Riksdagens skrivelse Nr 209.
9
Nr 209.
Godkänd av första kammaren den 19 maj 1927.
Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1927.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående godkännande av tullverkets utgiftsstater
för budgetåret 1927—1928 m. m. jämte en i ämnet väckt
motion.
(Statsutskottets utlåtande nr 105.)
Till Konungen.
Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för hudgetåret 1927—1928 har
Eders Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna det ordinarie förslagsanslaget
till tullverket till 15,750,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 28
januari 1927 dagtecknad proposition, nr 70, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen
dels besluta, att antalet ordinarie befattningar jämte de för vederbörande
befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas i enlighet med vad
av departementschefen förordats,
dels för budgetåret 1927—1928 för tullverket godkänna följande
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
............................................................. kr. 518,800
Arvode till tullverkets ombudsman ............... » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. in., förslagsanslag....................... » 166,000
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsanslag ................................................ * 37,100
10
Riksdagens skrivelse Nr 209.
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
........................................................... kr. 10,123,400
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............ » 140,000
Arvoden till två laboratorieföreståndare å
högst 1,000 respektive 500 kronor, för år
räknat ...................................................... kr. 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m„ förslagsanslag....................... » 2,082,000 kr. 13,070,800
B. Indragning sstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ..................... kr. 27,550.
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag
........................................................ kr. 625,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och
barn, förslagsanslag ................................... » 25,000
Hottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar av avlöning
vid vakanta tjänster .................................... » 13,000 kr. 663,000.
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag.
....................................................... kr. 47,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsanslag.................................. » 220,000
Hemliga utgifter.............................................. kr. 4,000
Övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,716,250 kr. 1,987,550
Summa förslagsanslag kr. 15,748,900,
dels i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för tullverket till
ett mot statens slutsumma svarande belopp av 15,748,900 kronor, att direkt
utgå av tullmedel,
dels ock förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie
stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja
övergå på den nya staten, må under budgetåret 1927—1928 komma i
åtnjutande av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Kungl. Maj:t, efter
förslag av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till den
tjänstgöring, som må komma att krävas av vederbörande, eller Kungl.
Maj:t eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall till högre belopp för
år räknat än som genom kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 444) angående
tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år 1922 blivit bestämt.
Riksdagens skrivelse Nr 209. 11
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har
riksdagen till behandling förehaft, bland annat, en inom riksdagen väckt
motion (II: 282), vari yrkats, att riksdagen i skrivelse till Eders Kungl.
Maj:t ville begära utredning och förslag till 1928 års riksdag angående de
grunder, enligt vilka tullstationen i Neder-Kalix kunde tillerkännas tullnederlags-
och förtullningsrätt, samt att riksdagen i avvaktan på denna utredning
ville avslå Eders Kungl. Ma.j:ts förslag i förevarande proposition, i
vad densamma avser förändring av tullstationen från fast till tillfällig
station.
Eders Kungl. Mai ds i förevarande proposition framlagda förslag i fråga
om avlöningsstaten för generaltullstyrelsen grundar sig, enligt vad statsrådsprotokollet
utvisar, på ett av 1926 års besparingssakkunniga avgivet betänkande
angående personalindragningar i styrelsen in. m. Förslaget utgör
alltså ett led i den inom statsförvaltningen under senaste åren bedrivna
besparingsverksamheten.
Då riksdagen förehaft Eders Kungl. Maj ds ifrågavarande förslag till
prövning, har riksdagen till behandling upptagit de särskilda frågorna i
den ordning, vari de i propositionen angivits.
Vidkommande då först den i propositionen upptagna frågan om minskning
av antalet byråer i generaltullstyrelsen liava — såsom av propositionen
framgår — besparingssakkunniga på anförda skäl funnit sig icke nu böra
taga slutlig ståndpunkt till detta spörsmål och departementschefen bar ävenledes
ansett, att ett uppskov med frågan är av omständigheterna påkallat.
Jämväl riksdagen ansluter sig till denna mening, då enligt riksdagens åsikt
de härför anförda skälen måste anses äga giltighet. Riksdagen förutsätter
emellertid, att frågan upptages till förnyat övervägande och underställes
riksdagens prövning, så snart vakans uppstår å någon av byråchefstjänsterna
i styrelsen.
I fråga om kanslibyråns personal innebär det föreliggande förslaget dels
uppflyttning av sekreterartjänsten å byrån från lönegraden B 24 till lönegraden
B 26, dels nedflyttning av registratorstjänsten från lönegraden B 21
till lönegraden B 14, dels ock indragning av en kammarskrivartjänst. Beträffande
förslaget i förstnämnda hänseende kommer riksdagen att längre
fram i denna skrivelse angiva sin ståndpunkt. Vad förslaget i övrigt beträffar,
har riksdagen icke funnit skäl till erinran mot detsamma. Vidkommande
särskilt frågan om registratorstjänstens placering i lönegrad har riksdagen,
med beaktande av de göromål, som påvila innehavaren av tjänsten
i fråga, och med hänsyn tagen till att riksdagen godkänt Eders Kungl.
Maj:ts förslag om registratorsbefattningarnas i departementen placering i
lönegraden B 15, i likhet med departementschefen ansett tillfyllest, att denna
tjänst hänföres till lönegraden B 14.
Vad härefter personalbyrån angår, består den ordinarie personalen å denna
Generaltull
styrelsen.
12
Riksdagens skrivelse Nr 209.
byrå av — förutom byråchefen — en byråinspektör, en kammarskrivare,
ett kanslibiträde och ett skrivbiträde. Härjämte tjänstgör å byrån, enligt
vad av propositionen framgår, ännu en ordinarie kammarskrivare med lön
från lokalförvaltningens stat.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts, på besparingssakkunnigas betänkande grundade
förslag har någon förändring i avseende å denna personals sammansättning
och placering i lönehänseende icke ifrågasatts.
Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om arbetskrafterna å nu ifrågavarande
byrå har icke heller givit riksdagen anledning till erinran.
I fråga om kameralbyrån innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag dels genomförandet
av viss ändrad arbetsfördelning mellan personalen å byrån, varigenom
en revisorstjänst skulle kunna indragas, dels utbyte av en sådan
tjänst mot en notariebefattning, dels ock inrättande av en kanslibiträdestjänst
med tjänstgöring å det under kameralbyrån lydande centralförrådet,
i samband varmed den nu å förrådet tjänstgörande tulluppsyningsmannen
skulle återgå till tjänstgöring vid lokalförvaltningen.
Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda i överensstämmelse med de besparingssakkunniga
föreslagit i fråga om personalsammansättningen å
kameralbyrån, har riksdagen funnit sig böra bifalla.
Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om den å revisionsbyrån tjänstgörande
personalen, vilket förslag icke innebär någon ändring i fråga om den nuvarande
personalsammansättningen, har ej heller föranlett till erinran
från riksdagens sida. Beträffande förslaget om uppflyttning från lönegraden
B 24 till lönegraden B 26 av sekreterarbefattningen å byrån kommer
riksdagen att senare i denna skrivelse yttra sig.
Riksdagen övergår härefter till att angiva sin ställning till Eders Kungl.
Maj:ts förslag i fråga om revisionsbyråns revisionsavdelning.
Såsom propositionen utvisar, hava besparingssakkunniga föreslagit, att revisionsavdelningens
granskningsverksamhet, som för närvarande är i princip
avsedd att innefatta en fullständig detaljgranskning av tullverkets räkenskaper
i alla delar, skulle omläggas till ett system med allenast stickprovsgranskning
och ordnas så, att ett avsnitt av varje tullkammares
räkenskaper minst en gång om året komme att undergå en ingående
granskning. I den mån granskningsresultatet beträffande viss tullkammare
därtill gåve anledning, skulle emellertid revisionen kunna utsträckas, så
att tullkammarens räkenskaper under en längre tidsperiod underkastades
en noggrann kontroll i de delar, i vilka anledning till anmärkning förekommit.
Departementschefen har emellertid, med hänsyn till att ett införande
av det nya granskningssystemet icke måtte ske på bekostnad av
kontrollens effektivitet, i likhet med riksräkenskapsverket ansett, att stickprovsgranskningen
borde tillämpas blott i fråga om räkenskapsmaterial,
som förut, d. v. s. vid vederbörande lokala tullförvaltning, undergått en
fullständig och i övrigt tillfredsställande kontroll. I de fall, där så ej
kunde ske, borde enligt departementschefens mening, den av revisionsav
-
Riksdagens skrivelse Nr 209.
13
delningen verkställda granskningen såsom hittills omfatta tullförvaltnings
räkenskapsmaterial i dess helhet.
Med hänsyn särskilt till önskvärdheten av att revisionskostnaderna, så
långt möjligt är, begränsas, har riksdagen i likhet med departementschefen
ansett sig icke böra ställa sig avvisande mot en övergång från nu
gällande granskningssystem till en på metodiska stickprov grundad kontroll.
Såsom departementschefen påpekat, må givetvis dock icke införandet
av det nya granskningssystemet ske på bekostnad av kontrollens
effektivitet. Detta synes ej heller bliva fallet vid bifall till vad Eders
Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit och har riksdagen alltså funnit sig böra
bifalla detta förslag. Vad angår Eders Kungl. Maj-.ts förslag i fråga om
personalsammansättningen å avdelningen i fråga, har detsamma icke givit
riksdagen anledning till erinran.
Vidkommande härefter revisionsbyråns statistiska avdelning hava de
sakkunniga för nedbringande av personalkostnaderna å avdelningen ifrågasatt,
huruvida icke det kostsamma extraheringsarbete, som föregår handelsstatistikens
sammanställning och som nu utföres centralt å avdelningen
ifråga, skulle kunna överflyttas till de lokala tullförvaltningarna, i sammanhang
varmed vissa förenklingar i arbetsmetoderna skulle å avdelningen
genomföras. Departementschefen har emellertid med tagen hänsyn
till de synpunkter, som under frågans remissbehandling framförts, icke
funnit tillrådligt att skrida till en så genomgripande omläggning av
grunderna för det viktiga handelsstatistiska arbetet, som det av besparingssakkunniga
framlagda förslaget innebure, utan att dessförinnan den ifrågasatta
nya ordningen blivit mera ingående, än vad hittills varit möjligt,
i praktiken prövad. Då det först genom en dylik prövning torde vara
möjligt att konstatera, huruvida de på vissa håll befarade olägenheterna
av decentraliseringen skola kunna undvikas och särskilt i vad mån de
kostnadsminskningar i avseende å statistiska avdelningen, som skulle
bliva följden av omläggningen, komma att motvägas av oundgängliga
utgiftsökningar vid tullförvaltningarna, har riksdagen i likhet med departementschefen
kommit till den övertygelsen, att i avvaktan på sagda prövning
den nuvarande organisationen bör tillsvidare bibehållas. På sätt
departementschefen framhållit, torde under mellantiden ingående försök
till utrönande av det föreslagna systemets ändamålsenlighet böra företagas,
varvid ock även andra möjligheter till arbetets förenkling och förbilligande
böra komma under omprövning.
Vad vidare angår den å tullbehandlingsbyrån tjänstgörande personalen,
har Eders Kungl. Maj:t — i överensstämmelse med vad besparingssakkunniga
ifrågasatt —- föreslagit utbyte av två byråinspektörstjänster (lönegraden
B 24) mot kontrollörsbefattningar i lönegraden B 21. Mot förslaget härutinnan
har riksdagen icke haft något att erinra. Till förslaget om uppflyttning
från lönegraden B 24 till lönegraden B 26 av föreståndaren för det
till byrån hörande huvudlaboratoriet återkommer riksdagen senare.
14
Riksdagens skrivelse Nr 209.
Tullstaten.
Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om den för tjänstgöring hos
kustbevakningsinspektören erforderliga personalen samt beträffande styrelsens
vaktpersonal har icke heller föranlett erinran från riksdagens sida.
Såsom förut antytts, har Eders Kungl. Maj:t i den föreliggande propositionen
föreslagit, att de båda sekreterartjänsterna hos styrelsen samt den
byråinspektörstjänst å styrelsens tullbehandlingsbyrå, vars innehavare vore
föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium, måtte uppflyttas från
lönegraden B 24 till lönegraden B 26. Enligt vad av statsrådsprotokollet
framgår, har allmänna civilförvaltningens lönenämnd tillstyrkt uppflyttning
av de båda förstnämnda befattningarna samt förklarat sig ej heller
vilja motsätta sig, att jämväl byråinspektörstjänsten uppflyttades i lönegrad.
Även besparingssakkunniga hava tillstyrkt förslaget härutinnan.
Då riksdagen ock för sin del kommit till den uppfattningen, att var och
en av dessa befattningar måste anses uppfylla villkoren för en placering
i den lönegrad, varom fråga är, har riksdagen jämväl i nu berörda hänseende
funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Såsom villkor för ifrågavarande byråinspektörsbefattnings uppflyttning i
lönegrad bar departementschefen, i överensstämmelse med allmänna civilförvaltningens
lönenämnd, ifrågasatt, att tillträdet till befattningen skulle
göras beroende av viss förvärvad vetenskaplig högskoleutbildning, dock att
en föreskrift härutinnan icke skulle utgöra binder för den nuvarande
laboratorieföreståndaren att innebava befattningen även efter densammas
uppflyttning i högre lönegrad. Ett dylikt villkor för befattningens erhållande
synes emellertid icke böra oavvisligen stadgas, utan anser riksdagen, att
tillträde till befattningen även må böra stå öppen för den, som på grund
av praktik och tillräckliga kunskaper i varukännedom och kemi kan anses
hava förvärvat sig den för befattningens erhållande nödiga kompetensen.
Vad slutligen angår de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna
för övergång till den nya personalstaten för generaltullstyrelsen samt beräkningen
av de i styrelsens stat ingående anslagsposterna, hava förslagen härutinnan
icke givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen övergår härefter till att angiva sin ståndpunkt till de av Eders
Kungl. Maj:t i fråga om tullverkets lokalförvaltning framlagda särskilda
förslagen.
I propositionen har härvid först till behandling upptagits frågan om indragning
eller förändring av vissa tullkamrar och tullstationer. Eders Kungl.
Maj:ts förslag utmynnar i dels indragning av tullstationen i Neder-Kalix i
dess nuvarande form och stationens förvandling till tillfällig station, öppen
allenast under seglationstiden, dels indragning av tullstationerna i Figeholm,
Katthammarsvik, Ljugarn och Eone, dels ock under vissa angivna villkor
uppehållande på statsverkets bekostnad under seglationstiden från och med
år 1927 och så länge sådant finnes erforderligt av en tullstation å Seskarö.
Vad Eders Kungl. Maj:ts nu nämnda förslag beträffar, har i motionen 11:282
Riksdagens skrivelse Nr 209.
15
hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Eders Kungi. Maj:t begära utredning
och förslag till 1928 års riksdag angående de grunder, enligt vilka tullstationen
i Neder-Kalix kunde tillerkännas tullnederlags- och förtullningsrätt
samt att riksdagen i avvaktan på denna utredning ville avslå Eders Kungl.
Maj:ts proposition, i vad densamma avser förändring av tullstationen från
fast till tillfällig station.
De av Eders Kungl. Maj:t i nu angivna hänseenden framlagda förslagen
hava icke givit riksdagen anledning till erinran i annan mån än att riksdagen,
med hänsyn till vad i nyssberörda motion anförts och riksdagens
vederbörande utskott i övrigt under hand inhämtat, funnit sig för närvarande
icke kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, att tullstationen i Neder-Kalix
endast skulle hållas öppen under seglationstiden. Innan slutlig ståndpunkt tages
till denna fråga, synes det riksdagen önskvärt, att en förnyad utredning av
frågan genom generaltullstyrelsens försorg kommer till stånd. Riksdagen
förutsätter, att de önskemål och synpunkter, som i motionen framförts, därvid
komma till beaktande.
Vidkommande härefter frågan om tullkamrarnas klassificering grundar sig
Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan på en av generaltullstyrelsen i ämnet
gjord utredning. Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, är förslaget uppgjort
med ledning av ett poängsystem, enligt vilket varje särskild tullkammare
på grund av föreliggande uppgifter angående den totala arbetskvantiteten
vid tullkammaren för åren 1923, 1924 och 1925 tilldelats vissa
poängtal. Med användande av dessa poängtal har uträknats tullkammarens
medelpoängtal för ifrågavarande år. I de fall, då poängsiffrorna ansetts icke
giva ett riktigt uttryck åt den bakom desamma liggande arbetskvantiteten,
har hänsyn även tagits till vissa supplementära arbetsfaktorer, vilka förmenats
icke lämpligen kunna intagas bland dem, efter vilka poängtalen beräknats.
De olika tullkamrarnas inbördes ordning ur klassificeringssynpunkt har
härigenom kunnat angivas på ett enligt generaltullstyrelsens uppfattning så
tillfredsställande sätt, som under givna förhållanden rimligen kunde krävas.
Mot det sålunda använda systemet har tjänstgöringskommissionen särskilt
anmärkt, att vissa av tullkamrarnas arbetsuppgifter icke kunde jämföras med
varandra och att det för den skull vore nästan omöjligt att för sådana
arbetsuppgifter finna exponentsiffror, som möjliggjorde en rättvis jämförelse.
Departementschefen har i likhet med generaltullstyrelsen visserligen funnit
denna anmärkning vara i viss mån riktig, men ock lika med styrelsen ansett
det vara uteslutet, att en klassificering skulle kunna verkställas utan
hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning. På sätt styrelsen framhållit, måste
visserligen enligt departementschefens mening bestämmandet av exponentsiffrorna
alltid bliva i större eller mindre grad subjektivt, och olika åsikter
kunde givetvis alltid göras gällande om berättigandet av de valda siffrorna.
Då departementschefen emellertid vid granskning av styrelsens förslag i
fråga om val av arbetsfaktorer och deras gruppering ävensom exponentsättning
— vilket förslag uppgjorts i samråd med tre tullförvaltare och i
16
Riksdagens skrivelse Nr 209.
nära överensstämmelse med tjänstgöringskommissionens förslag — icke
funnit anledning att däremot framställa erinran, har departementschefen
ansett sig böra biträda förslaget härutinnan.
Även om, på sätt departementschefen, enligt vad nyss nämnts, framhållit,
bestämmandet av exponentsiffrorna för tullkamrarnas arbetsuppgifter givetvis
kan bliva i större eller mindre mån subjektivt och olika åsikter kunna
framföras om berättigandet av de valda siffrorna, har riksdagen dock vid den
granskning, riksdagen ägnat det ifrågavarande förslaget, kommit till den
uppfattningen, att detsamma är av beskaffenhet att kunna godtagas. Vad
särskilt angår de nuvarande klassernas antal, har riksdagen i likhet med
departementschefen funnit skäl icke föreligga för ett frångående av den av
1922 års riksdag beslutade indelningen.
I fråga om de olika tullkamrarnas inplacering i de särskilda klasserna
har, såsom av statsrådsprotokollet framgår, delade meningar gjort sig gällande.
Departementschefen har emellertid på anförda skäl (sid. 105—108 i
statsrådsprotokollet) till alla delar anslutit sig till generaltullstyrelsens i
ämnet framlagda förslag. Mot den sålunda föreslagna inplaceringen har
riksdagen för sin del ej heller funnit något att invända.
Vad härefter angår frågan om tullförvaltartjänsternas lönegradsplacering
har departementschefen, i likhet med 1926 års besparingssakkunniga
samt vissa reservanter inom allmänna civilförvaltningens lönenämnd,
ansett sig icke kunna förorda någon förändring härutinnan. Några nya
omständigheter av beskaffenhet att böra rubba den av 1922 års riksdag
beslutade lönegradsplaceringen för befattningshavarna i fråga har nämligen
synts departementschefen icke hava blivit anförda. I likhet med de
besparingssakkunniga har departementschefen ock erinrat, att sagda års
riksdag i sin skrivelse nr 276 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari
30 juni 1923 m. m. uttalade, att riksdagen ansåge, att de platser å löneskalan,
vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag beretts de olika klasserna av
tullförvaltartjänsterna, vore väl avpassade efter omfattningen av det arbete
och ansvar, som vore förbundna med tjänsterna, samt av arbetets
beskaffenhet.
Om också riksdagen icke kunnat undgå att finna skäl föreligga för att åtminstone
vissa tullförvaltare beredes en något förbättrad löneställning,
har riksdagen emellertid ansett det icke vara lämpligt, att en revidering
av tullförvaltarnas löneförhållanden i detta sammanhang vidtages. Enligt
riksdagens mening torde ett närmare avvägande av tullförvaltarnas löneförmåner
först böra ske i samband med upptagande av frågan om dyrtidstilläggens
inarbetande i de fasta lönerna. Riksdagen anser sig sålunda
för närvarande icke böra vidtaga ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om personalförteckning för
lokaltullförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen hava förslagen
härutinnan icke givit riksdagen anledning till erinran i annan mån än,
Riksdagens skrivelse Nr 209.
17
att dels såsom följd av riksdagens ståndpunkt till frågan om förändring
av tullstationen i Neder-Kalix någon övertalig tullmästartjänst icke kommer
att finnas, dels ock att med inrättandet av ordinarie tullvakttjänster
vid tullstationen i Nynäshamn enligt riksdagens mening torde böra tills
vidare anstå.
Vidkommande slutligen beräkningen av de särskilda anslagen för tullstaten
samt av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslag i fråga om indragnings-,
pensions- och omkostnadsstater hava denna beräkning och förslagen
härutinnan icke föranlett anmärkning från riksdagens sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts, och då riksdagen i övrigt
icke funnit skäl till erinran mot Eders Kung!. Maj:ts förslag, får riksdagen
anmäla att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition,
dels beslutat, att antalet ordinarie befattningar jämte de för vederbörande
befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas i enlighet med vad
av riksdagen angivits,
dels för budgetåret 1927—1928 för tullverket godkänt följande
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
anslag.................................................................... kr. 518,800
Arvode till tullverkets ombudsman ................ » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag........................................ » 166,000
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsanslag .................................................... » 37,100
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.
................................................................... kr. 10,123,400
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... » 140,000
Arvoden till två laboratorieföreståndare å högst
l, 000 respektive 500 kronor för år räknat » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag.........................................» 2,082,000 kr. 13,070,800.
B. Indragningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ....................... kr. 27,550.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. Ii sand. Nr 208—209• 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 209.
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag.
................................................................... kr. 625,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och
barn, förslagsanslag ........................................ » 25,000
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar av avlöning
vid vakanta tjänster ........................................ » 13,000 kr> 663,000.
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag
................................................................ kr. 47,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m. in., förslagsanslag .................................... » 220,000
Hemliga utgifter.................................................... » 4,000
Övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,716,250 j?r_ 1,987,550,
Summa förslagsanslag kr. 15,748,900,
dels i riksstaten uppfört ordinarie förslagsanslaget för tullverket till
ett mot statens slutsumma svarande belopp av 15,748,900 kronor, att
direkt utgå av tullmedel,
dels ock förklarat, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie
stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja
övergå på den nya staten, må under budgetåret 1927—1928 komma i åtnjutande
av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Eders Kungl. Maj:t,
efter förslag av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till
den tjänstgöring, som må komma att krävas av vederbörande, eller Eders
Kungl. Maj:t eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall till högre
belopp för år räknat, än som genom kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 444)
angående tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år 1922
blivit bestämt.
Stockholm den 20 maj 1927.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.