Kungl. Maj:ts proposition Nr 28.
9
Nr 28.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för biträdande
föreståndarinnorna Gerda von Sydow och Kerstin
Fjetterström att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna
sig viss tjänstgöring; given Stockholms slott
den 4 januari 1927.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
N. J. F. Almkvist.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1927.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgken, statsråden
Thykén, Ribbing, Meurling, Gärbe, Pettersson, Hellström, Rosen,
Hamrin, Almkvist, Ltberg.
Departementschefen, statsrådet Almkvist anför härefter:
Enligt gällande lönetursbestämmelser för lärarpersonal vid de allmänna
läroverken och statens därmed jämförliga läroanstalter är rätten att tillgodoräkna
arbete utom statens tjänst för erhållande av ålderstillägg i huvudsak
inskränkt till att avse tjänstgöring vid kommunal mellanskola. För närvarande
föreligga emellertid tvenne förslag, varigenom dylik lärarpersonal
skulle i större utsträckning än hittills få tillgodoräkna sig arbete utom statens
tjänst för uppflyttning i högre lönegrad. Lärarnas lönekommitté har
Ang. rätt för
biträdande
föreståndarinnorna
Gerda von
Sydow och
Kerstin Fjetterström
att
för uppflyttning
i högre
lönegrad tillgodoräkna
sig
viss tjänstgöring.
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 28.
nämligen i sitt den 15 augusti 1923 avgivna betänkande föreslagit det för
statsdepartementen m. fl. ämbetsverk under senare år antagna lönesystemets
införande jämväl i fråga om lärarpersonalen, vilket skulle innebära, att å
lärarpersonalen skulle bliva tillämpligt stadgandet i 11 § i avlöningsreglementet
den 22 juni 1921, att Kungl. Maj:t efter prövning i varje särskilt
fall må helt eller delvis tillgodoräkna befattningshavare jämväl den tid, han
utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet,
som i avseende å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt
svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete han
har att utföra å befattningen.
Vidare har i det av särskild sakkunnig inom finansdepartementet den 8
november 1923 avgivna betänkandet angående revision av gällande avlöningsbestämmelser
för statsdepartement m. fl. verk föreslagits sådan ändring
av kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373), att befattningshavare vid oreglerade
verk skulle för erhållande av ålderstillägg få tillgodoräkna sig arbete
utom statens tjänst i samma omfattning som befattningshavare vid nyreglerade
verk.
Hos Kungl. Maj:t hava nu ämneslärarinnorna vid statens högre lärarinneseminarium
i Stockholm och den därmed förenade normalskolan för flickor,
biträdande föreståndarinnan vid seminariet Gerda Euphrosyne von Sydow
samt biträdande föreståndarinnan vid normalskolan för flickor Kerstin Fj etterström
hemställt att för uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna sig
tidigare tjänstgöring vid privatläroverk.
Gerda von Sydoiv, som är född den 7 maj 1870, tjänstgjorde läsåren
1890—1916 vid statsunderstödd högre flickskola samt kallades och utnämndes
den 1 juli 1916 till ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet och
normalskolan. Samtidigt förordnades hon till biträdande föreståndarinna
vid seminariet. Hon anhåller nu att för uppflyttning i högre lönegrad få
tillgodoräkna sig tio år av sin ovannämnda tjänstgöring vid statsunderstödd
högre flickskola samt att ålderstillägg, som på grund härav kan komma att
tillerkännas henne, må få uppbäras retroaktivt från och med den 1 januari
1922.
Kerstin Kjetterström, som är född den 6 juli 1871, tjänstgjorde läsåren
1892—1923 vid högre flickskola, därav läsåren 1912—1923 såsom biträdande
föreståndarinna vid enskilt högre lärarinneseminarium. Den 30 april 1923
kallades och utnämndes hon till ämneslärarinna vid seminariet och normalskolan
och förordnades samtidigt till biträdande föreståndarinna vid normalskolan.
Hon anhåller nu likaledes om rätt att för uppflyttning i högre
lönegrad få tillgodoräkna sig tio år av sin tjänstgöring vid statsunderstödd
enskild läroanstalt, samt att ålderstillägg, som på grund härav kan komma
att tillerkännas henne, må få utgå retroaktivt från och med den 1 januari
1924.
11
Kungl. Maj.ts proposition Nr 28.
Rektor vid högre lärarinneseminariet tillstyrker bifall till framställningarna
och anför därvid, bland annat, följande.
Då högre lärarinneseminariet och den därmed förenade normalskolan är
eu provårsinstitution, är det av synnerlig vikt att vid denna läroanstalt fästa
dugande och erfarna lärare. Det är från denna synpunkt givetvis en fördel,
att lärarinnor, som under någon längre tids tjänstgöring i enskilda högre
flickskolor vunnit förtrogenhet med undervisning och uppfostran vid denna
art av skolor, finna med sitt intresse förenligt att övergå till nämnda för
lärarinneutbildningen i vårt land så betydelsefulla läroanstalt. Under nuvarande
förhållanden, då tjänstgöring i enskild skola icke får tillgodoräknas
lärarinna vid statsläroverk i och för uppflyttning i högre lönegrad, föreligger
emellertid en fara, att inga lärarinnor med längre tids tjänstgöring i privatskola
befinnas villiga att vid ledighet söka dylik transport. Högre lärarinneseminariet
och normalskolan kommer på detta sätt i en ogynnsam ställning
vid platsers tillsättande, så mycket mer, som normalskolan är statens enda
högre flickskola. Vad som sålunda gäller om vanliga ämneslärarinnebefattningar
vid läroverket i fråga, gäller i ännu högre grad om föreståndarinnebefattningarna.
Då utom de båda föreståndarinnorna endast åtta ordinarie
ämneslärarinnor tjänstgöra vid läroverket, är det ofta nödvändigt att vid
valet av föreståndarinna vända sig till lärarinnor vid enskild skola. Men av
sådana kunna givetvis endast de, som förvärvat större erfarenhet som lärarinnor,
lämpligen komma i fråga. För eu lämplig rekrytering av lärarinnekåren
vid högre lärarinneseminariet och normalskolan är det alltså av största
vikt, att lärarinnor vid denna läroanstalt få tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring,
som eventuellt varit förlagd till statsunderstödd enskild läroanstalt.
Ett bifall till framställningarna skulle, på samma gång det innebure ett
rättvist erkännande av det högt kvalificerade arbete i uppfostrans och undervisningens
tjänst, som de båda föreståndarinnorna utfört, lända till högre
lärarinneseminariets båtnad.
I utlåtande den 2 januari 1925 förordar skolöverstyrelsen bifall till de
båda ansökningarna och uttalar därvid i huvudsak följande:
Föreståndarinnebefattningarna vid seminariet äro av krävande natur och
förutsätta hos sina innehavare omfattande insikter och framstående lärarskicklighet.
Skola emellertid dessa befattningar bliva eftersökta även av
högt meriterade lärarinnor, måste de göras i ekonomiskt avseende tillräckligt
förmånliga. Seminariets båda föreståndarinnor rekryteras i regeln från
de högre flickskolornas lärarinnekår, och det är härvid förklarligt, att mången
lärarinna tvekar att antaga en dylik transport till seminariet inför utsikten
att varken erhålla pensions- eller lönetursrätt för den tid hon fullgjort arbete
i den enskilda undervisningens tjänst. Skulle emellertid övergången
till seminariet vara förenad med möjlighet för henne att för ålderstillägg
få tillgodoräkna sig åtminstone någon del av sin tidigare tjänstgöring, torde
med säkerhet dessa befattningar bliva lockande även för lärarinnor, som
under ett större antal år varit anställda vid enskilda läroanstalter. Under
hänvisning till vad sålunda blivit anfört och med instämmande i vederbörande
rektors yttrande, att ett bifall till framställningarna skulle lända till
seminariets båtnad, på samma gång det innebure ett rättvist erkännande
av det högt kvalificerade arbete i uppfostrans och undervisningens tjänst,
som de båda föreståndarinnorna utfört, anser sig överstyrelsen böra hemställa,
att den ifrågasatta förmånen måtte sökandena beviljas.
Departe
mentschefen.
12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 28.
Statskontoret yttrar i utlåtande den 23 januari 1925:
Då lärarpersonalen således inom närmaste tiden torde kunna räkna med
ändrade lönetursbestämmelser, synes det statskontoret, att förevarande ansökningar
nu icke böra föranleda någon framställning till riksdagen. Ett
bifall till sökandenas framställningar skulle dessutom otvivelaktigt medföra
ett flertal liknande framställningar från befattningshavare vid oreglerade verk
såväl inom som utom lärarkåren, vilka med samma skäl som sökandena
torde kunna göra anspråk på att det arbete, de utfört utom statens tjänst,
måtte tillgodoräknas dem för erhållande av ålderstillägg. Ehuru statskontoret
måste finna de gjorda framställningarna behjärtansvärda, får ämbetsverket
på grund av vad sålunda anförts hemställa, att desamma icke måtte
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
De framställningar, om vilka nu är fråga, åsyfta en avvikelse från de
bestämmelser, som ännu gälla för bland andra lärarpersonalen vid högre
lärarinneseminariet. Om jag i likhet med seminariets rektor och skolöverstyrelsen
icke dess mindre anser synnerliga skäl föreligga för bifall till
framställningarna, beror detta därpå, att särskilda förhållanden här äro för
handen.
Jag ber i sådant hänseende först få erinra därom, att högre lärarinneseminariet
är statens enda utbildningsanstalt i sitt slag, från vilken utexamineras
ett stort antal blivande lärarinnor vid statens samskolor och enskilda
läroanstalter, samt att den med seminariet förenade normalskolan för
flickor tjänstgör som övningsskola för seminariet. Det är då självklart, att
stor vikt alltid lagts uppå att såsom föreståndarinnor för dessa båda med
varandra förenade läroanstalter få lärarinnor, som med framstående pedagogisk
skicklighet förena grundlig och mångsidig erfarenhet av de läroanstalter,
i främsta rummet de högre flickskolorna, för vilka seminariet utbildar
lärarinnor och som äro organiserade i likhet med normalskolan. Då
dylik erfarenhet således främst kan väntas hos lärarinnor vid högre flickskolor,
är det ofta bland dem, som man haft att söka personer, lämpade
att bekläda de viktiga föreståndarinneposterna vid lärarinneseminariet. Så
har varit fallet med nu ifrågavarande båda befattningshavare.
Ehuru dessa föreståndarinnor sålunda vid tillträdet till sina nuvarande befattningar
hade bakom sig eu mångårig tjänstgöring, har på grund av gällande
bestämmelser ej någon del av denna tjänstgöring fått räknas dem till
godo för erhållande av ålderstillägg vid deras nuvarande statstjänster, och
de hava på grund därav kommit i en i lönehänseende ogynnsam ställning.
Det är uppenbart, att här föreligga omständigheter, som berättiga ett avsteg
från eljest gällande bestämmelser i avseende å tjänstårsberäkning. Som
jag redan nämnt, föreligga visserligen förslag, genom vilkas antagande en
fråga av nu förevarande art bleve löst av sig själv, och det är främst med
hänsyn till dessa förslag, som statskontoret ej funnit sig kunna tillstyrka
framställningarna. Emellertid har under den tid av omkring två år, som för
-
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 28.
flutit sedan statskontoret avgav sitt utlåtande i ämnet, intet av ifrågavarande
båda förslag blivit föremål för slutlig prövning, och det torde ej
heller kunna med visshet förutses, när så kan komma att ske. Jag finner
det under sådana omständigheter obilligt, att nu ifrågavarande båda befattningshavare
alltjämt skola vara tvungna att kvarstå i den ogynnsamma
löneställning, vari de för närvarande befinna sig.
Inom det högre undervisningsväsendet finnes, så vitt jag kan bedöma,
inga fall, i fråga om vilka liknande skäl för beviljande av lönetursrätt
kunna anföras, och jag har följaktligen ej någon anledning att befara, att
ett bifall till framställningarna skulle medföra konsekvenser av icke önskad
art. Jag anser mig därför böra förorda, att förslag om rätt för nu ifrågavarande
lärarinnor att för lönetur tillgodoräkna intill tio år av sin tjänstgöring
vid enskild statsunderstödd läroanstalt nu avlåtes till riksdagen. Jag
kan däremot icke tillstyrka, att sökandena erhålla rätt att retroaktivt uppbära
ålderstillägg från av dem angivna tidpunkter, enär en sådan anordning
skulle innebära en alltför stor avvikelse från eljest tillämpade grundsatser.
Med hänsyn till att ålderstilläggsberäkningen för lärarpersonalen vid statens
läroanstalter gäller för kalenderår samt till att avgörandet av ifrågavarande
ansökningar genom förut antydda omständigheter blivit undanskjutet finner
jag mig dock kunna förorda, att ålderstillägg, som på grund av de gjorda
framställningarna må bliva sökandena tillerkända, må åtnjutas från och med
den 1 januari 1927.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att envar av ämneslärarinnorna och biträdande föreståndarinnorna
vid statens högre lärarinneseminarium i Stockholm
och den därmed förenade normalskolan för flickor Gerda
Euphrosyne von Sydow och Kerstin Fjetterström må för
erhållande av ålderstillägg vid sin befattning tillgodoräkna
sig 10 år av den tid hon tjänstgjort vid statsunderstödd enskild
läroanstalt samt att ålderstillägg, som på grund av
en beviljad dylik rätt kan uppkomma, må åtnjutas från
och med den 1 januari 1927.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gustaf Breitholtz.