergå stegring, beroende ej mindre på ökningen
av antalet pensionstagare än även därpå, att allt flera pensionstagare övergå
till att lyfta pensionen månadsvis, vilket allt föranleder ökat arbete för
postverket med därav följande högre ersättningsbelopp.

Den gottgörelse, som tillkommer postverket för inkasserande av radiolicensavgifter,
uppgår till några tiotusental kronor.

Ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande, vilken sönderfaller
i dels gottgörelse för direkta merutgifter, åsamkade av postsparbankens
inordnande i postverket, dels ock ersättning för postsparbanksgöromålens
handläggning å postanstalterna, beräknas till 650,000 kronor för
täckande av de direkta merutgifterna och 750,000 kronor för postanstalternas
bestyr. Förstnämnda summa är i det samtidigt härmed avgivna förslaget
till. driftkostnadsstat för år 1928 inräknat i anslagsbeloppen å vederbörande
utgiftstitlar. Det senare beloppet är fastställt genom Kungl. Maj:ts beslut
den 10 december 1926.

Beträffande postgirorörelsen förväntar generalpoststyrelsen, att densamma
under år 1928 kommer att ytterligare stegras, vilket föranleder ökade kostnader
för rorelsegrenen. Utgifterna under år 1927 torde uppgå till ungefär
935,000 kronor och antagas under år 1928 stiga till åtminstone 1,100,000
kronor. I den mån ifrågavarande kostnader hänföra sig till direkta utgifter
för postgirokontoret, äro de inräknade å de olika utgiftstitlarna i förslaget
till driftkostnadsstat. Vederbörande byrå har verkställt överslagsberäkningar
rörande det ekonomiska resultatet av postgirorörelsen och därvid kommit till
den uppfattningen, att rörelsegrenen bör under år 1928 lämna ett överskott
av cirka 200,000 kronor. Ett belopp av 1,300,000 kronor uppföres fördenskull
bland inkomsterna såsom härflytande från postgirorörelsen.

De av generalpoststyrelsen sålunda gjorda beräkningarna giva till slutresultat
en sammanlagd summa för postverkets inkomster av poströrelsen
under år 1928 utav 72.5 miljoner kronor. Härvid har generalpoststyrelsen
utgått från nuvarande posttaxors bibehållande.

Det samtidigt avgivna förslaget till driftkostnadsstat för sistnämnda år
upptager en slutsumma å staten av 59.5 miljoner kronor. Av ökningen i
förhållande till 1927 års utgiftssumma hänför sig ett belopp av icke mindre
än 900,000 kronor till kostnaden för postbefordran å järnväg, huvudsakligen
beroende på den av Kungl. Maj:t beslutade böjning av ersättningen till
statens ^ järnvägar. Vidare föranledes utgiftsökning därav, att dyrtidstilllägget
åt personalen är för år 1928 beräknat enligt en dyrtidsindex av 172,
medan det genomsnittliga dyrtidsindextalet under år 1927 utgjort 170. Stegringen
i övrigt har sin orsak i, förutom tillämpningen av gällande bestämmelser
i fråga om avsättningen till förnyelsefond, beräknad ökning av poströrelsen
i allmänhet och särskilt det väntade fortsatta uppsvinget av postsparbanks-
och postgirorörelsen.

Det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1928 beräknas således
ställa sig på följande sätt:

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

inkomster ........................................ 72.5 miljoner kronor

driftkostnader.................................... 59.5 »__»

överskott........................................... 13.0 miljoner kronor.

Lika stort överskottsbelopp anser generalpoststyrelsen kunna tillföras statskassan
under budgetåret 1928/29. Generalpoststyrelsen saknar nämligen anledning
beräkna ett annat överskott för de första månaderna av år 1929
än för motsvarande månader år 1928.

Generalpoststyrelsen föreslår sålunda, att inkomstöverskottet av poströrelsen
upptages i riksstaten för budgetåret 1928—1929 till 13.0 miljoner kronor.»

Vidkommande de konjunkturförhållanden, från vilka generalpoststyrelsen
ansett sig böra utgå vid förevarande beräkningar, har styrelsen i skrivelse
till riksräkenskapsverket den 11 nästlidna november sammanfattat sin uppfattning
härutinnan så, att styrelsen räknat med en något mindre ökning
av posttrafiken under budgetåret 1928/29 än under budgetåret 1927/28.

Biksräken- Riksräkenskapsverket har, under anförande att den ökning av postmedlen,
skapsverket. ,ne(] vilken generalpoststyrelsen räknat men som på grund av stegrade utgifter
ej resulterat i något höjt överskott, stode i överensstämmelse med
riksräkenskapsverkets allmänna uppfattning om det ekonomiska läget, tillstyrkt,
att inkomsten av postverket för budgetåret 1928/29 upptoges till
13,000,000 kronor.

Statsverks- I statsverkspropositionen hava postmedlen upptagits med av generalpostpropositionen.
styrelsen och riksräkenskapsverket beräknat belopp, 13,000,000 kronor.

Prov. nr 120. I en den 24 februari 1928 dagtecknad proposition, nr 120, har Kungl.

Maj:t föreslagit dels förlängning intill utgången av år 1929 av giltighetstiden
för de enligt beslut av 1925 och 1927 års riksdagar gällande
bestämmelserna i fråga om villkoren för postbefordran av tidningar och
andra periodiska skrifter, dels ock sådan ändring av bestämmelserna
angående inrikes korsband, att högsta vikten för dylikt korsband, innehållande
endast blindskrift, höjes, räknat från och med den 1 juli 1928,
från 3 till 5 kilogram. På förslag av bevillningsutskottet (betänkande
nr 23) har nämnda proposition numera av riksdagen bifallits.

utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat, har generalpoststyrelsen i en till finansdepartementet
lämnad uppgift numera beräknat, att överskottet å postverket,
att tillföras statskassan, kommer att för budgetåret 1927/1928 belöpa sig till
omkring 13.6 miljoner kronor.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 49

Utskottet har funnit postmedlen kunna, i likhet med vad som skett i
statsverkspropositionen, upptagas till 13,000,000 kronor.

Utskottet får förty hemställa,

att överskott å postverket måtte i riksstaten för budgetåret
1928/1929 beräknas till ............... kronor 13,000,000.

Stockholm den 1 juni 1928.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Wigforss, friherre Beck-Friis,
Björnsson, Leander, Jönsson i Boa, Johansson i Arkösund, Hedlund i Östersund,
Bengtsson i Kullen, Olsson i Ramsta, Lövgren i Nyborg, Olsson i Golvvasta,
Nyländer, Björklund, Lithander, Andersson i Boda, Thorén och Olsson
i Gävle.

Reservation

av herrar Bärg, Örne, Wigforss, Björnsson, Johansson i Arkösund, Hedlund
i Östersund, Lövgren i Nyborg, Björklund och Olsson i Gävle, vilka
anfört följande:

»Den sänkning av beskattningen, som i detta ögonblick kan företagas, bör
enligt vår uppfattning i främsta rummet gälla konsumtionsskatterna på de
breda folklagrens förnödenhetsvaror. Eedan 1926 års bevillningsutskott
uttalade i detta hänseende, att ett fullständigt avskaffande av sockerskatten
borde betraktas såsom synnerligen eftersträvansvärt. Möjligheten att förverkliga
detta önskemål föreligger nu, under förutsättning att inkomstskatten
bibehålies vid sin nuvarande höjd. Väljes denna utväg, vinnes ytterligare,
att inkomsterna icke behöva räknas fullt så högt som utskottet föreslagit.
Skillnaden mellan de av utskottet förordade skattesänkningarna på omkring
18 miljoner kronor och sockerskattens belopp på 16.5 miljoner kronor är
visserligen obetydlig. Men då inbetalningen av sockerskatten sker ett kvartal
i efterskott, bör även med sockerskattens upphörande från den 1 juli 1928
ett belopp av 3 å 4 miljoner kronor falla på det kommande budgetåret.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 7 samt. 35 häft. (Nr A5.) 4

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Under sådana förhållanden blir det möjligt att hålla beräkningen av tullmedlen
nere vid 141 miljoner kronor i stället för av utskottet upptagna
145 miljoner kronor.

Vi hemställa sålunda,

under punkt l:o),

A) att riksdagen måtte besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatten
för år 1928 skall utgå med 160 procent
av de i 19 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbelopp;

B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för
budgetåret 1928/1929 beräknas till.. kronor 151,000,000;

under punkt 8:o),

att tullmedlen måtte för budgetåret 1928/1929 beräknas
till ...................................................... kronor 141,000,000;

under punkt 9:o),

A) att riksdagen måtte, med bifall till motionen 1:105
av herr Bärg i vad den avser sockerskattens avskaffande,
besluta,

att förordningen den 19 maj 1922 (nr 210) angående
beskattning av socker skall upphöra att gälla med utgången
av juni 1928; dock att förordningen fortfarande
skall äga tillämpning beträffande socker, för vilket
skattskyldighet dessförinnan inträtt;

samt att för socker, som under tiden den 21—den 30
juni 1928 under statens kontroll försändes från sockerfabrik
och ej utlämnas till mottagaren före den 1 juli
1928, må, under villkor som kontrollstyrelsen äger bestämma,
åtnjutas skattefrihet, med skyldighet för tillverkare
vid sockerfabrik att bestrida härigenom uppkommande
särskilda kontrollkostnader;

B) att sockerskatten måtte för budgetåret 1928/1929
beräknas till............................................ kronor 3,500,000.»

BILAGOR

52

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Bil. A.

Beräkningar angående 1927 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

Enskilda

Aktiebolag
m. fl.

Tillsammans

Inkomst av fast egendom:

1. Jordbruksfastighet.......................................

415.6

31.0

446.6

2. Annan fastighet ..........................................

150.0

61.8

211.8

Summa

565.6

92.8

658.4

Inkomst av kapital .............................................

407.7

42.0

449.7

Inkomst av arbetsanställning m. m......................

3,539.8

—

3,539.8

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ...............

502.4

383.3

885.7

Summa uppskattad inkomst

5,015.5

518.1

5,533.6

Avdrag:

1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen

238.5

4.1

242.6

2. För kommunalutskylder..............................

3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna

279.0

46.0

325.0

avdrag ...................................................

32.0

8.0

40. o

Summa avdrag

549.5

58.1

607.6

Återstod

4,466.0

460.0

4,926.0

''/eo av den taxerade förmögenheten......................

250.0

—

250. o

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp

4,716.0

460. o

5,176.0

Utnyttjade orts- och familjeavdrag ........................

2,827.6

—

2,827.6

Beskattningsbart belopp .......................................

1,888.4

460.0

2,348.4

Uträknad skatt1 ................................................

110.8

40.6

151.4

Skatteprocent i medeltal.......................................

5.87

8.81

Under budgetåret 1927—1928 inflytande skatt (96 %)

145.

Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten utgått, har varit 160.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

53

Bil. B.

Beräkningar angående 1928 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

Enskilda

Aktiebolag
m. fl.

Tillsammans

Inkomst av fast egendom:

1. Jordbruksfastighet.....................................

405

155

30

62

2. Annan fastighet ......................................

Summa

Inkomst av kapital ..............................

560

418

3,630

515

92

652

Inkomst av arbetsanställning m. m......................

3,630

915

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ...............

400

Summa uppskattad inkomst

5,123

535

5,658

Avdrag:

1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bevillningslörordningen
2- För kommunalutskylder ..............................

248

3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna
avdrag ..........................................

40

Summa^jjvdrag

563

59

622

Återstod

4,560

476

5,036

1/eo av den taxerade förmögenheten...............

255

255

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp
Utnyttjade orts- och familjeavdrag........................

4,815

2,875

476

5,291

2,875

Beskattningsbart belopp ........................

1,940

2,416

Skatteprocent i medeltal1 .....................

8.26 %

Uträknad skatt .................................

lOfi 7

Under budgetåret 1928/1929

inflytande sl

rätt (96.5 %)

14b.0

140.9

til/ ISO pr°Centtal aV gmndbe,°PPet’ e,ter vilket skatten beräknas skola utgå, har upptagits
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 7 sand. 35 häft. (Nr 45.) 5