Riksdagens skrivelse Nr 244.

11

Nr 244.

Godkänd av första kammaren den 31 maj 1927.

Godkänd av andra kammaren den 31 maj 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg
under ecklesiastikåret 1927—1928 åt dels
kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat
samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie
präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.

(Statsutskottets utlåtande nr 123.)

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 11 februari 1927 dagtecknad proposition,
nr 142, bär Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att godkänna de av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll
förordade allmänna grunderna för beviljande av dyrtidstillägg
under ecklesiastikåret 1927 —1928 till de prästmän, som finnas omförmälda
i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd
åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster
och innehavare av prästerliga emeritilöner, i lagen den 19 november 1920
(nr 844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar samt i lagen den 21
november 1925 (nr 455) angående särskilda lönetillägg (ödebygdstillägg)
vid vissa prästerliga befattningar inom Härnösands och Luleå stift.

I likhet med vad tidigare varit fallet, har beträffande det till prästerna
under ecklesiastikåret 1927—1928 utgående dyrtidstillägget såsom allmän
regel ansetts böra gälla, att de grunder, som kunna komma att fastställas
för utmätande av statstjänstemännens dyrtidstillägg för motsvarande tidrymd,
böra i tillämpliga delar vara normerande jämväl för prästernas
tillägg.

Eders Kungl. Maj:t har nu i avseende på dyrtidstillägg för budgetåret
1927 —1928, med frångående av systemet med glidande skala, utgått från
ett fixt indextal av 168 såsom bestämmande för dyrtidstilläggens storlek
för hela budgetåret. I följd härav skulle i dyrtidstilläggskungörelserna utsättas

12

Riksdagens skrivelse Nr 244.

fasta procenttal, som skulle utgöra, för befattningshavare i statens tjänst
med oreglerade löner 34 och för f. d. befattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer 18.

Prästernas dyrtidstillägg är så avvägt, att procenttalet för dyrtidstillägget
beräknas ligga tre enheter under procenttalet för det tillägg, som samtidigt
utgår till statstjänstemän med oreglerade löner. Då prästernas dyrtidstillägg
för innevarande ecklesiastikår utgår efter 34 procent, skulle alltså
enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag deras dyrtidstillägg för ecklesiastikåret
1927 —1928 böra nedsättas till 31 procent. Något stadgande därom att
bestämmelsen skall gälla endast tills vidare och intill dess Eders Kungl.
Maj:t annorlunda förordnar skulle ej vidare behöva förekomma.

Eders Kungl. Maj:ts förslag angående dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst har numera i allt väsentligt av riksdagen bifallits (riksdagens
skrivelse nr 179). Därvid har dock den ändringen vidtagits, att
det tal, som skulle anses motsvara levnadskostnadsökningen, skulle fastställas,
icke såsom Eders Kungl. Maj:t föreslagit för helt budgetår, utan
såsom hittills kvartalsvis. Med hänsyn härtill torde, i likhet med vad
som gäller beträffande dyrtidstilläggen för ecklesiastikåret 1926—1927 åt
innehavare av prästerliga tjänster, Eders Kungl. Maj:t böra erhålla bemyndigande
att, därest det tal för levnadskostnadsökningen, i förhållande
vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg utgår, blir föremål för ändring,
förordna, att det till de i tjänst varande prästmännen utgående dyrtidstillägget
skall undergå skälig jämkning.

Som en konsekvens av de nya bestämmelserna i fråga om tjänstår och
nådår framlägger Eders Kungl. Maj:t vidare förslag till grunder för ändrade
bestämmelser om dyrtidstillägg under det nya vakansår, som tillerkänts
prästerskapets änke- och pupillkassa, innebärande bland annat rätt
för kassan att jämväl uppbära dyrtidstillägg vid vederbörande prästerliga
befattning.

Häremot har riksdagen intet att erinra.

För att i möjligaste mån jämställa innehavare av prästerliga emeritilöner
med pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst i motsvarande
pensionsläge har man tilldelat innehavarna av emeritilöner under
en viss storlek, förutom dyrtidstillägg och barntillägg, jämväl ett s. k. fast
tillägg, så avpassat att det motsvarade statspensionärernas pensionstillägg
med därå belöpande dyrtidstillägg. Genom denna anordning voro innehavarna
av prästerliga emeritilöner i avseende å dyrtidstillägg likställda
med statens f. d. befattningshavare med icke reglerade pensioner, till vilka
senare dyrtidstillägget utgick efter en högre procent än till f. d. befattningshavare
med nyreglerade pensioner. Enligt kungörelsen den 18 juni
1925 (nr 275), utfärdad i överensstämmelse med riksdagens beslut, försvann
denna skillnad i dyrtidstilläggens belopp för statens pensionärer
från och med budgetåret 1925—1926; pensionerade f. d. statstjänstemän
m. 11. erhöllo därefter dyrtidstillägg efter reducerade grunder enligt de

13

• Biksdagens skrivelse Nr 244.

för pensionärer med reglerade pensioner gällande bestämmelser. I samband
därmed undergingo de icke reglerade pensionerna, frånsett de ytterligare
förmåner, som skulle tillkomma vissa f. d. befattningshavare i statens
tjänst, viss förhöjning, motsvarande minskningen i dyrtidstillägget. En
motsvarande reglering av emeritilönerna har numera beslutats.

Eders Kungl. Maj:t framlägger nu förslag till ändrade grunder för dyrtidstillägg
åt innehavare av prästerliga emeritilöner, vilka grunder ansluta
sig till de i sådant hänseende för f. d. befattningshavare i statens tjänst
numera gällande bestämmelser.

Vad från Eders Kungl. Maj:ts sida i denna fråga anförts, har icke
givit riksdagen anledning till erinran.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet, lämnar kyrkofonden tillgång till
bestridande av de utgifter, som betingas av Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot förslaget,
får anmäla, att riksdagen

dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 11 februari 1927 förordade allmänna grunderna för
beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1927 —1928 till de
prästmän, som finnas omförmälda i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724)
angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa
extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga emeritilöner, i lagen
den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar
samt i lagen den 21 november 1925 (nr 455) angående särskilda
lönetillägg (ödebygdstillägg) vid vissa prästerliga befattningar inom Härnösands
och Luleå stift;

dels ock bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att, därest det tal för levnadskostnadsökningen,
i förhållande vartill statstjänstemännens dyrtidstillägg
utgår, blir föremål för ändring, förordna, att det till de i tjänst varande
prästmännen utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig jämkning.

Stockholm den 31 maj 1927.

Med undersåtlig vördnad.