KungL Maj:ts proposition Nr 53.

1

Nr 53.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inköp av ett markområde
för anläggande av väg till folkskoleseminariet i Lund
m. m.; given Stockholms slott den 11 januari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

N. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 januari
1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgeen, statsråden
Thyeén, Ribbing, Meueling, Gäede, Petteesson, Hellstböm, Rosen,
Hamein, Almkvist, Lybeeg.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför härefter:

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet beslöt 1921 års riksdag att
till anordnande av trädgårdsanläggning vid folkskoleseminariet i Lund anvisa
på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

I skrivelse den 27 november 1925 har rektorn vid nämnda seminarium
C. Swanborg anhållit om tillstånd för seminariet att för väganläggning förvärva
ett väster om seminariets tomt beläget, å en ansökningen bifogad, å
stadsingenjörskontoret i Lund uppgjord situationsplan med röd begränsningslinje
utmärkt område om högst 1,400 kvadratmeter. Tillika har Swanborg
anhållit, att köpeskillingen för ifrågavarande jordområde ävensom kostnaderna
för områdets planering måtte få bestridas av ovan omförmälda, av
1921 års riksdag anvisade anslag. Till stöd för sin framställning har
Swanborg anfört huvudsakligen följande.

Inköp av ett
markområde
för anläggande
av väg till
folkskoleseminariet
i Lund
m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 47 höft. (Nr 93.)

1

2

Kungl. Maj.ts proposition Nr 53.

Seminariet är tillsvidare enbart hänvisat till den provisoriska väg, som
med en utsträckning av cirka 85 meter löper utmed seminarietomtens södra
gräns. Denna väg slutar mot väster i en smalare markväg, som för ut till
landsvägen. Nyssnämnda markväg är synnerligen bristfällig. Frånsett att
den saknar nödig bredd är markens beskaffenhet sådan, att vid ihållande
regnväder vägen blir oanvändbar som gångväg. För att i någon mån få
olägenheterna avhjälpta har jag låtit seminariets elever förfärdiga en 33
meter lång gångbro av trä, som löper över det vid markvägens södra sida
liggande diket i dettas längdriktning från väster mot öster. . Då jag ansett
det vara av vikt att få frågan om lämplig gångväg till seminarietomten på
ett något så när tillfredsställande sätt snarast löst, har jag hos ägaren av
Annetorps bruk gjort förfrågan, huruvida han skulle vara villig att
till seminariet försälja den del av det honom tillhöriga jordområde, högst
1,400 kvadratmeter jord, som, begränsat av landsvägen i väster och folk
skoleseminariets tomt i öster, å närslutna karta markerats med röd färgÄgaren
av bruket, ingenjören J. Serner, har lämnat det svar, att han vore.
villig avstå området, och betingade han sig, i händelse av köp, en ersättning
av 4 kronor per kvadratmeter. För seminariet skulle förvärvandet av
ovannämnda jordstycke enligt min mening vara till synnerligen stor fördel.
Området gränsar i väster intill landsvägen, och härifrån skulle en bredare
gångväg, som från landsvägen ledde direkt upp till seminariebyggnaden
lätteligen kunna anläggas. Alldenstund landsvägen enligt till mig av stadsingenjören
i Lund lämnad uppgift under nästkommande år torde komma
att omläggas med tuktad sten ända upp förbi seminariet, komma eleverna
på så sätt i åtnjutande av en även under ihållande regnväder trafikabel
väg, varigenom avsevärda besparingar i avseende på renhållningen av seminariets
lokaler komme att göras. Vad angår planeringen av området ifråga,
kommer denna icke att draga några större kostnader. Anordnandet med
nödig häck ävensom anläggandet av gångväg och gräsplaner bör kunna
ombesörjas av seminariets egen personal med hjälp av seminariets elever.
Härtill kommer anbringandet av en grind.

Vid ansökningen funnos därjämte fogade dels en kostnadsberäkning för
anläggning av gångbana, sådd av gräsmattor samt anordnande av häck
med grindar, vilken beräkning slutar å 414 kronor, dels ock avskrift av en
till Swanborg ställd, den 1 december 1925 dagtecknad skrivelse, däri aktiebolaget
Annetorps tegelbruk i egenskap av ägare av ifrågavarande jordområde
förklarat sig villigt att försälja detsamma till ett pris av fyra kronor
för kvadratmeter. Som emellertid detta anbud angivits vara bindande
allenast till den 15 juni 1926 har bolaget sedermera i skrivelse den 10
november 1926 medgivit, att sagda anbud Unge stå fast tills vidare.

Framställningen har tillstyrkts av vederbörande länsarkitekt, domkapitlet
i Lund, skolöverstyrelsen, länsstyrelsen i Malmö, kammarkollegiet, byggnadsstyrelsen
och statskontoret.

Länsstyrelsen anför följande:

Av den i ärendet förebragta utredningen torde få anses ådagalagt,^ att
förvärvet av här ifrågavarande markområde är synnerligen önskvärt såväl
med hänsyn till seminarietomtens naturliga begränsning i väster som ock i
och för erhållande av nödig utfartsväg. Enligt den av stadsingenjören i
Lund upprättade, vid ärendet fogade kartan är visserligen en del av om -

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

rådet! avsett att utläggas till gata. Då emellertid av länsarkitektens yttrande
framgår, att någon stadsplan över området ännu icke fastställts och
det förty finnes anledning antaga, att ett avstående av gatumark till staden
i varje fall först i en avlägsen framtid kan ifrågakomma, finner länsstyrelsen
i likhet med länsarkitekten nyss antydda gatuanläggningsprojekt icke
böra utgöra hinder för att jordområdet i dess helhet förvärvas för seminariets
räkning. Mot det begärda priset, fyra kronor per kvadratmeter, synes
icke vara något att erinra.

Byggnadsstyrelsen yttrar, att styrelsen funne det avsedda markförvärvet
vara synnerligen önskvärt för åstadkommande av en naturlig begränsning
av seminarieområdet i förhållande till angränsande trafikleder. Byggnadsstyrelsen
framhåller jämväl, att det begärda tomtpriset måste betraktas såsom
skäligt.

Statskontoret har meddelat, att ovannämnda av 1921 års riksdag beviljade
anslag för de senare åren redovisats i seminariets räkenskaper å konto,
benämnt »kassan för tomtens ordnande och för anläggning av ny trädgård»,
å vilket konto såsom behållning den 30 juni 1926 utbalanserats ett belopp
av 9,414 kronor 90 öre.

Det av rektor föreslagna inköpet synes mig med hänsyn till nödvändigheten
att bereda seminariet en bättre utfartsväg vara välbetänkt, och jag
vill därför förorda, att framställning i ämnet göres till riksdagen. För
genomförande av de åsyftade åtgärderna skulle erfordras dels 5,600 kronor
för själva markförvärvet och dels 414 kronor för bestridande av utgifterna
för planering m. m. av det inköpta området. Jag har intet att erinra mot
den sålunda beräknade kostnaden, vilken emellertid torde kunna avrundas
till 6,000 kronor.

Något särskilt anslag för ändamålet behöver icke äskas av riksdagen. Å
ovannämnda av 1921 års riksdag anvisade anslag förefinnes, såsom nämnt,
en besparing, som den 30 juni 1926 uppgick till 9,414 kronor 90 öre. Denna
besparing synes böra anlitas för ifrågavarande ändamål, under förutsättning
att riksdagen lämnar sitt medgivande härtill.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till inköp av förenämnda markområde för anläggande
av väg till folkskoleseminariet i Lund samt
för ordnande av sagda område må av det överskott,
som uppkommit å det av 1921 års riksdag till anordnande
av trädgårdsanläggning vid samma seminarium
anvisade reservationsanslag å 25,000 kronor, användas
ett belopp av högst .................................... kronor 6,000.

Departements chefen.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
ävensom förordna, att proposition i ämnet av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hemming Gadd.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.