Bevillning sutskottets betänkande Nr 15.

1

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1928 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
angående godkännande av ett mellan Sverige och
Finland avslutat handelsavtal.

Genom en den 24 februari 1928 dagtecknad, till bevillningsutskottet
hänvisad proposition, nr 103, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handels- och utrikesdepartementsärenden
för den 13 december 1927 och över handelsärenden
för den 24 februari 1928 samt med överlämnande av ett den 14 december
1927 mellan Sverige och Finland avslutat handelsavtal med tillhörande
slutprotokoll och deklaration, äskat riksdagens godkännande av berörda
avtal jämte slutprotokoll och deklaration.

Det med propositionen överlämnade handelsavtalet med tillhörande slutprotokoll
och deklaration är av följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1928.

7 samt.

13 häft. (Nr 15.)

1

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

Handelsavtal mellan Sverige och
Finland.

Hans Maj :t Konungen av Sverige,
å ena sidan, och Eepubliken Finlands
President, å andra sidan, hava,
sedan sjöfartsförbindelserna mellan
Sverige och Finland genom avtal
den 26 maj 1923 reglerats, i önskan
att ytterligare stärka och utveckla
de ekonomiska förbindelserna mellan
de båda länderna, överenskommit
att avsluta ett handelsavtal, och
hava för sådant ändamål till sina
befullmäktigade ombud utsett:

Hans Maj:t Konungen av Sverige:

Sin Minister för Utrikes Ärendena,
Hans Excellens Jonas Eliel
Löfgren; och

Eepubliken Finlands President:

Ministern för utrikesärendena, professorn
Kaarle Väinö Voionmaa och
Finlands utomordentliga sändebud
och befullmäktigade minister i
Stockholm Jarl Werner Söderhjelm;

vilka, efter att hava utväxlat sina
fullmakter, som befunnits i god och
behörig form, överenskommit om följande: Artikel

1.

Medborgare, tillhörande endera av
de båda fördragsslutande parterna,
kunna, förutsatt att de iakttaga här -

Kuotsin ja Suomen välinen kauppasopimus.

Hänen Majesteettinsa Euotsin kuningas,
toiselta puolen, ja Suomen
Tasavallan Presidentti, toiselta puolen,
ovat, merenkulkusuhteiden tultua
järjestetyiksi Euotsin ja Suomen
välisellä sopimuksella 26 päivältä
toukokuuta 1923, haluten edelleen
vahvistaa ja kehittää taloudellisia
suhteita molempien maiden välillä,
sopineet kauppasopimuksen
tekemisestä ja siinä tarkoituksessa
täysivaltuutetuiksi edustajikseen
määränneet:

Hänen Majesteettinsa Euotsin
Kuningas:

Ulkoasiainministerinsä, Hänen
Ylhäisyytensä Jonas Eliel Löfgrenin;
ja

Soumen Tasavallan Presidentti:

Ulkoasiainministerin, professor!
Kaarle Väinö Voionmaan ja Suomen
erikoislähettilään ja täysivaltaisen
ministerin Tukholmassa Jarl
Werner Söderhjelmin;

jotka, vaihdettuaan hyvässä ja
asianmukaisessa muodossa oleviksi
havaitut valtakirjansa, ovat sopineet
seuraavasta:

1 Artikla.

Kummankin sopimuspuolen kansalaiset
voivat tässä kohdin voimassa
olevia määräyksiä noudatta -

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

lör gällande föreskrifter, fritt beträda
den andra partens område
ävensom därstädes obehindrat uppehålla
och bosätta sig. De skola i
nämnda hänseenden åtnjuta samma
behandling som medborgare, tillhörande
mest gynnad nation.

Vardera fördragsslutande partens
medborgare skola, såframt icke genom
detta avtal annorlunda föreskrives,
inom den andra partens område
i alla avseenden och särskilt vad
angår handel, industri, hantverk
och andra näringar, förvärv och besittning
av lös och fast egendom
samt förfogande över sådan egendom
åtnjuta samma behandling som
medborgare, tillhörande mest gynnad
nation.

Ingendera fördragsslutande parten
skall pålägga det andra landets
medborgare andra eller högre skatter,
avgifter eller pålagor, av vad
slag de vara må, än dem, vilka uppbäras
eller kunna komma att uppbäras
av landets egna medborgare
eller medborgare, tillhörande mest
gynnad nation.

Artikel 2.

Medborgare, tillhörande endera
fördragsslutande parten, skola å den
andra partens område äga rätt att
fritt och obehindrat anlita domstolar
och andra myndigheter och skola
härvid i fråga om avgifter samt i
alla andra avseenden åtnjuta samma
behandling som landets egna
medborgare. Vad beträffar ställande
av säkerhet för rättegångskostnader
samt kostnadsfri rättshjälp
skall likväl ömsesidigt gälla, vad
härom är eller må bliva särskilt
öv er enskommet.

malla vapaasti saapua toisen sopimuspuolen
alueolle sekä esteettömästi
oleskella siellä ja asettua sinne
asumaan. Mainituissa suhteissa lie
nauttivat samaa kohtelua kuin suosituimman
maan kansalaiset.

Kummankin sopimuspuolen kansalaiset
nauttivat, mikäli ei tässä
sopimuksessa toisin määrätä toisen
sopimuspuolen alueella kaikissa
kohdin ja erittäinkin kaupan, teollisuuden,
käsiteollisuuden ja muiden
elinkeinojen harjoittamisessa,
irtaimen ja kiinteän omaisuuden
liankinnassa ja liallinnassa sekä sellaisen
omaisuuden käytössä samaa
kohtelua kuin suosituimman maan
kansalaiset.

Kumpikaan sopimuspuoli ei saa
asettaa toisen maan kansalaisille
muita tai suurempia ver o ja, maksuja
tai rasituksia, olkootpa ne minkälaatuisia
tahansa, kuin mitä nyt
tai vastedes kannetaan maan omilta
tai suosituimman maan kansalaisilta.

2 Artikla.

Toisen sopimuspuolen kansalaisilla
on toisen sopimuspuolen alueella
oikeus vapaasti ja esteettömästi
kääntyä tuomioistuinten ja muiden
viranomaisten puoleen ja maksujen
sekä kaiken muun suhteen nauttia
samaa kohtelua kuin maan omat
kansalaiset. Mitä tulee vakuuden
asettamiseen oikeudenkäyntikuluista
ja maksuttomaan oikeusapuun, on
molemmin puolin oleva voimassa,
mitä siitä erikseen on nyt sovittu tai
vastaisuudessa sovitaan.

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

Artikel 3.

Medborgare, tillhörande endera
fördragsslutande parten, skola å den
andra partens område vara befriade
från nationella tvångslån och
tvångsgärder, liksom från alla
andra kontributioner, av vad slag
de vara må, som kunna komma att
påläggas för krigsändamål eller eljest
på grund av utomordentliga
omständigheter.

De skola likaledes vara befriade
från all obligatorisk personlig militärtjänst
samt från varje avgift eller
pålaga, som utgår i stället för
dylik tjänst. I avseende å militära
rekvisitioner och andra liknande
prestationer skola de i intet avseende
behandlas mindre gynnsamt än
landets egna medborgare eller medborgare,
tillhörande mest gynnad
nation.

Artikel 4.

Aktiebolag och andra sammanslutningar
med ekonomiskt syfte —
handels-, industri-, finans- och försäkringssammanslutningar
däri inbegripna
— vilka lagligen grundats
och bestå inom endera fördragsslutande
partens område, skola även
inom den andra partens område erkännas
såsom lagligen bestående.
De kunna, därest det andra landets
lagstiftning icke lägger hinder i
vägen samt förutsatt att alla i densamma
givna föreskrifter iakttagas,
utsträcka sin verksamhet till detta
lands område samt därstädes, i enlighet
med gällande lagstiftning, driva
sin näring. De åtnjuta därstädes lika
gynnsam behandling och hava samma
rätt att driva sin verksamhet
samt att förvärva, besitta och för -

3 Artikla.

Toisen sopimuspuolen kansalaiset
vapautetaan toisen sopimuspuolen
alueella kansallisista pakkolainoista
ja pakollisista rasituksista, samoin
kuin kaikista muistakin pakkosuorituksista,
olkootpa ne minkälaatuisia
tahansa, joita voidaan määrätä
sotatarkoituksiin tai muuten poikkeuksellisten
olosuhteiden vallitessa.

He ovat niinikään vapautetut kaikesta
henkilökohtaisesta sotapalvelusvelvollisuudesta
ja jokaisesta
maksusta tai rasituksesta, joka korvaa
sellaisen palveluksen. Sotilaallisten
pakko-ottojen ja muiden vastaavanlaisten
suorituksien puolesta
heitä ei saa kohdella vähemmän
suopeasti kuin maan omia tai suosituimman
maan kansalaisia.

4 Artikla.

Osakeyhtiöt ja muut taloudellisia
tarkoitusperiä ajavat yhtymät —
niihin luettuina kauppa-, teollisuus-,
finanssi- ja vakuutusyhtymät — jotka
ovat laillisesti perustetut ja tunnustetut
toisen sopimuspuolen alueella,
tunnustetaan myös toisen sopimuspuolen
alueella laillisiksi. Ne
saavat, ellei toisen maan lainsäädäntö
pane sille esteitä, ja sillä
ehdolla, että kaikkia sen määräyksiä
noudatetaan, ulottaa toimintansa
viimeksimainitun maan alueelle sekä
siellä harjoittaa elinkeinoansa
voimassa olevan lainsäädännön mukaisesti.
Ne nauttivat siellä yhtä
suopeaa kohtelua ja niillä on sama
oikeus harjoittaa toimintaansa sekä
hankkia, hallita ja käyttää irtainta
ja kiinteätä omaisuutta, kuin suosi -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

foga över lös och last egendom som
likartade bolag och sammanslutningar,
hemmahörande i mest gynnat

land.

Ovannämnda bolag och sammanslutningar
skola i det andra landet
icke påläggas andra eller högre skatter,
avgifter eller pålagor, av vad
slag de vara må, än dem, vilka uppbäras
eller kunna komma att uppbäras
av likartade inhemska eller i
mest gynnat land hemmahörande
bolag och sammanslutningar.

I övrigt skall vad i art. 2 och 3
stadgats angående enskilda medborgare
i tillämpliga delar gälla även
beträffande i denna artikel omför -mälda bolag och sammanslutningar.

Artikel 5.

Köpmän, fabrikanter och andra
näringsidkare, vilka äro medborgare
i ettdera fördragsslutande landet
och vilka genom ett av behörig myndighet
i hemlandet utfärdat näringslegitimationsbevis
styrka, att de där
äro berättigade att idka handel eller
annan näring och att de där erlägga
stadgade skatter och avgifter, skola
äga rätt att personligen eller genom
i deras tjänst anställda resande, under
iakttagande av föreskrivna formaliteter,
inom det andra landet
göra varuinköp samt upptaga beställningar.
De äro berättigade att medföra
varuprover, mönster och modeller
men inga varor.

Vid utövande av berörda verksamhet
skola ifrågavarande näringsidkare
och handelsresande åtnjuta
samma rättigheter, förmåner och
befrielser, vilka i detta avseende
tillerkännas eller kunna komma att

tuimmassa maassa kotipaikan omaavilla
samanlaisilla ylitiöillä ja yhtymillä.

Edellä mainituille ylitiöille ja yhtymille
ei saa toisessa maassa panna
muita tai suurempia veroja, maksuja
talii rasituksia, olkootpa ne
minkälaatuisia taliansa, kuin mitä
nyt tai vastedes kannetaan sarnanlaatuisilta
kotimaisilta tai suosituimmassa
maassa kotipaikan omaavilta
yhtiöiltä tai yhtymiltä.

Muuten ovat 2 ja 3 artiklan yksityisiä
henkilöitä koskevat määräykset,
soveltuvin kohdin, voimassa
myös tämän artiklan mainitsemiin
yhtiöihin ja yhtymiin nähden.

5 Artikla.

Kauppiaat, tehtailijat ja muut
elinkeinonharjoittajat, jotka ovat
toisen sopimusmaan kansalaisia ja
jotka oman maansa asianomaisen
viranomaisen antamalla elinkeinooikeustodistuksella
näyttävät toteen,
että ovat siellä oikeutetut harjoittamaan
kauppaa tai muuta elinkeinoa
ja siellä suorittavat säädetyt verot
ja maksut, ovat oikeutetut, henkilökohtaisesti
tai palveluksessaan olevien
matkustajien kautta, noudattamalla
säädettyjä muodollisuuksia
toisessa maassa tekemään tavaraostoja
ja ottamaan tilauksia. Heillä
on oikeus tuoda mukanaan tavaranäytteitä,
kaavoja ja malleja, vaan
ei tavaroita.

Mainittua tointansa harjoittaessaan
puheenalaiset elinkeinonharjoittajat
ja kauppamatkustajat nauttivat
samoja oikeuksia, etuja ja vapautuksia
kuin tässä kohdin on
myönnetty tai vastedes myönne -

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

tillerkännas näringsidkare och handelsresande
från vilket som helst
tredje land. Särskilt skola de för
ifrågavarande verksamhet icke vara
underkastade andra eller högre skatter,
avgifter eller pålagor, av vad
slag de vara må, än dem, vilka tilllämpas
i förhållande till mest gynnad
nation.

De fördragsslutande parterna skola
ömsesidigt meddela varandra, vilka
myndigheter äro behöriga att utfärda
näringslegitimationsbevis och
vilka föreskrifter innehavare av dylikt
bevis vid utövande av sin ifrågavarande
verksamhet har att iakttaga.

Föremål, vilka äro underkastade
tullavgifter eller andra dylika pålagor
och vilka av ifrågavarande näringsidkare
och handelsresande medföras
såsom mönster, modeller eller
prover, skola i införsellandet vara
befriade från tull- eller andra införsel-
och utförselavgifter, under
förutsättning att föremålen återutföras
inom i sådant avseende föreskriven
tid samt att identiteten av
de införda och åter utförda föremålen
är ställd utom tvivel. Återutförsel
må äga rum genom envar tullkammare,
som enligt i landet gällande
bestämmelser äger vidtaga de
för sådan utförsel erforderliga åtgärder.

I någotdera landet gällande förbud
eller inskränkningar beträffande
införseln eller utförseln beröras
icke av förestående bestämmelser i
denna artikel.

Återutförseln av mönster, modeller
och prover skall i de båda länderna
vid införseln säkerställas antingen
genom deposition av ett tull -

tään minkä kolmannen maan elinkeinonharjoittajille
tai kauppamatkustajille
tahansa. Erittäinkään ei
heille saa puheenalaisen toimensa
takia panna muita tai suurempia
veroja maksuja tai rasituksia, olkootpa
ne minkälaatuisia tahansa,
kuin mitä suosituimpaan maahan
nähden sovelletaan.

Sopimuspuolet antavat kumpikin
toisilleen tiedon sittä, mitkä viranomaiset
ovat oikeutetut antamaan
elinkeinooikeustodistuksia ja mitä
määräyksiä näiden todistusten haltijan
on noudatettava puheenaolevaa
tointansa harjoittaessaan.

Tulli- ja muiden samankaltaisten
rasitusten alaiset esineet, joita
puheenaolevat elinkeinonharjoittajat
ja kauppamatkustajat kaavoina,
malleina tai näytteinä tuovat maahan,
ovat tuontimaassa vapaat tullitai
muista tuontija vientimaksuista,
ehdolla, että esineet jälleen viedään
maasta siitä säädetyn ajan kuluessa
ja että maahan tuotujen ja jälleen
maasta vietyjen esineiden samuus
on epäilemätön. Jälleen vienti voi
tapahtua minkä tullikamarin kautta
tahansa, jolla maassa voimassa olevien
määräysten mukaan on oikeus
ryhtyä sellaista jälleenvientiä varten
tarpeellisiin toimenpiteisiin.

Edellä tässä artiklassa olevat määräykset
eivät koske kummassakaan
maassa voimassa olevia tuonti- tai
vientikieltoja tai -rajoituksia.

Vakuudeksi kaavojen, mallien ja
näytteiden jälleenviennistä on kummassakin
maassa niitä tuotaessa joko
talletettava tullimaksuja vastaa -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

7

avgifterna motsvarande belopp eller,
i annan ordning, som av myndigheterna
i införsellandet gokännes.
Därest ifrågavarande föremål inom
föreskriven tid angivas till återutförsel
vid behörig tullkammare,
skall tullkammaren utröna, huruvida
föremålen äro identiska med de
föremål, vilka beviljats tullfri införsel.
Föreligger intet tvivel i detta
avseende, skall tullkammaren konstatera
återutförseln och, såvitt möjligt
omedelbart, återställa den lämnade
säkerheten eller — i det fall att
endast en del av införda varuprover,
mönster eller modeller återutföras
— en så stor del av den lämnade
säkerheten, som hänför sig till
de åter utförda monsterna, modellerna
eller proverna.

Förutom de igenkänningsmärken,
vilka för monsternas, modellernas
och provernas identifierande officiellt
åsättas dem i utförsellandet,
äro tullmyndigheterna i införsellandet
berättigade att påfordra ytterligare
igenkänningsmärken, därest
detta i särskilda undantagsfall synes
dem nödvändigt. För anbringande
av dylika igenkänningsmärken
må icke uppbäras några som helst
avgifter till staten.

I allt vad angår införsel och återutlörsel
av varuprover, mönster och
modeller tillerkänna de båda fördragsslutande
parterna varandra
därjämte behandling såsom mest
gynnad nation.

Artikel 6.

I avseende å införande eller upprätthållande
av förbud eller restriktioner
beträffande införseln eller ut -

va määrä tai noudatettava muuta
tuontimaan viranomaisten hyväksymää
menettelyä. Jos puheenaolevat
esineet määräajassa asianomaiselle
tulli kamarille ilmoitetaan maasta
vietäviksi, on tullikamarin tutkittava,
ovatko esineet samat, joille tullivapaa
tuonti on myönnetty. Ellei
tästä ole mitään epäilystä, on tullikamarin
todettava jälleenvienti ja,
rnikäli mahdollista, heti palautettava
annetty vakuus tai, siinä tapauksessa,
että vain osa maahan tuoduista
kaavoista, malleista tai näytteistä
viedään jälleen, niin suuri osa annetusta
vakuudesta, mikä kohdistuu
jälleen vietyihin kaavoihin, malleihin
ja näytteisiin.

Paitsi tunnusmerkkejä, mitä kaavojen,
mallien ja näytteiden samuuden
toteamiseksi niihin vientimaassa
virallisesti pannaan, saavat tuontimaan
tulliviranomaiset vaa tia lisätunnusmerkkien
asettamista, jos tämä
erikoisissa poikkeustapauksissa
näyttää heistä välttämättömältä.
Sellaisten tunnusmerkkien asettamisesta
ei saa kantaa minkäänlaisia
maksuja valtiolle.

Kaikessa, mikä koskee kaavojen,
mallien ja näytteiden tuontia ja jälleenvientiä,
sopimuspuolet myöntävät
toisilleen suosituimman maan
kohtelun.

6 Artikla.

Tuonti- tahi vientikieltojen tai
-rajoitusten voimaansaattamisessa ja
voimassa pysyttämisessä molemmat

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

förseln tillerkänna de båda fördragsslutande
parterna varandra
mest gynnad nations behandling.
Härifrån må inga andra undantag
göras än sådana, som de båda parterna
äro berättigade att tillämpa
gentemot varje annat land.

Artikel 7.

I avseende å införseltullar ävensom
alla andra avgifter, av vad slag
de vara må, vilka uppbäras vid införsel
av varor, förbinder sig envar
av de fördragsslutande parterna att
omedelbart och utan förbehåll låta
den andra parten komma i åtnjutande
av varje förmån, nedsättning och
befrielse, som den medgivit eller
kan komma att medgiva vilket som
helst tredje land.

De fördragsslutande parterna tillförsäkra
varandra likaledes mest
gynnad nations behandling i avseende
å utförseltullar ävensom alla
andra avgifter, av vad slag de vara
må, vilka uppbäras vid utförsel av
varor.

Mest gynnad nations behandling
är jämväl ömsesidigt tillförsäkrad i
fråga om tullbehandling, tullformaliteter,
tullrestitution ävensom varors
insättande och behandling å
tullager samt avgifterna härför.

Artikel 8.

Inre avgifter, vilka inom endera
fördragsslutande partens område nu
eller framdeles för statens eller för
provinsers, kommuners eller institutioners
räkning påläggas tillverkning,
beredning eller förbrukning av
någon vara, må under ingen förevändning
drabba varor från det

sopimuspuolet tunnustavat toisilleen
suosituimmuuden. Tästä ei saa tehdä
muita kuin sellaisia poikkeuksia,
joita molemmat sopimuspuolet ovat
oikeutetut soveltamaan mihin muuhun
maahan tahansa.

7 Artikla.

Mitä tulee tuontitulleihin ja kaikkiin
muihin maksuihin, olkootpa ne
minkälaatuisia tahansa, joita kannetaan
tavaroita maahan tuotaessa,
sitoutuu kumpikin sopimuspuoli suomaan
toiselle heti ja ehdoitta jokaisen
edun, alennuksen ja vapautuksen,
jonka on myöntänyt tai vastedes
myöntää mille kolmannelle maalle
tahansa.

Sopimuspuolet takaavat samoin
toisilleen suosituimman kansan kohtelun
vientitulleihin ja kaikkiin
muihin tavaroita maasta vietäessä
kannettaviin maksuihin nähden,
olkootpa ne minkälaatuisia tahansa.

Suosituimmuus taataan myös molemmin
puolin tullikäsittelyssä, tullimuodollisuuksissa,
tullipalautuksissa
samoin kuin tullivarastoon
panossa ja siellä käsittelyssä sekä
tästä menevissä maksuissa.

8 Artikla.

Toisen sopimuspuolen alueella nyt
tai vastedes valtion, maakuntain,
kuntien tai laitoksien hyväksi jonkun
tavaran tuotannosta, valmistuksesta
tai kulutuksesta kannettavia
sisäisiä maksuja ei millään ehdolla
saa kantaa toisen sopimusmaan tavaroista
suurempaa määrää tai ra -

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

andra fördragsslutande landet med
högre belopp eller på mera betungande
sätt än likartade varor från
mest gynnat land.

Artikel 9.

Mellan de fördragsslutande parterna
skola i avseende å transitering
gälla bestämmelserna i den i Barcelona
den 20 april 1921 undertecknade
internationella konventionen och
stadgan angående transiteringsfrihet,
varvid de fördragsslutande parterna
förbinda sig att sinsemellan
tillämpa grundsatsen om mest gynnad
nations behandling.

Artikel 10.

Varor av vilket som helst ursprung,
vilka i transit föras genom
endera fördragsslutande partens område,
med eller utan uppläggning i
frihamn, frilager, tullnederlag, transitupplag
eller annat tullager, skola
i avseende å införseltullar och alla
andra avgifter samt i varje annat
avseende vid införsel till den andra
partens område åtnjuta minst lika
gynnsam behandling, som skulle
kommit dem till del, därest de infördes
direkt från ursprungslandet.

Artikel 11.

Varor, som komma från den ena
fördragsslutande partens område,
skola på järnvägarna inom den
andra partens område varken beträffande
expedition och befordring
eller med hänsyn till befordringspris
eller med befordring sammanhängande
allmänna avgifter behandlas
ogynnsammare än likartade

sittavammalla tavalla kuin samanlaisista
suosituimman maan tavaroista
kannetaan.

9 Artikla.

Mitä kauttakuljetukseen tulee,
ovat sopimuspuolten kesken voimassa
kauttakulkuvapaudesta Barcelonassa
20 päivänä huhtikuuta 1921
laaditun kansainvälisen yleissopimuksen
ja säännön määräykset, sitoutuen
sopimuspuolet keskenään
soveltamaan suosituimman kansan
kohtelun periaatetta.

10 Artikla.

Toisen sopimusmaan alueitse kuljetettavat
tavarat, olivatpa mitä alkuperää
tahansa, pantuina tai panematta
varastoon vapaasatamassa, vapaavarikkoon,
tullivarikkoon, kauttakulku-
tai muuhun tulli varastoon,
nauttivat, toisen sopimuspuolen alueelle
tuotaessa, tuontitullien ja kaikkien
muiden maksujen puolesta sekä
kaikissa muissa kohdin ainakin yhtä
suopeaa kohtelua kuin jos olisivat
tuodut suoraan alkuperämaasta.

11 Artikla.

Toisen sopimuspuolen alueelta tulevia
tavaroita ei saa toisen sopimuspuolen
alueella rautateillä toimituksen
ja kuljetuksen puolesta tahi
kuljetusmaksun tai kuljetuksesta
aiheutuvien yleisten maksujen suhteen
kohdella epäedullisemmin kuin
samanlaisia kotimaisia tai suosituimmasta
maasta tulleita tavaroita sa -

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

inhemska varor eller varor från mest maan suuntaan ja samaa liikennegynnat
land, vilka befordras i sam- matkaa kuljetettaessa.
ma riktning och på samma trafiksträcka.

Artikel 12.

Vid införsel av varor från ettdera
landet till det andra skall företeende
av ursprungsbevis i allmänhet
icke erfordras. Dock må envar av
de fördragsslutande parterna, för
att kunna tillförsäkra från det
andra fördragsslutande landet härrörande
varor i förestående artiklar
stadgade förmåner, såvitt dessa förmåner
äro beroende av varornas ursprung,
fordra att till dess område
införda varor skola åtföljas av ursprungsbevis.

Med avseende å form och innehåll
samt de allmänna principerna för
användningen av dylika bevis tillerkänna
parterna varandra ömsesidigt
mest gynnad nations behandling.

Artikel 13.

De fördragsslutande parterna förbinda
sig att i förhållande till varandra
tillämpa bestämmelserna i
den i Paris den 20 mars 1883 avslutade
och i Washington den 2 juni
1911 reviderade internationella konventionen
angående skydd för den
industriella äganderätten.

Artikel 14.

De fördragsslutande parterna tillerkänna
varandra ömsesidigt rätt
att utnämna konsulära representanter
i alla den andra parten tillhörande
hamnar och handelsplatser,

12 Artikla.

Tavaroita toisesta maasta toiseen
tuotaessa ei alkuperätodistuksia
yleensä vaadita. Kuitenkin voi
kumpiltin sopimuspuoli, taatakseen
toisen sopimuspuolen alueelta peräisin
oleville tavaroille edellisissä artikloissa
säädetyt edut, mikäli nämä
edut johtuvat tavarain alkuperästä,
vaatia, että sen alueelle tuotujen
tavaroiden mukana tulee olla
alkuperätodistus.

Sellaisten todistusten muotoon ja
sisällykseen sekä niiden käytön yleisiin
periaatteisiin nähden sopimuspuolet
myöntävät toisilleen molemmin
puolin suosituimman kansan
kohtelun.

13 Artikla.

Sopimuspuolet sitoutuvat toisiinsa
soveltamaan teollisen omistusoikeuden
suojelemisesta Parisissa 20 päivänä
maaliskuuta 1883 tehdyn ja
Washingtonissa 2 päivänä kesäkuuta
1911 tarkastetun kansainvälisen
yleissopimuksen määräyksiä.

14 Artikla.

Sopimuspuolet myöntävät toisilleen
vastavuoroisesti oikeuden nimittää
konsuliedustajia kaikkiin niihin
toisen sopimuspuolen satamiin
ja kauppapaikkoihin, joihin minkä

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

där anställande av konsulära representanter
raedgives någon tredje
makt.

Vardera fördragsslutande partens
konsulära representanter inom den
andra partens område skola, sedan
vederbörligt exekvatur erhållits, åtnjuta
samma företrädesrättigheter,
befrielser och behörighet, som där
tillkomma eller framdeles kunna tillkomma
någon tredje makts konsulära
representanter. Likväl skola
nämnda företrädesrättigheter, befrielser
och behörighet icke kunna av
dem påfordras i större utsträckning,
än som tillkommer den sistnämnda
partens konsulära representanter
inom den förstnämndas område.

Artikel 15.

På grund av bestämmelserna i
detta avtal kunna de fördragsslutande
parterna icke göra anspråk
på att komma i åtnjutande av:

a) de särskilda förmåner, vilka av.
endera parten beviljats eller kunna
komma att beviljas andra angränsande
stater för underlättande av
lokaltrafiken i gränstrakterna inom
ett område, som i regel icke må
sträcka sig längre än 15 km. på vardera
sidan om gränsen;

b) de förmåner, vilka Sverige beviljat
Danmark genom den i anslutning
till deklarationen den 29 december
1913 angående in- och utklarering
av fiskefartyg utfärdade
kungl. förordningen den 25 maj
1917 angående rätt för danska fiskare
att i svensk hamn avsätta fångst
av färsk fisk, ävensom de förmåner,
vilka Sverige i avseende å transitering
tillerkänt Norge, i den mån be -

kolmannen valtion taliansa sallitaan
konsuliedustajia asettaa.

Kummankin sopimuspuolen konsuliedustajat
nauttivat, saatuaan
asianomaisen tunnustuksen, toisen
sopimuspuolen alueella samoja
etuoikeuksia ja vapautuksia sekä
samaa toimivaltaa, jotka siellä nyt
ovat myönnettyinä tai vastedes
myönnetään jonkun kolmannen vallan
konsuliedustajille. Kuitenkaan
he eivät saa vaatia näitä etuoikeuksia,
vapautuksia ja toimivaltaa laajemmalti,
kuin mitä viimeksimainitun
sopimuspuolen konsuliedustajille
myönnetään ensiksimainitun sopimuspuolen
alueella.

15 Artikla.

Tämän sopimuksen määräysten
nojalla sopimuspuolet eivät voi vaatia
itselleen:

a) niitä erikoisetuja, jotka toinen
sopimuspuoli on myöntänyt tai vastedes
myöntää toisille siihen rajoittuville
valtioille rajaseudun paikallisliikenteen
helpottamisekse alueella,
joka yleensä rajan kummallakaan
puolen ei saa ulottua 15 kilometriä
kauvemmaksi siitä;

b) niitä etuja, jotka Ruotsi on
myöntänyt Tanskalle kalastajaalusten
tuloja lähtöselvityksestä 29
päivänä joulukuuta 1913 tehtyyn
selityskirjaan liittyvässä, 25 päivänä
toukokuuta 1917 annetussa kuninkaallisessa
asetuksessa, joka koskee
tanskalaisten kalastajain oikeutta
Ruotsin satamissa myydä saamiansa
tuoreita kaloja, eikä myöskään etuja,
jotka Ruotsi kauttakuljetuksessa

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

rörda förmåner icke tillerkännas
ytterligare någon stat;

c) de förmåner, vilka Finland beviljat
eller framdeles kan komma
att bevilja Estland i avsikt att bibehålla
det hävdvunna varuutbytet
med detta land, eller de förmåner,
vilka Finland beviljat eller framdeles
kan komma att bevilja Ryssland
i avseende å fiske och sälfångst i
sina territorialvatten i Norra Ishavet,
i den mån berörda förmåner
icke tillerkännas ytterligare någon
stat; eller

d) de förmåner, vilka omnämnas
i art. 6 av det mellan Finland och
Frankrike den 13 juli 1921 avslutade
handelsfördraget och vilka avse
införseln till Finland av viner och
andra alkoholhaltiga drycker.

Artikel 16.

Detta avtal är avfattat på svenska
och finska språken, och skola
vid tolkning av avtalet båda texterna
äga lika vitsord.

Artikel 17.

Detta avtal skall ratificeras av
Hans Majestät Konungen av Sverige
samt av Republiken Finlands
President under förutsättning av
respektive riksdagars godkännande.
Ratifikationsinstrumenten skola utväxlas
i Helsingfors, så snart ske
kan.

Det träder i kraft femton dagar
efter ratifikationsinstrumentens utväxlande
samt förbliver gällande intill
utgången av sex månader från
den dag, då det blivit av endera
parten uppsagt.

on myöntänyt Norjalle, sikäli kuin
näitä etuja ei myönnetä jollekulle
muullekin valtiolle;

c) niitä etuja, jotka Suomi on
myöntänyt tai vastedes myöntää
Virolle säilyttääkseen perinnäistapain
mukaisen kaupankäynnin tämän
maan kanssa, eikä niitä etuja,
jotka Suomi on myöntänyt tai vastedes
myöntää Venäjälle kalastuksessa
ja hylkeenpyynnissä aluevesillään
Pohjoisella Jäämerellä, sikäli
kuin näitä etuja ei myönnetä
jollekulle muullekin valtiolle; tahi

d) niitä etuja, jotka mainitaan
Suomen ja Ranskan kesken 13 päivänä
heinäkuuta 1921 tehdyn kauppasopimuksen
6 artiklassa ja koskevat
viinien ja muiden alkoholipitoisten
aineiden tuontia Suomeen.

16 Artikla.

Tämä sopimus on tehty ruotsiksi
ja suomeksi, ja kumpikin teksti on
sopimusta tulkittaessa oleva yhtä
todistusvoimainen.

17 Artikla.

Tämä sopimus on Hänen Majesteettinsa
Ruotsin Kuninkaan ja Suomen
Tasavallan Presidentin ratifioitava
edellyttäen, että asianomaiset
eduskunnat sen hyväksyvät. Ratifioimisasiakirjat
vaihdetaan Helsingissä
niin pian kuin suinkin.

Se tulee voimaan viidentoista päivän
kuluttua ratifioimisasiakirjain
vaihtamisesta ja pysyy voimassa,
kunnes kuusi kuukautta on kulunut
siitä päivästä, jona jompikumpi sopimuspuoli
on sen sanonut irti.

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

Till bekräftelse härav hava de fördragsslutande
parternas befullmäktigade
ombud undertecknat detta avtal
och försett detsamma med sina
sigill.

Som skedde i Stockholm, i två
exemplar, den 14 december 1927.

Eliel Löfgren.

(L. S.)

Vakuudeksi ovat sopimuspuolien
täysivaltaiset edustajat allekirjoittaneet
tämän sopimuksen ja varustaneet
sen sineteillään.

Tehtiin Tukholmassa, kahtena kappaleena,
14 päivänä joulukuuta 1927.

Väinö Voionmaa.

(L. S.)

Werner Söderhjelm.

(L. S.)

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet av det denna
dag mellan Sverige och Finland
avslutade handelsavtalet hava de
för dragsslutande parterna ytterligare
överenskommit om följande.

Till artikel 1.

Genom bestämmelserna i detta avtal
beröras icke vare sig av de fördragsslutande
parterna nu eller
framdeles utfärdade allmänna bestämmelser
angående rätt för utlänning
att taga eller innehava arbetsanställning
eller i resp. land allmänt
tillämpade undantagsbestämmelser,
på grund varav utlänning i
särskilda fall eller av särskilda orsaker
kan förvägras rätt att vistas
inom dess område.

För åtnjutande av de förmåner,
som avses i denna artikel, förutsattes
givetvis iakttagande av samma
villkor och formaliteter, vilka enligt
gällande lagstiftning tillämpas i avseende
å medborgare tillhörande
varje annat mest gynnat land.

Till artikel 4.

Med sammanslutningar med ekonomiskt
syfte förstås jämväl kooperativa
företag (andelslag).

Till artikel 5.

Näringslegitimationsbevisen skola
vara utfärdade i enlighet med av
bägge parterna antagen modell. Påteckning
av konsulär eller annan
myndighet skall icke erfordras.

Bestämmelserna i första stycket

Päätöspöytäkirja.

Allekirjoittaessaan tänään Ruotsin
ja Suomen välisen kauppasopimuksen
sopimuspuolet ovat edelleen
sopineet seuraavasta.

1 artiklaan.

Tämän sopimuksen määräykset
eivät koske sopimuspuolien nyt tai
vastedes antamia yleisiä määräyksiä
ulkomaalaisten oikeudesta ryhtyä
ansiotyöhön tai pysyä siinä eikä
asianomaisessa maassa yleisesti sovellettuja
poikkeusmääräyksiä, joiden
perusteella ulkomaalaiselta erikoisissa
tapauksissa taki erikoisista
syistä voidaan kieltää oikeus oleskella
sen alueella.

Tämän artiklan tarkoittamien etujen
nauttimiseksi edellytetään luonnollisesti,
että noudatetaan samoja
ehtoja ja muodollisuuksia, joita voimassa
olevan lainsäädännön mukaisesti
sovelletaan minkä muun suosituimmuutta
nauttivan maan kansalaisiin
tahansa.

4 artiklaan.

Taloudellisia tarkoitusperiä ajavilla
yhtymillä tarkoitetaan myös
osuuskuntia.

5 artiklaan.

Elinkeino-oikeustodistusten tulee
olla laadittuja molempien sopimuspuolien
hyväksymän mallin mukaisesti.
Konsuli- tai muun viranomaisen
vahvistusta ei niihin vaadita.

5 artiklan ensimäisen kappaleen

15

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

av artikel 5 äro icke tillämpliga i avseende
å upptagande av beställningar
hos personer, vilka icke yrkesmässigt
bedriva handel eller annan
näring.

Bestämmelserna i detta avtal äro
icke tillämpliga å gårdfariliandlare
och andra dylika kringvandrande
yrkesutövare.

Till artikel 7.

Sverige förbinder sig att under
detta avtals giltighetstid icke företaga
sådan ändring i nu gällande
svenska tullsats å ost, att därigenom
en höjning skulle drabba från
Finland härrörande emmenthalost.

Till artikel 12.

Å ursprungsbevis, utfärdade av
statlig myndighet i ettdera fördragsslutande
landet, skall påteckning
av det andra landets konsulära
eller andra myndigheter icke erfordras.

I avseende å ursprungsbevis, utfärdade
i annan ordning, må för dylik
påteckning icke uppbäras högre
avgift än 1 kr. i Sverige och 10 mk.
i Finland. Varje nedsättning eller
befrielse, som ettdera fördragsslutande
landet i avseende å dessa avgifter
medgiver något tredje land,
skall, under förutsättning av ömsesidighet,
jämväl tillerkännas det
andra fördragsslutande landet.

Till artikel 17.

För den händelse nu gällande
svenska tullsatser å kött skulle höjas,
förbehåller sig Finland rätt att
uppsäga detta avtal att upphöra att
gälla en månad efter skedd uppsägning.

määräyksiä ei sovelleta tilausten ottamiseen
henkilöiltä, jotka eivät ammattimaisesti
harjoita kauppaa tai
muuta elinkeinoa.

Tämän artildan määräyksiä ei voida
soveltaa kulkukauppiaisiin eikä
muiliin samallaisiin kul jeksiviin ammatinharjoittajiin.

7 artiklaan.

Ruotsi sitoutuu tämän sopimuksen
voimassa ollessa olemaan tekemättä
Buotsin nykyiseen juuston tullimäärään
sellaista muutosta, että korotus
kohdistuisi Suomesta peräisin olevaan
emmentaljuustoon.

12 artiklaan.

J ommankumman sopimusmaan
valtioviranomaisten antamiin alkuperätodistuksiin
ei vaadita toisen
maan konsuli- tai muun viranomaisen
vahvistusta.

Sellaisesta muussa järjestyksessä
annettujen alkuperätodistusten vahvistuksesta
ei saa kantaa suurempaa
maksua kuin 1 kruunu Ruotsissa
ja 10 markkaa Suomessa. Jokainen
alennus tai vapautus, jonka toinen
sopimusmaa näissä maksuissa myöntää
mille kolmannelle maalle tahansa,
on vastavuoroisuutta edellyttäen
myönnettävä myös toiselle sopimusmaalle.

17 artiklaan.

Jos Ruotsin nykyiset lihan tullimäärät
korotetaan, pidättää Suomi
itselleen oikeuden tämän sopimuksen
irtisanomiseen siten, että se lakkaa
olemasta voimassa kuukauden kuluttua
irtisanonnan tapahtumisesta.

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

De båda parterna äro ense om att
dubbelbeskattning på den direkta
beskattningens område de två länderna
emellan bör undvikas, och
förklara sig beredda att upptaga
förhandlingar i syfte att få till stånd
särskilda överenskommelser härom.

Parterna utgå från, att föreliggande
avtals bestämmelser angående
tillerkännande av mest gynnad
nations behandling icke kunna åberopas
för att komma i åtnjutande av
den behandling i beskattningsavseende,
som i förhållande till en tredje
stat för undvikande av dubbelbeskattning
tillämpas på grund av särskild
överenskommelse rörande uppdelning
av beskattningsrätten med
hänsyn till vissa skattekällor.

Konsulardeklarationen av den 9
november 1909 samt överenskommelsen
angående erkännande av aktiebolag
av den 10 maj 1915 mellan Sverige
och Ryssland, vilka genom
noteväxling i Helsingfors den 11 november
1919 förklarats fortfarande
äga giltighet för förhållandet mellan
Sverige och Finland, skola upphöra
att gälla från och med dagen
för föreliggande handelsavtals
ikraftträdande.

Till bekräftelse härav hava de fördragsslutande
parternas befullmäktigade
ombud undertecknat detta
protokoll såsom integrerande del av
handelsavtalet.

Som skedde i Stockholm, i två
exemplar, den 14 december 1927.

Eliel Löfgren.

(L. S.)

Molemmat sopimuspuolet ovat yhtä
mieltä, että kaksoisverotusta suoranaisen
verotuksen alalla on näiden
maiden välillä vältettävä, ja selittävät
olevansa valmiit ryhtymään neuvotteluihin
sitä tarkoittavien erikoissopimusten
aikaansaamiseksi.

Sopimuspuolet katsovat, että suosituimmuuden
myöntämistä koskeviin
tämän sopimuksen määräyksiin
ei voida vedota tahdottaessa päästä
nauttimaan sellaista kohtelua verotuksessa,
jota kaksoisverotuksen
välttämiseksi sovelletaan kolmanteen
valtioon sen kanssa määrättyjen
verolähteiden verottamisoikeuden
jakamisesta tehdyn erikoissopimuksen
nojalla.

Ruotsin ja Venäjän väliset, konsulilaitoksesta
9 päivänä marraskuuta
1909 laadittu selityskirja ja
osakeyhtiöiden tunnustamisesta 10
päivänä toukokuuta 1915 tehty sopimus,
jotka Helsingissä 11 päivänä
marraskuuta 1919 tapahtuneella
noottienvaihdolla ovat selitetyt edelleen
voimassa oleviksi Ruotsin ja
Suomen välillä, lakkaavat olemasta
voimassa tämän kauppasopimuksen
voimaantulopäivästä lukien.

Vakuudeksi ovat sopimuspuolien
täysivaltaiset edustajat allekirjoittaneet
tämän pöytäkirjan kauppasopimuksen
olennaisena osana.

Tehtiin Tukholmassa, kahtena kappaleena,
14 päivänä joulukuuta 1927.

Väinö Voionmaa.

(L. s.)

Werner Söderhjelm.

(L. S.)

17

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

Deklaration.

I samband med det denna dag undertecknade
handelsavtalet mellan
.Sverige och Finland hava de båda
fördragsslutande parternas ombud,
härtill vederbörligen bemyndigade,
överenskommit om följande bestämmelser: För

vidmakthållande av den hävdvunna,
medelst smärre fartyg underhållna,
ved, fisk och lantbruksprodukter
omfattande gränshandeln
mellan Sverige och Finland, förbinda
sig de fördragsslutande parterna
att i alla avseenden vad beträffar
behandlingen av fartygen
och varorna, samt därmed sammanhängande
formaliteter och avgifter,
tillämpa samma grundsatser som i
dessa hänseenden hittills varit bestämmande.

Vad befolkningarnas i gränstrakterna
på gammal hävd baserade
ekonomiska förbindelser med varandra
beträffar, tillförsäkra de fördragsslutande
parterna varandra
även härutinnan möjligast gynnsamma
behandling, dock förbehållande
sig rätt att utfärda sådana bestämmelser,
som anses nödvändiga
för gränsbevakningen.

Till bekräftelse härav hava ombuden
undertecknat denna deklaration,
vars bestämmelser utgöra en
integrerande del av ovannämnda
handelsavtal, och försett densamma
med sina sigill.

Som skedde i Stockholm, i två
exemplar, den 14 december 1927.

Eliel Löfgren.

(L. S.)

Selityskirja.

Tänään Ruotsin ja Suomen välillä
tehtyä kauppasopimusta allekirjoitettaessa
ovat molempien sopimuspuolien
edustajat siihen asianmukaisesti
valtuutettuina sopineet seuraavista
määräyksistä:

Ylläpitääkseen perinnäistapoiliin
nojautuvaa pienten alusten välittämää
halkojen, kalojen ja maataloustuotteiden
rajakauppaa Ruotsin ja
Suomen välillä, sopimuspuolet sitoutuvat
alusten ja tavarain käsittelyssä
sekä siihen liittyvissä muodollisuuksissa
ja maksuissa kaikin puolin
soveltamaan samoja periaatteita,
joita näissa kohdin on tähänkin
saakka noudatettu.

Mitä tulee rajaseudun väestöjen
vanhaan tapaan perustuvaan keskinäiseen
taloudelliseen kanssakäymiseen,
takaavat sopimuspuolet tässäkin
suhteessa toisilleen niin suopean
kohtelun kuin suinliin, pidättäen
kuitenkin itselleen oikeuden antaa
rajan vartioimiseksi tarpeellisiksi
ltatsomiaan määräyksiä.

Vakuudeksi ovat valtuutetut allekirjoittaneet
tämän selityskirjan,
jonka määräykset muodostavat olennaisen
osan edellä mainitusta kauppasopimuksesta,
sekä varustaneet
sen sineteillään.

Tehtiin Tukholmassa, kahtena kappa!
eena, 14 päivänä jbulukuuta 1927.

Väinö Voionmaa.

(L. s.)

Werner Söderhjelm.

(L. S.)

13 luift. (Nr 15.)

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 7 samt.

2

Utskottet.

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

Chefen för handelsdepartementet har till ovannämnda statsrådsprotokoll
bland annat erinrat, att, sedan republiken Finland blivit av Sverige de
jure erkänd, de kommersiella förbindelserna mellan de båda länderna förblivit
oreglerade, ett förhållande som på senare tid medfört vissa olägenheter.
Efter att vidare hava redogjort för innehållet av det avtal, som
med förevarande proposition framlagts, samt bland annat anfört, att
avtalet i huvudsak vore grundat på principen om behandling såsom
mest gynnad nation och att detsamma icke föranledde nagra rubbningar
i gällande svenska tulltaxa, har föredragande departementschefen framhållit
vissa punkter i avtalet, vilka enligt departementschefens mening kunnat
i och för sig ingiva vissa betänkligheter.

Av vad departementschefen i sistnämnda hänseende anfört har utskottet
velat omnämna dels den i slutprotokollets bestämmelser till artikeln 7
intagna förbindelsen från Sveriges sida att under avtalets giltighetstid
icke höja den för närvarande utgående tullen å från Finland härrörande
emmenthalost och dels det i samma protokoll till artikeln 17 antecknade
finska förbehållet om en kortare uppsägningsfrist för avtalet, därest de
svenska tullsatserna å kött komme att höjas.

En inför utskottet lämnad redogörelse för de förhandlingar, som föregått
avtalet, har låtit de från svensk sida i nu berörda punkter gjorda medgivandena
framstå såsom under de givna förutsättningarna ofrånkomliga. Icke
heller i övrigt giver den ifrågavarande överenskommelsen enligt utskottets
mening anledning till några avgörande invändningar. Vid sådant förhållande
och då avtalet med tillhörande slutprotokoll och deklaration obestridligen
bereder en fastare grundval för varuutbytet mellan de båda
länderna, finner utskottet med tillfredsställelse, att överenskommelsen
bör vara ägnad att i sin mån främja en fortsatt utveckling av våra
förbindelser med Finland.

Under åberopande av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

att riksdagen måtte meddela av Kungl. Maj:t äskat
godkännande av det med förevarande proposition, nr
103, överlämnade handelsavtal med tillhörande slutprotokoll
och deklaration.

Stockholm den 8 mars 1928.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

19

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Biirg, Örne*, Bergman, Wigtorss, friherre
Beck-Eriis*, K. Oscar Ericson i Oberga, Björnsson, Leander, Jönsson i Boa,
Johansson i Arkösund, Bengtsson i Kullen, Olsson i ltamsta*, Nyländer, Björklund,
Lithander, Olsson i Gävle, Granath*, Ericson i Boxholm* och Nilsson i
Hörby*.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.