Riksdagens skrivelse Nr 63.
1
Nr
63.
Godkänd av första kammaren den 15 mars 1927.
Godkänd av andra kammaren den 15 mars 1927.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.
Makt i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln
gjorda framställningar.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr It )
Till Konungen.
I anledning av följande av Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar får riksdagen för Eders
Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
l:o) Utrustning för växtfysiologi försöksverksamhet vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet. Under punkt 11 bär
Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anskaffande av nödig utrustning
för växtfysiologi försöksverksamhet vid centralanstaltens för försöksväsendet
på jordbruksområdet avdelning för lantbruksbotanik anvisa för
budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 7,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas att under det att hittills växtpatologien
blivit i främsta rummet tillgodosedd vid avdelningens arbete, de denna avdelning
jämväl åliggande växtfysiologiska forskningsuppgifterna endast i mindre
mån kunnat ägnas uppmärksamhet. För att bereda möjlighet till dylik
växtfysiologi forskning vore nu avsikten att med det äskade anslaget anskaffa
härför erforderlig utrustning.
Riksdagen, som icke finner skäl till erinran mot det för ändamålet i fråga
begärda anslaget, får anmäla, att riksdagen till anskaffande av nödig utrustning
för växtfysiologi försöksverksamhet vid centralanstaltens för försöksväsendet
på jordbruksområdet avdelning för lantbruksbotanik anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 7,000 kronor.
2:o) Utbildningskurser för kontrollassistenter. Med bifall till vad Eders
Kungl. Maj:t under punkt 27 föreslagit har riksdagen liksom för innevarande
Bihang till riksdagens protokoll 1927. H sand. Kr 63.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 63.
budgetår till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 14,000 kronor.
3:o) Utbildningskurser för ladugärdsförmän och svinskötare. I enlighet
med Eders Kungl. Ma.j:ts under punkt 28 gjorda framställning har riksdagen
liksom för innevarande budgetår till anordnande av utbildningskurser
för ladugärdsförmän och svinskötare anvisat för budgetåret 1927—1928 ett
extra reservationsanslag av 32,000 kronor.
4:o) Utbildningskurser för kvinnliga ladugardsskötare i Norrland och
Dalarna. Med bifall till vad Eders Kungl. Ma.j:t under punkt 29 föreslagit
bär riksdagen liksom för innevarande budgetår till anordnande av utbildningskurser
för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.
5:o) Utbildningskurser i betesknltur och ängsskötsel. I enlighet med
Eders Kungl. Maj:ts under punkt 30 gjorda framställning har riksdagen
liksom för innevarande budgetår till anordnande av utbildningskurser i
beteskultur och ängsskötsel anvisat för budgetåret 1927- 1928 ett extra
reservationsanslag av 3,500 kronor.
6:o) Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet. Under punkt 39 har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget
till hingstdepåernas och stuteriets verksamhet, nu 236,000 kronor,
med 14,000 kronor till 250,000 kronor.
Vad först beträffar frågan om betjäningens avlöningsförmåner, vilka
det såsom departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat torde ankomma på
Eders Kungl. Maj:t att inom ramen av för ändamålet beräknat anslagsbelopp
närmare bestämma, hyser även riksdagen den uppfattningen att en förhöjning
i anslagsposten till betjäningens avlöning bör ske för att möjliggöra
tillgodoseendet av ett jämväl enligt riksdagens mening berättigat krav på
en något förbättrad löneställning för ifrågavarande personal. Riksdagen
linner ock det förslag, som ligger till grund för det av departementschefen
beräknade beloppet, innefatta ett skäligt tillmötesgående av de i förevarande
avseende framställda anspråk, särskilt om hänsyn tages till att ifrågavarande
personal i mån av tillgång tilldelas bostad med planteringsland.
Beräkningen av de övriga utgiftsposterna föranleder icke heller någon
invändning från riksdagens sida. Beträffande själva anslagsberäkningen har
riksdagen fäst sig vid att den reservation, som därvid tagits i betraktande,
utgöres av köpeskillingsmedel för från Flyinge kungsgård försålda tomter. Ehuru
riksdagen icke kan undgå finna det vara ur principiell synpunkt betänkligt
att för statsregleringsändamål taga i anspråk medel av angivet slag, har
riksdagen likväl med hänsyn till i detta fall föreliggande omständigheter icke
velat framställa någon anmärkning mot anslagsberäkningen.
Riksdagens skrivelse Nr 63.
3
Riksdagen biträder jämväl att medel till föreslaget belopp 4,280 kronor
göras tillgängliga till uppförande av ett redskapshus å Valleberg, varav behovet
synes ådagalagt genom utredningen i ärendet. I sistnämnda avseende
kommer riksdagen att under nästföljande punkt anmäla sitt beslut.
Riksdagen har höjt ordinarie reservationsanslaget till hingstdepåernas och
stuteriets verksamhet, nu 236,000 kronor, med 14,000 kronor till 250.000
kronor.
7:o) Nybyggnad vid Valleberg under Flyinge kungsgård i Malmöhus län.
Under åberopande av vad under nästföregående punkt anförts och i anslutning
till Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 40 gjorda framställning
har riksdagen för uppförande av ett redskapshus vid de under benämningen
Valleberg utarrenderade lotterna nr 1—5 av Flyinge kungsgård i Malmöhus
län anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 4,280 kronor.
8:ö) Hästavelns befrämjande. Under punkt 41 har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till hästavelns befrämjande uppföra å riksstaten ett
ordinarie reservationsanslag av 185,000 kronor att direkt utgå av totalisatormedel.
Då Eders Kungl. Maj:ts framställning icke föranleder någon riksdagens
erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen till hästavelns befrämjande
uppfört å riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av 185,000 kronor, att
direkt utgå av totalisatormedel.
9:o) Understöd åt koiitrollföreniugsverksamhet. Under punkt 43 har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till understöd åt kontrollföreningsverksamhet
uppföra i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av 65,000
kronor.
Till understöd åt kontrollföreningsverksamhet — vartill statsbidrag tidigare
utgått från anslaget till höjande av det mindre jordbruket — har från
och med budgetåret 1923—1924 uppförts ett extra reservationsanslag, vilket
för budgetåret 1926—1927 utgår med 65,000 kronor.
Kungl. Maj:ts framställning innebär, att för ändamålet skulle för budgetåret
1927—1928 göras tillgängligt enahanda belopp som för innevarande
budgetår.
Härjämte ifrågasättes anslagets omföring till ordinarie, i vilken fråga
departementschefen gjort följande uttalande:
»Under nionde huvudtiteln finnas för närvarande såsom extra anslag upptagna
vissa anslag, vilka avses till bestridande av utgifter för främjande av
olika grenar av lanthushållningen enligt av riksdagen prövade grunder
och av Kungl. Maj:t utfärdade närmare bestämmelser. Med dessa anslag
tillgodoses ändamål, vilka för lanthushållningens främjande och utveckling
äro av synnerligen stor betydelse. Dessa anslag hava nu utgått under ett
flertal år och kunna, åtminstone så vitt angår eu del av ifrågavarande
4
Riksdagens skrivelse Nr 63.
verksamhetsgrenar, anses vara av konstant natur och till sina belopp mera
bestämda. Så synes mig förhållandet vara med nu omhandlade anslag till
kontrollföreningsverksamheten ävensom anslagen till befrämjande i allmänhet
av svinaveln, fåravelns befrämjande, biskötselns befrämjande samt befordrande
av inhemsk fröodling. Med hänsyn till den ställning nämnda
anslag sålunda intaga anser jag desamma böra från och med instundande
budgetår omföras till ordinarie, och kommer jag att vid behandlingen av
respektive utgiftsändamål göra framställning härom.»
Mot att anslaget till understöd åt kontrollföreningsverksamhet upptagas
med oförändrat belopp liar riksdagen intet att erinra. Riksdagen vill ock
på av departementschefen anförda skäl biträda, att detta liksom de övriga
härovan angivna anslagen omföras till ordinarie.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understöd åt kontrollföreningsverksamhet
uppfört i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av
65,000 kronor.
10:o) Avelscentra för nötboskap. Under punkt 44 har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för bestridande av kostnaderna för förnyad tävlan
för utseende av avelscentra för nötboskap anvisa för budgetåret 1927—1928
ett extra reservationsanslag av 21,700 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, som överensstämmer med den
av 1925 års riksdag utan erinran lämnade beräkningen av medelsbehovet
för tävlingarnas upprätthållande till och med budgetåret 1931-—1932, föranleder
icke någon riksdagens erinran. Riksdagen får alltså anmäla, att
riksdagen för bestridande av kostnaderna för förnyad tävlan för utseende av
avelscentra för nötboskap anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 21,700 kronor.
✓
ll:o) Befrämjande i allmänhet av svinaveln. Under punkt 47 har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till befrämjande i allmänhet av svinaveln
uppföra i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av 52,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts framställning innebär, att det hittills såsom extra
reservationsanslag anvisade anslaget för ändamålet skulle omföras till ordinarie.
Anslaget har beräknats efter en medelsåtgång av liksom för budgetåret
1926—1927 60,000 kronor och en påräknad reservation av 8,000 kronor.
Med hänvisning till vad riksdagen under punkt 9 anfört beträffande anslagets
omföring till ordinarie, får riksdagen anmäla, att riksdagen till befrämjande
i allmänhet av svinaveln uppfört i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag
av 52,000 kronor.
12:o) Avkastning,sbedömning rörande avelssvin. Under punkt 48 har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande av avkastningsbedömning
rörande avelssvin anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
anslag av 15,500 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 63.
o
Anslagsökningen å 1,500 kronor är föranledd av behovet att höja årsarvodet
för den vid Åstorp placerade försöksassistenten, till följd därav
att efter den 1926 genomförda löneregleringen vid centralanstalten dels tillfällig
löneförbättring bortfallit dels ock dyrtidstillägget utginge efter för
reglerade verk gällande grunder. Detta innebure emellertid ingen reel anslagsförhöjning
utan endast en ersättning för de medel, som tidigare utgått
från särskilt beviljade anslagsmedel.
Mot framställningen har riksdagen icke något att erinra, varför riksdagen
för anordnande av avkastningsbedömning rörande avelssvin anvisat för
budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 15,500 kronor.
13:o) Färavelus befrämjande. Under punkt 49 har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till fåravelns befrämjande uppföra i riksstaten ett
ordinarie reservationsanslag av 24,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts framställning innebär, att det hittills såsom extra
reservationsanslag anvisade anslaget för ändamålet skulle omföras till ordinarie.
Anslaget har beräknats efter en medelsåtgång av 30,000 kronor och
en påräknad reservation av 6,000 kronor.
Anslagsberäkningen föranleder icke någon riksdagens erinran. Med hänvisning
i övrigt till vad riksdagen under punkt 9 anfört beträffande anslagets
omföring till ordinarie, får riksdagen anmäla, att riksdagen till fåravelns
befrämjande uppfört i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av
24.000 kronor.
14:o) Fjäderfäavelns befrämjande. Under punkt 50 har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 19,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innefattar förslag om anvisande av ett i förhållande
till medelsanvisningen för ändamålet för innevarande budgetår med
2.000 kronor förhöjt belopp samt anslagets omföring från reservationsanslag
till obetecknat anslag. Såsom motiv för anslagsförböjningen har framhållits
behovet av anställande av en väl meriterad förste konsulent, för vars avlönande
i stället för förut beräknade 3,000 kronor skulle erfordras 5,000
kronor. För förändringen av anslagets natur har departementschefen framhållit,
att anslaget helt disponeras till statsunderstöd åt enskild förening,
vid vilket förhållande detsamma borde enligt gällande praxis uppföras såsom
obetecknat anslag.
Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran, varför riksdagen
till fjäderfäavelns befrämjande anvisat för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 19,000 kronor.
15:o) Biskötselns befrämjande. Under punkt 51 liar Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till biskötselns befrämjande uppföra i riksstaten ett
ordinarie reservationsanslag av 8,000 kronor.
6
Riksdagens skrivelse År 63.
Eders Kungl. Maj:ts framställning innefattar förslag om att det hittills
såsom extra reservationsanslag anvisade anslaget för ändamålet skulle omföras
till ordinarie. Anslaget har beräknats med hänsyn till en påräknad reservation
av omkring 3,000 kronor.
Mot anslagsberäkningen har riksdagen intet att erinra. Med hänvisning i
övrigt till vad riksdagen under punkt 9 anfört beträffande anslagets omföring
till ordinarie får riksdagen anmäla, att riksdagen till biskötselns
befrämjande uppfört i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av 8,000
kronor.
16:o) Allmänt anslag till hushållningssällskapen. Under punkt 60 bär
Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja det under titel allmänt
anslag till hushållningssällskapen uppförda ordinarie anslaget, nu 2,100,000
kronor, med 800,000 kronor till 2,900,000 kronor, att utgå enligt av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder.
Enligt beslut av 1913 års riksdag skulle i stället för den andel i brännvinsförsäljningsmedlen,
vilken tidigare tillkommit hushållningssällskapen, till
sällskapen från och med år 1915 utgå viss årlig ersättning, vilken av riksdagen
bestämdes till 2,100,000 kronor. I riksstaten för värjo budgetår har
därefter för ändamålet upptagits ett ordinarie anslag å nämnda belopp.
Enligt förordningen den 8 juni 1923 (nr 230) skall vid fördelningen av statsbidraget
så förfaras, att ett grundbelopp av 10,000 kronor tillföres varje
hushållningssällskap samt att därefter av anslagets återstod sex tiondelär
fördelas efter den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden inom
hushållningssällskapsområdena, tre tiondelar efter den övriga folkmängden
inom samma områden, dock att där stad inom hushållningssällskaps område
har mer än 10,000 invånare av överskjutande invånarantalet medräknas
allenast tjugu procent, samt en tiondel efter arealen av sällskapens
områden.
Utöver nämnda ordinarie anslag har riksdagen från och med 1920 såsom
extra anslag beviljat hushållningssällskapen bidrag. Detta extra anslag är
för innevarande budgetår uppfört med 682,000 kronor. Från och med 1925
fördelas det extra anslaget mellan sällskapen efter samma grunder, som
gälla för den del av det ordinarie anslaget, som ej utgör grund bidrag.
Med ifrågavarande tillfälliga anslag har, såsom jämväl uttalats i 1925
och 1926 års statsverkspropositioner, åsyftats att bereda hushållningssällskapen
ersättning för de kostnader, vilka direkt föranledas av den nya
organisationen. För dessa — avseende rese- och traktamentsersättning åt
lantbruksombud och ledamöter i förvaltningsutskott — beräknades tagas i
anspråk 150,000 kronor. Den övriga delen av avslaget eller 532,000 kronor
avsåges för uppehållande av sällskapens egentliga verksamhet.
Förhöjningen i anslagsbeloppet har av departementschefen motiverats sålunda:
»Ehuru
det ännu icke torde vara möjligt att slutgiltigt bedöma verkningarna
Riksdagens skrivelse Nr 63. ‘
av den genomförda omorganisation av hushållningssällskapen, synes eifarenheten
emellertid redan nu giva vid handen, att förändringarna medfört större
livlighet i sällskapens verksamhet. Denna utveckling bör så långt möjligt
understödjas av staten.
Med en vidgad verksamhet likasom genom de direkta utgifter, som följt
av omorganisationen, har emellertid för hushållningssällskapen uppkommit
ett ökat behov av medel. Därav följer större krav på bidrag från statens
sida. De skäl, som lantbruksstyrelsen och hushållningssällskapens ombud
anfört till stöd för en höjning av det för närvarande utgående statsunderstödet
till sällskapen, synas mig beaktansvärda, och vill jag fördenskull tillstyrka
en dylik ökning. Av statsfinansiella skäl synes det emellertid för
närvarande icke möjligt att härvid sträcka sig sa långt som föreslagits. En
höjning av den till hushållningssällskapen nu utgående summan av tillhopa
2.782.000 kronor till 2,900,000 kronor torde innebära en icke obetydlig bättring
i de rådande förhållandena.
I samband härmed vill jag föreslå, att det såsom tillfälligt anslag till
hushållningssällskapen hittills anvisade extra anslaget sammanslås med det
ordinarie anslaget. Sällskapens bidragsbehov är numera jämförelse\ is konstant,
och eu fast förhöjning av det nuvarande ordinarie anslaget är a\
rådande förhållanden påkallad. Såväl på grund härav som ock med hänsyn
därtill, att extra anslaget till sällskapen numera fördelas efter samma grunder
som gälla för den del av ordinarie anslaget, som ej utgör grundbidrag,
synes anledning att bibehålla en fördelning av bidragsbeloppen a t\ a anslag
ej vidare förefinnas.
I händelse av bifall till detta förslag bör jämväl för det ökade ordinarie
anslaget gälla den i ovannämnda kungörelse den 8 juni 1923 (nr 230)
bestämda grund för anslagets fördelning.»
I Eders Kungl. Ma.j:ts förevarande framställning framhålles, hurusom den
efter omorganisationen 1923 inträdda större livaktigheten i hushållningssällskapens
verksamhet ävensom de genom omorganisationen orsakade direkta
utgifter i väsentlig mån ökat sällskapens behov av understöd från statens
sida. Några delade meningar torde heller knappast råda därom, att staten
bär i möjligaste mån söka tillgodose detta behov. Då Eders Kungl. Maj:ts
förslag ej ger anledning till någon riksdagens erinran, får riksdagen anmäla,
att riksdagen höjt det under titel allmänt anslag till hushållningssällskapen
uppförda ordinarie anslaget, nu 2,100,000 kronor, med 800,000 kronor till
2.900.000 kronor att utgå enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkta grunder.
17:o) Sekreterare hos hushållningssällskapen. Med bifall till vad Eders
Kungl. Maj:t under punkt 61 föreslagit har riksdagen liksom för innevarande
budgetår såsom statsbidrag för kalenderåret 1927 till avlönande av sekreterare
hos hushållningssällskapen anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag
av 170,000 kronor.
8
Riksdagens skrivelse År 63.
18:o) Ordnad bokföring vid mindre .jordbruk m. m. Under punkt 63
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till åtgärder
för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk in. m. anvisa för
budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
Det nu äskade anslaget har beräknats efter ett medelsbehov, som med 6,400
kronor överstiger det för innevarande budgetår beräknade samt med iakttagande
av att någon reservation å anslaget icke torde vara påräknelig.
Departementschefen har till stöd för anslagsäskandet anfört följande:
»Det för budgetåret 1927—1928 såsom erforderligt uppskattade beloppet till
åtgärder för åstadkommande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk har
beräknats väsentligt högre än för innevarande budgetår. Såsom lantbruksstyrelsen
framhållit hänför sig ökningen i främsta rummet till en ytterligare
anslutning till de nu befintliga bokföringsbyråerna. Denna utveckling synes
ur allmänna synpunkter och med hänsyn till det ändamål ifrågavarande
anslag avser att tjäna betydelsefull. För min del är jag även beredd föreslå
ökat ekonomiskt stöd för verksamheten. Rådande statsekonomiska förhållanden
torde emellertid tvinga till viss återhållsamhet. Därest eu ökning av det
för närvarande till bokföringskostnader, bokföringsbyråernas driftkostnader
samt räkenskapsutdrag jämte dessas bearbetning och tryckning utgående
anslagsbeloppet, tillhopa 18,600 kronor, ökas med 5,200 kronor, synes därigenom
medgivas en icke oväsentlig utvidgning av verksamheten. Fördelningen
av sagda anslagssumma, 23,800 kronor, har därvid beräknats sålunda: bokföringskostnader
8,400 kronor, byråkostnader 1,200 kronor, räkenskapsutdrag,
8,400 kronor samt statistisk bearbetning och tryckning 5,800 kronor.
Det belopp å 1,200 kronor, varmed anslagsbeloppet till pågående produktionskostnadsundersökningar
föreslås höjt, är avsett för publicering under
budgetåret 1927—1928 av de resultat, som vunnits under de tre år undersökningarna
med utgången av löpande budgetår pågått. Då offentliggörande
av resultaten av ifrågavarande undersökningar måste anses såsom en förutsättning
för att det med dem avsedda syftet skall kunna vinnas och då den
föreslagna tiden för den första publiceringen synes mig lämplig med hänsyn
till att, enligt vad i ärendet uppgivits, under denna tid vissa undersökningar
angående jordbruksarbetenas effektivitet beräknas komma att slutföras,
finner jag sagda höjning i det för närvarande till 5,000 kronor beräknade
beloppet för undersökningarna väl motiverad.
Sammanlagt skulle sålunda det av mig föreslagna anslaget uppgå till
23,800 + 6,200 = 30,000 kronor.»
Av ovanstående framgår att den föreslagna anslagsökningen till ett belopp
av 2,350 kronor belöper på kostnaderna för upprättande av räkenskapsutdrag
samt dessas statistiska bearbetning och tryckning. Utan att vilja
ifrågasätta någon förändring i det härför nu beräknade beloppet vill riksdagen
uttala att då med hänsyn till det under alla förhållanden jämförelsevis
begränsade antal egendomar, varom här kan bliva fråga, de statistiska resultaten
näppeligen kunna erhålla någon mera allmängiltig betydelse, någon ut
-
9
Riksdagens skrivelse Rr 63.
vidgning av den statistiska bearbetningen utöver vad som avses med det nu
föreslagna beloppet i varje fall icke synes böra ske. Riksdagen, som i övrigt
icke finner förevarande framställning giva anledning till något särskilt yttrande,
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad
bokföring vid mindre jordbruk in. m. anvisat för budgetåret 1927—1928
ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
19:o) Jordbrukskonsulenter. Under punkt 64 bär Eders Ivungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1927 av högst 56
jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag
av 270,000 kronor.
Det för innevarande budgetår upptagna anslaget, vilket är avsett för avlönande
av 56 jordbrukskonsulenter, uppgår till 255,000 kronor.
Den höjning å 15,000 kronor å innevarande års anslag, som Eders Kungl.
Maj:ts förslag innebär, hänför sig till beräknade ytterligare ålderstillägg,
varför kostnaderna enligt gällande bestämmelser skola bestridas av statsmedel.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen såsom
bidrag till avlönande under 1927 av högst 56 jordbrukskonsulenter anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 270,000 kronor.
20:o) Vandringsrättare. Under punkt 65 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till avlönande under kalenderåret 1927 av
vandringsrättare anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av
114,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts framställning innebär, att medel skulle göras tillgängliga
för statsbidrag till avlönande under 1927 av ytterligare tre vandringsrättare
eller sålunda tillhopa 76, för vilket ändamål tarvas ökning av anslaget
med 4,500 kronor till 114,000 kronor. Härjämte föreslås anslaget, som nu
har natur av reservationsanslag, skola omföras till obetecknat anslag.
Med hänsyn till vandringsrättarinstitutionens stora betydelse för jordbruket
biträder riksdagen den begärda anslagsökningen och har icke heller
något att erinra mot anslagets omföring till obetecknat anslag.
Riksdagen har alltså såsom bidrag till avlönande under kalenderåret 1927
av vandringsrättare anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av
114,000 kronor.
21:o) Utbildningskurser för vandringsrättare. Under punkt 66 har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande under kalenderåret
1928 av utbildningskurser för vandringsrättare anvisa för budgetåret 1927
—1928 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.
Departementschefen har — under erinran att enligt gällande bestämmelser
såsom villkor för att kunna antagas till vandringsrättare fordras
bland annat att hava genomgått en därtill anordnad särskild utbildnings
-
10
Riksdagens skrivelse Nr 63.
kurs — i likhet med lantbruksstyrelsen ansett anslag till kurser av ifrågavarande
slag böra göras tillgängligt jämväl för 1927. Medelsbehovet bar
för två kurser beräknats till 3,400 kronor, varav 900 kronor kan täckas
av behållning å tidigare för ändamålet anvisade anslag. Departementschefen
har ansett att det liksom förut bör vara Kungl. Maj:t obetaget att,
om behovet så kräver, till dessa kurser anvisa fyllnadsanslag från andra
till Kungl. Maj:ts disposition stående medel.
Riksdagen, som biträder förslaget, bar för anordnande under kalenderåret
1928 av utbildningskurser för vandringsrättare anvisat för budgetåret 1927
—1928 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.
22:o) Täckdikningsförmän. Under punkt 67 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1927 av täckdikningsförmän
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 17,000 kronor.
Medelsbehovet för 1927 har beräknats till i likhet med för 1926 25,000
kronor. Med hänsyn till påräknad reservation av 8,000 kronor erfordras
emellertid nytt anslag med allenast 17,000 kronor.
Anslaget, som hittills uppförts såsom reservationsanslag, föreslås skola
omföras till obetecknat anslag.
Framställningen biträdes av riksdagen, som alltså såsom bidrag till avlönande
under 1927 av täckdikningsförmän anvisat för budgetåret 1927—
1928 ett extra anslag av 17,000 kronor.
23:o) Befordrande av inhemsk fröodling. Under punkt 79 bär Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till befordrande av inhemsk fröodling
uppföra i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av 16,000 kronor.
Anslaget har beräknats efter ett medelsbehov av såsom hittills 22,000
kronor och en påräknad reservation av 6,000 kronor, och föreslås detsamma
skola omföras till ordinarie.
Mot anslagsberäkningen har riksdagen intet att erinra. Under hänvisning
i övrigt till vad riksdagen under punkt 9 anfört beträffande anslagets omföring
till ordinarie, får riksdagen anmäla, att riksdagen till befordrande
av inhemsk fröodling uppfört i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av
16,000 kronor.
24:o) Sveriges pomologiska förening. Med bifall till vad Eders Kungl.
Maj:t under punkt 83 föreslagit har riksdagen liksom för innevarande budgetår
till understöd åt Sveriges pomologiska förening för dess verksamhet
under kalenderåret 1927 anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 12,000 kronor.
25:o) Befrämjande av linodling. Under punkt 84 liar Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att
11
Riksdagens skrivelse Nr 63.
a) till åtgärder under 1927 för befrämjande av linodling anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor;
b) medgiva att, där å statslån, som från lånefonden för mindre linberedningsanstalter
utlämnats av hushållningssällskap, uppkommit förlust, Kungl.
Maj:t må äga att, på framställning av hushållningssällskapet och efter prövning
av de i varje fall förekommande omständigheter, av fondens medel
anvisa hushållningssällskapet gottgörelse för den lidna förlusten med skäligt
belopp.
I vad framställningen avser anslag till linodlingens befrämjande innebär
densamma, att anslag skall utgå med oförändrat belopp.
Beträffande frågan om ersättning till vissa hushållningssällskap för förluster
å statslån, beviljade från lånefonden för mindre linberedningsanstalter,
framhålles i statsrådsprotokollet följande:
Omförmälda lånefond, som har till uppgift att underlätta anläggandet av
mindre linberedningsanstalter, har tillkommit genom beslut av 1919 års
lagtima riksdag. Såsom kapitalökning till fonden anvisades av samma riksdag
300,000 kronor. Någon ökning av fonden har sedermera icke ägt rum
och icke heller varit av behovet påkallad.
Lånerörelsen försiggår med hushållningssällskapen såsom låneförmedlare.
Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen gemensamt bevilja hushållningssällskapen
på ansökning statslån för att därav utlämna linberedningslån
till förening, bolag eller enskild för anläggande av mindre linberedningsanstalter
med inredning och utrustning. Låneräntan är 5 procent och lånetiden
17 år, därav de två första åren amorteringsfria. Vid utgången av vart
och ett av de därpå följande femton åren skall lån enligt 1924 års ändrade
bestämmelser återbetalas med lika annuitet. Statslånen utlämnas till hushållningssällskapen
mot sällskapens förskrivning därå. Någon föreskrift
rörande den säkerhet, som låneförmedlaren-hushållningssällskapet äger avfordra
sina låntagare, finnes icke. Förvaltningsbidrag utgår icke för låneförmedlingen,
och några bestämmelser rörande gottgörelse för av låneförmedlaren
genom förmedlingen gjorda förluster finnas icke heller.
Till Kungl. Maj:t hava av nedannämnda hushållningssällskap ingivits ansökningar
om avskrivning av följande lånebelopp, nämligen dels av ett don
29 december 1919 Kalmar läns norra hushållningssällskap beviljat statslån
å 25,000 kronor, vilket utlämnats såsom linberedningslån till Kalmar läns
linodlingsförening u. p. a., dels av ogulden del av ett Kopparbergs läns hushållningssällskap
samma dag beviljat statslån å 11,250 kronor, av
utlämnats linberedningslån å 10,000 kronor till Södra Dalarnas linberedningslörening
u. p. a. i Hedemora och 1,250 kronor till Rönndalens linskäkt i
Enviken, dels ock av återstående delen, 5,500 kronor, av ett Kristianstads
läns hushållningssällskap beviljat lån å 7,500 kronor, som numera innehaves
av föreningen Linslöjden, Kristianstads läns linodlingsiörening u. p. a.
Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i vad rör anslaget till linodlingens främjande
har riksdagen intet att erinra. Beträffande förslaget i övrigt håller jämväl
12
Riksdagens skrivelse Nr 63.
riksdagen före, att staten icke bör undandraga sig att i sin mån träda emellan
för att skydda hushållningssällskapen för förluster på grund av utlämnade linberedningslån.
Eders Kungl. Maj:ts förslag förutsätter för ersättnings utgående,
att förlusten varder vederbörligen konstaterad. Detta torde icke kunna ske
på annat sätt än genom vederbörande linbered ningsföretags försättande i
konkurs med i regel åtföljande driftsnedläggelse. En sådan utveckling av
iörhållandena finner riksdagen för sin del böra i möjligaste mån förekommas
icke minst i betraktande av att ifrågavarande företag tillkommit
med statens medverkan för att under en kritisk tid tillgodose det oundgängligaste
behovet av lin inom landet och att det ekonomiska trångmål,
vari vissa av dessa företag efter kristidens slut råkat, torde bero på omständigheter,
över vilka företagen icke kunnat råda. Riksdagen anser därför,
att med avseende å företag, som ännu icke trätt i likvidation, jämväl
andra vägar för tillgodoseende av ifrågavarande syfte böra undersökas. Sålunda
torde det icke vara uteslutet, att ett sådant företag genom viss av
Kungl. Maj:t medgiven avskrivning av erhållet lån skulle kunna beredas
möjlighet till driftens fortsatta uppehållande och därmed förhjälpas till att
infria sina därefter kvarstående förbindelser i förevarande avseende till vederbörande
hushållningssällskap. Riksdagen kan sålunda icke biträda Eders
Kungl.Maj:ts förslag sådant det nu föreligger, utan anser att frågan bör göras
till föremål för förnyad utredning, i samband med vilken hushållningssällskapen
böra beredas tillfälle yttra sig angående storleken av den eventuella avskrivning,
som skulle krävas lör ernående av det avsedda syftet. Ehuru
riksdagen, på grund av den ställning riksdagen sålunda funnit sig böra intaga
ii 11 Eders Kungl. Maj:ts förslag i huvudsaken, saknar anledning att närmare
ingå på frågan, kan riksdagen likväl icke underlåta uttala sina principiella
betänkligheter mot att för i förslaget angivet ändamål taga i anspråk lånefondens
medel.
Under åberopande av det anförda får riksdagen
a) anmäla att riksdagen till åtgärder under 1927 för befrämjande av linodling
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av
8,000 kronor;
b) anhålla om iörnyad utredning angående sättet för statens mellankomst
med avseende å de förluster, som kunna komma att åvila hushållningssällskapen
på grund av från lånefonden för mindre linberedningsanstalter utlämnade
lån samt om framläggande för riksdagen av det förslag i ämnet,
vartill utredningen kan föranleda.
26:o) Ogräsens bekämpande. Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under
Punkt 86 gjorda framställning har riksdagen för bekämpande av ogräs anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.
27:o) Understöd åt föreningar för jordbrukskredit. Under punkt 91 bär
Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till understöd åt föreningar för
Rilcsdagens skrivelse Nr 63. 13
jordbrukskredit anvisa för budgetåret 1927 -1928 ett extra förslagsanslag av
25,000 kronor.
I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, nämligen nr 67 i första
kammaren och nr 103 i andra kammaren, har hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att en statsgaranti av högst 1,000,000 kronor ställes för värjo
godkänd centralkassa för jordbrukskredit med tillägg av 200,000 kronor för
varje län utöver ett, varav centralkassans verksamhetsområde består, genom
att från riksgäldskontoret till riksbanken överlämnas statsobligationer till
härför erforderligt belopp under samma villkor, som gälla för de obligationer,
vilka förut för samma ändamål överlämnats.
I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag medgav 1915 åra riksdag
att för varje centralkassa för jordbrukskredit, som vunne godkännande från
det allmännas sida, svenska statens obligationer till ett värde av 100,000
kronor finge från riksgäldskontoret överlämnas till Sveriges riksbank att av
denna inneliavas såsom en gemensam pant för samtliga centralkassans förbindelser
med rätt för kassans fordringsägare att använda panten till täckande
av sina fordringar i den mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade,
som på grund av medlemmarnas i kassan ansvarighet för dessa förbindelser
kunde från dem uttaxeras därtill visade sig otillräckliga och under
vissa närmare angivna villkor.
Vidare har 1925 års riksdag med bifall till av Kungl. Maj:t framställt
förslag i ämnet medgivit, att från riksgäldskontoret finge till Sveriges riksbank
överlämnas svenska statens obligationer till ett belopp av 100,000 kronor att.
där jordbrukskassa eller centralkassa för jordbrukskredit i avseende å medlemmarnas
ansvar för kassans förbindelser beslutat nedsättning, som möjliggjorts
genom ändringar, vilka vidtagits i gällande bestämmelser angående
godkännande av dylik kassa från det allmännas sida, av riksbanken användas
till täckande av förlust som i följd av nedsättningen kunde hava
tillfogats någon, som, då beslutet därom registrerades, ägde fordran hos
kassan under vissa närmare angivna villkor.
Motionärerna framhålla, hurusom sedan 1915, då lagstiftning infördes om
jordbrukskassor och centralkassor för jordbrukskredit, centralkassornas rätt
till kreditgivning i väsentlig mån ökats eller från 75 kronor per hektar
odlad jord till 40 procent av taxerat jordbruksvärde med möjlighet till
viss ytterligare kredit, och befara motionärerna, att dessa centralkassor,
som endast med betydande svårigheter hittills kunnat anskaffa erforderligt
kapital, under de närmaste åren bliva urståndsätta att fylla
jordbrukskassornas anspråk på rörelsemedel. Dessa svårigheter stode enligt
motionärernas mening i samband med att för en större inlåning från allmänheten
fordrades vissa reela i siffror uttryckta värden såsom säkerhet för de
förbindelser kassorna utåt iklädde sig. Med hänsyn till den omfattning
ifrågavarande rörelse redan ägde kunde den ovanberörda statsgarantien icke
längre anses motsvara behovet. Motionärerna ifrågasätta därför en ökning
av statens garantibelopp till 1,000,000 kronor åt en var centralkassa, vartill
1 4
Riksdagens skrivelse Nr 63.
borde för varje sådan kassa, vars verksamhet omfattade mer än ett län,
komma ytterligare 200,000 kronor för varje överskjutande län. I samband
härmed erinras i motionerna om den av staten på sin tid för Sveriges allmänna
hypoteksbank och konungariket Sveriges statshypotekskassa lämnade
säkerhet för dessa institutioners förbindelser å 30,000,000 kronor för vardera
institutionen, vilken säkerhet beträffande sistnämnda institution 1918 höjts
till 50,000,000 kronor och till innevarande riksdag av Eders Kungl. Maj:t
föreslagits höjd till 80,000,000 kronor.
Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har riksdagen intet att
erinra.
Vad angår de väckta motionerna vill riksdagen anföra följande.
Då tillgodoseende på ett tillfredsställande sätt av behovet av erforderligt
rörelsekapital jämväl enligt riksdagens mening måste betraktas såsom en för
jordbruket mycket betydelsefull och viktig angelägenhet, finner riksdagen
motionernas syfte väl värt att beaktas. Givetvis kan riksdagen icke på grundvalen
allenast av vad motionerna innehålla bilda sig ett bestämt omdöme
om vilka åtgärder, som i händelse av förefintligt behov i förevarande avseende
lämpligen böra vidtagas liksom ej heller i vilken utsträckning statens
medverkan härför eventuellt bör tagas i anspråk. På grund av förevarande
frågas vikt och betydelse anser emellertid riksdagen — utan att taga ställning
till motionärernas förslag — att spörsmålet bör göras till föremål för
närmare utredning. Därvid torde jämväl andra tänkbara möjligheter till
vinnande av det i motionerna avsedda syfte lämpligen kunna övervägas.
Under åberopande av det anförda får riksdagen
1) anmäla, att riksdagen till understöd åt föreningar för jordbrukskredit
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor,
2) med anledning av motionerna 1:07 och IT: 103 anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning rörande behovet av åtgärder i
av motionerna avsett syfte samt, om utredningen skulle giva därtill anledning,
för riksdagen framlägga förslag i ämnet.
28:o) Jordbrukarungdomens förbund. Under punkt 92 har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens
förbund för främjande av dess verksamhet under kalenderåret 1927 anvisa för
budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 15,000 kronor, att utgå i den mån
förbundet visar sig hava från annat håll för ändamålet under 1927 mottagit
understöd å minst lika stort belopp.
Såsom bidrag till jordbrukarungdomens förbund för främjande av dess
verksamhet har under senare år anvisats medel av staten. För vartdera
av åren 1921 och 1922 utgjorde bidragets belopp 15,000 kronor och för
tiden därefter 10,000 kronor om året. Bidraget är för närvarande upptaget
såsom ett särskilt extra anslag samt utbetalas i mån förbundet visar sig
hava från annat håll för ändamålet mottagit understöd å minst lika stort
belopp.
Departementschefen har i ärendet anfört:
15
Riksdagens skrivelse Nr 63.
»Förbundets verksamhet synes mig vara synnerligen gagnerik för landets
jordbrukarungdom såsom ägnad att väcka dess allmänintresse samt särskilt
att vidga blicken för betydelsen av jordbrukarens yrke och för jordbrukets
produktionsmöjligheter. Anslag av statsmedel synes fördenskull fortfarande
böra beredas förbundet. Enär verksamheten under senare år avsevärt vuxit
i omfattning — vilket givetvis för centralledningens vidkommande kräver
större kostnader — anser jag en ökning av statsbidraget motiverad, och har
jag intet att erinra emot att, i överensstämmelse med vad lantbruksstyrelsen
föreslagit, bidraget för budgetåret 1927—1928 bestämmes till 15,000
kronor.»
Riksdagen har i enlighet med Eders Kung!. Maj:ts förslag såsom statsbidrag
till jordbrukarungdomens förbund för främjande av dess verksamhet
under kalenderåret 1927 anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 15,000 kronor, att utgå i den mån förbundet visar sig hava från annat
håll för ändamålet under 1927 mottagit understöd å minst lika stort belopp.
29:o) Landsbygdens elektrifiering. Under punkt 93 har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för främjande under kalenderåret 1927 av en planmässig
organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 75,000 kronor.
Under åberopande av jordbruksutskottets, av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 11 punkt 29 får riksdagen anmäla, att riksdagen för
främjande under kalenderåret 1927 av en planmässig organisation och utveckling
av landsbygdens elektrifiering anvisat för budgetåret 1927 1928
ett extra anslag av 75,000 kronor.
30:o) Statsbidrag till hushållningssällskap för jordförmedlingsverksainhet.
Vid 1923 års riksdag (prop. nr 144) anvisades för första gången anslag
för utlämnande av statsbidrag till hushållningssällskap för jordförmedlingsverksamhet.
För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag
av 60,000 kronor. Bestämmelser om anslagets användning hava meddelats
i kungörelse den 25 maj 1923 (ur 129).
Departementschefen ifrågasätter i statsrådsprotokollet sådan omläggning
av ordningen för beviljande och utbetalande av här avsett statsbidrag, att
beviljandet av statsbidrag för år 1928 och därefter framflyttas från årets
början till efter utgången av det kalenderår, för vilket bidraget avses skola
utgå.
Med hänsyn till den föreslagna förändrade ordningen för statsbidragets
utbetalande är enligt statsrådsprotokollet anvisande av nytt anslag för budgetåret
1927—1928 icke erforderligt.
Riksdagen har intet att erinra mot vad sålunda ifrågasatts.
31:o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna. Under punkt 101 har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget
till fiskets befrämjande i de särskilda orterna, nu 60,000 kronor, med 18,500
kronor till 78,500 kronor.
16
Riksdagens skrivelse Nr 63.
Framställningen liar motiverats med, att anslaget, vilket med hänsyn till
uppkommen behållning kunnat för innevarande budgetår begränsas till 60,000
kronor, ånyo bör uppföras med hela beloppet.
Riksdagen har höjt ordinarie reservationsanslaget till fiskets befrämjande i
de särskilda orterna, nu 60,000 kronor, med 18,500 kronor till 78,500 kronor.
32:o) Bevakniugsfartygs stationerande vid rikets kuster. Under punkt
107 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för stationerande under
vintermånaderna 1927—1928 av bevakningsfartyg vid rikets kuster för åstadkommande
av ordning och skydd vid fiskets bedrivande anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor.
Medelsbehovet har för instundande budgetår beräknats till 39,000 kronor.
Ökningen i förhållande till medelsbehovet för innevarande budgetår med
1,500 kronor hänför sig till förslag om anställande ombord å kanonbåten
Svensksund under dess ifrågavarande expeditioner av en erfaren fiskare för
utförande av sillrekognosceringar samt överbringande av resultatet av dessa
till allmänheten, varigenom expeditionerna skulle bliva på ett effektivare
sätt utnyttjade för sitt ändamål.
Med hänsyn till påräknad reservation av 12,000 kronor kan anslagsanvisningen
begränsas till 27,000 kronor.
Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit har riksdagen för stationerande
under vintermånaderna 1927—1928 av bevakningsfartyg vid rikets
kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets bedrivande
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 27,000
kronor.
33:o) Skogshushållning i allmänhet. Under punkt 115 har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning
i allmänhet, nu 15,500 kronor med 5,100 kronor till 20,600 kronor.
Ökningen av anslaget påkallas av att någon reservation såsom för innevarande
budgetår icke är att påräkna.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen höjt
ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning i allmänhet, nu 15,500
kronor med 5,100 kronor till 20,600 kronor.
34:o) Lautmäteriundervisningen. Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under
punkt 127 gjorda framställning har riksdagen till lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 49,500 kronor.
Stockholm den 15 mars 1927.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 192