Riksdagens skrivelse Nr 255.

13

Nr 255.

Godkänd av första kammaren den 2 juni 1927.
Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående ändringar i visst syfte

i folkskolans undervisningsplan.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.)
(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.)

Till Konungen.

Inom riksdagen har gjorts framställning, att utredning måtte verkställas,
om vilka ändringar i folkskolans undervisningsplan, som vore nödvändiga, för
att den tvååriga fortsättningsskolans kurser skulle kunna inhämtas under ett
sjunde skolår.

I den ordning, 46 § riksdagsordningen stadgar, har vederbörande utskott
inhämtat yttrande över motionen från skolöverstyrelsen.

I den mån syftet med förevarande motion är att inom samhällen med en
sexårig A-skola på frivillighetens väg främja utvecklingen av ett sjunde obligatoriskt
skolår, finner riksdagen det i hög grad beaktansvärt. Otvivelaktigt
skulle en omläggning av det sjunde skolåret i mera praktisk riktning, än vad
fallet är enligt 1919 års undervisningsplan, vara ägnad att främja en sådan
utveckling. Önskemål i detta hänseende framträdde redan vid undervisningsplanens
utfärdande, vilket framgår av såväl föredragande departementschefens
yttrande till statsrådsprotokollet som den överarbetning av folkskolöverstyrelsens
förslag till undervisningsplan, vilken före dess definitiva utfärdande ägde
rum inom ecklesiastikdepartementet och vilken överarbetning berörde jämväl
kursplanerna för det sjunde skolåret. Likartade krav hava gång efter annan
framställts såväl vid lärarmöten som i den offentliga diskussionen i övrigt. Senast
har, enligt vad riksdagen inhämtat, till skolöverstyrelsen inlämnats en
framställning i ärendet från centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening,
däri, bland annat, hemställes, att åtgärder måtte vidtagas för
åstadkommande av sådana ändringar i undervisningsplanens bestämmelser rörade
den sjuåriga folkskolan, att kursplanerna bliva desamma som för sexårig

14

Riksdagens skrivelse Nr 255.

folkskola och att det sjunde årets kursplaner komma att upptaga nytt lärostoff,
bland annat för en praktiskt betonad linje.

Till de önskemål, som i här berörda hänseenden framställts i motionen, ansluter
sig jämväl riksdagen. Att bland de nya kursmoment, som vid en omläggning
av det sjunde skolåret borde tillkomma, framför allt böra ingå sådana,
som äga särskild betydelse för det praktiska och medborgerliga livet, finner
riksdagen självfallet. Sålunda delar riksdagen motionärernas mening, att de i
fortsättningsskolornas kurs ingående ämnena — framför allt medborgarkunskap
samt en på det praktiska livets förhållanden inriktad undervisning i modersmålet
— böra inarbetas i det sjunde årets kursplan. Likaledes håller riksdagen
före, att olika typer av kursplaner böra uppgöras. Med den rika skiftning,
vårt samhällsliv numera erbjuder, bör folkskolan i sin sjunde klass, likaväl
som fortsättningsskolan, lämna utrymme för olika bildningslinjer, såväl
de på det praktiska arbetet mera inriktade som sådana av övervägande allmänbildande
natur. Skoldistrikten böra beredas frihet att välja mellan olika typer
av kursplaner, och jämväl i övrigt böra möjligheter till jämkningar med avseende
på såväl kurs- som timplaner hållas öppna.

Vad därefter vidkommer frågan, huruvida ett sjunde skolår bör befria från
all fortsättningsskolplikt, kunna meningarna vara mera delade. Å ena sidan
synes man kunna antaga, att införandet av en sådan föreskrift kan komma att i
åtskilliga samhällen, som nu hava endast sexårig A-skola, främja upprättandet
av en sjuårig folkskola. Men å andra sidan måste uppmärksamhet ägnas åt
spörsmålet, om vilket inflytande en föreskrift av nyss angivet innehåll kan
komma att utöva på skolförhållandena i de skoldistrikt, som redan inrättat
obligatorisk sjuårig folkskola jämte ett- eller tvåårig fortsättningsskola. Vidare
måste övervägas, hur ett sådant beslut kan komma att inverka på skolor av andra
typer än de i motionen berörda A-skolorna.

Riksdagen har vid ett övervägande av motionen i denna del stannat vid att
icke på frågans nuvarande ståndpunkt taga bestämd ställning till förslaget om
att genomgång av en obligatorisk sjuårig folkskola skulle befria från all fortsättningsskolplikt.
Detta spörsmål synes emellertid förtjäna att komma under
närmare bedömande i samband med den utredning, som riksdagen finner sig
böra förorda beträffande sjunde folkskolårets omläggning. Ävenledes synes
en inom vederbörande utskott framkommen tanke, att i samband med inrättande
av en sjuårig folkskola den ettåriga fortsättningsskolan till tiden förlädes i
omedelbar anslutning till det sista skolåret, förtjäna ett mera ingående övervägande.
Frågan om åtgärder för att förhindra en försämring av skolväsendet,
där man redan infört ett obligatoriskt sjunde skolår jämte ett- eller tvåårig
fortsättningsskola, synes också i detta sammanhang böra beaktas.

Med åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders
Kungl. Maj :t täcktes taga under omprövning, huruvida sådana ändringar böra

Riksdagens skrivelse Nr 255.

15

vidtagas i folkskolans undervisningsplan, att det sjunde skolårets kursplan
kommer att inrymma jämväl den kurs, som nu tillhör den tvååriga fortsättningsskolans
undervisning.

Stockholm den 2 juni 1927.

Med undersåtlig vördnad.