Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
1
Nr 225.
Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående anslag
till centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister mm.;
given Stockholms slott den 18 mars 1927.
Kungl. Maj;t vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Jakob Pettersson.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 18 mars 1927.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,
Hamrin, Almkvist, Lyberg.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Pettersson, anför:
Vid anmälan till statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4 januari
1927 av fråga om anslag för nästa budgetår till bestridande av kostnaderna
för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister samt till särskilda skiljedomare
i arbetstvister framhöll jag (statsverkspropositionen, femte huvudtiteln,
punkten 5), att med äskande av anslag till berörda ändamål borde tills
vidare anstå.
Tillika anförde jag, att anledningen därtill vore, att förberedelser till viss
lagstiftning, ägnad att påverka anslagets storlek, för det dåvarande påginge
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 192 höft. (Nr 225.)
595 S7
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 225.
inom socialdepartementet. Den åsyftade lagstiftningen avsåge rättsligt avgörande
av vissa arbetstvister och syntes, därest den genomfördes, komma
att leda till att de nuvarande organen, centrala skiljenämnden och de särskilda
skiljedomarna, ombildades eller ersattes med andra statliga organ. På
det stadium arbetet då ännu befann sig var det mig icke möjligt att lämna
några närmare uppgifter angående lagstiftningens blivande innehåll. Jag
ansåg mig då endast böra angiva, i vad mån detsamma var av beskaffenhet
att påverka budgeten.
Såvitt då kunde bedömas, skulle kostnaden för de i den ifrågasatta
lagstiftningen avsedda organen kunna uppskattas till omkring 90,000 kronor
årligen. Då ifrågavarande lagstiftning ej kunde antagas komma att träda i
kraft förr än den 1 januari 1928, skulle hälften av berörda belopp eller
45,000 kronor falla på nästkommande budgetår. I enlighet med vad nyss
anförts, borde å andra sidan för samma budgetår blott beräknas halv
årskostnad för centrala skiljenämnden och skiljedomarna; tills vidare syntes
man därvid — med utgångspunkt från kostnaden för närvarande — kunna
uppskatta halva årskostnaden för nämnden och skiljedomarna till 10,000 kronor.
Då riktlinjerna för den nya lagstiftningen icke för det dåvarande kunde
närmare angivas, syntes det icke vara lämpligt att i riksstatsförslaget upptaga
nytt anslag för de ifrågasatta organen. I stället syntes kostnaden därför
samt för centrala skiljenämnden och de särskilda skiljedomarna böra
under övergångsåret bestridas från ett gemensamt anslag, förslagsvis benämnt
centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister m. m. I enlighet med det
anförda skulle nämnda anslag beräknas till (45,000 + 10,000) 55,000 kronor.
I enlighet med vad av mig sålunda anförts föreslog Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
(femte huvudtiteln, punkten 5), att i avbidan på den proposition,
som kunde komma att avlåtas i ämnet, måtte till centrala skiljenämnden
för vissa arbetstvister m. m. för budgetåret 1927—1928 beräknas
ett extra förslagsanslag av 55,000 kronor.
Jag anhåller nu att få till slutlig behandling upptaga berörda anslagsfrågor.
Såsom resultat av omförmälda inom departementet igångsatta lagstiftningsarbete
avlämnades den 21 januari 1927 med biträde av tillkallade sakkunniga
utarbetade utkast till lagar om kollektivavtal och om arbetsdomstolar
jämte kortfattad motivering. Enligt sistnämnda utkast skulle för
handläggning av mål om kollektivavtal inrättas dels lokala arbetsdomstolar
dels ock en central arbetsdomstol. Det föreslogs, att de nya författningarna
skulle träda i kraft den 1 januari 1928. Nämnda dag skulle de gällande
lagarna om central skiljenämnd för vissa arbetstvister samt om särskilda
skiljedomare i arbetstvister upphöra att gälla. Över utkasten inhämtades
utlåtanden från åtskilliga ämbetsverk, varjämte tillfälle bereddes ett stort
antal arbetsgivar- och arbetarorganisationer att inkomma med yttranden
däröver. En del yttranden hava inkommit först under mars månad.
I de avgivna yttrandena hava olika meningar gjort sig gällande. Flertalet
av de hörda ämbetsverken och en del arbetsgivarorganisationer hava tillstyrkt
bifall till förslagen. Däremot hava så gott som alla arbetarorganisa
-
3
Kung}. Maj:ts proposition nr 225.
tioner avstyrkt desamma. I flera utlåtanden, däribland sådana, i vilka uttalats
principiell anslutning till lagstiftning i dessa ämnen, Lava framställts
anmärkningar mot en del bestämmelser i de föreslagna lagarna. Särskilt
hava styrelserna för vissa av statens verk uttalat, att ifrågavarande lagstiftning
icke borde tillämpas beträffande kollektivavtal, i vilka staten vore part.
En del av de sålunda framställda erinringarna synas värda beaktande. I
varje fall kräva de ett ingående övervägande. Ett tillgodoseende av de
framställda ändringsyrkandena kan ej ske utan eu omarbetning av förslagen.
Uppenbart är, att den ytterligare beredning av ärendet, som sålunda
kräves, icke kan bliva slutförd å sådan tid, att förslag i ämnet kan framläggas
för den nu samlade riksdagen. Det fortsatta arbetet synes mig emellertid
böra bedrivas med all skyndsamhet.
Vid den sålunda ifrågasatta beredningen torde även böra komma under
övervägande, i vilken utsträckning frågan om särskilda anordningar i syfte
att förekomma arbetsinställelser i tvister, där staten eller kommun är part,
i detta sammanhang kan bringas till lösning.
Förslag rörande arbetets fortsatta bedrivande kommer jag inom den närmaste
framtiden att underställa Kungl. Maj:ts prövning.
Då, såsom framgår av det anförda, den ifrågasatta lagstiftningen icke kan
komma till stånd under innevarande år, kräves under nästkommande budgetår
icke något anslag för nya statliga organ för prövning av tvister, varom
bär är fråga. I stället torde full årskostnad böra beräknas för centrala skiljenämnden
och de särskilda skiljedomarna.
Till bestridande av kostnaderna för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister
har alltsedan år 1920 ett extra förslagsanslag varit uppfört å riksstaten.
Anslaget uppgick ursprungligen till 60,000 kronor för helt år räknat
men har sedermera upprepade gånger nedsatts. För budgetåret 1924—1925
beviljades för ändamålet 18,700 kronor. Samma belopp anvisades även för
budgetåret 1925—1926. I 1926 års statsverksproposition (femte huvudtiteln
punkten 14) äskades anslag med enahanda belopp för budgetåret 1926—1927.
Med anledning av väckt motion (II: 19) beviljade emellertid riksdagen för’
nämnda budgetperiod ett anslag å endast 16,000 kronor (riksdagens skrivelse
nr 199).
Sedan centrala skiljenämnden i skrivelse den 7 juni 1926 avgivit förslag
i ämnet, fastställde Kungl. Maj:t genom brev den 29 i samma månad följande
arvodes- och omkostnadsstat för nämnden att lända till efterrättelse
under budgetåret 1926—1927.
A. Arvoden.
ordföranden ........................................................... |
kronor |
3,000: — |
en av Kungl. Maj:t utsedd ledamot och ordföran- |
||
dens ställföreträdare ....................................... |
» |
1,850: — |
en av Kungl. Maj:t utsedd ledamot..................... |
» |
1,350: — |
1 ledamot................................................................. |
1,140: — |
|
3 ledamöter............................................................. |
» |
3,420: — |
1 sekreterare ......................................................... |
1,140: — |
Centrala
skilje
nämnden.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
B. Omkostnader.
Ersättningar åt extra tjänstemän och andra biträden, arvoden
samt resekostnads- och traktamentsersättningar åt suppleanter,
ersättningar för särskilda utredningar genom
tekniskt sakkunniga, tryckningskostnader, hyra, kostnader
för belysning, uppvärmning, städning, möbler, böcker,
tidningar, telefoner, kontorsrekvisita m. m., förslagsvis kronor 4,100: —
Summa kronor 16,000: —
A omförmälda arvoden utgår icke dyrtidstillägg.
Denna stat företer vid en jämförelse med motsvarande stat för budgetperioden
1925—1926 en minskning i avseende å arvodena med tillhopa 600
kronor. Denna minskning har vidtagits på det sätt att, medan ordförandens
arvode lämnats orubbat, dels arvodena till den av Kungl. Maj:t utsedde
ledamoten och ordförandens ställföreträdare samt till den av Kungl. Maj:t
ytterligare förordnade ledamoten reducerats med 7.5 och 10 procent, eller
från 2,000, respektive 1,500 kronor till 1,850, respektive 1,350 kronor, dels
arvodena till de fyra av arbetsgivar- och arbetarorganisationer utsedda ledamöterna
samt till sekreteraren nedsatts med 5 procent eller för var och
en från 1,200 till 1,140 kronor. Omkostnaderna hava i enlighet med nämndens
förslag i staten upptagits till 2,100 kronor lägre belopp än i staten för
budgetåret 1925—1926. Minskningen hade i nämndens statförslag beräknats
skola vinnas genom nedsättning av de flesta utgiftsposterna, exempelvis beträffande
hyra från 1,500 till 1,000 kronor, beträffande ersättning till skrivbiträde
och vaktbiträde med 50, respektive 10 kronor i månaden och beträffande
ersättning till ett biträde i tredje lönegraden hos arbetsrådet från
1,200 till 1,100 kronor, varjämte ökat arbete skulle åläggas denna befattningshavare.
I skrivelse den 21 september 1926 har centrala skiljenämnden anmält sitt
behov av medel för budgetperioden 1927—1928. Härvid erinrar nämnden
till en början om de betydande nedskärningar i nämndens stat, som upprepade
gånger vidtagits. I jämförelse med den för år 1921 fastställda staten,
vilken slutade på ett belojap av 27,250 kronor, innebure sålunda staten
för innevarande budgetår en nedsättning av 11,250 kronor, därav 5,350 kronor
belöpte å arvodesstaten och 5,900 kronor å omkostnadsstaten. Härefter
meddelar nämnden, att antalet till nämnden inkomna mål utgjort år
1921 23, år 1922 27, år 1923 12, år 1924 21 och år 1925 23. Under tiden
1 januari—1 september 1925 hade inkommit 16 mål. Under motsvarande
tid år 1926 hade likaledes 16 mål inkommit. Någon väsentlig ändring beträffande
omfattningen av nämndens verksamhet under budgetåret 1927—
1928 syntes icke vara att förvänta.
Beträffande arvodesstaten för budgetåret 1927—1928 har nämnden framhållit,
att någon ytterligare nedsättning av de i denna stat upptagna beloppen
icke syntes kunna äga rum.
Körande omkostnadsstaten anser nämnden, att jämväl denna bör till sitt
belopp lämnas orubbad för nästa budgetår. Till stöd härför anför nämnden
i huvudsak följande.
Kungl. Muj:ts proposition nr 2''2ö. 5
Nämndens kostnader för erhållande av ämbetslokaler komme att undergå
viss minskning från den 1 oktober 1926. Nämnden, som saknade egna lokaler,
hade då sin verksamhet förlagd till arbetsrådets ämbetslokaler i lmset
nr 40—42 vid Stora Nygatan. Som bidrag till rådets hyreskostnader samt
som ersättning för begagnande av rådets skrivmaskiner, telefoner m. m. erlade
nämnden för det dåvarande enligt överenskommelse med arbetsrådet
ett belopp av 1,000 kronor för år. Den 1 oktober 1926 skulle arbetsrådet
inflytta i den staten tillhöriga fastigheten nr 13 vid Norra Blasieholmshamnen.
Arbetsrådets kostnad för hyra bortfölle därvid. Till följd därav
komme det från nämnden till arbetsrådet utgående beloppet enligt överenskommelse
med arbetsrådet att från nämnda dag nedsättas till allenast 300
kronor för år, utgörande bidrag till bestridande av kostnaderna för lokalernas
uppvärmning och städning samt ersättning för begagnande av rådets
skrivmaskiner och telefoner m. m.
I den skrivelse med förslag till arvodes- och omkostnadsstat, som skiljenämnden
den 7 juni 1926 avlåtit till Kungl. Maj:t, hade icke beräknats något
belopp såsom ersättning för särskilda utredningar genom tekniskt sakkunniga,
eventuella vittnesförhör vid domstol och dylika utgifter, utan stode
för sådana ändamål till förfogande allenast visst belopp, som reserverats för
oförutsedda utgifter, nämligen 290 kronor. Visserligen hade under centrala
skiljenämndens dittillsvarande verksamhet kostnader av ifrågavarande slag
icke erfordrats, men det syntes dock nämnden icke lämpligt, att nämnden med
hänsyn till anslagets otillräcklighet skulle vara förhindrad föranstalta om åtgärder
varom fråga vore, i den mån de skulle komma att överstiga sistnämnda
reserverade belopp, vilket dessutom måste stå till förfogande även
för andra oväntade utgifter. Med anledning därav syntes den väntade besparingen
på grund av bortfallande hyra icke böra föranleda någon nedsättning
i anslagets belopp.
I anslutning till vad nämnden i berörda hänseenden anfört har nämnden
hemställt, att anslaget till bestridande av kostnaderna för nämnden måtte för
budgetåret 1927—1928 bestämmas till oförändrat belopp, 16,000 kronor.
Antalet sammanträden med centrala skiljenämnden var under hela år 1926
28. Motsvarande antal för år 1925 uppgick till 21. Antalet inkomna mål
under år 1926 utgjorde 27 mot, såsom nyss nämndes, 23 för år 1925.
Med hänsyn till vikten av att för centrala skiljenämnden hava tillgång
till högt kvalificerade krafter anser jag någon ytterligare beskärning av de
i arvodesstaten nu ingående beloppen icke vara att tillråda. Vid sådant förhållande
lärer alltså denna stat även för nästa budgetår böra beräknas sluta
å 11,900 kronor.
Vidkommande omkostnadsstaten skulle för budgetåret 1927—1928, enligt
vad av det föregående framgår, en nedsättning med (1,000—300) 700 kronor
av det för nämnda stat för närvarande beräknade beloppet å 4,100 kronor
kunna äga rum, sedan hyra för lokal åt nämnden numera icke behöver utgå.
Nämnden har emellertid anhållit, att ifrågavarande stat även för nästa
budgetår måtte upptagas till 16,000 kronor, enär det till hyra hittills avsedda
beloppet hädanefter behövdes för bestridande av eventuella kostnader för
anlitande av tekniskt sakkunniga m. fl. ändamål, till vilka för närvarande
endast ett belopp av 290 kronor stode till förfogande. Jag anser mig böra
tillstyrka nämndens begäran härutinnan i så måtto, att ytterligare ett belopp
Departement^
chefen.
Särskilda
skiljedomare.
Departements
chefen.
b Kung], Maj:ts proposition nr 225.
av 200 kronor göres disponibelt för nyss antydda ändamål. Vid bifall härtill
skulle omkostnadsstaten för budgetåret 1927—1928 beräknas till (4,100 —
700 + 200) 3,600 kronor och denna stat jämte avlöningsstaten sluta å tillhopa
15,500 kronor. I anslutning härtill skulle alltså anslaget till centrala
skiljenämnden för samma tid upptagas till 15,500 kronor, vilket sistnämnda
belopp, i förhållande till det för innevarande budgetår utgående anslaget,
innebär en minskning med 500 kronor.
I anledning av framställning från Kungl. Maj:t har 1920 års riksdag på
extra stat för ar 1921 beviljat ett förslagsanslag å 20,000 kronor såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för särskilda skiljedomare i arbetstvister.
Omförmälda anslag har sedermera nedsatts. För budgetåret 1926—
1927 anvisades för berörda ändamål ett extra förslagsanslag å 5,000 kronor.
Socialstyrelsen har i skrivelse den 15 september 1926 föreslagit, att anslaget
måtte upptagas till samma belopp.
Belastningen å motsvarande anslag för budgetåret 1925—1926 utgjorde
4,000 kronor.
Med hänsyn till nämnda belastning synes mig anslaget för nästkommande
budgetår kunna bestämmas till sistberörda belopp, 4,000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att under femte huvudtiteln, avdelningen sociala verk och
inrättningar,
dels till centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av................................................................ kronor 15,500;
dels ock till särskilda skiljedomare i arbetstvister för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av.................................................................. kronor 4,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
C. Ullman.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1927.