Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
I
Nr 42.
Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1928 kl. 11 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
med förslag till förordning om fortsatt tillfällig
höjning av beloppen för den i förordningen den 6 november
1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp
och byte av fondpapper stadgade stämpelavgiften ävensom
i ämnet väckta motioner.
I en den 4 januari 1928 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 13, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade
Förslag
till
förordning om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i förordningen
den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper stadgade stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att den stämpelavgift, varom stadgas i förordningen
den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp
och byte av fondpapper, fortfarande till och med den 30 juni 1929 skall
utgå med de i förordningen den 13 april 1922 (nr 175) om ändrad lydelse
av 3 § i förstnämnda förordning stadgade belopp, med rätt för Konungen
att, om särskilda förhållanden därtill föranleda, förordna om stämpelavgiftens
nedsättande till lägst de belopp, vilka i motsvarande fall utgingo
enligt förordningen den 15 augusti 1913 (nr 191) om ändrad lydelse
av 3 § i omförmälda förordning den 6 november 1908.
Till utskottet hava jämväl överlämnats två i anledning av nämnda proposition
väckta motioner, nämligen de likalydande motionerna nr 219 i
första kammaren av herr Fehr och nr 383 i andra kammaren av herr
Leffler m. fl. I dessa motioner har hemställts, »att riksdagen ville, med
avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 13, för sin del antaga följande förordning
om viss fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i förordBihang
till riksdagens protokoll 1928. 7 saml. 33 höft. (Nr 42—b3.) 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
ningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper stadgade stämpelavgiften:
Härigenom förordnas, att den stämpelavgift, varom stadgas i förordningen
den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper, fortfarande till och med den BO juni 1929 skall, såvitt gäller
obligationer, utgå med de i förordningen den 13 april 1922 (nr 175) om
ändrad lydelse av 3 § i förstnämnda förordning stadgade belopp.»
Utskottet. vid överlåtelse av fondpapper genom köp eller byte skall enligt nämnda
Fondstämpel■ förordning den 6 november 1908 — fondstämpelförordningen — erläggas
^allmänna18 en särskild stämpelavgift. Då sådan överlåtelse sker, skall avräkningsnota
föreskrifter, upprättas, varå stämpeln anbringas. Skyldighet att upprätta avräkningsnota
åligger i regel säljaren. Tillsyn över efterlevnaden av de i förordningen
givna föreskrifter tillkommer bank- och fondinspektionen.
Skatte- Då riksdagen år 1908 i huvudsak antog Kungl. Maj:ts förslag om införande
iatsema. av en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, bestämdes skatten
— med sänkning av de i propositionen föreslagna skattesatserna — till 1
promille vid köp av aktier och banklotter samt till 1/.2 promille vid köp av
obligationer. Vid byte skulle stämpelskatten utgå med hälften av nämnda
skattesatser. År 1913 beslöt riksdagen höja den vid köp av aktier och banklotter
utgående stämpelavgiften till lx/2 promille. Beträffande köp av obligationer
förblevo skattesatserna oförändrade. För byte reglerades skattesatserna
så, att de fortfarande kommo att utgöra hälften av de för köp gällande.
Sistnämnda år utvidgades begreppet fondpapper att omfatta jämväl
lotter i kommanditbolag samt andels- och delaktiglietsbevis i vissa penninginrättningar,
vilka samtliga värdepapper i avseende å stämpelbeloppen likställdes
med aktier och banklotter. Vid 1917 års riksdag beslöts en fördubbling
av de vid köp och byte av aktier och därmed jämställda fondpapper
då gällande skattesatserna, dock endast provisoriskt för ett års tid.
År 1918 beslöt riksdagen, likaledes provisoriskt, en fördubbling av de efter
1917 års nyssnämnda beslut gällande fondstämpelavgifterna. Skattesatserna
bestämdes sålunda till 6 promille vid köp av aktier och därmed jämställda
fondpapper samt 1 promille vid köp av obligationer. Vid byte utgjorde
skattesatserna alltjämt hälften av de för köp gällande. Sedermera hava
de provisoriskt förhöjda skattesatserna enligt beslut av 1919—1927 års riksdagar
bibehållits i stort sett oförändrade.
1026 och 1927
års riksdagar.
Rörande frågans behandling vid 1926 och 1927 års riksdagar må följande
erinras.
Vid 1926 års riksdag förelåg i två likalydande motioner förslag, att fondstämpelavgifterna
beträffande aktier och därmed jämställda fondpapper skulle
återföras till de belopp, som gällde före kristidens höjningar. Med hänsyn
till det statsfinansieila läget ansåg sig bevillningsutskottet (betänkande
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
3
nr 35) icke kunna tillstyrka bifall till förslaget. Mot utskottets motivering
reserverade sig fyra ledamöter, vilka ansågo, att utskottet visserligen på
grund av statsfinansiella skäl ej borde tillstyrka bifall till motionerna, men
att utskottet likväl bort uttala den uppfattningen, att en sänkning av stämpelavgiften
borde vidtagas, så snart detta med hänsyn till det statsfinansiella
läget prövades kunna ske. Detta reservanternas förslag till motivering
bifölls också av första kammaren, varemot andra kammaren för sin del
godkände bevillningsutskottets hemställan.
Vid 1927 års riksdag framlade Kungl. Maj:t i proposition nr 56 förslag
bland annat därom, att fondstämpelavgifterna beträffande aktier och därmed
jämställda fondpapper skulle från och med den 1 januari 1928 nedsättas
till hälften eller vid köp till 3 promille och vid byte till V/2 promille.
I enlighet med framställt yrkande i en inom andra kammaren väckt
motion, nr 279, avstyrkte bevillningsutskottet (betänkande nr 43) den sålunda
av Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen av fondstämpelavgifterna.
Av 10 reservanter inom utskottet yrkades emellertid bifall till Kungl.
Maj:ts förslag. Vid behandlingen av utskottets betänkande stannade
kamrarna i olika beslut, i det att första kammaren antog det förslag, som
innefattades i reservationen, medan andra kammaren biföll utskottets hemställan.
Vid gemensam omröstning beslöt riksdagen i enlighet med andra
kammarens mening. Enligt riksdagens beslut skall den nu gällande högre
stämpelavgiften, för vilken beloppen senast intagits i en förordning den 13
april 1922 (nr 175), utgå till och med den 30 juni 1928, med rätt för
Konungen att, om särskilda förhållanden därtill föranleda, förordna om
stämpelavgiftens nedsättande till lägst de belopp, vilka i motsvarande fall
utgingo enligt 1913 års riksdags beslut.
Vid framläggandet av det i årets statsverksproposition intagna förslaget Propositiotill
beräkning av bevillningarna utgick chefen för finansdepartementet från nenatt
gällande fondstämpelsatser skulle förlänas fortsatt giltighet under nästkommande
budgetår.
I anslutning härtill har i den föreliggande propositionen föreslagits utsträckning
av tiden för tillämpning av de nu gällande, förhöjda stämpelavgifterna
till och med den 30 juni 1929.
Till det vid proposition fogade statsrådsprotokollet har departementschefen
framhållit, att han fortfarande vore av den uppfattningen, att fondstämpelavgiften
vid köp och byte av aktier vore olämpligt hög, men att,
med hänsyn till den ställning, riksdagen år 1927 intagit i denna skattefråga,
departementschefen ansett sig ej nu böra ifrågasätta förnyande av
förslaget om nedsättning av avgiften.
De i anledning av propositionen väckta motionerna avse en nedsättning Motionerna.
av fondstämpelavgifterna beträffande aktier och därmed jämställda fond
-
Statistik.
Utskottets
yttrande.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
papper till 1913 års nivå eller till vid köp V/2 promille och vid byte 3/4
promille.
Vidkommande vad motionärerna anfört till stöd för sitt förslag får utskottet
hänvisa till den inom första kammaren väckta motionen.
Stämpelavgiften vid köp och byte av fondpapper har under de år, då
skattesatserna i stort sett varit desamma som för närvarande, inbragt i hela
krontal räknat:
1919 ........................ kronor 8,301,894 1924 kronor 1,913,291
1920 ........................ » 5,448,826 1925 » 2,283,086
1921 ........................ » 2,320,751 1926 » 2,985,085
1922 ........................ » 2,362,046 1927 » 4,283,377.
1923 ........................ » 1,853,283
Den finansplan, som ligger till grund för statsverkspropositionen till årets
riksdag, innefattar vissa skattesänkningar, nämligen dels nedsättning av
procenttalet för inkomst- och förmögenhetsskatten och dels sänkning av
sockerskatten. Vid inkomstberäkningen har Kungl. Maj:t i nämnda proposition,
i fråga om stämpelmedlen, utgått från fortsatt giltighet av de nuvarande
fondstämpelavgifterna.
Av vad bevillningsutskottet, vid förberedande överläggningar rörande beräkningen
av bevillningarna, inhämtat framgår, att det statsfinansiella läget
icke torde komma att medgiva skattesänkningar, motsvarande högre belopp
än de i statsverkspropositionen föreslagna. Med hänsyn till den begränsade
möjlighet till skattesänkningar, som det statsfinansiella läget sålunda torde
komma att erbjuda, har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka bifall till
de föreliggande motionerna eller över huvud föreslå någon nedsättning av
fondstämpeln.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 13 samt med avslag å de
likalydande motionerna nr 219 i första kammaren av
herr Fehr och nr 383 i andra kammaren av herr Leffler
m. fl., antaga det vid propositionen fogade förslaget till
förordning om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för
den i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av
fondpapper stadgade stämpelavgiften.
Stockholm den 29 maj 1928.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, örne, Boman*, Wigforss, friherre
Beck-I''riis, Björnsson, I.eander, Jönsson i Boa, Johansson i Arkösund, Hedlund
i Östersund, Bengtsson i Kullen, Olsson i Ramsta, Nyländer, Björklund, Andersson
i Boda, Thorén, Olsson i Gävle, Granath* och Nilsson i Hörby*.
'' * Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Éihang till riksdagens protokoll 1928. 7 samt. 33 häft. (Nr 42—43.)
ö