Kungl. Maj:ts proposition Nr 99.
1
Nr 99.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa
tullverket tillhöriga jordlotter i Norrtälje; given Stockholms
slott den 18 februari 1927.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Lyberg.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 18 februari 1927.
t
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,
Hamrin, Almkvist, Lyberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, anför:
Enligt hos generaltullstyrelsen förda anteckningar äger tullverket inom
Norrtälje stads planlagda område en åker om J/2 tunnland å Djupgärdet,
å en av kommissionslantmätaren E. J. Granell år 1813 upprättad karta
med beskrivning över Norrtälje stads in- och utägor betecknad som ägofigur
77, till vilken åker tullverket skulle blivit ägare den 2 juli 1798,
och en kålsäng om 1/J kappland vid Järnvägsgatan, å 1813 års karta betecknad
som ägofigur 3, samt utom stadens planlagda område en ängslott om
nära 14 kappland inom den s. k. Prästdalen, till vilken ängslott tullverket
skulle blivit ägare likaledes den 2 juli 1798.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 85 höft. (Nr 99—100.) I
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 99.
Under år 1920 anmälde tullexpeditionen i Norrtälje hos generaltullstyrelsen,
att tomtreglering inom staden ägt rum samt att ägare till vissa
tomter uti Djupgärdet önskade få tillösa sig de delar av tullverkets jord,
som läge inom deras tomter, ävensom att ägaren till den tomt, som omslöte
nämnda kålsäng, önskade få inköpa detta område. Vidare överlämnade
tullexpeditionen till generaltullstyrelsen en framställning från
Kristliga föreningen för unga kvinnor, som ägde hälften av jorden inom
Prästdalen, att få köpa tullverkets jord inom Prästdalen.
Generaltullstyrelsen underställde i skrivelse den 22 mars 1921 ärendet
Kungl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen, jämte förmälan att några åtkomst-
eller äganderättshandlingar rörande jordlotterna i fråga icke kunnat
anträffas hos styrelsen, anförde, att då enligt styrelsens åsikt omförmälda
jordlotter icke för närvarande ägde egentligt värde för tullverket och ej
heller syntes i framtiden bliva till något gagn för detsamma, styrelsen ej
hade något att erinra mot att desamma finge försäljas.
Länsstyrelsen i Stockholms län förklarade i ett den 28 april 1921
avgivet utlåtande, att länsstyrelsen icke hade något att erinra mot de
ifrågavarande jordlotternas försäljning.
Sedan kammarkollegium den 6 mars 1924 avgivit infordrat utlåtande i
ärendet och därvid överlämnat bl. a. ett av lantmäteristyrelsen, på framställning
av kollegium den 26 februari 1924 avgivet utlåtande, bemyndigade
Kungl. Maj:t den 6 juni 1924, enligt kammarkollegii hemställan, kollegium
att påkalla erforderlig lantmäteriförrättning i och för bestämmande till
läge och gränser av ifrågavarande tullverket tillhöriga jordlotter i Norrtälje
och att vid densamma bevaka kronans intresse; och föreskrev Kungl.
Maj:t tillika, att kammarkollegium efter förrättningens slutförande skulle
till Kungl. Maj:t avgiva utlåtande i själva försäljningsfrågan.
Med anledning härav har kammarkollegium den 17 juni 1926 avgivit
utlåtande i ärendet.
Av detta utlåtande och därvid fogade handlingar inhämtas, att vid den
av kammarkollegium på grund av förenämnda bemyndigande påkallade
lantmäteriförrättning — vid vilken tjänade till ledning utom förenämnda
1813 års karta en åren 1908—1909 av Karl Rydén upprättad karta med
beskrivning över Norrtälje stad — gränsbestämning ägt rum endast beträffande
Prästdalen. Beträffande tullverkets områden i Djupgärdet och
Kålsängen nr 3 ansågs det nämligen obehövligt att verkställa någon gränsbestämning,
enär desamma inginge i stadsplaneområdet och redovisats
dels i fastställda tomter dels ock i gatumark.
Enligt en vid omförmälda lantmäteriförrättning upprättad karta över
Prästdalen, jämförd med 1813 års karta, tillhöra de å kartan angivna
jordlotterna 93—97 b, 93—97 c och hälften av 93—98 d tullverket. Enligt
å kartan tecknad beskrivning innehålla dessa jordlotter i areal, den första
69.50 ar, den andra 57.90 ar och jordägan 93—98 d 59.30 ar.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 9''J. 3
För egen del har kammarkollegium i sitt sistnämnda utlåtande aafört
i huvudsak följande:
Med vilken rätt kronan innehade ifrågavarande områden i Prästdalen
och Djupgärdet ävensom Kålsängen nr 3 vore ovisst. Enligt vad kollega
arkiv kontor meddelat vore all till staden Norrtälje hörande jord av kronodonationsjords
natur. Emellertid hade tullverket över 10U år innehaft områdena.
Med hänsyn därtill och då staden veterligen icke gjort anspråk på
dem, syntes det ligga närmast till hands att antaga, att såväl ägande- som
besittningsrätten till desamma tillkomme kronan. Rätta förhållandet därutinnan
kunde emellertid icke nu uppvisas. Vid anförda förhållanden syntes en
försäljning av områdena böra ske endast med den rätt kronan till områdena
innehade, så att kronan i försäljningsavtalen fritoge sig från all annan hemulsskyldighet
än återbärande! av köpeskillingarna.
Mot en så beskaffad föryttring, till vilken riksdagens samtycke möjligen
vore erforderligt, hade kollegium icke något att erinra så vitt anginge området
i Prästdalen samt de i gällande stadsplan och tomtindelning såsom
tomtmark ingående delarna av områdena i Djupgärdet och Kålsängen nr 3.
För försäljningsfrågans ordnande i sålunda angiven utsträckning syntes
lämpligen böra till en början åt länsstyrelsen uppdragas att låta genom
sakkunniga personer på tullverkets bekostnad verkställa värdering av de särskilda
områdena, området i Prästdalen för sig, samt en var av de i tomter
ingående delarna av Djupgärdet och Kålsängen nr 3 särskilt för sig. Efter
det sedermera vederbörande — för området i Prästdalen Kristliga föreningen
för unga kvinnor i Stockholm samt för tomtdelarna ägarna av återstående
delar i motsvarande tomter — blivit hörda huruvida de önskade förvärva
respektive områden till vid värderingen åsätta försäljningsvärden, samt med
skyldighet för köparna att ensamma vidkännas alla med deras köp förenade
kostnader, syntes länsstyrelsen böra insända handlingarna till Kungl. Maj:ts
prövning och därvid avgiva det yttrande, vartill omständigheterna föranledde.
Beträffande slutligen de i stadsplanen såsom gatumark upptagna delarna
av tullverkets områden i Djupgärdet och Kålsängen nr 3, skulle denna mark
på grund av fastighetsbildningslagen för stad i varje fall förr eller senare
till staden avstås. Vid sådant förhållande syntes i fråga om denna mark
annan åtgärd icke erfordras, än att, efter försäljningsfrågans avgörande,
handlingarna överlämnades till generaltullstyrelsen för att tillse, att vederlag
för marken i behörig tid och ordning komme kronan tillgodo.
Sedan genom remiss den 12 november 1926 länsstyrelsen i Stockholms
län anbefallts att föranstalta värdering och utredning i enlighet med vad
kammarkollegium föreslagit samt därjämte avgiva det yttrande i ärendet,
vartill omständigheterna kunde föranleda, har länsstyrelsen med skrivelse
den 29 december 1926 överlämnat instrument över en av domänintendenten
friherre J. W. Stjernstedt och stadsingenjören Karl Johansson på länsstyrelsens
föranstaltande förrättad värdering ävensom från vederbörande
fastighetsägare, bland andra Norrtälje stad, inkomna förklaringar, att do
vore villiga att inköpa respektive områden till de av värderingsmännen
åsätta värden med skyldighet att vidkännas samtliga med köpen förenade
kostnader. Av ett i stadens förklaring åberopat utdrag av stadsfullmäktiges
protokoll för den 16 december 1926 framgår, att stadens anbud avser såväl
4
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 99.
de i gällande stadsplan och tomtindelning såsom tomtmark ingående delarna
av de tullverket tillhöriga områdena i Djupgärdet och Kålsängen nr 3, vilka
icke tillhöra enskilda fastighetsägare, som även de i stadsplanen såsom gatumark
upptagna delarna av samma områden.
Länsstyrelsen har, med förmälan att de vid värderingen åsätta värdena
syntes länsstyrelsen skäliga, förklarat sig icke hava något att erinra emot
försäljning av de ifrågavarande jordlotterna för de vid värderingen föreslagna
försäljningspriserna.
Enligt berörda värderingsinstrument har det tullverket tillhöriga området
inom Prästdalen, utgörande sammanlagt 1.5705 har, ett värde av
1,886 kronor. Tullverkets område inom Djupgärdet om tillsammans 2,776.75
kvadratmeter, upptaget såsom ägofigurerna 77 a—i å en av stadsingenjören
Karl Johansson den 27 januari 1926 efter fastställda tomtindelningskartor
upprättad karta över Vret nr 77 i Djupgärdet och Kålsängen nr 3 litt. N,
har av värderingsmännen efter 1 krona per kvadratmeter uppskattats till
2,776 kronor 75 öre. Det tullverket tillhöriga området i Kålsängen, utgörande
tillsammans 94 kvadratmeter och å nämnda karta redovisat i
ägofigurerna 3 a och b, har värderats efter 2 kronor 50 öre per kvadratmeter
till sammanlagt 235 kronor. Hela värdet å de tullverket tillhöriga jordlotterna
i Norrtälje uppgår således till 4,897 kronor 75 öre.
Med hänsyn till det av staden avgivna anbudet torde frågan om försäljning
av ifrågavarande områden kunna omedelbart avgöras jämväl såvitt
angår de i stadsplanen såsom gatumark upptagna delarna därav.
Då förevarande jordlotter, såsom generaltullstyrelsen också framhållit,
uppenbarligen sakna betydelse för tullverket och ej heller i framtiden
kunna antagas bliva till något gagn för verket, finner jag mig, med hänsyn
jämväl till jordlotternas ringa värde, böra tillstyrka, att desamma
nu försäljas till de vid förenämnda värdering åsätta försäljningsvärden
och med skyldighet för köparna att ensamma vidkännas alla med köpen
förenade kostnader. I anledning av vad kammarkollegium anfört synes
kronan i försäljningsavtalen böra fritaga sig från all annan hemulsskyldighet
än förpliktelse att, därest de försålda fastigheterna skulle i
laga ordning frånvinnas köparna eller deras rättsinnehavare, återbära de
av kronan uppburna köpeskillingarna. Beträffande sättet för redovisningen
i statsverkets räkenskaper av de för jordlotterna inflytande medlen
torde desamma, i överensstämmelse med vad tidigare ägt rum i liknande
fall, lämpligen böra i tullverkets räkenskaper uppdebiteras under inkomsttiteln
»tullmedel». Med hänsyn till försäljningssummans relativa obetydlighet
synes, trots det att i förevarande fall fråga är om en statens kapitaltillgång,
betänklighet ej möta att på detta sätt låta beloppet inflyta bland
statsverkets löpande inkomster.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 99.
5
Under åberopande av vad sålunda förekommit och då riksdagens samtycke
torde böra inhämtas till försäljning av ifrågavarande jordlotter,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att omförmälda tullverket tillhöriga jordlotter i Norrtälje må under förut
angiven begränsning i kronans hemulsskyldighet försäljas till de av förenämnda
värderingsmän åsätta försäljningsvärden och med skyldighet för
köparna att ensamma vidkännas alla med köpen förenade kostnader,
ävensom att de härvid inflytande medlen må i tullverkets räkenskaper
uppdebiteras under inkomsttiteln »tullmedel».
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bil. litt. vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Svante Ericsson.