Kungl. Maj:ts proposition nr 213.
1
Nr 243.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa kronan tillhöriga vattenfall i Lagan
in. in.; given Stockholms slott den 18 mars 1927.
Kung], Magt vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
C. Meurling.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reqenten i
statsrådet å Stockholms slott den 18 mars 1927.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Bibbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Lösen,
Hamrin, Almkvist, L vberg.
Departementschefen, statsrådet Meurling anför:
Med skrivelse den 8 mars 1927 har vattenfallsstyrelsen underställt statsmakternas
prövning ett avtal mellan styrelsen och Sydsvenska kraftaktiebolaget
angående dels försäljning av Skeensfallet i Bolmån jämte därtill
hörande fastigheter i Annerstads socken, av 3/84 mantal Brusarp i Nöttja
socken samt av Hjulsnäs- och Traherydsfallen i Lagan järnte därtill hörande
fastigheter i Hinneryds, Traheryds och Hamneda socknar, allt i Kronobergs
län, dels utarrendering till bolaget av Karseforsen och Laholmsfallet i Lagan
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 209 höft. (Nr 213.) coc ti 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 243.
jämte därtill hörande fastigheter i Laholms och Ysby socknar av Hallands
län, dels och beviljande av lån till bolaget för sistnämnda falls utbyggande.
Berörda avtal torde få såsom bilaga A fogas vid protokollet.
Beträffande nu nämnda fall och fastigheter må till en början erinras om
följande:
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet (proposition nr 102)
medgav 1906 års riksdag, att Kungl. Maj:t finge intill ett sammanlagt belopp
av 5 miljoner kronor besluta om inköp av sådana, helt eller delvis i
enskild ägo befintliga vattenfall, som inom den närmaste tiden kunde erfordras
för drift av statens järnvägar, varjämte riksdagen för ändamålet anvisade
ett belopp av högst 5 miljoner kronor.
Med medel från berörda anslag hava sedermera inköpts för kronans räkning
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 januari 1907 Karseforsen jämte
därtill hörande fastigheter för 1,285,000 kronor, enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 16 mars 1908 Skeensfallet jämte tillhörande fastigheter för 250,000 kronor
samt på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj, den 3 juli och den 23
december 1908 Hjulsnäsfallet och delar av Traherydsfallen jämte tillhörande
fastigheter för 125,000 respektive 162,100 kronor. Därjämte hava för kronans
räkning jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 18 oktober 1917 och den 28
oktober 1921 för 86,256 kronor 43 öre inlösts de i enskildas ägo varande
andelar i Karseforsens laxfisken samt enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20
oktober 1922 för 9,000 kronor förvärvats viss dämningsrättighet mellan Karseforsen
och Laholmsfallet i Lagan.
Från domänstyrelsens till vattenfallsstyrelsens förvaltning hava överflyttats
följande kronan tillhöriga vattenfall och fastigheter, nämligen jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 30 juli 1909 Laholmsfallet med tillhörande områden
av Laholms kungsladugård och Laholms laxfiske, enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 23 juni 1910 3/ot mantal Brusarp nr 1 samt jämlikt Kungl. Maj:ts
beslut den 11 mars 1927 det kronoparken Fägerliult i Hinneryds socken
tillhöriga vattenområdet i Lagan jämte utmål.
Ifrågavarande vattenfalls storlek och kapacitet framgå av nedan angivna
från vattenfallsstyrelsen lämnade uppgifter:
Vattenfall |
Fallhöjd |
9 månaders vatten-mängd |
Lågvattenmängd |
Lågvattenmängd |
|||
m. |
sm3 |
turbinhkr. |
sm3 |
turbinhkr. |
sm3 |
turbinhkr. |
|
Laholmsfallet............... |
6.c |
46 |
3,036 |
21.8 |
1,439 |
27.8 |
1,835 |
Karseforsen. ............... |
25 |
45 |
11,250 |
21.7 |
5,425 |
27.7 |
6,925 |
Hjulsnäs- och Traheryds-fallen: |
2,326 |
||||||
a) Kronans andel...... |
9.25 |
37 |
3,422 |
18 |
1,665 |
25.15 |
|
b) Sydsvenska Kraft- |
18 |
1,260 |
25.15 |
1,760 |
|||
aktiebolagets andel |
7 |
37 |
2,590 |
||||
Skeensfallet................. |
9.2 |
10.8 |
993 |
6.3 |
580 |
6.3 |
580 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 243. 3
Vattenfallsstyrelsen anför i sin skrivelse den 8 mars 1927 beträffande berörda
vattenfall och fastigheter till en början följande:
»Av de sålunda^ uppräknade vattenfallen och fastigheterna har kronan
under de gångna åren kunnat draga endast ringa inkomst. Sålunda har
fisket ävensom vissa strandområden varit utarrenderade, varjämte genom
kontrakt den 4—5 oktober 1918 staden Laholm tillförsäkrats nyttjanderätt
till en del av Laholmsfallet för anläggande av ett mindre elektricitetsverk.
Styrelsen har dock i kontraktet förbehållit sig rätt att uppsäga avtalet, under
förbehåll att styrelsen på annat sätt tillhandahölle staden elektrisk energi
till självkostnadspris vid dess verk. På styrelsens initiativ hava fördenskull
underhandlingar inletts mellan staden och kraftbolaget angående energileverans,
och dessa underhandlingar hava enligt till styrelsen lämnat meddelande
lett till en uppgörelse, som kunnat av båda parterna preliminärt
antagas.
Emellertid maste det betraktas såsom ett viktigt önskemål, att ifrågavarande,
val belägna vattenkraft icke måtte ligga outnyttjad i avvaktan på dess
användning för statens järnvägars behov. Under de'' år, som förflutit, sedan
ifrågavarande vattenfall inköptes av staten, har det fördenskull vid flera tillfällen
diskuterats mellan Sydsvenska kraftaktiebolaget och vattenfallsstyrelsen,
huruvida kraftbolaget kunde inköpa eller på annat sätt disponera över
statens vattenkraft^ i Lagan. Dylika överläggningar ägde rum, bland annat,
aren 1917 1918, då vattenfallsstyrelsen med kraftbolaget träffade avtal angående
vattenhushållningen vid Skogaby och Karseforsen i Lagan, ett avtal,
som godkändes av 1918 års riksdag.
Vill 1919 års riksdag väckte skånska och halländska riksdagsmän motioner,
nr 15 i första kammaren och nr 101 i andra kammaren, om tillstånd
för kraftbolaget att inköpa eller arrendera vissa statens vattenfall i Lagan.
Förutsättningarna voro emellertid da sådana, att vattenfallsstyrelsen såg si"
tvungen att avstyrka motionerna, vilka därpå blevo av riksdagen avslagna.»
Styrelsen framhåller, att sedan dess emellertid inträtt en del väsentliga
förändringar, alla av den beskaffenhet, att de underlättade det i ovanberörda
motioner framförda önskemålet. Härom anför styrelsen:
®Till eu början ma då anföras, att det ar 1919 räknades med en avsevärt
större kraftförbrukning för statens järnvägar än nu. Dels antogs trafiken
bliva större än man nu förväntar, dels vågade man icke räkna med en så
jämn krafttutagning, som man nu med stöd av erfarenheterna från västra
stambanan anser sig kunna förutsätta. Till följd därav ansågs år 1919 all
statens kraft . i Lagans vattensystem vara inom överskådlig tid erforderlig
för elektrifiering av södra Sveriges stambanor, vadan det ansågs olämpligt,
att staten sålde någon del av denna vattenkraft. Med nuvarande uppfattning
är däremot statens_ tillgång på vattenkraft så riklig, att staten utan
olägenhet kan avhända sig en del av densamma. Därnäst må nämnas, att
kraftbolaget vid överläggningar före år 1919 låtit vattenfallsstyrelsen förstå,
att ett avtal om arrendering av statens vattenfall i Lagan enligt bolagets
mening borde kombineras med rätt för bolaget att vid arrendets upphörande
erhålla kraftleverans ifrån andra statens kraftanläggningar (Trollhättan m. fl.).
Eljest skulle de konsumenter, som av bolaget försåges med kraft ifrån de
arrenderade vattenfallen, riskera att bliva ställda utan elektrisk energi i fortsättningen.
Naturligtvis skulle ett dylikt villkor varit i hög grad betungande
för staten. Läget är numera ett helt annat. Kraftbolaget har genom
förvärv av Hemsjö och Finsjö kraftaktiebolags vattenfall erhållit relativt
riklig tillgång på kraft och behöver icke kombinera ett arrende med ovan
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 243.
angivna villkor. När arrende eller köp av statens vattenfall nu från bolagets
sida ifrågasattes, torde orsaken närmast vara deri, att bolaget önskar
att i första hand nyttiggöra vattenkraften i Lagan, där bolaget redan äger
betydande såväl bebyggda som outbyggda vattenfall och där bolaget, därest
större delen av Lagans fallhöjd samlas i dess hand, äger möjlighet att ordna
vattenhushållningen i älven efter enhetliga och ekonomiskt fördelaktiga linjer.
Bolaget har vidare numera möjlighet att, i den mån kraften från statens
vattenfall behöver tagas i anspråk för järnvägsdriften, från andra bolaget
tillhöriga vattenfall lämna den behövliga ersättningskraften.
Vid behandling av de förändringar, som sedan år 1919 försiggått, må till
sist erinras, att statens järnvägar från och med år 1923 börjat tillämpa ett
nytt system för krafttillförseln till statsbanorna. Tidigare ansåg järnvägsstyrelsen,
att kraften till järnvägarna skulle liksom för banan Svartön—-Riksgränsen
alstras centralt i form av enfasström samt fördelas medelst särskilda
enfasi°''a kraftledningar till de vid stambanorna belägna stationer, som mata
kontaktledningarna. Det ansågs därför nödvändigt eller åtminstone ur ekonomisk
synpunkt avgjort lämpligast, att kraften till statens järnvägar i Sydsverige
skulle alstras i form av enfasig 10 2/3-periodig växelström i statens
kraftanläggningar vid Lagan. Som emellertid Sydsvenska kraftaktiebolaget
för sin distribution använder trefasig 50-periodig växelström, måste man vid
utarrendering till bolaget av statens vattenfall räkna med att stationerna
först skulle monteras för 50-periodig trefasström och sedermera vid eu blivande
järnvägselektrifiering ändras om för 16 2/3-periodig enfasström, varvid
hela den förutvarande elektriska utrustningen skulle behöva slopas. Detta
verkade ytterst försvårande på fallens utnyttjande till allmän distribution i
kraftbolagets händer, i all synnerhet som man vid slutet av världskriget och
närmast därefter, med hänsyn till de rådande höga kolprisen, räknade med
en nära förestående elektrifiering av samtliga statsbanor. På förslag av 1920
års järnvägselektrifieringskommitté har emellertid järnvägsstyrelsen numera
beslutat att uttaga den elektriska strömmen för järnvägarna från ledningsnätet
för den allmänna distributionen och att omforma den sålunda erhållna
50-periodiga trefasströmmen till 16 2/3;periodig enfasström i de stationer,
från vilka kontaktledningarna matas. Även de stationer, från vilka järnvägskraften
skall levereras, kunna därför utföras för 50-periodig trefasström.»
Vattenfallsstyrelsen övergår härefter till att redogöra för de förhandlingar,
som under de senaste åren förts mellan styrelsen och kraftbolaget, samt
för huvuddragen i ovan omförmälda, såsom resultat av dessa förhandlingar
upprättade avtal, och anför styrelsen i sådant avseende följande:
»Frågan om nyttiggörandet av statens vattenfall i Lagan har aktualiserats
i och med att kraftbolagets senaste vattenkraftanläggning vid Skogaby blivitfärdig
och börjat fullbelastas. Utbyggandet av nya vattenfall har därigenom
kommit på dagordningen. Bolaget har till en början närmast haft för avsikt
att utbygga sina egna andelar i Tralierydfallen. Emedan även staten
äger betydande andelar i dessa vattenfall och dessa andelar lämpligen böra
utnyttjas tillsammans med bolagets i en gemensam anläggning, begärde bolaget,
att staten skulle till bolaget överlåta sina andelar i denna fallsträcka.
Eftersom emellertid intet hinder längre mötte att för den allmänna kraftdistributionen
utnyttja även den statens vattenkraft, som är avsedd att sedermera
tagas i anspråk för järn vägselektrifieringen, ansåg vattenfallsstyrelsen
det mera rationellt att omedelbart lösa hela frågan om tillgodogörandet av
vattenkraften i Lagan. Från vattenfallsstyrelsen föreslogs därför i detta läge
av frågan, att en allmän uppgörelse skulle träffas mellan staten och kraftbolaget
på basis av följande riktlinjer.
o
KungI. Maj-.ts proposition nr 243.
Staten skulle medgiva, att dess vattenfall vid Hjulsnäs och Traheryd tillsammans
med bolagets fallandelar inbyggdes i en stor gemensam anläggning.
Staten skulle mot skälig ersättning utarrendera sina vattenfall i Lagans
vattensystem intill den tidpunkt, då de erfordrades för järnvägsdriften.
Staten skulle till kraftbolaget tills vidare överlåta handhavandet av vattenhushållningen
i Lagans vattensystem, dock under tillgodoseende av statens
intressen.
Under de därefter bedrivna förhandlingarna hava dessa riktlinjer visserligen
i en del hänseenden blivit frångångna. Men själva grundtankarna hava
dock oförändrade bibehållits, nämligen att kraftbolaget skulle, så långt möjligt
var, få nyttiggöra kronans vattenkraft, under det att statens järnvägars
kraftbehov jämväl skulle på betryggande sätt tillgodoses.
Bolaget har hävdat den ståndpunkten, att statens andelar i Hjulsnäs- och
Traherydfallen borde med äganderätt överlåtas till bolaget, med hänsyn till
att bolaget enligt sin uppfattning redan hade majoriteten i denna fallsträcka.
Vattenfallsstyrelsen har accepterat detta förslag under villkor, att i köpet
medtoges även Skeenfallet, vilket efter överlåtandet av Traherydfallen icke
längre skulle med fördel kunna utnyttjas av staten. På bolagets begäran
har slutligen i försäljningen medtagits ett obetydligt strömfall, som staten
äger vid Brusarp i Bolmån (fallhöjd c:a 0.7 8 meter enkel strand) och som
är av föga värde för kronan. Köpeskillingen för samtliga försålda fall har
satts till 1,300,000 kronor, vilket belopp motsvarar statens inköpskostnad
jämte därå upplupen ränta på ränta sedan tiden för inköpet samt därjämte
skälig ersättning för de fallandelar, vilka sedan gammalt tillhört kronan.
Till en början förutsattes vid förhandlingarna, att kraft skulle vid framtida
behov levereras från de försålda fallen till statens järnvägar, men denna
leveransskyldighet har sedermera på bolagets begäran slopats. Det har nämligen
befunnits, att statens järnvägar erhålla kraft till lägsta pris från Karseforsen—Laliolmsfallen
samt att någon kraft från Traheryd- och Skeenfallen
icke under överskådlig framtid erfordras.
I detta sammanhang må bemärkas, att i den för kraftbolaget gällande bolagsordning
finnes till skydd mot utländska intressen inryckt sådant förbehåll,
som omförmäles i 2 § i lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom.
Karseforsen—Laliolmsfallen, vilka äro de bäst belägna och värdefullaste
av kronans fall i Lagan, skulle däremot enligt avtalet icke försäljas, utan
upplåtas till nyttjande mot dels en årlig arrendeavgift, dels skyldighet för
kraftbolaget att, när helst statens järnvägar så påfordrade, dock tidigast den
1 januari 1933, leverera kraft till elektrifieringen av de sydsvenska statsjärnvägarna.
Denna skyldighet gäller uttryckligen, även om Karseforsen—
Laliolmsfallen då icke skulle vara bebyggda, men begränsas till sin omfattning
av krafttillgången i dessa fall. Kraftpriset skall beräknas efter bolagets
självkostnader.
Den årliga arrendesumman, 173,500 kronor, som skall utgå redan från
och med den 1 juli 1927, motsvarar 5 % ränta å statens inköpskostnad för
Karseforsen jämte därå upplupen ränta på ränta sedan tiden för inköpet
ävensom skalig ersättning för de staten sedan gammalt tillhöriga Laholmsfallen
samt för staten tillhörigt fiske.
I kontraktet hava intagits detaljerade bestämmelser om huru bolagets
självkostnader skola beräknas. Det angives, vilka kostnader, som skola inräknas
i det kapital, varå ränta skall debiteras, och i vad mån vissa omkostnader
få tilläggas detta kapital. Vidare lämnas anvisning rörande den
räntefot, som skall tillämpas, samt rörande årliga avsättningar till ett värdeminskningskonto,
som motsvarar avskrivning av anläggningarna i mån av
deras normala förslitning.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 243.
I avtalet stipuleras vidare rätt men också skyldighet för staten att vid
arrendetidens slut inlösa de anläggningar, som av bolaget utföras i de arrenderade
fallen. Inlösensumman har bestämts till bolagets självkostnad med
avdrag för de belopp, som vid inlösentillfället finnas påförda värdeminskningskontot.
Det må här framhållas, att ingendera kontrahenten haft anledning
att påyrka vare sig särskilt stora eller särskilt små avsättningar till
värdeminskningskontot. För små avsättningar skulle nämligen leda till för
hög inlösensumma, när vattenkraftanläggningarna en gång skola inlösas av
staten, under det att, om avsättningarna å andra sidan tillmätas för rikligt,
kraftavgifterna för statens järnvägar under arrendetiden bliva för höga.
Utgående därifrån att statens järnvägar behöva under vattenbrist, för vissa
toppbelastningar, vid fel i vattenkraftanläggningarna och dylikt använda kompletterande
ångkraft, har vattenfallsstyrelsen försökt att redan nu tillförsäkra
statens järnvägar sådan kompletteringskraft till bolagets självkostnadspris
ifrån bolagets anläggningar, där denna kraft troligen kan alstras billigare
än i en statens järnvägar tillhörig reservcentral. Vattenfallsstyrelsen har
vidare försökt erhålla avtal med bolaget om överföring av kraft över bolagets
ledningsnät och till dess självkostnadspris från Karseforsen-Laholmsfallen
till de punkter, där statens järnvägar önska uttaga kraften, nämligen
Alvesta, Hässleholm, Lund och Bostad. Bolaget har förklarat sig villigt
att, i den mån bolaget finner det möjligt, leverera nämnda ångkraft ävensom
att överföra den för järnvägarna erforderliga kraften över sina ledningar.
Men obligatorisk skyldighet i dessa hänseenden har bolaget icke velat ikläda
sig. Med all sannolikhet torde emellertid det åsyftade samarbetet i dessa
avseenden komma till stånd även utan en på förhand stipulerad, oavvislig
skyldighet. Vad beträffar kraftöverföringsanläggningarna, så torde det nämligen
vara till samma fördel för bolaget som för statens järnvägar, att ett
gemensamt ledningsnät användes, ty därigenom minskas överföringskostnaderna
för båda. Vad angår leverans av kompletterande ångkraft, så är avtalet
så avfattat, att bolaget, i händelse det vägrar att leverera sådan ångkraft,
som statens järnvägar finna vara erforderlig, får i viss mån utan ersättning
påtaga sig olägenheten av vissa spetsar i järnvägens kraftuttagning.
Slutligen är i kontraktet arrendetidens längd beroende av i vad mån
kraftbolaget tillmötesgår statens järnvägars önskemål beträffande både leverans
av ångkraft och överföring av kraft. Kraftbolaget har från början påyrkat,
att arrendetiden skulle bestämmas till 55 år. I kontraktet har vattenfallsstyrelsen
medgivit en arrendetid av minst 40 år, med rätt för kraftbolaget
att få denna arrendetid förlängd till 55 år, därest frågan om ångkraf t
och kraftöverföring av kraftbolaget ordnats på ett för statens järnvägar tillfredsställande
sätt. Enär bolaget sätter stort värde på den längre arrendetiden,
torde bolaget sörja för att dessa frågor bliva ordnade till statens järnvägars
belåtenhet.
I kontraktet stadgas uttryckligen, att kraftbolagets skyldighet att leverera
kraft till staten skall vara begränsad till statens järnvägars behov inom
banområdena i södra Sverige. Kraftbolaget kan nämligen icke åtaga sig
varken leverans av kraft till statens järnvägar utanför banområdena eller
till andra statsinstitutioner utan att riskera konflikt med bestämmelserna i
sådana avtal, som kraftbolaget redan avslutat med sina underleverantörer
av kraft.»
Beträffande detaljerna i överenskommelsen anför styrelsen följande:
»Nyttjanderättsupplåtelsen av Karseforsen—Laholmsfallen har icke i allo
kunnat utformas enligt de grunder, som av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställts
för upplåtelser genom vattenfallsstyrelsen. Detta sammanhänger givet
-
7
Kung!,. Maj:ts proposition nr 243.
vis med dess speciella art. Även denna nyttjanderättsupplåtelse får följaktligen
underställas Kung! Maj:t och riksdagen. Redan i början av underhandlingarna
blev det klart, att kraftbolaget icke var villigt att mottaga upplåtelse
på förenämnda grunder. Särskilt påyrkade kraftbolaget den bestämmelsen
att vid nyttjanderättstidens slut under alla förhållanden erhålla lösen
icke blott för maskinerna, utan även för vattenverksbyggnaderna. Detta krav
har vattenfallsstyrelsen ansett sig kunna tillmötesgå med den inskränkningen,
att — som ovan antytts — löseskillingen blir bestämd till samma belopp
som anläggningskostnaden, dock med lämplig avskrivning. Såsom framgår
av bilaga 6 till kontraktet, kommer en ganska betydande del av de egentliga
vattenverksbyggnaderna att under nyttjanderattstiden amorteras. Det
finnes enligt styrelsens mening så mycket mindre skäl att intaga en annan
ståndpunkt, som dels den tid, varunder förlängd upplåtelse kan meddelas
kraftbolaget, begränsats till tioårsperioder i stället för — enligt vattenfallsstyrelsens
upplåtelsegrunder — trettio år, dels ock Kungl. Maj:t i förordningen
den 11 juni 1915 angående grunder för upplåtelse av de s. k. processfallen
gått in för en sådan utväg. I denna författning tillförbands nämligen
kronan att jämväl vid utgången av den tid, för vilken nyttjanderättshavaren
må erhålla förnyad upplåtelse, gälda lösen för byggnader m. m.
I fråga om säkerhet för fullgörande av avtalets bestämmelser har vattenfallsstyrelsen
ansett sig böra stadga påföljden av nyttjanderättens förlust,
om kraftbolaget på ett otillfredsställande sätt fullgör sina förpliktelser i
fråga om kraftleverans till statens järnvägar, detta i nära överensstämmelse
med § 19 i upplåtelsegrunderna för kronans vattenfall. Någon annan säkerhet
för fullgörande av nyttjanderättsvillkoren i övrigt har däremot kraftbolaget
icke velat lämna och styrelsen icke heller ansett oavvisligen nödvändig.
Vad särskilt angår betalande av nyttjanderättsavgiften, vill sålunda vattenfallsstyrelsen
erinra därom, att kronan enligt kap. 17 § 6 handelsbalken
äger förmånsrätt framför meddelade inteckningar i eventuellt upplåten vattenfallsrätt
för avgäld, som förfallit högst ett år före skedd utmätning eller påbörjad
konkurs. Under alla förhållanden kan givetvis kraftstationen, vilken
såsom tillhörig kraftbolaget, fastän liggande på kronans mark, är lös egendom,
utmätas för gäldande av förfallen nyttjanderättsavgift. Någon förhandssäkerhet
i stationen kan däremot — om ej vattenfallsrätt tillkommer — icke
vinnas genom någon form av pantsättning. Emellertid vill vattenfallsstyrelsen
erinra om att kraftbolaget i sina övriga vattenkraft- och ångstationer,
ledningar och annan egendom har högst betydande tillgångar ävensom att
kraftbolaget, som bland sina aktieägare räknar fem större svenska städer,
har dessa städers borgen till säkerhet för sina obligationslån. Under sådana
förhållanden torde tillräcklig trygghet finnas för att bolaget fullgör sina kontraktsenliga
skyldigheter.
Kraftbolaget har icke åtagit sig att inom viss tid hava påbörjat och färdigställt
det nya kraftverket vid Karseforsen—Laliolmsfallen, beroende på att
planerna för utbyggnaden ännu icke tagit fastare gestalt. Någon risk för
att denna utbyggnad skall fördröjas under alltför oskäligt lång tid föreligger
dock icke, ty kraftbolaget har å andra sidan förbundit sig att redan från
och med den 1 juli 1927 betala full arrendeavgift för fallen, vadan det icke
kan vara med god ekonomi förenligt att under längre tid hava fallen outbyggda.
Därjämte får kraftbolaget enligt § 27 i avtalet icke påföra på det
kapital, varå de blivande kraftavgifterna för statens järnvägar beräknas,
arrendeavgifterna för fallen under längre tid än till den 1 januari 1933.
Kraftbolaget har vidare förbehållit sig rätt att, om det så önskar, erhålla
statslån till ett belopp av 5 1/2 miljoner till anläggningens utförande. Det
är ovisst, huruvida kraftbolaget kommer att taga detta lån i anspråk. Kraft
-
Yttranden.
8 Kungi. Maj:ts proposition nr 243.
bolaget kan nämligen vid tiden för utbyggnaden möjligen erhålla ett obligationslån
mot borgen av de städer, som äro delägare i kraftbolaget, och det
kan ju visa sig, att ett dylikt lån kan erhållas på villkor, som äro minst
lika billiga som vad kontraktet angiver. I så fall torde kraftbolaget icke
komma att påfordra den upplåtelse under vattenfallsrätt, vartill bolaget enligt
§ 9 mom. 2 är berättigat.»
Styrelsen meddelar vidare, att då den kronan tillkommande kraftleveransen
från Karseforsen och Laliolmsfallet vore avsedd för statens järnvägar,
styrelsen fört underhandlingarna med kraftbolaget i samråd med järnvägsstyrelsen
samt att denna styrelse förklarat sig icke hava något att erinra
mot det nu föreliggande avtalet.
Vidkommande användningen av köpeskillingen, 1,300,000 kronor, för de
försålda vattenfallen anför styrelsen slutligen:
»Styrelsen hemställer, att dessa medel efter vederbörlig avskrivning å de
inköpta fallens konto få efter Kungl. Maj:ts beprövande tagas i anspråk för
inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar, i den
mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse
och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan
på särskilt riksdagsbeslut. För detta ändamål har riksdagen tidigare under
åren 1918 — 1923 anvisat tillhopa 15,200,000 kronor, varav för närvarande
endast cirka 500,000 kronor återstå odisponerade. Inom de vattenfallskomplex,
som kronan under dessa år inköpt i nedre Norrland, finnas exempelvis
ännu vissa andelar i enskild ägo, vilkas förvärvande skulle, därest gynnsamma
tillfällen erbjuda sig, erbjuda stora fördelar för kronan, som därigenom
kunde såväl förstärka sitt vattenrättsinnehav som ock undvika tidsödande
och dyrbara rättegångar i framtiden.»
På grund av vad sålunda anförts hemställer vattenfallsstyrelsen, att Kung],
Maj:t måtte föreslå riksdagen dels godkänna ifrågavarande avtal, dels medgiva,
att de under vattenfallsstyrelsens fastighetsförvaltning under titel diverse
fastigheter bokförda tillgångar måtte på förslag av styrelsen efter Kungl.
Maj:ts beprövande nedskrivas med 1,300,000 kronor, dels ock medgiva, att
köpeskillingen för de försålda fallen, 1,300,000 kronor, måtte efter inleverering
till riksgäldskontoret få användas för inköp av vattenfall och fastigheter
samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordras för
ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse och icke kunna utan
synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, att disponeras
efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.
Länsstyrelsen i Kronobergs län har ur de synpunkter, från vilka länsstyrelsen
kunnat granska här föreliggande fråga, icke funnit anledning till erinran
mot förslaget.
Länsstyrelsen i Hallands län, som yttrat sig allenast beträffande utarrenderingsförslaget,
har funnit den ifrågasatta anordningen med kraftens utarrendering
särdeles lämplig. I fråga om det träffade avtalet har länsstyrelsen
funnit bestämmelserna i detsamma väl avvägda och tydligt avfattade
samt ägnade att kunna från det allmännas sida godkännas; endast i vissa
avseenden har länsstyrelsen gjort några erinringar.
Riksräkenskapsverket har anfört bland annat följande:
Kungl. Maj:ts proposition nr 243.
!1
Föreliggande avtal innebure, bland annat, att till Sydsvenska kraftaktiebolaget
försåldes vattenfallen i Hjulsnäs, Traberyd, Skeeu, Brusarp och Fägerliult
för ett sammanlagt pris av 1,300,000 kronor. Av nedanstående sammanställning,
vars uppgifter vore liämtade från en inom vattenfallsstyrelsen upprättad
promemoria, framginge fallens bokförda värde respektive beräknade
kapitalkostnad.
Bokfört värde Beräknad kapital31/i2
1925 kostnad V? 1927
Hjulsnäs ................................... 126,500
Traberyd...................................... 161,425
Skeen............................................. 249,200
Brusarp....................................... 1
Fägerliult....................................... —
Vattenfallsstyrelsens omkostnader —
278.000
357.000
557.000
10,000
75.000
15.000
Därest det överhuvud taget skulle prövas lämpligt, att kronan, på sätt i
avtalet förutsattes, avhände sig äganderätten till ifrågavarande vattenfall,
borde enligt riksräkenskapsverkets mening den köpeskilling, som härvid inflöte,
tillföras budgeten.
Av det ovanstående framginge, att för de av förevarande vattenfall, för
vilkas förvärvande anlitats lånemedel, det bokförda värdet uppginge till
537,125 kronor. Vid sådant förhållande borde sagda belopp, därest försäljningen
komme till stånd, i riksstaten upptagas såsom återbetalningar under
rubriken »Fasta lånemedel». Återstoden av köpeskillingen eller 762,875
kronor borde lämpligen uppföras under rubriken »I anspråk tagna kapitaltillgångar».
Med anledning av vattenfallsstyrelsens hemställan, att köpeskillingen för
de försålda fallen i sin helhet måtte få användas till inköp av andra vattenfall
och fastigheter, erinrade riksräkenskapsverket, att senast i riksstaten för
budgetåret 1923/24 anvisats för statens vattenfallsverk ett reservationsanslag
till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar
(Ufk 1 D 8). Enligt riksgäldskontorets kassarapporter hade förefunnits å
sagda anslag en hos kontoret innestående behållning av 721,265 kronor 48
öre vid utgången av januari 1927. Såsom av budgetredovisningen för 1925 26
framginge kvarstode dessutom en behållning av 912 kronor 5 öre å äldre
anslag, som anvisats för »Inköp av vattenfall för elektrisk drift å statens
järnvägar».
Då köpeskillingen för vattenfallen enligt riksräkenskapsverkets mening
borde upptagas till redovisning i riksstaten, följde härav att, därest i samband
med försäljningen medel ansåges böra anvisas för inköp av andra vattenfall,
dessa medel borde beredas genom kapitalökningsanslag.
Vattenfallsstyrelsen hade vidare hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva, att de under vattenfallsstyrelsens fastighetsförvaltning
under titel diverse fastigheter bokförda tillgångarna måtte på förslag av
vattenfallsstyrelsen efter Kungl. Maj:ts beprövande nedskrivas med 1,300,000
kronor. Riksräkenskapsverket hölle före, att det med hänsyn bland annat
till de värden, vartill fallen för närvarande vore bokförda i vattenfallsstyrelsens
räkenskaper, borde bliva beroende på den utredning, som styrelsen
sedermera komme att framlägga, till vilket belopp nedskrivning av styrelsens
fastigheter finge äga rum.
De kronan tillhöriga vattenfallen i Lagans flodområde hava huvudsakligen Dopartenientsvarit
avsedda att i mån av behov lämna kraft för elektrisk drift å statens chefeu''
järnvägar i södra Sverige. I denna fråga framhöll dock departementschefen
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 243.
i ovanberörda proposition nr 102 till 1906 års riksdag, att även om det
skulle visa sig, att den drivkraft, som liämtades ur vattenfallen, ej skulle
kunna lämpligen användas för ett ekonomiskt och i övrigt fördelaktigt drivande
av tågen å statens järnvägar i den omfattning, som i propositionen
förutsattes, någon risk icke kunde vara förenad med ifrågasatta förvärv av
enskilda tillhörande vattenfall. Det borde nämligen icke möta någon svårighet
att, om staten så funne lämpligt, realisera de inköpta vattenfallen på
sådana villkor, att den utgift, som deras inköp betingat, bleve till fullo uppvägd.
Skulle staten, i stället för att sälja flera eller färre av de för eventuell
elektrisk statsbanedrift inköpta vattenfall, som icke komme att härför
användas, vilja göra de i dessa fall nedlagda medel fruktbärande genom
fallfens upplåtande för viss tid åt enskilda eller genom anläggande av kraftstationer
och levererande av elektrisk energi från dessa till andra industriella
ändamål än järnbanedrift, syntes staten säkerligen erhålla god avkastning
å dessa medel.
Då någon elektrifiering av statens järnvägar i södra Sverige hittills icke
kommit till stånd, hava ifrågavarande kronans vattenfall i Lagans flodområde
icke av staten utbyggts. Fråga har emellertid uppstått att söka utnyttja
denna avsevärda vattenkraft, till dess den behöver tagas i anspråk för
sitt ursprungligen avsedda ändamål. Denna fråga har blivit aktuell därigenom,
att Sydsvenska kraftaktiebolaget, som äger vissa delar av Traherydsfallen,
för tillgodoseende av det ökade kraftbehovet inom sitt distributionsområde
önskat erhålla dispositionsrätt över kronan tillhöriga delar av nämnda
vattenfall för att kunna tillgodogöra sig detta fallkomplex i en anläggning.
Med hänsyn till de erfarenheter, som vunnits vid elektrifiering av linjen
Stockholm—Göteborg, kan man numera beräkna, att endast en del av statens
vattenkraft i Lagan erfordras för tillgodoseende av behovet av elektrisk
kraft för statens järnvägar i södra Sverige för en avsevärd tid framåt. Då kraft
till statens järnvägar skulle kunna levereras till fördelaktigaste pris från
Karseforsen och Laliolinsfallet, skulle de övriga vattenfallen kunna användas
för andra ändamål än järnvägsdrift. Men även Karseforsen och Laholmsfallet
skulle lämpligen kunna disponeras för den allmänna kraftdistributionen
i avvaktan på järn vägselektrifieringen i dessa delar av landet.
Det skulle kunna ifrågasättas, att staten i sådant syfte själv utbyggde
dessa vattenfall, särskilt som vissa av dem, nämligen Karseforsen och
Laholmsfallet, ställa sig synnerligen gynnsamma ur utbyggnadssynpunkt.
Emellertid måste kraften från dessa vattenfall tills vidare, intill dess järnvägselektrifieringen
i Sydsverige genomföres, komma att utnyttjas uteslutande
för allmän distribution. Det torde då knappast vara nationalekonomiskt
riktigt att nu börja en statens kraftdistribution i södra Sverige, där Sydsvenska
kraftaktiebolaget redan i huvudsak ombesörjer kraftdistributionen
och har ett utgrenat fördelningsnät. För sådant ändamål skulle erfordras
utbyggande av särskilda ledningar parallellt med eller ingripande i bolagets.
En sådan lösning skulle medföra, att betydande belopp i lednings- och
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 243.
administrationskostnader utan nytta bortkastades, varjämte en osund och
förlustbringande konkurrens mellan de båda kraftdistributionsföretagen kunde
befaras. Att överföra kraften'' från Lagan norrut till vattenfallsstyrelsens
distributionsområden låter visserligen sig göra, men detta synes ur nationalekonomisk
synpunkt olämpligt, då behov av kraften förefinnes närmare kraftkällan
och kraftbehovet längre norrut kan tillgodoses av vattenfallsstyrelsens
redan färdiga anläggningar.
Under sådana förhållanden och då det ur såväl enskild som allmän synpunkt
är synnerligen angeläget, att kronans betydande vattenkraft i Lagan
snarast möjligt kommer till nyttig användning, synes mig utnyttjandet av
vattenfallen i Lagan för närvarande bäst kunna ordnas därigenom, att, på
sätt vattenfallsstyrelsen hemställt, skötseln och driften av samtliga där utbyggda
och planerade kraftstationer omhänderhavas av ett enda företag.
Angående det föreslagna överlåtandet av äganderätten till Skeens-, HjulsnäsTraherydsfallen
är att märka, att det anses tveksamt, huruvida icke bolaget
skulle kunna enligt vattenlagens föreskrifter tillgodogöra sig även kronans
andelar i Hjulsnäs- och Traherydsfallen, att Skeensfallet i sådan händelse
måste anses vara av ringa värde för kronan, att dessa fall icke, såvitt nu
kan bedömas, äro erforderliga för järn vägselektrifieringen samt att de av
bolaget erbjudna köpeskillingarna måste anses tillfredsställande. Då vidare
avtalet angående Karseforsens och Laholmsfallets utnyttjande medför, att
kronan utan att frånhända sig äganderätten till dessa och utan att behöva
avvakta tidpunkten för elektrifierandet av statsbanorna i södra Sverige erhåller
nöjaktig avkastning av fallen, så anser jag mig kunna förorda, att förevarande
förslag nu bringas till genomförande.
Yad beträffar det mellan vattenfallsstyrelsen och Sydsvenska kraftaktiebolaget
upprättade avtalet, avviker detsamma, i vad det avser utarrendering
av Karseforsen och Laholm sfallet, i åtskilliga avseenden från gällande grunder
för förvaltningen av kronans till enskilda upplåtna vattenfall. Särskilt är
detta förhållandet beträffande upplåtelsetiden, återställandet av fallen till
kronan efter nämnda tids slut samt säkerheten för upplåtelsevillkorens fullgörande.
Det är uppenbart, att berörda grunder .i ett så egenartat fall som
det förevarande näppeligen kunna i sin helhet tillämpas. På sätt § 9 i avtalet
närmare utvisar innebär avtalet till en början upplåtelse av arrenderätt
till de i samma paragraf angivna fastigheter jämte därtill hörande grund och
vatten i Lagan, men skall denna arrenderätt, efter det viss lantmäteriförrättning
ägt rum, beträffande de vattenområden och fastigheter, som tagas i
anspråk för kraftverksanläggningen, övergå till vattenfallsrätt. De föreslagna
bestämmelserna rörande ifrågavarande upplåtelse synas emellertid vara av
beskaffenhet att för statens del kunna godtagas. I fråga om upplåtelsetiden,
vilken efter de första 55 åren kan automatiskt förlängas med 10 år i sänder,
bör givetvis tillses, att densamma icke på detta sätt utsträckes längre än
till de 95 år, vartill enligt ovanberörda grunder den sammanlagda upplåtelsetiden
högst må uppgå. Bestämmelserna om lösen av byggnader m. m. vid
nyttjanderättstidens slut synas skäliga. Beträffande fullgörandet av bolagets
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 243.
skyldigheter enligt avtalet har särskild säkerhet härför icke kunnat erhållas.
Med hänsyn till att bolagets aktieägare huvudsakligen äro kommuner och i
betraktande av vad vattenfallsstyrelsen i detta hänseende i övrigt anfört torde
dock icke böra befaras, att bolagets åligganden icke skulle komma att fullgöras.
Länsstyrelsen i Hallands län har beträffande de av vattenfallsstyrelsen
omförmälda underhandlingarna mellan bolaget och Laholms stad angående
kraftleverans till staden framhållit önskvärdheten av att staden erliölle gottgörelse
för vad staden nedlagt å sitt eget kraftverk. Såsom länsstyrelsen
ifrågasatt lärer Kungl. Maj:t ock komma att beakta denna fråga, innan förevarande
avtal slutligt godkännes.
Vidare har länsstyrelsen framhållit, att vid bolagets utbyggande av Laholmsfallet
riksantikvarien måtte beredas tillfälle att föreslå erforderliga åtgärder
för skyddande och bevarande, i den mån sådant låter sig göra, av ruinresterna
av den gamla borgen Lagaholm. Jag förutsätter, att även denna fråga i
sinom tid ägnas vederbörligt beaktande.
I likhet med länsstyrelsen finner jag den i § 19 innefattade bestämmelsen
om kraftleverans till statsbanorna inom södra Sverige böra förtydligas till
att omfatta jämväl banor, som inom denna del av landet kunna under
kontraktstiden anläggas eller övertagas av staten.
Vidkommande det i § 36 omförmälda statslån till kraftbolaget för kraftanläggningens
utförande torde, därest behov därav skulle uppstå, åtgärder
för beredande av sådant lån i sinom tid böra vidtagas.
För det fall att någon jämkning i avtalsförslaget skulle finnas erforderlig,
torde Kungl. Maj:t höra erhålla bemyndigande att vidtaga dylik jämkning.
Av köpeskillingen för de försålda fallen, 1,300,000 kronor, torde på sätt
riksräkenskapsverket föreslagit den del, som motsvarar bokförda värdet av
de med lånemedel förvärvade fallen, eller 537,125 kronor inlevereras till
riksgäldskontoret och uppföras å riksstatens inkomstsida under rubrikerna
»Fasta lånemedel, återbetalningar». Återstoden, 762,875 kronor, torde i avvaktan
på erforderlig utredning rörande den av vattenfallsstyrelsen ifrågasatta
nedskrivningen av vattenfallsverkets fond böra innestå hos styrelsen
och betraktas såsom en vattenfallsverkets skuld till statsverket.
Vattenfallsstyrelsen har hemställt, att hela köpeskillingen måtte få användas
för inköp av vattenfall och fastigheter in. m. Enligt vad jag inhämtat
är av behållningen å tidigare för sådant ändamål anvisade anslag eller 721,265
kronor 48 öre ett belopp av 217,660 kronor avsett till erläggande av ännu
oguldna köpeskillingar för redan förvärvade vattenfall och fastigheter. Emellertid
bedriver vattenfallsstyrelsen för närvarande underhandlingar om inköp
för kronans räkning av i enskild ägo befintliga andelar i vissa, kronan redan
delvis tillhöriga vattenfall, vilka andelars förvärvande anses önskvärt men
väntas kräva avsevärda kapitalutlägg. Hå dylikt förvärv kan anses lämpligt
jämväl ur den synpunkten, att därigenom ersättning vinnes för den vattenkraft,
som genom förevarande avtal avhändes kronan, synes intet vara att
erinra mot att erforderliga medel härför beredas. Den förstärkning av ifråga
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 243.
varande anslag, som i anledning härav är erforderlig, lärer dock kunna begränsas
till 500,000 kronor, och torde detta belopp på sätt riksräkenskapsverket
föreslagit böra anvisas såsom kapitalökningsanslag.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kung], Maj:t måtte
föreslå riksdagen
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna härvid fogade
avtal mellan vattenfallsstyrelsen och Sydsvenska kraftaktiebolaget
angående försäljning och utarrendering av vissa kronan
tillhöriga vattenfall i Lagan m. m., dock med rätt för Kungl.
Maj:t att däri vidtaga de jämkningar, som kunna finnas påkallade
;
dels, vid bifall härtill, i förslaget till riksstat för budgetåret
1927—1928 höja den under rubriken »Fasta lånemedel» upptagna
inkomstposten »Återbetalningar» med 537,125 kronor;
dels oclc för inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande
av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordras för
ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse och icke
kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan på särskiltriksdagsbeslut,
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag,
att utgå av lånemedel, av.............. kronor 500,000,
att disponeras efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils ffellenius.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 243.
Avtal.
Bilaga A.
Mellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen, här nedan kallad Styrelsen, å Kungl.
Maj:ts och Kronans vägnar, samt Sydsvenska Kraftaktiebolaget, här nedan
kallat Kraftbolaget, är följande avtal träffat angående försäljning och utarrendering
av nedannämnda under Styrelsens förvaltning stående fastigheter
utmed Lagan och Bolmån med tillhörande vatten och fiske samt angående
kraftleverans från Kraftbolaget till Styrelsen in. m.
Principer och förutsättningar för avtalet.
Detta kontrakt är baserat på följande principer och förutsättningar.
Kronan tillhöriga vattenfall i Lagans flodområde hava huvudsakligen varit
avsedda att i mån av behov lämna kraft till elektrifiering av Statens Järnvägar
inom södra Sverige. På grund av teknikens utveckling och vunna
erfarenheter angående energiåtgången vid järnvägars elektrifiering kunna
Karseforsen-Laholmsfallen anses tillräckliga för Statens Järnvägars kraftbeliov
i södra Sverige under överskådlig tid framåt, vadan Kronans vattenfall
i övre Lagan utan några villkor om kraftleverans försäljas till Kraftbolaget.
För att Karseforsen-Laholmsfallen må kunna komma till användning,
innan de helt eller delvis tagas i anspråk för Statens Järnvägars elektrifiering,
arrenderar Kraftbolaget dessa vattenfall, med skyldighet dock att
tillhandahålla kraft för elektrifiering av statsbanorna i södra Sverige till ett
pris, beräknat efter självkostnaden för kraftens tillhandahållande vid de utarrenderade
vattenfallen.
De av Kraftbolaget för utnyttjande av den arrenderade vattenkraften
uppförda anläggningarna förbliva Kraftbolagets egendom under arrendetiden,
men äger Styrelsen rätt och skyldighet att därefter inlösa desamma.
Kraftleveransen till Statens Järnvägar skall ske på sådant sätt, att Statens
Järnvägar icke ställas i varken bättre eller sämre läge än om de själva
ägt och drivit vattenkraftverken vid Karseforsen-Laholmsfallet. Staten skall
hava förmånen dels att redan från den 1 juli 1927 erhålla förräntning på det
i statens vattenfall i Lagans flodområde nedlagda kapitalet jämte därå till
sagda dag beräknad ränta på ränta, dels ock att på sätt här nedan säges få
disponera och till självkostnadspris betala endast för så stor del av kraften
från anläggningarna vid Karseforsen-Laholmsfallet, som vid varje tidpunkt
är behövlig för järnvägarnas elektrifiering. Kraftbolaget å sin sida skall hava
den förmånen att få disponera de energi- och effektbelopp, som icke för tillfället
utnyttjas för järnvägsdriften.
Kraftbolagets tillhandahållande av ångkraft såsom reserv vid vattenbrist
och för spetsdrift och dylikt kan icke av Statens Järnvägar påfordras, men
i den mån överenskommelse om dylik leverans träffas, skall den ske till
självkostnad, så att ställningen blir densamma som om Statens Järnvägar
själva utbyggt egen ångkraft för komplettering av vattenkraften.
Nedanstående detaljerade kontraktsbestämmelser skola tolkas så att de
motsvara ovanstående principer och förutsättningar.
Del. A. Försäljning och överlåtelse av fastigheter och rättigheter
(Traheryds- och Skeensfallen.)
§ !•
Försäljning Styrelsen överlåter och försäljer med full äganderätt till kraftbolaget fölav
Skeens- jande under Styrelsens förvaltning stående fastigheter i Skeens by av Anfallet.
nerstads socken i Kronobergs län, nämligen
15
Rungl. Maj:ts proposition nr 243.
1) */ao mantal Skeen nr 3 Brogård litt. C nr 2 b (37),
/16
*/-
J o
3/
/ 8
2
3''
4''
5''
6
7) v;;
/8
/'' 12
Hallarp
Skeen
4 .Tönsagård
2 Norregård
1 Liagård
6 Lintagård
1 b (35),
Bab (410),
Ab (23),
Bb (l3),
Bb (63),
Eb (53).
5 Torp
I köpet ingår all den rätt, Styrelsen såsom ägare till de försålda fastigheterna
äger till grund, vatten och fiske i Bolmån.
De försålda'' fastigheterna finnas utmärkta med brun färg och med röda
siffror enligt ovan angivna numrering å bilagda av lantmätare B. Wide år
1927 upprättade karta (Bilaga 1). *)
De enligt denna paragraf försålda fastigheterna och fallen kallas här nedan
Skeensfastigheterna och Skeensfallen.
§2.
Mom. 1. Styrelsen överlåter och försäljer med full äganderätt till Kraftbolaget
följande under Styrelsens förvaltning stående fastigheter i Hinneryds,
Traheryds och Hamneda socknar av Kronobergs län, nämligen
1) Hjulsnäs och Hjulsviks kvarnar med utmål, om 33,6 kvadratrevar
(2,9619 ar), (l15), avsöndrade från >/8 mantal Hökhult,
2) Lägenheten Norra Sjöbodastrand nr 1, om 20 ar (l10), avsöndrad från
5/ö4 mantal Sjöboda nr 1,
31 Vieo mantal Sjöboda nr 1, litt. Bb, (ln),
4) Vbb » » » », » Abb, (l15),
5) 1/,24 » » » », » Db, (l13),
6) Lägenheten Grönö utmål nr 1, om 14 ar, (l1), avsöndrad från 1/2 mantal
Grönö nr 2 Norrgård och 3/4 mantal Grönö nr 1 Södergård,
71 ä/84 mantal Grönö nr 1 Södergård, litt. Aab, (l12),
8) Lägenheten Lertagets annex nr 2, om 6,17 ar, (221), avsöndrad från ''/2
mantal Grönö nr 2 Norrgård,
9) Lägenheten Lertaget nr 4, om 9,2 6 ar, (l14), avsöndrad från 3 4 mantal
Grönö nr 1 Södergård.
10) 19/4oo mantal Traheryd nr 2 Kronogård och Traheryd nr 1 Skattegård
(även kallad nr 3 Gästgivaregård), litt. C, nr 58, (368),
11) 34/4oo mantal Traheryd nr 2 Kronogård och Traheryd nr 1 Skattegård
(även kallad Gästgivaregården), litt. C, nr 59 b, (384),
12) Lägenheten Tofhultstrand nr 1, om 95,4 6 ar, (l4), avsöndrad från */,
mantal Tofhult nr 1,
13) V25 mantal Tofhult nr 1, litt. A, (l6),
14) V500 » » » », » b, (l7),
15) Lägenheten Norradalsstrand nr 2, om 2,8 ar, (l3), avsöndrad från lägenheten
Norradal under V2 mantal Tofhult nr 1,
16) Lägenheten Elobodastrand nr 1, om 8 ar, (l21), avsöndrad från */« mantal
Floboda nr 1, 8
17) Lägenheten Flobodastrand Tillägget nr 2, om 16,5 ar, (l17), avsöndrad
från 4/o mantal Floboda nr 1,
18) 4/4 mantal Hjulsnäs nr 1 (l2),
19) Lägenheten ''Hjulskvarn nr 4, om 64,8 ar, (l19), avsöndrad från 3/, mantal
Hjulsnäs nr 1. '' 4
I köpet ingår all den rätt, Styrelsen såsom ägare till de försålda fastigheterna
äger till grund, vatten och fiske i Lagan.
Försäljning
av HjulsnäsTraherydsfallen.
*) Här utesluten.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 243.
De försålda, fastigheterna finnas utmärkta med brun färg och med röda
siffror enligt ovan angivna numrering å bilagda av lantmätare II. Wide år
1927 upprättade karta (Bilaga 2).*)
De enligt denna paragraf försålda fastigheterna och fallen kallas här nedan
Tralierydsfastiglieterna och Traherydsfallen.
Mom. 2. Av kronoparken Fägerhult, bestående av indragna inilitieboställena
J/2 mantal Fägerhult och 1/2 mantal Öckershult, överlåtes till Kraftbolaget
hela vattenområdet i Lagan jämte en 10 meter bred strandremsa,
räknat från strandkanten vid medelvattenstånd, d. v. s. då Lagan vid Tralieryd
har en vattenmängd av 65 sm3. Det försålda området, som å förenämnda
karta (bil. 2) betecknas med nr 1 b, skall från stamhemmanen avskiljas
genom avstyckning enligt lagen den 18 juni 1926 om delning av jord å landet,
och skall därvid till det försålda området läggas stamhemmanens rätt till
vatten och fiske i Lagan, med dessa hemman likväl förbehållen rätt att för
vattning av kreatur och dylika ändamål äga tillträde till vattnet samt för
framforslande av virke och för virkesupplag äga avgiftsfritt disponera ovannämnda
strandremsa i den mån den ej tages i anspråk för vattenuppdämning.
§ 3.
Försäljning Styrelsen överlåter och försäljer med full äganderätt till Kraftbolaget 3/64
av Brusarp. mantal Brusarp nr 1 litt. Ad (l7) i Nöttja socken jämte all den rätt. Styrelsen
som ägare till denna fastighet äger till grund, vatten och fiske i
Bolmån.
§ 4.
Tillträdesdag. Tillträdesdagen för de under §§1,2 och 3 överlåtna fastigheterna är den
1 juli 1927. Fastigheterna överlåtas i det skick, desamma befinnas vid tillträdesdagen.
§ 5.
Köpeskilling. Köpeskillingen utgör för de under § 1 överlåtna fastigheterna Femhundratusen
(500,000) kronor och för de under §§ 2 och 3 överlåtna fastigheterna
Åttahundratusen (800,000) kronor eller tillhopa Enmiljontrehundratusen
(1,300,000) kronor, vilket belopp skall å tillträdesdagen inbetalas till Styrelsens
kassakontor i Stockholm.
§ 6.
Inteckningar. De försålda fastigheterna överlåtas fria från såväl alla penninginteckningar
som för vattenrättens utnyttjande hinderliga inteckningar, gällande detta dock
icke lägenheterna Lertagets annex nr 2 och Lertaget nr 4 samt Hjulskvarn nr 4.
Arrendeavtal. Gällande arrendeavtal rörande fastigheter, vilka finnas upptagna å bifogade
förteckning (Bilaga 4), skola även för Kraftbolaget vara bindande. Arrendeavgifter,
som belöpa å tiden före tillträdesdagen, tillkomma Styrelsen och
därefter Kraftbolaget. Skatter och onera, som belöpa å tiden före tillträdesdagen,
betalas av Styrelsen och därefter av Kraftbolaget.
Försäkringar. Alla av Styrelsen ingångna brandförsäkringsavtal rörande fastigheterna
övertagas från och med tillträdesdagen av Kraftbolaget. Premier, som förfalla
före sagda dag, betalas av Styrelsen och därefter av Kraftbolaget. Eventuellt
efter avtalets undertecknande men före tillträdesdagen utfallande
brandstod skall av Styrelsen redovisas till Kraftbolaget.
§ 7-
Lagfart m. m. Alla kostnader för lagfart, inklusive stämpel, ävensom för avstyckning
bestridas av Kraftbolaget.
Det åligger styrelsen att före tillträdesdagen överlämna för lagfarts sökande
erforderliga åtkomsthandlingar ävensom gravationsbevis rörande de försålda
fastigheterna.
*) Här utesluten.
Kungl. May.ts proposition nr 243.
17
o . . § 8-
Skulle i anledning av pågående rättegång om sänkning av sjön Exen någon
ersättning för minskad fallhöjd tillerkännas Styrelsen såsom ägare av någon
eller några av de i § 2 omförmälda fastigheterna, skall denna ersättning tilltalla
Kraftbolaget. Kraftbolaget äger dock icke rätt på grund av sådan fallhöjdsminskning
erhålla någon nedsättning i köpeskillingen.
Del B. Arrendeupplåtelse av fastigheter och rättigheter
(Karseforsen-Laholmsfallet).
§ 9-
Mom. 1. Styrelsen utarrenderar till Kraftbolaget följande vid Karseforsen
oohL^olMet belägna fastigheter, som inköpts av Kronan eller eljest
ställts under Styrelsens förvaltning i och för utbyggande av förenämnda
båda vattenfall, nämligen
1) Lägenheten Karsefors nr 7, om 4.7 ar, (l13), avsöndrad från */,« mantal
Kasteberg nr 1,
2) Lägenheten Karsefors nr 6, om 20. s ar, (l14), avsöndrad från mantal
iiaste berg nr 1,
3) Lägenheten Lertägten nr 1, om 7.1 ar, (l15), avsöndrad från 1 4 mantal
Kasteberg nr 1,
4) Lägenheten Hällefors nr 6, om 673.5 ar, (318). avsöndrad från 1 ... mantal
Lejeby nr 3 litt. B,
5) Lägenheten Hällefors nr 7, om 19.7 ar, (319), avsöndrad från Y,, mantal
Lejeby nr 3 litt. C,
. 6) Lägenheten Hällefors nr 10, om 30.5 ar, (321), avsöndrad från B/j»s man
tal
Lejeby nr 3 litt. Ab,
7) Lägenheten Hällefors nr 8, om 30.6 ar, (32H), avsöndrad från 3/„ mantal
Lejeby nr 3 litt. C,
8) Lägenheten Hällefors nr 9, om 14.5 ar, (l1"), avsöndrad från 3/,„ mantal
Lejeby nr 1 litt. Aa,
n 9) Lägenheten Hällefors nr 5, om 28. g ar, (317), avsöndrad från 3 64 mantal
litt. C1 och 3/6j mantal litt. C11 Lejeby nr 3,
10) Lägenheten Hällefors nr 3, om 97 ar,’ (315), avsöndrad från 3/R4 mantal
Lejeby nr 3 litt. C11,
11) Lägenheten Hällefors nr 4, om 194 ar, (316), avsöndrad från */« mantal
Lejeby nr 3 litt. C11,
12) Lägenheten Hällefors nr 2, om 25.6 ar, (314), avsöndrad från mantal
Lejeby nr 3 litt. C1.
13) Andel i Vitemadsmossen, hörande till 3/16 mantal Lejeby nr 1 (l4),
14) Andel i Yitemadsmossen, hörande till 3/,e mantal Lejeby nr 1 (l2),
15) Samfälld Lertägt, hörande till hemmanslotter inom Lejeby som förvärvats
av Kronan,
16) Lägenheten Hällefors nr 1, om 12.6 ar, (313), avsöndrad från 3 '' mantal
Lejeby nr 3 litt. C1, 64
17) Lägenheten Karsefors nr 21, om 178 ar, (214), avsöndrad från IL mantal
Lejeby nr 2 litt. Bbb, -4
18) Lägenheten Karsefors nr 20, om 79.5 ar, (212), avsöndrad från 7/''« mantal
Lejeby nr 2 litt. Bba,
19) Lägenheten Karsefors nr 5, om 22 ar, (418), avsöndrad från ä/„, mantal
Lejeby nr 4 litt. B,
20) Lägenhet om 7,000 kvadratalnar, (424), avsöndrad från 1/,, mantal Leje
by
nr 4 litt. A, J
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 209 haft. (Nr 243.)
Reglering av
sjön Exen.
Arrende av
Karseforsen
och Laholmsfallet.
605 27 2
Ig Kungl. Maj:ts proposition nr 243.
21) Lägenheten Lejebyfors nr 1, om 885 ar, (l9), avsöndrad från V20 mantal
Lejeby nr 1, , , T .
22) Lägenhet om 2,200 kvadratalnar, (l21), avsöndrad från V20 mantal Lejeby
nr 1 litt. B,
23) Lägenheten Lejebyström nr 1, om 104.5 6 ar, (l1), avsondrad från 74
mantal nr 1, 3/6 mantal nr 2, V2 mantal nr 3 och V2 mantal nr 4 Lejeby,
24) Fiskeplats, litt. h, ingår i lägenheten Lejebyström nr 1 (l1), _
25) 3/ib mantal Lejeby nr 1 litt. Aa, (l2) (med undantag av vissa avsöndringar),
. ,
26) Kvarnplan, litt. f, tillhörande lägenheten Lejebyström nr 1 (1‘),
27) Del av 3/16 mantal Lejeby nr 1 litt. Ac, (l4) (med vissa undantag),
28) Delar av Gatemossen, nämligen
a) andel hörande till V30 mantal Lejeby nr 4 (416),
b) lägenheten Gatemossen nr 4 (419), avsöndrad från y21 mantal Lejeby
nr 4r,
c) lägenheten Gatemossen nr 5 (420), avsöndrad från 3/84 mantal Lejeby
nr 4,
d) andel, hörande till 5/128 mantal Lejeby nr 3 (32°),
e) andel, hörande till 15/128 mantal Lejeby nr 3 (36),
f) lägenheten Gatemossen nr 3 (21B), avsöndrad från /24 mantal Lejeby
nr 2, 1 t •
g) lägenheten Gatemossen nr 2 (213), avsöndrad från 7/48 mantal Leje
h)
lägenheten Karseforsen nr 3 (27), avsöndrad från 3/16 mantal Lejeby
nr 2,
i) andel, hörande till 3/16 mantal Lejeby nr 1 (1 ), .
j) lägenheten Gatemossen nr 1 (l12), avsöndrad från 3/16 mantal Lejeby
nr 1, och
k) andel, hörande till 3/16 mantal Lejeby nr 1 (l4),
29) 1b/128 mantal Lejeby nr 3 litt. Aa (3G) (med vissa undantag),
30) Del av 3/16 mantal Lejeby nr 1 (l4),
31) Lägenheten Lejebyavsöndring för Karseforsfallen nr 1, om 2.49 ar,
(l1), avsöndrad från 3/4 mantal nr 1, 3/8 mantal nr 2, V2 mantal nr 3 och /2
mantal nr 4 Lejeby, ,,
32) Lägenheten Lejebyavsöndring för Karseforsfallen nr 2, om U.81 ar,
’''), avsöndrad från 3/16 mantal Lejeby nr 1,
33) Tvättplan, hörande till lägenheten Lejebyström nr 1 (IM,
34) Lägenheten Karsefors nr 4, om 322.2 ar, (417), avsöndrad från »/* mantal
Lejeby nr 4,
35) V30 mantal Lejeby nr 4 litt. DaaC (416) (med visst undantag),
36) Lägenheten Karsefors nr 19, om 99 ar, (211), avsöndrad från /48 mantal
Lejeby nr 2 litt. Bba,
37) Lägenheten Karsefors nr 2, om 54.9 ar, (26), avsondrad från /a8 mantal
Lejeby nr 2,
38) Lägenhet om 21 kvadratrevar, 93 kvadratstanger (l14), avsondrad från
u/s„ mantal Lejeby nr 1, (1.9331 har), ,
39) 5/128 mantal Lejeby nr 3 litt. ABaB (325) (med undantag av avsondrad
och lagfaren jord), .. , , . . u/
40) Lägenheten Karsefors nr 1, om 1.2610 har, (L13), avsondrad Iran /80
mantal Lejeby nr 1, v ,
41) Lägenheten Karsefors nr 8, om 2.9 ar, (213), avsondrad från V» mantal
Hof nr 2, ,,
42) Lägenheten Karsefors nr 9, om 23.9 ar, (214), avsondrad från V12 mantal
Hof nr 2,
(11
19
Kungl. May.ts proposition nr 243.
43) Lägenheten Karsefors nr 10, om 61,8 ar, (215), avsöndrad från 1mantal
Hof nr 2,
44) Lägenheten Karsefors nr 11, om 7.1 ar, (210), avsöndrad från V. mantal
Hof nr 2,
45) Lägenheten Karsefors nr 22, om 6.1 ar, (314)
tal Hof nr 3 litt. Cd.
avsöndrad från 1/u man -
L man -
V4 man -
46) Lägenheten Karsefors nr 24, om 1.0 5 ar, (319), avsöndrad från en från
Vis mantal Hof nr 3 avsöndrad lägenhet om 3.4 8 ar,
47) Lägenheten Karsefors nr 23, om 11.8 ar, (315), avsöndrad från V,, mantal
Hof nr 3 litt. Cd,
48) Andel av lägenheten Karsefors nr 16, om 793.3 5 ar, fl2) avsöndrad
från % mantal Uddekulla nr 1 litt. C,
48 a) Till 2/3 mantal Uddekulla nr 1 hörande Karsefors vattenfall med
kvarn samt lägenhet om 269.9 7 ar,
49) Lägenheten Karsefors nr 12, om 110.4 ar, (l7), avsöndrad från
tal Brödåkra nr 1,
50) Lägenheten Karsefors nr 15, om 74.8 ar, (l8), avsöndrad från
tal Brödåkra nr 1 litt. Ab,
. lägenheten Karsefors nr 14, om 106.7 ar, (25). avsöndrad från V, mantal
Brödåkra nr 2,
52) Lägenheten Karsefors nr 13, om 94.5 ar (24), avsöndrad från V, mantal
Brodakra nr 2,
531 Andel av lägenheten Karsefors nr 16,
54) Lägenheten Karsefors nr 18, om 13.5 ar, (27), avsöndrad från en till
/4 mantal Brödåkra nr 2 litt. Bb hörande utmark,
55) Lägenheten Karsefors nr 17, om 8.2 7 ar, (2«), avsöndrad från en från
U mantal Brödåkra nr 2 litt. Ba avsöndrad lägenhet om 2,706 ar.
I arrendet ingar all den rätt till grund och vatten i Lagan, som tillkommer
Styrelsen såsom ägare av fastigheterna, ävensom allt Styrelsen tillhörigt
faske i Lagan. Därjämte ingå i arrendet alla de rättigheter, som tilläggas
Styrelsen genom laga kraftägande dom efter ansökan till vattendomstolen
om tillstånd till vattenfalls bebyggande.
De arrenderade fastigheterna finnas utmärkta med brun färg och med röda
siffror enligt ovan angivna numrering å bilagda karta, upprättad av lantmatare
B. Wide år 1927 (Bilaga 3)1).
De enligt denna paragraf utarrenderade fastigheter och fall kallas här
nedan Karseforsen-Laholmsfallet.
Arrendet omfattar tiden från och med den 1 juli 1927 till och med den
30 juni 1967 eller eu tidrymd av fyrtio år, och skall, därest frågan om
kraftens transitering och statens järnvägars tillhandahållande med kompletterande
ångkraft tillfredsställande ordnats enligt de allmänna principerna
och förutsättningarna för avtalet, därefter på oförändrade Ullkor förlangas
att omfatta ytterligare femton år eller till och med den 30 juni 1982.
Skulle dessa villkor för arrendets förlängning icke hava uppfyllts, skall
skriftligt meddelande härom lämnas kraftbolaget före den 30 juni 1962.
Tvist om arrendets förlängning till den 30 juni 1982 behandlas enligt § 35.
Uppsäges icke arrendet av någondera kontrahenten minst fem år före den
sålunda förlängda arrendetidens utgång, förlänges detsamma på oförändrade
villkor att gälla ytterligare tio (10) år. Samma förlängning med 10 år i
sänder inträder efter senare arrendeperioder, därest icke uppsägning skett
minst 5 år i förväg.
Skulle mer än <0 % av det utbyggda fallet på sätt nedan sägs tagas i
1 Här utesluten.
20
Upplåtelser
till annan.
Upplåtelse
med vattenfallsrätt.
Arrende
avgift.
Tidigare
arrende
kontrakt.
Förslag till
anläggning
och utbygga
nadstillstånd
Kung!,. Maj:ts proposition nr 243.
anspråk av Kungl. Järnvägsstyrelsen, äger kraftbolaget uppsäga kontraktet
att upphöra att gälla 3 år därefter.
Genom detta kontrakt utarrenderade fastigheter och rättigheter eller vid
Karseforsen-Laholmsfallet uppförd kraftverksanläggning må ej utan styrelsens
medgivande till annan upplåtas eller överlåtas.
Jordområden, som icke äro för kraftverksanläggningen erforderliga, må
dock av kraftbolaget till annan på arrende upplåtas på sådan tid och sådana
villkor, att de vid tiden för upphörande av detta kontrakt kunna till styrelsen
återställas i samma skick, vari de nu befinna sig.
Mom. 2. Sedan arbetet med kraftverksanlägggningen fortskridit så långt,
att det blivit till fullo klarlagt, vilka de vattenområden och fastigheter äro,
som tagas i anspråk för anläggningen, skall, därest laga hinder icke möter,
ifrågavarande upplåtelse på oförändrade villkor till den omfattning, nedan
angives, övergå till en upplåtelse under vattenfallsrätt. 1 ör sådant ändamål
skall kraftbolaget föranstalta om sådan lantmäteriförrättning, som sägs i
4 kaj). 10 § jordabalken, och skall vattenfallsrätten omfatta vad som sålunda
blivit bestämt ifråga om vattenfallet till sina gränser ovan och nedan samt
utmålet till storlek, läge och gränser.
Det åligger styrelsen att ombesörja, att de fastigheter, som skola upplåtas
under vattenfallsrätt, äro fria från alla inteckningar.
Det anmärkes, att beträffande vad sålunda icke upplåtes under vattenfallsrätt
fortfarande skall av kraftbolaget innehavas under arrenderätt.
§ io.
Avgiften för vad som genom detta kontrakt upplåtits eller utarrenderats
utgör etthundrasjuttiotretusenfemhundra (173,500) kronor per år att i förskott
den 1 juli och 1 januari inbetalas med åttiosextusensjuhundrafemtio (86,750)
kronor till styrelsens kassakontor i Stockholm, varjämte det åligger kraftbolaget
att tillhandahålla elektrisk energi på de i avd. C här nedan i kontraktet
angivna villkor.
§ 11.
Samtliga arrendekontrakt, som för närvarande gälla beträffande de upplåtna
områdena jämte vatten och fiske, vilka finnas upptagna i bifogade förteckning
(Bilaga 5), skola även för kraftbolaget vara bindande, dock föreligger
skyldighet för styrelsen att på kraftbolagets anmodan uppsäga avtalen,
i den mån så är möjligt, att upphöra att gälla vid tiden för tillträdesdagen
eller snarast möjligt därefter.
Arrendeavgifter, som belöpa å tiden före tillträdesdagen, skola tillkomma
styrelsen och därefter kraftbolaget.
§ 12-
Förslag till kraftanläggningar i och för vattenfallens utnyttjande for en
vattenföring av 140 m3/ sek. jämte därtill hörande beskrivningar och ritningar
skola, i sådan omfattning, att anläggningens alla delar kunna till fullo
bedömas, utarbetas av kraftbolaget och senast inom fem år efter detta avtals
definitiva godkännande av Kungl. Maj:t, ingivas till styrelsen för granskning.
Styrelsen förbinder sig att utan dröjsmål senast inom 90 dagar hava slutfört
denna granskning. Kraftbolaget skall därefter inom sex månader efter styrelsens
definitiva godkännande av förslaget överlämna till styrelsen fullständigt
förslag till ansökan om tillstånd till utbyggnad av KarseforsenLaholmsfallet
för ovannämnda vattenföring jämte alla nödiga bilagor, ritningar,
handlingar och uppgifter, som enligt vattenlagen skola åtfölja ansökningen.
Stvrelsen skall utan onödigt dröjsmål ingiva ansökningshandlingarna
till vattendomstolen, varefter målet av styrelsen utföres i samråd med
kraftbolaget.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 243.
Skulle kraftbolaget önska företaga ändring eller tillbyggnad till av styrelsen
godkänd anläggning, skall förslag härtill av styrelsen godkännas, innan
ändringen eller tillbyggnaden utföres.
Därest godkännande enligt denna paragraf vägras, skall frågan avgöras i
den ordning, § 35 stadgar.
§ 13.
Det åligger kraftbolaget att utbygga kraftanläggningarna i huvudsaklig
överensstämmelse med de av styrelsen godkända ritningarna ävensom i enlighet
med det av domstol lämnade tillstånd och de av andra myndigheter
givna föreskrifter.
Därest för vattenkraftens utbyggande erfordras förvärv av äganderätt av
viss mark eller fiske eller rätt att såsom servitut på visst sätt utnyttja annan
tillhörig fast egendom, skola dessa markområden och rättigheter förvärvas i
styrelsens namn och för dess räkning. Alla kostnader i och för förvärvet
skola bestridas av kraftbolaget. Vid dylikt förvärv må icke utan styrelsens
medgivande intagas villkor om leverans av elektrisk energi efter arrendetidens
slut, varjämte fastigheter, som förvärvas med äganderätt, skola förvärvas
fria från penninginteckningar.
I den mån dessa fastigheter skola omfattas av vattenfallsrätten, skall
kraftbolaget ombesörja, att de göras fria från alla inteckningar.
Kraftbolaget äger i övrigt under arrendetiden fritt förfoga över vad som
upplåtits liksom också över de fastigheter och rättigheter, som eljest i Kronans
namn och för dess räkning förvärvas i samband med vattenkraftens
utbyggande, allt i den omfattning, som kräves för anläggningarnas utförande
och drift, och med de inskräkningar, som i detta kontrakt angivas.
§ 14.
Alla anläggningskostnader, bestämda på sätt i § 18 sägs, skola bestridas
av kraftbolaget.
Kraftbolaget är jämväl skyldigt erlägga alla å arrendetiden belöpande
årligen utgående skatter, onera, avgifter och ersättningar ävensom ersättning
för skada, som under arrendetiden uppkommer genom anläggningarnas drift.
Kraftbolaget ansvarar slutligen för fullgörandet av alla de övriga skyldigheter,
som under arrendetiden påvila styrelsen såsom ägare till de utarrenderade
fastigheterna.
Styrelsen skall alltså icke vidkännas några som helst utgifter för kraftverksanläggningarnas
utförande eller drift i vidare mån än i §§ 18 och 27
säges.
Kraftbolaget står under arrendetiden ensam risken för vådliga händelser.
Det åligger kraftbolaget att hålla kraftverksanläggningarna i fullt driftdugligt
skick och så, att de vid eventuell inlösen icke förete större slitning än som
motsvarar väl underhållna anläggningar. Normgivande skola därvid vara
övriga svenska anläggningar av samma storhetsordning.
§ 15.
Därest styrelsen så påfordrar, skall för utbyggandet av de arrenderade
vattenfallen ett arbetsutskott tillsättas, i vilket kraftbolaget tillsätter fyra
och styrelsen två ledamöter. Arbetsutskottet, vars ändamål är att lösa under
arbetets gång uppkommande tekniska frågor och kontrollera utförandet, fastställer
själv sin arbetsordning.
Styrelsen äger därjämte rätt att på sin bekostnad under byggnadstiden
på sätt, styrelsen anser erforderligt, kontrollera anläggningarnas behöriga
utförande styrelsen är jämväl berättigad att sedermera kontrollera, att anläggningarna
bliva väl underhållna.
Ändring eller
tillbyggnad.
Utbyggnadens
verkställande.
Förvärv av
ytterligare
mark.
Engångs
kostnader.
Arliga
kostnader.
Kraftbolagets
ansvars- och
underhållsskyldighet.
Arbetsutskott.
Kontroll.
22
Fastigheter,
som icke tagas
i anspråk för
anläggningen.
Byggnader.
Syn.
Brandförsäkring
och botande
av
skador.
Inlösen.
Anläggnings
kostnad.
Kungl. MajUs proposition nr 243.
Det anmärkes, att, därest kraftbolaget icke ställer sig till efterrättelse de
i anledning av sådan kontroll av styrelsen meddelade föreskrifter, kraftbolaget
är skyldigt att ersätta all därav föranledd skada.
§ 16.
De fastigheter, som ingå i upplåtelsen eller eljest i samband med utbyggnaden
för styrelsens räkning förvärvats, skola, i den mån de icke tagas i
anspråk för kraftverksanläggningar, väl hävdas. Växande skog å den del av
det arrenderade området, som icke tages i anspråk för kraftanläggningens
utförande, skall av kraftbolaget väl vårdas, och får avverkning ske endast i
mån av husbehov. Byggnader, som ej tagas i anspråk för kraftverksanläggningarna,
skola väl underhållas eller må på villkor, som för varje fall av
styrelsen bestämmas, borttagas.
Byggnader, som under arrendetiden å dessa fastigheter uppförts, skola
vid arrendetidens utgång hembjudas styrelsen till inlösen. Vill styrelsen
lösa, men kan ej överenskommelse träffas om vad i lösen bör utgå, skall
frågan därom avgöras i enlighet med bestämmelserna i § 35. Vill ej kronan
inlösa sådan byggnad, varom nu är fråga, åligger det kraftbolaget att inom
tre månader efter arrendetidens utgång hava bortflyttut byggnaderna och
vidtagit erforderliga planeringsåtgärcler, vid äventyr att byggnaderna eljest
tillfalla styrelsen utan lösen.
Tillträdessyn skall å dessa fastigheter hållas inom sex månader efter det
kraftverksanläggningen blivit avsynad och godkänd och det sålunda blivit
klarlagt, i vad mån de upplåtna fastigheterna icke tagits i anspråk för densamma.
Avträdessyn skall hållas inom sex månader efter avträde sdagen.
§ 17.
Det åligger kraftbolaget att i inländsk brandförsäkringsan stalt ombesörja
och utan avdrag å arrendet bekosta brandförsäkring till fulla värdet av å de
upplåtna fastigheterna nu befintliga, kronan tillhöriga byggnader, vilkas borttagande
icke av styrelsen medgivits. Inträffar brandskada eller varder
dylik egendom på annat sätt under arrendetiden skadad, åligger det kraftbolaget
att ofördröjligen bota skadan.
§ 18.
Vid arrendetidens utgång skall styrelsen inlösa de av kraftbolaget för uttagande
av vattenkraften i Karseforsen och Laholmsfallen utförda anläggningarna,
vilka, såsom ovan sagts, skola ligga på Kronans mark, dock att
de från kraftanläggningarna utgående ledningarna icke skola medtagas vid
inlösen. Inlösensumman skall utgöras av kraftbolagets bokförda anläggningskostnader
med avdrag för värdeminskning enligt bilaga 6.
Såsom anläggningskostnad skola räknas alla kostnader, som enligt vedertaget
affärsbruk pläga hänföras till anläggningskostnader vid kraftanläggningar
av nu ifrågavarande slag, såsom för förvärv av mark, vattenrätt och
fiske, skadeersättningar, utrednings- och konstruktionsarbeten, byggnadskostnader,
regleringskostnader, domstolsavgifter, rättegångskostnader, andra engångskostnader,
som genom domstols eller annan myndighets beslut påvila
eller komma att påvila anläggningens ägare eller eljest komma att utgå,
samt skatter, räntor och övriga årliga avgifter under byggnadstiden och under
tiden för provdrift och inkörning samt arrendeavgifter enligt § 10 intill
byggnadstidens slut, dock längst till den 1 januari 1933. Såsom anläggningskostnad
skall ock räknas det belopp, som enligt § 3 i kontrakt mellan
styrelsen och kraftbolaget den 8 och 11 februari 1918 skall av kronan erläggas,
så snart kraftstation för Karseforsens utnyttjande blivit byggd och
Kungl. Maj-.ts proposition nr 243. 23
tagen i drift, vadan styrelsen alltså först vid inlösen av anläggningen skall
inbetala detta belopp.
De anläggningar och fastigheter, som sålunda skola av styrelsen inlösas,
skola närmare angivas i ett tillägg till detta kontrakt, avsett att av kontrahenterna
upprättas, så snart anläggningen blivit färdigställd.
Del C. Kraftleverans.
§ 19.
Kraftbolaget förbinder sig att, på sätt här nedan säges, tillhandahålla
styrelsen å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar kraft för elektrifiering av statsbanor
samt för tillgodoseende av statens järnvägars övriga kraftbehov inom
banområdena för de elektrifierade statsbanorna inom södra Sverige söder
om en rät linje genom Yarberg och Nässjö.
Leveransskyldighet inträder tidigast den 1 januari 1933, dock med iakttagande
av bestämmelserna i § 25 av detta avtal, och upphör samtidigt med
upplåtelsetidens utgång.
Kraftbolagets skyldighet att tillhandahålla vattenkraft begränsas till den
effekt och energi, som kommer att kunna uttagas från de vattenfall och
fallandelar, vilka enligt detta kontrakt utarrenderas.
Kraftbolaget är skyldigt iakttaga, att kraftbolaget förfogar över så mycket
odisponerad vattenkraft eller sådan rätt till avkoppling av abonnenter å
redan disponerad vattenkraft, att kraftbolaget utan annan begränsning än i
§ 25 mom. 5 angives kan tillhandahålla av styrelsen enligt § 25 mom. 1 och 2
abonnerad vattenkraft.
Skulle Karseforsen-Laliolmsfallet icke vara utbyggt vid den tidpunkt, då
kraftleveransen enligt detta kontrakt skall påbörjas, äger kraftbolaget rätt
och skyldighet att fullgöra leveransen från annat kraftbolaget tillhörigt
kraftverk.
§ 20.
Kraftbolaget är icke skyldigt tillhandahålla erforderlig kompletteringskraft,
i detta kontrakt kallad ångkraft. Kraftbolaget är dock villigt, om det
så finner möjligt med hänsyn till befintliga anläggningar och övriga leveranser
att på sätt nedan angives leverera styrelsen dylik kraft.
§ 21.
Kraften skall, därest icke annan överenskommelse träffas, tillhandahållas
som trefasig 50-periodig växelström.
Leveransen av vattenkraft fullgöres i vederbörande vattenkraftverk efter
strömbrytare och instrumentering för utgående ledning och efter styrelsens
val antingen vid generatorspänningen eller vid förefintlig linjespänning, som
skall vara 50 ä 55 kV eller 120 ä 132 kV.
Leveransen av ångkraft anses ske i samma punkt, där vattenkraften tillliandahålles.
Kontrahenterna utgå därifrån, att kraftbolaget kan i nämnda
punkt tillhandahålla ångkraften för samma kostnad som vid de ångkraftverk,
där ångkraften produceras, så att någon överförings- eller transiteringskostnad
icke av kraftbolaget debiteras eller avdrag av kraftbolaget göres
för några överförings- eller transiteringsförluster.
§ 22.
Om det för driften av statens järnvägar befinnes lämpligt att omforma
eller omtransformera kraften och om de därför erforderliga anläggningarna
lämpligen behöva förläggas på mark, som äges eller innehaves av kraftbo
-
Vattenkraft
till S.J.
Ångkraft
från kraftbolaget
till
S. J.
StrÖmart och
leveransen
nkt.
Mark för
eventuell
omformare.
Mätningssätt.
Missvisningar
å mätare.
Anmälan
av kraftabonnemang.
Anmälningstid
vid större
ny abonnemang
eller
ökning.
24 Kungl. Maj:t proposition nr 243.
laget, förbinder sig kraftbolaget att på skäliga villkor upplåta behövlig mark
till kronan ävensom att låta kronan på skäliga villkor använda kraftbolagets
spår och transportanordningar.
§ 23.
Kraften uppmätes vid leveranspunkten medelst printometrar, anordnade
för registrering av den i medeltal per kvartstimme uttagna effekten. Värdera
kontrahenten uppsätter en printometer för den effektiva och en printometer
för den reaktiva energien. För fastställande av den uttagna maximieffekten
i kW och kV A uppsätta båda kontrahenterna lämpliga registrerande instrument.
§ 24
Om styrelsens och kraftbolagets i § 23 omförmälda mätapparater trots
iakttagandet av deras uppmätta konstanter sinsemellan angiva olika kraftuttagning,
förfares på följande sätt.
Om kraftbolagets mätare angiver värden, som icke avvika från de av styrelsens
mätare angivna med mer än 5 % av dessa, läggas medelvärdena
mellan båda till grund för beräkning av kraftuttagningen, för så vitt ej av
avläsningarna tydligt framgår, att båda mätarna äro felaktiga, i vilket fall
förfares så, som i denna paragraf under c) angives.
Om kraftbolagets mätare angiver värden, som avvika från de av styrelsens
mätare angivna med mer än 5 % av dessa, kontrolleras och justeras
båda de olika visande mätarna, och bestämmas konstanterna vid första lämpliga
tillfälle av styrelsen, varvid kraftbolaget äger rätt att närvara.
a) Skulle därvid den ena mätaren visa sig defekt, men den andra brukbar,
beräknas uttagningen efter den brukbara mätaren med tillämpning av
den nya konstanten.
b) Skulle båda mätarna visa sig brukbara, men med förändrade konstanter,
beräknas uttagningen efter den mätare, vars konstant ändrats minst, med
tillämpning av den nya konstanten.
c) Skulle båda mätarna visa sig obrukbara för beräkning av uttagningen,
anses denna hava uppgått till medelvärdet mellan de uttagningar, som uppmätts
genom till ordningen motsvarande avläsningar under närmast föregående
och efterföljande månader, för vilka mätarna angivit brukbara värden,
därest icke kontrahenterna enas om att uppskatta uttagningen efter andra
grunder för den tid, då mätarna varit defekta.
Både styrelsen och kraftbolaget äro skyldiga att hålla sina mätapparater
i fullt brukbart skick.
§ 25.
Mom. 1. Styrelsen skall till kraftbolaget skriftligen meddela storleken
av det kraftbelopp, som styrelsen enligt detta kontrakt önskar abonnera från
kraftbolaget.
Meddelandet skall innefatta följande uppgifter:
a) Storleken av den vattenur aftenergi, som styrelsen abonnerar, angiven i
procent av den med hänsyn till framrinningen uttagbara energimängden.
b) Storleken av den ångkrafteffekt, som styrelsen önskar abonnera från
kraftbolagets anläggningar, ävensom i huvudsak huru denna skall utnyttjas
såsom komplement till den abonnerade vattenkraften.
För varje procent, som styrelsen enligt a) abonnerar, skall styrelsen hava
rätt att disponera en maskineffekt, motsvarande 1,4 m3 vattenföring per sek.
Mom. 2. Sådan skriftlig anmälan, som i föregående moment säges, skall
av styrelsen göras beträffande det för varje kalenderår önskade abonnemanget
före den 1 juli närmast föregående år, dock skall, därest anmälan
25
Kung!. Maj:ts proposition nr 243.
avser så stora nyabonnemang, som nedan säges, de därstädes angivna anmälningstiderna
iakttagas. Göres ej någon anmälan, anses abonnemanget
för nästföljande år oförändrat.
Överstiger nyabonnemang 2,500 kW (kvartstimmeseffekt) resp. 7.5 miljoner
kWh per år, skall anmälan till kraftbolaget därom ske minst ett (1) år i
förväg.
Överstiger nyabonnemang 5,000 kW (kvartstimmeseffekt) resp. 15 miljoner
kWh per år, skall anmälan ske minst två (2) år i förväg.
Överstiger nyabonnemang 10,000 kW (kvartstimmeseffekt) resp. 30 miljoner
kWh per år, skall anmälan ske minst tre (3) år i förväg.
Om under samma kalenderår verkställas flera nyabonnemang, skola de
betraktas såsom ett nyabonnemang till storleken lika med summan av samtliga
de under året verkställda nyabonnemangen och anmält vid tiden för det
senaste nyabonnemanget. Kraftbolaget äger rätt att tillämpa samma regel,
om under två på varandra följande kalenderår nyabonnemang verkställes
med kortare mellanrum än 10 månader. Styrelsen dock obetaget att i dylikt
fall räkna med det senast anmälda nyabonnemanget som ett nytt abonnemang,
anmält 10 månader efter närmast föregående nyabonnemanget. (Med
nyabonnemang avses dels det första abonnemang, som verkställes, dels varje
därpå följande ökning).
Mom. 3. Om styrelsen begär leverans av ångkraft, skall kraftbolaget
senast 3 månader efter styrelsens skriftliga framställning meddela, huruvida
och från vilken tidpunkt ångkraft kali ställas till förfogande.
Mom. 4. Utan särskilt medgivande från kraftbolaget äger styrelsen icke
rätt att minska summan av redan gjorda abonnemang av vattenkraft.
Skulle emellertid Statens Järnvägar upphöra med driften å elektrifierad
järnväg inom det i § 19 första stycket angivna området eller dess kraftbehov
inom detta område visar sig vara mindre än som abonnerats, äger styrelsen
rätt att minska sitt abonnemang av vattenkraft två år efter därom lämnad
uppsägning, dock med högst 2,000 kW per år.
Abonnemang av ångkraft må av styrelsen eller av kraftbolaget minskas
efter två års förutgången uppsägning. Skulle kraftbolaget emellertid vara
förhindrat att leverera all den ångkraft, styrelsen behöver, är styrelsen berättigad
att minska eller uppsäga abonnerad ångkraft med endast 18 månaders
uppsägningstid, dock med högst 2,000 kW per år.
Mom. 5. I den mån av styrelsen enligt denna paragraf abonnerad vattenkraft
icke kan med hänsyn till kraftbolagets fasta kraftleveranser fullgöras
från utbyggda vattenkraftanläggningar och icke utgör tillräcklig belastning
för _ en ny vattenkraftstation, är kraftbolaget berättigat att tillfälligt ersätta
dylik vattenkraft med ångkraft, vilken ersättningskraft styrelsen då skall betala
såsom ångkraft. Leverans av dylik ersättningskraft får emellertid icke
fortgå mer än högst två (2) år utöver i mom. 2 angivna tidsperioder.
Övannämnda undantag beträffande kraftbolagets skyldighet att inom de i
mom. 2 angivna tider leverera vattenkraft får icke tillämpas beträffande
abonnemang, som styrelsen enligt denna paragraf kan komma att göra när
Södra stambanan eller ock Västkustbanan skall elektrifieras.
Mom. 6. Styrelsen är skyldig att abonnera ett så stort sammanlagt effektbelopp
av vattenkraft och ångkraft, att detsamma icke understiger den
maximieffekt, som styrelsen uttager (se § 2G mom. 1 andra stycket). Därvid
anses vattenkrafteffekten vara lika med den effekt, som tillkommer styrelsen
enligt § 25 mom. 1 sista stycket, i den mån icke styrelsens vattenkrafteffekt
ökas på grund av § 28. I den män kraftbolaget avböjer av styrelsen anmält
abonnemang av ångkraft, må emellertid styrelsen hava rätt att med den
uttagna maximieffekten överskrida summan av den abonnerade vattenkraft
-
Svarstid
beträffande
ångkraft.
Avbeställning
av abonnerad
kraft.
Tillfällig
ersättningskraft
för viss
vattenkraft.
Minitni
abonnemang.
Fastställande
av styrelsens
förbrukning
av vattenkraft
och ångkraft.
Befrielse
från ångkraftavgift■
-
Begränsning
av kraftuttagningar
vid issvårigheter
in. m.
Kraftpris.
För vattenkraft.
26 Kung/. Maj:ts proposition nr 243.
effekten och ångkrafteffekten med samma effektbelopp, som styrelsen, anmält
och kraftbolaget vägrat att leverera. Styrelsen äger emellertid icke
under några förhållanden rätt att uttaga större kvartstimmeseffekt än som
motsvarar summan av den abonnerade vattenkraft- och ångkrafteffekten.
Uttager styrelsen under något år större belopp av ångeffekt än som
abonnerats eller eljest med hänsyn till bestämmelserna i förra stycket tilllåtes,
är styrelsen skyldig, att, om kraftbolaget så fordrar, vidtaga rättelse
genom att från och med nästkommande år enligt styrelsens val antingen öka
abonnemanget av ångkraft eller öka abonnemanget av vattenkraft eller öka
såväl ångkraft- som vattenkraftabonnemanget, så att totala abonnemanget, då
vederbörlig hänsyn tages till bestämmelserna i förra stycket, fullt motsvarar
den effekt, som uttagits.
§ 26.
Mom. 1. Med hjälp av printometrarnas registrering skall för varje dygn
fastställas storleken av de kvantiteter vattenkraftenergi och ångkraftenergi,
som styrelsen uttagit. Som vattenkraftenergi skall härvid räknas så stor
energimängd, som svarar mot enligt § 25 abonnerad andelsprocent av vattenföringen,
omräknad med mot belastningsförhållandena svarande verkningsgrad.
För belastningsutjämning skall härvid styrelsen disponera samma del
av magasinen vid Skogaby och Karseforsen, som styrelsen har procentuell
andel i den med hänsyn till framrinningen uttagbara energimängden. Den
av styrelsen abonnerade vattenkraften skall vid beräkningen av kraftkostnaden
antagas vara använd på det sätt, som föranleder minsta sammanlagda
kostnad för kraften. Vid de i detta stycke behandlade beräkningarna skall
hänsyn endast tagas till kvartstimmeseffekten.
Den för året maximalt uttagna effekten fastställes medelst de i § 23 sista
satsen omförmälda, registrerande mätarna. Därvid skall emellertid icke
någon hänsyn tagas till sådana tillfälliga spetsar, som föranledas av driftstörningar,
såsom kortslutningar och dylikt eller andra rent onormala företeelser
inom järnvägsdriften.
Mom. 2. Styrelsen är icke skyldig att erlägga avgift för sådan ångkrafteffekt,
som visserligen enligt ovan angivna beräkningsgrunder uttagits av
Styrelsen, men som föranletts av att vattenkrafttillgången begränsats genom
Kraftbolagets vattenregleringsåtgärder eller vattenkraftanläggningarnas handhavan
de i övrigt.
Mom. 3. Om Kraftbolagets möjlighet att leverera den abonnerade vattenkraften
hindras eller minskas av anledning, som omförmäles i 20 § i lagen
den 22 juni 1920 om rätt till elektrisk kraft m. in., skall Kraftbolaget lämna
omedelbart meddelande därom till överenskommet ombud för Styrelsen, så
att Styrelsen blir i tillfälle att, om så av Styrelsen befinnes önskvärt, .begränsa
kraftuttagningen från Kraftbolaget. Därest Styrelsen trots dylik avisering
underlåter att inom rimlig tid begränsa sin kraftuttagning, är Styrelsen
skyldig vidkännas avgift som för ångkrafteffekt, i den mån uttagning icke
kunnat tillgodoses med den disponibla delen av den abonnerade vattenkraften.
Om Kraftbolaget däremot underlåter att lämna omförmälda avisering,
är Styrelsen icke skyldig betala för den ökning av ångeffekten, som
uppkommit utöver vad som av Styrelsen abonnerats.
§ -''7-
Priset för den uttagna energien debiteras, därest icke annan frivillig överenskommelse
träffas mellan kontrahenterna, i enlighet med Kraftbolagets årliga
självkostnader på följande sätt:
a) För den varje särskilt år enligt § 25 abonnerade och av Kraftbolaget
tillhandahållna vattenkraften erlägges avgift i proportion till den andel, som
Kungl. ]\[aj:ts proposition nr 243.
''Ji
Styrelsen abonnerat och Kraftbolaget tillhandahållit under året ifråga. Om
sålunda Styrelsen exempelvis under ett år enligt § 25 abonnerat på 50 %
av den i Karseforsen-Laholmskomplexet med hänsyn till framrinningen uttagbara
energimängden, skall Styrelsen härför erlägga en avgift, utgörande
50 % av Kraftbolagets årliga självkostnad.
Kraftbolagets årliga självkostnad skall innefatta samtliga skäliga utgifter
för driften, såsom arrendeavgifter, andel i kostnader för vattenregleringar,
kostnader för personal inklusive allmän administration, i den mån de belöpa
på Karseforsen-Laholmskomplexet, kostnader för förbrukningsmateriel samt
underhåll och reparation av anläggningarna, skatter, onera, skadeersättningar,
försäkringar, fiskeavgifter, avsättning till värdeminskningskonto — enligt bilaga
6 — samt förräntning av det kapital, som vid föregående års slut bokförts
såsom nedlagt dels i naturkraften, dels i anläggningarna. Sättet för
beräkningen av anläggningskostnaden för Karseforsen-Laholmsfallet finnes
närmare bestämt i § 18. I det kapital, vara ränta sålunda skall beräknas,
skall dessutom inbegripas summan av de i § 10 angivna arrendeavgifterna
jämte därå belöpande ränta intill tiden för igångsättningen av kraftanläggningen,
längst dock till den 1 januari 1933, skolande denna ränta tilläggas
vederbörande kapital vid varje års slut.
I de årliga kostnaderna för Karseforsen-Laholmskomplexet skall inräknas
den årliga avgift, som enligt kontraktet mellan Styrelsen och Kraftbolaget
av den 8—11 februari 1918 skall erläggas av Styrelsen för regleringsmagasinet
ovanför Skogabystationen.
Skulle Karseforsen-Laholmsfallet icke vara utbyggt vid den tidpunkt, då
leverans av elektrisk kraft enligt detta kontrakt skall påbörjas, får kraftpriset
icke beräknas högre än om fallet varit utbyggt och kraften därifrån
levererats.
b) För den ångeffekt, som Styrelsen enligt § 25 mom. 1 abonnerat, erlägger
Styrelsen avgift i proportion till Kraftbolagets årliga självkostnad för
ångeffekten. Denna självkostnad skall i tillämpliga delar beräknas enligt bestämmelserna
under a), varvid dock iakttages, att, om Kraftbolaget till högre
kostnad än den genomsnittliga låtit för Styrelsens räkning utvidga sina ångkraftanläggningar,
Kraftbolaget skall erhålla skälig förhöjning av effektavgiften.
Uttager Styrelsen större ångeffekt än som abonnerats, är Styrelsen
skyldig att erlägga skälig avgift för den överskjutande effekten.
c) För den ångenergi, som Styrelsen uttagit, erlägges avgift i enlighet
med Kraftbolagets självkostnad, varvid i tillämpliga delar bestämmelserna
under a) skola tillämpas. Vid självkostnadens bestämmande skall hänsyn
tagas till om energien uttagits på grund av otillräcklig vattentillgång eller
för spetsdrift. För sådan energi, som enligt § 26 skall anses vara ångkraftenergi,
men som uttages under sön- och helgdagar och under närmast föregående
och efterföljande sex timmar, skall erläggas halva den normala avgiften
för ångkraftenergi.
§ 28.
I den mån Karseforsen och Laliolmsfallet utbyggas för mer än 140 m3/sek.,
skall Styrelsen vara berättigad att efter eget val antingen i motsvarande grad
öka den vattenkrafteffekt, som Styrelsen enligt § 25 mom. 1 sista stycket
disponerar, eller ock vara befriad från andel i kostnaden för överskjutande
effekten.
§ 29.
Styrelsens kraftavgift erlägges senast 14 dagar efter av Kraftbolaget utfärdad
månadsräkning. Sådana avgifter, som härvid skola debiteras enligt löpande
årets bokslut, få härvid preliminärt debiteras efter de avgifter per andelsprocent,
kilowatt, kilowattimmar, m. in., som senast definitivt fastställts. De
-
För ångkraft.
Sön- och helgdagar.
Öv er effekt
vid vattenkraft
stationerna.
Debitering
och bokföring
Överföring
av kraft till
S. J. över
Kraftbolagets
ledningar.
Revision av
tekniska bestämmelser.
Rätt till
överlåtelse
av kontraktet
å S. J.
Förverkande.
Bokföring.
Skiljedom.
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 243.
finitiv avräkning äger rum, så snart bokslut och övriga debiteringsgrunder
föreligga.
§ 30.
Kraftbolaget är villigt enligt närmare överenskommelse i varje särskilt
fall, där enligt Kraftbolagets åsikt så lämpligt ske kan, att genom sina befintliga
ledningar och transformatorstationer transitera kraft till Statens Järnvägar
för de i § 19 första stycket angivna ändamål ävensom att, eventuellt
gemensamt med Styrelsen, utbygga nya ledningar och transformatorstationer.
§ 31.
Yad i detta kontrakt, del C, bestämts i fråga om de rent tekniska förhållandena
må kunna revideras, i den mån teknikens utveckling och förhållandenas
ändring göra detta lämpligt och om endera parten så påfordrar.
I brist på åsämjande hänskjutes saken till avgörande, så som i § 35 säges.
§ 32.
De rättigheter och skyldigheter, som tillkomma styrelsen enligt detta
kontrakt, del C, må Styrelsen, i den mån Styrelsen finner så vara lämpligt,
transportera på Kungl. Järnvägsstyrelsen.
§ 33.
Om Kraftbolaget på otillfredsställande sätt fullgör sina här ovan åtagna
förpliktelser i fråga om kraftleverans, har Kraftbolaget, om Styrelsen så
yrkar, förverkat den upplåtna nyttjanderätten till Karseforsen-Laholmsfallet,
och skall Styrelsen i sådant fall följaktligen vara berättigad att sex månader
efter uppsägning återtaga vad genom detta kontrakt utarrenderats mot lösen,
varom i § 18 sägs.
Del D. Allmänna bestämmelser.
§ 34.
Det åligger Kraftbolaget att föra noggranna räkenskaper över alla anläggningskostnaderna
för utbyggnad av de genom detta avtal utarrenderade
vattenfall ävensom över alla kostnader för driften av dessa anläggningar.
Yarje anläggnings- eller årskostnad, som är av sådan natur, att den inverkar
på storleken av den lösensumma, som Styrelsen enligt § 18 har att
erlägga för Karseforsen-Laliolmskomplexet vid arrendetidens slut, eller på
det pris, som enligt § 27 skall erläggas för till Styrelsen levererad kraft,
skall uppföras i nämnda räkenskaper, som skola underställas Styrelsen för
granskning senast den 1 juli året efter sedan kostnaden blivit bokförd, och
åligger det Styrelsen att senast sex månader efter sagda dag framställa anmärkning
mot debiteringen av kostnaden, därest Styrelsen icke vill godkänna
densamma. I brist på godvillig överenskommelse rörande riktigheten av
verkställd bokföringsåtgärd hänskjutes frågan till avgörande enligt § 35.
§ 35.
Skulle meningsskiljaktighet uppstå mellan Styrelsen och Kraftbolaget angående
tolkningen eller tillämpningen av detta kontrakt, skall saken hänskjutas
till opartisk, sakkunnig tremannanämnd eller institution, om vilken
kontrahenterna enas eller som, om detta ej inom två månader efter påkallandet
av dylik skiljedom skett, utses av överståthållarämbetet i Stockholm.
Såväl Styrelsen som Kraftbolaget äger påkalla dylik skiljedom. Domen
skall vara meddelad inom sex månader efter det nämnden eller institutionen
utsetts vid äventyr, att kontrahent eljest är oförhindrad att instämma tvisten
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 243.
till domstol. Kostnaden för skiljeförfarandet skall gäldas till hälften av vardera
kontrahenten. Skulle kontrahent icke åtnöjas med det avgörande, som
träffas av sålunda utsedd sakkunnig nämnd eller institution, är han berättigad
att inom 90 dagar efter han därav erhållit del draga frågan under domstols
prövning. Har ingendera kontrahenten inom nämnda tid instämt saken till
domstol, står det beslut fast, som meddelats av nyssnämnda tremannanämnd
eller institution.
Del E. Lån till bebyggande av Karseforsen-Laliolnisfallet.
§ 36.
I och för utförande av kraftverksanläggning i Karseforsen-Laholmsfallet
är Kraftbolaget berättigat att av Kronan genom Styrelsen erhålla ett lån,
motsvarande två tredjedelar av byggnadskostnaden, dock högst 5 1/i miljoner
kronor, under förutsättning att härför ställes av Styrelsen godkänd säkerhet
antingen genom inteckning med bästa förmånsrätt i vattenfallsrätten eller
på annat sätt. Det åligger kraftbolaget att minst ett år i förväg anmäla
sin önskan om lånets utbekommande.
§ 37.
Lånevillkoren skola vara i huvudsaklig överensstämmelse med de för
vattenkraftslånefonden gällande. Ränta skall gäldas med högst ’/4 % över
den ränta, som Staten enligt Riksgäldskontorets beräkning kan anses hava
guldit i medeltal för de lån, som upptagits under de två åren närmast före
lånets utlämnande.
§ 38.
Detta kontrakt, varav tvänne exemplar undertecknats och utväxlats, gäller
med det förbehåll, att detsamma godkännes av Kungl. Maj:t före den 1 juni
1927.
Stockholm den 4 mars 1927. Malmö den 1 mars 1927.
Kungl. Vattenfa llsstyrelsen.
F. VILH. HANSEN.
W. Borgquist. Fe. Malm.
Sven Nordmark.
För Sydsvenska Kraftaktiebolaget.
AUG. SCHMITZ.
JONTE HULTKRANTZ.
Konsuln Aug. Schmitz’ och direktören
Jonte Hultkrantz’ egenhändiga
namnteckningar bevittna:
E. Schmidt. S. Johansson.
Lån till bebyggande.
Lånevillkor.
Godkännande
av
Kungl. Majd.
30
Kung!. Maj:ts proposition nr 243.
Bil. 4.
Förteckning över arrendekontrakt.
Kontraktets |
datum. |
Arren datorn. |
Kontraktets omfattning. |
|
Skeen. |
||||
20/ In |
1919 |
Strömsnäs Bruks A.-B. |
Skeens egendom. |
|
3/ / 2 |
och 21/2 |
1925 |
Strömsnäs Bruks |
Yissa markområden vid Skeen. |
25/ / 2 |
» 2s/2 |
1925 |
Ernst Svensson |
» » » » |
10/ |
» ,5/4 |
1925 |
Södra Sveriges |
Fiskerätten till de vid Skeen be-lägna, staten tillhöriga fastig-heterna m. m. |
Hjulsnäs, Tralieryd, Grönö. |
||||
12/ hi |
och s7/2 |
1912 |
Strömsnäs Bruks |
’ 4 mantal Hjulsnäs nr 1. |
29 / / 3 |
» 3% |
1926 |
J. A. Lindahl i Tra-ryd |
Hemmansdelarna 19/4oo mtl. litt. |
V, |
» % |
1926 |
Gustaf Svensson i |
5/64 mantal litt. Aab Grönö nr 1 |
23 / - 5 |
» 2S/5 |
1923 |
M. Andersson och |
Hemmanslotten 3,/64 mtl. Ad av |
11 3 |
1897 |
Petter Persson i Plo-boda |
Lägenheten Petersborg. |
|
M / / 3 |
och 21 3 |
1924 |
Klas Karlsson i Sjö-boda |
Hemmansdelarna 1/2t mtl. litt. Db, |
28/j |
och */» |
1921 |
Alfred Svensson |
Hemmansdelarna 280/iooo mth litt. |
19/ / 6 |
1918 |
Norrköping—Söder- |
Angående tillstånd att utföra och |
köping och Vikbolandets
järnvägsaktiebolag
-
nyttja en linbana över B/64 mtl.
litt. Aab Grönö nr 1 m. fl.
fastigheter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 243.
31
Bil. 5.
Förteckning över arrendekontrakt rörande Laholms
Vattenfall samt Karseforsen.
Kontraktets datum.
4/,« |
och |
7,o |
1918 |
l6/,o |
» |
19 '' '' 10 |
1920 |
28/ / 2 |
» |
11 / 3 |
1921 |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
|
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
» »
"/, » ”/, 1922
ls/2 » in/3 1913
n/3 » 272 1921
Arrendator,!.
Laholms stad
Philip Holmström
Lars Nilsson i Hov
Per Aug. Jönsson i
Kasteberg
Karl Aug. Bengtsson
Bengt Petter Karlsson,
Lejeby
Edvard Mattson i
Lejeby
Aug. Persson i Lejeby
Jöns
P. Nilsson i
Lejeby
Alfred Broberg i Lejeby
Nils
Broberg i Lejeby -
Jöns Bengtsson i Lejeby -
John Tell
Philip Holmström,
Laholm
Nils Svensson
Kontraktets omfattning.
Till Laholms Kungsladugård hörande
vattenfall m. m.
Laxfisket i Lagan vid Laholms
broar m. m.
Lägenhet avsöndrad från s/lä
mantal Hov nr 2.
Lägenhet avsöndrad från J/8
mantal Kasteberg nr 1.
3/''16 mantal Lejeby nr 1 litt. Ac.
Lägenhet avsöndrad från ll/8u
mantal nr 1 Lejeby, litt Aba.
s/,6 mantal Lejeby nr 1, litt. Aa.
Lägenhet avsöndrad från 1,.J0
mantal Lejeby nr 1.
Lägenhet avsöndrad från 1/24
mantal Lejeby nr 2.
Dels 1Ä/i28 mantal Lejeby nr 3,
litt. Öb, dels ock eu på Lejeby
nr 3 belägen mosslott m. m.
Dels avsöndring från 11/87 mtl.
nr 1 Lejeby, dels hemmansdelen
15/128 mantal nr 3 Lejeby, dels
hemmansdelen 1/30 mantalLejeby
nr 4, dels ock från 3/''16 mantal
nr 2 Lejeby avsöndrade
ängsskifte m. in.
2 från mantal Lejeby nr 2
avsöndrade lägenheter Karseforsen
nr 19 och Karseforsen
nr 20 m. m.
Jakträttenå vissaunder Styrelsens
förvaltning stående fastigheter
inom Laholms socken.
Avsöndringar från 2, mantal nr
1 Uddekulla i Ysby socken
in. m.
Eu från 1/i mantal Lejeby nr 4
avsöndrad lägenhet.
32
Kungl. May.ts proposition nr 243.
Bil. 6.
Bestämmelser rörande värdemiiiskniiigskoiito.
Avdrag för värdeminskning skall ske enligt följande grunder:
Bokförd, anläggningskostnad för
1. Förvärv av eller ersättning för mark, vattenrätt och
fiske i och för kraft- och regleringsanläggningar..........
2. Alla bokförda engångsavgifter utöver de under 1
angivna för Skogabymagasinet och andra regleringar,
skadeersättningar, domstolsavgifter, rättegångskostnader
och andra dylika engångsavgifter ävensom skatter, räntor
och övriga årliga avgifter under byggnadstiden och
under tiden för provdrift och inkörning ........................
3. Bergsprängning, jord- och stenschaktning, mudd
rings-,
rensnings-, planeringsarbeten, vägar, fångdammar
inklusive länshållning, permanenta dammbyggnader av
jord och sten, murverk i sten och betong, kraftstationsbyggnader
inklusive järnkonstruktioner och dylikt ......
4. Broar av betong, järnvägsspår, vändskivor, bostadsbyggnader
av sten och dylikt .................................
5. Broar av järn, ställverksbyggnader inklusive järn
konstruktioner,
fristående järnkonstruktioner, luckor,
rulldammar, kranar och traverser, plåttuber, bostadsbyggnader
av trä, projektering och arbetsledning och
dylikt...................................................................................
6. Turbiner med sugrör, generatorer, transformatorer,
pumpar, cisterner, rörledningar, järnställningar och mellanväggar,
instrumenteringsanläggningar med ledningar
och hjälpmaskineri, utomliusställverk, vatten- och avloppsledningar
och dylikt ................................................
7. Ackumulatorbatterier, träkonstruktioner utomhus,
impregnerade eller skyddade.............................................
8. Träkonstruktioner utomhus, ej impregnerade eller
skyddade..............................................................................
Procentuell
Ungefärlig avsättning
livstid till värdeår
minskningskonto
%
( Ingen ]
I tidsbe- 1 q
I gräns- [
1 ning 1
75 1.3
75 1.3
60 1.6
45 2.2
30 3.3
20 5.o
10 lO.o
Avdrag för värdeminskning skall beräknas från och med den först infallande
1 januari året efter det kraftanläggningen tagits i bruk för leverans
av elektrisk energi och intill arrendetidens slut samt bokföras vid varje
bokslut genom kreditering av ett värdeminskningskonto.
Skulle under arrendetiden nyanskaffning eller utökning av kraftanläggningen
äga rum, beräknas avdrag för värdeminskningskontot från och med
den först infallande 1 januari efter sedan nyanskaffningen eller utökningen
blivit färdig.
Vid nyanskaffning för att ersätta anläggningsdel, som utrangerats, skall
nämnda anläggningsdels anskaffningskostnad helt och hållet avskrivas från
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 243.
anläggningskontot och samtidigt värdeminskningskontot nedskrivas med det
belopp, som kontot påförts för samma anläggningsdel. Skulle sistnämnda
belopp tillsammans med realisationsvärdet å den slopade anläggningsdelen
understiga anskaffningskostnaden för densamma, skall skillnaden påföras
driftkostnadskontot dock med undantag för nyanskaffningar eller reparationer
å vatten- och husbyggnader, förorsakade av vådliga händelser, för vilka någon
sådan skillnad icke får påföras varken anläggnings- eller driftkonto. Såsom
anläggningskostnad skall efter nyanskaffningen bokföras självkostnaden för
den nya anläggningsdelen.
Kostnader för reparationer och underhåll av anläggningsdelar, såsom enstaka
utbyten av isolatorer, instrument, reläer, mätare och apparater eller
delar av maskin- och transformatorlindningar inom kraftstationsanläggningarna,
skola bokföras såsom driftkostnader.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 209 häjt. (Nr 243.)
605 87 3
Karla
utvisande belägenheten ov de vallen
■fall som förestogils Ull försäljning
eller utarrendering 1ill Sydsvenske
Kraf! flkliebolageJ
Upprada^ år 192.7 av
Lonlm -hot Kung!. VoUenfollSSlyrclsen
SkeeriT failet -
HALLAND
um/Fi
WSi&WWl
''Éf
\_, 0lV\. o Yrrv s
V) \iVAe.rv
Traryd.
fallen
Loholmsfpllet
a rst fors fallet
'' j
SKANE
Kronverk som disponeras ov
^-•-^Sy ef svenska Krott. flkliebolageJ.
/ Skogo by
i Nedre Knäred
3 Övre Knäred
tf Basa o It
5 Kajenfors
6 TTmsforstn
7 Strö ms noa