Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 248.

1

Nr 248.

Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen angående förslag till formulär
för deklarationsblanketter m. m.; given Stockholms slott
den 6 mai 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, till riksdagen överlämna
härvid fogade förslag till formulär för deklarationsblanketter m. m. för det
yttrande, vartill riksdagen må finna anledning.

GUSTAF.

Ernst Lyberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt.

2U höft. (Nr 218.)

!

Formulär n:r 1

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings förordningen.

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande tillhandahållas särskilt.

Deklaration enligt denna blankett avgives till ledning för taxeringen å ort,
där skattskyldighet till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt föreligger.

Allmän självdeklaration för taxering i

kommun ® -jq

taxeringsdistrikt 1 ^

Fullständiga för- och tillnamn: .....................................................................................

Födelseår: ........ ...... Yrke (eller titel och anställning): ...............

Hemortskommun och hemvist därstädes:

Deklarationsblankett n:r 1

av:

Län: ................................................................

Socken, köping: ..............................

By, gård, hemman och n:r:
Lägenhet, torp:.................................

Stad: ........................................................................................ Rote:

Församling (i stad): ...................................................................

Kvarter: ....................................................................................... n:r

med adressmr .................... vid ........................................

Uppgifterna avse kalenderåret 19 (räkenskapsåret fr. o. in. den 19 t. o. in. den 19

De hänvisningar till nummer (1, 2, 3, o. s. v.), som förekomma i denna blankett och därtill
hörande bilagor, hänföra sig till särskilt ark, innehållande “Anvisningar
för ifyllande av deklarationsblanketterna n:r 1 och 2“.

Inkomsten har
ej överstigit

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

öre

Ivronor

öre

A. Inkomst av jordbruksfastighet.

Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från följande fastigheter:

........................................................................................................ i

(fastighets namn och nummer)

kommun.......; nettointäkten därav enligt bilaga n:r utföres (se 22) med...........................

............................... ...................................................................................................... i..... .................

(fastighets namn och nummer)

kommun......; nettointäkten därav enligt bilaga n:r utföres (se 22) med...........................

.

Inkomst under A

B. Inkomst av annan fastighet.

I. Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från följande fastigheter:

......................................................................................................................................... i ...........................................

(fastighetens beteckning)

kommun nettointäkten därav enligt bilaga n:r . .. . utföres (se 22) med............................

...................................................................... i

(fastighetens beteckning)

kommun......; nettointäkten därav enligt bilaga n:r ............. utföres (se 22) med............................

........

Avqår: ränta å gäld som hänför sig till frälseräntan (se 16) ................ »

Inkomst under B

C. Inkomst av rörelse (även såsom delägare i enkelt bolag).

Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från nedannämnda företag
(hantverk och de s. k. fria yrkena inbegripna):

............................................................................................................................... inom................

(rörelsens namn)

kommun ; nettointäkten därav enligt bilaga n:r utföres (se 22) med ......................

.............................................................................................................................inom....................................

(rörelsens namn)

kommun ; nettointäkten därav enligt bilaga n:r utföres (se 22) med...........................

Inkomst under C

D. Inkomst såsom delägare i vanligt handelsbolag eller rederi eller
såsom solidarisk delägare i kommanditbolag.

Under året har jag varit delägare för ........................ i ................................................................................................

(andelens storlek) (företagets namn)

Företagets hela inkomst (i kommanditbolag den på de solidariska delägarna

belöpande andelen i bolagets hela inkomst) utgjorde kr........................................,

därav på min andel belöper .................................................................... kr.

Avqår: ränta å egen (ej företagets) gäld som hänför sig till andelen (se 16) » ......................................

Inkomst under D (se 49)

Den till kommunal inkomstskatt skattepliktiga inkomsten inom denna kommun för här ovan under D angivna företag (i kommanditbolag
den på de solidariska delägarna belöpande andelen i inkomsten) utgjorde i sin helhet kr......................................... På min andel

belöper kr. ...................................... samt, efter avdrag av ränta å egen (ej företagets) gäld som hänför sig till andelen, kr..........................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 21b höft. (Nr 2b8).

E. Inkomst av tjänst.

Inkomst i penningar och naturaförmåner på grund av tjänst, anställning och med tjänst
likställda inkomstgivande rättigheter (se 5, 50).

1. Av tjänst, stadigvarande uppdrag ävensom annan fast eller tillfällig arbetsanställning:

Intäkter (se 51): avlöning, arvode, traktamente, tantiéme, sportler eller annan förmån i
penningar, bostad eller annat, särskilt för varje tjänst, uppdrag eller anställning enligt
följande specifikation:

................................................................................................................................................................. kr.....................................

Avdrag yrkas för följande kostnader för intäkternas förvärvande (se 52):
................................................................................................................................................... kr.

Nettointäkt

2. Pension (se 53)........................................................................................................................

3. Livränta från ............................................................................. (hela beloppet utgjorde ................................. kr.)

(den utbetalande anstaltens namn)

Anm. I vissa fall skall allenast del av livräntebeloppet utföras, se 53.

4. Undantagsförmån, periodiskt understöd (se 54) o. dyl.............................................................

5. Royalty och periodiskt utgående avgift för utnyttjande av patent, mönster e. dyl. (se 55)

Inkomst under E (se 49)

F. Inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet.

]. Intäkter av tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller dyl. verksamhet, av
tillfälliga uppdrag, såsom uppdrag att förrätta bouppteckning, auktion, värdering m. m.
(allt försåvitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag [E 1.] eller yrkesmässig
verksamhet [C], såsom t. ex. advokatyrket), ävensom av annan inkomstgivande verk»
samhet av tillfällig natur, därav intäkten ej skall annorstädes i blanketten uppgivas,
enligt följande specifikation:

........................................................................................................................................................ kr........................................

Avdrag yrkas för följande kostnader för intäkternas förvärvande:

................................................................................................................................................................ kr..................................

................................................................................................................................................................ » ......................................

Nettointäkt (se 49)

2. Realisationsvinst, lotterivinst (se 56) .......................................................................................

Anm. Utredning angående beräkningen av realisationsvinst skall lämnas.

3. Intäkt genom restitution av allmänna skatter, som avdragits vid tidigare års taxeringar

Inkomst under F

G. Inkomst av kapital.

1. Ränta å utlånade, i räntebärande obligationer, förlagsbevis m. m. nedlagda eller hos bank,

annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar (se 29, 57) ....................

2. Utdelning å aktier, lotter i solidariska bankbolag, kommanditlotter i kommanditbolag och

andelar i ekonomiska föreningar enligt följande specifikation (ev. å bilaga) (se 29, 58):

•......................... st. i................................................................................................................................ kr........................................

(bolagets eller föreningens namn)

Summa intäkter under 1 och 2

Avgår: a) utgifter till förvaltningskostnad ................................................ kr........................

b) gäldränta, varför avdrag icke redan gjorts under A—F
här ovan i deklarationen eller tillhörande bilagor och som ej
heller belöper å fastighet eller rörelse under 3 här nedan
eller, i bolag som ej är skattskyldig! för intäkt av utdelning,
å sådan utdelning (se 59) ............................................ » ...................................... ............

(I räntor har jag under året utgivit sammanlagt kr. .......................................)

Nettointäkt (se 49) ................................................................

3. Behållen inkomst av fastighet eller rörelse i utlandet (se 60) ............................................... ...................... ................................

I

Inkomst under G............ ...............I.........

Särskild uppgift av svenskt aktiebolag och solidariskt bankbolag ävensom kommanditbolag.

Bolagets kapital (se 61) eller, om kapitalet undergått förändring, dess medelstorlek under året utgjorde.......................................kr. Bolaget

har under beskattningsåret haft behållen inkomst av utdelning, för vilken jämlikt 7 § g) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
skatteplikt icke föreligger, till belopp av ...................................... kr. Bolagets hela inkomst (d. v. s. återstående inkomst

å sid. 3 med tillägg av behållna inkomsten av utdelning — i försäkringsaktiebolag den på aktieägarna i denna deras egenskap belöpande
delen av återstående inkomsten) utgör, efter helt år räknat, ......................... procent av kapitalet.

Anm. För kommanditbolag skall uppgiften avse kommanditdelägarnas insatser och andel av bolagets inkomst.

Inkomsten liar
ej överstigit

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor öre

Kronor

öre

Den skattskyldiges
anteckningar

Taxeringsnämnden?

anteckningar

Kronor

öre

Kronor | öre

.........

.....

................................

........

................................

Sammanfattning:

Inkomst under A

» »B

» » C

» » D

» » E

^ » F

» » Q

Sammanräknad inkomst

Allmänna avdrag (se 62).

Avdrag yrkas för följande icke förut avräknade utgifter och underskott:

1. Allmänna skatter, erlagda under beskattningsåret, med undantag av kronoutskylder (se 63)

2. Underskott (se 64) å viss inkomstkälla: ...................................................................................................................

(inkomstkällans beteckning)

3. Periodiskt understöd o. dyl. (testamentslegat, underhåll av frånskild make) o. s. v. (se 65, 66),

utgivet till ......................................................................................................................................................................................

(mottagarens namn och adress)

4. Avgifter till allmänna pensionsförsäkringen samt övrig pensionsförsäkring, som avser pupillpensionering
eller livsvariga livräntor (se 65, 67 och 68)........................................................

5. Premier och andra avgifter, som erlagts för mig och min make för sjuk- och arbetslöshetsförsäkring
eller till sjukkassa för begravningshjälp, för kapital- och olycksfallsförsäkring
(livförsäkring inbegripen) ävensom för livränteförsäkring, varför avgifter ej redan avdragits
under E 1 eller allmänna avdrag 4 (se 65):

(för varje försäkring uppgivas här anstalten, numret och premien)

Anm. Avdrag under 5 må för den skattskyldige eller, om han är gift, för båda makarna
samfällt icke överstiga 100 kronor och må, där skattskyldig för försäkring av ifrågavarande
slag fått uppbära vinstutdelning eller premieåterbäring, ej heller överstiga det belopp,
varmed premierna under året överskjuta vad sålunda uppburits.

6. Avdrag enl. 4 § 2 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt (se 69)

Summa avdrag

Återstående inkomst (underskott utföres med noll)
Uppgift av försäkringsaktiebolag: Av återstående inkomsten belöper på aktieägarna i denna
deras egenskap kr........................................ och på försäkringstagarna kr. .......................................

H. Förmögenhet (se 70).

Fastighet enligt följande specifikation (eventuellt å bilaga): Taxeringsvärde (se 3):

....................................................................................................................................................................... kr.......................................

Levande inventarier (............. hästar, minst 3 år, ............. hästar under 3 år, ........... oxar och

tjurar, .............. kor, .............ungkreatur, ..............får och getter, ..............svin, ..............................................)

Döda inventarier, såsom maskiner, motorer, transportmedel, redskap och andra föremål, ej

hänförliga till inre, personliga lösören eller eljest avsedda för personligt bruk ....................

Automobiler, motorbåtar och andra yttre inventarier för personligt bruk och bekvämlighet....

Patent- och förlagsrätter, gruvor med uppfordrings- och transportanordningar m. m................

Inneliggande lager (vid jordbruk med binäringar och skogsbruk) av spannmål, potatis, foder och

gödselmedel, skogseffekter m. m........................................................................................

Inneliggande lager (i rörelse) av råämnen, varor, förbrukningsartiklar m. m.............................

Aktier, banklotter, kommanditlotter i kommanditbolag, andelar i ekonomiska förening samt
obligationer, förlagsbevis m. m. dyl., enligt följande specifikation (eventuellt å b'' ):

......................... st..................................................................................................................................... kr.....................................

Andelar i följande handelsbolag, kommanditbolag (ej kommanditlotter) och rederier, som ej
äro aktiebolag: ............................................................................................................................................................................

Fordringar: a) hos banker och andra penninginrättningar ........................ kr.............................

b) andra utestående fordringar................................................ » .....................................

Kontanter.........................................................................................................................................

Andra tillgångar, som skola ingå i den skattepliktiga förmögenheten, såsom besitta'' tt till

fastighet, livränta eller annan dylik förmån, smycken m. m...................................................

Hemmavarande barns under 21 år förmögenhet, som icke särskilt deklareras

Summa t'' gångar

Avgår: Skulder ...............................................................................................................................

Behållen förm enhet

V60 av behållna förmögenhe utgör

»Återstående inkomst» utgör enligt uppgift ovan

Att taxera till statlig inkomst- och förmöge tsskatt

Sammanställning för taxeringen till kommunal inkomstskatt.

I enlighet med omstående uppgifter och särskilda bilagor uppgiver jag för taxering inom

.......................................................................................................................................................................................... kommun:

Den skattskyldiges
anteckningar

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

öre

Kronor

öre

Inkomst: av jordbruksfastighet (se 71) enligt inramad uppgift å bilag. n:r till A ....

» annan fastighet (se 71) enligt inramad uppgift å bilag.............n:r till B I ....

» frälseränta (B II) efter avdrag av 5 % av dess taxeringsvärde.......................''...

» rörelse (se 71) enligt inramad uppgift å bilag..............n:r till C ....................

såsom delägare i handelsbolag m. m. (se 71) enligt inramad uppgift under D........

av tjänst eller anställning enligt E................................................................................

.................................

» tillfällig förvärvsverksamhet enligt E 1 och 2.......................................

kapital enligt G (se 58) ..................................................................................

Sammanräknad inkomst

Avdrag från den sammanräknade inkomsten (se 72):

1. Underskott å viss inkomstkälla (se 73): ............................................................................kr.......................................

(inkomstkällans beteckning)

2. Periodiskt understöd o. dyl. (— allmänna avdrag 3)........................... » .

3. Avgifter till allmänna pensionsförsäkringen m. m. (= allmänna avdrag 4) » .......................................

4. Premier och andra avgifter (= allmänna avdrag 5) ........................... » .......................................

5. Avdrag enl. 46 § 3 mom. kommunalskattelagen (se 69)........................ »

Att taxera till kommunal inkomstskatt inom nämnda kommun

Särskilda upplysningar och yrkanden.

Under nästföregående år var jag gift ogift änkling änka frånskild (det rätta understrykes) samt

hade

hade icke

husföreståndarinna (se 74).

Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka vid taxeringsårets ingång ej uppnått 16 år och vilka

icke, vart för sig, nästföregående år haft en behållen inkomst av minst 450 kronor, utgjorde: .........................

Uppgift av den, som endast under del av beskattningsåret varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, om den tid han sålunda
haft bostad eller vistelseort i landet: .................................................................................................................................................................................................................

Att jag och min make under den tid deklarationen avser icke åtnjutit annan beskattning underkastad inkomst eller
vid årets slut haft skattepliktig förmögenhet till högre belopp än här förut uppgivits, allt såvitt angår inkomst och förmögenhet,
däröver förvaltningen rättsligen tillkommit mig, samt att de av mina hemmavarande barn under 21 år, för
vilkas förmögenhet jag är uppgiftspliktig, vid årets slut icke haft förmögenhet till högre belopp än här förut uppgivits
ävensom att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete.

den 19

Namn: ................................................................................

Gift kvinna skall i sin deklaration här anteckna:

Yrke eller titel:

Mannens namn: ......................................................................................................

Nationalitet: ...........................................................A.............................................

» yrke eller titel: .................................................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

''PMtndrew ''

•/

» nationalitet: ..........................................................................................

JL l/uVDöd . .......................................................................................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden har taxerat den skattskyldige

till kommunal inkomstskatt

till kommunal
progressiv-skatt

i denna kommun

för gemensamt
kommunalt
ändamål

och förmögenhets-skatt

Skattefria avdrag............................................................................

Beskattningsbart belopp................................................................

X)

Skal för avvikelse från deklarationen:

1 Angives endast, där beloppet avviker från det till statlig inkomst- och. förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet. Där på grund av stadgandena
i 2 § andra och tredje styckena förordningen om kommunal progressivskatt sådan skatt icke skall påföras den skattskyldige, antecknas här noll.

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus* Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 2

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxering sförordningen.
Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande tillhandahållas särskilt.

Deklaration enligt denna blankett avgives till ledning för taxeringen
å ort, där skattskyldighet till kommunal inkomstskatt
men icke till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt föreligger.

Deklarationsblankett n:r 2

Särskild självdeklaration för taxering i

kommun o

taxeringsdistrikt av.

Fullständiga för- och tillnamn: ........................................................................................................................

Födelseår: Yrke (eller titel och anställning): ...................................................

Hemortskommun och hemvist därstädes:

Län: .............................................................

Socken, köping:................................

By, gård, hemman och n:r:
Lägenhet, torp: .................................

Stad: ....................................................... Rote:

Församling (i stad): .............................................................

Kvarter: ..........................................................................................n:r

med adressmr.................... vid

Uppgifterna avse kalenderåret 19 (räkenskapsåret fr. o. m. den 19 t. o. m. den 19 ).

De hänvisningar till nummer (1, 2, 3, o. s. v.), som förekomma i denna blankett och därtill
hörande bilagor, hänföra sig till särskilt ’ ark, innehållande “Anvisningar
för ifyllande av deklarationsblanketterna n:r 1 och 2“.

Inkomsten har
ej överstigit

Kronor j öre

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor j öre

A. Inkomst av jordbruksfastighet.

Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från följande fastigheter:

................................................................................................................... i ............................................................ kommun ;

(fastighets namn och nummer)

inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r .............

.................................................................................................................. i ................................................................. kommun ;

(fastighets namn och nummer)

inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r ..............

Inkomst under A

B. Inkomst av annan fastighet.

I. Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från följande fastigheter:

(fastighetens beteckning)

inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r

........................................................................................................... i ................................................................ kommun......;

(fastighetens beteckning)

inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r

11. Inkomst av frälseränta efter avdrag av 5 % av taxeringsvärdet........ kr.

Avgår: ränta å gäld som hänför sig till frälseräntan (se 16 ................ „

Inkomst luder B

C. Inkomst av rörelse (även såsom delägare i enkelt bolag).

Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från nedannämnda företag
(hantverk och de s. k. fria yrkena inbegripna):

.............................................................................................................. inom.................................................................. kommun ;

(rörelsens namn)

inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r

............................................................................................................. inom ................................................................. kommun ;

(rörelsens namn)

inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r

Inkomst under C

D. Inkomst såsom delägare i vanligt handelsbolag eller rederi eller
såsom solidarisk delägare i kommanditbolag.

Under året har jag varit delägare för .......................... i

(andelens storlek) (företagets namn)

Företagets hela till kommunal inkomstskatt skattepliktiga inkomst (i kom-manditbolag den på de solidariska delägarna belöpande andelen i in-komsten) utgjorde kr. ......................................., därav på min andel belöper kr.

Avgår: ränta å egen (ej företagets) gäld som hänför sig till andelen (se 16) „

Inkomst under D

E. Inkomst av tjänst.

Inkomst av ledig ecklesiastik syssla (ej inkomst av jordbruksfastighet eller av annan fastighet):

(sysslans benämning)

Inkomst under E

..........................1......

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 21b höft. (Nr 2b8.)

attning:

Den skattskyld
anteckninga

Kronor

iges Taxeringsnämndens
r anteckningar

öre Kronor öre

» » B ................................................................................................

» „ E .......................................................................................

Sammanräknad inkomst

Avdrag från den sammanräknade ink :

Underskott å viss inkomstkälla (se 73): .....................................................................................................

(inkomstkällans beteckning)

An till kommunal inkomstskatt inom kommunen

Särskild uppgift för i Stockholm för gemensamt

ko ändamål.

(Ifylles endast av skattskyldig, som under be et eller del därav ej varit bosatt eller stadig-varande vistats i Sverige, och allenast med ende å inkomst, som förvärvats under sådan tid.)

Tid som uppgiften avser: ..........................................................................................................

1. Inkomst av tjänst, stadigvarande u samt annan arbetsanställning i Sverige:

Intäkter;............................................................................................... kr........................................

Avqår: Omkostnader:............................................................................. » .......................................

2. Pension och andra förmåner, som av förutvarande tjänsteförhållande i Sverige ...

3. Från Sverige åtnjuten royalty och '' kt utgående avgift för utnyttjande av patent,

mönster eller dylikt ...........................................................................................................

4. Realisationsvinst genom avyttring av '' et eller rörelse i Sverige eller i Sverige be-fintliga tillbehör till sådan fastighet rörelse (se 56)....................................................

!

Anm. Utredning angående beräknin av realisationsvinst skall lämnas.

5 Annan inkomst, som skall taxeras för ensamt kommunalt ändamål ................................

Att taxera till komm mstskatt för gemensamt kommunalt ändamål

da upplysningar och yrkanden.

Att jag och min make under den tid
varande kommun skattepliktig, under
förstånd meddelat de lämnade uppgift

tionen avser icke åtnjutit annan till kommunal inkomstskatt inom ifrågaförvaltning
hörande inkomst än här ovan uppgivits ävensom att jag efter bästa
bekräftas på heder och samvete.

............................................................................................................................... den

Namn: ...................................................................................-.........................................

Yrke eller titel: ...................................................................................................

Nationalitet:................................................................................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Postadress: .................................................................................................................

............................................................. 19 ......

Gift kvinna skall i sin deklaration här anteckna:

Mannens namn:............................................................................................................

» yrke eller titel:.................................................................................

» nationalitet: ..........................................................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden har taxerat den skattskyldige

till kommunal inkomstskatt

i denna kommun

för gemensamt kom-munalt ändamål

Taxerat och beskattningsbart belopp....................................................................................................

Skal för avvikelse från deklarationen:

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings förordning en.

Formulär n:r 3

Anvisningar för ifyllande av deklarationsblanketterna n:r 1 och 2.

Allmän självdeklaration skall för en var upptaga inkomst och förmögenhet, varför han är underkastad beskattning
här i riket, samt angiva inkomsten under beskattningsåret (d. v. s. nästföregående kalenderår eller, där räkenskapsår ej
sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som tilländagått närmast före den 1 mars det löpande året) ävensom
förmögenheten vid utgången av beskattningsåret.

Särskild självdeklaration skall för en var upptaga inkomst, varför han är underkastad taxering till kommunal inkomstskatt
i den kommun eller det distrikt deklarationen avser och angiva inkomsten under beskattningsåret.

Skyldighet att avgiva självdeklaration åligger utan anmaning:

1) verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under
offentlig kontroll, samt ekonomisk förening, så ock annan juridisk person, som antingen under beskattningsåret haft förvärvskälla
av beskaffenhet, att skattskyldighet för därav härflytande inkomst åligger honom enligt kommunalskaltelagen eller
förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, eller enligt 12 § nämnda förordning är skattskyldig för förmögenhet;

2) fysisk person, som

a) nästföregående år varit taxerad till kommunal inkomstskatt eller till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt; eller

b) under beskattningsåret haft inkomst av beskaffenhet, att skattskyldighet därför åligger honom enligt kommunalskattelagen
eller förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid samma års utgång ägt förmögenhet, för vilken
han är skattskyldig enligt nämnda förordning, därest den till kommunal inkomstskatt skattepliktiga inkomsten i någon kommun
eller den till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattepliktiga inkomsten jämte eu sextionde! av förmögenheten
uppgått, i fråga om sådan person som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret eller som,
utan att vara i Sverige bosatt, härstädes stadigvarande vistats under sådan tid, till minst 600 kronor och, i fråga om annan
person, till minst 100 kronor.

Vid bedömandet av fysisk persons deklarationsplikt skall, om han är gift, hänsyn tagas, förutom till hans egen inkomst
och förmögenhet, även till sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet, däröver förvaltningen rättsligen tillkommit
honom. Ilar skattskyldig barn, skall hänsyn tagas jämväl till barnets förmögenhet, därest enligt vad nedan sägs
den skattskyldige är deklarationspliktig därför.

Vid tillämpning av vad under 2) b) här ovan sagts skall i fråga om svensk medborgare, som tillhör svensk beskickning
hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin
tjänst varit bosatt utomlands, så ock i fråga om sådan persons hustru samt barn under 16 år, därest de äro svenska medborgare
och bo hos honom, så anses, som om den skattskyldige varit bosatt här i riket. Person som tillhör främmande
makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke är svensk
medborgare, så ock sådan persons hustru samt barn under 16 år, vilka bo hos honom och icke äro svenska medborgare,
anses däremot vid tillämpningen av vad under 2) b) här ovan sagts icke vara här i riket bosatt.

Avlider skattskyldig, skall i fråga om deklarationsplikt för oskift dödsbo efter honom, försåvitt angår det beskattningsår,
under vilket dödsfallet inträffade, tillämpas vad som skolat gälla för den avlidne.

Efter anmaning vare även en var annan skyldig alt avgiva självdeklaration.

Lapp är ej skyldig avgiva deklaration för inkomst av renskötsel eller i sådan rörelse nedlagd förmögenhet, och skall
förty vid tillämpning av bestämmelsen under 2) b) här ovan så anses, som om dylik inkomst eller förmögenhet ej vore
underkastad beskattning.

Äkta makar skola å skilda blanketter lämna uppgift, en var om sin egen, andra makens och boets gemensamma
inkomst och förmögenhet, allt i den mån förvaltningen däröver rättsligen tillkommit honom. Därest skattskyldig skall taxeras
för förmögenhet, som tillhört hemmavarande barn under 21 år, skall jämväl barnets förmögenhet uppgivas.

Den som ej är svensk medborgare skall uppgiva sin nationalitet. Skattskyldig, som allenast under del av beskattningsåret
varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, skall uppgiva den tid han sålunda haft bostad eller vistelseort i landet.

Vid självdeklaration för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag
eller står under offentlig kontroll, så ock vid självdeklaration för annan deklarationspliktig, som nästföregående år
enligt lag varit skyldig föra liandelsböcker, skall för den tid deklarationen omfattar fogas bestyrkt avskrift av in- och
utgående balansräkning samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres. Så fort ske kan skall tillika för verk eller bolag,
som nyss nämnts, så ock för ekonomisk förening avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelse
som avgivits för räkenskapsåret. Enahanda gäller beträffande förvaltningsberättelse för aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag
eller ekonomisk förening.

Vanligt handelsbolag så ock rederi för registreringspliktigt fartyg skall till ledning för taxering av delägare lämna
följande uppgifter, nämligen a) för varje kommun, där delägare skall taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt:
uppgift, avfattad enligt reglerna för allmän självdeklaration, med upplysning tillika om den delägaren tillkommande andelen
av bolagets eller rederiets inkomst och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet samt b) för varje kommun
eller, då kommun är delad i två eller flera taxeringsdistrikt, för varje dylikt distrikt, dit någon av bolaget eller rederiet
innehavd förvärvskälla är att hänföra: uppgift, avfattad enligt reglerna för särskild självdeklaration, med upplysning tillika
om den andel av inkomsten, som å varje delägare belöper. Enahanda uppgiftsskyldighet åligger kommanditbolag beträffande
solidarisk delägare i bolaget. Vid uppgift, som nu nämnts, skall för den tid uppgiften avser fogas bestyrkt avskrift
av in- och utgående balansräkning samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.

Självdeklaration, som skall avgivas utan anmaning, skall vara avlämnad senast den 15 februari. Staten, landsting,
kommun och annan dylik menighet, verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom
aktiebolag eller står under offentlig kontroll, så ock annan, som nästföregående år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker
och vilkens räkenskapsår gått till ända .senare än den 31 oktober året näst före taxeringsåret, må njuta anstånd
med självdeklarationens avlämnande till den 31 mars. I vissa fall kan enligt 36 § 1 mom. fjärde stycket i taxeringsförordningen
förlängning av tiden för självdeklarations avlämnande på ansökan erhållas. Vad nu sagts om självdeklaration gäller
även om uppgift, som ovan omförmäles.

Självdeklaration eller ovan omförmäld uppgift skall, då den avgives utan anmaning, avlämnas eller i betalt brev med
allmänna posten insändas antingen direkt till ordföranden i den taxeringsnämnd, som har att verkställa taxeringen, eller, om
taxeringen skall äga rum i Stockholm, till överståthållarämbetet och eljest till länsstyrelsen i det län, magistraten eller
stadsstyrelsen i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen skall äga rum.

Avlämnas ej självdeklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att hos kammarrätten och Kungl.
Maj:t överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund. Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan
sägs, medför för den försumlige påföljd av böter.

Har någon i självdeklaration eller annan uppgift eller upplysning, som av honom avgivits till ledning vid taxering, mot
bättre vetande lämnat oriktigt meddelande, som är ägnat att leda till frihet från taxering eller till för låg taxering, böte,
om det oriktiga meddelandet blivit vid taxeringen följt, högst fem gånger den inkomst- och förmögenhetsskatt, som därigenom
undandragits, och i annat fall högst fem gånger den inkomst- och förmögenhetsskatt, som skulle hava undandragits.
i händelse det oriktiga meddelandet blivit följt vid taxeringen, dock minst tjugufem kronor. Därest det oriktiga meddelandet
avsett förhållande, som utövat eller kunnat utöva inverkan allenast å taxering till kommunal inkomstskatt, vare straffet
böter, om det oriktiga meddelandet blivit vid taxeringen följt, högst tjugufem öre för varje skatteöre, som därigenom kommit
att icke påföras den skattskyldige, och i annat fall högst tjugufem öre för varje skatteöre, som icke skulle påförts den
skattskyldige, därest det oriktiga meddelandet blivit följt vid taxeringen, dock minst tjugufem kronor. Ilar det oriktiga
meddelandet icke lämnats mot bättre vetande, men har den, som lämnat meddelandet, vid dess avgivande gjort sig skyldig
till grov vårdslöshet, äger vad ovan nämnts motsvarande tillämpning, dock må böterna bestämmas till högst hälften av
vad där är sagt, men likväl ej lägre än tjugufem kronor. Straff för här omnämnd förseelse inträder icke, därest den skyldige,
innan taxeringsnämnden avslutat sitt arbete för året, av egen drift beriktigat det oriktiga meddelandet. Vad i detta stycke sagts
bär ej tillämpning, då den som lämnat det oriktiga meddelandet för sin förseelse är underkastad ansvar för tjänstefel.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 21b höft. (Nr 2''i8.)

Med taxeringsår förstås här nedan det kalenderår, under vilket taxering verkställes, och med beskattningsår det kalenderår, som närmast
föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som gått till ända närmast före
den t mars unde- taxeringsåret.

Med hemortskommun förstås den kommun, där den skattskyldige författningsenligt skall vara för taxeringsåret mantalsskriven. För den,
som under ett beskattningsår eller del därav varit bosatt eller stadigvarande vistats bär i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet i någon
kommun beträffande honom förelegat för taxeringsåret, skall såsom hemortskommun anses den kommun, där han senast varit bosatt eller
stadigvarande vistats under beskattningsåret. För oskift dödsbo efter avliden person, som vid dödsfallet varit bosatt eller stadigvarande vistats
här i riket, skall såsom hemortskommun anses den avlidnes hemortskommun. För annan juridisk person än oskift dödsbo gäller såsom
hemortskommun den kommun, där vederbörande styrelse eller förvaltning vid taxeringsårets ingång haft sitt säte eller där syssloman eller
ombud vid nämnda tid varit bosatt.

1. Till jordbruk hänföres åkerbruk och iingsskötsel, även då sådant
bedrives för industriellt behov, så ock i samband därmed bedriven
husdjursskötsel, varunder inbegripes utnyttjande av bete
å såväl skogsmark som annan mark- Trädgårdsskötsel, växtodling
under glas inbegripen, räknas till jordbruk, då den drives
tillsammans med annat jordbruk.

Såsom binäring till jordbruk är att anse sådan i sammanhang
med jordbruk bedriven förvärvsverksamhet, som avser
att med utnyttjande av fastighetens alster eller naturtillgångar,
av vid jordbruket anställd arbetskraft eller av därför avsedda
inventarier utvinna en biförtjänst. 1 enlighet härmed räknas
såsom binäring till jordbruket mejerihantering och kvarndrift
för förädling av väsentligen det egna jordbrukets produkter,
kalkbränning, tegeltillverkning o. dyl., som huvudsakligen drives
för eget behov och med fastighetens ordinarie arbetskraft. Hit
räknas ock under ovan angiven förutsättning bi- och fjäderfäskötsel,
jakt, fiske, hemslöjd, verkställande av körslor mot lega,
uthyrning av dragare, maskiner och redskap, hemslakt m. m.
dylikt. Drives åter sådan verksamhet i större omfattning såsom
mera fristående företag och med särskilda därför avsedda byggnader
eller inrättningar, särskilda maskiner eller inventarier
och i huvudsak särskild arbetspersonal, är verksamheten att
hänföra till rörelse. I enlighet härmed äro icke att hänföra
till jordbrukets binäringar sådana företag som kvarndrift
för förmalning huvudsakligen av inköpt eller annan tillhörig
spannmål, brännerihantering, kalkbränning eller tegeltillverkning
huvudsakligen för avsalu m. in. dylikt.

Med skogsbruk avses fastighets utnyttjande för skogshantering
å egen mark och likaså å annans mark under den förutsättningen,
att marken är arrenderad. Under skogsbruk inbegripes
jämväl avyttring av växande skog i samband med avyttring av
marken ävensom skogsavverkning på grund av avverkningsrätt,
som skattskyldig vid avyttring av fastighet förbehållit sig
å den avyttrade fastigheten. Är det åter fråga om skogsavverkning
å annans mark på grund av särskild upplåtelse av avverkningsrätt,
är verksamheten att hänföra till rörelse. Härden,
som idkat skogsbruk, tillika drivit virkesförädling eller utvinning
av biprodukter till skog, såsom tjära o. dyl., anses denna verksamhet
som skogsbruk, där den varit av mindre omfattning
eller väsentligen avsett husbehov, men som särskild rörelse,
om den varit av större omfattning, t. ex. i fasta kolugnar, i fasta
tjärugnar eller dyl. och huvudsakligen avsett framställning av
produkter till avsalu.

Skogsbruk är icke att räkna soin binäring till jordbruk.

2. Har skattskyldig ägt eller brukat fastighet endast en del av
beskattningsåret, bör uppgivas, vilken del av året fastigheten
varit i hans ägo eller av honom brukats.

3. Har fastigheten under beskattningsåret icke haft taxeringsvärde
sig åsatt, skall uppgivas dess eljest antagliga värde.

4. Till intäkt av jordbruksfastighet hänföres allt vad av fastighet
här i riket, som taxerats såsom jordbruksfastighet, kommit
ägaren eller brukaren tillgodo.

5. Bostadsförmån och andra naturaförmåner åt tjänstinnehavare
räknas i regel som intäkt av tjänsten och ej såsom intäkt av den
fastighet, varifrån förmånerna åtnjutits. Har emellertid tjänstinnehavare
såsom löneförmån innehål: publikt boställe eller j
på lön anslagen jord, uppgives hans intikt av fastigheten såsom j
intäkt av jordbruksfastighet, resp, annan fastighet.

6. Härunder upptages icke intäkt vid realisation av levande eller
döda inventarier, varmed menas sådan försäljning av inventarier. !
att därigenom inventariebeståndet blir omsatt eller minskat i j
större omfattning än som kan anses i fastighetens drift normalt,

t. ex, vid avflyttning från orten, omläggning av driften i ett
eller annat huvudsakligt avseende o. s. v. Fn realisation sker
således ej endast, då hela kreatursbesättningen eller en betydande
del därav på en gång avyttras, utan ock vid en fortgående utgallring
av ett visst inventarieslag, t. ex. en viss rasbesättning.
Vinst, som uppkommer å dylik avyttring, skall i visst fall uppgivas
såsom realisationsvinst (se 56).

7. Inkomst av körslor är att anse såsom inkomst av binäring till
jordbruk, därest körslorna skett med hjälp av de för jordbruket
avsedda dragarna. Därest körslor däremot skett i större utsträckning
och med större antal dragare än som i regel kan
finna användning inom jordbruket eller dess binäringar, måste
åkerirörelse anses föreligga, och inkomsten av denna upptages
såsom inkomst av rörelse.

8. Om någon upplåtit avverkningsrätt till skog mot betalning, som
skall erläggas under olika år, skall såsom intäkt för varje särskilt
år upptagas den del av köpeskillingen, som under samma
år influtit. Avdrag för skogs ingångsvärde, vartill upplåtaren
kan vara berättigad, fördelas därvid på de olika åren i förhållande
till därunder influtna likvider.

9. Uppgift härom lämnas även för det fall att vinsten å fastighetsaffären
i övrigt skall uppgivas under ('', såsom inkomst av yrkesmässig
handel med fastigheter eller under F 2 såsom vinst å
icke yrkesmässig avyttring av fastighet.

10. Med ortens pris menas det pris, som i orten gällt, därest det
varit fråga om att förskaffa sig nyttigheterna för penningar.
•Kan ej dylikt pris direkt angivas, skola nyttigheterna upptagas
till det belopp, som med hänsyn till föreliggande förhållanden
kan beräknas hava åtgått, om de skolat gäldas i penningar, eller,
då fråga är om varor eller produkter från egen jordbruksfastighet
eller egen rörelse, det belopp, som det kan beräknas, att
den skattskyldige skulle hava erhållit vid försäljning i detalj.

11- Till skattskyldigs familj räknas icke hemmavarande barn över
16 år, som deltagit i den skattskyldiges verksamhet. Sådan
barn räknas däremot till driftpersonalen.

Åldersfrågan bestämmes efter förhållandena vid taxeringsårets
ingång.

12. Till hushållsmedlemmar räknas här — inte den skattskyldige
hans familj och hans personliga tjänare — även andra, som
stadigt tillhöra hushållet, såsom undantagsfolk och fast anställd
driftpersonal (se 11), som äro i den skattskyldiges kost.

13. Dessa alster och råämnen upptagas till det värde, de enligt
gällande pris hatt med hänsyn till deras beskaffenhet, då de
uttogos för bär omförmäld användning eller förbrukning. Hade
de därvid icke undergått någon förädling, lägges alltså till grund
för beräkningen deras viirde i oförädlat skick. Hade de undergått
någon bearbetning, beräknas de till det högre värde, vartill
bearbetningen ger anledning.

14* Avdrag får icke göras för: värdet av den skattskyldiges, hans
hustrus eller hemmavarande barns under 16 år (se 11) arbete å
fastigheten; ränta å eget i fastigheten nedlagt eller för dess
brukande använt kapital; kostnad för ny-, till-eller ombyggnad
å fastigheten eller för grundförbättring därå, såsom nyodling,
täckdikning, vattenavledning, sjösänkning m- m. dylikt; värdeminskning
genom slitning av inventarier.

15. Till nyuppsättning räknas kostnad för anskaffande av sådana
nya inventarier, till vilka motsvarighet förut icke funnits å
fastigheten. Om alltså en lantbrukare inköper lokomobil, traktor,
elektrisk motor eller andra nya maskiner av annan art än
dem han förut haft eller till följd av brukningssättets omläggning
inköper ökat antal kreatur m m. dylikt, så får kostnaden
härför ej beräknas som driftkostnad. Ersättes förbrukad äldre
maskin med ny av annan och dyrbarare konstruktion, må såsom
driftkostnad ej upptagas större belopp än som skulle belöpa å
en den förbrukade maskinen motsvarande ny sådan.

16. Kall tillförlitlig utredning icke vinnas, i vad mån upplånat kapital
hänför sig till den ena eller den andra förvärvskällan, må
räntan upptagas till avdrag under de särskilda förvärvskällorna
i förhållandet till värdet av de i varje förvärvskälla nedlagda
tillgångar. Den del av annuitet å lån (t. ex. liypotekslån, odlingsoch
vattenavtappningslån etc.), som innefattar kapitalavbetalning,
får icke avdragas.

Avdrag för ränta får ske allenast för det beskattningsår, varunder
räntan utbetalts, dock att i rörelse ränteavdraget skall
göras efter bokföringsmässiga grunder.

17. Avdrag medgives för sådan värdeminskning å byggnader, som
dessa även med normalt underhåll och aktsam vård äro underkastade.
Avdraget bör bestämmas till viss procent av byggnadens
skäliga värde, olika allt efter den tid en byggnad av ifrågavarande
art anses kunna för sitt ändamål utnyttjas.

Vid bestämmande av byggnaders skäliga värde skall iakttagas,
att i fråga om jordbruksfastighet värdet icke får sättas högre än
vad som av det för fastigheten i dess helhet under beskattningsåret
gällande taxeringsvärde kan anses belöpa å byggnaderna,
och icke högre än hälften av förenämnda taxeringsvärde, där
icke i enstaka fall särskilda omständigheter kunna föranleda
annat, samt att i fråga om annan fastighet såsom byggnads
värde skall anses taxeringsvärdet (byggnadsvärdet) under beskattningsåret.

18. Om vad med skogs ingångsvärde förstås, se anvisningarna till
komumnalskattelagen 22 K punkt f.

19. Om avdrag yrkas för värdeminskning å byggnad, bör upplysning
lämnas om byggnadens användning, byggnadsmaterial, byggnadens
ålder, byggnadssätt och andra omständigheter, som anses
inverka på byggnadens varaktighet, ävensom om byggnadens
värde, i avseende varå skall upplysas, om det uppgivna värdet
beräknats efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde, bokfört
värde eller annat värde, vilket i så fall uppgives.

Då det gäller gruvor, stenbrott o. dyl., bör besked lämnas om
anskaffningsvärdet samt efter förvärvet havda anläggningskostnader,
fyndighetens beräknade mäktighet samt utvinningen under
föregående året.

Därjämte böra i fråga om samtliga värdeminskningsavdrag upplysningar
lämnas om de grunder, efter vilka avdragen beräknats,
samt de förhållanden i övrigt, som kunna tjäna till ledning för
bedömande av avdragens befogenhet.

20. Ifrågavarande avdrag tillkommer i regel fastighetens ägare. Har
jordbruksfastighet under året varit upplåten på arrende, skola
ägaren och arrendatorn äga rätt en var till hälften av avdraget,
i vad detta avser jordbruksvärde samt tomt- och industrivärde.
Om under året fastighet bytt ägare eller jordbruksfastighet övergått
från en brukare till annan brukare, skall avdraget fördelas
mellan ägarna eller brukarna i förhållande till den tid, en var
av dem ägt eller brukat fastigheten. Har under året jordbruksfastighet
till olika områden utnyttjats av olika ägare eller brukare
eller annan fastighet uppdelats mellan flera ägare, utan att
särskilda taxeringsvärden varit åsätta de olika brukningsdelarna,
skall avdraget fördelas mellan ägarna och brukarna i förhållande
till de värden, som vid en uppdelning av taxeringsvärdet
finnas skäligen belöpa å de olika brukningsdelarna. — I
fråga om jordbruksfastighet, som den 1 januari 1928 varit upplåten
åt landbo eller arrendator, gäller dock, så länge upplåtelsen
varar, att hela procentavdraget tillkommer landbon eller
arrendatorn, därest de för fastigheten efter taxeringsvärdet utgående
kommunalutskylderna påförts honom för beskattningsåret.

Medlem av bostadsförening eller bostadsaktiebolag får göra så
stort avdrag, som vid en fördelning kan anses belöpa på lägenhet,
för vilken inkomsten redovisas av honom.

Har fastighet icke använts i förvärvskällan under hela beskattningsåret
eller fastigheten där använts endast till viss del, skall
uppgivas, huru lång tid eller till vilken del fastigheten sålunda
använts, samt avdraget därefter rättas.

Ligger en brukningsenhet inom flera kommuner eller inom
flera i samma kommun belägna administrativa områden, inom
vilka menighet äger utöva beskattningsrätt (såsom municipalsamhälle,
kyrkoförsamling, skoldistrikt eller dyl.), eller delvis
inom och delvis utom särskilt dylikt område, skall angivas, huru
enligt den skattskyldiges mening inkomsten bör fördelas å de
olika kommunerna eller områdena. Därvid skall för varje kommun
eller område upptagas så stor del av inkomsten, som kan
anses hava därstädes influtit. Saknas utredning härom, må
inkomsten fördelas efter det förhållande, vari brukningsenhetens
taxeringsvärden å de olika orterna stått till varandra. Har
brukningsenheten lämnat underskott, skall vad nu är sagt äga
motsvarande tillämpning beträffande underskottet.

Här utföres vad i vederbörande bilaga angivits såsom »nettointäkt».
Utvisar bilagan underskott, utföres noll och underskottet
får avdragas under allmänna avdrag 2, sid. 3 å deklarationsblankett
n:r 1. Angående avdrag för sådant underskott vid
taxering till kommunal inkomstskatt för inkomst, se 73.

En följd härav är, att medlem eller delägare har rätt att njuta
avdrag för sådana omkostnader för fastigheten, vilka bestritts
direkt av honom själv, samt för sådana avgifter och andra inbetalningar,
som han i sin förevarande egenskap haft att utgöra
till föreningen eller bolaget.

Särskilda regler gälla angående fördelning av inkomst från
bank- och annan penningrörelse, emissionsrörelse, handel med
värdepapper, försäkringsrörelse, jordstgckningsförelag, rörelse,
som avser alt medelst ledning tillhandahålla vatten, gas eller
elektrisk kraft, järnvägsdrift, spårvägsdrift, linjetrafik med omnibus
och kanaldrift; se härom 58 § kommunalskattelagen.

Tydlig upplysning skall lämnas om den beräkningsgrund, som
följts vid fördelningen, i fråga om vissa slag av rörelse
under iakttagande av föreskrifterna i 30 § taxeringsförordningen.

Har rörelsen lämnat underskott, skall vad här förut är sagt
hava motsvarande tillämpning å underskottet.

Med »fast driftställe» avses plats, å vilken för stadigvarande bruk
vid rörelsens utövande funnits särskild anläggning eller vidtagits
särskild anordning, såsom kontor, fabrik, verkstad, verk, bruk,
handelsbod eller annat stadigvarande försäljningsställe. Med fast
driftställe likställes gruva eller annan fyndighet, som är föremål
för bearbetning, stenbrott eller torvmosse, fastighet, som
varit föremål för jordstyckning, så ock plats, där entreprenadarbete
av större omfattning drivits under lokal ledning.

38. Med driftkonto menas konto, som är avsett för redovisande av
omsättningen av varor i verksamheten eller i viss del därav, t. ex.
varukonto, försäljningskonto, tillverkningskonto o. dyl. Däremot
anses icke såsom driftkonto sådant konto, som upplagts för
driftkostnader eller särskilda utgifter i rörelsen, ej heller propriekonto
o. dyl.

39—41. Se bil. till C, formulär n:r 8 och 9.

42—44. Se bil. till C, formulär n:r 8.

Avdrag får icke göras för: ränta å den skattskyldiges eget i
fastigheten nedlagda kapital; kostnad för ny-, till- eller ombyggnad
eller därmed jämförlig förbättring å fastigheten; kostnad
för underhåll av plantering eller trädgårdsland, som är att
anse såsom tillbehör till bostadslägenhet.

Åtnjuter vicevärd, gårdskarl eller portvakt helt eller delvis fri
bostad i ägarens fastighet, får avdrag för sådan förmån icke göras.

Om byggnaden använts i ägarens egen rörelse, får avdrag icke
göras å denna bilaga, men må ske å bilagan angående rörelsen
eller yrket.

45—48. Se bil. till C, formulär n:r 9.

49. Uppkommer här underskott, utföres noll och underskottet fär
avdragas under allmänna avdrag 2, sid. 3 å deklarationsblankett
n:r 1. Angående avdrag för sådant underskott vid taxering till
kommunal inkomstskatt, se 73.

50. Har delägare i vanligt handelsbolag, enkelt bolag eller rederi
eller solidarisk delägare i kommanditbolag åtnjutit inkomst från
bolaget eller rederiet i form av avlöning, hänföres sådan inkomst
till intäkt icke av tjänst utan av den förvärfskälla,
varur bolagets eller rederiets inkomst härflutit.

Då rörelse bedrivits i enkelt bolag, skola uppgifterna avse
företaget i dess helhet samt upplysning lämnas om andelens
storlek och vad å den skattskyldige belöper. I huvuddeklarationen
införes vad å den skattskyldige belöper.

Härunder upptages allt, som under året influtit i rörelsen, vare
sig de influtna beloppen bero på under året avslutade avtal
eller utgöra betalning för tidigare beviljade krediter.

Ränta d kapital är ibland att räkna som intäkt av rörelse.
Detta är förhållandet, då kapitalet är ämnat att vara eu
tillgång i rörelsen, även om kapitalet för tillfället ej användes
i den löpande driften, utan blott står till disposition
för sådan användning. Ränta å sådant kapital, som hålles
från driften avskilt, hänföres däremot till intäkt av förvärvskällan
kapital. Vad angår utdelning å aktier m. m. skall dylik
intäkt, när det gäller bank-, emissions- och annan penningrörelse
ävensom försäkringsrörelse, anses som intäkt av rörelsen,
men i andra slag av rörelse såsom intäkt av kapital.

Såsom intäkt skall jämväl uppgivas värdet å varor och alster,
som hämtats ur denna rörelse och förädlats eller förbrukats
i annan av den skattskyldige driven rörelse eller å av den skattskyldige
innehavd fastighet (se 13).

Värdelös fordran må avskrivas i sin helhet samt osäker fordran
i den mån fordringen överstiger det belopp, varmed den kan
beräknas inflyta.

Härunder upptages allt, som under året utgivits i rörelsen, vare
sig de utgivna beloppen bero på under året avslutade avtal eller
utgöra betalning för tidigare erhållna krediter (se dock 36).

Här utföres såväl ränta å lånt anläggnings- och driftkapital som
ock ränta å gäld, vilken den skattskyldige ådragit sig för sin
utbildning för rörelsen.

Jämte de utgifter, som nämnas under denna rubrik, må här
upptagas andra icke särskilt uppräknade omkostnader för rörelsen,
såsom frakter, speciella skatter eller avgifter till det allmänna
samt försäkringspremier för anställd personal eller använd egendom.
— Till speciella skatter räknas t. ex brännvinstillverkningsskatt,
maltskatt, skogsaccis, skogsvårdsavgift och dylika
skatter, som utgå speciellt för rörelse av vissa slag, däremot
icke allmänna skatter.

Kostnader för nyanskaffning eller tillökning av inventarier få
ej här avdragas, utan endast sådana kostnader, som verkligen
avse reparation och underhåll av befintliga inventarier.

Avdrag får icke göras för: värdet av den skattskyldiges, hans
hustrus eller hemmavarande barns under 16 år (se 11) arbete i
rörelsen; hyra för honom tillhörig fastighet, som använts i
rörelsen; ränta å eget i rörelsen nedlagt kapital; kostnad för
ny-, till- eller ombyggnad av i rörelsen använd fastighet eller
annan anläggning eller för grundförbättring därå.

Därest rörelse utövats från fast driftställe inom flera kommuner
eller inom flera i samma kommun belägna administrativa
områden, inom vilka menighet äger utöva beskattningsrätt
(jämför 21), eller från fast driftställe såväl inom som utom särskilt
dylikt område, skall angivas (eventuellt å särskild bilaga),
huru enligt den skattskyldiges mening inkomsten bör fördelas
å de olika kommunerna eller områdena. Därvid skall fem procent
eller, där omständigheterna därtill föranleda, högre procent
av inkomsten upptagas för kommun eller område, där huvudkontor
funnits, samt återstoden fördelas mellan de kommuner
eller områden, där fast driftställe begagnats, efter ty som kan
finnas skäligt med hänsyn till inom varje kommun eller område
tillverkade varors värde, handelsomsättningens storlek, antalet
där sysselsatta arbetare eller annat förhållande, som kan
tjäna till grund för bedömande av den inkomst, som företaget
kan anses hava lämnat inom kommunen eller området.

51. År vid kommunal eller enskild tjänst eller anställning anvisad
särskild ersättning för vissa med tjänsten eller anställningen
förenade kostnader, skall denna ersättning redovisas såsom intäkt,
men får å andra sidan avdrag ske för de omkostnader,
som skola därmed bestridas. Omkostnaderna få icke avdragas
med högre belopp än de verkligen utgjort.

Såsom intäkt skall icke upptagas vad som i förevarande hänseende
anvisats av staten och i följd därav får avdrag icke ske
för de i dylikt fall havda kostnaderna.

Tantiéme eller liknande förmån, som utgår till i rörelse anställd
person, skall räknas som intäkt under det år, då den
blivit för lyftning tillgänglig.

52. Härunder får avdrag ske, bland annat, för avgifter, som den
skattskyldige på grund av sin tjänst erlagt för egen eller efterlevande
familjs pensionering; för kostnad för resor i tjänsten
eller anställningen, där ej, vad angår statstjänst, särskild ersättning
varit därför anvisad; för kostnad för facklitteratur,
instrument o. dyl., som varit nödigt för tjänstens fullgörande:
för ränta å gäld, som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning
eller eljest i och för tjänsten m. m.

Avdrag får ske för skälig kostnad för resor till och från
arbetsplatsen, där denna varit belägen på sådant avstånd från
den skattskyldiges bostad, att han behövt anlita och även anlitat
särskilt fortskaffningsmedel.

I regel är den ökning i levnadskostnader, som för innehavare
av tjänst kan uppstå därigenom, att han utför sitt arbete å
annan ort än där han har sitt hemvist, icke att räkna som
kostnad för fullgö''ande av tjänsten eller anställningen. Så må
dock ske, om ansäiliuingen avser endast kortare tid eller skall
bedrivas å flera olika platser eller det av annan anledning icke
skäligen kan ifrågasättas, att den skattskyldige skall avflytta til!
den ort där arbetet skall utföras.

Gift kvinna får icke pa den grund, att hon av förvärvsverksamhet
är förhindrad att agna sig åt hemmets skötsel, njuta
avdrag för biträde i hemmet.

Har pension eller livränta uppburits annorledes än på grund
av försäkring, skall såsom intäkt upptagas pensionens eller livräntans
hela belopp; dock att, om livränta utgått såsom ersättning
för olycksfall i arbete, blott en del av livräntans belopp
skall upptagas på sätt framgar av fjärde stycket.

Har livränta utgått på grund av pupillförsäkring, för vilken
avgifter erlagts på grund av tjänst eller vilken tagits annorledes
än mot engångspremie, skall såsom intäkt upptagas livräntans
hela belopp med avdrag av 600 kronor, dock med undantag för
livränta från ränte- och kapitalförsäkringsanstalt, varom förmäles
i fjärde stycket.

Har livränta i annat fall än som avses i andra stycket utgått
på grund av pensionsförsäkring, för vilken avgift pa grund avtjänst
erlagts av arbetsgivaren eller av den anställde, eller har
livsvarig livränta eljest utgått på grund av pensionsförsäkring
annorledes än mot engångspremie, skall såsom intäkt upptagas
livräntans hela belopp. Livränta från rånte- och kapitalförsäkringsanstalt
behandlas dock enligt bestämmelserna i fjärde stycket.

Därest livränta utgått såsom ersättning för olycksfall i arbete,
från rånte- och kapitalförsäkringsanstalt eller på grund av annan
försäkring än som avses i andra och tredje styckena här ovan,
skall såsom skattepliktig intäkt upptagas, om livräntetagaren
under beskattningsåret

fyllt högst 35 år 80 proc. av livräntans belopp

» 36 till och med 47 år 70 » » »

48 »

57 » »

64 » »

70 » »

77 » »

minst 87 år

56 » 60
63 » 50
69 » 40
76 » 30
» 20
10

86

Såsom skattepliktig intäkt räknas jämväl vinstandelar, som
försäkringstagare fått från försäkringsanstalt uppbära på grund

av avtal om livränteförsäkring, därunder inbegripen överlevelseocli
invalidränteförsäkring.

Såsom pensionsförsäkring är att anse jämväl vanlig livränteförsäkring.
Med livsvariga livräntor avses sådana livräntor, som
upphöra att utgå först vid dödsfall eller, beträffande änka, vid
dödsfall eller omgifte. Med försäkring mot engångspremie förstås
försäkring, där enligt försäkringsavtalet hela premien skall
erläggas på en sång eller erläggas i olika poster inom en tid av
högst fem år från (lagen för försäkringsavtalets ingående.

54. Härunder upptages sådant periodiskt understöd eller därmed
jämförlig periodisk intäkt, som uppbäres på grund av förutvarande
anställning å jordbruksfastighet, å annan fastighet
eller i rörelse eller som utgör skadestånd eller som eljest uppburits,
därest understödet icke utgått till mottagarens undervisning
eller uppfostran. Såsom intäkt skall dock icke upptagas vad
som uppburits från den, vilkens hushåll mottagaren tillhör.

55. Då den upplåtelse, för vilken royaltyn eller avgiften utgår, utgör
ett led i yrkesmässig förvärvsverksamhet, är royaltyn eller avgiften
att anse som intäkt av rörelse, i andra fall som intäkt av tjänst.

56. Med realisationsvinst avses vinst å icke yrkesmässig avyttring
av fast eller lös egendom, som förvärvats genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång och varit i säljarens ägo, om det är fast
egendom, under mindre än tio år och eljest under mindre än
fem år. Detsamma gäller om ersättning, som vid överlåtelse
av rörelse utgått för värde av good wills natur.

Realisationsvinsten skall bedömas efter köpeskillingens totala
belopp, oavsett om den skall betalas på eu gång eller terminsvis,
och skall i sin helhet upptagas såsom intäkt för det år,
varunder försäljningen ägt rum. Har här i riket belägen fastighet
avyttrats med växande skog eller växande gröda, skall dock vad
av köpeskillingen belöper på skogen eller grödan icke medräknas i
realisationsvinsten utan uppgivas såsom intäkt av fastigheten.

Lotterivinst upptages icke, därest sammanlagda beloppet av
de under beskattningsåret erhållna vinsterna understigit 100
kronor.

Vid uppgivande av realisationsvinst och lotterivinst får avdrag
ske för realisationsförlust, som under beskattningsåret uppkommit
vid icke yrkesmässig avyttring av egendom, varom i första
stycket förmäles, ävensom för förlust å deltagande i lotteri.

Har förvärvskällan i sin helhet visat underskott, utföres noll,
men något avdrag för underskottet får icke ske vare sig under
allmänna avdrag eller annorstädes.

57. Ränta, som tillhör förvärvskällan kapital, räknas som intäkt
under det beskattningsår, då den blivit tillgänglig för lyftning.

58. Svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, vilka icke
driva bank-, emissions- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse
skola icke såsom inkomst av kapital uppgiva inkomst
genom utdelning från svenska aktiebolag, svenska solidariska
bankbolag, svenska kommanditbolag och svenska ekonomiska
föreningar. Dylikt bolag må icke njuta avdrag för ränta å gäld,
som kan anses belöpa å nämnda värdehandlingar, i vidare mån
än räntan överstiger utdelningen.

Vad bär sagts gäller även svenska kommanditbolag till den
del ovan nämnd ränta eller utdelning belöper å kommanditdelägare.

59. För här avsedd gäldränta må avdrag göras, även om intäkt av
kapital ej förefunnits. Se i övrigt 16.

60. Med behållen inkomst av fastighet samt rörelse i utlandet
avses den del av inkomsten från dylik förvärvskälla, som
återstår efter avdrag för allt, som blivit använt för fastigheten,
resp. rörelsen. Däremot får avdrag ej göras för vad som
reserverats för framtida användning. Beskattning skall ske, vare
sig den behållna inkomsten överförts hit till riket eller icke.
Har underskott uppkommit å fastighet eller rörelse i utlandet,
får för underskottet avdrag icke göras

Med rörelse i utlandet avses sådan rörelseverksamhet, som
därstädes självständigt bedrivits. Utjör i utlandet bedriven
rörelse allenast en gren (filial) av en rörelse inom riket, upptagas
av rörelsen i dess helhet härflutna intäkter såsom intäkter av
rörelse.

61. Till kapital räknas i fråga om svenskt aktiebolag och solidariskt
bankbolag aktie- eller lottkapital och reservfond samt i
fråga om kommanditbolag kommanditdelägarnas insatser. Kapitalet
skall upptagas till det belopp, som angivits i ingående
balansräkningen för beskattningsåret, eller, om detsamma under
året undergått förändring, till medelstorleken därav under året. I
senare fallet bör angivas, efter vilka grunder storleken beräknats.

62. Har, vid äkta makars taxering, ene makens sammanräknade inkomst
icke räckt till att täcka de allmänna avdrag, vartill
nämnde make varit berättigad, må bristen avräknas å den andre
makens inkomst.

63. Här få avdragas allmänna utskylder till landsting, kommun,
municipalsamhälle, församling, skoldistrikt, tingslag och väghållningsdistrikt.

64. Här får avdrag ske för underskott, som uppkommit å någon
av de i deklarationen under A—E, F 1 samt G 1 och 2 upptagna
förvärvskällorna (men icke underskott å icke yrkesmässig
avyttring av fast eller lös egendom, å deltagande i lotteri samt
å fastighet eller rörelse i utlandet).

65. Detta avdrag får åtnjutas endast av skattskyldig, som under beskattningsåret
varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket.
Därest skattskyldig endast en del av beskattningsåret varit bosatt
eller stadigvarande vistats här i riket, får avdraget åtnjutas
allenast i den mån det belöper å nämnda tid.

66. Härunder får avdrag ske för sådant periodiskt understöd eller
därmed jämförlig periodisk utbetalning, som ej fått avdragas under
A, C eller D i deklarationen, dock får avdrag ej ske för vad
som utgått till annans undervisning eller uppfostran eller
till person, tillhörande givarens hushåll. Avdrag får ej ske för
vad som utgör kapitalavbetalning å skuld.

67. Avgifter för sådan pensionsförsäkring, som avses i 53 andra och
tredje styckena avdragas till fullo under E 1, därest de erlagts
på grund av tjänst, och eljest under allmänna avdrag 4.

68. Avgift, som erlagts till rånte- och kapitalförsäkringsanstalt eller
på grund av försäkring mot engångspremie, får ej här avdragas.

69. Ilar gift kvinna, som bott tillsammans med sin man och under
större delen av beskattningsåret varit bosatt eller stadigvarande
vistats i Sverige, under året haft inkomst av rörelse eller av eget
arbete, må hon här avdraga 200 kronor, dock att, om nämnda
inkomst icke uppgått till 200 kronor, avdraget ej må överstiga
inkomstens belopp.

70. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna.
Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom
saluvärde å fastighet anses dess taxeringsvärde. Vissa rättigheter
upptagas till sitt kapitalvärde.

I avseende på skyldighet att erlägga förmögenhetsskatt skall
såsom ägare, anses efterlevande make, som på grund av inbördes
testamente besitter förmögenhet, så ock den, som på grund av
testamente eller annorledes är för sin livstid berättigad åtnjuta
avkastningen av förmögenhet, vartill äganderätten tillagts hans
bröstarvinge eller bröstarvinges nykomling.

Såsom tillgångar upptagas icke: kapitalvärdet av liv- eller
kapitalförsäkring; rätt till undantagsförmåner samt till pension
och annan förmån, som åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteförhållande,
ävensom till sådan livränta, varom förmäles i 53
andra och tredje styckena; rätt till annan ränta, avkomst eller
förmån, därest densamma är bestämd att tillgodonjutas för den
berättigades livstid samt värdet av vad han årligen må i sådant
avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet,
varav annan för närvarande åtnjuter avkastningen; möbler, husgeråd
och andra inre lösören, som äro avsedda för den skattskyldiges
och hans familjs personliga bruk; konstverk, bok-,
konst- och därmed jämförliga samlingar, såframt ej ägaren med
dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten
tillgängliga; lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans
familjs personliga bruk och bekvämlighet och är att hänföra till
yttre inventarier, ävensom smycken, därest sammanlagda värdet
av dessa tillgångar icke överstiger 1,000 kronor; patent- och
förlagsrätter, som icke äro tillgångar i rörelse, ävensom rätt till
firmanamn, varumärke, mönsterskydd, tidnings titel o. dyl.;
förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda
för den skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt
kontant hushållskassa eller därmed jämförlig, för den skattskyldiges
löpande utgifter avsedd kassa.

71. Skall för samma förvärvskälla kommunal inkomstskatt utgå
inom olika kommuner, uppgives för varje kommun så stor del
av inkomsten, som belöper å kommunen efter den fördelning
mellan kommuner, som gjorts tidigare i deklarationen eller
bilaga till densamma.

72. tiar, vid äkta makars taxering, ene makens sammanräknade inkomst
inom en kommun icke räckt till att täcka de avdrag
från den sammanräknade inkomsten, vartill nämnde make varit
berättigad, må bristen avräknas å den andre makens inkomst
i hemortskommunen.

73. I hemortskommunen får avdrag ske för underskatt a förvärvskälla,
som är häuförlig till samma kommun, varjamte för underskott,
som är att hänföra till annan kommun, avdrag får ske i den
mån den skattskyldiges inkomst i sistnämnda kommun icke
förslår till täckande av underskottet. I annan kommun än hemortskommunen
får avdrag ske allenast för underskott å förvärvskälla,
hänförlig till samma kommun.

Har underskott uppkommit å förvärvskälla, som hänför sig till
flera kommuner, tages i beräkning så stor del av underskottet,
som belöper å ifrågavarande kommun efter den fördelning
mellan kommuner, som gjorts tidigare i deklarationen eller
bilaga till densamma.

74. Uppgift om husföreståndarinna lämnas blott av den, som under
beskattningsåret varit ogift, änkling, änka eller frånskild samt
då haft hemmavarande barn, vilket vid utgången av nästföregående
år icke uppnått 16 år och icke haft en behållen inkomst av minst
450 kronor.

Skulle det ä blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana meddelas å
särskild bilaga.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiflsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äger alt
för sådant ändamål hänvånda sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.

Formulär n:r A

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings för ordningen.

Denna bilaga användes vid jordbruk och skogsbruk (se 1).

Särskild bilaga lämnas för varje fastighet eller komplex av fastigheter,
som i den skattskyldiges hand är att anse såsom brukningsenhet.

Bilaga n:i

till

(den skattskyldiges namn)

Bilaga till A.

Inkomst av jordbruksfastighet.

.......................;.................. deklaration angående

kommun ............. under år 19......... (se 2).

(fastighets namn och nummer)

Taxeringsvärde (se 3): jordbruksvärde kr. .................... skogsvärde kr..................... tomt- och industrivärde kr.................... Summa kr. .......................

Areal: .............. hektar åker, .............. hektar äng, ..........:... hektar kultiverad betesmark, ............ hektar skogsmark, hektar övrig mark.

Kreatursbesättning i medeltal: .............. hästar över tre år, .............. unghästar, ............ oxar och tjurar, ............. kor, ............ ungkreatur,

............. får, ............. getter, ............. svin, .............. höns, .............. annat fjäderfä, ............. bisamhällen, ........................................................ .....................................-

Intäkter (se 4, 5):

Kronor

öre

Avdrag (se 14):

Kronor

I. Influtna penningar:

1. Arrenden och hyror......................................

2. Avgäld eller annan ersättning

a) på grund av servitut och för

upplåten lägenhet m. m......... kr. ...........

b) för rätt att tillgodogöra sig sten,

torv, grus, lera o. dyl............. >

c) för rätt att tillgodogöra sig vattenkraft,
framdraga ledningar

o. dyl.................................. »

d) för rätt till bete, jakt, fiske m. m. » ...........

3. För försålda produkter (se 6):

spannmål och frövaror .............. kr. ........................

sockerbetor (grundpris + tilläggs pris).

...................................... » ..........................

potatis, rotfrukter, grönsaker och

trädgårdsprodukter ................. » .........................

hö, halm och grönfoder............... » .........................

hästar ...................................... » ..........................

nötkreatur och kött därav............ » .........................

svin och grisar samt fläsk............ » ......

får och getter ........................... » ..........................

fisk och vilt.............................. » ........................

fjäderfä och ägg ........................ »

ull, hudar och skinn ................. »

mjölk och produkter därav:

a) vid leverans till mejeri (åter bekomma

mejeriprodukter avdragna)
.............................. » ......

b) vid försäljning till enskilda

personer.............................. » ......

...................................................................... » ......

......................................................................... » .....

4. Diverse intäkter:

försäljning av redskap och andra

döda yttre inventarier (se 6)...... kr. —...................

försäljning av sten, torv, grus, lera

o. dyl..................................... » .........................

körslor (se 7), uthyrning av maskiner,
dragare, annan arbetskraft

o. dyl................................... » ..........................

ersättning för vägunderhåll ......... » ..........................

.................................................................................. »

.................................................................................. »

................................................................................. » ^

5. Intäkt av skogsbruk:

köpeskilling för sålt virke och
andra skogseffekter.................. kr. .

köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt
(se 8) .................. »

där skog avyttrats i samband med
marken:

så stor del av vederlaget som
belöper å skogen (se 9)...... »

Överföres

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 214 höft. (Nr 248).

I. Utgivna penningar:

1. Arrenden och betesavgifter .............

2. Kontanta arbetslöner:

till fast anställd driftpersonal

(se 11) ................................. kr.

till daglönare........................... »

till ackordsarbetare .................. »

3. Kontanta undan tagsförmåner

4. Utgifter för inköp av:

spannmål och frövaror ............ kr...........................

kraftfoder och betmassa............ »

potatis och rotfrukter ............... »

hö, halm och grönfoder ............ » .........................

andra fodermedel .................... » .........................

gödselmedel och torvströ ......... » .............

5. Utgifter för inköp av levande och döda yttre inventarier,

motsvarande en i fastighetens drift normal omsättning
eller komplettering av inventariebeståndet
(ej nyuppsättning, se 15):

hästar .................................... kr.

nötkreatur ............................ »

svin och grisar ........................ »

får och getter........................... »

fjäderfä.................................... »

redskap och andra yttre inventarier » .........................

................................................................................. » ...............................

(Nyuppsättning av yttre inventarier har under året skett
för ......................... kr.)

6. Reparationer, försäkringar och andra kostnader:

a) Underhåll av inventarier (kontanta

utgifter utom arbetslöner, som avdragits
under 2 här ovan)......... kr...............

b) Underhåll av byggnader och stäng sel

(kontanta utgifter utom arbetslöner,
som avdragits under 2 här

ovan)....................................... » .........................

Anm. Avdrag må ej ske för ny-,
till- eller ombyggnad eller därmed
jämförlig förändring Dylika
arbeten hava under året

verkställts för ......................... kr.

c) Utgifter för olycksfallsförsäkring av

driftpersonal samt för försäkring
av byggnader, förråd och driftinventarier
................................ » .........................

d) Skogsaccis, skogsvårdsavgift, tionde

m. m. dyl............................... » ........................

e) Frälseränta eller annan avgäld...... » ....... ...........

f) Diverse driftkostnader, nämligen:

...................................................................... » ..........................

............................,..........,............................... » ..........................

....................................................................... » ..........................

7. Räntor (se 16) å:

a) odlings- och vattenavtappningslån kr. .........................

b) annat lånt anläggnings- och driftkapital
.................................... » ...............

Överföres

Överfört

II. Naturaförmåner enligt ortens pris (se 10):

1. Förmån av bostad för mig, min familj (se 11) och mina
personliga tjänare (........... ram och kök) jämte ut rymmen

och anläggningar för bekvämlighet och
trevnad, såsom gästrum, lusthus, badhus, stall, bilgarage,
jaktstuga m. m. dylikt..........................

Kronor öre

2. I hushållet använda produkter från egendomen för
............. hushållsmedlemmar (se 12) samt för tillfälliga
kosttagare:

.................... kg. vete .................. kr...........................

.................... » råg..................... » ..........................

..................... » korn .................. » .........................

.................... » havre.................. »

.................... » ärter .................. »

................... » potatis ............... »

trädgårdsprodukter .................. »

nötkreatur och kött därav......... »

svin och fläsk ........................ »

får och getter samt ull ............ »

fjäderfä, fisk och vilt ............... »

..................... tjog ägg .................. »

mjölk och produkter därav:

a) direkt erhållna vid gården... »

b) återbekomna från mejeri ... »

3. Skjutsar och dylika förmåner för personligt bruk.........

4. Saluvärdet av alster ooh råämnen (se 13) från egen domen

(utom skogseffekter), som

a) utgått till statare och annan
driftpersonal samt till undantagstagare
m. fl., ej i den skattskyldiges
kost ..................... kr.

b) använts å annan av mig innehavd
fastighet ..................... »

c) förädlats eller förbrukats i egen

rörelse................................. »

Saluvärdet av skogseffekter (se 13) från egendomen, som
jag tillgodogjort mig:

a) i mitt hushåll eller elj est för min,
min familjs och mina personliga

tjänares räkning .................. kr..........................

b) för driftpersonalens behov...... » .........................

c) för utgörande av undantagsför måner

o. dyl......................... > ..........................

d) för ny-, till- eller ombyggnad å

fastigheten eller därmed jämförlig
förändring .................. » .........................

e) för reparation och underhåll av

byggnader, stängsel och inventarier
å fastigheten eller eljest
för driften .................. »

f) å annan av mig innehavd fastighet
................................ »

g) till förädling och förbrukning i

egen rörelse ........................ »

Summa intäkter
Avgå motstående avdrag

Nettointfikt (införes under
A i deklarationen)

Överfört

II. Andra avdrag:

1. Kost för anställd personal:

.............. kostdagar för fast anställd

driftpersonal (se 11) å kr. .............

per dag ................................ kr.........................

............. kostdagar för legodagsver kare

å kr............... per dag......... » .........................

2. Avlöning i natura till statare och annan driftpersonal,

ej i husbondens kost:

skogseffekter.............................. kr..........................:

övriga förmåner (ej bostadsförmån

i mig tillhörig fastighet) ......... » .........................

3. Undantagsfärmåner:

a) kost tillhandahållen i mitt eget

hushåll ................................. kr.

b) skogseffekter........................... »

c) övriga naturaförmåner utom bostadsförmån
........................... »

4. Saluvärdet av skogseffekter, använda till reparation
och underhåll av byggnader, stängsel och inventarier
å fastigheten (ej för ny-, till- eller ombyggnad
eller därmed jämförlig förändring) eller eljest
för driften samt hämtade:

a) från ifrågavarande fastighet...... kr..........................

b) från annan av mig innehavd

fastighet................................. » ..........................

c) från av mig driven rörelse ...... » ..........................

5. Saluvärdet av andra produkter och varor, som använts
för driften av fastigheten (ej för ny-, till- eller
ombyggnad eller därmed jämförlig förändring och
ej heller för grundförbättring) samt hämtade:

a) från annan av mig innehavd

fastighet................................. kr.......................

b) från av mig driven rörelse ...... » .........................

6. Värdeminskning av mig tillhöriga, till fastigheten

hörande byggnader (se 17) .................................

7. Värdeminskning genom avverkning eller försälj ning

av skog (minskning i skogs ingångsvärde,
se 18)...............................................................

Anm. Till stöd för värdeminskningsavdragen skola närmare
upplysningar lämnas antingen här nedan eller
å särskild bilaga (se 19).

Summa avdrag

Kronor

öre

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ............................................................................................................ kr.........

Avgår (se 20): 6 % av fastighetens jordbruksvärde ........................................ kr....................................

_ 4 % » » skogsvärde................................................ »

5 % » » tomt- och industrivärde ....................... > ......................................

5 % » » taxeringsvärde såsom »annan fastighet» » -.............-.................... » _

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst kr.

Fördelning av inkomsten mellan kommuner i fråga om fastigheter i sambruk (se 21):.. ....................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen........................................................ kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.... »

Anteckningar:......

3832. Sthlm 1927, Igaac Marcus'' Boktr.-A.-B.

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.

Formulär rt:r 5

Särskild bilaga lämnas för varje fastighet eller komplex
av fastigheter, som är att anse såsom brukningsenhet.

Bilaga till B.

Inkomst av

annan fastighet (än jordbruksfastighet).

Anvisning. I fråga om fastighet, som tillhör bostadsförening eller bostadsaktiebolag, skall deklaration å denna blankett avgivas
dels av varje medlem i föreningen eller varje delägare i bolaget för bostad eller annan förmån, som i fastigheten tillkommit honom,
ävensom för utdelning från föreningen eller bolaget, som utgått annorledes än å andel eller aktie, dels av föreningen eller bolaget för
fastigheten i övrigt ävensom för avgifter och andra inbetalningar, som medlem eller delägare i sådan egenskap haft att utgöra till
föreningen eller bolaget (se 23).

Bilaga n:r

till

(den skattskyldiges namn)

............ deklaration angående fastigheten

kommun ........... under år 19 (se 2).

(kvarter och nummer eller annan beteckning)

Taxeringsvärde (se 3): byggnadsvärde kr......................................... mark- och parkvärde kr......................................... summa kr.

Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr........................................, för fasta maskiner kr........................................ summa kr.

Intäkter (se 5):

1. Naturaförmåner enligt ortens pris (se 9):

a) Hyresvärdet för bostad åt mig, min familj och mina personliga tjänare (.................rum och kök)

jämte utrymmen och anläggningar för bekvämlighet och trevnad, såsom gästrum, lusthus,
badhus, stall, bilgarage, drivhus, trädgård, plantering o. s. v. (i värdet skall inräknas
avkastning av trädgård och plantering, som är att anse såsom tillbehör till lägenheten) ...

b) Saluvärdet av alster och råämnen (se 13) från fastigheten, tillgodogjorda för driften av

annan av mig innehavd fastighet eller i egen rörelse............................................................

2. I penningar:

a) Hyror (ersättning för uppvärmning, vattenförbrukning, sotning m. m. inräknad) o. dyl.............

b) Avgäld m. m..............................................................................................................................

c) Övrig inkomst, t. ex. genom försäljning av alster och råämnen från fastigheten (ej alster

från sådan trädgård och plantering, som är att anse såsom tillbehör till min bostadslägenhet)

Den skattskyldiges
anteckningar

Kronor

Summa intäkter

1.

2.

a)

b)

c)

d)

8)

Avdrag (se 24):

Ränta å lånt, i fastigheten nedlagt kapital (se 16) .....................................

Diverse omkostnader:

Avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v. (se 25) ................kr.

Utgifter för vattenförbrukning, renhållning, belysning o. dyl., som jag

måst i egenskap av fastighetsägare vidkännas .................................... »

Utgifter för försäkring av byggnader........................................................ »

Kostnader för reparation och underhåll av byggnader............................ >

(Avdrag må ej ske för ny-, till- eller ombyggnad eller därmed
jämförlig förändring. Dylika arbeten hava under året verkställts

för ................................ kr.)

Övriga omkostnader enligt följande specifikation:

öre

Taxeringsnämndens
anteckningar

Kronor

öre

3. Värdeminskning av mig tillhöriga byggnader å fastigheten (se 17, 26) ................................

4. Värdeminskning genom slitning, utrangering eller dyl. av till fastigheten hörande maskiner

och inventarier ........................................................................................................................

Anm. Till stöd för värdeminskningsavdragen skola närmare upplysningar lämnas (se 19).

Summa avdrag

Summa intäkter....................................................................................... kr.

Avgår: summa avdrag ............................................................................ *

Nettointäkt av fastigheten (införes under B i deklarationen)............... »

kr.

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan .......................................................................................

Avgår (se 20): 5 % av fastighetens taxeringsvärde ........................................................... *

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst *

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt >

Anteckningar:......................................................................................................................................................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 215 höft. (Nr 258.)

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus’

Formulär n:r 6

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsforordningen.
Denna bilaga användes i fråga om rörelse utan dubbel bokföring
och alltså utan vinst- och förlustkonto i huvudboken, dock ej
försäkringsrörelse. Särskild bilaga lämnas för varje företag (se 27).

Bilaga till C.

Inkomst av

annan rörelse än försäkringsrörelse.

Bilaga mr .............. till .................................................................................................................................................................................................

(den slcattskyldiges namn)

min ................................................................................................................................. inom ................................................................ kommun

(rörelsens namn)

Taxeringsvärde å i rörelsen använd egen fastighet (se 3): byggnadsvärde kr. ..............................., mark- och parkvärde kr.

summa kr. .......................... Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr.........................., för fasta maskiner kr..........................., summa kr.

deklaration angående
under år 19

1. Ingående skulder. Skulder i rörelsen vid årets början...........................................................

2. Kontanta bruttointäkter. Under året influtna belopp, även likvid för fordringar (se 28):

a) för försålda varor eller tillverkningar ...................................................kr........................................

b) för utfört arbete ........................................................................................ » .......................................

c) övriga kontanta intäkter i rörelsen (se 29) ........................................... » .......................................

3. Intäkter i natura enligt ortens pris (se 10, 30):

saluvärdet av i rörelsen tillverkade eller saluliållna varor och produkter,
som förbrukats i mitt hushåll, samt annan förmån av rörelsen
eller yrket för mig, min familj (se 11) och mina personliga tjänare kr........................................

Utgående lager. Värdet å lager i rörelsen vid årets slut ................

Utgående fordringar. Fordringar i rörelsen vid årets slut ...............

(För förlust å fordringar i rörelsen har under året avskrivits (se 31) kr...

)

Summa av posterna 1—5

Den skattskyldiges
anteckningar

Kronor

öre

6. Ingående lager. Värdet å lager i rörelsen vid årets början ...................................

7. Ingående fordringar. Fordringar i rörelsen vid årets början..................................

8. Kontanta utgifter. Under året utgivna belopp, även likvid för skulder (se 32):

a) för inköp av råämnen och varor i rörelsen ............................................kr................

b) hyror och arrenden .................................................................................... »

c) ränta å lånt kapital (se 16, 33)................................................................ »

d) arbetslöner.................................................................................................... »

e) diverse utgifter (se 34): bränsle, kraft och belysning ............................ » ................

reparations- och underhållskostnader (se 35) ................ » ...............

kontorskostnader och porto ............................................ » ...............

9. Andra driftkostnader (se 36):

a) kost till driftpersonal från mitt hushåll ( kostdagar ä kr......................) kr.

b) saluvärdet av i denna rörelse förädlade eller förbrukade produkter och rå ämnen

från av mig innehavd fastighet eller rörelse, varför redovisning
lämnas å annan bilaga n:r ............................................................................ »

10. Värdeminskning:

a) av mig tillhöriga, för användning i rörelsen avsedda byggnader (se 17) kr......................................

b) genom slitning, utrangering eller dyl. av maskiner och inventarier........ » .......................................

(Maskiners och inventariers värde vid föregående taxering kr...........................(

(Under året hava maskiner och inventarier inköpts för.... » .........................J

c) å gruvor, stenbrott o. d. genom deras tillgodogörande samt å patenträtter » .......................................

Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminskningsavdragen (se 19).

It. Utgående skulder. Skulder i rörelsen vid årets slut ............................................................

Summa av posterna 6—11

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

Summan av posterna 1—5.......................................................

Avgår: summan av posterna 6—11 .....................................

Nettointäkt av rörelsen (införes under 0 i deklarationen)

......... kr.

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ......................................................................

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet..

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst..............

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37):

kr.

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen ........................................................ kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt »

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 2U käft. (Nr 2t8.) 3832. Sthlm 1827,Isaac Mareng-Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 7, alternativ t

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsföro

Denna bilaga användes i fråga om rörelse med dubbel bokföring
och alltså med vinst- och förlustkonto i huvudboken, dock ej
försäkringsrörelse. Särskild bilaga lämnas för varje företag (se 27).

Bilaga

Taxeringsvärde
summa kr........

till..

(den skattskyldiges namn)

................... inom..................

Bilaga till C.

Inkomst av

annan rörelse än försäkringsrörelse.

deklaration angående
... under år 19..............

............................................................................... kommun.......

(rörelsens namn)

i rörelsen använd egen fastighet (se 3): byggnadsvärde kr................................ mark- och parkvärde kr. ...

............. Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr............................ för fasta maskiner kr............................ summa kr.

Bruttovinster, som enligt bilagda vinst- och förlustkonto härflutit av ifrågavarande rörelse
och redovisats å följande driftkonton (se 38):

Varu ................................................................................................ konto kr.........................................

Tillverknings................................................................................... konto »

.................................................................................................................................................... konto » ........................................

................................................................................................................................................... konto » ......................................

................................................................................................................................................ konto » .........................................

Tillkommer:

1. Saluvärdet (enligt ortens pris, se 10) av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor och

produkter, som förbrukats i mitt hushåll, samt annan förmån av rörelsen för mig, min
familj (se 11) och mina personliga tjänare, där värdet ej gottgjorts något driftkonto

2. Övriga intäkter, som tillhört rörelsen, men icke gottgjorts något driftkonto (se 29, 30) ....

3. Personliga utgifter, hushållskostnader o. dyl.............................................................................

4. Allmänna skatter .-.......................................................................................................................

5. Kostnad för nyanläggningar, för nyanskaffning av inventarier o. dyl.................................

6. Avskrivningar ............................................................................................................................

Anm. Punkterna 3—6 ifyllas endast om beloppen påförts något driftkonto.

Summa bruttovinster och tillkommande poster
Avgår (se 36): — -

7. Ränta å lånt kapital (se 16, 33) ............................................................................................

8. Saluvärdet av i denna rörelse förädlade eller förbrukade alster och råämnen från av mig

innehavd fastighet eller rörelse, varför redovisning lämnas å annan bilaga n:r
Anm. Punkt 8 ifylles ej, om värdet påförts något driftkonto.

9. Värdeminskning av mig tillhöriga, för användning i rörelsen avsedda byggnader (se 17)

10. Värdeminskning genom slitning, utrangering eller dyl. av maskiner och inventarier ........

Anskaffningsvärdet å maskiner och inventarier vid årets början utgjorde kr...........................

Anskaffningsvärdet å maskiner och inventarier inköpta under året utgjorde » ...............................

Maskiners och inventariers bokförda värde utgjorde/V^ ^re*s början » .................................

| » » slut » ................................

11. Värdeminskning å gruvor, stenbrott o. dyl. genom deras tillgodogörande samt å patenträtter
Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminskningsavdragen (se 19).

12. I räkenskaperna bokförda avskrivningar för lidna förluster å fordringar i rörelsen (se 31)

13. Övriga driftkostnader i ifrågavarande rörelse (ej hushållskostnader, personliga utgifter,

allmänna skatter, nyanläggningar, nyanskaffningar o. dyl.), bokförda å följande konton: \

...................................................................................................................................................... konto kr. ......................................

........................................................................................................................................................ konto » ........................................

........................................................................................................................................................ konto » .....................................

Den skattskyldiges
anteckningar

Kronor

öre

Bruttoförluster, som enligt bilagda vinst- och förlustkonto uppkommit å ifrågavarande rörelse
och redovisats å följande driftkonton:

....................................................................................................................................................... konto kr.......................................

.......................................................................................................................................................... konto » .......................................

......................................................................................................................................................... konto » ........................................

Summa avgående poster och bruttoförluster

Summa bruttovinster och tillkommande poster................................................ kr.

Avgår: summa avgående poster och bruttoförluster .................................... »

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i deklarationen)............................ »

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

öre

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan............................................................................................ kr.

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet.................... »

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst................................ »

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37): ..............................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen........................................................ kr....................................

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt »

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 2U höft. (Nr 248.) 3832. stum 1927, Isaac Marcus'' Boktr.-A.-B.

Formu r rt:r , a ernå

TUlhanddh&lles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings förordningen,
Denna bilaga användes i fråga om rörelse med dubbel bokföring
och alltså med vinst- och förlustkonto i huvudboken, dook ej försäkringsrörelse.
Särskild bilaga lämnas för varje företag (se 27).

Bilaga till C.

Inkomst av

annan rörelse än försäkringsrörelse.

Bilaga n:r .............. till.......................................................................................................................................................................................................... deklaration angående

(den skattsbyldiges namn)

min............................................................................................................................... inom ............................................................................. kommun............ under år 19.

(rörelsens namn)

Taxeringsvärde å i rörelsen använd egen fastighet (se 8): byggnadsvärde kr. ..............................., mark- och parkvärde kr.

summa kr........................... Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr,.........................., för fasta maskiner kr. summa kr

Nettovinst enligt bilagda vinst- och förlustkonto (i händelse av förlust utföres här 0)............

Tillkommer:

1. Saluvärdet (enligt ortens pris, so 10) av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor och
produkter, som förbrukats i mitt hushåll samt annan förmån av rörelsen för mig, min
familj (se 11) och mina personliga tjänare .............................................................

Den skattskyldiges
anteckningar

Kronor j öre

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor öre

.........

2. Personliga utgifter, hushållskostnader o. dyl., ej upptagna vid punkt 1 ..........................

3. Allmänna skatter, som bokförts på sådant sätt, att de nedbringat nettovinsten ................

4. Kostnader för nyanläggningar och nyanskaffningar, som bokförts på sådant sätt, att de

nedbringat nettovinsten ................................................................................................

5. I räkenskaperna gjorda avskrivningar .................................................

...............................

.........

6. Saluvärdet av alster och råämnen, hämtade ur denna rörelse och använda i annan av mig

driven näring (ifylles ej, därest beloppet gottskrivits ifrågavarande rörelse)...................

7. Belopp, som hänföra sig till annan förvärvskälla än den ifrågavarande, t. ex. fastighet,

annan rörelse, tjänst o. s. v., och alltså icke avse denna rörelse, men bokförts på sådant
sätt att de nedbringat nettovinsten, så ock på dylikt sätt bokförda, ej avdragsgilla för-luster av annat slag..............................................................................................................

Summa nettovinst och tillkommande poster

Avgår (se 36):

8. Belopp, som hänföra sig till annan förvärvskälla än att den ifrågavarande, t. ex. fastighet,
annan rörelse, tjänst o. s. v., och alltså icke avse denna rörelse men bokförts på sådant
sätt att de ökat nettovinsten, så ock på dylikt sätt bokförda ej skattepliktiga intäkter
av annat slag ........................................................................................................................

9. Saluvärdet av i denna rörelse förädlade eller förbrukade alster och råämnen från av mig
innehavd fastighet eller rörelse, varför redovisning lämnas å annan bilaga (ifylles ej, om
värdet i räkenskaperna påförts denna rörelse)....................................................................

10. Värdeminskning av mig tillhöriga, för användning i rörelsen avsedda byggnader (se 17)

11. Värdeminskning genom slitning eller utrangering eller dyl. av maskiner och inventarier

Anskaffningsvärdet å maskiner och inventarier vid årets början utgjorde kr.............

Anskaffningsvärdet å maskiner och inventarier inköpta under året utgjorde »

( vid årets början »

Maskiners och inventariers bokförda värde utgjorde i , ,

( » » slut.... » ..........................

12. Värdeminskning å gruvor, stenbrott o. dyl. genom deras tillgodogörande samt å patenträtter
Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminskningsavdragen (se 19).

13. I räkenskaperna bokförda avskrivningar för lidna förluster å fordringar i rörelsen (se 31)

Nettoförlust enligt bilagda vinst- och förlustkonto (i händelse av vinst utföres här 0)............

Summa avgående poster och nettoförlust

........

Summa nettovinst och tillkommande poster ........................ kr. .

Avgår: summan avgående poster och nettoförlust................ »

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i deklarationen) »

Summa nettovinst och tillkommande poster ........................ kr. .

Avgår: summan avgående poster och nettoförlust................ »

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i deklarationen) » ................

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ........................................................................ kr.

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet »
Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst ............ »

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37): ..................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen ....................................................... kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt »

Anteckningar: ......................................................................................................................................................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 2U höft. (Nr 2''i8.)

3832. Sthlml927, Isaac Marcns'' Boktr.-A.-B.

II. Särskilda uppgifter.

i.

Försäkringsfonden för egen räkning
redovisas sålunda: (se 40):

Ersättningsreserv ........................

Premiereserv för brandförsäkring
» » annan försäkring

Summa kr.

Belopp vid årets
början

Belopp vid årets
slut

a

b

Utjämningsfonderna redovisas så-lunda: (se 44):

Belopp vid årets
början (med
hänsyn till dis-positionen av
föregående års
behållning)

Belopp vid årets
slut (med hän-syn till dispo-sitionen av årets
behållning) i

a

b

(fondens benämning)

...............................

Summa kr. |...............................

Anm. till II. 1. Om summan i kol. a överstiger summan i kol. b, införes skillnaden vid I. 4 å sid. 1. Om summan i kol. a
understiger summan i kol. b, införes skillnaden vid I. 13 å sid. 1.

Anm. till II. 2. Här skola upptagas samtliga utjämningsfonder.

I kol. a upptagas fonderna till sitt verkliga belopp vid årets början.

I kol. b upptagas fonderna till sitt verkliga belopp vid årets slut, såvida icke annorlunda följer av nedanstående regler 1) och 2).

1) Fond, som avses i 44 första stycket, införes icke i kol. b, om bolagsordningen under året så ändrats, att fonden kan disponeras
på annat sätt än i nämnda stycke sägs.

2) Pond, som avses i 44 andra stycket, må icke upptagas i kol. b till högre belopp än i kol. a. Dylik fond, för vilken vid
årets början bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funnits, införes icke i kol. b, om bolagsordningen under året ändrats och
fonden därefter kan disponeras på annat sätt än i 44 första stycket sägs.

Om summan i kol. a överstiger summan i kol. b, införes skillnaden vid I. 5 å sid. 1.

Om summan i kol. a understiger summan i kol. b, införes skillnaden, då avdrag yrkas för ökning av utjämningsfonderna, vid alt. 2
under avd. 5 här nedan.

Anm. Nedanstående uppgifter under 3—5 ifyllas endast, då avdrag yrkas för ökning av utjämningsfonderna (post I. 14 å sid. 1).

3. Den på året belöpande premieinkomsten för egen räkning beräknas sålunda:

a) för brandförsäkring:

Premiereserv för egen räkning vid årets början (se uppgift under H. 1 här ovan) .................................... kr..........................

4 procent ränta därå ............................................................................................................................................ * ......................................

Premieinkomst för egen räkning (post I. 1 a) å sid. 1)................................................... * -

Summa * ......................................

Avgår: Premiereserv för egen räkning vid årets slut (se uppgift under II. 1 här ovan) ............................ » _

Återstår på året belöpande premieinkomst för egen räkning för brandförsäkring »

b) för annan försäkring:

Premiereserv för egen räkning vid årets början (se uppgift under II. 1 här ovan) .................................... kr.....................................

4 procent ränta därå ............................................................................................................................................ * ......................................

Premieinkomst för egen räkning (post I. 1 b) å sid. 1)................................................................................... * -

Summa » ......................................

Avgår: Premiereserv för egen räkning vid årets slut (se uppgift under II. 1 här ovan) ........................... »

Återstår på året belöpande premieinkomst för egen räkning för annan försäkring »

4. Vinsten å själva försäkringsrörelsen bertknas sålunda:

Försäkringsfond för egen räkning vid årets början (summan i kol. a under II. 1 här ovan)

4 procent ränta därå ....................................................................................................................

Premieinkomst för egen räkning (det utförda beloppet vid I. 1 å sid. 1) ............................

Summa »

Avgår :

Utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall (post I. 7 å sid. 1)....................... kr............................

Förvaltningskostnader för egen räkning, upptagna under I. 8 å sid. 1........................ » ......................................

Beräknad hyra för i rörelsen använd anstalten tillhörig fastighet................................ »

Försäkringsfond för egen räkning vid årets slut (summan i kol. b under II. 1 här ovan) » ........... kr. _

Återstår vinst å själva försäkringsrörelsen » 5

5. Den avdragsgilla ökningen av utjämningsfondernas summa beräknas sålunda:

a) 20 gånger den på året belöpande premieinkomsten för egen räkning för brandförsäkring utgör (jfr. H.

3 a) här ovan)....................................................................................................................................................... kr

b) 2 gånger den på året belöpande premieinkomsten för egen räkning för annan försäkring utgör (jfr. n.

3 b) här ovan)....................................................................................................................................................... *

Summa av posterna a) och b) »

Alt. 1. Enligt II. 2 här ovan var utjämningsfondernas summa vid årets början kr....................................... och understeg
alltså summan av posterna a) och b) med .................................................... kr.

> 2. Skillnaden mellan summorna i kol. b och kol. a under II. 2 här ovan utgör.... » ......................................

» 3. Enligt H. 4 här ovan utgör vinsten å själva försäkringsrörelsen ........................ » ......................................

Avdragsgill avsättning till utjämningsfonderna utgjorde alltså (= det minsta av de vid Alt. 1, 2
och 3 utförda beloppen) ...............................................................................................................................

Formulär n:r 8

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.

Denna blankett må ej användas av utländsk försäkringsanstalt.

Vid blankettens ifyllande böra anvisningarna å sid. 3 iakttagas.

Bilaga n:r ............. till .................................................................................................................................

(den skattskyldiges namn)

sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse inom ...................................................................

Taxeringsvärde å i rörelsen använd egen fastighet (se 3): byggnadsvärde kr. .......

summa kr. ...............................

Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr. ................................, för fasta maskiner kr.

Bilaga till C.

Inkomst av

sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse.
........................................................... deklaration angående

............................... kommun.............. under år 19..

..........., mark- och parkvärde kr.........................

, summa kr.

I. Beräkning av inkomsten.

Den skattskyldiges
anteckningar

Taxeringsnämndens

anteckningar

Intäkter:

Kronor

öre

Kronor

öre

1.

Premieinkomst för egen rakning (se 41):

a) för brandförsäkring.................................................................... kr.

b) s annan försäkring ................................................................ » .......................................

2.

Räntor och utdelningar (ej hyresinkomst)............................................................................

3.

Kursvinst å värdepapper genom uppskrivning eller avyttring (även utlottning) ............

4.

Minskning av försäkringsfond för egen räkning (se II. 1 å sid. 2) ................................

5.

» » utjämningsfondernas summa (se II. 2 å sid. 2)............................................

6.

Övriga intäkter, vilka tillhöra rörelsen, enligt nedanstående specifikation (se 42):

kr.

........................ ................................................................................. » .......................................

............................................................................................................................................................. » .......................................

» ......................................

. ... » ......................................

Summa av posterna 1—6

Avgående poster:

8.

Förvaltningskostnader för egen räkning (hyra för i rörelsen använd, anstalten tillhörig

9.

10.

11.

Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminsknings avdragen (se 19).
Kursförlust å värdepapper genom nedskrivning eller avyttring (även utlottning), ävensom
i räkenskaperna bokförda avskrivningar för lidna förluster å fordringar i rörelsen........

12.

13

14.

15.

Övriga avgående poster, vilka tillhöra rörelsen, enligt nedanstående ''specifikation (se 43):

........................................................ .................... kr......................... ..

...................................................................................... . . . .......... » ......................................

................................................................. » ............................

Summa av posterna 7—15

Summan av posterna 1—6................................ kr.

Avgår: summan av posterna 7—15 ................ »

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i
deklarationen) ............................................ »

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ................................................................................................................ kr.

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet ........................................ »

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst »

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37):....................................................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen................................................................ kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt .... »

Anteckningar: ...............

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 21b höft. (Nr 2i8.)

Anvisningar för blankettens ifyllande.

Av svensk försäkringsanstalt bör särskild förklaring avgivas^ hur
intäkt eller avdrag beräknats i de fall, då dess belopp ej framgår av
uppgifterna i deklarationen i övrigt eller i till deklarationen fogat
räkenskapsutdrag; vidare bör lämnas uppgift å de i räkenskaperna
upptagna inkomster, vilka icke medräknats vid beräkningen av det
beskattningsbara överskottet. Ömsesidigt försäkringsbolag, som driver
sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring, ävensom försäkringsaktiebolag,
som har utjämningsfond (se 44), bör bifoga vid årets början gällande
bolagsordning, ävensom de ändringar, vilka under året vidtagits i
densamma. o

Beräkning av försäkringsrörelses överskott skall ske särskilt för a
ena sidan livförsäkringsrörelse, å andra sidan sjuk-, olycksfalls- och
skadeförsäkringsrörelse. Försäkring, som meddelats i samband med
huvudförsäkring, räknas härvid som tillhörande huvudförsäkringens art
(t. ex. livränta, som meddelats som ersättning vid olycksfallsförsäkring,
räknas till olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, som av livförsäkringsbolag
meddelats i kombination med livförsäkring, räknas till livförsäkring).
Intäkter samt driftkostnader eller andra avdrag, vilka icke
kunna bokföringsmässigt fördelas på de båda arterna av rörelse, skola
fördelas på skäligt sätt.

Vad som här säges angående försäkringsrörelse ägor tillämpning
även beträffande sådan försäkringsrörelse, som drives av understödsföreningar.

39. För försäkringsaktiebolag, som driver livförsäkringsrörelse, skall
den enligt 1. B. å bilagan för livförsäkringsrörelse beräknade del
av inkomsten, som motsvarar en tredjedel av den beräknade
räntan å premiereserv och premieåterbärings reserv, anses icke
belöpa på aktieägarna i denna deras egenskap. I vad mån annan
inkomst skall anses belöpa på aktieägarna i denna deras egenskap,
får avgöras enligt de för bolaget gällande grunder eller
bolagsordning. På grund härav skall för bolag, som meddelar
livförsäkring och därutöver icke annan försäkring än personförsäkring,
såsom aktieägarnas andel i inkomsten upptagas det
belopp, vilket genom bolagsstämmas beslut tillförts dem av
beskattningsårets vinst, däri icke inberäknade vid beskattning
avdragsgilla avsättningar till aktieägarnas fonder.

40. Med försäkringsfond för egen räkning förstås försäkringsfond
(premiereserv, ersättningsreserv) enligt försäkringslagen, minskad
med värdet av återförsäkrares ansvarighet. I ersättningsreserven
inbegripes dock i fråga om försäkringsanstalt, som driver sjöförsäkring,
den förstärkning av försäkringsfonden, som sådant

bolag gör enligt bolagsordningen, och i fråga om bolag, som
driver livförsäkring, återköpsreserven.

41. Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen räkning
förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader
m. m. minskade med återförsäkrares andelar.

42. Bland övriga intäkter skall i fråga om anstalt, som meddelar
personförsäkring, uppföras minskning av premieåterbäringsreserv
och av säkerhetsfond.

43. Bland övriga avgående poster må i fråga om anstalt, som meddelar
personförsäkring, uppföras avsättning till premieåterbäringsreserv
och i lag föreskriven säkerhetsfond ävensom utbetald
premieåterbäring.

Som avgående post må här icke uppföras avsättning till
omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

44. Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt bolagsordningen
må användas endast till att helt eller delvis täcka förlust
å själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposition kvarstående
förlust å rörelsen i dess helhet, i den mån den icke
kan täckas av andra till framtida förfogande avsatta medel.

I fråga om ömsesidigt försäkringsbolag räknas som utjämningsfond
jämväl fond, som vid början av det räkenskapsår, som
ligger till grund för 1928 års taxering, funnits utöver försäkringsfond,
premieåterbäringsreserv och säkerhetsfond, och vilkens
användning enligt bolagsordningen icke begränsats på sätt nyss
sagts.

Som utjämningsfond skall ej anses i lag föreskriven säkerhetsfond
eller försäkringsaktiebolags reservfond.

Särskild anvisning för 1928 års taxering.

Har efter utgången av september 1926 men före utgången av det
räkenskapsår, som ligger till grund för 1928 års taxering, av försäkringsbolag
vidtagits sådan ändring i grunder eller bolagsordning, som
avses i bilagan för sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse, anmtill
II. 2. eller i bilagan för livförsäkringsrörelse, anm. till II. 5 b),
skall denna ändring anses hava inneburit nedsättning av utjämningsreserven
eller utjämningsfonden under nämnda räkenskapsår.

3832. Stillna 1927, Isaac Marcua'' Boktr.-A.-B.

I. B. Beräkning av det belopp, som jämte överskottet skall medräknas vid beräkningen av inkomst av livförsäkringsrörelse
(ifylles endast av försäkringsanstalt, som meddelar kapitalförsäkring).

1. Beräkning av ränta i fråga om rånte- och kapitalförsäkrlngsanstalt.

Det belopp, vilket såsom ränta gottskrivits besparingsfonden, utgjorde ............................................................ kr.

Avgår: ränta, som under året utbetalts till besparingsfondens delägare ............................................................ » _

Återstår beräknad ränta »

2. Beräkning av ränta i fråga om annan anstalt än ränte- och kapital-försäkringsanstalt.

a) Premiereserven för direkt tecknade kapitalförsäkringar utgjorde vid
årets början............................................................................................

Räntefot för premie-reservens beräkning

''ilh%

Räntefot för premie-reservens beräkning

4. o/

* /o

Räntefot för premie-reservens beräkning

”/

''O

Kronor i öre

Kronor 1 öre

Kronor ! öre

b) Premiereserven för direkt tecknade kapitalförsäkringar utgjorde vid
årets slut...................................................................................................

Medeltalet av posterna a) och b)
c) Ett års ränta enligt den i kolumnen angivna räntefoten å ett belopp
lika med ovanstående medeltal ..........................................................

................................

................

Summa beräknad ränta å premiereserven (här införes summan av de vid c) här ovan upptagna posterna) .... kr.
Ränta, som enligt grunderna beräknas under året belöpa å premieåterbäringsreserven för direkt tecknade

kapitalförsäkringar, utgör........................................................................................................................................ »

éi,

Ränta, som enligt grunderna under året i övrigt tillförts premieåterbäringsreserven för direkt tecknade
kapitalförsäkringar, vare sig i form av överränta å premiereserven för dylik försäkring eller eljest, utgör »

Summa beräknad ränta »

3. Beräkning av behållningen av hela verksamheten i vad den belöper på livförsäkringsrörelsen.

a) Summan av posterna 1—9 under I. A. å sid. 1 ................................................................................................ kr.

b) Av andra inkomstkällor än rörelse härfluten, under A, B samt F i allmänna deklarationen redovisad

inkomst, minskad med under allmänna avdrag uppfört underskott å samma inkomstkällor ........................ »

Summa »

Avgår: Summan av posterna 10—19 och 24 under I. A. å sid. 1 .................................................................... »

Återstår behållning av hela verksamheten i vad den belöper på livförsäkringsrörelsen

Anm. I fråga om anstalt, som förutom livförsäkringsrörelse även driver sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse,
skola under 3 b) här ovan inkomst- eller underskottsbelopp medräknas endast i den mån de i
försäkringstekniskt hänseende äro att hänföra till livförsäkringsverksamheten.

Alt. 1. Va av beräknad ränta enligt 1 eller 2 utgör..........................................................................................kr.

» 2. Behållningen av hela verksamheten i vad den belöper på livförsäkringsrörelsen utgör enligt 3 ........ »

Belopp att tagas till beskattning enligt 1. B. utgör alltså (= det minsta av de vid Alt. 1 och 2 utförda beloppen) »

Sammanfattning för taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Överskott å rörelsen enligt I. A. å sid. 1 ............................................................................................................ kr.

Tillkommer: Belopp att tagas till beskattning enligt I. B. här ovan ................................................................ >

Nettointäkt av rörelsen (införes under C deklarationen) .................................................................................... »

Till kommunal inkomstskatt skatte iktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ............................................................................................................... kr.

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvär et å i rörelsen använd egen fastighet ........................................ >

Åt ende till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst »

Fördelning av inkomsten mellan kommun (se 37): .................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen................................................................ kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt .... »

Anteckningar:

Formulär n:r 9

Tillhandahållen skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.
Senna blankett må ej användas ai> utländsk försäkringsanstalt.

Vid blankettens ifyllande böra anvisningarna å sid. 4 iakttagas.

Bilaga n:r till

(den skattskyldiges namn)

Bilaga till C.

Inkomst av
livförsäkringsrörelse.

deklaration angående

livförsäkringsrörelse inom kommun under år 19

Taxeringsvärde å i rörelsen använd egen fastighet (se 3): byggnadsvärde kr. , mark- och parkvärde kr.

summa kr. .....................................................

Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr........................, för fasta maskiner kr. ......................, summa kr......

I. Beräkning av inkomsten.

I. A. Beräkning av överskottet å rörelsen.

Intäkter:

1. Premieinkomst för egen räkning (se 41)...............................................................................

Den skattskyldiges
anteckningar

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

öre

Kronor | öre

2. Räntor och utdelningar (ei hyresinkomst) ...........................................................................

3. Kursvinst å värdepapper genom uppskrivning eller avyttring (även utlottning) ................

4. Minskning av försäkringsfond för egen räkning (se II. 1 å sid. 3)....................................

5. » » premieåterbäringsreserv (se II. 2 å sid. 3)....................................................

6. » » säkerhetsfond (se II. 3 å sid. 3) ...................................................................

7. » » livränteförsäkringsrörelsens garantifonder (se II. 4 å sid. 3) ....................

8. » » utjämningsreserverna (se II. 5 å sid. 3) ...................................................

9. Övriga intäkter, vilka tillhöra rörelsen, enligt nedanstående specifikation:

.......................................................... kr. ..................................

........................................................ » ......................................

.............................................. . ... » ...............................

.............................................................................................. . » .......................................

..................................................................................................................................................... » .....................................

Summa av posterna 1—9

Avgående poster:

10. Utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall ............................................................

11. » » » » » återköp ........................................................................

12. Utbetald premieåterbäring (se II. 2 å sid. 3) ....................................................................

13. Vinst å livränta försäkringar, utbetald ur livränteförsäkringsrörelsens garantifonder (se II. 4
å sid. 3) ............................................................................................................................

14. Förvaltningskostnader för egen räkning (hyra för i rörelsen använd anstalten tillhörig
fastighet icke inräknad) ....................................................................................................

15. Värdeminskning av egna, för användning i rörelsen avsedda byggnader (se 17) ............

16. Värdeminskning genom slitning, utrangering eller dyl. av inventarier ............................

Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminskningsavdragen (se 19).

17. Kursförlust å värdepapper genom nedskrivning eller avyttring (även utlottning) ävensom

i räkenskaperna bokförda avskrivningar för lidna förluster å fordringar i rörelsen....

18. Ränta å för rörelsen upplånat kapital ................................................................................

19. Ökning av försäkringsfond för egen räkning (se II. 1 å sid. 3)........................................

20. Avsättning till premieåterbäringsreserv (se II. 2 å sid. 3)................................................

21. » »i lag föreskriven säkerhetsfond (se II. 3 h) å sid. 3) ............................

22. » » livränteförsäkringsrörelsens garantifonder (se II. 4 å sid. 3)...................

23. Avdragsgill avsättning till utjämningsreserverna (se II. 5 h) å sid. 3)...........................

24. Övriga avgående poster, vilka tillhöra rörelsen, enligt nedanstående specifikation (se 45):
.................................................................................... kr. .......

...................................................................................................................................... » ......................................

................................................... ...................................................................................................... » ....................................

»

.............................................................................................................................................................. » .....................................

Summa av posterna 10 —19 och 24 » ....................

» » » 20—23 » ....................................

Summa av posterna 10—24

Summan av posterna 1 — 9................................ kr.....

Avgår: summan av posterna 10—24................ »

Återstår överskott å rörelsen ........................ » ...

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 21b höft. (Nr 2b8).

II. Särskilda uppgifter.

1. Försäkringsfonden för egen räkning (se 40) var vid årets början .......................................

> » » » » » » slut ...........................................

2. Premieåterbäringsreservens förändringar under året:

a) Pi’emieåterbäringsreservens belopp vid årets början ..........................................................

b) Belopp, varmed premieåterbäringsreserven under året minskats (post I. A. 5 å sid. 1):

på grund av utbetald premieåterbäring (post I. A. 12 å sid. 1) ........................ kr. ..

annan minskning ........................................................................................................ »

c) Innan avsättning för året skett, var alltså premieåterbäringsreserven

d) Till premieåterbäringsreserven har avsatts (post I. A. 20 å sid. 1) ..

e) Därefter är premieåterbäringsreserven vid årets slut...........................

kr.

kr.

»

»

»

»

3. Säkerhetsfondens förändringar under året:

a) Säkerhetsfondens belopp vid årets början.....................................,...................................................................... kr.

b) Minskning under året (post I. A. 6 å sid. 1).................................................................................................... »

c) Innan avsättning för året skett, var alltså säkerhetsfonden ............................................................................ v

a) Till säkerhetsfonden har avsatts ............................................................. ........................................................... »

e) Därefter är säkerhetsfonden vid årets slut ............................................................................................................ »

Då avdrag yrkas under I. A. 21 å sid. 1, meddelas ytterligare följande uppgifter:

f) Det belopp, vartill säkerhetsfonden skall uppgå, innan avsättning enligt lag må upphöra, utgör vid årets slut »

Avgår: Under c) utfört belopp ........................................................................................................................... »

g) Skillnaden mellan beloppen under f) och c) är alltså .................................................................................... >

h) Avdragsgill avsättning till i lag föreskriven säkerhetsfond utgör alltså (= det minsta av de vid d) och g)

utförda beloppen) ........................................................................................................ kr. ...............

I. Livränteförsäkringsrörelsens garantifonders förändringar under året:

a) Garantifondernas belopp vid årets början enligt följande specifikation (se 46):

................................................................................................................................................................................................... kr.

................................................................................................................... ................-...........-................................................. » ________ kr.

b) Belopp, varmed garantifonderna under året minskats (post I. A. 7 å sid. 1):

på grund av utbetald vinst (post I. A. 13 å sid. 1) med ett belopp av ................ »

annan minskning ............................................................................................................ » »

Anm. Se anm. under 5 b) här nedan.

c) Före dispositionen av behållningen å livränteförsäkringsrörelsen var alltså garantifondernas summa ........ »

d) Av årets behållning å livränteförsäkringsrörelsen har till garantifonderna avsatts (post I. A. 22 sid. 1) »

e) Därefter voro livränteförsäkringsrörelsens garantifonder vid årets slut enligt nedanstående specifikation:

....................................................................................................... kr....................... .............

.................................................................................................................................................................................................... » ..................................... »

5. Utjämningsreservernas förändringar under året:

a) Utjämningsreservernas belopp vid årets början enligt följande specifikation (se 47):

.....................................................................................................................................................................................................kr..........................

..................................................................................................................................................................................................... » kr.

b) Minskning under året (post I. A. 8 å sid. 1).................................................................................................... »

Anm. Ändring av grunder eller bolagsordning, som innebär att bolaget får rätt att disponera garantifond
resp. utjämningsreserv på annat sätt än i anvisningarna 46, resp. 47 sägs, skall räknas som minskning
av dylik fond med hela det belopp, vartill den uppgick före ändringen.

c) Innan avsättning för året skett, var alltså utjämningsreservernas summa .................................................... .

d) Till utjämningsreserverna har avsatts ................................................................................................................ »

e) Därefter voro utjämningsreserverna enligt följande specifikation:

......................................................................................................................................-...................................................... kr.........................

..................................................................................................................................................................................................... » .................................

.......................................................... ............................................................................................................................ »__»

Då avdrag yrkas för avsättning till utjämningsreserverna (post I. A. 23 å sid. 1), meddelas ytterligare
följande uppgifter:

f) 2 procent av risksumman för kapitalförsäkring för dödsfall med avdrag av den del därav, för vilken

återförsäkrare svara, understeg icke (se 48) ................................................................................................ kr.

Avgår: Under c) utfört belopp ............................................................................................................................ >

g) Skillnaden mellan posterna f) och c) är alltså ................................................................................................... »

h) Avdragsgill avsättning till utjämningsreserverna utgör alltså (= det minsta av de vid d) och g) utförda

beloppen) ........................................................................................................................ kr.

Anvisningar för blankettens ifyllande,

Av svensk försäkringsanstalt bör särskild förklaring avgivas, hur
intäkt eller avdrag beräknats i de fall, då dess belopp ej framgår av
uppgifterna i deklarationen i övrigt eller i till deklarationen fogat räkenskapsutdrag;
vidare bör lämnas uppgift å de i räkenskaperna upptagna
inkomster, vilka icke medräknats vid beräkningen av det beskattningsbara
överskottet. Ömsesidigt försäkringsbolag, som driver sjuk-, olycksfalls-
eller skadeförsäkring, ävensom försäkringsaktiebolag, som har
utjämningsfond (se 44), bör bifoga vid årets början gällande bolagsordning,
ävensom de ändringar, vilka under året vidtagits i densamma.

Beräkning av försäkringsrörelses överskott skall ske särskilt för å ena
sidan livförsäkringsrörelse, å andra sidan sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse.
Försäkring, som meddelats i samband med huvudförsäkring,
räknas härvid som tillhörande huvudförsäkringens art (t. ex.
livränta, som meddelats som ersättning vid olycksfallsförsäkring, räknas
till olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, som av livförsäkringsbolag
meddelats i kombination med livförsäkring, räknas till livförsäkring).
Intäkter samt driftkostnader eller andra avdrag, vilka icke kunna bokföringsmässigt
fördelas på de båda arterna av rörelse, skola fördelas
på skäligt sätt.

Vad som här säges angående försäkringsrörelse äger tillämpning
även beträffande sådan försäkringsrörelse, som drives av understödsföreningar.

39. För försäkringsaktiebolag, sam driver livförsäkringsrörelse, skall
den enligt I. B. å bilagan för livförsäkringsrörelse beräknade del av
inkomsten, som motsvarar en tredjedel av den beräknade räntan
å premiereserv och premieåterbäringsreserv, anses icke belöpa
på aktieägarna i denna deras egenskap. I vad mån annan inkomst
skall anses belöpa på aktieägarna i denna deras egenskap,
får avgöras enligt de för bolaget gällande grunder eller bolagsordning.
På grund härav skall för bolag, som meddelar livförsäkring
och därutöver icke annan försäkring än personförsäkring,
såsom aktieägarnas andel i inkomsten upptagas det belopp,
vilket genom bolagsstämmas beslut tillförts dem av beskattningsårets
vinst, däri icke inberäknade vid beskattning avdragsgilla
avsättningar till aktieägarnas fonder.

40. Med försäkringsfond för egen räkning förstås försäkringsfond
(premiereserv, ersättningsreserv) enligt försäkringslagen, minskad
med värdet av återförsäkrares ansvarighet. I ersättningsreserven
inbegripes dock i fråga om försäkringsanstalt, som driver sjö -

försäkring, den förstärkning av försäkringsfonden, som sådant
bolag gör enligt bolagsordningen, och i fråga om bolag, som
driver livförsäkring, återköpsreserven.

41. Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen räkning
förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m. in.
minskade med återförsäkrares andelar.

45. Som avgående post må här icke uppföras avsättning till omedelbar
eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

46. Med garantifond för livränteförsäkringsrörelsen förstås här fond,
som avsatts av överskottet på denna rörelse och som enligt
grunderna eller bolagsordningen må användas endast till vinstutdelning
å livränteförsäkringar eller till att helt eller delvis
täcka förlust inom denna rörelse på dödlighet, sjuklighet och
invaliditet samt efter sådan disposition kvarstående förlust på
rörelsen i dess helhet, som icke kan täckas av andra till framtida
förfogande avsatta medel.

47. Med utjämningsreserv förstås här fond (såsom katastrofreserv,
riskutjämningsfond m. fl.), vilken enligt grunderna eller bolagsordningen
må användas endast till att helt eller delvis täcka
förlust på dödlighet, sjuklighet och invaliditet samt efter sådan
disposition kvarstående förlust på rörelsen i dess helhet, i den
mån densamma icke kan täckas av andra till framtida förfogande
avsatta medel. Som utjämningsreserv skall ej anses i lag föreskriven
säkerhetsfond eller försäkringsaktiebolags reservfond.

48. Med risksumma för kapitalförsäkring för dödsfall förstås det belopp,
som är att anse som utsatt för dödsrisk.

Särskild anvisning för 1928 års taxering.

Har efter utgången av september 1926 men före utgången av det
räkenskapsår, som ligger till grund för 1928 års taxering, av försäkringsbolag
vidtagits sådan ändring i grunder eller bolagsordning, som
avses i bilagan för sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse, anm.
till II. 2, eller i bilagan för livförsäkringsrörelse, anm. till II. 5 b), skall
denna ändring anses hava inneburit nedsättning av utjämningsreserven
eller utjämningsfonden under nämnda räkenskapsår.

3832. Stlilm 1927, Isaac Marcus- Boktr.-A.-B,

Formulär rr.r 10

TUlhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings förordningen.

Å denna blankett må lapp till ledning för sin taxering lämna uppgift om renskötsel, som han drivit under nästföregående år, samt
om sin förmögenhet i sådan rörelse vid nästföregående års utgång. Om lapp haft annan inkomst än av renskötsel (såsom inkomst
av tjänst, av kapital o. s. v.) eller haft förmögenhet, som icke varit nedlagd i renskötsel, uppgives sådan inkomst och förmögenhet
å blankett för självdeklaration.

Uppgift bör avlämnas eller i betalt brev med allmänna posten insändas senast den 31 januari det år taxeringen skall äga rum
antingen till ordningsmannen i lappbyn eller till ordföranden i den taxeringsnämnd, som har att verkställa taxeringen. Uppgift kan
ock avlämnas eller insändas till länsstyrelsen i det län eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen skall äga rum.

Lapp äger, om han så önskar, att i stället för uppgift enligt detta formulär avgiva självdeklaration i vanlig ordning.

Den som mot bättre vetande eller av grov vårdslöshet lämnat oriktigt meddelande, som är ägnat att leda till frihet från taxering
eller till för låg taxering, kan straffas med böter enligt 145 § taxeringsförordningen.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande utgiftsskyldighet eller för sättet för dess fullgörande,
äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

Uppgift angående renskötsel

att avlämnas lör taxering i

kommun a

taxeringsdistrikt ar

av:

Fullständiga för- och tillnamn: ...................

Födelseår:................................................... Lappby:

Mantalsskrivning sort: ................................................

Uppgifterna avse kalenderåret 19

Egna renar vid årets början.
Under året tillkomna:

genom kalvning .................

genom inköp .....................

st.

»

>

Summa

Avgå motstående renar.....

Egna renar vid årets slut

I min vård satta skötesrenar

Under året hava:

a) försålts: livrenar...........................................

levande renkalvar ........................

b) slaktats för mitt hushåll: renar ................

renkalvar............

c) slaktats för avsalu: ........ renar....................

renkalvar............

d) förlorats genom sjukdom, härjningar av rov djur

eller annan olycklig händelse, egna
renar .......................................................

st.

Summa ....

Kronor 1 öre

Intäkter.

1. Naturaförmåner (kött, skinn m. m.) för mitt

hushåll (.........................hushållsmedlemmar) enligt
ortens pris ...........................................

2. Influtna belopp i penningar eller varor:

a) för försålda produkter:

renar och kött därav ...............................

hudar och skinn............................................

andra produkter ............................................

b) ersättning för vård av skötesrenar

c) övriga intäkter:

Summa intäkter
Avgå motstående avdrag

Nettointäkt

Kronor

öre

Avdrag.

1. Avlöning till .......................... st. renvårdare:

kontant lör .............................................

kosthåll under .......................... kostdagar .

2. Utgivna belopp i penningar eller varor:

a) avgifter enligt renbeteskonvention.............

b) ersättning för skada å gröda.....................

c) Övriga driftkostnader:

för uppförande av rengärden.................

» underhåll av vakthundar .............

Summa avdrag

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 214 höft. (Nr 2481

Vänd!

i

Kronor

öre

Kronor

öre

Nettointäkt enl. sid. 1

Förmögenhet i renskötsel.

st. vuxna renar...........................................

1 Allmänna skatter utom krono-

» ungrenar ................................................

utskvlder ............................ kr. ..........................

2. Avgifter till allmänna pensions-

Döda inventarier, avsedda för renskötseln och

försäkringen o. d............. » ......

annan i samband därmed bedriven förvärvs-

verksamhet ........................................................

4. .................................................................... » .........................

Andra tillgångar i renskötseln ............................

Återstående inkomst

Summa tillgångar

''/g0 av motstående förmögenhet

Avgå: skulder i renskötseln...................................

Att taxera

Behållen förmögenhet

Särskilda upplysningar och yrkanden.

Under nästföregående år var jag gift, ogift, änkling, änka, frånskild (det rätta understrykes). Antalet hemmavarande eller av mig
helt eller delvis underhållna barn, vilka vid innevarande års ingång ej uppnått 16 år och vilka icke, vart för sig, nästföregående
år haft en behållen inkomst av minst 450 kr., utgjorde ........................................

hådo ^ i

Under nästföregående år jja(je jag jcke husföreståndarinna (uppgift härom lämnas endast av den, som varit ogift, änkling, änka
eller frånskild samt haft hemmavarande barn, som nyss nämnts).

Att, mig veterligen, någon inkomst eller tillgång, som bort uppgivas, icke uteslutits samt att uppgifterna lämnats efter
bästa förstånd; bekräftas på heder och samvete.

..................... den ............................................................................. 19

Namn:.........................................................................................................

Postadress:............................................................................................

Upplysningar av ordningsmannen:

I senast upprättade renlängd har för ifrågavarande lapp upp-tagits .................... st. egna renar och .................... st. skötesrenar.

Övriga upplysningar om den skattskyldiges förhillanden:

Anteckningar av lappfogden:

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden har taxerat
den skattskyldige

till kommunal
inkomstskatt

till statlig in-komst- och för-mögenhetsskatt

Skäl för avvikelse från uppgiften:..................................................................

Beskattningsbart belopp ............

..................................

3832. Sthlml927, Isa&c Marcus'' Boktr.-A.-B.

Formulär n:r it

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt

53 § taxeringsförordningen.

En var, som i svenskt penninglotteri eller vid vinstdragning av i Sverige utfärdade premieobligationer
erhållit vinst, uppgående till mera än 100 kronor, är skyldig att till ledning vid
taxeringen avgiva uppgift angående lotterivinst. Uppgift skall vid vinstmedlens lyftande avlämnas till
lotteriets anordnare eller obligationernas utfärdare; och har denne att tillse, att vinst icke utlämnas,
utan att uppgiftsskyldigheten behörigen fullgöres (42 § 1 mom. taxeringsförordningen).

Uppgift angående lotterivinst åtnjuter skydd mot offentliggörande enligt § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

Uppgift angående lotterivinst.

Uppgiftslämnarens namn: ...........................

Födelseår: ......................... Yrke eller titel:

Hemvist: Län: .........................................................

By, gård eller lägenhet:

(fullständiga för- och tillnamn)

Kommun: .................................................

Gata och husnummer (i stad):

Till ledning för min taxering år 19 uppgiver jag, att jag

dragning den........................................ 19 i lotteriet för....................................................................................

vinstdragning den ...................................... 19........ av

premieobligationer av år ...............

erhållit vinst till följande belopp: .............................................................................................r...................................

Egenhändig underskrift: ................................................................................................................................

Postadress: ..................................................................................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 21i höft. (Nr 248.) 3832. Sthlm 1297 Isaac Marcus'' Boktr.-A.-B.

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings för ordningen.

Formulär n:r 12

Före blankettens ifyllande böra anvisningarna
å sid. 4 noga genomläsas.

Deklarationsblankett n:r 3

Virkesdeklaration för taxering i

kommun *

taxeringsdistrikt

Fullständiga för- och tillnamn: ....................................................................................................................

Yrke eller titel: ................................................................................................................................................................

Bostadsort: .............................................................................................................................................................................

Uppgifterna avse kalenderåret 19 (räkenskapsåret fr. o. in. den 19 t. o. m. den 19...... ).

kommun

För taxering till skogsaccis inom ................................................................................................ taxeringsdistrikt

uppgiver jag nedannämnda virke, för vilket jag är att anse såsom avverkare (se anvisn. 1) :

I. Virke som avverkats å fastigheten (se anvisn. 2):

Av deklaranten
föreslaget rotvärde
(se anvisn. 4)

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

Kronor

| Avverkningstraktens namn: . . .....................................................................................................................

j Närmaste avsättningsort för virket (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik
ort): ........... ......................................................................................................

Den genomsnittliga körvägen för virket (uttryckt i kilometer): .........................................................................

A, Virke till husbehov (se anvisn. 3):

1. Bränsle: a) till mitt hushåll (............. rum och kök) ....... ......................................................................

b) till statare och annan driftpersonal samt undantags tagare, ej i husbondens

c) till annan förbrukning .....................................

2. Stängselvirke: a) stör och gärdsel till .................... meter ny gärdesgård och till reparation

av meter gammal gärdesgård .........................................

3. Timmer:

4. Annat virke av följande slag:

B. Virke till förädling eller förbrukning i egen rörelse (se anvisn. 3):

C. Virke till avsalu eller annan användning (se anvisn. 3):

l

Överföres

Bihang till riksdagens protokoll 1927- 1 samt. 2l''t höft. (Nr 2''tS.j

Överfört

II. Virke som avverkats å fastigheten (se an visir 2):......................................................................

Av deklaranten
föreslaget rotvärde

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

Kronor

Avverkningslraktens namn: ...................................................... »

Närmaste avsåttningsort för virket (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik
ort): .........................................................................................................................................................................................................

Den genomsnittliga körvägen för virket (uttryckt i kilometer): .........................................................................

Det avverkade virket (specificeras enligt uppställningen å sid. 1, se även anvisn. 3):

III. Virke som avverkats å fastigheten (se anvisn. 2):

Avverkningslraktens namn: ..........

Närmaste avsättningsort för virket (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik
ort): ......................................................

Den genomsnittliga körvägen för virket (uttryckt i kilometer):

Det avverkade virket (specificeras enligt uppställningen å sid. 1, se även anvisn. 3):

Överföres

..........................................

................................

Överfört

IV. Virke som avverkats å fastigheten (se anvisn. 2):

Av deklaranten
föreslaget rotvärde

Taxeringsnämndens

anteckniDgar

Kronor

Kronor

Avverkninastr aktens namn: .......................................................................................

Närmaste avsättningsort för virket (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik

ort): ....................................................................................................................................................................................................

Den genomsnittliga körvägen för virket (uttryckt i kilometer):.............................................................................

Det avverkade virket (specificeras enligt uppställningen å sid. 1, se även anvisn. 3):

''

..........................................................................................................................................................................................................................

Summa rotvärde

Avgår skattefritt rotvärde

Att taxera till skogsaccis

100

100

Att under året inom ifrågavarande kommun (taxeringsdistrikt) icke blivit avverkat annat virke, för vilket jag är
att anse såsom avverkare, än som här ovan uppgivits, samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna,
bekräftas på heder och samvete.

den 19

Namn:

Yrke eller titel:
Postadress: ........

Taxeringsnämndens beslut.

T axeringsnämnden har taxerat den skattskyldige till skogsaccis med taxerat rotvärde kr.

Skäl för avvikelse från deklarationen:

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande,

Med taxeringsår förstås här nedan det kalenderår, under vilket taxering verkställes, och med beskattningsår det kalenderår,
som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår,
som gått till ända närmast före den 1 mars under taxeringsåret.

Virkesdeklaration skall upptaga virke, som deklaranten
avverkat under beskattningsåret (se 1 här nedan).

Skyldighet att avgiva sådan deklaration åligger avverkaren
utan anmaning för varje kommun, där det avverkade
virkets rotvärde för hela beskattningsåret överstigit 100 kronor.
Ingår i kommunen mer än en församling eller mer än
ett skoldistrikt eller finnes i kommun municipalsamhälle och
har deklarant avverkat virke såväl inom sådant område som
inom annan del av kommunen, skall, därest de delar av kommunen,
varom sålunda är fråga, tillhöra olika taxeringsdistrikt,
virkesdeklaration avgivas för varje sådant distrikt i vad angår
inom distriktet avverkat virke. Efter anmaning vare avverkare
skyldig avgiva virkesdeklaration, även om det avverkade
virkets rotvärde icke uppgår till nämnda belopp.

Virkesdeklaration, som avgives utan anmaning, skall vara
avlämnad senast den 15 februari. Staten, landsting, kommun
och annan dylik menighet, verk eller bolag, som är försett med
Kungl. Majrts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag
eller står under offentlig kontroll, så ock annan, som nästföregående
år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker
och vilkens räkenskapsår gått till ända senare än den 31
oktober året näst före taxeringsåret, må njuta anstånd med
deklarationens avlämnande till den 31 mars. Jämlikt 36 §
1 inom. fjärde stycket och 48 § taxeringsförordningen kan
i vissa fall förlängning av tiden för virkesdeklarations avlämnande
utverkas.

Virkesdeklaration skall avlämnas eller med allmänna posten
insändas antingen direkt till ordföranden i den taxeringsnämnd,
som har att verkställa taxeringen, eller ock, om skogen
är belägen inom Stockholms stads område, till överståthållarämbetet
och i övriga orter till länsstyrelsen i det län,
magistraten eller stadsstyrelsen i den stad eller landsfiskalen
i det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen skall företagas.

Avlämnas ej virkesdeklaration inom behörig tid, är den
skattskyldige förlustig rätten att hos kammarrätten och Kungl.
Maj:t överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat
ligga till grund. Är virkesdeklaration ofullständig därutinnan,
att virke, som bort upptagas, utelämnats, äger enahanda påföljd
rum i fråga om taxeringen för sådant virke.

Har någon i virkesdeklaration eller upplysning, som av honom
avgivits till ledning vid virkestaxering, lämnat oriktigt
meddelande, som är ägnat att leda till frihet från taxering
eller till för låg taxering, kan han, därest han lämnat det oriktiga
meddelandet mot bättre vetande eller vid dess avgivande
gjort sig skyldig till grov vårdslöshet, straffas med böter
enligt 145 § taxeringsförordningen. Straff för här omnämnd
förseelse inträder icke, därest den skyldige, innan taxeringsnämnden
avslutat sitt arbete för året, a" egen drift beriktigat
det oriktiga meddelandet.

1. Med avverkare förstås den som vid den tid, då virket
är att anse såsom avverkat, äger förfoga över virket; dock
att, där annan äger rätt till avfallsvirket, denne skall anses
såsom avverkare i fråga om sådant virke. Beträffande husbehovsvirke,
som ägare eller arrendator av fastighet upplåtit
till annan, som innehar visst icke för sig taxerat område av
fastigheten, anses fastighetens ägare eller arrendator som
avverkare.

Virket anses vara avverkat, då det blivit så tillrett och
upplagt, att uppmätning av detsamma kan ske på i orten
vanligt sätt. Kolvirke räknas som avverkat, då det blivit rest
eller lagt till kolning eller förts från skogen för att annorstädes
kolas. Har virke, sedan det fällts, men innan med detsamma
vidtagits sådan åtgärd, som nu sagts, avyttrats eller använts,
skall detsamma anses såsom avverkat, när det avyttrades
eller användes.

2. I deklarationen lämnas uppgift om avverkning för varje
särskild fastighet eller komplex av fastigheter, som i ägarens
eller innehavarens hand är att anse såsom brukningsenhet.

3. Till virke hänföres jämväl vindfälld skog, toppar och annat
avfallsvirke, men ej stubbar, kvist och löv, näver och lös bark.

Virkesdeklaration skall innehålla uppgift om de virkesslag,
som utfallit vid avverkningen, samt vad angår timmer
om stycketal, dimensioner och kubikmassa i fast mått och

beträffande övriga virkesslag, med nedan angivna undantag,
om kubikmassa i fast eller löst mått. Vad angår flottgods
skall stycketal alltid tillika uppgivas.

Möter i särskilt fall svårighet att beträffande annat än timmer
uppgiva kubikmassa, må deklarationen i stället upptaga
endast stycketal och dimensioner; dock är sådant ej medgivet
för den, som yrkesmässigt driver trävarurörelse.

Den, som kolat under beskattningsåret avverkat virke, må,
om han hellre vill, i sin deklaration angiva, i stället för kubikmassan
kolvirke, mängden av de kol, som vid kolningen erhållits.
Vad sålunda är sagt gäller dock ej beträffande kolvirke,
som förts från skogen för att annorstädes kolas.

I fråga om husbehovsbränsle må virkesmängden angivas,
efter avverkarens eget val, antingen specificerat eller ock
endast genom uppgift om antalet hushåll samt antalet rum och
kök, därför bränslet använts, och därjämte om avverkningen
avsett full eller endast partiell bränsleförsörjning. Mängden
av stängselvirke för husbehov uppgives på sätt av formuläret
framgår.

Uträkning av kubikmassa bör ske:

för timmer: efter toppmått eller mått på mitten i enlighet
med den metod, som använts för timrets intumning;

för sparrar, bjälkar och spiror: efter virkets mått på
mitten; samt

för gruvstolpar, pappersmasseved och annan ved: efter
det mått, fast eller löst, som blivit använt vid mätningen.

Virkesdeklaration skall innehålla uppgift, efter vilka
grunder uträkningen i varje särskilt fall skett.

4. Deklarationspliktig är skyldig att föreslå det belopp,
vartill han anser rotvärdet för varje särskilt virkesslag böra
uppskattas, och är det honom i övrigt obetaget att lämna alla
sådana upplysningar, som han anser tjäna till ledning för
hans taxering till skogsaccis.

Rotvärdet skall beräknas med hänsyn till virkesprisen å avverkningsorten.
Ilar det avverkade virket sålts å rot, och har
avverkningen ägt rum i omedelbar anslutning till försäljningen,
bör det härvid åsätta priset kunna ligga till grund för
beräkningen, såvida ej särskilda omständigheter föranlett, att
det åsätta priset skilt sig från det å orten normala. Har virket
ej sålts å rot, eller är virket att enligt anvisn. 1 anse
såsom avverkat först så lång tid efter försäljningen, att ändring
i prisförhållandena därefter ägt rum, eller hava särskilda
omständigheter föranlett, att det åsätta priset skilt
sig från det å orten normala, skall rotvärdet beräknas efter
det pris, som liknande virke i liknande avsättingsläge, köpt
eller sålt å rot, skäligen bort betinga vid den tid, då det är
att anse som avverkat. Hava under eu och samma avverkningsperiod
prisen varierat, skall alltså hänsyn härtill tagas.
Därest representativa försäljningar av virke å rot icke förekommit
å avverkningsorten, kan en grund för uppskattning
av rotvärdet vinnas genom att utgå från försäljningspriset
för sådana virkessortiment, varom är fråga, å det närmast belägna
ställe (vattendrag, järnvägsstation eller dylikt), dit virket
föres och där virkespris sättes eller eljest bestämda pris
å virke betalas, varefter från nämnda försäljningspris avdragas
kostnaderna för stämpling, fällning, tillredning, utforsling och
inmätning av samma sortiment, allt under förutsättning, att
nämnda pris och kostnader kunna anses vara för liknande
förhållanden representativa. Vid en sådan beräkning få dock
allenast sådana avverknings- och transportkostnader, som
direkt sammanhänga med avverkningen avdragas, men däremot
icke av avverkningens storlek oberoende kostnader för
förvaltning, skogsvård, bevakning med flera dylika allmänna
omkostnader.

Har avverkning skett under sådana förhållanden, att
svårighet möter att uppgiva ett på virkets försäljningspris
grundat rotvärde, såsom då exempelvis liusbehovsvirke avverkats
å skog, som är så belägen, att liknande virke ej kan
med fördel forslas till lämplig avsättningsplats, och försäljningar
av virke ej heller å orten förekommit i någon nämnvärd
omfattning, får det avverkade virket icke därför räknas
som värdelöst utan skall upptagas till det värde, som det
kan antagas, att avverkaren skulle fått betala för virket,
därest han varit nödsakad att köpa detsamma å rot av annan
skogsägare å orten.

Skulle det å blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana
meddelas å särskild bilaga.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande,
äger att för sådant ändamål Iiänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

3832. Sthlm 1927, Isaac Mardis" Boktr.-A.-B.

Formulär n:r i3

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.

Denna blankett användes endast lör jordbruksfastighet.

Särskild deklaration lämnas för värjo taxeringsenhet, d. v. s. fastighet, fastighetsdel
eller i sambruk nyttjat komplex av fastigheter, som skall självständigt
taxeras.

Därest taxeringsenhet består av flera kamerala enheter, må
ägare eller såsom ägare skattskyldig Innehavare av taxeringsenheten
i deklarationen påfordra, att det angives, huru stor del av
taxeringsvärdet och dess delvärden som belöper på varje kameral
enhet.

Deklarationsblankett n:r 4

Jordbruksfastighet.

År jordbruksfastighet upplåten på arrende, skall arrendatorn i stället för
ägaren å särskild blankett lämna uppgift om gödselvården, om åkerjordens dränering
och användning samt om kreatursbesättningen.

Deklaration skall vara avlämnad senast den 15 september 1927.

Uraktlåtenhet att avlämna deklaration kan medföra skyldighet för den försumlige
att erlägga fem kronor för deklarationens infordrande.

Blanketten ifylles så noggrant som möjligt, och bör, om viss
nppgift ej kan lämnas, anledningen därtill angivas.

Se vidare anvisningarna å sid. 4.

Allmän fastighetsdeklaration för fastighetstaxeringen år 1928.

Ägares eller såsom ägare skattskyldig innehavares för-och tillnamn:..................................................................:...................................——...........

Arrendators för- och tillnamn: ................................................................................................................................................................................................................

Fastighetens beteckning:

Län: ......................................................................................... Socken, köping, stad: ...............................................................................................................................

Hemmans namn, n:r och mantal: ................................................................................................................................................................................................................

Lägenhet, torp, stadsäga: ..............................................................................................................................................................................................................................

Beteckning i jordregistret: ....................................................................:.........................................................................................................................................................

Annan taxeringsenhet, med vilken fastigheten ligger i sambruk, och dess areal (se anvisn.):.................. ....................................................

Fastighetens areal efter nuvarande bruknings-förhållanden (vattentäckt område oberäknat).

Hekt-

ar

År

Byggnadernas brandförsäkrings-värde,

1, Mangårdsbyggnader med tillhörande
uthus ....................................................

Byggnads-

material

Kronor

2. Tomt och trädgård ............................................

2 a. därav köksväxtodlingar och fruktträd-gård............................................................. hektar

3. Slåtteräng ...........................................................

.....................

2. Bostadshus för driftpersonal med till-hörande uthus ........................................

3. Övriga driftbyggnader:

.........

4. Ordnad betesäng ................................................

.....................

6. Skogsmark ............................................................

6 a. därav s. k. hagmark........................ hektar

7. Övrig mark (vägar, mossar,myrar,kärr, berg m. m.)

Summa areal

I posterna 3 — 7 ingår odlingsbar mark (se anvisn. 8)

Till fastigheten hörande vattentäckt område,
redovisat i lantmäterihandlingarna ........................

Summa värde

Försäkringen har meddelats år: .........................

.................................

Upplysningar om byggnadernas ålder, skick o. djTl.: ......................

Nyodlingar fr. o. m. år 1922 ..........................

Köpeskilling vid senaste förvärv år....................: kr..........

Har i köpeskillingen ingått ersättning för annat än fastigheten

och i sådant fall med vilket belopp? ............................................

Till egendomen hörande särskilda förmåner (såsom vattenfall,
torvmosse, stenbrott, grus- eller lertäkter, lastageplats, fiske m. m.)

Har i köpeavtalet bestämts särskilt köpeskillingsbelopp för skogen

och i sådant fall huru stort? ...................................................................................

Arrenden, hyror och andra avgälder:......................................................

År och dag då gällande arrendeavtal ingåtts: ...

Har skogen köpts genom särskilt köpeavtal och i sådant fall för

vilken köpeskilling? .......................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 21b höft. (Nr 248.)

Gödselvård.

1. Pinnes gödselstad med ogenomtränglig botten:

a) av cement?........................................................

b) av annat material?............................................

2. Pinnes cementerad urinbrunn? ............................

Ja eller nej.

Fruktträd.

1. Äppelträd

2. Päronträd

Antal

3. Körsbärsträd ....

4. Plommonträd ....

Antal

Täckdikad areal åkerjord.

1. Med rör ................................................................

Hekt-

ar

År

2. Med sten ................................................................

3. Med annat material ................................................

Summa

Åkerjordens användning sommaren 1927.

1. Höstvete till mognad............................................

2. Höstråg » » ............................................

3. Vårvete » » ............................................

4. Vårråg » » ............................................

5. Korn » » .............................................

6. Havre » » ............................................

7. Blandsäd » » ............................................

8. Arter » » ............................................

10. Vicker » » (enbär, ej blandning)........

11. Potatis ................................................................

13. Foderrotfrukter ....................................................

14. Grönfoder av säd och baljväxter.......................

15. Vall till slåtter och fröskörd ............................

16. Vall till bete och grönfoder................................

17. Luzernvall ........ ...................................................

18. Lin .......................................................................

19. Pröodling (ej timotej- eller klöverfrö)..............

20. Trädgårdsväxter (på åkern) ................................

21. Andra växtslag ....................................................

23. Obrukad åkerjord ................................................

Summa åker

Husdjur vid tiden för uppgifternas avlämnande
(samtliga å ifrågavarande fastighet befintliga
husdjur, oavsett vem som äger dem).

1. Hingstar, 3 år och däröver ............................

2. Valackar och ston, 3—15 år (se anvisn. 9):

a) varmblodiga ................................................

b) lätta kallblodiga ....................................

c) tyngre » ....................................

3. Valackar och ston, 16 år och däröver .......

4. Unghästar, 1—2 år ........................................

5. Föl ....................................................................

6. Oxar, 2 år och däröver ................................

7. Tjurar, 2 år och däröver ................................

8. Kor (och kvigor som kalvat) ........................

9. Ungtjurar och stutar.......................................

10. Kvigor, som ej kalvat ....................................

11. Kalvar (under 1 år) ........................................

12. Baggar ............................................................

13. Tackor................................................................

14. Lamm (under 1 år) ........................................

15. Getter................................................................

16. Killingar (under 1 år) ....................................

17. Fargaltar............................................................

18. Modersuggor ....................................................

19. Övriga svin, 3 månader och däröver................

20. Grisar under 3 månader ................................

21. Höns ................................................................

22. Kycklingar, födda under året .......................

23. Kalkoner (även ungar) ....................................

24. Gäss (även ungar)...........................................

25. Ankor (även ungar) ........................................

26. Bisamhällen........................................................

Antal

Anses fastigheten kunna föda större antal nötkreatur än det här
uppgivna? I så fall huru många? .................................................................

Angående fastighetens skog lämnas svar å följande frågor:

Vilken är den närmaste avsättningsorten för virke (flottled,

järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik ort)? ..........................

Äro skogsmark och skogstillgång å fastigheten bättre eller sämre
än vad som på orten vanligast förekommer och i vilka avseenden?

Huru lång är den genomsnittliga körvägen för virke till avsättningsorten?
............................................................................................................................

Pinnes skogshushållningsplan upprättad? ...................................................

Vilket år upprättades den? .................................................................................

Huru stor är den däri beräknade årsavkastningen i kubikmeter?

Särskilda upplysningar:

(Härunder må upptagas de uppgifter deklaranten, utöver vad här förut angivits, vill lämna till ledning för taxeringen, såsom
för åkerjorden: fördelning å olika jordarter, för skogen: skogsmarkens fördelning på olika boniteter och åldersklasser, virkesförrådets
fördelning på mogenhets- eller åldersklasser, årliga tillväxtens storlek, virkestillgång per hektar skogsmark, genomsnittliga virkespris,
avverknings- och transportkostnader m. m. Uppgift må ock lämnas om det värde, vartill deklaranten anser fastigheten böra taxeras.)

Att jag efter bästa förstånd sanningsenligt lämnat förestående uppgifter, försäkras.

......................................................................................... den ............................................................................. 1927.

Adress:

Beredningsnämndens och fastighetstaxeringsnämndens beräkning och beslut:

Beräkning:

I. Fastighetens jordbruksvärde:

............................... hektar åker ........................ ä kr. .. kr.

Beredningsnämndens

anteckningar

Kronor

Fastighetstaxerings-nämndens anteck-ningar

Kronor

................................. » » ........................ » » >

.......................... » » ........................ » » ............................ »

............................... » tomt och trädgård ... » » .... ..................

............................... > slåtteräng ................ » » .......

.........................................

................................ » ordnad betesäng .... » » ..... ...............

................................ » annan betesäng........ > » .

................................ » övrig mark (med undantag för skogsmarken) värderas till

bete, som utnyttjas å skogen, värderas, i den mån betestillgången
innefattar ett värde utöver värdet å skogsmarken såsom skogs-producerande, till.........................................

i

..........................................|

särskilda förmåners värde ..............................

Säger

» skogsmark (s. k. hagmark inberäknad):

Summa ............................ »

virkesavkastningens rotvärde pr kubikmeter kr................................

skogsmarkens bonitetssiffra ................

markvärde pr hektar enligt hjälptabellen kr.

skogsmarkens värde utgör alltså...............

!

Summa jordbruksvärde

II. Fastighetens skogsvärde:

virkesvärdet vid normal skogstillgång utgör enligt hjälptabellen pr hektar kr.

beräknade siffran för den relativa skogstillgången ............

alltså värdet av skogstillgången pr hektar ......................... lrr

skogsmarkens areal i hektar...................................................

.........................................i

Skogsvärdet utgör följaktligen

III. Fastighetens tomt- och industrivärde...........................

Beslut:

Jordbruksvärde ..............................................................

1

Skogsvärde ............................................................................

Tomt- och industrivärde.........................................................

.........................................

Summa

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Ligger den taxeringsenhet, fastighetsdeklarationen avser i sambruk med annan fastighet eller fastighetsdel, som på grund
av belägenhet inom annan kommun, municipalsamhälle eller annat dylikt särskilt område skall behandlas såsom fristående
taxeringsenhet, uppgives sistnämnda taxeringsenhets beteckning och sammanlagda areal å därför avsedd plats å blanketten.
Ett tunnland motsvarar i det närmaste 1/i hektar.

1. Såsom åker uppgives all mark, som lagts under plog och icke
är att hänföra till trädgård. Hit räknas även mångåriga
vallar.

2. Till tomt räknas den mark, som användes till byggnadsplats,
gårdsplan o. dyl., samt till trädgård sådan mark, som användes
till köksväxtodling, truktträdgård, prydnadsträdgård eller parkanläggning.

3. Ståtteräng utgöres av företrädesvis med naturgräs beväxt mark,
vilken huvudsakligen utnyttjas för foderproduktion genom slåtter
(hårdvallsäng och sidvallsäng).

4. Ordnad bdesång utgöres av sådan under plog icke lagd
mark, vilken för betets förbättrande år föremål för ordnad
skötsel, varmed avses åtgärder såsom röjning, dikning, planering,
kalkning och grundgödsling av marken, frösådd m. m. Dylik
mark är stundom något trädbevuxen.

5. Annan betesäng utgöres av dels företrädesvis med naturgräs beväxt
mark, vilken huvudsakligen utnyttjas för bete och därför
icke redovisas såsom slåtteräng, dels inom inägo område belägna
gärdesbackar, som kunna användas för bete. Dylika gärdes -

backar betraktas ej som skogsmark, även om där skulle förekomma
ett eller annat träd.

6. Skogsmark är all mark, som är lämplig för ur skoglig synpunkt
ordnad skötsel, vare sig den för närvarande är skogbärande
eller kalawerkad eller av ålder legat skoglös. S. k. hagmark
utgöres av skogsmark med glesa och ojämna bestånd, å vilken
finnes icke obetydlig, till betning utnyttjad gräsproduktion.
Har å dylik mark väsentliga åtgärder vidtagits för betets förbättrande,
redovisas den dock såsom ordnad betesäng.

7. Övrig mark utgöres av dels vägar, avloppsgravar o. dyl., dels
mossar, myrar, kärr, berg och annan dylik mark, som icke direkt
användes för jordbruks- eller skogsdrift.

8. Såsom odlingsbar mark räknas ängsmark, kärr, skogs- ^ och
hagmark o. dyl., som anses med fördel kunna odlas till åker.
Under »särskilda upplysningar» bör om möjligt uppgivas, huru
stor del av den odlingsbara marken som ingår i det ena eller
andra markslaget.

9. Till lätta kallblodiga hästar hänföras hästar av nordsvensk
och liknande ras. Till tyngre kallblodiga hästar räknas hästar
av raserna ardenner eller clydesdale, så ock produkter av korsning
med häst av dylik ras.

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.

Formulär n.r 74

TUlhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § tångrings förordningen

Denna blankett användes endast för annan fastighet än jordbruksfastighet.

För varje fastighet lämnas särskild deklaration, vilken skall vara avlämnad

senast den 15 september 1927.

Uraktlåtenhet att avlämna deklaration kan medföra skyldighet för den försumlige
att erlägga fem kronor för deklarationens infordrande.

Blanketten ifylles s& noggrant som möjligt, och bör, om viss nppgift

ej kan lämnas, anledningen därtill angivas.

Allmän fastighetsdeklaration för fastighetstaxeringen år 1928.

Ägares eller såsom ägare skattskyldig innehavares för- och tillnamn: ............................................................................................................................

Fastighetens beteckning:

................................... Stad: ............................................................................................... Rote:

................................... Församling i stad:..................................................................................

................................... Kvarter: ......................................................................................... N:r

................................... Adressnummer: ........................................................................................

Markens areal: hektar ....................... ar..........................kvadratmeter (eller annan ytenhet, som kan noggrant uppgivas), därav

tomt och prydnadsträdgård............... ........................hektar, frukt- och köksträdgård............................................hektar, åker............................................hektar.

Fastighetens användning (såsom till bostad uteslutande för ägaren, för uthyrning eller för industriellt eller annat affärsändamål):

Län: ................................................................

Socken, köping: ....................................

Hemmans namn, n:r och mantal:

Lägenhet:.....................................................

Beteckning i jordregistret: ............

Deklarationsblankett n:r 5

Annan fastighet (än jordbruksfastighet).

Om å fastigheten finnes park- eller trädgårdsanläggning, angives här dess beskaffenhet:

Fruktträd: Äppelträd ............................ st., päronträd

Byggnadernas antal, ålder samt beskaffenhet med avseende å
byggnadsmaterial: .................................................................................................

Brandförsäkringsvärde: (För industrifastighet uppgives brandförsäkringsvärde
särskilt för byggnader och särskilt för fasta
maskiner och fasta inventarier.) ...................................................................

I vilken brandförsäkringsanstalt äro byggnaderna försäkrade?

Brandförsäkringen har meddelats år:

Husdjur vid tiden för uppgifternas lämnande:

st, körsbärsträd .................... st., plommonträd

Finnes i fastigheten inledd elektrisk belysning? ...................

» » » » gasledning? ....................................

» » » » vatten- och avloppsledning?

» » » » centralvärmeledning? .......

Vilka övriga bekvämligheter finnas? ...................................

st.

Köpeskilling vid senaste förvärv år ..............kr. .............................

Har fastigheten efter förvärvet varit föremål för ny- eller ombyggnad
eller annan dylik förändring och i sådant fall i vilket
avseende? ..........................................................................................................................

1. Hingstar, 3 år och däröver....

2. Valackar och ston, 3—15 år 1 2 3 4 5 6 7

a) varmblodiga ........................

b) lätta kallblodiga................

c) tyngre » ................

3. Valackar och ston, 15 år och

däröver ................................

4. Unghästar, 1—-2 år ..:.............

5. Föl............................................

6. Oxar, 2 år och däröver ........

7. Tjurar, 2 år och däröver........

Antal

Antal

8. Kor (och kvigor som kalvat)

9. Ungtjurar och stutar ............

10. Kvigor, som ej kalvat ........

11. Kalvar (under 1 år) ............

12. Baggar....................................

13. Tackor....................................

14. Lamm (under 1 år) ............

15. Getter ....................................

16. Killingar (under 1 år) ........

17. Fargaltar ................................

18. Modersuggor ........................

\

19. Övriga svin, 3 månader och

däröver................................

20. Grisar under 3 månader ....

21. Höns ....................................

Antal

......................

22. Kycklingar, födda under året

23. Kalkoner (även ungar) ........

24. Gäss (även ungar) ................

25. Ankor (även ungar)................

26. Bisamhällen............................

......................

1 Till lätta kallblodiga hästar hänföras hästar av nordsvensk och liknande ras. Till ty
eller clydesdale, så ock produkter av korsning med häst av dylik ras.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt 21b höft. (Nr 2''i8).

kallblodiga hästar räknas hästar av raserna ardenner

Från den 1 oktober detta år avtalade

hyror och därmed jämförliga inkomster, däri inbegripet hyresvärdet av outhyrda eller hyres -

fritt upplåtna lägenheter till ägaren eller annan: kr.

enligt nedanstående:

Specifikation å hyresavkastningen:

Lägenhetsinnehavarens namn

Antal

Verklig, resp. beräknad, årlig hyra för uthyrda,
outhyrda eller av ägaren själv eller annan hy-resfritt disponerade lägenheter

Anteckningar

Boningsrum

Kök

Badrum

Lokaler för

affärsändamål

Hyra (ersätt-ning för värme
ej inberäknad)

Tillägg
för cen-tral
värme

Tillägg

för

varm-

vatten

Summa

................

Su

mina

Särskilda upplysningar:

(Härunder må upptagas de uppgifter deklaranten, utöver vad ovan angivits, vill lämna till ledning för taxeringen. Deklaranten
må jämväl angiva det värde, vartill han anser fastigheten böra taxeras.)

Att jag efter bästa förstånd sanni igt lämnat förestående uppgifter, försäkras.

.......................................................................................... d n ............................................................................. 1927.

Adress:

Beredningsnämndens förslag:

Markvärde............................................ kr.

Byggnadsvärde .................................... »

Parkvärde ............................................ »

Summa j

Fastighetstaxeringsnämndens beslut:

Markvärde............................................ kr.

Byggnadsvärde.................................... »

Park värde ............................................ »

Summa »

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus'' Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 15

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringspirordningen.

Deklaration enligt denna blankett avgives under år, då särskild, (men
ej allmän) fastighetstaxering äger rum, beträffande jordbruksfastighet,
som under året skall åsättas nytt taxeringsvärde.

Dylik taxeringsåtgärd skall vidtagas, därest under löpande femårsperiod sådant

förhållande inträffat, att taxeringsenhet bör uppdelas i flera
taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter böra sammanslås till en,
eller ändring i fastighets beskattningsnatur inträtt,
eller fastighets värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik
anledning eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning så
minskats, att förändringen föranleder en minskning av taxeringsvärdet
med minst en femtedel,

eller fastighets värde genom ny-, till- eller ombyggnad så förhöjts, att
därav föranledes en ökning av taxeringsvärdet med minst en femtedel.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger fastighetens ägare eller såsom
ägare skattskyldig innehavare. Har fastighet eller komplex av fastigheter,
som vid senaste fastighetstaxering behandlats som taxeringsenhet, därefter
uppdelats mellan flera ägare eller innehavare, åligger deklarationsplikt
samtliga ägare eller innehavare, envar beträffande hans del av taxeringsenheten.

Deklarationsblankett n:r 6

Jord bruksf as tighet.

Särskild deklaration skall lämnas för varje taxeringsenhet, d. v. s.
fastighet, fastighetsdel eller i sambruk nyttjat komplex av fastigheter,
som skall självständigt taxeras. Därest taxeringsenhet består av
flera kamerala enheter, må ägare eller såsom ägare skattskyldig
innehavare av taxeringsenheten i deklarationen påfordra, att det
angives, huru stor del av taxeringsvärdet och dess delvärden
som belöper å varje kameral enhet.

Deklaration skall vara avlämnad senast den 15 februari antingen
direkt till ordföranden i taxeringsnämnden för det distrikt, där fastigheten
är belägen, eller beträffande fastighet i Stockholm till överståthållarämbetet
och eljest till länsstyrelsen i det län, magistraten eller
stadsstyrelsen i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt.
där fastigheten är belägen.

Uraktlåtenhet att avlämna deklaration kan medföra skyldighet för
den försumlige att erlägga fem kronor för deklarationens infordrande.

Blanketten ifylles så noggrant som möjligt, och bör, om viss
uppgift ej kan lämnas, anledningen därtill angivas.

Se vidare anvisningarna å sid. 4.

Särskild fastighetsdeklaration för fastighetstaxering år 19

Ägares eller såsom ägare skattskyldig innehavares för- och tillnamn: ...............................................................................................................

Arrendators för- och tillnamn: ..........................................................................................................................................................................................................

Fastighetens beteckning:

Län: ................................................................................................... Socken, köping, stad: ..................................................................................................................

Hemmans namn, n:r och mantal: ..........................................................................................................................................................................................................

Lägenhet, torp. stadsäga: ..................................................................................................................................................................................................................................

Beteckning i jordregistret: .............................................................................................................................................................................................................................

Nuvarande taxeringsvärde:

Anledning till åsättande av nytt taxeringsvärde: ......................................................................................................................................................

Fastighetens areal efter nuvarande brukningsförhållanden
(vattentäckt område oberäknat).

1. Åker ....................................................................

2. Tomt och trädgård ............................................

3. Slåtteräng ............................................................

4. Ordnad betesäng ................................................

5. Annan betesäng...................................................

6. Skogsmark............................................................

6 a. därav s. k. hagmark......................... hektar

7. Övrig mark (vägar, mossar, myrar, kärr, berg m. m.

Summa areal

I posterna 3 — 7 ingår odlingsbar mark (se anvisn. 8)

Till fastigheten hörande vattentäckt område, redovisat
i lantmäterihandlingarna ........................

Nyodlingar efter senaste omtaxering av fastigheten

Täckdikad areal åkerjord.

1. Med rör................................................................

2. Med sten ...........................................................

3. Med annat material ............................................

Summa

Hekt-

ar

År

Byggnadernas brandförsäkrings-värde.

1. Mangårdsbyggnader med tillhörande
uthus...................................................

Byggnads-

material

Kronor

....................

2. Bostadshus för driftpersonal med till-hörande uthus .......................................

3. Övriga driftbyggn&der:

Summ.

i värde

Försäkringen har meddelats år: ..........................

Upplysningar om byggnadernas ålder, skick o. dyl.:

Gödselvård.

1. Finnes gödselstad med ogenomtränglig botten: Ja eller nej

a) av cement: .......................................................................................

b) av annat material?...............................................................

2. Finnes cementerad urinbrunn? .............................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 214 höft. (Nr 248.)

Köpeskilling vid senaste förvärv år ....................: kr.........................................

Har i köpeskillingen ingått ersättning för annat än fastigheten och i sådant fall med vilket belopp? ...........................................................

Har i köpeavtalet bestämts särskilt köpeskillingsbelopp för skogen och i sådant fall huru stort?........................................................................

Har skogen köpts genom särskilt köpeavtal och i sådant fall för vilken köpeskilling? .............................................................................................

Till egendomen hörande särskilda förmåner (såsom vattenfall, torvmosse, stenbrott, grus- eller lertäkt, lastageplats, fiske,

m. m.): .....................................................................................................................................................................................................................................................................................................

Kreatursbesättning i medeltal: .......................... hästar; ........................... nötkreatur; .......................... får och getter.

Anses fastigheten kunna föda större antal kreatur än det här uppgivna? I sådant fall huru många? ..............................................

Arrenden, hyror och andra avgälder: ........................................................................................... .........................................................................................................................

År och dag då gällande arrendeavtal ingåtts: ...............................................................................................................................................................................................

Angående fastighetens skog lämnas svar å följande frågor:

Vilken är den närmaste avsättningsorten för virke (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik ort)?...............................

Huru lång är den genomsnittliga körvägen för virke till avsättningsorten? ..........................................................................................................................

Äro skogsmark och skogstillgång å fastigheten bättre eller sämre än vad som på orten vanligast förekommer och i vilka avseenden?
.......................................................................................................................................................................................................................................................................................................

I vilken omfattning har skog å fastigheten avverkats efter senaste omtaxering av fastigheten?

Pinnes skogshushållningsplan upprättad? .................................................................. Vilket år upprättades den? ...................................................................

Huru stor är den däri beräknade årsavkastningen i kubikmeter? ...................................................................................................................................................

Särskilda upplysningar:

(Härunder må upptagas de uppgifter deklaranten, utöver vad ovan angivits, vill lämna till ledning för taxeringen, såsom för
åkerjorden: fördelning å olika jordarter, för skogen: skogsmarkens fördelning på olika boniteter och åldersklasser, virkesförrådets fördelning
på mogenhets- eller åldersklasser, årliga tillväxtens storlek, virkestillgång per hektar skogsmark, genomsnittliga virkespris,
avverknihgs- och transportkostnader m. m. Uppgift må ock lämnas om det värde, vartill deklaranten anser fastigheten böra taxeras.)

Att jag efter bästa förstånd sanningsenligt lämnat förestående uppgifter, försäkras.

........................................................................................... den ............................................................................. 19

Adress:

Taxeringsnämndens beräkning och beslut:

Taxeringsnämndens

anteckningar

Beräkning:

Kronor

I. Fastighetens jordbruksvärde:

hektar åker .................... ä kr.

» » .................... » »

» » .................... » »

kr.

» tomt och trädgård » » ..........................................................

» slåtteräng ............ » » ............................................................

» ordnad betesäng ... » » .............................................................

» annan betesäng ...» » ...........................................................

» övrig mark (med undantag för skogsmarken) värderas till

bete, som utnyttjas å skogen, värderas, i den mån betestillgången innefattar ett

värde utöver värdet å skogsmarken såsom skogsproducerande, till ........................

särskilda förmåners värde ................................................................................................

Säger

.......................... » skogsmark (s. k. hagmark inberäknad):

Summa .................... »

virkesavkastningens rotvärde pr kubikmeter kr. ..............................

skogsmarkens bonitetssiffra ................................ ....................:..........

markvärde pr hektar enligt hjälptabellen kr.................................

skogsmarkens värde utgör alltså ....................................................................................

Summa jordbruksvärde .

II. Fastighetens skogsvärde:

virkesvärdet vid normal skogstillgång utgör enligt hjälptabellen pr hektar ............................ kr. ................................

beräknade siffran för den relativa skogstillgången ............................................................................................................

alltså värdet av skogstillgången pr hektar................................................................................... kr. ...............................

skogsmarkens areal i hektar ................................................................................................................................................

Skogsvärdet utgör följaktligen

III. Fastighetens tomt- och industrivärde

Beslut:

Jordbruksvärde ..........................................................................

Skogsvärde..................................................................................

Tomt- och industrivärde ..........................................................

Summa

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande,

EU tunnland motsvarar i det närmaste 1/2 hektar.

Såsom åker uppgives all mark, som lagts under plog och icke
är att hänföra till trädgård. Hit räknas även mångåriga vallar.

Till tomt räknas den mark, som användes till byggnadsplats,
gårdsplan o. dyl., samt till trädgård sådan mark, som användes
till köksväxtodling, fruktträdgård, prydnadsträdgård eller parkanläggning.

Slålteräng utgöres av företrädesvis med naturgräs beväxt mark,
vilken huvudsakligen utnyttjas för foderproduktion genom slåtter
(hårdvallsäng och sidvallsäng).

Ordnad betesäng utgöres av sådan under plog icke lagd
mark, vilken för betets förbättrande är föremål för ordnad
skötsel, varmed avses åtgärder såsom röjning, dikning, planering,
kalkning och grundgödsling av marken, frösådd m. m. Dylik
mark är stundom något trädbevuxen.

Annan betesäng utgöres av dels företrädesvis med naturgräs beväxt
mark, vilken huvudsakligen utnyttjas för bete och därför
icke redovisas såsom slåtteräng, dels inom inägo område belägna

gärdesbackar, som kunna användas för bete. Dylika gäröe
backar betraktas ej som skogsmark, även om där skulle torrkomma
ett eller annat träd.

6. Skogsmark är all mark, som är lämplig för ur skoglig synpunkt
ordnad skötsel, vare sig den för närvarande är skogbärande
eller kalawerkad eller av ålder legat skoglös. S. k. hagmark
utgöres av skogsmark med glesa och ojämna bestånd, å vilken
finnes icke obetydlig, till betning utnyttjad gräsproduktion.
Har å dylik mark väsentliga åtgärder vidtagits för betets förbättrande,
redovisas den dock såsom ordnad betesäng.

7. Övrig mark utgöres av dels vägar, avloppsgravar o. dyl., dels
mossar, myrar, kärr, berg och annan dylik mark, som icke direkt
användes för jordbruks- eller skogsdrift.

8. Såsom odlingsbar mark räknas ängsmark, kärr, skogs- och
hagmark o. dyl., som anses med fördel kunna odlas till åker.
Under »särskilda upplysningar» bör om möjligt uppgivas, huru
stor del av den odlingsbara marken som ingår i det ena eller
andra markslaget.

8832. Stlilm 1927, Isaac Marcus'' Boktr.-A.-B

Formulär n:r 16

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.

Deklaration enligt denna blankett avgives under år, då särskild (men
ej allmän) fastighetstaxering äger rum, beträffande s. k. annan fastighet,
som under året skall åsättas nytt taxeringsvärde.

Dylik taxeringsåtgärd skall vidtagas, därest under löpande femårsperiod
sådant förhållande inträffat, att taxeringsenhet bör uppdelas i flera
taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter böra sammanslås till en,
eller ändring i fastighets beskattningsnatur inträtt,
eller fastighets värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik
anledning eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning så
minskats, att förändringen föranleder en minskning av taxeringsvärdet
med minst en femtedel,

eller fastighets värde genom ny-, till- eller ombyggnad så förhöjts, att
därav föranledes en ökning av taxeringsvärdet med minst en femtedel.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger fastighetens ägare eller såsom
ägare skattskyldig innehavare. Har fastighet eller komplex av fastigheter,
som vid senaste fastighetstaxering behandlats som taxeringsenhet, därefter
uppdelats mellan flera ägare eller innehavare, åligger deklarationsplikt
samtliga ägare eller innehavare, en var beträffande hans del av
taxeringsenheten.

Deklarationsblankett n:r 7

Annan fastighet (än jordbruksfastighet).

Särskild deklaration skall lämnas för varje taxeringsenhet, d. v. s.
fastighet, fastighetsdel eller i sambruk nyttjat komplex av fastigheter,
som skall självständigt taxeras. Därest taxeringsenhet består av
flera kamerala enheter, må ägare eller såsom ägare skattskyldig
innehavare av fastigheten i deklarationen påfordra, att det angives,
huru stor del av taxeringsvärdet och dess delvärden som
belöper å varje kameral enhet.

Deklaration skall vara avlämnad senast den 15 februari antingen
direkt till ordföranden i taxeringsnämnden för det distrikt, där fastigheten
är belägen, eller beträffande fastighet i Stockholm till överståthållarämbetet
och eljest till länsstyrelsen i det län, magistraten eller
stadsstyrelsen i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistr ikt
där fastigheten är belägen.

Uraktlåtenhet att avlämna deklaration kan medföra skyldighet för
den försumlige att erlägga fem kronor för deklarationens infordrande.

Sr

Blanketten ifylles så noggrant som möjligt och bör, om viss
uppgift ej kan lämnas, anledningen därtill angivas.

Särskild fastighetsdeklaration för fastighetstaxering år 19

Ägares eller därmed likställd innehavares för- och tillnamn: ..................................................................................................................................

Län: ............................................................

Socken, köping:...................................

Hemmans namn, n:r och mantal:

Lägenhet:..................................................

Beteckning i jordregistret: ......

Fastighetens beteckning:

Stad: ............................

.................................... Församling i stad:

................................... Kvarter: .................

................................... Adressnummer: .....

Nuvarande taxeringsvärde:..........................................................

Anledning till åsättande av nytt taxeringsvärde:

Rote:

._ N:r......

Markens areal: .......................... hektar ......................... ar .......................... kvadratmeter (eller annan ytenhet, som kan noggrant uppgivas).

Fastighetens användning (såsom till bostad uteslutande för ägaren, för uthyrning eler för industriellt eller annat affärsändamål):

Om å fastigheten finnes park- eller trädgårdsanläggning, angives här dess beskaffenhet:

Byggnadernas antal, ålder samt beskaffenhet med avseende å
byggnadsmaterial:.................................................................................................

Finnes i fastigheten inledd elektrisk belysning? ................

» » » » gasledning?.....................................

» » » » vatten- och avloppsledning?

» » » » centralvärmeledning? ...............

Vilka övriga bekvämligheter finnas? .........................................

Brandförsäkringsvärde: (För industrifastighet uppgives brand- I vilken brandförsäkringsanstalt äro byggnaderna försäkrade?____

försäkringsvärde särskilt för byggnader och särskilt för fasta .................................................................................................................................................... ...

maskiner och fasta inventarier) .......................................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................... Brandförsäkringen har meddelats år: ..................................................._______

Köpeskilling vid senaste förvärv år: .......................... kr.....................................................

Har fastigheten efter förvärvet varit föremål för ny- eller ombyggnad eller annan dylik förändring och i sådant fall i vilket
avseende? ....................................................................................................................................................................................................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 21b höft. (N:r 2b8.)

Gällande hyror och därmed jämförliga inkomster, däri inbegripet hyresvärdet av outhyrda eller hyresrätt upplåtna lägenheter till

ägaren eller annan: kr........................... enligt nedanstående:

Specifikation å hyresavkastningen:

Lägenlietsinnehavarens namn

Antal

Verklig, resp. beräknad, årlig hyra lör uthyrda,
outhyrda eller av ägaren själv eller annan hy-resfritt disponerade lägenheter

Anteckningar

Boningsrum

Kök

Badrum

Lokaler för

affärsandamål

Hyra (ersätt-ning för värme
ej inberäknad)

Tillägg
för cen-tral-värme

Tillägg

för

varm-

vatten

Summa

i

Su

innia

Särskilda upplysningar:

(Härunder m& upptagas de uppgifter deklaranten, utöver vad ovan angivits, vill lämna till ledning för taxeringen,
må jämväl angiva det värde, vartill han anser fastigheten böra taxeras.)

Deklaranten

Att jag efter bästa förstånd sanningsenligt lämnat förestående uppgifter, försäkras.

...................................................................................... den ............................................................................ 19.............

Adress:

Taxeringsnämndens beslut:

Markvärde.............................................................................

Byggnadsvärde .....................................................................

Parkvärde ............................................................................

kr.

»

Summa >

3832. Sthlml027, Iaaac Marous''Boktr.-A.-B.

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 maj 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,
Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför
chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg:

Det genom proposition nr 210 till den nu samlade riksdagen överlämnade
förslaget till taxeringsförordning innehåller, bland annat, föreskrifter om
att formulär till deklarationsblanketter ävensom till blanketter för uppgifter
enligt 41 och 42 §>§ förordningen skola fastställas av Kungl. Maj:t. När
jag den 4 sistlidne mars för Kungl. Maj:t anmälde detta förslag, meddelade
jag, att inom departementet påginge överarbetning av de av 1923 års taxeringssakkunniga
utarbetade förslagen till deklarationsformulär för iakttagande
av de ändringar, som kunde bliva en följd av de riksdagen förelagda
förslagen till skatteförfattningar. Jag tillkännagav även det vara min avsikt
att framdeles, sedan nämnda arbete avslutats, tillstyrka Kungl. Maj:t
att inhämta riksdagens yttrande över formulärförslagen. Jag vill nu anmäla
denna fråga för Kungl. Maj:t.

Följande formulärförslag föreligga:

och 2;

bilaga angående inkomst av jordbruksfastighet;

» » » » annan fastighet;

» » » » annan rörelse än försäkrings rörelse

för den som icke haft dubbel bokföring;
bilaga angående inkomst av annan rörelse än försäkringsrörelse
för den som haft dubbel bokföring, denna bilaga
upprättad i två alternativ;

bilaga angående inkomst av sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse; -

formulär

nr

1,

»

nr

2,

nr

3,

»

nr

4,

»

nr

5,

»

nr

6,

»

nr

7,

»

nr

8,

»

nr

9,

»

nr

10,

»

nr

11,

Allmän själv
dtklaration.

4 Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 248.

formulär nr 12, virkesdeklaration (deklarationsblankett nr 3);

» nr 13, allmän fastighetsdeklaration angående jordbruksfastighet
(deklarationsblankett nr 4);

» nr 14, allmän fastighetsdeklaration angående annan fastighet (deklarationsblankett
nr 5);

nr 15, särskild fastighetsdeklaration angående jordbruksfastighet
(deklarationsblankett nr 6);

nr 16, särskild fastighetsdeklaration angående annan fastighet (deklarationsblankett
nr 7).

Formulären nr 1—11 hava avseende å taxeringen för inkomst eller förmögenhet,
formulär nr 12 avser virkestaxeringen, formulären nr 13 och 14
skola användas vid allmän fastighetstaxering samt formulären nr 15 och 16
användas vid särskild fastighetstaxering.

Formulär nr 1 (deklarationsblankett nr 1) skall användas för taxeringen
i den ort, där skattskyldighet enligt förordningen om statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt föreligger, och upptaga de uppgifter, som erfordras för
taxeringen till dylik skatt ävensom till kommunal inkomstskatt å samma
ort. Detaljuppgifter rörande fastighet och rörelse skola lämnas enligt formulären
nr 4—9, vilka hava karaktären av bilagor till formulär nr 1.
Formulär nr 2 (deklarationsblankett nr 2) har avseende å taxeringen till
kommunal inkomstskatt å ort, där den skattskyldige icke tillika är skyldig
utgöra statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Formulären nr 4—9 användas
för bilagor jämväl till deklarationsblanketten nr 2.

Formulär nr 10 skall komma till användning i det fall, då lapp, som icke
avgiver självdeklaration, önskar lämna uppgift om inkomst av renskötsel och
i sådan rörelse nedlagd förmögenhet.

Formulär nr 11 användes, då vinnare av lotterivinst enligt 42 §, förslaget
till taxeringsförordning skall till ledning för egen taxering avgiva uppgift
om vinsten i samband med vinstmedlens lyftande.

Jag skall nu i korthet redogöra för formulärens uppställning.

Formulären nr 1—6 samt nr 7, alternativ 1, ansluta sig nära till de av
taxeringssakkunniga utarbetade förslagen, vilka i huvudsak grundats å nuvarande
deklarationsformulär. Dock hava givetvis utelämnats de delar av
taxeringssakkunnigas formulärförslag, som avsett den av 1921 års kommunalskattekommitté
föreslagna näringsskatten. I allmänhet hava allenast sådana
ändringar vidtagits i de nu gällande formulären, som betingats av de föreslagna
nya beskattningsgrunderna, men ändring har ifrågasatts även i andra
avseenden, där erfarenheten visat behov av tydligare avfattning.

I formulär nr 1, allmän självdeklaration, äro avdelningarna A och B
huvudsakligen överensstämmande med nuvarande avdelning A. Avdelningen
C motsvarar nuvarande avdelningen C II, varjämte till denna avdelning över -

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

o

förts inkomst av rörelse såsom delägare i enkelt bolag, beroende på att dylikt
bolag icke är juridisk person. Liksom inkomsten av en fastighet, vilken
ägts eller brukats av två eller flera personer gemensamt, bör deklareras under
A eller B, så bör inkomsten av en i enkelt bolag driven rörelse upptagas
under C. Avdelningen D motsvarar nuvarande avdelningen D med den
skillnad, som nyss omnämnts under C, och med den avvikelsen dessutom,
att inkomsten såsom kommanditdelägare i kommanditbolag överförts till
avdelningen för inkomst av kapital, då dylik inkomst enligt förslagen till
skatteförfattningar är att hänföra till inkomst av denna förvärvskälla. I
avdelningen E, motsvarande nuvarande avdelningen C I, upptages inkomst
av tjänst eller anställning. På grund av framkomna önskemål att i möjligaste
mån erhålla upplysning om gjorda avdrag från bruttointäkten har
införts särskild rubrik för dylika avdrag. I nuvarande deklarationsformulär
finnes särskild plats angiven för införande av hustrus inkomst av tjänst.
Denna anordning har visat sig medföra icke ringa besvär för taxeringsmyndigheterna,
som nödgats vid taxeringen utbryta hustruns inkomst
och på henne belöpande allmänna avdrag, på det att hustrun själv skall
bliva taxerad, något som är av vikt, särskilt för påföringen av tilläggspensionsavgift.
På grund härav har särskild plats för införande av hustrus
inkomst av tjänst icke medtagits, utan bör hustru å egen blankett uppgiva
sin inkomst. Under avdelningen F, motsvarande nuvarande avdelningen
C III, har anvisats särskild plats för avdrag från bruttointäkterna i förvärvskällan.
Sist i redovisningen av inkomstkällorna kommer under avdelning G
inkomst av kapital. Intäktssidan här överensstämmer huvudsakligen med
nuvarande avdelningen B, medan däremot under avdrag från inkomsträntor
och utdelningar skola upptagas alla gäldräntor, som icke hänfört sig till
någon förut i deklarationen angiven förvärvskälla eller till fastighet och
rörelse i utlandet eller, beträffande aktiebolag, till skattefri utdelning å aktier.
Härmed avses att undvika gäldränta såsom särskild rubrik under allmänna
avdrag, överstiger gäldräntan inkomsten av räntor och utdelningar, får
det överskjutande beloppet avdragas såsom förlust å förvärvskällan kapital.
Uppställningen under allmänna avdrag ansluter sig till författningstexten. För
vinnande av kontroll beträffande avdragna försäkringspremier har införts en
rad, avsedd för uppgift om försäkringsanstalt, försäkringens nummer och
premiens belopp. Förmögenhetsuppställningen är i någon mån mera specificerad
än förut. Särskilda rubriker hava upptagits för »automobiler, motorbåtar och
andra yttre lösören för personligt bruk» samt för »patent- och förlagsrätter,
gruvor etc.». Rubriken fordringar och kontanter har uppdelats i två och
under den förra har upptagits särskilt vad som innestår hos banker och andra
penninginrättningar och särskilt vad deklaranten eljest har att fordra. Sid.
4 upptar sammanställning för kommunal taxering i hemortskommunen och
därefter blankettens avslutning. Nederst å sid. 2 upptages särskild uppgift
av aktiebolag, solidariskt bankbolag och kommanditbolag, vartill texten erhållit
en av de föreslagna ändrade beskattningsreglerna betingad ändrad

Särskild

självdeklara tion.

Bilagor.

Bilaga för
jordbruksfastighet.

6 Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

avfattning. Texten för uppgift för taxering till B-skatt tiar givetvis uteslutits.

Den särskilda självdeklarationen avser, såsom av texten framgår, att bilda
en sammanställning för kommunal taxering i annan kommun än hemortskommunen.
Å sid. 1 förutsättes alltså införing endast av vad som belöper å
den ifrågavarande kommunen och å sid. 2 upptages en sammanfattning därav.
Å sid. 2 förekommer därjämte särskild uppgift för taxering i Stockholm för
gemensamt kommunalt ändamål. I regel är den, som i Stockholm skall
taxeras för gemensamt kommunalt ändamål, tillika därstädes skattskyldig
enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt och förty
skyldig att fullgöra deklarationsplikt därstädes medelst allmän självdeklaration.
För honom är således ifrågavarande uppgift utan intresse. Emellertid
kan det inträffa, att skattskyldig, som under hela eller någon del av beskattningsåret
icke varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, icke
skall taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i Stockholm, nämligen
då han på grund av inflyttning till Sverige förvärvat hemortskommun
för taxeringsåret här i riket annorstädes än i Stockholm. I sådan händelse
skall han nämligen taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i hemortskommunen.
Har han före inflyttningen haft inkomst, som skall taxeras
till kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål, är han,
om inkomsten uppgått till därför föreskrivet belopp, skyldig avgiva särskild
självdeklaration i Stockholm rörande denna sin inkomst; och det är för
dylikt fall ifrågavarande uppgift är avsedd. Närmare motivering för de
olika rubrikerna torde icke erfordras; dock må nämnas, att punkt 5 har
avseende å sådan inkomst, som allenast efter överenskommelse med främmande
makt skall här i riket kommunalt beskattas.

Taxeringssakkunniga hava framlagt förslag till fem bilagor, nämligen en
för jordbruk och skogsbruk utan dubbel bokföring, en för jordbruk och
skogsbruk med dubbel bokföring, en för annan fastighet, en för rörelse utan
dubbel bokföring och slutligen en för rörelse med dubbel bokföring.

Med anledning därav, att förslaget till kommunalskattelag icke, såsom av
1921 års kommunalskattekommitté ifrågasatts, innehåller stadgande om rätt
för idkare av jordbruk eller skogsbruk, som hållit ordnad bokföring, att
deklarera inkomst av dylik förvärvskälla efter bokföringsmässiga grunder,
har taxeringssakkunnigas förslag till deklarationsbilaga för dylika skattskyldiga
icke nu upptagits. Ett och samma formulär avses således för alla,
som idkat jordbruk eller skogsbruk. Detta formulär (nr 4) utvisar en del
omkastningar av posterna i den nu gällande bilagan. Dessa omkastningar
äro huvudsakligen beroende på önskan att realisera ett från taxeringshåll
då och då framställt önskemål, att ena sidan av blanketten måtte upptaga
de kontanta intäkterna och utgifterna och andra sidan intäkter och utgifter

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248. 7

i natura. Genom denna anordning låter otvivelaktigt mera direkt påvisas,
huruvida något är att erinra beträffande de kontanta intäkterna och utgifterna
eller icke. Därjämte hava skogsprodukterna sammanförts till särskilda
avdelningar, för att jämförelse med deklarationen för virkestaxering därigenom
skall underlättas. För denna jämförelses skull måste posterna rörande
skogsprodukterna göras mera detaljerade. Särskilt härigenom ha en
del poster, som nu gå i så kallad tyst kvittning mot varandra, uttryckligt
upptagits i bilagan, varigenom också vunnits möjlighet till kontroll, som
visat sig vara erforderlig. Av detaljer i bilagan torde kunna framhållas
följande. I intäktsspalten har under rubriken »3. För försålda produkter»
gjorts en uppdelning av posten »mjölk och produkter därav», så att annan
försäljning än till mejeri angives särskilt. Vid redovisning av leveranser
till mejeri upptages endast det från mejeriet kontant erhållna beloppet, vilket

1 regel torde vara det, som jordbrukaren tecknar sig till minnes. Genom
denna anordning undslipper man att bland utgiftsposterna upptaga skummjölk
o. dyl., som använts till utfodring, varemot det blir nödvändigt att
bland naturaförmåner upptaga smör o. dyl., som använts i hushållet, se sid.

2 spalt 1 II. 2. sista posten. I sistnämnda spalt, siffran 3, upptages särskilt:
skjutsar och dylika förmåner för personligt bruk. På utgiftssidan
har nuvarande punkten 5 uppdelats i två, 4 och 5, varigenom beträffande
punkten 5 kunnat i själva rubriken sägas ifrån, att den icke gäller nyuppsättning.
För kontrollens skull upptages en särskild anmärkning med upplysning
om till vilket belopp nyuppsättning skett. Fn likartad anmärkning
angående ny-, till- eller ombyggnad har insatts under avdrag för underhåll
av byggnader och stängsel. Under rubriken »Räntor» nederst på sid.
1 har en uppdelning skett, så att ränta å odlings- och vattenavtappningslån
skall angivas särskilt, varigenom någon kontroll kan övas på att amorteringen
icke kommer med. Såsom ny post har tillkommit avdrag för värdeminskning
av byggnader, enär enligt förslaget till kommunalskattelag sådant
avdrag må göras vid beräkning av nettointäkten av förvärvskällan i
stället för bland allmänna avdrag, såsom nu sker.

Det har tidigare icke saknats uttalanden om att den nuvarande bilagan
för inkomst av jordbruk ställer alltför stora krav på jordbrukarnas förmåga
att göra reda för sig och att det för mången icke är möjligt att lämna så
noggranna uppgifter, som fordras. Emellertid är det nog så, som landskamreraren
i Malmöhus län G. V. Eiserman i skrivelse den 23 november
1923 till taxeringssakkunniga uttalat, att ifrågakomna bilaga varit till
stor nytta icke blott för taxeringsmyndigheterna och för jordbrukarna
själva i deras egenskap av skattskyldiga, utan även för jordbruksnäringen
i stort och därmed för landet. Även om en eller annan post stundom
kommit att uppgivas efter ungefärlig beräkning, har specifikationen sitt
värde därutinnan, att material finnes för jämförelse med andra jordbrukares
uppgifter. Det har beretts möjlighet för taxeringsmyndigheterna
att nå fram till en individuell prövning av den skattskyldiges förhållanden.

8

Kungl. Mai:tu skrivelse Nr 248.

Bilaga lör
annan
fastighet.

Bilagor för
rörelse.

[Bilaga för
rörelse utan
dubbel bokföring.
]

utan vilken taxeringen löper fara att bliva schablonmässig. Men nyttan
har framträtt än mera därutinnan, att förpliktelsen till specifikation har
föranlett jordbrukarna att i långt större utsträckning än tidigare föra bok
över sina inkomster och utgifter. Den överblick över jordbrukets ekonomi,
som därigenom vunnits, har otvivelaktigt en icke ringa betydelse ur allmän
nationalekonomisk synpunkt. En lättnad på uppgiftsplikten i förevarande
avseende torde därför vara mindre välbetänkt.

Bilagan för inkomst av annan fastighet (nr b) skiljer sig föga från det
nu gällande formuläret. Såsom nytillkommen avdragspost märkes avdrag
för värdeminskning av byggnader. Ä formuläret upptages en anvisning
rörande uppgift om inkomst från fastighet, .som äges av bostadsförening
eller bostadsaktiebolag.

Taxeringssakkunniga hava framlagt förslag till två formulär för inkomst
av rörelse, det ena för sådan rörelse, där dubbel bokföring icke förekommit,
och det andra för rörelse med dubbel bokföring. För närvarande finnas likaledes
två formulär, men avgörandet om det ena eller det andra formuläret
skall användas är beroende på om räkenskaper förts eller icke, däremot icke
på beskaffenheten av denna bokföring. Denna bestämning är emellertid,
enligt taxeringssakkunnigas mening, icke rationell. Enkel bokföring utvisar
nämligen icke utan vidare resultatet av verksamheten under året utan
endast balanserna vid årets början och slut samt den uppkomna förmögenhetsökningen
eller -minskningen, men denna kan hava orsaker, som stå
utanför själva rörelsen. För att få fram en verklig vinstberäkning erfordras
en sådan sammanställning, som gemenligen förekommer i vinst- och förlusträkning.
De sakkunnigas uppfattning i denna fråga ansluter sig till den
mening, som landskamreraren Eiserman framställt i sin nyssnämnda
skrivelse den 23 november 1923. Denna skrivelse, som synes vara av stort
intresse för bedömande av frågan om uppställningen av bilagorna för rörelseidkare,
torde i hithörande delar få biläggas statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande bilagor skola icke användas i försäkringsrörelse. För dylik
rörelse föreslås särskilda bilagor, till vilka jag återkommer senare.

Bilagan för rörelse utan dubbel bokföring (formuläret nr 6), är uppställd
med annan utgångspunkt än motsvarande nu använda bilaga. Den nuvarande
bilagan utgår ifrån att rörelseidkaren skall som intäkt upptaga
bruttoförsäljningen under året. Detta innebär, dels att han skall upptaga
sådan under året verkställd försäljning, för vilken kredit lämnats,
och dels att han skall utelämna sådana influtna likvider, .som hänföra sig
till tidigare års försäljningar. Det förra torde rörelseidkaren kunna uppfylla,
men i det senare avseendet står han ofta inför svårigheter, som han
har stort besvär att övervinna. Även om rörelsen varit ganska omfattande,
uppgöras visserligen balanser vid årets början och vid årets slut, men

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

9

bokföringen däremellan plägar inskränkas till en kassaredogörelse. Om man
uppställer rörelsebilagan med utgångspunkt från detta faktiska förhållande,
kommer den att se ut som formuläret nr 6. Enligt denna uppställning upptagas
under posten 2 såsom intäkter under året influtna belopp, även likvid
för fordringar. För att få borträknade belopp, som hänföra sig till tidigare
års försäljningar, har upptagits avdragsposten 7 »fordringar i rörelsen eller
yrket vid årets början»; och för att få med kreditförsäljningarna under året
har upptagits intäktsposten 5 »fordringar i rörelsen eller yrket vid årets
slut». På motsvarande sätt har förfarits beträffande utgiftssidan, sålunda
posten 8 »under året utgivna belopp, även likvid för skulder», posten 1
»skulder i rörelsen eller yrket vid årets början» och posten 11 »skulder i
rörelsen eller yrket vid årets slut». Uppställningen i övrigt innebär ett
utförande i blankettform av stadgande^ i förslaget till kommunalskattelag.

Utrymmet å blanketten har icke medgivit att under punkten 8 e) göra lika
omfattande specifikation som för närvarande. Under posten 10 b) har för
kontrollens skull upptagits två rader för maskiners och inventariers värde
vid föregående taxering och för under året inköpta maskiner och inventarier.

Taxeringssakkunnigas förslag till bilaga för rörelseidkare, som hållit [Bilaga f<u
dubbel bokföring, utgår från de bruttovinster, som de olika driftkontona dubbel* boktoutvisa,
i stället för att den nuvarande bilagan för bokförande rörelseidkare ring-l
utgår från nettovinsten. De sakkunniga motivera sin ståndpunkt därmed,
att den nuvarande bilagan, ehuru till sin uppställning teoretiskt riktig,
vållar deklaranterna betydande svårigheter. Enär nettovinsten i sig ofta
nog innesluter poster, som icke höra till rörelsen i fråga, och därjämte påverkats
av avdrag för dels vid beskattningen icke avdragsgilla utgifter och
dels rörelsen icke tillhörande omkostnader och förluster, måste nämligen
bilagan upptaga en mängd korrigeringsposter för angivande av den skattepliktiga
nettointäkten av förvärvskällan. Ifyllandet av därför avsedda
punkter sker synnerligen ofta oriktigt. Det har därför synts de sakkunniga
lämpligt, att i blanketten redovisas såväl bruttovinsten som ock samtliga
avdragsposter för rörelsen eller, med andra ord, att en för taxeringen avsedd
vinstberäkning upprättas efter de regler, som äro vanliga vid bokföringens
avslutande men med utelämnande av de poster, som antingen icke
angå rörelsen eller ock icke få avdragas vid taxeringen. Härigenom bleve
bilagan lättare att förstå för den, som vore mindre bevandrad i räkenskapsföring.
De sakkunnigas uppfattning ansluter sig nära till den mening,
varåt landskamreraren Eiserman i sin förenämnda skrivelse givit uttryck.

Emellertid framhålla de sakkunniga, att en uppställning med utgångspunkt
från nettovinsten till det yttre icke skulle i någon större utsträckning
skilja sig från det av de sakkunniga utarbetade förslaget och att
avgörande för vilkendera utgångspunkten borde väljas vore vad som
ansåges mest praktiskt. För egen del hade sakkunniga givit företrädet
åt det förslag, som anknöte sig till! brnttovinsterna. Detta förslag med

10

Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 248.

[Bilagor lör
försäkringsrörelse.
]

vissa ändringar av redaktionell art framlägges nu såsom formulär nr 7,
alternativ 1. Såsom alternativ 2 till samma nummer framlägges ett på grundval
av de sakkunnigas förarbeten uppgjort förslag med utgångspunkt från
nettovinsten. Någon närmare redogörelse för detaljerna i blankettförslagen
torde icke erfordras. Dock må nämnas, att uppgift om i taxeringsvärdet
ingående byggnadsvärde samt om brandförsäkringsvärdets fördelning å byggnader
och fasta maskiner ansetts behövlig till ledning vid beräknandet av
avdrag för värdeminskning av byggnader.

Något förslag till blanketter för redovisande av inkomst av försäkringsrörelse
har icke framlagts av taxeringssakkunniga, utan hava de sakkunniga
ansett blanketten för övriga bokförande rörelseidkare lämplig jämväl för
försäkringsrörelse. Med hänsyn till de nya regler för beräkningen av den
skattepliktiga inkomsten av försäkringsrörelse, som efter avgivandet av taxeringssakkunnigas
förslag blivit ifrågasatta, har försäkringsinspektionen anmodats
inkomma med förslag till erforderliga deklarationsformulär för försäkringsrörelse.
Till åtlydnad härav har försäkringsinspektionen den 15 sistlidne
mars inkommit med sitt den 9 i samma månad dagtecknade förslag i ämnet.
Vid upprättandet av detta förslag har ämbetsverket utgått från att samma
deklarationsformulär skall komma till användning för försäkringsföretagen som
för andra skattskyldiga, men att för beräkning av inkomsten av försäkringsrörelse
skall användas särskild bilaga. Två sådana förslag med tillhörande
anvisningar hava utarbetats av försäkringsinspektionen. Enligt försäkringsinspektionens
mening bör försäkringsanstalt å bilaga meddela beräkning av
nettointäkten av rörelsen och i samband därmed lämna de särskilda uppgifter,
som för denna beräkning finnas erforderliga, varemot å huvudblanketten
bör uppgivas, huru försäkringsaktiebolags inkomst fördelas på aktieägare
och försäkringstagare. Inspektionen uttalar vidare, att intet särskilt
formulär synes vara erforderligt för beräkning av utländsk försäkringsanstalts
inkomst av rörelse här i riket, enär alla härför behövliga uppgifter
kunna meddelas på de för skattskyldiga i allmänhet avsedda formulären
eller i särskild bilaga till dessa. — Försäkringsinspektionens formulärförslag
hava inom departementet blivit i redaktionellt hänseende överarbetade
bland annat för vinnande av formell anslutning till övriga formulär till
bilagor. På grund av de för bilagorna avsedda anvisningarnas speciella
natur har det ansetts lämpligt upptaga dem å bilagorna i stället för å formuläret
för övriga anvisningar. Bilagan för livförsäkringsrörelse är
visserligen väsentligt vidlyftigare än nuvarande bilaga för rörelse med bokföring,
men, enligt vad försäkringsinspektionen framhållit, innehålla formulärförslagen,
utöver uppgiften om ränteskatt, i huvudsak icke andra uppgifter
än sådana, som även med nuvarande skatteförfattningar må anses
nödiga, och därför, där de begärts, av försäkringsbolagen avgivits i särskilda
bilagor, i den mån deklarationsformuläret ej lämnat plats för dem.

11

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

Anvisningar till deklarationsblanketterna nr 1 och 2 med bilagor hava Anvisningar.
upptagits på särskilt ark i enlighet med vad som praktiserats de senaste
åren, dock med undantag av de för försäkringsrörelse avsedda anvisningarna,
vilka, såsom redan nämnts, upptagits å bilagorna formulär nr 8 och 9. Sid. 1
är fortfarande anslagen åt de processuella reglerna, medan övriga anvisningar
i fullständigare skick än hittills upptagits å sid. 2, 3 och 4.

Formuläret nr 10, uppgift angående renskötsel, är avsett att komma till
användning, då lapp enligt 41 § förslaget till taxeringsförordning avgiver skötsel.
uppgift till ledning för sin taxering för inkomst av renskötsel och i sådan
rörelse nedlagd förmögenhet. Formulärförslaget har granskats av före detta
landshövdingen Johan Widén i egenskap av tillkallad sakkunnig för överarbetning
av 1919 års lappkommittés förslag angående lapparnas renskötsel
m. m. ävensom av landskamreraren i Jämtlands län Axel Andersson.

Formuläret nr 11, uppgift angående lotterivinst, torde icke tarva någon
närmare förklaring. vinst.

Formuläret till virkesdeklaration (nr 12) skiljer sig från nuvarande formuläret
huvudsakligen däri, att särskilda rubriker införts för dels virke till
husbehov, dels virke till användning eller förbrukning i egen rörelse, dels
ock virke till avsalu eller annan användning. Därjämte hava anvisningarna
utvidgats.

Formulären till deklarationsblanketter för fastighetstaxering äro fyra, deklarationer
nämligen nr 13 och 14 för allmän fastighetstaxering samt nr 15 och 16 or as w ''*s
för särskild fastighetstaxering. Å formulären nr 13 och 15, som avse jordbruksfastighet,
har arealredovisningen något ändrats från vad som var föreskrivet
för 1922 års allmänna fastighetstaxering, detta för tillgodoseende av
önskemål från statistiska centralbyråns sida. Så långt varit möjligt bär
överensstämmelse med de för lantmäteriet gällande föreskrifter om arealredovisning
likaledes ernåtts. Å formulären nr 13 och 14 har intagits
text för uppgifter till allmän jordbruksräkning i anslutning till de uttalanden,
som gjorts i propositionen nr 216 angående anordnande av en
allmän jordbruksräkning. I övrigt ansluta sig sistnämnda två formulär
nära till formulären för uppgifter till 1922 års allmänna fastighetstaxering.
— Formulären till särskild fastighetsdeklaration nr 15 och 16 äro i
väsentliga delar lika formulären nr 13 och 14, men de uppgifter, som hava
intresse allenast för statistiskt ändamål, hava givetvis utelämnats.

Något förslag till formulär till deklaration för taxering till utskiftningsskatt
framlägges nu icke. Ett tidigare upprättat sådant förslag har bilagts
proposition nr 134.

taxering.

deklaration
för taxering
till ut skift -ningsskatt.

12

Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 248.

Innan riksdagen fattat beslut i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till
skatte- och taxeringsförfattningar, kan slutlig ståndpunkt till formulärförslagen
givetvis icke tagas.

Föredragande departementschefen uppläser härefter inom finansdepartementet
upprättade förslag till deklarationsformulär nr 1—16 samt hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte med skrivelse till riksdagen överlämna förslagen
för det yttrande, vartill riksdagen må finna anledning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att skrivelse i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Olga Gjörloff.

Kungl. Maj.ts skrivelse AV 248.

13

Bilaga.

Till 1923 års taxeringssakkunniga.

De frågor, Ni uti skrivelse den 20 nästlidne oktober framställt, får jag
härmed besvara i den ordning, de framställts.

Icke några av bilagorna till det nuvarande deklarationsformuläret hava
visat sig så misslyckade som de, vilka äro avsedda för rörelseidkare.

Det må vara riktigt, att bilagorna böra vara olika för rörelseidkare med
bokföring och rörelseidkare utan bokföring, men gränsen mellan dessa grupper
är felaktigt uppdragen, om man låter avgränsningen bero på om rörelseidkaren
»fört handelsböcker» eller icke.

Uttrycket »fört handelsböcker» torde icke lagligen kunna givas eu inskränktare
betydelse än den, som avses i K. F. angående handelsböcker och
handelsräkningar den 4 maj 1855. Såsom föreskrivna handelsböcker angivas
här dagbok, brevbok och inventariebok. En bokföring av detta primitiva
slag kan emellertid aldrig uppvisa nettoresultatet av verksamheten under
året. Det kan på sin höjd visa tillgångar och skulder vid årets början och
slut samt den förmögenhetsökning respektive förmögenhetsminskning, som
efter årets verksamhet framträtt, men detta är något helt annat än nettovinst
respektive nettoförlust av driften. Tager man vidare i beräkning, att
rörelseidkaren är pliktig att i bokföringen upptaga allt vad han äger och
allt vad han är skyldig, vare sig det är i rörelsen nedlagt eller icke. sa
måste ju vara uppenbart, att den förmögenhetsökning respektive förmögenhetsminskning,
som enligt bokföringen uppkommit, kan hava varit beroende
av en mängd själva rörelsen ovidkommande förhållanden, oavsett egna och
familjens levnadskostnader. Visserligen avser blanketten att genom tillägg
till och avdrag från »nettovinsten» söka få fram det skattepliktiga årsinkomstbeloppet
av driften, men dessa tillägg och avdrag låta sig icke av taxeringsmyndigheterna
kontrolleras, då icke ett verkligt konto över verksamhetsresultatet
eller, såsom det rätteligen benämnes, ett vinst- och förlustkonto
förts och bilagts deklarationen. I själva verket är för taxeringsmyndigheterna
varje som helst utgiftskonto! och varje som helst sakligt bedömande
av uppgiftens vederhäftighet utesluten, då en rörelseidkare med
dylik primitiv bokföring begagnat sig av den blankett, varigenom han utgått
från »nettovinsten». Det är dylika räkenskaper, som jag i stor omfattning
låtit undergå granskning genom mina bokföringsexperter, och ofta
nog har man icke kunnat komma till ett säkert resultat utan att genom ett
tidsödande arbete låta lägga upp ett fullständigt bokslut. En närmare redogörelse
för de fall, som genom min bokföringsgranskning blivit utredda,
skulle uppvisa en mängd rena tokerier i deklarations väg, som uppkommit
och lett sitt ursprung av misslyckade försök att använda ifrågavarande
blankett, då bokföringen varit av detta primitiva slag. Säkert är, att i
följd av denna deklarationsblanketts felaktiga användning betydande skattebelopp
under årens lopp runnit bort till men för stat och kommun.

Avgränsningen mellan rörelseidkare med bokföring och rörelseidkare utan
bokföring bör därför göras så, att till den förra gruppen hänföras allenast
de, som fört dubbel bokföring med vinst- och förlustkonto i huvudboken.

Deklarations

formuläret.

bilagan för
rörelseidkare

14

Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 24S.

Icke sällan händer det, att rörelseidkare med primitiv bokföring av förut
nämnt slag icke desto mindre bifoga ett »vinst- och förlustkonto», men
detta »vinst- och förlustkonto» har vid undersökning befunnits icke vara
ett verkligt vinst- och förlustkonto utan vara ur den primitiva bokföringen
uppkonstruerat pa kalkylatorisk väg. Sådana uppkonstruerade »räkenskapsutdrag»
hava oftast visat sig otillförlitliga. Det är därför, som jag önskar
tillägget: »med vinst- och förlustkonto i huvudboken».

Eöreiseidkare Beträffande bilagan för rörelseidkare ulan dubbel bokföring och således

“5“-ubbel utan vinst- och förlustkonto i huvudboken, böra väsentliga ändringar göras
0 onng'' i den blankett, som nu gäller för rörelseidkare, »som icke föra handelsböcker».

Om bokföringslagen, såsom önskligt vore, gjorde eller kunde göra någon
åtskillnad mellan rörelse av större omfattning och rörelse av mindre omfattning,
samt bokföringslagen tillika föreskreve skyldighet till dubbel bokföring
för de förra, så att alltså den primitiva bokföringen komme att begagnas
allenast i rörelse av ringa omfattning, så skulle jag helst sett, att
uran kunde stryka bort behållningarna vid årets början och slut ur den nu
ifrågavarande bilagan och i stället införa ett deklarationsferfarande av
samma primitiva slag, som det nu gäller för jordbrukare. Det har nämligen
visat sig förenat med svårigheter för smärre rörelseidkare att komma
till rätta med lagerbehållningarna, helst som verkliga inventeringar icke
göras vid årsskiftena. Det låter sig emellertid icke göra att bortse från
lagerbehållningarna, emedan, beklagligt att säga, även mycket betydande
och omfattande rörelse ofta betjänar sig av bokföring av enklaste slag. Men
om det måste anses nödigt att i uppgiften taga hänsyn till in- och utgående
lager, så måste det anses minst lika nödvändigt att taga hänsyn till inoch
utgående varufordringar och varuskulder.

Den sistberörda frågan har nuvarande bilaga löst på det sättet, att bland
bruttoinkomster skola upptagas även inkomster genom försäljning på kredit,
samt att bland omkostnader för varuinköp skola upptagas även inköp på
kredit. Den teoretiska spekulation, som ligger under anordnandet av bilagan
på detta sätt, må vara fullt riktig, men icke desto mindre vågar jag påstå,
att den är ohållbar i praktiken och leder icke blott i vissa fall utan till
och med i de allra Bestå fall till oriktiga deklarationer och, vad värre är,
till felaktigheter, som med bästa vilja icke kunna av taxeringsmyndigheterna
beaktas och rättas. Man bör komma ihåg, att deklaranterna av nu
ifrågavarande slag i allmänhet föra en kassabok samt därtill en reskontra
eller eljest en anteckning över varufordringar och varuskulder. I kassaboken
antecknas såsom inkomster vad som under varje dag kontant influtit,
vanligen under en post såsom »dagskassa», och i detta belopp ingå icke
blott kontantförsäljning utan även erhållen betalning för förut under året
eller under föregående år gjord kreditförsäljning, utan någon som helst åtskillnad.
På enahanda sätt antecknas i kassaboken utgifterna, vare sig de
avsett kontanta inköp eller utgiven betalning för under året eller under
föregående år gjorda kreditinköp utan åtskillnad. För att de i nu gällande
bilaga upptagna posterna för »försäljning av varor eller tillverkningar»
samt »inköp av råmaterial, förbrukningsartiklar och andra för rörelsen avsedda
varor» skola i bilagan bliva utförda med riktiga sifferbelopp, skulle
rätteligen inkomstsumman enligt kassaboken minskas med vad som under
året influtit i kassan på grund av kreditförsäljning under föregående år
och ökas med vad som under året sålts på kredit och därför betalning icke
erhållits före årets slut, varemot, å andra sidan, utgiftssumman enligt kassa -

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

15

boken rätteligen skulle minskas med vad som under året ur kassan utgått
till betalning av kreditköp under föregående år samt ökas med vad som
under året inköpts på kredit och därför betalning icke utgivits före årets
slut. Det är sannerligen icke många deklaranter, som kunna, eller som,
även om de det kunde, verkligen gitta göra en sådan vidräkning. De taga
utan vidare kassaposterna sådana de äro utan någon som helst vidräkning.
Snart sagt alla dessa bilagor, även om de uppgjorts av fullt redbara deklaranter,
bliva således mer eller mindre felaktiga och alldeles icke överensstämmande
med vad som med bilagan avsetts.

Det vore väl under sådana förhållanden redigare, att bilagan uppgjordes
på sådant sätt, att siffrorna kunde tagas direkt ur kassaboken samt att
omjusteringen finge verkställas med tillhjälp av inventarieställningen vid
årsskiftena i fråga om varufordringar och varuskulder. Om på det hela
taget årsinventering verkställes, upptages ju i inventariet icke blott lagerbehållningar
utan även varufordringar och varuskulder efter förut verkställd
vidräkning med ledning av reskontran eller annan anteckningsbok över
fordringar och skulder. Om balansen vid årets början och slut i nu ifrågavarande
avseende öppet framträder i bilagan, blir denna också tjänligare
till underlag för eller kontroll vid eventuell taxering till näringsskatt enligt
kommunalskattekommitténs förslag.

Jag skulle således vilja giva denna bilaga ungefär följande utseende:

»1. Ingående varuskulder. Skulder vid årets början å inköpta

varor, råmaterial och förbrukningsartiklar.............................

2. Kontanta bruttoinkomster. Under året kontant influtna

inkomster av rörelsen (även influtna fordringar) .........................

3. Inkomster i natura. Saluvärdet av de förnödenheter och
varor, som jag ur affären tillgodogjort mig i hushållet eller

eljest för egen eller min familjs räkning..............................

4. Utgående lager. Värdet å lager vid årets slut av handels varor,

råmaterial, hel- och halvfabrikat samt förbrukningsartiklar
m. m...........................................

5. Utgående varufordringar. Fordringar vid årets slut för

försålda varor och tillverkningar.............. . .....................

Summa I ....................

6. Ingående lager. Värdet å lager vid årets början av han delsvaror,

råmaterial, hel- och halvfabrikat samt förbrukningsartiklar
m. m....................... ....................

7. Ingående varufordringar. Fordringar vid årets början för

försålda varor och tillverkningar............... ....................

8. Kontanta utgifter. Under året kontant utbetalda utgifter
för rörelsen.

a. Inköp av för rörelsen avsedda varor, råmaterial och

förbrukningsartiklar (även betalda varuskulder) ........................

b. Hyror och arrenden..................... ....................

c. Räntor å lånt anläggnings- och rörelsekapital..... ....................

16

Kungl. Marts skrivelse Nr 2d8.

Rörelseidkare

med

bokföring.

d. Arbetslöner..........................

e, Diverse utgifter för rörelsen:

Samma specifikation som nuvarande bilaga......

9. Arbetslöner i natura:

Kost till ............ biträden å kr............ pr år kr.............

Logi » ............ » » » ............ » » » ............

10. Avskrivningar. Värdeminskning å driftsinventarier

»/ a ut.

............ /o “ ............................ ....... • • .

(Inventariernas värde enligt föregående års förmögenhetsspecifikation
kr.....................).

11. Utgående varuskulder. Skulder vid årets slut å inköpta

varor, råmaterial och förbrukningsartiklar.........

Summa II

Summa I kr.
Avgår Summa II kr.

Återstående inkomst (införes under CII i dekl.)

Beträffande anordnandet av den bilaga, som kunde anses lämplig för
rörelseidkare med bokföring, d. v. s. för rörelseidkare med dubbel bokföring
och således med vinst- och förlustkonto i huvudboken, får jag anföra
följande.

Den nuvarande blanketten till bilagan är utan allt tvivel byggd på en
riktig tanke, då den utgår från vad rörelseidkaren själv ansett vara årsresultatet
av verksamheten, nämligen nettovinsten enligt räkenskapen, eller,
såsom det rätteligen bort bestämmas, enligt vinst- och förlustkonto. Från
denna utgångspunkt skulle den skattskyldige genom blanketten ledas till att
genom tillägg av vissa poster och genom avdrag av andra poster själv beräkna
det enligt skattelagarna skattepliktiga beloppet av rörelse. Denna
blankett till bilaga har,ock allt ifrån dess tillkomst på ett utomordentligt
betydelsefullt sätt visat sig fylla sin uppgift så till vida, att den lärt de
skattskyldiga, vad de förut i stor omfattning varit i o vetskap om, nämligen,
att skattepliktig inkomst enligt skattelagarna i allmänhet alldeles icke sammanfaller
med vad de själva kalla sin nettovinst. Det kan icke råda något
som helst tvivel om, att icke denna blankett tillfört stat och kommun
skatteintäkter till betydande belopp, vilka tidigare på grund av rörelseidkarnas
ovetenhet undandragits beskattning. Blanketten har ock redan
genom dess specificerade uppställning och genom den tankeverksamhet, som
alltid måste vara förenad med uppgifternas granskning och jämförande med
räkenskapsutdragen, uppdrivit taxeringsmyndigheternas intresse och intensitet
vid uppgiftskontrollen, och vad detta betytt i ökade skatteintäkter kan
knappast överskattas. Man skulle till och med kunna våga det påståendet,
att just på grund av de brister hos blanketten, vilka jag här efteråt kommer
att beröra, hava taxeringsmyndigheternas granskning nödgats bliva än
mera ingående, än den måhända eljest behövt bliva, vilket i sin mån kan
hava bidragit till anmärkningar och högre taxering än som eljest skulle
ifrågakommit, om blanketten mera enkelt och naturligt anslutit sig till
räkenskapsutdragen.

Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 248.

IT

För skattskyldiga, vilkas räkenskaper uteslutande eller huvudsakligen omfatta
en viss rörelse och vilkas »nettovinst» således huvudsakligen härlett
ur rörelsen, är nuvarande blankett med vissa smärre omredigeringar, vilka
komma att av mig föreslås, alldeles förträfflig. Den föranleder i dylika fall
inga som helst besvärligheter, vare sig för den skattskyldige att ifylla eller
för taxeringsmyndigheterna att granska. Så snart däremot räkenskapen
tillika omfattar andra förvärvskällor av olika slag, uppkomma besvärligheter,
vilka stegras i mån som dessa andra förvärvskällor bidragit till en större
huvudpart av nettovinsten; och dessa besvärligheter bliva hart när oöverkomliga,
då vissa av dessa andra förvärvskällor i verkligheten lämnat vinst
och andra lämnat förlust, så att nettovinsten hlir så att säga ett resultat av
både samverkande och motverkande faktorer ur ett flertal förvärvskällor —
vilka exempelvis kunna med avseende å beskattningsort i kommunalskatteavseende
vara hänförliga till ett flertal skilda kommuner. I dylika fall kan
det framstå såsom ett nästan olösligt problem att med användande av blanketten
söka renodla den skattepliktiga inkomsten av rörelsen. Jag har
verkligen påträffat ett sådant fall, då själva den ifrågavarande rörelsen
uppenbarligen varit av mindre omfattning, men årsresultatet framkommit
genom en samverkan av jordbruksfastigheter, ett flertal fastigheter av annan
natur än jordbruksfastighet, aktieinnehav, delägarskap i handelsbolag samt
aktie- och fastighetsrealisationer och andra tillfälliga spekulationsförvärv
eller förluster, och i detta fall hade den skattskyldige vägrat avgiva en
bilaga av nu ifrågavarande slag på den grund, att det varit honom omöjligt.
Då vid en av mig företagen undersökning visade sig, att rörelsen
lämnat förlust i stället för skattepliktig inkomst, avstod jag på grund av
bristande tid från försöket att med tillämpning av blanketten söka utreda
och renodla resultatet av rörelsen, men jag kom till den uppfattningen, att
problemet skulle komma att vid sådant försök visa sig, om icke olösligt, så
dock förenat med besvärligheter, som icke skulle stått i förhållande till
nyttan därmed, helst som med tillhjälp av räkenskapen en enklare metod
stod till buds att utfinna rörelsens årsresultat.

Om nuvarande blankett, för vars förtjänster jag ingalunda är blind, skall
bibehållas, borde åtminstone vid sidan av denna blankett eller såsom kontroll
å det resultat, vartill blankettens ifyllande lett, uppställas en annan blankett,
att alternativt eller vid sidan av den nuvarande användas. Innan jag ingår
på uppställningen av en sådan ny blankett, torde jag få föreslå vissa ändringar
i den nu gällande blanketten.

Blanketten bör uttryckligen angivas vara avsedd uteslutande för rörelseidkare
med dubbel bokföring och vinst- och förlustkonto i huvudboken.

På grund härav bör utsägas, att utgångspunkten för beräkningarna bör
vara: Nettovinst enligt vinst- och förlustkonto.

Beträffande posten 1 bland tillkommande poster skulle jag vilja hava
parantessatsen »(därest icke motsvarande belopp ingår i bokförda nettovinsten)»
ändrad sålunda: »(Därest icke varukonto eller annat dylikt driftskonto krediterats
för vad som tagits till hushållet. Om sådant skett bör detta styrkas
genom kontoutdrag)».

Posten 2 bland tillkommande poster bör uppdelas ungefär sålunda:

»Avskrivningar för värdeminskning å driftsinventarier.....

Avskrivningar för värdeminskning å andra för stadigvarande

bruk avsedda tillgångar .......................................

Avskrivningar för förlust å varufordringar ...............................

Avskrivningar å aktier eller förlust vid realisation av aktier .....................»

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 2IVi höft. (Nr 2iS.J 2

18

Kunrjl. Maj.ts skrivelse Nr 348.

Posten 3 bör uppdelas sålunda:

»Alla bland omkostnader avförda utskylder (hava utskylderna avförts å
kapitalkonto eller därmed jämförligt konto och således icke minskat
nettovinsten, bör detta styrkas genom kontoutdrag)

till staten.................. ....................

till kommuner................................ • • • >)

Posten 4 bör ytterligare specificeras. Man måste förebygga, att omkostnader
eller utgifter, som belöpt å andra i räkenskapen redovisade förvärvskällor
än den ifrågavarande rörelsen, komma att avgå därigenom, att de
minskat nettovinsten. Detta förekommer ständigt. Icke sällan händer det,
att å »intressekonto» eller »räntekonto» avförts ränteutgifter, som belöpa å
andra förvärvskällor, varigenom de fått i sin helhet minska nettovinsten,
fastän de tillika avdragas å andra bilagor och sålunda bliva dubbelt avdragna.

På grund härav synes denna post böra avfattas ungefärligen sålunda:

»Å intressekonto eller annat dylikt konto avförda ränteutgifter, som belöpt
å annan i deklarationen upptagen förvärvskälla än rörelsen och där avdragits
med ett sammanlagt belopp av.................................

Å omkostnadskonto eller annat utgiftskonto, som minskat nettovinsten,
upptagna utgifter, som rätteligen belöpt å annan i
deklarationen upptagen förvärvskälla (fastighet m. m.) och

där avdragits med.............................................

Personliga utgifter, som avförts å hushållskonto eller privatkonto
och minskat nettovinsten (Hava dessa utgifter avförts å
konto, som icke minskat nettovinsten, bör detta styrkas genom
kontoutdrag).

Bland avgående poster torde följande böra kompletteras.

Posten 7 »avskrivningar för lidna förluster å fordringar»
bör kompletteras med följande »(Här upptagas ej andra förluster
än sådana, som verkligen avförts i räkenskapen såsom
gjorda förluster)» varjämte ordet »fordringar» bör utbytas
mot »varufordringar».

Posten 9 bör uppdelas i tvenne så lydande:

»I nettovinsten ingående saluvärde av skog och andra produkter
eller råämnen från egen fastighet, vilka förädlats eller
förbrukats i rörelsen. (Om vederbörligt driftkonto i rörelsen
debiterats för värdet av produkterna m. m., får värdet här
avgå allenast under förutsättning, att värdet här ovan upptagits
bland tillkommande poster)»....................................

»I nettovinsten ingående inkomster, som rätteligen belöpt å
annan i deklarationen upptagen förvärvskälla och som där

uppgivits till beskattning.........................................»

Slutligen bör bland avgående poster upptagas en post, så
lydande:

»Nettoförlust enligt bilagda vinst- och förlustkonto».

Utan tvivel skulle denna blankett genom de av mig sålunda föreslagna
förändringar fungera bättre än den nuvarande blanketten. Icke desto mindre
tror jag, att såväl deklaranter som taxeringsmyndigheterna skulle få lättare
att handskas med deklarationerna, om rörelsebilagan icke utginge från
»nettovinsten» utan i stället, såsom förut varit förhållandet, från »bruttovinsten».
Men en bilaga, upprättad med bruttovinsten såsom utgångspunkt,

19

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

måste göras vida mera specifik än den i det förutvarande gamla deklarationsformuläret
upptagna specifikationen, ty en fullständig återgång till det
gamla skulle vara synnerligen olycklig och innebära en återgång till ofrivilligt
undandragande av skatt i stor omfattning.

Jag har nu gjort upp ett utkast till en ny slags rörelsebilaga för rörelseidkare
med dubbel bokföring och med vinst- och förlustkonto i huvudboken,
och i detta utkast har jag utgått från »bruttovinsterna». Detta utkast torde
icke kräva särskild motivering utan tala för sig själv. Blott det vill jag
hava sagt, att det ingalunda hörer till ovanligheten, utan tvärtom, att
värdeminskningsavdrag av en eller annan art avföras direkt å något driftekonto
och minska bruttovinsten således utan att redovisas å vinst- och förlustkonto.
Man kan således icke undvika att såsom tillkommande poster
upptaga värdeminskningsavdrag, även då man tager »bruttovinster» till utgångspunkt.
Detta utkast skulle se ut ungefär sålunda:

»Bruttovinster enligt bilagda vinst- och förlustkonto redovisade å följande
driftskonton:

Varu konto................ kr.....................

Yrkets konto............... » ....................

Tillverknings konto........... » ....................

Försäljnings » ........... » .................

Tillkommer:

1. Saluvärdet av de förnödenheter och varor, som jag ur affä ren

tillgodogjort mig i hushållet eller eljest för egen eller
min familjs räkning, därest dessa icke krediterats resp.
driftskonton.................. • • • .......

2. Avskrivningar, såvitt sådana debiterats något driftskonto:

å ....................... konto . . kr.....................

» ........................ » . . » ....................

» ........................ » • • » kr.....................

3. I beskattningsavseende ej avdragsgilla ut gifter

(personliga utgifter, skatter o. d.)
såvitt sådana debiterats något driftskonto:
å ........................ konto. . kr.....................

Summa kr.

Avgår:

4. Ränta å lånt kapital, som varit uteslutande i rörelsen nedlagt.

(Samtliga ränteutgifter hava enligt .................... konto utgjort
............ kr.....................) kr. ...................

5. Värdeminskning å driftsinventarier:

........ X å kr. ................= kr....................

........ % » » ................= » ....................

Anskaffningsvärdet å de
vid årets början befintliga
driftsinventarierna utgjorde » ....................

20

6.

7.

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

Anskaffningsvärdet å under
året inköpta driftsinventarier
utgjorde........kr.

Driftsinventariernas bokförda
värde utgjorde:

vid årets början.....»

» » slut.......»

Värdeminskning å andra för stadigvarande
bruk avsedda tillgångar (gruva, rätt till

stenbrott, patenträtt etc.)..........

Avskrivningar för lidna förluster å varufordringar
avförda

å ........................ konto. . .kr....................

kr.

8. Övriga driftskostnader, bokförda å följande
konton (ej hushållskostnader, personliga
utgifter, skatter o. d.):

........................ konto .... kr....................

Bruttoförluster redovisade å följande driftskonton
:

....................... konto . . . .kr...................

Återstående inkomst kr

Malmö i landskontoret den 23 november 1923.

G. V. EISERMAN.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.