Kungl. Maj:ts proposition Nr .''55.
1
Nr 55.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående garanti för ett
lån, avsett att upptagas av Kalix älvs flottningsförening; given
Stockholms slott den 14 januari 1927.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifallandet förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Paul Hellström.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari
1927.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen, Hamrin,
Almkvist, Lyberg.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför departementschefen,
statsrådet Hellström:
Sedan intressenterna i Kalix’ älvs flottningsförening vid extra flottningsstämma
den 25 juli 1925 bemyndigat styrelsen för föreningen att upplägga
ett tjuguårigt amorteringslån med konverteringsrätt efter tio år å högst
750,000 kronor på villkor och mot säkerhet, som styrelsen ägde bestämma,
liar domänstyrelsen med skrivelse den 23 februari 1926 överlämnat en till
styrelsen inkommen framställning från ledamoten i föreningsstyrelsen, överjägmästaren
i övre Norrbottens distrikt J. Wallmark, däri denne efter samma
styrelses uppdrag hemställt, att domänstyrelsen måtte förklara sig villig att
teckna garanti för ett tjuguårigt lån till föreningen å berörda belopp eller
oek, om så befunnes erforderligt, utverka statsmakternas tillstånd till en
dylik garantiförbindelse.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 49 höft. (Nr it 5.) 1
Kungl. Maj:ts proposition Nr 55.
2
Innan jag närmare ingår på denna framställning, vill jag erinra att, enligt
30 § i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän flottled,
länsstyrelsen har att — där kostnader, som hänföras till flottledsutgifter,
och i viss mån andra kostnader, finnas vara så betydande att, om de lades
å allenast ett års flottning, denna skulle därigenom oskäligt betungas — i
den ordning som i 14 och 15 §§ i nämnda lag sägs förordna, att sådana
kostnader skola gäldas genom amortering under flera, högst tjugu år, medelst
vissa avgifter a flottgodset (flottledsavgifter), så avvägda, att beloppet jämte
ränta å vad oguldet innestår skäligen kan antagas bliva därmed under den
beräknade tiden till fullo guldet. Enligt 25 § i lagen må, med undantag
för kontors- och verkstadslokaler samt bostäder för personalen, allmän flottled
tillhörig egendom ej för gäld intecknas eller pantsättas. I 40 § stadgas,
att länsstyrelsen må utse en ledamot i styrelsen för flottningsförening, och i
50 § att en av de revisorer, som skola hava att granska styrelsens förvaltning
och föreningens räkenskaper, likaledes skall förordnas av länsstyrelsen.
Vidare skall enligt 70 § länsstyrelsen utöva tillsyn å allmän flottleds skötsel
och underhåll samt föreningens verksamhet, varjämte teknisk tillsyn å flottledsanläggningarnas
underhåll och nyttjande under länsstyrelsens överinseende
åligger tjänstemännen å väg- och vattenbyggnadsdistrikten.
Reglemente för Kalix’ älvs flottningsförening har av länsstyrelsen i Norrbottens
län fastställts den 31 oktober 1922.
Till stöd för omförmälda framställning bär över jägmästaren Wallmark
åberopat bland annat en ansökning till fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden
rörande beviljande av ifrågavarande amorteringslån.
Sedan i sagda ansökning framhållits, att länsstyrelsen utsett eu ledamot i
styrelsen för föreningen, anföres vidare, att flottningsföreningens skulder,
som uppginge till 750,000 kronor, förorsakats genom byggnadsarbeten utförda
för flottningens underlättande. För tillgodoseende av sitt kreditbehov hade
föreningen dittills varit hänvisad till enskilda banker. Emellertid bleve den
ränta, som dessa betingade, mycket betungande. Om föreningen kunde erhålla
lån mot billigare ränta, skulle detta möjliggöra lägre amorteringsavgifter,
varav åter skulle följa, att mindervärdigt virke skulle i större
utsträckning vinna avsättning. Tillika skulle beredas ökade arbetstillfällen.
Staten vore största skogsägaren efter Kalix älv med biflöden. Enligt senaste
fastighetsvärderingen fördelade sig värdet å de skogar, från vilka virket
framflottades genom sagda vattendrag, sålunda:
kronoparker................................................ 11,255,200 kronor eller 60.5 procent
ecklesiastika fastigheter............................ 97,000 » » 0.5 »
allmänningar ............................................ 1,111,000 » » 6 »
bolagshemman........................................ 2,109,800 » »11 »
övriga hemman ........................................ 4,029,200 » »22 »
Då ifrågavarande flottled i stort sett utgjorde den enda transportleden för
virke från de skogar, som vore belägna utefter densamma, skulle slcogsvärdena
bliva tämligen illusoriska, om flottleden icke möjliggjorde deras ut
-
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 55.
nyttjande. Då staten hade det ojämförligt största intresset av flottningsförhållandenas
ändamålsenliga ordnande i vattendraget, syntes det med rättvisa
och billighet överensstämmande, att staten på bästa sätt stödde företagets
ekonomi. Det berättigade i dylikt understöd hade staten tidigare
visat dels genom medgivande av ett amorteringslån å 550,000 kronor ur
statens domäners fond åt Törne och Muonio gränsälvars flottningsförening
(1921 års riksdag, prop. nr 140) dels ock genom tecknande, jämte finska
staten, av garanti för ett annat obligationslån å 1,500,000 kronor åt samma
förening (1925 års riksdag, prop. nr 66).
Om statsmakterna hade ansett det icke vara förenat med någon risk att
göra nämnda ekonomiska medgivanden, torde det innebära än mindre risk
att lämna nu ifrågavarande stöd åt Kalix älvs flottningsförening. Även
om föreningen icke kunde teckna någon formell säkerhet i sådant hänseende,
vore att framhålla de stora skogskapital, som funnes utefter flottleden,
statens egna stora ekonomiska intressen i företaget samt det allmännas möjlighet
att öva tillsyn och väsentligt inflytande över företaget och däröver
att fastställda amorteringar gäldades.
I sin nu förevarande framställning har Wallmark anfört, att den ränta
föreningen hade att gälda för sina banklån uppginge till 6l/2 å 7 procent.
Gentemot den låneansökan, som gjorts hos fullmäktige för pensiousförsäkringsfonden,
hade fullmäktige ställt sig välvilliga, men hade de på grund av de för
fonden gällande bestämmelser förklarat sig förhindrade att bevilja lånet, så
framt ej garantiförbindelse erhölles å beloppet. Då domänverket vore den ojämförligt
största virkesägaren efter flottleden och därför mer än någon annan
intressent betungades av nu utgående höga räntor, syntes det ligga närmast
till hands, att verket iklädde sig de största förpliktelserna i fråga om företagets
finansiering på bästa ekonomiska sätt. Det torde få anses uteslutet,
att vederbörande hemmansägare skulle kunna teckna dylik garanti, och bo_
lagshemmanen efter flottleden ägdes nästan uteslutande av aktiebolaget
Ytterstfors—Munksund, som befunne sig i konkurstillstånd.
Domänstyrelsen har i sin förberörda skrivelse förklarat sig kunna i allt
väsentligt vitsorda vad Wallmark anfört; och har styrelsen för egen del
vidare yttrat i huvudsak följande.
Enligt vad styrelsen under hand inhämtat, torde fullmäktige för försäkringsfonden
ställa sig tillmötesgående till framställningen.
Skulle finansieringen av flottningsföreningens förvaltning kunna ordnas
pa ifrågasatt sätt, syntes emellertid eu ytterligare fördel för skogsfastigheterna
efter flottleden kunna vinnas, då härigenom en god förutsättning torde skapas
för ett sammanförande till (åt ringa fåtal av de nu till ett sextiotal
uppgående amorteringsdistriliten. Härigenom komma amorteringskostnaderna
för i de särskilda distrikten utförda flottledsanordningar att väsentligen utjämnas
och kostnaderna för utflottning av virke från de i allmänhet mera
avsides belägna kronoskogarna att avsevärt nedgå.
Vad anginge den risk, som kunde tänkas förbunden med eu garantiförbindelse
av ifrågavarande art, ville styrelsen framhålla, att praktiskt taget
någon sådan knappast kunde anses föreligga. Dels torde Kalix älvs allmänna
flottled såsom transportled för virke från statens och enskildas skogar
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 55.
vara av så stort statligt och allmänt intresse, att ett nedläggande av flottleden
finge anses helt uteslutet, dels torde ock skogstillgångarna efter densamma,
särskilt med de ökade möjligheter till förbättrad skötsel av desamma,
som en större efterfrågan på smärre virkesdimensioner medförde, garantera
för den ekonomiska driften av denna transportled erforderligt gods.
I detta sammanhang ville styrelsen därjämte erinra om, att omförmälda
lån av 550,000 kronor, som givits Torne och Muonio gränsälvars flottningsföreniug,
blivit av styrelsen, åt vilken uppdragits att bestämma rörande
villkoren för lånet, utlämnat endast mot villkor av viss bokföring avseende
lånets fördelning å de särskilda distrikten, varigenom amorteringen skulle
underlättas.
Domänstyrelsen hemställde därför, att Kungl. Maj:t ville bemyndiga styrelsen
teckna sådan garanti, som av fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden
kunde fordras såsom säkerhet för ett lån till Kalix älvs Hot tningsf ören ing
å 750,000 kronor och av sådan typ som i den föreliggande framställningen
avsåges.
I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits den 13 mars 1926 av statskontoret,
den 15 maj 1926 av länsstyrelsen i Norrbottens flin samt den 25
maj 1926 av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Statskontoret anser icke något vara att erinra emot, att domänstyrelsen
bemyndigas att teckna garanti för det lån å 750,000 kronor, som kunde
bliva ur pensionsförsäkringsfonden utlämnat till flottningsföreningen. Med
avseende härå har statskontoret åberopat vad domänstyrelsen framhållit beträffande
ej mindre det betydande statliga och allmänna intresse ifrågavarande
flottled måste anses hava såsom transportled för virke från statens
och enskildas skogar, på grund varav ett nedläggande av flottleden torde få
anses helt uteslutet, än även den ringa risk, som enligt styrelsens uttalande
syntes vara förbunden med den ifrågasatta garantiförbindelsen.
Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker obetingat bifall till domänstyrelsens
framställning, enär det för domänstyrelsen såsom största skogsägare
utmed flottleden uppenbarligen vore av stort intresse, att kostnaderna
för flottningen i möjligaste mån nedbringades, och av den förebragta
utredningen framginge, att någon risk knappast kunde vara förbunden
med garantien.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordar på de i handlingarna anförda
skäl bifall till framställningen.
Av vid ärendet fogade förvaltnings- och revisionsberättelser för räkenskapsåren
4 924 och 1925 framgår, att omfattningen av flottningen utgjort
respektive 2,947,095 och 2,734,972 klampar; att kostnaderna för flottning
och underhållsbyggnad uppgått till respektive 1,133,799 och 4 ,017,630
kronor; samt att amorteringarna till föreningen uppgått till respektive
119,479 och 82,027 kronor.
Departements- Med hänsyn till de störa intressen staten såsom skogsägare efter ifrågaehefen.
varande flottningsled företräder samt på de av myndigheterna i övrigt anförda
skäl anser jag mig böra förorda domänstyrelsens framställning. Med
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 55. 5''
givande till garantiteckningen bör emellertid inhämtas av riksdagen. Åt
Kungl. Maj:t torde få överlämnas att i samband med tecknande av garantiförbindelsen
bestämma de villkor och former, varunder garantin skall
ställas, därvid bland annat bör övervägas frågan om nedbringande av det
nuvarande antalet amorteringsdistrikt vid flottleden.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) medgiva, att Kungl. Maj:t må förbinda svenska staten att ikläda sig
garanti för ett obligationslån å högst 750,000 kronor, avsett att upptagas
av Kalix älvs flottningsförening,
b) bemyndiga riksgäldskontoret att i fall av behov infria nämnda förbindelse.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hugo Nordlander.
Bihang Ull riksdagens protokoll 1927. 1 samt. >i9 höft. (Nr 55.)
‘2