Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Nr 215.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från
sådana egendomar; given Stockholms slott den 4 mars 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna l:o—42:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Paul Hellström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 4 mars 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Hellström anhåller att få underställa Kungl.

Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar och
upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts höra
föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande:

l:o.

Jämlikt kammarkollegii och statskontorets beslut den 12 maj 1926 in- [1.]
drogs det med landsfiskalstjänsten i Tumba distrikt förenade bostället 1 Brunna nr 1
mantal krono Brunna nr 1 i Botkyrka socken av Stockholms län till stats- * * Tan. "**
verket från den 14 mars samma år.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 183 höft. (Sr 215.)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Uppskattning av egendomen, som för domänfondens räkning är utarrenderad
till den 14 mars 1928 mot en årlig avgäld av 1,600 kronor, har
verkställts under år 1926. Med utlåtande den 14 februari 1927 har domänstyrelsen
överlämnat dels instrumentet över uppskattningsförrättningen
jämte därtill hörande handlingar, däribland en år 1926 av distriktslantmätaren
O. A. Linden över egendomen upprättad kälta med beskrivning,
dels ock en till Kungl. Maj:t ställd framställning från Stochholms stads
fastighetsnämnd att få förvärva egendomen för uppförande därå jämte å
viss mark av stadens intilliggande egendom Slagsta av ett sinnessjukhus.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Egendomen, belägen 6 kilometer från Tumba station och 2.5 kilometer
från Fittja station, innehåller, med frånräknande av till Stockholms stad
genom expropriation upplåten mark, en areal av 63.0 7 2 hektar, däiav37.4io
hektar tomt och åker, 0.3 o6 hektar äng, 24.0 8 4 hektar avrösningsjord och
1.2 7 2 hektar impediment.

Egendomens senast fastställda taxeringsvärde utgör 41,800 kronor.

Ä egendomen finnas följande kronan tillhöriga byggnader, nämligen mangårdsbyggnad,
hemlighus, spannmålsbod, stall- och ladugårdslänga, svinhus,
boningshus och vagnslider.

Följande indelningshavarens å egendomen förefintliga överloppsbyggnader,
nämligen övervåning och tillbyggnad till manhuset, ett äldre boningshus,
visthusbod samt en stallbyggnad, sammanbyggd med det kronan tillhöriga
vagnslidret, hava vid den å egendomen den 9 juli 1926 hållna laga avoch
tillträdessynen av synenämnden ansetts vara för egendomens skötsel
nödiga och nyttiga, varför domänstyrelsen genom beslut den 9 oktober
samma år medgivit deras inlösen.

Den i avrösningsjorden ingående skogsmarken, utgörande 20.8 4 hektar,
har av vederbörande jägmästare uppskattats till 16,621 kronor 75 öre, därav
1,250 kronor 40 öre för marken och 15,371 kronor 35 öre för växande
skog- Emellertid har jägmästaren framhållit, att sagda pris gåve uttryck
endast för värdet med hänsyn till markens skogsproducerande förmåga.
Vid en eventuell försäljning måste emellertid andra värden läggas till grund
vid värderingen. Kronodomänen Brunna vore nämligen på grund av sitt
läge synnerligen väl lämpad till försäljning av villatomter och trädgårdslägenheter.
Genom Stockholms stads stora egendomsförvärv inom Botkyrka
socken vore tillträdet till Mälaren stängt från Fittja till Bockholmssund å
en sträcka av cirka 14 kilometer, utom där Brunna och det intilliggande
Hallunda ginge ned till sjön. Som dessutom Stockholms stad ej sålde
tomter eller lägenheter utom intill Rönninge, vore det tydligt, att tomtvärdet
å skogsmarken vore ojämförligt mycket större än skogsvärdet, och
att det förra värdet efter exploatering av närliggande strandområden, exempelvis
Vårby, komme att ytterligare stiga. Om kronoegendomen skulle värderas
till försäljning, syntes därför ovannämnda värde å skogsmarken böra
ökas med ett pris av minst 4,000 kronor för hektar till i runt tal 100,000
kronor.

Uppskattning smännen hava föreslagit egendomens försäljning i en lott
till Stockholms stad mot en köpeskilling av 160,000 kronor, och framhålles
härutinnan följande.

Saluvärdet av egendomen finge anses vara betydligt högre än vad åkerjord
och hagmark i vanliga fall kunde beräknas till, detta på grund av

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

egendomens belägenhet i närheten av Fittja och de utvecklingsmöjligheter
där kunde uppstå. Revirförvaltaren hade beräknat skogen och skogsmarken,
20.84 hektar, till i runt tal 100,000 kronor. Skulle åkerjorden med mera
beräknas till samma pris skulle saluvärdet uppgå till 311,960 kronor efter
ett pris av 50 öre för kvm. eller 5,000 kronor för hektar. Uppskattningsmännen
ansåge emellertid ett sådant pris vara för högt, och ville föreslå
endast 25 öre för kvm. eller 2,500 kronor för hektar, och skulle i så fall
värdet uppgå till 155,980 kronor. Något värde vore ej beräknat varken
för byggnader eller växande skog. Enligt uppgift såldes tomter vid den å
andra sidan Fittja, närmare Stockholm belägna egendomen Vårby till pris
av 50 öre för kvm., men vore då vägar med mera uttagna och iordningställda
inom området. Enligt uppgift vore Stockholms stad villig att inköpa
egendomen, då det ansåges lämpligt att å densamma uppbygga ett större
sinnessjukhus. Staden hade redan vattenledning över egendomen och avlopp
kunde lätt beredas till Mälaren. Några större planeringsarbeten torde
ej behöva vidtagas.

Länsstyrelsen, som funnit det uppskattade saluvärdet skäligt, liar icke
haft något att erinra mot uppskattningsmännens försäljningsförslag.

De av domänstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april
1926 tillkallade sakkunniga för utredning angående vissa kronoegendomars
lämplighet för styckning till mindre jordbruk hava efter verkställd besiktning
förklarat egendomen icke lämpad för styckning.

Efter förda underhandlingar med Stockholms stads fastighetsnämnd har
domänstyrelsen träffat avtal om egendomens försäljning under förutsättning
av godkännande dels av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels av Stockholms
stads stadsfullmäktige. Avtalet är av följande lydelse:

Kontrakt.

Kungl. domänstyrelsen å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar överlåter och
försäljer härigenom till Stockholms stad med full äganderätt kronoegendomen
1 mantal Brunna nr 1 i Botkyrka socken av Stockholms län för en
köpeskilling av etthundrasextiotusen (160,000) kronor samt på följande villkor
i övrigt.

l:o.

Tillträdet sker den 14 mars 1928, då köpeskillingen kontant inbetalas
till domänstyrelsen.

2:o.

Mot det att köpeskillingslikviden sålunda fullgöres, skall domänstyrelsen
till staden avlämna köpebrev å den försålda egendomen, för densammas
lagfarande nödiga handlingar, bevis, att egendomen icke är besvärad med
inteckningar, gällande brandförsäkringshandlingar rörande i köpet ingående
byggnader samt andra, den försålda egendomen rörande handlingar och
kartor, som finnas i domänstyrelsens ägo.

3:o.

Staden uppbär den försålda egendomens avkastning, som belöper på tiden
från och med tillträdesdagen, samt ansvarar för de på samma tid belöpande
onera och utskylder för egendomen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

4:o.

Staden betalar ensam stämpel till lagfart å detta fång.

5:o.

Har detta kontrakt icke blivit godkänt av stadsfullmäktige före den 1
april 1927 genom beslut, som varder vederbörligen fastställt, och av Kungl.
Maj:t och riksdagen före den 1 juli 1927, skall detta kontrakt anses hava
till alla delar förfallit.

Härav äro två lika lydande exemplar upprättade.

Stockholm den 14 februari 1927.

(underskrifter)

I skrivelse till domänstyrelsen den 11 februari 1927 har Stockholms stads
fastighetsnämnd förklarat sig vilja hos stadsfullmäktige tillstyrka förvärv
av egendomen till nämnt pris.

Domänstyrelsen hemställer, att proposition må till riksdagen avlåtas om
medgivande av försäljning till Stockholms stad av egendomen mot köpeskilling
och villkor, som i kontraktet angivas.

Departements- Stockholms städs förvärv av ifrågavarande egendom avser att, såsom ett
chefen. je[j • fullgörande! av det mellan staten och staden ingångna avtalet om övertagandet
av huvudstadens sinnessjukhusvård, å egendomen jämte en stadens
därintill gränsande fastighet inrätta ett nytt sinnessjukhus. Det sålunda
angivna ändamålet synes mig motivera egendomens försäljning till den i
det preliminära avtalet stipulerade köpeskillingen av 160,000 kronor. Ej
heller i övrigt har jag något att erinra mot de i samma avtal angivna
villkor, dock att köpet icke bör bindas vid villkoret om stadsfullmäktiges
godkännande av detsamma före den 1 april 1927, i händelse köpet ej dessförinnan
skulle hinna underkastas stadsfullmäktiges prövning.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Brunna nr 1 i Botkyrka
socken av Stockholms län må till Stockholms stad försäljas
mot en köpeskilling av 160,000 kronor och i
huvudsaklig överensstämmelse i övrigt med de villkor,
som angivas i förenämnda förslag till kontrakt.

2:o.

[2.] Genom brev den 24 september 1914 förordnade Kungl. Maj:t, att förra
Ängsholmen överstebostället 2 mantal Ängsholmen med Borghaga nr 1 (l7) i Ytterjärna
med Borghaga,- socken av Stockholms län skulle försäljas med undantag av egendomens
holme län. an(fel i över- och Ytterjärna socknars allmänning, vilken andel från
den 14 mars 1915 skulle införlivas med Sjuende kronopark. Vid verkställd
ägostyckning åsattes den del av fastigheten, som bibehölls i kronans

KungL Maj:ts proposition Nr 215.

ägo, 1/s mantal, varjämte bestämdes, att de av 2 mantal Ängsholmen med
Borghaga nr 1 samt 2 mantal Dåderö nr 1 och 2 gemensamt ägda s. k.
färjtorpet m. m. och fiskevattnet skulle bibehållas oskiftade.

Köparen av 1V8 mantal Ängsholmen med Borghaga begärde år 1920 förordnande
för lantmätare att verkställa delning av ovannämnda gemensamma
undantag.

Den 10 december 1926 blev den verkställda laga delningen fastställd av
öknebo härads ägodelningsrätt. Därvid erhöll kronan för hemmansdelen 78
mantal Ängsholmen med Borghaga nr 1 (l7) under litt. F dels av färjtorpet
ett tomtområde vid Ulvsundet om 0.41 hektar, dels eu fiskevattenslott vid
Koholmarna om 12.61 hektar.

Hos domänstyrelsen har nuvarande ägaren av l7/8 mantal Ängsholmen
med Borghaga, doktor T. Amundson, anhållit att få inköpa här ovan angivna
tomtområde och fiskevattenslott. Efter förda underhandlingar har
doktor Amundson förklarat sig villig att i köpeskilling härför erlägga
1,640 kronor samt att betala hälften av erforderliga kostnader för lantmäteriförrättning.

Det för 2 mantal Ängsholmen med Borghaga och 2 mantal Dåderö
gemensamma fiskevattnet är intill den 14 mars 1928 utarrenderat för 500
kronor för år. På kronans andel, 7s mantal, kommer således härav 15
kronor 63 öre, vilket motsvarar ett efter 5 procent kapitaliserat belopp av
i runt tal 300 kronor.

Värdet av tomten skulle uppgå till 1,340 kronor eller cirka 33 öre per
kvadratmeter.

Vederbörande skog sstatstjänstemän förorda försäljningen.

Jämväl domänstyrelsen, som finner den erbjudna köpeskillingen skälig,
tillstyrker försäljningen.

Med biträdande av försäljningsförslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t Oepartemaismåtte
föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att förenämnda å en av distriktslantmätaren O. A.

Lindén år 1927 upprättad karta med litt. F betecknade
område om 0.4i hektar samt å en av samme lantmätare
åren 1920—1925 upprättad karta under litt. F
angivna fiskevattenslott om 12.61 hektar må frånskiljas
hemmansdelen 1/s mantal Ängsholmen med Borghaga
nr 1 (l7) och med tillträdesrätt den 14 mars 1928 försäljas
till doktor T. Amundson för en köpeskilling av
1,640 kronor att betalas kontant vid tillträdet samt
under villkor, att säljaren och köparen deltaga i kostnaden
för vederbörlig lantmäteriförrättning med hälften
var samt att köparen ensam vidkännes kostnaden för
lagfart och andra med köpet förenade utgifter.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 215.

3:o.

Kronoegendomen 1/2 mantal Järsta nr 4 1 Tensta socken av Uppsala län
är utarrenderad till den 14 mars 3 929.

Egendomen uppläts till nämnda tid först genom ett av domänstyrelsen
den 27 oktober 1921 utfärdat kontrakt från den 14 mars 1922 mot en årlig
avgäld av 1,100 kronor. Med styrelsens tillstånd överläts arrenderätten
sedermera den 16 augusti 1923. Sedan den nye arrendatorn emellertid försatts
i konkurs och kontraktet i anledning därav uppsagts till den 14 mars
1925, utarrenderades egendomen efter hållen auktion genom nytt kontrakt
av styrelsen den 13 februari samma år till ovannämnda tid den 14 mars
1929 mot en årlig avgäld av endast 500 kronor. De åtgärder för erhållande
av vederbörligt skillnadsarrende, som styrelsen i anledning därav vidtagit,
hava dels på grund av borgesmännens insolvens och dels på grund av andra
omständigheter icke lett till resultat.

Arrende- och saluvärdering har på styrelsens anhållan verkställts å egendomen
under år 1926. Av det vid förrättningen upprättade instrumentet
med tillhörande handlingar, däribland en av distrilctslantmätaren J. Hj.
Schönström år 1918 över hemmanets ägor upprättad karta med beskrivning,
inhämtas bland annat följande.

Egendomen, belägen 23 kilometer från Uppsala, innehåller en areal av
65.146 hektar och är fördelad i fyra skiften, hemskiftet, omfattande huvudgården
med en del av skogsmarken, skogsskiftet med en mindre lott inägor,
del av den s. k. Järsta holme samt ett från Norunda häradsallmänning
på ett avstånd av 1l/i mil från huvudgården beläget skogbevuxet område.

Hemskiftet innehåller 38.3 2 8 hektar, därav 22.3 71 hektar tomt och åker,
15.3 8 6 hektar skogsmark och 0.5 71 hektar impediment.

Skogsskiftet omfattar 17.993 hektar, därav 2.301 hektar åker, 15.588
hektar skogsmark och O.104 hektar impediment.

Egendomens del av Järsta holme utgöres av 0.0 3 5 hektar avrösningsjord
och området å häradsallmänningen 8.790 hektar skogbevuxen mark.

Torp eller lägenheter finnas icke å egendomen.

Egendomen, som är taxerad till 15,700 kronor, äger andel i avkastning
från Norunda häradsallmänning.

Uppskattning smännen hava föreslagit egendomens försäljning i två lotter,
ena lotten omfattande allmänningsskiftet och den andra lotten egendomen i
övrigt. Allmänningsskiftet har, med ett beräknat värde å skog och skogsmark
av 1,782 kronor 57 öre, efter avdrag av skogsaccis m. in. åsatts ett
saluvärde av i runt tal 1,300 kronor. Egendomen i övrigt har åsatts ett
saluvärde av i runt tal 40,800 kronor, vari ingår bland annat, efter
avdrag av skogsaccis och förvaltningskostnad, skog och skogsmark till ett
belopp av 22,564 kronor 7 öre.

Länsstyrelsen liksom öv er jägmästaren hava icke haft något att erinra
mot uppskattningsmännens försäljningsförslag.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215. 7

Förslaget har biträtts av de utav domänstyrelsen på grund av Kungl.

Maj:ts beslut den 30 april 1926 tillkallade sakkunniga för utredning angående
vissa kronoegendomars lämplighet för styckning till mindre jordbruk.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 29 januari 1927 förklarat sig för sin
del biträda förslaget om egendomens försäljning i två lotter på sätt av uppskattningsmännen
hemställts, dock att styrelsen ansett de lotterna åsätta
saluvärdena böra ändras i enlighet med en inom styrelsen på grundvalen av
vederbörande jägmästares värdering av egendomens skog och skogsmark
verkställd beräkning. Enligt denna borde angivna värde å allmänningsskiftet
efter avdrag av skatter och onera med mera höjas till 1,500 kronor
men värdet å skog och skogsmark å återstoden av egendomen sänkas till
20,919 kronor, till följd varav saluvärdet å allmänningsskiftet torde böra
höjas till ovannämnda belopp 1,500 kronor och saluvärdet å återstoden av
egendomen sänkas till i runt tal 39,200 kronor.

Enligt vad lantmåteristyrelsen meddelat föreligger icke hinder för egendomens
styckning.

Även jag biträder försäljningsförslaget, därvid värdet å de särskilda Departementslotterna
synes böra beräknas i överensstämmelse med domänstyrelsens för- cAe''*w''
slag. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan egendomen Y2 mantal Järsta nr 4 i Tensta
socken av Uppsala län styckats i ovannämnda två lotter,
samma lotter må var för sig å offentlig auktion försäljas
till den högstbjudande under de i brevet den 29
maj 1874 omförmälda villkor, med tillträdesrätt för
köpare den 14 mars 1929.

4:o.

Hos Kungl. Maj:t bar Uppsala stads drätselkammare, jämlikt stadsfull- [4.]
mäktiges bemyndigande, i skrivelse den 24 juli 1926 anhållit att för ord- 1
ilande av stadens avloppsväsen, varmed arbete påginge, få, bland annat, till Uppsala lön.
pris, som efter vederbörlig värdering kunde befinnas skäligt, med äganderätt
förvärva ett å en ansökningen bilagd, av stadsingenjören K. E. Romson den
12 juni 1926 upprättad karta närmare angivet, med röd färg betecknat område
om cirka 3 hektar, beläget å Ultuna kungsladugårds ägor, att användas
till område för reningsverk. Tillika har drätselkammaren meddelat, att tidigare
under året förhandlingar förts mellan representanter för flygvapnet och
för drätselkammaren rörande tillämnad förläggning av en landflygstation till
Kungsängen invid Uppsala stad, att förslaget om anläggande av ett reningsverk
å ovan angivna plats därvid varit föremål för överläggning, samt att

K nu yl. Maj:ts proposition Nr 215,

de närvarande militära sakkunniga beträffande detta förslag uttalat, att dess
förverkligande icke innebure någon olägenhet med hänsyn till den blivande
flygstationen.

På grund av särskilda remisser hava, såvitt angår den del av ärendet,
varom nu är fråga, utlåtanden avgivits den 6 september 1926 av styrelsen
för lantbruksinstitutet vid Ultuna, den 17 i samma månad av lantbruksstyrelsen,
den 18 februari 1927 av länsstyrelsen i Uppsala län, som till sitt utlåtande
fogat yttrande från Uppsala stads drätselkammare, och den 3 mars
1927 av flygstyrelsen.

Styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut, vars yttrande biträtts av lantbruksstyr
elsen, har förklarat sig icke hava något att erinra mot att staden
finge förvärva ovanberörda område av omkring 3 hektar, dock under förutsättning
att Uppsala stad i utbyte lämnade visst annat å en yttrandet bilagd
kartskiss närmare angivet, staden tillhörigt område utgörande i areal
omkring 2.5 hektar. Styrelsen framhåller att, enär förstnämnda område
hade sankt läge och tidvis besvärades av vatten, vilket icke vore fallet med
det senare området, de båda områdenas värde kunde för kungsladugården
anses vara ungefär lika stort trots olikheten i areal.

Länsstyrelsen hemställer om bifall till vad Uppsala stads drätselkammare
uti infordrat yttrande den 15 februari 1927 föreslagit.

Drätselkammaren anför i sagda yttrande i huvudsak följande.

Drätselkammaren hade för sin del icke något att erinra emot styrelsens
för Ultuna lantbruksinstitut förslag att staden för förvärvande av ifrågavarande
markområde skulle lämna vederlag i annan lämpligt belägen jord.
Det område, som av styrelsen föreslagits till byte, vore emellertid beläget
mitt i ett åkerskifte, hörande till en av stadens arrendegårdar. Med hänsyn
härtill vore det mycket önskvärt, att någon förskjutning av områdets
läge kunde äga rum, så att detsamma komme att ligga intill fastighetens
yttergräns mot sydost.

Å bifogad, av mätningsingenjören E. Nohldén upprättad karta hade utmärkts
med grön streckning det av lantbruksinstitutets styrelse till byte föreslagna
området och med röd streckning det område, som enligt vad ovan
sagts vore ur stadens synpunkt lämpligare såsom bytesobjekt.

Drätselkammaren hade under hand inhämtat, att sistnämnda område av
lantbruksinstitutets styrelse ansetts fullt likvärdigt med det först omförmälda.

Under åberopande av vad sålunda anförts Unge drätselkammaren å Uppsala
stads vägnar förklara sig icke hava något att erinra emot sådant markbyte,
att staden, mot erhållande av det i dess skrivelse den 24 juli 1926 omförmälda
område i Kungsängen, å Kungl. Maj:t och kronan överläte det å
Nohldéns förberörda karta med röd streckning angivna område om 2.48
hektar av staden tillhöriga stadsägan nr 328.

Flygstyrelsen tillstyrker framställningen, under framhållande att det föreslagna
markförvärvet icke i något avseende utgjorde hinder för ifrågasatt
anordnande av flygfält vid Uppsala.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Under åberopande av den lämnade utredningen får jag tillstyrka ägout- Departement tbytet
sådant det senast ifrågasatts. chefen.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ett utbyte av mark må äga rum mellan Kungl.

Maj:t och kronan, å ena sidan, och Uppsala stad, å andra
sidan, sålunda,

att, sedan det område om cirka 3 hektar av Ultuna
kungsladugård i Uppsala län, som å stadsingenjören K.

E. Romsons i ärendet företedda karta betecknats med
röd färg, på kronans bekostnad vederbörligen avskilts
från egendomen, nämnda område må av kronan överlåtas
till Uppsala stad,

att Uppsala stad till kronan överlåter äganderätten
till det område om 2.4 8 hektar av staden tillhöriga stadsägan
nr 328, som å mätningsingenjören E. Nohldéns i
ärendet företedda karta angivits med röd streckning,
att de i bytet ingående markområdena å ömse sidor
lämnas fria från alla gravationer, samt

att kronan och Uppsala stad var för sig bestrida kostnaderna
för lagfart å genom bytet tillfallen fastighet.

5:o.

I en till Kungl. Maj:t ställd, av länsstyrelsen i Östergötlands län med [5.]
utlåtande den 17 januari 1927 jämte protokoll över verkställd saluvärdering
överlämnad framställning hava häradshövdingen Fredrik Törner och arren- Östergötlands
datorn av arrendelotten nr 1 A av Starby kungsladugård om 10 V* mantal
i S:t Pers med flera socknar i Östergötlands län, godsägaren K. G. Hedmark,
anhållit om rätt för dem att till belopp, som torde komma att i vederbörlig
ordning bestämmas, för anläggning av en halmcellulosafabrik inlösa ett å
ansökningen bifogat, år 1927 i länets lantmäterikontor upprättad karta angivet
område om 5.3 8 hektar av nämnda egendom med rätt till utfartsväg
över kronoegendomen eller angränsande Vadstena kronoäng. I en vid ansökningen
fogad förklaring har Hedmark medgivit områdets avsöndrande från
egendomen utan något avdrag på arrendet men på villkor att köparna förbunde
sig att, sedan erforderlig invallning verkställts, länspumpa till egendomen
hörande, norr om jänvägen Vadstena—Ödeshög beläget vattensjukt
område om 89.9 hektar till ett djup av minst 1.5 meter.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Förenämnda kronoegendomar äro utarrenderade, arrendelotten nr 1 A av''
Starby kungsladugård till den 14 mars 1934 mot årligt arrende, som för
närvarande utgår med 9,500 kronor, och Vadstena kronoäng till den 14 mars
1932 mot årligt arrende av 940 kronor.

Det till försäljning ifrågasatta området, som är beläget utmed stamfastighetens
gräns mot kronolägenheten Vadstena kronoäng och sjön Vättern, är
obebyggt och består av lågt liggande starrmark. Vid lågvatten i Vättern
kan det, enligt vad uppskattningsmännen anfört, möjligen lämna dåligt
bete men vid högvatten ligger det däremot till största delen under vatten.

Vid saluvärderingen har området, efter ett pris av 200 kronor per hektar,
åsatts ett saluvärde av i avrundat tal 1,075 kronor.

Uppskattningsmännen liava funnit områdets avskiljande från kronoegendomen
icke medföra någon olägenhet för denna. För vinnande av vägförbindelse
med området hava de emellertid föreslagit, att från slutpunkten
för Vasagatan i Vadstena väg med bro över Mjölnaån och landfästen borde
anordnas å endera av ovan nämnda kronoegendomar, på sätt med blyerts
å förberörda karta angivits, och att för vägen erforderlig mark borde lösas
efter nämnda pris.

Från arrendatorn av Vadstena kronoäng föreligger skriftligt medgivande
rörande dylik vägs framdragande däröver till förberörda område.

Domänintendenten framhåller den betydelse anläggningen av en halmcellulosafabrik
skulle erhålla för orten samt lämpligheten av att sökandena
få förvärva ifrågavarande område.

Länsstyrelsen, som ej funnit anledning till erinran mot den skedda uppskattningen,
har tillstyrkt bifall till ansökningen.

Med infordrat utlåtande den 9 februari 1927 har domänstyrelsen överlämnat
förnyat yttrande av domänintendenten i länet ävensom ett av sökanden
Hedmark såsom arrendator av arrendelotten nr 1A av Starby
kungsladugård gjort skriftligt åtagande att på egen bekostnad låta verkställa
samt under arrendetiden underhålla i handlingarna omförmäld invallning
av förutnämnda område om 39.9 hektar. Tillika har bifogats en efter
förhandling med domänstyrelsen avgiven skriftlig förklaring av sökandena,
vari de medgivit att, med bibehållen skyldighet för sökandena att hålla
nyssberörda område länspumpat, priset å tomten i fråga må 1 löjas till inalles
5,000 kronor.

Domänstyrelsen har för egen del i ärendet anfört bland annat följande.

Med avseende å ändamålet med det planerade företaget, för vars genomförande
enligt under hand lämnat meddelande vore avsett att bilda ett bolag,
och då ifrågavarande område, enligt vad ortsmyndigheterna vitsordade, kunde
utan olägenhet för stamfastigheten avvaras, hade styrelsen ej något att
erinra mot att området frånhändes kronan.

Vad köpeskillingen för området beträffade syntes det styrelsen att området,
som i nuvarande skick ej kunde hava stort värde för jordbruksändamål,
likväl, med hänsyn tagen därtill att området vore avsett till industritomt
med belägenhet invid järnväg och stad, måste betinga ett vida högre
värde än uppskattningmännen åsatt, oaktat med upplåtelsen förbundes såsom
villkor skyldighet för köpare att för framtiden hålla ett däri ej ingående

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

område av cirka 40 hektars vidd länspumpat. Däremot syntes det av
sökandena erbjudna priset för tomtområdet i fråga kunna godkännas såsom
skäligt under förutsättning givetvis av förberörda utfästelse av köpare,
varigenom den fördelen komme stamfastigheten till godo att förenämnda
mindervärdiga mark bleve brukbar för jorbruksegendomen.

♦

För egen del tillstyrker jag, att ifrågavarande, för anläggning av en halmcellulosafabrik
avsedda område må försäljas mot den erbjudna köpeskillingen
av 5,000 kronor och på de villkor om skyldighet för köparen att hålla angränsande
område av kronoegendom länspumpat, som av domänstyrelsen
angivits. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att det bolag eller annan sammanslutning, som för anläggning
av en planerad halmcellulosafabrilc kan komma
att bildas, må av Starby kungsladugård om 10 ''/2 mantal
i S:t Pers med flera socknar i Östergötlands län med
äganderätt förvärva det i ansökningen avsedda område
om 5.3 8 hektar jämte mark för väg därtill av nämnda
egendom eller Vadstena kronoäng på sätt å förberörda
karta med blyerts angivits, mot en köpeskilling av 5,000
kronor samt under villkor i övrigt,

att köpeskillingen erlägges senast å tillträdesdagen
och inbetalas till länsstyrelsen,

att områdena få av köpare tillträdas respektive den
14 mars 1932 och den 14 mars 1934 eller dessförinnan
å tid, varom överenskommelse kan träffas med vederbörande
nytt janderättsinneha vare,

att, när sådan överenskommelse kommer till stånd,
köparna därom omedelbart underrätta länsstyrelsen,
att, där så från kronans sida påfordras, köparna uppföra
och för framtiden underhålla hägnad i områdets
gräns mot kronans jord,

att köparna förbinda sig att, sedan det för länspumpning
avsedda området av Starby kungsladugård
blivit invallat, hålla samma område länspumpat till ett
djup av minst 1.5 meter, samt

att köparna ensamma vidkännas alla med områdets
avskiljande, lagfart å fånget och andra med köpet förenade
utgifter.

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 215.

[6.]

Lilla Gréby
nr 1 i Östergötlands
län.

6:o.

Förra landsfiskalsbostället 1/2 mantal Lilla Greby nr 1 i Vikingstads socken
av Östergötlands län indrogs till statsverket från den 14 mars 1926 och är
utarrenderat till den 14 mars 1928 mot ett årligt arrende av 1,000 kronor.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
över denna förrättning och övriga till ärendet hörande handlingar,
däribland en år 1926 av distriktslantmätaren E. C. Blombergsson
över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat
följande.

Egendomen, som är belägen 12 kilometer från Linköping och 4 kilometer
från Bankebergs järnvägsstation, innehåller en areal av 37.2 4 6 hektar, varav
29.432 hektar tomt och åker, 1.479 hektar äng, 4.880 hektar avrösningsjord
och 1.4 5 5 hektar impediment.

Åkerjorden består av lera på lerbotten och är ej täckdikad; avrösningsjorden
utgöres av stenbunden dålig betesmark, beväxt med huvudsakligen
ek och hasselbuskar.

Egendomens åbyggnad är i gott stånd; egendomens arrendator David
Carlsson äger boningshus med uthus och källa å det område av egendomen,
som å kartan är betecknat med ägoliguren nr 43.

Egendomen har andel i häradsallmänning och är taxeringsvärderad till
31,500 kronor.

Uppskattningsmännen hava, då framställningar ingått om förvärvande
av egna hem härstädes och då skäl för egendomens bibehållande i kronans
ägo synts dem ej föreligga, föreslagit egendomens uppdelning i följande jordbruksegnahemslägenheter,
nämligen

1) det med litt. A å kartan betecknade område, i två skiften, omfattande
ägoligurerna nr 1—20, av 21, 22—49, av 50, 51, av 52, av 54 och 154 med
en areal av 16.4405 hektar, varav 11.6705 hektar tomt och åker, 0.855 hektar
äng, 3.H0 hektar avrösningsjord och 0.8o5 hektar impediment. Ä denna
lott äro arrendatorns förberörda hus belägna, och hava uppskattningsmännen
föreslagit, att lotten hembjudes arrendatorn till inköp för 9,020 kronor, vartill
lotten saluvärderats med inräknande av 400 kronor för kronans byggnad
å lotten och 1,378 kronor för växande skog därå,

2) det med litt. B å kartan betecknade område, i två skiften, omfattande
ägofigurerna nr av 21, av 50, av 52, 53, av 54, 56—60, 62—64, av 68, av
69, av 71—74, av 77, av 78, av 82—85, 86, 88—120 och 122—153 med en
areal av 16.4405 hektar, varav 14.5065 hektar tomt och åker, 0.514 hektar
äng, 1.14 9 hektar avrösningsjord och 0.211 hektar impediment. Denna lott,
varå huvudsakliga delen av egendomens åbyggnad är belägen, har saluvärderats
till 22,335 kronor, varav 13,600 kronor för åbyggnaden och 322 kronor
för växande skog, samt ansetts böra försäljas å offentlig auktion, ävensom

3) det med litt. C å kartan betecknade område, omfattande ägofigurerna
nr 66, av 68, av 69, 70, av 71—74, 75, 76, av 77, av 78, 79—81 och av
82—85 med en areal av 3.6 0 3 hektar, varav 2.94 8 hektar tomt och åker,
O.o5 hektar äng, 0.6o3 hektar avrösningsjord och O.002 hektar impediment
Denna lott, som är obebyggd och värderats till 1,775 kronor, har av uppskattningsmännen
ansetts böra hembjudas Karl Aug. Berg till inlösen för

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

utökning av hans ägande, lotten angränsande lägenhet Bäckhemmet, vartill
hör cirka 4 hektar åker.

I förberörda saluvärden ingå icke värdena av de andelar i det till 1,200
kronor uppskattade värdet av egendomens del i häradsallmänning, vilka vid
blivande ägostyckning för egendomens styckning i nämnda lotter komma
att tilldelas dem. De föreslagna saluvärdena hava ansetts höra sedermera,
sedan fördelning av förberörda belopp enligt hemmantalet å de särskilda
lotterna skett, böra ökas med andelarnas värden.

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens förslag, och har överjägmästaren
icke funnit något att ur skogsväsendets synpunkt erinra mot
detsamma.

De av domänstyrelsen enligt bemyndigande den 30 april 1926 tillkallade
sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars lämplighet för styckning till
mindre jordbruk, vilka efter besiktning å egendomen innan förberörda uppskattningsförrättning
hållits, uttalat sig för egendomens styckning i två
lotter, hava sedermera, hörda över nu föreliggande förslag, förklarat sig
icke hava något att erinra mot detsamma i vad det skiljer sig från det av
de sakkunniga förut förordade.

Domänstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens ifrågavarande förslag
och tillika meddelat, att egendomens arrendator, som av boställshavaren
arrenderat egendomen från 1916 till 1926, därefter av kronan arrenderat
egendomen för nu löpande arrendeperiod med avträdessyn för boställshavaren
gällande såsom tillträdessyn och i övrigt enligt gällande lag om nyttjanderätt
till fast egendom, att arrendatorn enligt överenskommelse med avträdande
boställshavaren övertagit betalningsansvaret för husrötebelopp, som
kunde bliva egendomen åsatt, att vid förenämnda syn husrötebrist påsynats
till ett belopp av 4,703 kronor 91 öre, som med avseende å villkoren för
utarrenderingen efter boställets indragning skulle tillkomma kronan, att
styrelsen emellertid på ansökning av arrendatorn medgivit anstånd med
beloppets utbetalande till utgången av arrendeperioden den 14 mars 1928,
samt att enligt meddelanden under hand av domänintendenten i länet vid
uppskattningsförrättningen ansetts, att kronan vid egendomens försäljning
borde förbehållas berörda husrötebelopp eller den del därav, vartill detsamma
genom bristernas botande under arrendetiden kunde hava nedgått; och har
domänstyrelsen för egen del instämt häri.

Med instämmande i försäljningsförslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t Departementåmåtte
föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att, sedan kronoegendomen 1/i mantal Lilla Greby nr
1 i Vikingstads socken av Östergötlands län blivit fördelad
i förberörda med litt. A, B och C betecknade
lotter,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

dels lotterna litt. A och C må var för sig försäljas
i enlighet med gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar med hembudsrätt
för arrendatorn David Carlsson till lotten litt.
A och för Karl Aug. Berg till lotten litt. C,

dels ock lotten litt. B må försäljas å offentlig auktion
under de i brevet den 29 maj 1874 fastställda villkor
till den högstbjudande med tillträdesrätt den 14 mars
1928;

med förbehåll vid samtliga försäljningarna på sätt
rörande ovannämnda husrötebelopp ifrågasatts samt med
åliggande för domänstyrelsen att, med avseende å vad
ovan anförts beträffande allmänningsandelen, efter det
ägostyckning verkställts, slutligen fastställa saluvärdena
för de särskilda lotterna.

co.

[7.] Kronoegendomen 1/2 mantal Råberga nr 5 Hospitalsgård inom Linköpings

Jtåberga nr 5 stad är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot ett årligt arrende av 1,200

Hospitals gård

i kronor.

Östergötlands Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av in lan.

strumentet över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren E. C. Blombergsson 1925 över
egendomen upprättad karta i tre blad med beskrivning, inhämtas bland
annat följande.

Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Linköping och 2 kilometer
från Tannefors med järnvägsstation, består av ett gårdsskifte, ett annat
skifte, beläget från huvudgården 3 kilometer fågelvägen och 8 kilometer
efter laga utfartsvägen, ett utskifte i Malmskogen, beläget 10 kilometer från
huvudgården, och ett utskifte i Häradskärret, beläget 15 kilometer från
huvudgården. Arealen omfattar 50.2245 hektar, därav 38.5065 hektar tomt
och åker, 2.4 850 hektar äng och odlingsmark, 7.6965 hektar avrösningsjord
och 1.53 65 hektar impediment.

Skiftet i Malmskogen har en areal av 1.5 7 7 hektar åker och omslutes
av en bebyggd lägenhet Ensbo om 2 hektar åker, vars innehavare, Bust.
Alb. Pettersson, anhållit att få köpa skiftet. Detta har åsatts ett saluvärde
av 1,575 kronor och ett arrendevärde av 80 kronor.

I övrigt har någon ansökning om förvärv av mark å egendomen ej
gjorts, och hava uppskattningsmännen ej ansett något ytterligare område
böra upplåtas. På grund av det fördelaktiga läget nära Linköping och
Tannefors borde i en nära framtid värdefulla tomtupplåtelser från egendomen
kunna ifrågakomma och, då i övrigt funnes goda och tillräckliga byggnader,
borde egendomen bibehållas i kronans ägo.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra med anledning av uppskattningsmännens
förslag. Enligt länsstyrelsen innehade förenämnde Pettersson
de i gällande grunder för upplåtelse av egnahemslägenheter från kronoegendomar
föreskrivna kvalifikationer för förvärv av kronojord. Pettersson
borde erhålla hembudsrätt vid skiftets försäljning.

De av domänstyrelsen på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 30 april
1926 tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars lämplighet
för styckning till mindre jordbruk, vilka under 1926 besiktigat egendomen,
hava förordat upplåtelsen av skiftet i Malmskogen. Då egendomen
i övrigt kunde förväntas erhålla tomtvärde och byggnaderna efter uppförande
av nytt svinhus vore tillräckliga för behovet, hade någon ytterligare
frånstyckning ej ansetts böra ifrågasättas. De sakkunniga förordade utarrendering
av nämnda del av egendomen.

Domänstyrelsen har i skrivelse 31 januari 1927 förklarat sig biträda förslaget
till egendomens disposition.

Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att nämnda, till kronoegendomen 1/2 mantal Råberga
nr 5 Hospitalsgård inom Linköpings stad hörande, i
Malmskogen belägna utskifte må från egendomen försäljas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar med hembudsrätt
för Gust. Alb. Pettersson.

8:o.

Kronoegendomen 3 7/s mantal Skenäs kungsgård nr 1 i Östra Husby socken
av Östergötlands län är med undantag av skogs- och hagmarken utarrenderad
till den 14 mars 1928 mot årligt arrende av 3,245 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits arrendeuppskattningsförrättning. Av
instrumentet över förrättningen och därtill hörande handlingar, däribland
en av distriktslantmätaren B. E. Forssell upprättad karta över egendomen
med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 30 kilometer från Norrköping och 6 kilometer
från järnvägsstationen östra Husby, innehåller 383.118 hektar, varav 103.640
hektar åker, 23.4 8 9 hektar äng, 252.5 3 2 hektar avrösningsjord och 3.4 5 7
hektar impediment.

Å egendomen finnas flera torp, därav ett, benämnt Stenhagen, med stuga,
ladugård och vedbod tillhöriga kronan. Husen äro i dåligt stånd. Nämnda
torp brukas sedan 1922 med domänstyrelsens tillstånd av Aug. Hertzman.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att torpet Stenhagen med lägen -

Departement»-

chefen.

[8.]

Skena# kungs*
gård nr 1 i
Östergötland 8
län.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

heterna Sothem, Slottsbacken och Ormstorp, omfattande å kartan ägofigurerna
nr 190—260 och av 261 med en areal av 13.252 hektar, varav 9.7 2 5 hektar
tomt och åker, 0.567 hektar äng, 2.943 hektar avrösningsjord och 0.017 hektar
impediment, måtte f ränsa ljus egendomen och liembjudas bemälde Hertzman
till inköp. Lägenheten har saluvärderats till 7,590 kronor, därav 296 kronor
för växande skog och 1,050 kronor för åbyggnaden. Erforderlig utfartsväg
över stamfastigheten borde beredas lägenheten.

I uppskattningsinstrumentet bilagda, till domänintendenten i länet ställda
skrivelser hava följande personer gjort framställning om köp av nedannämnda
delar av egendomen:

1) Egendomens förre arrendator Nils Eriksson, som enligt kontrakt med
domänstyrelsen för tiden den 14 mars 1921 till den 14 mars 1928 arrenderar
Versholmen om 2.71 o hektar jämte härintill liggande skär samt till
området hörande fiskerätt, har anhållit att få köpa Versholmen och intilliggande
skär. Å lägenheten uppförda boningshus m. fl. byggnader ägas av
arrendator^ som odlat och planterat lägenheten.

2) Arkitekten Werner Northun i Norrköping, som enligt kontrakt med
egendomens arrendator sedan 1918 innehar ett område invid Skenäs skans,
benämnt Skansgården, och därå uppfört byggnad med uthus, anlagt trädgård
m. m. i tanke att där tillbringa sin ålderdom, har anhållit att få förvärva
nämnda område.

3) Förre fiskaren vid egendomen Otto Anderssons änka Anna Matilda
Andersson och övriga stärbhusdelägare hava anhållit att få köpa dels det
område, som utgör västra spetsen av egendomen, omfattande lägenheterna
Skenäs 0 nr 1 och Skenäs Udd, ävensom tillhörande betesmarker, dels Hesselholmen,
som sammanhänger med fastlandet, jämte därutanför belägna två
mindre holmar Jungsholmen och önasskär, tillhopa ett område av omkring
30 tunnland; och har såsom skäl härför anförts, att å nämnda lägenheter
vore belägna stärbhuset tillhöriga stugor och uthus, vilka jämte fisket vid
egendomen innehafts av förfäderna sedan omkring 150 år tillbaka, samt
att förutsättningarna för att kunna försörja sig på fisket betydligt minskats,
vilket i någon mån torde kunna uppvägas genom att erhålla något mera
jord och därigenom kunna föda några flera djur.

I anledning av dessa ansökningar hava uppskattning smännen anfört att,
då kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar i föreliggande fall ej kunde
äga tillämpning och då en upplåtelse med äganderätt skulle komma att medföra
delning genom lantmäteriförrättning av det till Skenäs hörande fiskevatten
med ty åtföljande kostnader och försämring av domänen utan en däremot
svarande ersättning, uppskattningsmännen ansett sig ej kunna förorda
dessa ansökningar. De hava hemställt, att lägenheterna Versholmen och
Skansgården måtte upplåtas med besittningsrätt och att övriga delen av
ifrågakomna områden och holmar bibehålies på sätt nu sker till egendomen.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.

över jägmästaren i östra distriktet har i yttrande den 11 augusti 1926
tillstyrkt förslaget om försäljning av torplägenheten Stenhagen men lika med
uppskattningsmännen avstyrkt övriga ifrågasatta försäljningar. Beträffande

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Skansgården framhålles, att denna lägenhet tillkommit utan styrelsens tillstånd
och att dylik privat upplåtelse genom arrendator icke syntes höra
uppmuntras, vartill komme att det här gällde upplåtelse av en synnerligen
naturskön villatomt, belägen intill båtbryggan vid Bråviken, för vilken
måste räknas med avsevärt högre markvärde än det som syntes hava legat
till grund för arrendeuppskattningen. I fråga om Skenäs ö med holmar
framhåller överjägmästaren, att det här gällde synnerligen värdefulla villatomtområden,
som sannolikt komme, om ej omedelbart så dock i en snar
framtid, att av blivande ägare upplåtas. Beträffande försäljning av Versholmen
med tillhörande fiskerätt har över jägmästaren, som i anslutning till
jägmästarens förslag tidigare förklarat sig under vissa villkor icke hava
något att erinra däremot, nu uttalat, att mot försäljningen visserligen icke
funnes något att ur skogssynpunkt anföra, men ansåge överjägmästaren, på
de av uppskattningsmännen åberopade skäl för avslag å ansökningarna om
förvärv av fiskevatten, dylik avsöndring ej böra komma till stånd. Ifrågavarande
efter Bråviken belägna egendom skulle givetvis komma att avsevärt
förlora på, om dess bästa fiskevatten frånsåldes. ön Versholmen med Versgrundet
och Egnahemsliolmarna borde därför såsom tillhörande utmarken
allt fortfarande stå under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning samt
utarrenderas till nuvarande innehavare på de för nu löpande arrendeperiod
bestämda villkor.

Efter förenämnda uppskattningsförrättning hava till domänstyrelsen ingivits
ansökningar om inköp av ytterligare vissa delar av egendomen.

Sålunda har Gustaf Fredrik Gustafsson, som 1908 inköpt lägenheten Stohagen
under egendomen, anhållit att, då den betesmark, som åtfölje köpet,
vore otillräcklig för å lägenheten vinterfödda kreatur, han måtte få till
beteshage köpa den del av utmarken, som vore utmärkt å en ansökningen
bifogad kartskiss. I häröver avgivna yttranden hava såväl skogsstatstjänMemännen
som domänintendenten och länsstyrelsen avstyrkt ansökningen,
huvudsakligen av skäl att egendomens utmark ej borde försäljas och att
ansökningen torde gälla ej så mycket betet och marken som fastmera strandoch
fiskerätten.

Vidare har förbemälde Nils Eriksson anhållit, att med den av honom till
inköp föreslagna lägenheten Versholmen måtte följa jämväl vattenområdet
vid holmen till angiven omfattning, därvid framhållits ytterligare, att
Eriksson för förbättring av fisket utanför Egnahemsholmarna påkostat sprängningar
i vattnet. Tillika har Eriksson hemställt att få köpa en del ängsmark
belägen på fastlandet mitt emot och söder om Versholmen. Den förra
framställningen har domänintendenten och länsstyrelsen avstyrkt, och hava
de, enär ett avskiljande av omförmälda ängsmark skulle medföra stor skada
för egendomen, hemställt, att även den senare ansökningen ej måtte föranleda
till någon åtgärd.

De av domänstyrelsen i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 april tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars lämplighet
för styckning till mindre jordbruk hava efter besiktning å egendomen funnit
anledning icke föreligga till ytterligare frånstyckning av jordbrukslotter
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 1S3 käft. (Nr 21.'')./ 2

Kung!. Maj:ts proposition Nr 215.

Departements chefen.

[9.]

Duvedal nr 1
i Östergötlands
län.

än uppskattningsmännen föreslagit, enär bland annat jorden till befintliga
lägenheter vore för obetydlig för att kunna utläggas till självständiga mindre
jordbruk.

Under erinran att ansökningar om inköp av Versholmen gjorts två gånger
förut men blivit av Kungl. Mäj:t den 2 juli 1909 och den 28 januari 1921
avslagna, förmäler domänstyrelsen sig icke kunna tillstyrka de av förenämnda
Eriksson, Northun, Otto Anderssons stärbhusdelägare samt Gustafsson
gjorda ansökningar men att styrelsen ämnade vid egendomens
förnyade utarrendering tillse, att vederbörande lägenhetsinnehavare å egendomen
Unge förbliva vid sina innehavande lägenheter i den mån det med
egendomens fördel vore förenligt. Förslaget om försäljning av torplägenheten
Stenhagen biträdde styrelsen.

I enlighet med vad myndigheterna tillstyrkt och under erinran att rätten
för förbemälda innehavare av lägenheter å egendomen att kvarsitta i sina
nuvarande rättigheter kommer att bliva föremål för vidare prövning, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att torplägenheten Stenhagen må med ovan angivna
område från kronoegendomen 3 7/s mantal Skenäs kungsgård
nr 1 i Östra Husby socken av Östergötlands län försäljas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenhetér
från kronoegendomar, med förbehåll om
rätt för köpare av lägenheten till utfartsväg över stamfastiglieten
samt med hembudsrätt för Aug. Hertzman.

9:o.

Den åt kronan bibehållna delen av förra hospitalshemmanet 1/.2 mantal Duvedal
nr 1 i Motala socken av Östergötlands län ävensom den under samma
hemman lydande utjorden Sättran äro genom särskilda kontrakt utarrenderade
var för sig, hemmanet till den 14 mars 1930 mot årligt arrende av

1,000 kronor och utjorden till den 14 mars 1929 mot årligt arrende av
530 kronor.

Under år 1926 har arrende- och saluvärdering hållits å utjorden Sättran.
Av instrumentet över berörda förrättning ävensom övriga till ärendet
hörande handlingar, däribland en av förste lantmätaren Joll. Er. Linder
år 1908 upprättad karta över utjorden med beskrivning, inhämtas bland
annat följande.

Från utjorden, som är belägen 5 kilometer från Motala och 3 kilometer
från Motala verkstads järnvägsstation, har försålts jämlikt Kungl. Maj:ts brev
den 11 maj 1900 de inom A''2 å kartan med litt. a, b och c betecknade områdena
och enligt beslut den 2 juni 1911 de å kartan med litt. c samt nr I—XV
utmärkta områdena, varjämte enligt brev den 29 april 1921 till upplåtelse

1 9

Kungl. Maj:tf; proposition Xr 215.

medgivits tomterna å kartan nr XVI—XXI jämte viss vägmark. Den
återstående delen av utjorden innehåller en areal av 21.40 8 hektar, därav
11.184 hektar åker, IO.017 hektar skogsmark och O.207 hektar impediment.
Av sist angivna tomter har den med nr XIX betecknade, som innehåller
O.239 hektar skogsmark, ännu icke blivit försåld. Tomten är särskilt utarrenderad
till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 1 krona.

Kronans boningshus och ladugård äro i mycket dåligt skick. Arrendatorn av
utjorden, David Karlsson, äger en i gott stånd varande tillbyggnad till boningshuset
ävensom stall, loge, spannmålsbod, vagnbod och hemlighus i dåligt skick.

Uppskattningsmännen hava föreslagit att, då kronan ej hade någon fördel
av att behålla utjorden samt denna med sin nuvarande areal väl lämpade
sig till eget hem, utjorden måtte försäljas. Enär vederbörande arrendator
både hävdat egendomen väl och ägde ovan angivna hus vid egendomen,
ansåge uppskattningsmännen, att han borde tillerkännas hembudsrätt vid
försäljningen. Ansökning av förvärv av mark från utjorden hade i övrigt
icke gjorts.

Tomten nr XIX har åsatts ett saluvärde av 150 kronor och ett arrendevärde
av 2 kronor 50 öre och har utjorden i övrigt saluvärderats till 10,065
kronor, därav 3,154 kronor 50 öre för växande skog, och arrendevärderats
till 330 kronor, varvid hänsyn tagits till att innehavaren skulle erlägga
annuiteterna för ett egendomen åvilande odlingslån.

Länsstyrelsen har biträtt förslaget och ansett lämpligt, att tomten nr XIX
försåldes tillsammans med huvudlotten; och har länsstyrelsen tillstyrkt förslaget
om hembudsrätt för arrendatorn.

Över jägmästaren har likaledes tillstyrkt förslaget om utjordens försäljning
i dess helhet. Enligt överjägmästarens förmenande kunde visserligen skogsmarksvärdet
med hänsyn till det goda läget intill Motala verkstads område
förefalla lågt, men då skogsmarken vore så försumpad, att tomtupplåtelse
icke vore möjlig utan föregående dränering, bär överjägmästaren
icke funnit skäl till erinran. Av vederbörande jägmästare företagen beståndsvårdande
salustämpling ingick ej i den skog, som skulle med egendomen
försäljas, och behövde någon förlängd avforslingstid för det utstämplade
virket ej förbehållas.

De av domänstyrelsen i enlighet med bemyndigande den 30 april 1926
tillkallade sakkunniga för styckning av kronoegendomar, vilka under 1926
besiktigat egendomen, hava anfört följande: Från utjordens skogsskifte, som
läge närmare Motala verkstad än inägojorden, hade åtskilliga byggnadstomter
upplåtits. Under den närmaste framtiden torde emellertid behov av
ytterligare tomtmark vid skiftet ej föreligga. Utjordens inägojord läge så
långt från samhället, att denna icke kunde påräknas erhålla tomtvärde.
Med hänsyn till byggnadernas beskaffenhet och då utjorden bildade ett
mindre jordbruk av lämplig storlek förordades lägenhetens upplåtelse i
en lott.

Jämväl domänstyrelsen har biträtt det uppgjorda förslaget.

Även jag tillstyrker sagda förslag och hemställer därför, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

fio.]

It ig sjö nr 2
och 3 Bengtsgård
och
Larsagård i
Jönköpings
län.

att de i kronans ägo kvarvarande delarna av utjorden
Sättran, nämligen liuvudlotten jämte tomten nr XIX,
i Motala socken av Östergötlands län må försäljas
antingen till huvudlottens arrendator, David Karlsson,
för en köpeskilling av 10,815 kronor att erläggas med
en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och eri
sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år samt
under villkor i övrigt, att utjorden försäljes i det skick
den vid tillträdet hefinnes, att köpeskillingen skall erläggas
till länsstyrelsen i länet, att köpebrev skall utfärdas,
så snart första sjättedelen av köpeskillingen
erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden därav
avlämnats, att köparen skall svara för de å utjorden
för tiden efter tillträdesdagen belöpande annuiteter å ett
egendomen åvilande odlingslån och andra onera och utskylder,
samt att köparen skall ensam vidkännas alla
med lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter
ävensom kostnaderna för inteckning i utjorden
till säkerhet för berörda skuldförbindelse,
eller, därest Karlsson icke begagnar sig av omförmälda
medgivande att förvärva utjorden för angivna
köpeskilling, å offentlig auktion till den högstbjudande
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor
med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1929 och med
skyldighet för honom att ansvara för de å utjorden för
tiden efter tillträdesdagen belöpande annuiteter å det
egendomen åvilande odlingslånet.

10:o.

Kronoegendomen 1 mantal Rågsjö nr 2 och 3 Bengtsgård och Larsagård
i Nävelsjö socken av Jönköpings län är, med undantag av den enligt Kungl.
Maj:ts brev den 11 maj 1900 från egendomen försålda lägenheten Rosenlund
samt egendomens utmark jämte till torpet Tällekullen brukade ägor,
utarrenderad till den 14 mars 1928 mot årligt arrende av 500 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver med tillhörande handlingar, varibland en av distriktslantmätaren
Edw. Ekberg 1918 kompletterad karta över egendomen med tre
beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 0.4 mil från Myresjö järnvägsstation och 1.2
mil från Vetlanda, innehåller en areal av 200.025 hektar, därav 25.720 hektar
tomt och åker, 35.2 51 hektar äng, 137.6 42 hektar avrösningsjord och 1.412
hektar impediment. Häri ingår torpet Tällekullen med en areal av, förutom
annan mark, 8.248 hektar tomt och åker samt 4.784 hektar äng.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Åkern till huvudgården består av ganska god sandmylla men är mycket
besvärad av sten. Ängen är, utom cirka 20 hektar sank sjöbotten av ringa
värde, medelgod och betet tillräckligt. Taxeringsvärdet för inägorna är

22,000 kronor.

Egendomens arrendator J. A. Pettersson har vid uppskattningstillfället
begärt att få med äganderätt förvärva ett jordområde om cirka 2 hektar intill
den förut försålda lägenheten Rosenlund.

Uppskattning smännen hava i anledning härav föreslagit försäljning av
nämnda område, som å kartan är begränsat av streckade linjer och betecknat
med litt. C samt innehåller 1.2 7 6 hektar åker, 0.21 a hektar äng, 0.5 7 2
hektar avrösningsjord och O.025 hektar impediment eller tillhopa 2.086 hektar.
Området har åsatts ett saluvärde av 1,140 kronor.

Egendomen i övrigt har av uppskattningsmännen ansetts böra bibehållas,
varemot öv er jäg mästaren ifrågasatt försäljning av hela södra delen av hemskiftet
efter en linje A—B i blyerts å kartan och dels nordvästra delen av
samma skifte, väster om en linje I—F likaledes i blyerts å kartan. I sistnämnda
fall skulle i kronans ägo komma att bibehållas omkring 56 hektar
av hemskiftet och hela utskiftet om 68 hektar eller tillhopa omkring 124
hektar, därav omkring 104 hektar produktiv skogsmark, som enligt överjägmästarens
förslag lämpligen kunde sammanslås med skogsmarkerna till
inom Nävelsjö socken jämväl belägna kronoegendomarna Målen och Ånga.
Härigenom skulle bildas en kronopark om cirka 290 hektar produktiv skogsmark.

I anledning härav har domänstyrelsen låtit vederbörande uppskattningsmän
med biträde av jägmästaren verkställa saluvärdering av de sålunda
till försäljning ifrågasatta delar av hemskiftet, eventuellt fördelad i lämpliga
egnahemslägenheter, varvid jämväl skulle tagas i övervägande, huruvida
icke Me å norra delen av egendomens utskifte belägna inägor (torpet
Tällekullen) med någon tilldelning av skog lämpligen kunde säljas.

Av instrumentet över denna förrättning, som hållits under år 1926, inhämtas
bland annat följande.

Vad först beträffar torpet Tällekullen har vederbörande jägmästare, då
nästan alla dess byggnader vore nyuppförda på skogsstatens bekostnad och
i synnerligen gott skick och torpet behövdes till skogsarbetartorp samt den
till torpet hörande åkern vore spridd på skilda ställen i skogsmarken, föreslagit,
att torpet måtte bibehållas i kronans ägo, och hava uppskattningsmännen
anslutit sig härtill.

I fråga om huvudgårdens inägor hava uppskattningsmännen, som vidhållit
sitt förslag om försäljning av lägenheten litt. C, ansett lämpligast, att
inägorna utom nämnda lägenhet icke styckades, enär den skogs- och betesmark,
som skulle tilldelas inägorna vid blivande försäljning, vore så ringa
till arealen och av sådan beskaffenhet att nödigt husbehovsvirke icke kunde
påräknas från densamma åt två åbor och det ställde sig alldeles för dyrbart
att i all framtid köpa virke för dylikt ändamål.

Ansåges ytterligare styckning likväl böra ske, hava uppskattningsmännen
föreslagit utläggandet av följande styckningslotter nämligen,

lotten litt. A, å kartan omfattande ägofigurerna nr 1—23, 24a, 25a, 26a,
27a, 28—32, 33a, 34a, 35a och 36a, om 29.4 0 2 hektar, därav 7.9 9 8 hektar
åker, 6.8 71 hektar äng, 14.2 6 6 hektar betes- och skogsmark och 0.26 7 hektar
impediment,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

lotten litt. B, omfattande ägofigurerna nr 37a, 3 7c, 38—81, 82a, 82b, 83a,
83b, 85b, 86a, 86b, 87a och 87b, om 44.4 9 8 hektar, därav 8.022 hektar tomt
och åker, 18.5 3 2 hektar äng, 17.3 8 5 hektar betes- och skogsmark samt
O.559 hektar impediment,

lotten litt. C, omfattande ägofigurerna nr 241), 25b, 26b, 27b, 33b, 34b
35b, 36b och 37b, med förutnämnda arealer.

Lotterna litt, A och B hava saluvärderats litt, A, som är obebyggd, till

10,000 kronor, därav 3,100 kronor för växande skog, samt litt. B, med alla
till huvudgården hörande byggnader, till 19,900 kronor, därav 5,600 kronor
för växande skog. Om lotterna litt. A och B upplåtas gemensamt, har saluvärdet
ansetts böra bestämmas till 29,900 kronor. Vid försäljning av lotterna
litt. A och B var för sig borde förbehållas för samfällt behov en källa
i ängen nordväst om den nuvarande åbyggnaden med rätt för ägaren till
lotten litt. A att å lotten litt. B använda väg och anlägga vattenledning
från blivande åbyggnad å lotten litt. A till källan.

Elektriska ledningar å gården, vilka tillhöra arrendatorn, borde förbehållas
denne ävensom förbehåll göras om rätt för ägare till befintliga ytterledningar
att hava dessa kvarstående.

Då den nuvarande arrendatorn innehaft arrendet av egendomen över fyrtio
år och nu vore så gammal, att han inte kunde fortsätta med eget jordbruk
någon längre tid, men hade eu gift son i hemmet, som biträdde med jordbruket
och vore villig övertaga egendomen efter fadern, hava uppskattningsmännen
föreslagit, att egendomen i dess helhet eller, om den skulle styckas
i tre delar, lotterna litt. B och C, måtte hembjudas arrendatorn till inköp för
föreslagna pris.

Länsstyrelsen har icke haft något att erina mot berörda förslag.

De av domänstyrelsen jämlikt bemyndigande den 30 april 1926 tillkallade
sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars lämplighet för styckning till
mindre jordbruk hava efter besiktning å egendomen utlåtit sig, att enligt
den uppgjorda styckningsplanen den ena lotten erhölle huvudsakligen barrskog
och den andra nästan uteslutande lövskog och att med hänsyn härtill
och då den å lotten litt. B upptagna ängen utgjordes av ett försumpat område,
som ej utan stora torrläggningskostnader kunde giva någon avkastning,
samt för övrigt egendomens åkerareal vore något otillräcklig för uppdelning
i två lotter, huvudgården med en areal av cirka 17 hektar åker
borde försäljas i en lott och att, om arrendatorn ej förmådde inköpa denna,
han i varje fall borde beredas möjlighet att inköpa det obebyggda tomtområdet
om 2.0 8 6 hektar (lotten litt. C).

I ett från över jäg mästaren infordrat förnyat yttrande i ärendet har denne
förklarat sig ej hava något att erinra mot de sakkunnigas förslag.

Domänstyrelsen har biträtt de sakkunnigas förslag samt i övrigt hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte förordna, att den del av egendomen, som ej skall
försäljas, ställes under skogsstaten för att förvaltas såsom kronopark.

Departements- Jämväl jag ansluter mig till de sakkunnigas försäljningsförslag. Beträfchefen.
fande dispositionen av den i kronans hand efter den föreslagna försäljningen

Kung!. Maj:ts proposition Nr 215.

återstående delen av egendomen vill jag återkomma därtill, sedan riksdagens
beslut i försäljningsfrågan föreligger. Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Rågsjö nr 2 och 3
Bengtsgård och Larsagård i Navels jo socken av Jönköpings
län blivit genom ägostyckning fördelad i två lotter, omfattande
den ena förberörda med litt. A, B och C betecknade
del av egendomen och den andra egendomen i
övrigt, förstnämnda styckningslott må försäljas

antingen i odelat skick till egendomens arrendator
J. A. Pettersson mot en köpeskilling av 31,040 kronor
att erläggas med en sjättedel vid tillträdet den 14 mars
1928 och en sjättedel varje av nästföljande fem år
samt under villkor i övrigt, att lotten säljes i det
skick, den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen
skall erläggas till länsstyrelsen i länet, att innehavare
av elektriska ytterledningar å egendomen förbehållas
rätt att hava dessa kvarstående, att lcöpebrev skall
utfärdas, så snart första sjättedelen av köpeskillingen
erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden
därav avlämnats, att lotten skall i jordeboken upptagas
under titel allmänt frälse, att köparen skall
svara för de å lotten för tiden efter tillträdesdagen
belöpande onera och utskylder samt att köparen
skall ensam vidkännas alla med lagfart å fånget och
andra med köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna
för inteckning i lotten till säkerhet för berörda
skuldförbindelse,

eller, därest lottens försäljning i odelat skick ej kommer
till stånd, efter styckning sålunda, att det med litt. C
betecknade område därav må till förbemälde Pettersson
försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar samt lotten i
övrigt å offentlig auktion till den högstbjudande under
de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med
tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1928 och med förbehåll
beträffande elektriska ledningar på sätt ovan sagts
och att arrendatorns ledningar ej ingå i försäljningen.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 215.

[11.]

Hörda nr S i
Kronobergs
län.

ll:o.

Kronoegendomen 3/.t mantal Hörda nr 8 Nästagård i Berga socken av
Kronobergs län är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot ett årligt arrende
av 625 kronor.

År 1925 har å egendomen hållits förrättning för uppgörande av förslag
till förnyad utarrendering av egendomen från nämnda dag, därvid förslag
väckts om försäljning av vissa områden av egendomen. Av instrumentet
över berörda förrättning samt därtill hörande handlingar ävensom utdrag
av en över Hörda by vid laga skifte åren 1863 och 1864 av A. E. Modée
genom Victor Sandberg upprättad karta, i vad densamma avser kronoegendomens
område, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, uppdelad i tre skiften, liemskiftet, Lindötorpet och skogsskiftet,
är belägen omkring 1 mil från Ryssby järnvägsstation och har en
areal av 151.2995 hektar, därav 11.4200 hektar åker, 30.8290 hektar äng,

108.8 745 hektar skogsmark och torvmosse samt 0.17 60 hektar impediment.

Å egendomen finnas, sedan Lindötorpet lagts under huvudgården, inga
under särskilt bruk varande torp eller lägenheter. Hemskiftet och Lindötorpet
äro bebyggda med staten tillhöriga hus, Lindötorpet dock endast med
ladugård. Skogsskiftet är obebyggt. Av de å hemskiftet befintliga byggnaderna
äro endast boningshuset samt två av uthusen i gott stånd, men
övriga byggnader synnerligen bristfälliga. Ladugården å Lindötorpet är
dålig.

Under framhållande av att betydande nybyggnader torde bliva erforderliga,
därest egendomen kommer att bibehållas i kronans ägo och ånyo utarrenderas,
hava uppskattning smännen med hänsyn till de kostnader, som
härigenom skulle åsamkas statsverket, föreslagit, att hemskiftet, Lindötorpsskiftet
och den del av skogsskiftet, som sträckte sig åt öster från den kvadratiska
figur, som utgör huvuddelen av nämnda skifte, skulle försäljas gemensamt
efter hembud till nuvarande arrendatorn Johan Salomonsson. Återstående
del av skogsskiftet skulle i kronans ägo bibehållas.

Försäljningslottens areal och av uppskattningsmännen därå åsatt saluvärde
framgår av nedanstående tabell:

1 [	Tomt och åker	bo G	Skogs-och betes-mark	Impedi-I ment	Summa	Salu- värde	Därav skogs- värde
11.0000 0.4 2 0 0	10.5000 6.5080 13.8260	10.8006 29.9686 0.2 0 72	0.1 760	32.4766 36.8916 14.0888	11,607: 7 0 6,965: 45 2,761: 58	I 489: — 4,521: — 671: —i
Lindötorpsskiftet ......... Del av skogsskiftet ......
	83.4020	21,334: 78	5,681:-!

Länsstyrelsen och överjägmästaren i Smålands distrikt hava icke framställt
någon erinran mot uppskattningsmännens försäljningsförslag.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

instrumentet biträtt förslaget om försäljning av egendomens inägoområde
med tillägg av därför erforderlig skogsmark.

Med skrivelse den 21 januari 1927 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Styrelsen funne uppskattningsmännens förslag att i kronans ägo bibehålla
huvudsakliga delen av egendomens skogsskifte mindre tillfredsställande.
Skogsskiftet vore nämligen enligt styrelsens mening av allt för ringa omfattning
för att motivera dess ställande under skogsstatens vård och förvaltning
såsom särskild kronopark, och att sammanföra skiftet med annan
kronopark syntes styrelsen på grund av skiftets avskilda läge vara uteslutet.

Styrelsen ansåge därför, att det för statsverket skulle ställa sig vida fördelaktigare,
därest även återstoden av skogsmarken avyttrades. Styrelsen
hade med anledning därav föranstaltat om saluvärdering å berörda del av
skiftet. Enligt det instrument, som sedermera tillställdes styrelsen, beräknades
skiftet äga ett värde av 27,930 kronor 20 öre, därav 3,480 kronor
90 öre för mark.

Av uppskattningsinstrumentet framginge emellertid, att skiftesdelens skog
till nästan hälften bestode av yngre, synnerligen vacker plantskog och att
den i övrigt utgjordes av kulturskog i en ålder av endast 20—45 år med
insprängda, obetydligt äldre och söndertrasade skogsbestånd.

I anledning därav torde avverkningsmöjligheten å skiftet vara synnerligen
obetydlig och skiftets nuvarande handelsvärde jämförelsevis ringa.

Förfrågan hade under år 1918 framställts till Berga kommun, huruvida
kommunen vore villig förvärva skiftet, men hade härå erhållits nekande svar.

Styrelsen hade därför, även om skäl kunde anses föreligga ur ren förvaltningssynpunkt
att försälja skiftet i dess helhet, funnit det vara lämpligare
att tillsvidare låta anstå med försäljningen av förberörda skiftesdel.

Densamma torde under sådana förhållanden böra ställas under skogsstatens
omedelbara vård.

Styrelsen biträdde förty det av uppskattningsmännen framlagda försäljningsförslaget,
dock syntes den till försäljning avsedda lotten böra utbjudas
å offentlig auktion. Styrelsen hade inhämtat, att hinder för ägostyckning
å egendomen icke förelåge.

Med förordande av domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Departement*-Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att, sedan kronoegendomen 3/4 mantal Hörda nr 8
Nästagård i Berga socken av Kronobergs län undergått
styckning i två lotter, den ena omfattande det av uppskattningsmännen
till försäljning föreslagna området,
tillhopa 83.4020 hektar, och den andra egendomen i
övrigt, förstnämnda lott må försäljas å offentlig auktion
till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj
1874 stadgade villkor och med tillträdesrätt för köpare
den 14 mars 1928.

Kungi. Maj.ts proposition Nr 215.

12:o.

[12.] Kronoegendomen 1 mantal Basebo nr 1 och 3 i Högsby socken av Kalodi^i
”kJ- mar är ularren(ler;ld till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av
mar län. 1,150 kronor.

Under år 1926 har å egendomen hållits uppskattningförrättning. Av
instrument häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Hugo Fröman år 1925 över egendomen upprättad karta med
beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 5.5 kilometer från Berga och Bohults järnvägsstationer
och 3 mil från Oskarshamn, har en areal av 394.0 7 8 hektar,
därav 1.736 hektar tomt, 47.283 hektar åker, 3.739 hektar äng, 335.236
hektar betes- och skogsmark samt 6.0 8 4 hektar impediment.

Huvudgårdens åbyggnader äro tillräckliga för behovet och i mycket gott
skick.

I anledning av inkomna ansökningar om förvärv av områden av egendomen
till egna hem hava uppskattningsmännen föreslagit försäljning av
följande åtta lotter:

Litt,	Ägofi«;ur		Are	al hektar		Saluvärde kr.
å kartan	Åker	Äng	Avrös-ni ut-jord	Im- pedi- ment	Summa	Total- belopp	därav för växande skog	Spekulant
A (Sand-torpet)	1—71, 332 —340, 343 —352	10.105	0.645		0.868	80.44 2	16.500	8,919	(inslå! Nilsson
B (Bäck-hult)	221—260, 393—397	3.708	_	10.465	0.82 7	14.500	9,450	5,381	Thure Johansson
C	217, 217 a	0.146	_	0.0 06	—	0.152	152	—	Johan Lagerström
1) (Dalen)	284—288	0.247		0.041	o.od i	0.2 8 a	288	—	Karl Gustav Ström
E	218—219	0.26 0		—	—	0.26 0	260	—	Karl Simonsson
	215	0.0 7 0		—	—	0.070	140	—	A. F. Svensson
	216	0.008	—	—	—	O.oos	24	—	.1. C. Peterson
	77	0.02.1	_	—	—	0.025	50	—	Högsby församling

Lägenheterna Sandtorpet och Bäckhult innehavas av Gustaf Nilsson
respektive Thure Johansson och äro bebyggda med kronan tillhöriga byggnader
samt lägenheten Dalen av Karl Gustav Ström, som äger byggnaderna
å lägenheten. Ägofigurerna litt. C och E avses att av spekulanterna användas
till utökning av dem tillhöriga intilliggande lägenheter. Ägofigurerna
nr 215, 216 och 77 brukas för närvarande av spekulanterna.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att lägenheterna Sandtorpet, Bäckhult
och Dalen skola hembjndas vederbörande innehavare samt att övriga
områden skola försäljas på auktion.

Beträffande egendomen i övrigt hava uppskattningsmännen ansett, att
densamma borde i kronans ägo bibehållas och ånyo utarrenderas.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i anledning av uppskattningsmännens
förslag.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

öv er jäg mästaren bär framhållit att, då ej särskilda motiv framförts såsom
skäl till bibehållande i kronans ägo av huvudgården, förslag till försäljning
av inägojorden jämte lämplig utmark såsom betesmark bort hava
upprättats. Vidare har överjägmästaren ansett den av uppskattningsmännen
föreslagna försäljningen av lotten litt. A, Sandtorpet, såsom självständigt
jordbruk mindre lämplig på grund av dels åkerns mycket torra och magra
beskaffenhet (lätt mosand) och dels skogsmarkens goda och lättföryngrade
beskaffenhet med därpå befintligt rätt betydande skogskapital, i anledning
varav den i hög grad skulle lämpa sig för bibehållande i kronans ägo.
Förslag till försäljning av denna lägenhet borde anstå tills vidare eller
uppgöras i samband med förslag till försäljning av huvudgården, enär då i
ett sammanhang borde prövas, vilka områden med hänsyn till storlek och
läge vore lämpade att bibehållas i kronans ägo. Mot försäljning av lotten
litt. B och övriga obetydliga arealer hade över jägmästaren intet att erinra.

De av domänstyrelsen i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 april 1926 tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars
lämplighet för styckning till mindre jordbruk hava efter besiktning å egendomen
tillstyrkt uppskattningsmännens förberörda förslag till försäljning av
lägenheter från egendomen samt med hänsyn till den för huvudgårdens
bruk tillräckliga och goda åbyggnaden icke funnit lämpligt föreslå ytterligare
uppstyckning av egendomen.

Ej heller domänstyrelsen har funnit anledning till erinran motuppskattningsmännens
försäljnin gsförslag.

. I enlighet med samma förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen 1 mantal Basebo nr 1 och
3 i Högsby socken av Kalmar län må var för sig med
ovan angivet område försäljas,

dels lägenheterna litt. A Sandtorpet, litt. B Bäckhult,
och litt. D Dalen enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med hembudsrätt för Gustaf Nilsson till lotten litt. A,
Thure Johansson till lotten litt. B samt Karl Gustav
Ström till lotten litt. D,

dels ock lotterna litt. C och E samt ägofigurema nr
215, 216 och 77 å offentlig auktion till den högstbjudande
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med
tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1929.

Departemetfts chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

[13.]

Kronoparken
Dabbekulla i
Kammar län.

13:o.

Genom beslut den 27 oktober 1916 förordnade Kungl. Maj:t, att indragna
kaptensbostället 3/s mantal Dabbekulla nr 1 i Kristdala socken av Kalmar
län skulle från den 14 mars 1918 i sin helhet ställas under skogsstatens
omedelbara vård och förvaltning för att förvaltas såsom kronopark. Den
30 november 1916 förklarade domänstyrelsen, att kronoparken skulle benämnas
Dabbekulla. Denna har sedermera utökats med utmarken till indragna
kaptensbostället Vs mantal Libbekulla nr 1.

Kronoparken omfattar en sammanlagd areal av 434.0 2 hektar, varav 343.3 3
hektar produktiv skogs- och hagmark, 25.84 hektar impediment och 64.85
hektar inägor. De sistnämnda utgöras av — förutom två torp — Dabbekulla
huvudgård, som är bebyggd med åbyggnader till två lägenheter. Gården
är genom gemensamt kontrakt upplåten på arrende till två arrendatorer.

I samband med ny utarrendering av huvudgården har fråga uppstått om
försäljning av densamma, och hava en var av arrendatorerna förklarat sig
finska inköpa en del av gården.

Med anledning härav har på domänstyrelsens föranstaltande och efter förordnande
av länsstyrelsen i Kalmar län domänintendenten i länet med
biträde av uppskattningsmän samt vederbörande jägmästare och distriktslantmätare
upprättat styckningsförslag och förslag till saluvärdering av de
områden, som borde försäljas.

Av ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Erik Hähnel år 1926 upprättad rågångskarta över 1/2 mantal Dabbekulla
nr 1, upptagande jämväl försäljningsområdenas yttergränser, och en nämnda
karta tillhörande beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Beträffande försäljningsområdenas omfattning hava vid preliminärt uppgjort
förslag till egendomens styckning framkommit tre alternativ, alla upptagande,
utom den del av fastigheten som skulle kvarbliva i kronans hand
litt. C, två lotter (litt. A och litt. B) avsedda för försäljning. Uppskattningsmännen
hava enat sig om alternativ III, varigenom sagda lotter tilldelats
jämförelsevis stora delar av kronoparkens utmark. Såsom stöd härför har
åberopats, att de andra alternativen skulle i allt för ringa grad tillgodose
brukarnas nödvändigaste behov av bete och skog, att båda salulotterna för
ombyggnader vore i behov av all den avverkningsbara skog, som funnes å
respektive lotter, och att skogsmarken med hänsyn till dess beskaffenhet icke
hade något vidare ekonomiskt värde för kronan men väl kunde bidraga till
att öka brukarnas besuttenhet.

Områdena äro i kommunikationshänseende tämligen ogynnsamt belägna.
Närmaste järnvägsstation är Hultsfred, dit avståndet är cirka 40 kilometer.

Norra lotten (litt. B) omfattar en areal av 48.021 hektar, därav 6.008
hektar åker, 8.619 hektar äng, 33.240 hektar skogs- och betesmark samt O.154
hektar impediment. Av byggnaderna äro boningshus, visthusbod och svinhus
i gott skick samt de övriga i allmänhet gamla men användbara.

Lotten har av domänstyrelsen saluvärderats till i avrundat tal 12,700
kronor, därav växande skog till värde av 6,331 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition AV 215.

Skogens värde bär erhållits på så sätt, att det av uppskattningsmännen
uppgivna värdet, 7,034 kronor, minskats med 10 procent för skatter, onera
med mera.

Arrendatorn G. A. Windalil har förklarat sig villig att för lotten~erlägga
en köpeskilling av cirka 12,564 kronor. Detta anbud är avgivet före
värderingsförrättningen och grundat på en av överjägmästaren preliminärt
gjord värdering. Vid verkställd lantmäteriförrättning har emellertid befunnits,
att arealen av lotten är 2.2 81 hektar större än den av överjägmästaren beräknade.
Det av uppskattningsmännen erhållna något högre värde, (6,390 ~
7,034 eller i avrundat tal =) 13,400 kronor, torde i huvudsak bero på ifrågavarande
ökning av arealen. Arrendevärdet utgör 415 kronor.

Södra lotten (litt. A) omfattar en areal av 39.441 hektar, därav 7.623
hektar åker, 1.6 6» hektar äng, 29.7 61 hektar skogs- och betesmark samt 0.392
hektar impediment.

Av byggnaderna å lotten är brygghuset i gott skick, under det de övriga
i allmänhet äro gamla men användbara, boningshuset dock endast tillsvidare
och ladugården efter grundlig reparation.

Lotten har av domänstyrelsen saluvärderats till i avrundat tal 7,100 kronor,
därav växande skog till värde av 2,701 kronor.

Vid beräknande av markvärdet har domänstyrelsen icke funnit skäl godtaga
av uppskattningsmännen verkställt avdrag på grund av dåliga byggnader,
då åkerjorden med byggnader åsatts så lågt pris, 400 kronor per hektar,
att ytterligare nedsättning icke syntes böra ske. Det uppgivna värdet av skogen
har däremot minskats med 10 procent för skatter, onera och dylikt.

Arrendatorn G. Fahlström har förklarat sig villig att för lotten erlägga eu
köpeskilling av cirka 7,821 kronor. Liksom beträffande lotten litt. B är detta
anbud avgivet före värderingsförrättningen. Arealen har visat sig vara 5.219
hektar mindre än den av överjägmästaren beräknade, vilket i viss mån torde
förklara det av överjägmästaren åsätta högre värdet. Arrendevärdet utgör
385 kronor.

Åkerjorden är å båda lotterna av växlande beskaffenhet, dock bestående
av huvudsakligen lermylla på lerbotten.

Betestillgången är sämre å den norra lotten än å den södra, varför den
förra tilldelats mera slåttermark.

Skogsmarken är tämligen god och beväxt med huvudsakligen blandskog
av i regel mindre god beskaffenhet,

Huvudgården är gemensamt utarrenderad till Axel Windalil och Gottfrid
Fahlström genom kontrakt, vilket gäller till den 14 mars 1928. Windalil
har innehaft arrendet sedan den 14 mars 1920 och Fahlström sedan den 20
januari 1921, vilken dag å honom verkställd kontraktsöverlåtelse blev av
styrelsen godkänd. Arrendeavgiften utgör för närvarande 715 kronor för år.

Uppskattningsmännen tillstyrka, att nuvarande arrendatorerna erhålla
hembud, Windalil å lotten litt. B och Fahlström å lotten litt. A.

Såsom förutsättning för ovan angivna salu- och arrendevärden hava uppskattningsmännen
föreslagit följande delvis vid ägostyckningsförslagets uppgörande
uppsatta villkor, nämligen att förefintliga utfartsvägar till Sjökrok,
Mjölkulla och Libbekulla samt väg över lotten litt. B till litt. C (återstående del
av Dabbekulla, avsedd att bibehållas i kronans ägo) tillförsäkras lotterna gemensamt,
att fisket i ån från sjön Hägern till sjön Tvingen tillförsäkras lotterna
gemensamt, att Asket i sjön Hundelen bibeliålles under skogsstaten, att lotten
litt. A tillförsäkras rätt att låta halva boningshuset stå kvar å lottens litt.

Departements chefen.

[14.]

Eldstorp nr 2
i Kalmar län.

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

B tomt intill den 14 mars 1933, samt att nyttjanderätt till halva visthusboden
å lotten litt. B tillförsäkras lotten litt. A under samma tid.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare tillstyrka försäljningen, då
områdena icke vore behövliga för kronoparkens skötsel och då, därest de
bibehölles i kronans ägo, kostsamma ny- och ombyggnader skulle bliva
erforderliga.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

Domänstyrelsen liar förordat försäljningen.

Även jag biträder försäljningsförslaget samt hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lotterna litt. A och litt. B å här förut åberopade
av distriktslantmätaren Hähnel år 1926 upprättade karta
må frånskiljas kronoparken Dabbekulla och med å lotterna
befintliga, kronan tillhöriga byggnader samt på de av uppskattningsmännen
föreslagna villkor med tillträdesrätt
den 14 mars 1928 var för sig försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar, med rätt för nuvarande arrendatorer
att erhålla hembud, arrendatorn Gottfrid Fahlström å
lotten litt. A och arrendatorn Axel Windahl å lotten
litt. B.

14:o.

Kronoegendomen Va mantal Eldstorp nr 2 i Pelarne socken av Kalmar
län är för tiden till den 14 mars 1928 utarrenderad mot en årlig avgift
av 500 kronor.

Under 1925 har arrende- och saluvärdering hållits å egendomen. Av
instrument däröver och övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland
en av kommissionslantmätaren M. Sjöholm år 1894 upprättad, av extra
lantmätaren Harald Malmberg år 1915 kompletterad karta över egendomen
med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 7 kilometer från Lönneberga järnvägsstation
å Nässjö—Oskarshamns järnväg, har en areal av 156.020 hektar, därav 0.888
hektar tomt och trädgård, 17.03 6 hektar åker, 7.2 o i hektar äng, 130.3 4 3
hektar avrösningsjord och 0.5 5 2 hektar impediment. Större delen av byggnaderna
å egendomen äro mycket gamla. Egendomens senast åsätta taxeringsvärde
utgör 14,000 kronor för inägor och 26,700 kronor för skog och
skogsmark.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Uppskattning smännen liava föreslagit egendomens försäljning i följande
fyra lotter jämte landvinningen vid Hemsjön, nämligen huvudgården om
90.041 hektar med ett saluvärde av 63,420 kronor, Zakristorp om 43.27 hektar
med värde av 31,680 kronor, Strömsholm om 20.9 4 4 hektar med värde
av 8,640 kronor, en lott om 0.74o hektar med värde av 240 kronor och landvinning
om 1.0 2 5 hektar med värde av 200 kronor. Arrendevärdet å egendomen
i dess helhet har uppskattats till 675 kronor.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.

Överjägmästaren har med hänsyn till storleken av förefintligt virkeskapital
å egendomen avstyrkt den föreslagna försäljningen, då det ej kunde
tänkas utförhart och knappast förenligt med en god skogsvård att på en
gång uttaga en så stor virkesmassa, att det kvarvarande kapitalet anpassats
enbart med avseende på tillgodoseende av lotternas behov av husbehovsskog.
Överjägmästaren har ifrågasatt, huruvida det ej vore lämpligt att
ögendomen avsattes till kronopark.

Vid övervägande av vad i ärendet förekommit fann domänstyrelsen
egendomens egentliga skogsmark böra åt kronan bibehållas, och uppdrog
styrelsen åt uppskattningsmännen att med biträde av vederbörande lantmätare
uppgöra Hytt förslag till egendomens disposition, gående ut på
försäljning av förberörda fem lotter, dock vad beträffar de tre förstnämnda
i huvudsaklig överensstämmelse med å kartan med blyerts uppdragna
gränslinjer.

Vid den nya uppskattningsförrättningen förelågo ansökningar av egendomens
arrendator, Severin Lundahl, om friköp av huvudgården och av
förre torparen Petter Samuelsson om friköp av Zakristorpet.

Uppskattningsmännen hava funnit, att beträffande huvudlotten, som å
kartan samt i en av vederbörande lantmätare upprättad beskrivning betecknats
med A, två alternativ voro möjliga. Enligt alternativ I (varvid huvudlotten
betecknats med litt. Ar) skulle gränslinjerna gå mellan punkterna 1,
2, 3, 4 och 5 med blyerts å kartan samt enligt alternativ II (A„) mellan
punkterna 1, 4 och 5.

Då enligt uppskattningsmännens mening alternativ I tilldelade liuvudlotten,
såsom en brukningsenhet, proportionellt allt för liten skogsmark och en
vida otympligare figur än nödvändigt vore och då betes- och virkesvärdet
enligt alternativ I måste anses vara allt för ringa i förhållande till byggnadskapital
och önskvärd besuttenhet, hava uppskattningsmännen förordat
alternativ II.

Revirförvaltningen önskade bibehålla torpet Strömsholm och likaså urfjällen
— betecknad med litt. D. i blyerts å kartan — såsom skogsarbetartorp under
skogsstaten. Enär emellertid sistnämnda område enligt uppskattningsmännens
mening kunde få värde såsom bytesobjekt vid eventuell strängrätning,
hava uppskattningsmännen saluvärderat även lotten litt. D.

Uppskattningsmännens förslag framgår närmare av följande tablå.

Kuhgl. Maj:ts proposition Nr 215.

. Litt. å kartan		Areal	hektar		Saluvärde	kronor	Arrende-\|värde kronor
Åker	Äng	Avrös- niDgsjord, impedi- ment	Summa	Totalvärde	Skogs- vård
A (An Huvudgården)......	11.901	3.509	25.288	40.648	16,300: —	7,315:06	470: —
B (Zakristorpet)...........	4.354	0.532	15.244	20.130	7,650: —	3,793: oo	180: —
D (Urfjäll) ..................	—	0.60 5	0.135	0.7 40	145: —	10: —	4:-
E (Landvinning)............	—	1.025	—	1.025	200: —	—	5: —

Lotterna litt. A och B hava å kartan utmärkts med streckade gröna
gränslinjer.

Uppskattningsmännen förorda livligt hembudsrätt åt Severin Lundahl beträffande
huvudgården och åt Petter Samuelson beträffande Zakristorpet.
Båda voro kända såsom skötsamma och ordentliga personer. Lundahl har
innehaft arrendet av egendomen från den 14 mars 1920 samt från och med
den 14 mars 1924 brukat jämväl Zakristorpet, vars innehavare, Samuelson, då på
grund av hög ålder frånträdde brukningsrätten. Samuelson, som arrenderat
och brukat torpet i fråga under 46 år samt fortfarande bebor detsamma, halfår
avsikt att efter förvärvet av torpet åt sin äldste son överlåta skötseln
av detsamma, varigenom vunnes en för Samuelson och hans hustru tryggad
ålderdom.

De av domänstyrelsen i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 april 1926 tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars
lämplighet för styckning till mindre jordbruk hava efter besiktning av
egendomen förordat uppskattningsmännens sistberörda förslag. I särskilt
yttrande har en av de sakkunniga, C. Arv. Anderson, förklarat sig anse
egendomens årliga avkastning böra beräknas till 600 kronor.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.!!

överjägmästaren har framhållit följande.

Då ifrågavarande skogsmark till omfattningen vore relativt liten för att
med fördel kunna skötas som självständigt förvaltningsobjekt, men förvaltningen
i detta fall möjliggjordes och betingades av skogens närbelägenhet
till järnväggsstation inom en trakt, där betydande domänskogar i övrigt
förefunnes, torde det givetvis vara av stor betydelse, att minsta möjliga areal
verklig skogsmark av kronan avstodes för att tilläggas de föreslagna försäljningslotterna
litt. A och B. Enligt alternativ II hade lotten litt. A utöver
alternativ I tillagts 4.2 6 hektar enbart skogsmark, som nu vore bevuxen
med vacker barrskog om i det närmaste 600 kubikmeter eller 140 kubikmeter
per hektar, sålunda bland de vackraste delarna av skogen, men på
grund av gott beståndsslut i saknad av betesvärde. Beträffande den av uppskattningsmännen
anmärkta otympliga figuren på litt. A, ansåge överjägmästaren
i fråga om praktisk skiftesläggning ägofiguren litt. Au fylla samma
krav som litt. A,, över jägmästaren föresloge sålunda, att huvudgården
måtte försäljas med den enligt alternativ I angivna begränsningen, enligt
vilken arealen för densamma tilldelad skogs- och betesmark utgjorde 20.4 9
hektar. Mot begränsningen av lotten litt. B, Zakristorpet, hade överjag -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

mästaren ej något att erinra. Följande skogsvärden hade av överjägmästaren
åsatts, nämligen för huvudgården alternativ I 5,663 kronor 40 öre, alternativ II
9,168 kronor 24 öre samt för lotten litt. B 4,553 kronor 99 öre. Totala
saluvärdet å respektive lotter hade överjägmästaren med användande av
uppskattningsmännens värden uppskattat till 14,305 kronor 80 öre för huvudgården
enligt alternativ I med en areal av sammanlagt 36.3 8 8 hektar och
till 18,151 kronor 44 öre enligt alternativ II samt till 8,408 kronor 59 öre
för lotten litt. B.

Med hänsyn till vad av överjägmästaren anförts biträder domänstyrelsen
dennes förslag angående försäljning av huvudgården i enlighet med alternativ
I, men förordar i övrigt uppskattningsmännens senaste förslag, och
har styrelsen ej funnit något att erinra mot överjägmästarens uppskattning
av lotterna.

Jag finner intet vara att erinra mot en disposition av egendomen i överensstämmelse
med vad domänstyrelsen förordat.

Såsom ovan berörts understiger egendomens arrendeavgäld under nu
löpande arrendeperiod 600 kronor och skulle Kungl. Maj:t vid sådant
förhållande kunna utan riksdagens hörande besluta om upplåtelser från
egendomen. Då emellertid hembudsrätt till de till försäljning åt förbemälde
Lundahl och Samuelson ifrågasatta områdena icke kan enligt gällande
grunder för egnahemsupplåtelser från kronoegendomar tillerkännas dessa,
torde ärendet i dess helhet böra underställas riksdagens prövning.

I anslutning härtill hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att, sedan kronoegendomen Vs mantal Eldstorp nr 2
i Pelarne socken av Kalmar län blivit i huvudsaklig
överensstämmelse med vad domänstyrelsen tillstyrkt
fördelad i fyra lotter, bestående av lotten litt. A med
gränslinjer mot egendomens skogsmark enligt punkterna
1, 2, 3, 4 och 5 å den i ärendet företedda kartan och
en areal av 36.38 8 hektar samt lotterna litt. B och E
med arealer av respektive 20.13o och 1.02 5 hektar ävensom
en lott utgörande återstående delen av egendomen,
inbegripet urfjällen lotten litt. D, lotterna litt. A, B
och E må var för sig försäljas,

lotterna litt. A och B enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med hembudsrätt för Severin Lundahl till lotten
litt. A och för Petter Samuelson till lotten litt. B, samt
lotten litt. E å offentlig auktion till den högstbjudande
enligt de i brevet den 29 maj 1874 stadgade
villkor med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1928.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt 183 höft. (Nr 215.)

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

[15.]

Störa Hammar
nr 14 i
Malmöhus
län.

15:o.

I skrivelse den 20 november 1925 har domänstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning en framställning av disponenten Johan Lindberg om medgivande
att få inköpa det s. k. östra ljungskiftet av f. d. länsmansbostället
Yt mantal Stora Hammar nr 14 i Stora Hammars socken av Malmöhus län,
vilket skifte för närvarande av honom innehaves på arrende.

På föranstaltande av länsstyrelsen har under 1925 saluvärdering ägt rum
av ifrågavarande skifte. Av instrumentet häröver ävensom övriga till ärendet
hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren S. J. Johansson
1912 över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland
annat följande.

Huvudgården är till den 14 mars 1935 utarrenderad mot ett årligt arrende
av 2,600 kronor. Ifrågakomna östra ljungskifte är särskilt för sig utarrenderat
till förenämnde Lindberg till den 14 mars 1930 mot ett årligt arrende
av 65 kronor.

Nämnda skifte, som är beläget 3 kilometer från Poteviks järnvägsstation,
utgöres av en långsträckt ägofigur, innehållande 2.609 hektar flygsandsmark
med glest växande skog. Skiftet är å förenämnda karta utmärkt med ägofigurerna
nr 27—30. Kronan äger icke någon åbyggnad å området. Däremot
finnes å skiftet en ekonomibyggnad, tillhörig Lindberg, som jämväl
äger byggnad och mark, angränsande skiftet. Skiftets saluvärde har uppskattats
till 4,080 kronor, därav 425 kronor för växande skog.

På grund av skiftets belägenhet hava upp skattning smännen ansett sig icke
böra föreslå någon delning av detsamma utan tillstyrkt försäljning av skiftet
i dess helhet till Lindberg.

Länsstyrelsen, som ansett en försäljning av skiftet för nämnda pris ur
räntabilitetssynpunkt vara förmånlig för kronan, har, i likhet med över jägmästaren,
tillstyrkt uppskattningsmännens förslag.

Även domänstyrelsen har förordat en försäljning till Lindberg av ifrågavarande
skifte mot en köpeskilling av 4,080 kronor.

Erinras må, att vid en tidigare år 1913 företagen arrendeuppskattning å
kronoegendomen i fråga uppskattningsmännen framhållit, hurusom ifrågavarande
skifte, liksom ett annat till egendomen hörande utmarksskifte —
det s. k. västra ljungskiftet — icke hade något värde för en arrendator av
egendomen samt att desamma ej heller lämpade sig till egentliga småbruk
på grund av sin smala och långsträckta form samt markens beskaffenhet.
Däremot hade uppskattningsmännen, enär i trakten årligen uppfördes en del
villabyggnader, ansett skiftena lämpligen böra uppstyckas och försäljas till
villatomter. Sistnämnda skifte har jämväl, efter inhämtat medgivande av
1924 års riksdag (prop. nr 35 p. 2; R. skr. nr 70 p. 2), uppdelats i tre försälj
ningslotter, vilka numera enligt vad domänstyrelsen meddelat blivit försålda.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt domänstyrelsen att avgiva förslag till uppdelning
i lämpliga försäljningslotter även av nu ifrågavarande östra ljung -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

skiftet, har domänstyrelsen med utlåtande den 17 december 1926 inkommit
med dylikt förslag. Nämnda förslag, som uppgjorts vid en den 16 oktober
1926 av vederbörande uppskattningsmän företagen saluvärdering, avser områdets
försäljning i 8 lotter enligt en av distriktslantmätaren R. Malmberg
under 1926 uppgjord karta, på sätt framgår av följande uppställning:

r .i. Areal Saluvärde T .. Areal Saluvärde

hektar kronor '' hektar kronor

a ................ 0.225 562: 5 0 e ................ 0.464 1,160: —

b ................ 0.228 570:— f 0.266 530: —

c ................ 0.227 567: 50 g ................ 0.262 655: —

d ................ 0.223 446:— h ................ 0.260 650: —

I det uppskattade värdet, tillhopa 5,141 kronor, ingår växande skog, som
å lotten f är obetydligare än å de övriga.

Härtill kommer för de särskilda lotterna avsatt gemensam väg, upptagande
en areal av 0.4 5 4 hektar.

Beträffande försäljningssättet föreslås av uppskattningsmännen, att lotten
e måtte liembjudas bemälde Lindberg, vilken bebor en strax intill gränsen
belägen villa å egen tomt samt har sitt ekonomihus beläget till hälften
på kronans mark och sin trädgårdsanläggning in på gränsen samt under
många år innehaft hela skiftet på arrende, varunder han väl vårdat och
skyddat dess skog. Övriga lotter ansåges böra försäljas å offentlig auktion,
varjämte det till väg avsedda området samtidigt borde upplåtas för lägenheternas
gemensamma behov utan avgift.

Överjägmästaren och länsstyrelsen hava tillstyrkt ifrågavarande förslag.

Domänstyrelsen har icke haft annat att erinra däremot, än att det till
väg avsedda området borde, till den del detsamma angränsade försäljningslott,
tilläggas och ingå i densamma, varvid den del av vägområdet, som avskure
skiftet, borde tillkomma lotten e, med skyldighet för envar köpare att
upplåta vägområdet utan avgift för lägenheternas gemensamma behov. Vidare
torde böra medgivas, att köpeskillingarna för samtliga lägenheter finge erläggas
med en sjättedel årligen på sätt i brevet den 29 maj 1874 i fråga om
försäljning å auktion stadgades.

Sedermera har domänstyrelsen i skrivelse den 14 januari 1927, under erinran
att ifrågavarande till styckning föreslagna skifte vore i sin helhet utarrenderat
till förutnämnde Lindberg för tiden till den 14 mars 1930, anfört
att, om Lindberg begagnade sig av det tillstyrkta erbjudandet att få
inköpa lotten e, han kunde när som helst med äganderätt tillträda detsamma
före arrendetidens slut mot köpeskillingens erläggande, under det att
de övriga lotterna kunde av annan köpare därtill än Lindberg ej tillträdas
förrän den 14 mars 1930, därest ej överenskommelse med honom såsom arrendator
av skiftet i dess helhet kunde träffas. Då, enligt vad domänstyrelsen
erfarit, åtskilliga spekulanter funnes å lotterna samt det därför vore
önskvärt, att lotterna finge tillträdas under närmaste tiden, ville styrelsen
ifrågasätta, huruvida icke lämpligen hembudet av ägolotten e åt Lind -

Departements chefen.

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

berg borde förbindas med villkoret, att lotten skulle tillträdas den 14 mars
1928 med skyldighet för Lindberg att därvid avstå från arrenderätten till
skiftet i dess helhet. För sådant fall kunde övriga lotter utbjudas med tillträdesrätt
nämnda dag. Skulle Lindberg ej vilja begagna sig av den erbjudna
hembudsrätten, torde samtliga lotter — även e — böra utbjudas
till försäljning å offentlig auktion med tillträdesrätt den 14 mars 1930 eller
den tidigare dag, varom överenskommelse kunde träffas med Lindberg.

Det nu till försäljning ifrågasatta utmarksskiftet är beläget å den del av
Falsterbo-Skanörsnäset, varå för närvarande pågår en livlig styckning för
sommarvillor m. m. Det torde fördenskull vara att vänta, att tomterna
inom skiftet skola röna efterfrågan. Jag tillstyrker därför områdets uppdelning
och försäljning enligt den uppgjorda planen. Till väg avsett område
bör till den del sådant område angränsar försäljningslott ingå i densamma,
varvid den del av sålunda till väg avsett område, som går tvärs
över skiftet, bör tilläggas lotten e. I samband härmed bör skyldighet föreskrivas
för köpare att utan avgift upplåta vägområdet för lägenheternas
gemensamma behov.

Ägolotten e torde böra hembjudas åt Lindberg. Hembudet bör dock
i överensstämmelse med domänstyrelsens förslag förbindas med skyldighet
för honom att från den 14 mars 1928 avstå från arrenderätten till östra
ljungskiftet. Övriga tomter böra, jämväl på sätt domänstyrelsen tillstyrkt,
utbjudas till försäljning å offentlig auktion med tillträdesrätt sistnämnda
dag eller, där uppgörelse med Lindberg ej träffas, den 14 mars 1930 eller
den tidigare dag, varom med Lindberg kan överenskommas.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att det s. k. östra ljungskiftet av kronoegendomen 1/i
mantal Stora Hammar nr 14 i stora Hammars socken
av Malmöhus län må, fördelat på sätt förut närmare
angives i 8 lotter, försäljas, under iakttagande

att lotten e skall erbjudas Johan Lindberg till inköp
mot en köpeskilling av 1,160 kronor och under villkor
i övrigt att lotten skall tillträdas den 14 mars 1928,
med skyldighet för Lindberg att därvid avstå från
arrenderätten till skiftet i dess helhet, samt att köpeskillingen
vid tillträdet erlägges kontant till länsstyrelsen
i länet;

att övriga lotter samt, i händelse Lindberg icke begagnar
sig av den sålunda erbjudna hembudsrätten,
även lotten e, skola var för sig å offentlig auktion till
den högstbjudande försäljas under de i brevet den 29
maj 1874 stadgade villkor och med tillträdesrätt för

Kungl. Maj.ts proposition Nr 215. 37

köpare den 14 mars 1928 eller i sistnämnda fall den 14
mars 1930 eller den tidigare dag, varom överenskommelse
kan träffas med innehavaren av arrenderätten till
skiftet; samt

att beträffande samtliga förutnämnda 8 lotter skall
gälla, att köparen ensam skall vidkännas alla med områdets
avskiljande, lagfart å fånget samt övriga med
köpet förenade kostnader, samt att till väg avsett område
skall till den del sådant område angränsar försäljningslott
tilläggas densamma samt till den del vägområdet
går tvärs över skiftet ingå i lotten e, allt med
skyldighet för lottinnehavare att till allmänt begagnande
såsom väg upplåta dylikt, vederbörande lott tillagt område.

16:o.

Kronoegendomen 1 mantal Äspinge nr 2, 12 och 17 i Äspinge socken av
Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld
av 1,100 kronor. Denna avgäld bar enligt beslut av Kungl. Maj:t den 10
oktober 1924 med anledning av att jord utbrutits från egendomen nedsatts
till 1,085 kronor från och med den 14 mars 1924 räknat.

Under år 1926 bar å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver ävensom ärendet i övrigt tillhörande handlingar, däribland
en av förste lantmätaren J. P. Wetterlund år 1881 upprättad och av förste
lantmätaren C. M. Carlquist år 1898 granskad och rättad samt av lantmäteriauskultanten
G. Warkander år 1920 granskad och kompletterad karta
med tillägg sistnämnda år av extra lantmätaren Ivar E:son Erichs, inhämtas
bland annat följande.

Egendomen, som består av fem skiften, hemskiftet, utmarksskiftet, Rörmossen,
Räfthällan och fäladsskiftet, är belägen 6 kilometer från Hörby
järnvägsstation med Äspinge hållplats å ägorna och innehåller enligt en
av lantmäteriauskultanten Warkander den 31 juli 1920 upprättad ägobeskrivning
med tillägg samma år av extra lantmätaren Erichs en areal av
163.597 hektar, därav 34.812 hektar tomt, åker och trädgård, 74.68? hektar
äng och odlingsmark, 40.489 hektar avrösningsjord samt 13.609 hektar impediment.

I enlighet med medgivande av 1921 års riksdag hava från egendomen
försålts från hemskiftet: ägofiguren nr 11 litt. B om 0.175 hektar och den
del av ägofiguren nr 18, som betecknats med nr 18b litt. H om O.4347
hektar, och från fäladsskiftet: ägofigurerna nr 160—162 och 196—199 litt. I
om 1.978 hektar ävensom ägofigurerna nr 200—218 litt. K om 14.499 hektar.
Den återstående delen av fäladsskiftet, å kartan utmärkt med litt. L, är
numera förenad med kronoparken Ekeröd.

Av 1921 års riksdag medgavs vidare försäljning från hemskiftet av ägofiguren
nr 12 litt. C om 0.19 7 hektar, bebyggd med innehavaren Nils Persson
tillhöriga hus och saluvärderad till 1,480 kronor, ägofiguren nr 13 litt.

[16.]

Äspinge nr
\ 12 och IT
i Malmöhus
ä n.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

D om O.2027 hektar, bebyggd med innehavaren Magnus Schönström tillhöriga
hus och saluvärderad till 1,555 kronor, samt tre obebyggda tomter, omfattande
ägofigurerna nr 10 a litt. E, 10 b litt. F och 10 c litt. G med arealer
av respektive 0.18 7, 0.182 och 0.212 hektar samt saluvärden av respektive
1,870, 910 och 1,060 kronor. Ett till nödig utfartsväg för sistnämnda tre
tomter avsatt område om O.175 hektar, ägofiguren nr 10 d, skulle med sträckning
jämväl utmed tomten litt. D till den del, som angränsade varje tomt,
tilläggas^ denna och ingå i försäljningen därav med skyldighet för köpare
att upplåta samma del till väg att fritt begagnas av de övriga ifrågavarande
tomterna.

De sist omförmälda fem lotterna, vilka skulle försäljas jämlikt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, hava
icke blivit försålda. De två bebyggda områdena äro utarrenderade till
vederbörande innehavare till den 14 mars 1929 mot årligt arrende av 25
kronor för vardera lägenheten; de tre obebyggda tomterna innehavas av
huvudgårdens arrendator.

Vid 1926 års uppskattningsförrättning hava uppskattning smännen med
anledning av ansökning av innehavarna av nyssberörda två bebyggda lägenheter,
litt. C och D, föreslagit, att förnyade åtgärder för försäljning av dessa
lägenheter ävensom av de tre obebyggda tomterna, litt. E, F och G, måtte
vidtagas. Då Äspinge järnvägsstation nu syntes för beständigt hava inordnats
såsom en mindre hållplats och det en gång påbörjade samhället efter
allt att döma stannat i utveckling, hava uppskattningsmännen numera räknat
med lägre värden än vid den tidigare prissättningen. Saluvärdena
hava år 1926 uppskattats till för ägofiguren nr 12 litt. C 800 kronor, för
ägofiguren nr 13 litt. D 850 kronor, för ägofiguren nr 10 a litt. E 400 kronor,
för ägofiguren nr 10 b litt. F 365 kronor och för ägofiguren 10 c litt. G 425
kronor. Lägenheten nr 13 litt. D innehaves numera av bageriidkaren Nils
Månsson, som under 1925 förvärvat äganderätten till byggnaderna. Enligt
uppskattningsmännens förslag böra innehavarna av de bebyggda lägenheterna
erhålla hembud till dessa och de obebyggda tomterna utbjudas å offentlig
auktion.

Anledning att föreslå ytterligare frånsäljningar anse uppskattningsmännen
icke föreligga, då egendomen i huvudsak hade tillräckliga hus och förfrågan
i övrigt om lägenheter ej gjorts.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens förslag och ansett, att
lägenheterna lämpligen borde frånskiljas egendomen genom jordavsöndring.

De i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1926 av
domänstyrelsen tillkallade sakkunniga för styckning av kronoegendomar,
vilka besiktigat egendomen 1926, hava, då åbyggnaden vore tillräcklig,
funnit egendomen ej lämpligen böra styckas.

Domänstyrelsen har icke haft något att erinra med anledning av vad
sålunda förekommit. För medgivande av hembud till innehavarna av tomterna
litt. C och D av dessa områden mot de lägre värdena torde, framhåller
styrelsen, riksdagens medverkan vara erforderlig. De tre obebyggda
tomterna syntes emellertid lämpligen böra jämlikt 9 punkten sista stycket
i kungörelsen den 17 oktober 1913 (nr 271) försäljas å auktion till den
högstbjudande, varvid Kungl. Maj:t enligt samma stadgande torde kunna
antaga anbud, understigande de av 1921 års riksdag godkända värden.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Beträffande domänstyrelsens förslag, så vitt angår tomterna litt. C och D,
i vilken del förslagets genomförande tarvar riksdagens medgivande, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att sagda tomter av kronoegendomen 1 mantal Äspinge
nr 2, 12 och 17 i Äspinge socken av Malmöhus län må
var för sig med angivet område och vid 1926 års uppskattning
föreslaget saluvärde försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar med skyldighet för innehavaren av
tomten litt. D att till begagnande såsom väg upplåta de
i tomten ingående, för sådant ändamål avsedda områden
samt med hembudsrätt för Nils Persson till tomten litt. C
och för Nils Månsson till tomten litt. D.

17:o.

Den 23 mars 1923 förordnade Kungl. Maj:t, att det i Tölö socken av
Hallands län belägna hemmanet 2/3 mantal Kolla nr 2 Arvid Börjesgård,
som Kungsbacka stad genom Kungl. Maj:ts dom den 23 februari 1923
förpliktats avträda, skulle med undantag av ett till telegrafverket upplåtet
område om 0.8 416 hektar ställas under domänstyrelsens vård och förvaltning.

Den 31 mars 1923 uppdrog till följd därav domänstyrelsen åt länsstyrelsen
i Hallands län att föranstalta om arrende- och saluvärdering av
egendomen ävensom att ombesörja egendomens skötsel och vård.

Egendomen har därefter för domänfondens räkning varit i två perioder
utarrenderad till Kungsbacka stad, senast för tiden den 14 mars 1925 till
den 14 mars 1927 mot en årlig avgäld av 1,350 kronor.

I ansökning till Kungl. Maj:t den 31 mars 1923 anhöll staden Kungsbacka
att få förvärva egendomen.

Sedan yttranden infordrats dels från vederbörande domänintendent och
dels från länsstyrelsen i ovanberörda län, översändes remissakten jämte
yttranden till uppskattningsmännen för att vid kommande värderingsförrättning
av dem tagas i beaktande.

Arrende- och saluvärdering av egendomen har verkställts under år 1926.

Länsstyrelsen har med skrivelse den 26 januari 1927 till domänstyrelsen
överlämnat det över nämnda förrättning förda instrumentet med tillhörande
handlingar, däribland karta med beskrivning över inägorna till kronoegendomen
samt över utmarken till samma egendom och hemmanet Biskopslyckan
upprättad år 1924 av extra lantmätaren Carl Erik Sjödell, kopia
av en utav G. Marin åren 1779 och 1784 upprättad karta över utmarken
till Kungsbacka stad och gästgiverihemmanet Kolla, utdrag av karta över
staden Kungsbacka upprättad år 1846 av J. S. Wallmark, ävensom yttranden
av magistraten och stadsfullmäktige i Kungsbacka jämte övriga till ärendet
hörande handlingar.

Departements chefen.

[17.]

KoUa nr 2
Arvid Börjesgård
inom
Kungsbacka
stad.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Av nämnda handlingar inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 27 mars 1925 i kommunalt,
ecklesiastikt, administrativt och judiciellt hänseende numera är jämte en del
andra, fastigheter införlivad med staden Kungsbacka, utgöres av på skilda
håll liggande ägor, dels inägor förlagda i två skiften, norra och södra skiftet,
åtskilda av det Kungsbacka stad tillhöriga hemmanet Biskopslyckan, dels
andelar av två utmarksområden, Berget vid Hvarla samt Svinholmen.

Xnägorna, å den av extra lantmätaren Sjödell upprättade kartan betecknade,
norra skiftet med ägofigurerna 1—14 och södra skiftet med ägofigurerna
15—95, innehålla med frånräknande av det till telegrafverket upplåtna och
för radiostation dispnerade området 15.7 5 5 hektar.

Utmarksområdena, å samma karta redovisade, Berget vid Hvarla under
ägofigurerna 96—129 och Svinholmen under ägofigurerna 130—162, innehålla,
det förstnämnda 38.346 hektar, därav åker 3.870 hektar, renar och
ängsremsor 0.412 hektar, skogsmark 33.7 24 hektar och impediment 0.34o
hektar, samt det senare 29.4 51 hektar betesmark. Egendomens andel i
berörda utmarksområden, vilka tillhöra kronoegendomen och hemmanet
Biskopslyckan gemensamt, utgör sju femtondeiar.

Såsom egendomen jämväl tillhörigt markinnehav omförmäles i uppskattningsinstrumentet
vissa, icke närmare bestämda lotter i mossarna Myran,
Ratåsmyst och Mellsjömossen.

Å egendomens inägor, till den del de förvaltas av domänstyrelsen, finnas
inga åbyggnader.

Å utmarksområdet Berget vid Hvarla finnas dels ett boningshus tillhörigt
änkan Augusta Johansson, dels en mindre stuga s. k. backstuga
jämväl tillhörig enskild person. Kronan eller staden tillhöriga byggnader
finnas icke å detta område. Å Svinholmen finnas inga kronan tillhöriga hus.

Under framhållande av dels den dryga kostnad, som statsverket skulle
nödgas ikläda sig för egendomens fullbyggande, därest egendomen skulle
bibehållas och utarrenderas såsom självständigt jordbruk, dels omöjligheten
att utan dyrbar laga skiftesförrättning uppstacka egendomen, dels att staden
syntes bäst skickad att handhava egendomens förbättring, styckning och
försäljning i lämplig utsträckning, dels ock att å egendomen anlagts kyrkogård,
alléer, promenadvägar, skogskulturer m. m. hava tipp ska ttningsmännen
tillstyrkt egendomens försäljning till staden.

Vid uppskattningsförrättningen, vid vilken egendomen åsatts ett saluvärde
av 40,646 kronor, har egendomens inägor och utmarksandelar var
för sig värderats på sätt framgår av nedanstående tablå.

Egendomen har år 1925 taxerats till 30,000 kronor.

Enligt vad uppskattningsmännen meddelat och som jämväl bestyrkes av
handlingarna i ärendet har, utöver vad som ovan angivits, i egendomens
inägor även ingått ett mindre, med egendomens norra skifte sammanhängande
område den s. k. Hållkarlslyckan. Detta område har på 1840-talet upplåtits till staden Kungsbacka som begravningsplats. Staden, som
då ansåg sig som ensam ägare av Berget vid Hvarla, lämnade därvid såsom
vederlag av denna utmark ett område om 1.22o hektar, redovisat under ägofigurerna
112—124 å den av extra lantmätaren Sjödell upprättade kartan,
och hava uppskattningsmännen vid det förhållande att nyssnämnda utmarksområde
numera utrönts vara gemensam utmark för kronoegendomen och
hemmanet Biskopslyckan, ansett sig höra upptaga ifrågavarande vederlagsjord
till särskild värdesättning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.
Saluvärdering.

A. 2/i> mantal nr 2 Kollas enskilda inägor.

Norra skiftet: I.700 hektar åkerjord	å	kr. 2,500	kr.	4,250
2.153	» » och äng	»	» 2,000	»	4,306	—
0.O7O	» renar och avrösning	»	» 100	»	7	—
0.0 8 2	» impediment (allmän väg)	»	0	—	kr. 8,563: —
Södra skiftet: 4.500 hektar åkerjord	å	kr. 2,500	kr.	11,250
3.750	» »	»	» 2,000	»	7,500	—
2.250	» » och ängsmark	»	» 1,000	»	2,250	—
1.093 0.157	» ängsrenar, prome-nadvägar, skogs-mark m. m. » allmän väg och dike	» »	» 100 »	» »	109: 0:	30	kr. 21,109: 30

summa 15.7 5 5 hektar. Summa kronor 29,672: 30.

Härtill kommer den så kallade vederlagsjordens värde såsom
ersättning för den till kyrkogård avstådda s. k. Hållkarlslyckan:
1.225 hektar åkerjord å kr. 1,500 ................................ kr. 1,837: so.

B. Den för Kolla och Biskopslyckan gemensamma utmarken.

a) Berget vid Hvarla:

3.8 7 0 hektar åkerjord å kr. 1,500 kr. 5,805: —

0.412 » ängsrem söro.

renar » » 200 » 82:40

33.7 24 » skogsmarker, jordvärdet
.................... å » 3,000: —

0,34o » impediment (allmänna
vägar) ............ » » 0: —

Naturskogens värde » » 3,200:— kr. 12,087:40

kr. 12,087:40 kr. 31,509:80

b) Svinholmen:

16 hektar bättre betesmark å kr. 300 kr. 4,800: —

13.451 hektar svagare d:o » » 200 » 2,690:20 7,490:20

Summa 67.797 hektar. Summa värde kronor 7/15 x 19,577: 60 kr. 9,136: 20.

Summa i runt tal kronor 40,646: —.

Staden Kungsbacka har emellertid i tro, att staden vore ensam ägare till
utmarksområdet Berget i Hvarla, under senare hälften av 1800-talet å detta
område sått och planterat skog. Den av staden skapade skogen, huvudsakligen
bestående av tall, gran, ädelgran och bok och av jägmästaren till
skillnad från den å området genom självsådd uppkomna lövskogen betecknad
såsom kulturskog, har av denne beräknats äga ett värde av 5,000 kronor.

Under förutsättning att statsverket skulle anse sig böra göra anspråk på
andel jämväl i ovannämnda skogsvärde hava uppskattningsmännen efter
förut angiven skiftesgrund beräknat nämnda andel till 2,333 kronor 33 öre,
med vilket belopp egendomens saluvärde i så fall skulle ökas.

Egendomens andel i förut omförmälda tre mossar, vari torven numera
uttagits, har ansetts icke kunna åsättas något värde.

Departements chefen.

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Länsstyrelsen har tillstyrkt egendomens försäljning för värderingssumman
40,646 kronor; och har länsstyrelsen ansett, att kronan icke borde göra
anspråk på andel i omförmälda skog å utmarksområdet Berget vid Hvarla,
enär denna skog tillkommit genom stadens försorg.

Domänstyrelsen har efter förda underhandlingar med Kungsbacka stad
på grundval av den verkställda uppskattningen träffat avtal om försäljning
under förutsättning av statsmakternas godkännande. Avtalet, som enligt
handlingarna närslutet utdrag av protokoll vid sammanträde med stadsfullmäktige
i Kungsbacka den 8 februari 1927 blivit av staden godkänt och
sedermera försett med anteckning härom, är av följande lydelse:

»Förslag till avtal.

Under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande har följande avtal träffats
mellan kungl. domänstyrelsen, å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, å ena,
samt staden Kungsbacka, å andra sidan.

Kungl. Maj:t och kronan upplåter och försäljer för en köpeskilling av
fyrtiofemtusen (45,000) kronor kronoegendomen 2/3 mantal Kolla nr 2 Arvid
Börjesgård i Kungsbacka stad med undantag av ett jämlikt kungl. brevet
till kammarkollegium den 23 mars 1923 därifrån till telegrafverket upplåtet
område med en areal av 0.84 7 6 hektar under villkor:

att fastigheten får tillträdas av staden den 14 mars 1927, då köpeskillingen
skall inbetalas till domänstyrelsen,

samt att staden ensam vidkännes lagfarts- och övriga med köpet förenade
kostnader.»

Domänstyrelsen har hemställt, att framställning måtte göras hos riksdagen
om fastighetens försäljning till staden i enlighet med omförmälda avtal.

Åven jag biträder försäljningsförslaget, dock att med avseende å ifrågavarande
avtal bör iakttagas, att detsamma icke hinner bliva föremål för
riksdagens prövning före den i avtalet föreslagna tillträdesdagen. Med hänsyn
till stadens önskan att snarast övertaga egendomen synes intet vara att
erinra emot att tillträdet räknas från sagda dag, och bör därvid det arrendeavtal
som, efter vad jag inhämtat, träffats rörande egendomens utarrenderande
till staden för ytterligare ett år från den 14 mars 1927, förfalla.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen i/3 mantal Kolla nr 2 Arvid
Börjesgård i Kungsbacka stad med undantag av ett
därifrån till telegrafverket upplåtet område om 0.847 6
hektar må försäljas till Kungsbacka stad mot en köpeskilling
av 45,000 kronor och i övrigt på i huvudsak
de villkor, som finnas intagna i förutnämnda avtal,
samt med tillträdesrätt räknat från och med den 14
mars 1927; skolande köpeskillingen betalas så snart försäljningen
blivit från kronans sida i vederbörlig ordning
godkänd med skyldighet för staden att å köpeskillingen

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

erlägga ränta efter 5 procent från den 14 mars 1927
till dess likvid sker men skall i samband därmed det med
staden upprättade arrendekontraktet rörande fastigheten
för arrendeåret 1927—1928 från sagda dag anses förfallet.

18:o.

Kronoegendomen 3/i mantal Tunge nr 1 östra litt. A i Ytterby socken
av Göteborgs och Bohus län är för domänfondens räkning utarrenderad till
den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 2,400 kronor.

Förrättning för uppgörande av förslag till förnyad utarrendering av egendomen
har i vederbörlig ordning hållits under år 1926. Av det därvid
förda instrumentet med tillhörande handlingar, däribland dels karta med
beskrivning över kronoegendomen 1 mantal Tunge nr 1 Östra upprättad år
1918 av distriktslantmätaren Karl Rydén, dels ock en av distriktslantmätaren
Gustaf Svensson år 1921 upprättad karta med tillhörande handlingar rörande
en å samma egendom uppgjord och fastställd ägostyckning, inhämtas i huvudsak
följande.

Egendomen är belägen 0.2 mil från Ytterby station å Göteborgs—Bohus
banan och 0.5 mil från staden Kungälv.

Egendomen, förlagd i ett av nämnda järnväg genomskuret skifte, omfattar
en areal av 46.50 9 hektar, därav 15.401 hektar tomt och åker, 0.639
hektar äng och 30.4 6 9 hektar avrösningsjord med impediment.

Egendomens åkerjord är av medelgod beskaffenhet och utgöres av mylla
på lerbotten. Ängen är god men av ringa omfattning; endast obetydlig
skog finnes å egendomen.

Kronan tillhöriga åbyggnader äro mycket gamla och otidsenliga, särskilt
är ladugårdsbyggnaden synnerligen dålig. En ombyggnad av denna sistnämnda
är, därest egendomen ånyo skall utarrenderas, ofrånkomlig.

Torp eller lägenheter finnas icke å egendomen.

Med hänsyn till den jämförelsevis dyrbara nybyggnad, som å egendomen
är nödvändig, därest densamma skall bibehållas i statsverkets ägo och ånyo
utarrenderas, hava uppskattning smännen föreslagit egendomens försäljning
i eu lott, därvid egendomen, vars taxeringsvärde enligt 1922 års fastighetstaxering
utgör 27,100 kronor, åsatts ett saluvärde av 36,000 kronor, i vilket
belopp ingår värde för växande skog av 1,200 kronor.

Uppskattningsmännen förorda hembud åt nuvarande arrendatorn av egendomen
Axel Andersson, som på alla sätt väl skött egendomen. Han hade
sålunda förbättrat trädgården, gårdsplanen och tomtområdet i övrigt, väl
underhållit alla de gamla och i grunden ganska bristfälliga ekonomibyggnaderna
samt särskilt iståndsatt och renoverat boningshuset ävensom tillfört
egendomen elektriskt ljus och kraft samt utfört alla under arrendeperioden
föreskrivna reparations- och grundförbättringsarbeten. Han har därtill varit
aktsam om den uppväxande skogen samt utfört en del täckdiknings- och
andra vattenavledningsarheten.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava biträtt uppskattningsmännens
försäljningsförslag.

[18.1

Tunga nr 1
Ostra litt. A.

i Göteborgs
och Bohus län.

Departements■
chefen.

119.]

Backa nr 5
Kronogård och
Backa nr 6
Västergård i
Göteborgs och
Bohus län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

De av domänstyrelsen på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1926
tillkallade sakkunniga för utredning angående vissa kronoegendomars lämplighet
för styckning till mindre jordbruk hava i likhet med uppskattningsmännen
förordat egendomens försäljning.

Jämväl domänstyrelsen har biträtt den av uppskattningsmännen föreslagna
försäljningen, dock att egendomen borde utbjudas å offentlig auktion.

Under åberopande av den i ärendet lämnade utredningen vill jag tillstyrka
egendomens försäljning, och anser jag billigheten kräva att, såsom uppskattningsmännen
ifrågasatt, nuvarande arrendatorn tillförsäkras hembudsrätt vid
försäljningen, varvid köpeskillingen torde få erläggas i den ordning, som
i Kungl. Maj:ts brev dön 29 maj 1874 föreskrives.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 3/4 mantal Tunge nr 1 Östra litt.
A i Ytterby socken av Göteborgs och Bohus län må
försäljas

antingen till egendomens nuvarande arrendator Axel
Andersson mot en köpeskilling av 36,000 kronor att erläggas
med en sjättedel vid tillträdet och en sjättedel
den 14 mars varje av nästföljande fem år samt under
villkor i övrigt, att egendomen säljes i det skick, den
befmnes vid tillträdet, vilket må ske den 14 mars 1929
eller å dag dessförinnan, varom överenskommelse kan
träffas, att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen i
länet, som har att utfärda köpebrev, så snart första
sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse
å återstoden därav avlämnats, samt att köparen
skall svara för de å egendomen för tiden efter tillträdesdagen
belöpande onera och utskylder ävensom ensam
vidkännas alla med lagfart å fånget och andra med
köpet förenade utgifter jämte kostnaderna för inteckning
i egendomen till säkerhet för berörda skuldförbindelse,
eller, därest Andersson icke under angivna villkor
önskar förvärva egendomen, å offentlig auktion till den
högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade
grunder, med tillträdesrätt för köpare den 14
mars 1929.

19:o.

Kronoegendomen 5/3B2 mantal Backa nr 5 Kronogård och mantal Backa
nr 6 Västergård i Backa socken av Göteborgs och Bohus län är för domänfondens
räkning utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld
av 800 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Förrättning för uppgörande av förslag till förnyad utarrendering av egendomen
har i vederbörlig ordning hållits å egendomen under år 1926. Av
det därvid förda instrumentet med tillhörande handlingar, däribland en av
distriktslantmätaren Karl Rydén år 1916 upprättad och kompletterad karta
över egendomen jämte beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, förlagd i ett sammanhängande skifte, är belägen invid Göta
älv, 0.7 mil från Göteborg. Egendomen omfattar en areal av 13.4 3 4 hektar,
därav 9.642 hektar tomt och åker, 1.2 8 3 hektar äng, 2.17 5 hektar avrösningsjord
och 0.334 hektar impediment. Egendomen är bördig; åkerjorden
dock något stenbunden. Ängen utgöres huvudsakligen av vassmark. Utmarken
består av en kal bergssluttning utan någon som helst skog.

Torp eller lägenheter finnas icke å egendomen.

Egendomens åbyggnader äro med undantag av manhuset, som dock är
gammalt och otidsenligt, i synnerligen bedrövligt skick. Med hänsyn till
den dåliga beskaffenheten av byggnaderna och ofrånkomligheten av, därest
egendomen skall ånyo utarrenderas, dessas fullständiga om- och nybyggnad
hava uppskattning smännen föreslagit egendomens försäljning i en lott, därvid
de ansett att, därest försäljning med hembudsrätt kommer att beslutas,
nuvarande arrendatorn Carl Persson vore väl förtjänt av sådan rätt.

Egendomen har för senaste femårsperioden varit taxerad till 78,800 kronor.

Under framhållande av att egendomen tvivelsutan vore alldeles för högt
taxerad — taxeringsvärdet vore nämligen beräknat på grundval av ett
under kristiden genom osunda tomtspekulationer högt uppdrivet markvärde
— hava uppskattningsmännen åsatt egendomen ett saluvärde av
32,000 kronor.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot det av uppskattningsmännen
framlagda förslaget om egendomens försäljning.

De av domänstyrelsen jämlikt Kungl. Majrts bemyndigande den 30 april 1926
tillkallade sakkunniga för utredning angående vissa kronoegendomars lämplighet
för styckning till mindre jordbruk hava biträtt uppskattningsmännens
förslag att försälja egendomen i en lott.

Domänstyrelsen har anfört följande.

Egendomen syntes visserligen på grund av sitt läge jämförelsevis nära
Göteborg och på strandsluttning till Göta älv äga vissa förutsättningar att
efter styckning kunna upplåtas i tomter. Såsom ovan nämnts hade också
under kristiden en del tomt försäljningar till mycket uppskruvade priser ägt
rum i orten från egendomen närliggande områden. Emellertid hade efter
kristidens slut efterfrågan å mark starkt avtagit, och markvärdena hade till
följd därav i avsevärd grad nedgått. Det av uppskattningsmännen egendomen
åsätta saluvärdet syntes därför styrelsen vara väl avvägt och högre
värde torde näppeligen under avsevärd tid framåt vara att förvänta.

Då emellertid byggnaderna å egendomen vore både gamla och bristfälliga
och en omedelbar och kostsam nybyggnad vore ofrånkomlig, därest egendomen
skulle i statsverkets ägo bibehållas och ånyo utarrenderas, ansåge
styrelsen i likhet med uppskattningsmännen och de tillkallade sakkunniga,
att egendomen, vilken hade en för jordbruksdrift mindre lämplig konfiguration,
borde försäljas. Försäljningen borde enligt styrelsens förmenande ske
på auktion till den högstbjudande i enlighet med brevet den 29 maj 1874.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Departements chefen.

[20.]

Ängås nr 1 i
Göteborgs och
Bohus län.

Med tillstyrkan av egendomens försäljning i enlighet med domänstyrelsens
förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen */3B8 mantal Backa nr 5 Kronogård
och 1/3 mantal Backa nr 6 Västergård i Backa
socken av Göteborgs och Bohus län må å offentlig auktion
till den högstbjudande försäljas under de i brevet
den 29 maj 1874 omförmälda villkor, med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1929.

20 ro.

Kronoegendomen 3/4 mantal Ängås nr 1 i Västra Frölunda socken av
Göteborgs och Bohus län är för domänfondens räkning utarrenderad till
den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 1,320 kronor.

Förrättning för uppgörande av förslag till förnyad utarrendering har i
vederbörlig ordning hållits under år 1926. Av instrumentet däröver med
tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Karl Rydén år
1918 upprättad och år 1926 kompletterad karta över egendomen med tillhörande
beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, belägen 0.3 mil från Järnbrotts station å Göteborg—Särö
banan och l.i mil från Göteborg, innehåller en areal av 54.635 hektar, förlagda
i två skiften, hemskiftet (huvudgården) och utmarksskiftet, det senare
i närheten av stadens område. Hemskiftet omfattar en areal av 35.8 8 2
hektar, därav 19.9 9 8 hektar tomt och åker, 3.7 04 hektar ängsmark, 11.3 3 6
hektar skogs- och betesmark och 0.8 4 4 hektar impediment, samt utmarksskiftet
18.7 5 3 hektar, därav 4.oi8 hektar åker, 4.97s hektar betesmark och
9.7 6 2 hektar impediment. Egendomens åker och ängsmark äro av medelgod
beskaffenhet; skogen synnerligen obetydlig. Kronan tillhöriga byggnader
å egendomen äro gamla och otidsenliga, särskilt äro uthusbyggnaderna bristfälliga
och för gårdens behov otillräckliga. Torp eller lägenheter finnas
icke å egendomen.

Med hänsyn till att egendomens byggnader äro otillräckliga och att nybyggnad
i händelse av egendomens förnyade utarrendering torde vara ofrånkomlig
och för statsverket medföra avsevärd kostnad, hava uppskattning smännen
föreslagit försäljning av egendomen i två lotter, hemskiftet (huvudgården)
samt utmarksskiftet med arealer, som ovan angivits, och till saluvärden,
utgörande för hemskiftet i runt tal av 50,000 kronor, därav 500
kronor för växande skog, och för utmarksskiftet i runt tal 28,000 kronor.

Under åberopande av att nuvarande arrendatorn Hilda Andersson, numera
gift med lantbrukaren Axel Pehrsson, och hennes föräldrar under en lång
följd av år innehaft egendomen och under arrendetiden städse hållit jordbruket
i god kultur, varit aktsamma om skogen och växande träd, väl vårdat
och underhållit de gamla och otidsenliga åbyggnaderna, på egen bekostnad
inlagt vattenledning till både manhus och ladugård, elektrifierat egendomen
samt i övrigt fullgjort alla föreskrivna reparations- och grundförbättringsarbeten,
hava uppskattningsmännen ansett henne väl förtjänt av hembud
till huvudgården, om försäljning med hembudsrätt komme att vederbörligen
beslutas.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Länsstyrelsen ävensom över jägmästaren i södra distriktet hava biträtt
uppskattningsmännens förslag.

De av domänstyrelsen enligt Knngl. Maj:ts bemyndigande den 30 april
1926 tillkallade sakkunniga för verkställande av utredning angående vissa
kronoegendomars lämplighet för styckning till mindre jordbruk hava icke
haft något att erinra mot försäljning av egendomen på sätt av uppskattningsmännen
föreslagits. Utmarksskiftet borde dock, enligt de sakkunnigas
mening, såsom närbeläget till Göteborg lämpligen försäljas till staden. I
händelse att sådan försäljning icke nu kunde komma till stånd, borde det
i avvaktan härpå tillsvidare bibehållas i kronans ägo.

Domänstyrelsen biträder uppskattningsmännens förslag om omedelbar försäljning
av egendomens hemskifte. Försäljningen av detta skifte borde
emellertid enligt styrelsens åsikt ske efter utbud å offentlig auktion. I fråga
om utmarksskiftet anser styrelsen detsamma böra tillsvidare kvarbliva i statsverkets
ägo för att sedermera eventuellt försäljas till Göteborgs stad, och
borde under sådana omständigheter skiftet från den 14 mars 1929, då
löpande arrendeperiod utginge, ställas under skogsstatens vård och förvaltning.

Jag finner intet att erinra mot en disposition av egendomen i överensstämmelse
med vad domänstyrelsen förordat. På skäl, som av uppskattningsmännen
anförts, synes mig emellertid nuvarande arrendatorn böra tillförsäkras
rätt till hembud å hemskiftet, varvid köpeskillingen torde få
erläggas i den ordning, som i Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1874 föreskrives.
Med förordnande i fråga om utmarksskiftet torde böra anstå, till
dess riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 3/i mantal Ängås nr 1 i
Västra Frölunda socken av Göteborgs och Bohus län
delats i två lotter, den ena omfattande hemskiftet (huvudgården)
och den andra utmarksskiftet, förstnämnda lott
må försäljas

antingen till egendomens nuvarande arrendator Hilda
Pehrsson, född Andersson, mot en köpeskilling av 50,000
kronor att erläggas med en sjättedel vid tillträdet och
en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem
år samt under villkor i övrigt, att egendomen säljes i
det skick, den befinnes vid tillträdet, vilket må ske den
14 mars 1928, att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen
i länet, som har att utfärda köpebrev, så snart
första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens
skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats, samt att
köparen skall svara för de å egendomen för tiden efter
tillträdesdagen belöpande onera och utskylder ävensom
ensam vidkännas alla med lagfart å fånget och andra

Departements chefen.

[21.]

Bällskär nr 1
Norgård i
Göteborgs och.
Bohus län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

med köpet förenade utgifter jämte kostnaderna för inteckning
i egendomen till säkerhet för berörda skuldförbindelse,

eller, därest Hilda Pehrsson icke under angivna villkor
önskar förvärva egendomen, å offentlig auktion till den
högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade
grunder med tillträdesrätt för köpare den 14 mars
1929.

21:o.

Kronoegendomen 1 mantal Bällskär nr 1 Norgård i Backa socken av
Göteborgs och Bohus län är för domänfondens räkning utarrenderad till den
14 mars 1929 emot en årlig avgäld av 850 kronor.

Förrättning för uppgörande av förslag till förnyad utarrendering av egendomen
har i vederbörlig ordning hållits under år 1926. Av instrumentet
däröver med tillhörande handlingar, däribland en över egendomen av A. A.
Rönnbäck år 1905 upprättad och av distriktslantmätaren G. Svensson år
1925 reviderad karta jämte beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som begränsas i öster av Göta älv, är belägen 0.3 mil från
Tingstads järnvägsstation och 0.6 mil från Göteborg. Densamma innehåller
en areal av 18.416 hektar, därav 13.3 3 6 hektar tomt och åker, 2.7 6 7 hektar
äng, 1.213 hektar avrösningsjord och l.ioo hektar impediment.

Torp eller lägenheter finnas icke å egendomen. Gemensamt med kronoskattehemmanet
Bällskär nr 1 Sörgården i samma socken äger egendomen
oskiftad andel i ett båtsmanstorp. Egendomens åker och äng äro av god
beskaffenhet; betesmarken mindervärdig och av ringa omfång. Skog saknas
å egendomen. Egendomens ekonomibyggnader äro med undantag av ladugården,
som är nybyggd, gamla men dock i gott stånd. Egendomens manbyggnad
är däremot mycket bristfällig.

Med hänsyn till att, därest egendomen skulle ånyo utarrenderas, en jämförelsevis
kostsam nybyggnad av manhus å egendomen vore erforderlig,
hava uppskattning smännen föreslagit egendomens försäljning i en lott efter
hembud till nuvarande arrendatorn Arvid Fredriksson.

Egendomen har för senaste femårsperiod taxerats till ett belopp av 108,300
kronor, men hava uppskattningsmännen, under framhållande av att berörda
taxeringsvärde vore orimligt, då det beräknats på grundval av ett under
kristiden genom osunda tomtspekulationer högt uppdrivet markvärde i orten,
åsatt egendomen ett saluvärde av i runt tal 54,000 kronor.

Länsstyrelsen har icke haft något att invända mot uppskattningsmännens
försäljningsförslag, gentemot vilket icke heller de av domänstyrelsen jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1926 tillkallade sakkunniga för
utredning angående vissa kronoegendomars lämplighet för styckning till
mindre jordbruk haft något att erinra.

Jämväl domänstyrelsen biträder den av uppskattningsmännen föreslagna
försäljningen av egendomen i en lott. Det åsätta saluvärdet synes styrelsen

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215. 49

vara väl avvägt. Försäljningen torde dock enligt styrelsens uppfattning
lämpligast böra ske å offentlig auktion till den högstbjudande.

I anslutning till domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Bällskär nr 1 Norgård
i Backa socken av Göteborgs och Bohus län må å offentlig
auktion till den högstbjudande försäljas under de i brevet
den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för
köpare den 14 mars 1929.

22:o.

Den 21 juni 1916 förordnade Kungl. Maj:t, att vissa delar av förra
militiebostället f,/8 mantal Strömmesäter nr 1 med 1/8 mantal Soterud nr 1
och Y4 mantal ITverud nr 1 i Valbo-Ryrs socken av Älvsborgs län skulle
försäljas och att återstående del av egendomen skulle avsättas till kronopark.
Vid verkställd ägostyckning har sistnämnda del, litt. A om 814.2 8
hektar, åsätta 7fi/ioo mantal. Den 24 mars 1917 förklarade domänstyrelsen,
att kronoparken skulle benämnas Strömsäter.

Jägmästaren i Dalslands revir har i skrivelse till styrelsen hemställt, att
två kronoparken Strömsäter tillhöriga lägenheter, Stora Bönerud och Lilla
Bönerud, måtte med av jägmästaren föreslagna områden försäljas. I häröver
avgivet yttrande har öv er jäg mästaren tillstyrkt försäljning av nämnda
lägenheter.

Med anledning härav har på domänstyrelsens föranstaltande av länsstyrelsen
förordnade uppskattningsmän verkställt saluvärdering av lägenheterna.

Med utlåtande den 16 februari 1927 har domänstyrelsen överlämnat ärendet
tillhörande handlingar, däribland två av distriktslantmätaren Tor
Blomkvist över försäljningsområdenas yttergränser år 1926 upprättade
kartor. Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Lägenheterna, som angränsa varandra, äro belägna å norra delen av kronoparken
vid dennas västra rågång. Till närmaste järnvägsstation, Ellenö
på banan Uddevalla—Lelången, är avståndet 15 kilometer.

Stora Bönerud omfattar 18.5 8 hektar, därav 8.05 hektar åker, 1.40 hektar
äng, 7.6 0 hektar skogsmark och 1.5 3 hektar impediment.

Byggnaderna å lägenheten utgöras av boningshus och ladugård. Ladugården
är i gott skick och tillräcklig för egendomens behov. Boningshuset
däremot är delvis fallfärdigt och behöver ombyggas. Befintligt svinhus
tillhör brukaren. Åkerjorden är av tämligen god beskaffenhet. Skogsmarken
är till största delen bergig och betecknas såsom dålig.

Lägenheten är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot en årlig avgift
av 250 kronor. Saluvärdet har uppskattats till 6,000 kronor.

Uppskattning smännen hava föreslagit, att hembudsrätt skulle tillkomma
arrendatorn Karl Larsson, vilken under 40 år innehaft arrendet å lägen Bihanq

till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 183 höft. (Nr 21 5.) -t

Departements
chefen.

[22.]

Kronoparken
Strömsäter t
Älvsborgs lån

Departementschefen.

[23.]

Amundebynnr
1 i Älvsborgs
län.

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

heten. Larsson har emellertid enligt uppgift från jägmästaren avlidit under
sistlidna januari månad.

Lilla Bönerud omfattar 13.76 hektar, därav 5.49 hektar åker, O.oi hektar
äng, 7.8 7 hektar skogsmark och 0.3 9 hektar impediment.

Å förevarande lägenhet finnas boningshus, ladugård, fähus och stall. Det
senare är nyuppfört och i gott skick, men övriga byggnader äro gamla och
tarva omedelbar ombyggnad. Till ombyggnad av boningshuset har till
lägenheten redan framforslats timmer, bräder, tegel och cement. Befintligt
skjul tillhör arrendatom. Åkerjorden är av tämligen god beskaffenhet.
Skogsmarken är i allmänhet bergig.

Lägenheten är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot en årlig avgäld
av 150 kronor. Saluvärdet å lägenheten, jämte de å densamma befintliga
byggnadsmaterialierna, har beräknats till 4,200 kronor.

Uppskattningsmännen föreslå, att lägenhetens nuvarande arrendator, Gustaf
Johansson, erhåller hembudsrätt. Han har under 25 år innehaft arrendet
å lägenheten.

Även uppskattningsmännen tillstyrka försäljningen och framhålla — i likhet
med jägmästaren och överjägmästaren — att, därest lägenheterna skulle
bibehållas i kronans ägo, så bleve erforderligt att verkställa omfattande
ombyggnader för dryga kostnader utan motsvarande nytta för staten samt
att lägenheterna icke vore behövliga för skötseln av kronoparken.

Länsstyrelsen har intet att erinra mot värderingsmännens förslag.

Jämväl domänstyrelsen, som anser de av uppskattningsmännen föreslagna
försäljningsvärdena skäliga, tillstyrker försäljningen.

Med tillstyrkande av försäljningsförslaget får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheterna Stora Bönerud och Lilla Bönerud
med de områden, som finnas angivna å förut åberopade
kartor, må frånskiljas kronoparken Strömsäter i ValboRyrs
socken av Älvsborgs län och med kronan tillhöriga
byggnader var för sig försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar med tillträdesrätt den 14 mars 1928
samt med hembudsrätt för Gustaf Johansson till lägenheten
Lilla Bönerud.

23:o.

Vid en år 1925 å kronoegendomen 3/i mantal Amundebyn nr 1 i Tösse
socken av Älvsborgs län hållen förrättning för uppgörande av förslag till
förnyad utarrendering från den 14 mars 1928 av denna egendom, som lämnar
2,200 kronor i årligt arrende, har förslag väckts om försäljning av
lägenheter från egendomen.

Av instrumentet vid nämnda förrättning samt övriga ärendet tillhörande
handlingar, däribland en av förste lantmätaren A. F. Hjorth 1897 upprättad
karta över egendomen jämte beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Egendomen, som är belägen 10 kilometer från Åmåls stad och VJt kilometer
från Tösse järnvägsstation, har en sammanlagd areal av 147.6 5 4 hektar,
därav 39.420 hektar tomt och åker, 103.677 hektar skogs- och hagmark
samt 4.5 5 7 hektar impediment.

Å egendomen finnes ett torp, Solbacken, med en areal av 4.8 81 hektar,
därav 2.239 hektar åker och tomt, 2.598 hektar hag- och skogsmark samt
0.044 hektar impediment. Torpet brukas för närvarande direkt under
huvudgården. Byggnaderna å detsamma, vilka ägas av kronan, äro i dåligt
skick.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att torpet Solbacken med tillägg
av någon skogsmark skulle försäljas. Torpet har av uppskattningsmännen
saluvärderats till 2,950 kronor, därav 890 kronor 24 öre för växande skog.

Likaså hava uppskattningsmännen, enär efterfrågan av egnahemslägenheter
visat sig stor i dessa trakter, föreslagit, att fyra obebyggda tomtområden,
belägna invid vägen till Tösse järnvägsstation samt gränsande intill
från kronoegendomen Gustafsberg försålda egnahemslägenheter, skulle avsöndras
och försäljas till egna hem.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens förslag.

över jägmästaren har icke haft något att erinra mot försäljningsförslaget.
Däremot har han ansett det vid uppskattningstillfället skogen å torpet Solbacken
åsätta saluvärde väl lågt. Enligt överjägmästarens värdering skulle
saluvärdena å försäljningslotterna bliva:

Benämning å kartan	Ägoligur å kartan	Areal hektar	Arrende- värde kronor	Saluvärde kronor
summa	därav för växande i skog
Solbacken	169—186, av 270, av 271 .....................	4.881	125	3,04o: so	994: so
Lotten nr 1	av 18, av 19, av 21, av 21 a..................	0.1	—	500: —	—
» »11	av 18, av 21, av 21 a..........................	O.i	—	500: —	—
» » III	av 271................................................	0.15	_	500: —	—
» » IV	av 271................................................	0.16	—	500: —	—

De av domänstyrelsen enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1926 tillkallade
sakkunniga för utredning angående vissa kronoegendomars lämplighet
för styckning till mindre jordbruk hava icke haft något att erinra
mot uppskattningsmännens styckningsförslag, vilket tillstyrkts jämväl av
domänstyrelsen, som icke heller haft något att erinra mot de åsätta saluvärdena
såsom de av överjägmästaren föreslagits.

Med instämmande i domänstyrelsens yttrande hemställer jag, att Kungl. DepartenwntsMaj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att ovannämnda fem områden, torpet Solbacken samt

tomterna nr I, II, III och IV, må var för sig med ovan
angivet område från kronoegendomen 3/4 mantal Amundebyn
nr 1 i Tösse socken av Älvsborgs län försäljas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

[24.]

Stommen nr 1
i Älvsborgs
län.

24:o

Vid en år 1925 å kronoegendomen 1 mantal Stommen nr 1 i Fröskogs
socken av Älvsborgs län hållen förrättning för uppgörande av
förslag till förnyad utarrendering från den 14 mars 1928 av denna egendom,
som lämnar 710 kronor i årligt arrende, har förslag väckts om försäljning
av lägenheter från egendomen. Av förrättningsprotokollet jämte
övriga ärendet tillhörande handlingar, därav en av distriktslantmätaren
Eugen Gordh år 1924 kopierad och kompletterad karta över egendomen
jämte beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 25 kilometer från Åmåls stad och 15 kilometer
från Tösse järnvägsstation å Bergslagsbanan, har en sammanlagd
areal av 177.830 hektar, därav 33.848 hektar tomt och åker, 44.126 hektar
äng- och odlingsmark, 95.6 2 5 hektar skogsmark samt 4.231 hektar impediment.

Å egendomen finnas tre torp Kleva, Mellerud och Bräckan. Kronan äger
samtliga å torpen varande byggnader, vilka äro i dåligt skick. Fähusen å
torpen Kleva och Mellerud tarva omedelbar ombyggnad. Torpen innehavas,
Kleva sedan cirka 10 år av K. öhman, 67 år gammal, Mellerud sedan 44
år av O. P. Ström, 76 år gammal, samt Bräckan sedan den 14 mars 1925
av Gustaf Pettersson,^ 65 år gammal, öhman har vid uppskattningstillfället
skriftligen anhållit få inköpa det av honom brukade torpet.

Uppskattningsmännen hava, på grund av åbyggnadernas dåliga beskaffenhet
och de avsevärda kostnaderna för kronan, som byggnadernas iordningställande
skulle förorsaka, föreslagit, att samtliga tre torp med någon jämkning
i arealerna skola försäljas, därvid torpen Kleva och Mellerud skulle
hembjudas sina nuvarande brukare. Torpen hava åsatts följande saluvärden:
Kleva 4,860 kronor, därav för växande skog 826 kronor 80 öre,
Mellerud 4,720 kronor, därav för växande skog 2,526 kronor, och Bräckan
2,800 kronor, därav för växande skog 636 kronor 10 öre.

Dessutom hava ansökningar om tomtförvärv inkommit dels från Fröskogs
församling för utvidgning av församlingens kyrkogård, dels ock från 10
enskilda personer.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt nämnda ansökningar samt, då inom
närmaste tiden ytterligare förfrågningar om tomtförvärv från egendomen
kunde förmodas, föreslagit att, förutom det till Fröskogs församling för utvidgning
av kyrkogården avsedda området, inalles 13 tomtområden skulle
avsöndras från egendomen.

Mot det av uppskattningsmännen uppgjorda dispositionsförslaget har länsstyrelsen
icke haft något att erinra.

över jägmästaren, som icke haft något mot styckningsförslaget att erinra,
har beträffande de skogen å torpen Kleva, Mellerud och Bräckan åsätta
saluvärden ansett desamma väl lagt beräknade. Enligt överjägmästarens
värderingsförslag skulle försäljningslotterna erhålla följande saluvärden.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Benämning å kartan	Ägofigurer å kartan	Areal hektar	Arrende- värde kronor	Saluvärd Summa	e kronor dåra? för växande skog
Kleva	av 164, av 214, 216—228, av 229, 230—
		239, av 240, 241 ..........................	6.860	200	4,919: so	889: 60
Mellerud	av 164, 165—167, av 193, 194—195, av 196,
		av 197, av 198, 199-213, av 214 ......	5.198	130	4,851: 50	2,658: 50
Bräckan	av 164, 168—192 .................................	6.870	150	2,853: 90	683: 70
Tomt	I	242 ...................................................	0.194	—	1,000: —	5 4: —
X>	II	18......................................................	0.247	-	1,200: —	40: —
»	III	av 243................................................	0.16 2	—	700: —	38: —
»	IV	av 243..............................................	0.162	—	700: —	24: 5 0
»	V	244 ...................................................	0.178	—	700: —	32: öo
»	VI	245 ................................................	0.28 0	—	700: -	60: —
»	VII	av 46, 47 .........................................	0.234	—	700: —	76*. so
»	Vill	av 46 ................................................	0.2 55	—	750: -	67: —
»	IX	av 19, av 35...... ..............................	0.158	—	600: —	—
»	X	av 19, av 35.......................................	0.167	—	600: —	•
»	XI	av 19, av 27 .......................................	0.153	—	600: —	4: —
>	XII	av 19, av 25, av 26, av 27 ..................	0.260	—	600: —	20: —
»	XIII	av 19, av 20, av 21.............................	0.223	—	700: —	27: 20
Område för	49—50, av\| 51, 52-54, av 55, 60-67, av
utvidgning	131, av 132 ....................................	1.310	—	880: —	276: 88
av kyrkog.

Sedan handlingarna överlämnats till domänstyrelsen, hava ytterligare två
ansökningar om tomtförvärv inkommit.

De av domänstyrelsen enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1926 tillkallade
sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars lämplighet för styckning
till mindre jordbruk hava icke haft något att erinra emot styckningsförslaget.
*

Jämväl domänstyrelsen har förordat det uppgjorda förslaget till egendomens
disposition. Mot de åsätta saluvärdena, såsom de av överjägmästaren
föreslagits, har styrelsen icke något att erinra. Styrelsen har, med framhållande
att brukaren av torpet Bräckan, Gustaf Pettersson, visserligen ej vore
berättigad till hembud vid torpets försäljning, enär han tillträtt torpet först
den 14 mars 1925, likväl hemställt, att hembudsrätt bereddes honom, isynnerhet
som han vitsordats vara sjuklig och hava uppnått 65 års ålder

Med biträdande av domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. DepartementsMaj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att från kronoegendomen 1 mantal Stommen nr 1 i
Fröskogs socken av Älvsborgs län må försäljas

dels ovannämnda tre torp Kleva, Mellerud och Bräckan

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

samt de med nr I—XIII betecknade lotterna var för sig
med ovan angivet område enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1928 samt
med hembudsrätt till torpet Bräckan för Gustaf Pettersson,
vilken icke enligt sagda grunder äger sådan rätt,

dels ock det område, som å en i ärendet företedd karta
omfattar ägofigurerna 49—50, av 51, 52—54, av 55, 60—
67, av 131 och av 132 och är avsett till utökning av Fröslövs
församlings kyrkogård, till Fröslövs församling
mot en kontant köpeskilling av 880 kronor samt i
övrigt under villkor, att köpeskillingen erlägges senast
å tillträdesdagen och inbetalas till länsstyrelsen i länet,
att området får tillträdas den 14 mars 1928, att församlingen
uppsätter och för framtiden underhåller lämpligt
stängsel omkring området, samt att församlingen
vidkännes alla de med områdets avskiljande och lagfart
å fånget förenade kostnader.

25:o.

[25.]

Kronans
andel i soldattorpet
för
roten nr 87
vid Älvsborgs
regemente.

Den 18 december 1915 fastställdes av vederbörande ägodelningsrätt laga
delning av soldattorpet för roten nr 87 vid Älvsborgs regemente Sträte
Skattegården i Eriksbergs socken av Älvsborgs län, varigenom Kungl. Maj:t
och kronan såsom ägare av 1/i mantal Starrholmen Västergården nr 1 i
Källunga socken erhållit andel i soldattorpet i två skiften under litt. D,
varav ena skiftet, åker, med 0. i o o hektar och andra skiftet, betesmark, med
O.225 hektar.

Åkerskiftet är beläget invid landsväg, cirka 2 kilometer från församlingens
kyrka.

Hos jägmästaren i Sfättbygds revir har arbetaren Oscar Fransson, Skattegården,
Gäsene, Eriksberg, anhållit att få inköpa områdena ifråga för uppförande
därstädes av stuga och smedja samt förklarat sig villig att härför
kontant betala 200 kronor, ett pris som något överstiger det av jägmästaren
områdena åsätta värdet.

Såväl jägmästaren som ock vederbörande överjägmästare anse skäl ej
föreligga att behålla skiftena i kronans ägo, och hemställer därför jägmästaren,
att skiftena må försäljas till Fransson för av honom erbjudet pris,
varemot överjägmästaren förordar försäljning genom infordrande av anbud.

Domänstyrelsen tillstyrker, att ifrågavarande områden försäljas och att
på grund av den ringa arealen och den obetydliga köpeskillingen försäljningen
må ske till bemälde Oscar Fransson, vilken enligt jägmästarens uppgift
anses vara mindre bemedlad.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

I anslutning till
riksdagen medgiva,

förslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Departementschefen.

att de å den i ärendet företedda kartan med litt. D betecknade
tvenne skiftena om tillsammans 0.3 2 5 hektar av ''/4
mantal Starrholmen Västergården nr 1 i Källunga socken
av Älvsborgs län må frånskiljas stamfastigheten och mot
en köpeskilling av 200 kronor försäljas till Oscar Fransson
med tillträdesrätt vid köpets avslutande, då köpeskillingen
kontant erlägges till länsstyrelsen i länet, och
under villkor i övrigt, att köparen ensam vidkännes
kostnaden för avskiljande och lagfart samt övriga med
köpet förenade utgifter.

26:o.

Kronoegendomen 3/i mantal Häggened nr 4 Sven Ersgård i Råda socken [26.]
av Skaraborgs län är, med undantag av den Rådaås kronopark tillagda Häggened nr 4

. Sven Ersgard

utmarken samt torplägenheten Espet, med de ägor, som a den av torste * Skaraborgs
lantmätaren A. H. öhrwall 1898 över egendomens inägor upprättade kartan länbetecknats
med ägofigurerna nr 120—148, utarrenderad för tiden till den 14
mars 1928 mot ett årligt arrende av 1,400 kronor.

Å egendomen har under 1925 hållits uppskattningsförrättning, varjämte
densamma i dess helhet under 1926 undergått saluvärdering. Av instrumenten
över dessa förrättningar med därtill hörande handlingar, däribland
ovanberörda karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 7 kilometer från Lidköping och 3 kilometer
från Risa anhaltsstation, innehåller enligt uppskattningsinstrumentet en
areal av 35.767 hektar, varav 34.595 hektar åker och tomt, 0.606 hektar
äng och 0.5 6 6 hektar impediment. Åkerjorden är till huvuddelen av god
beskaffenhet. Kronans hus äro äldre men underhållna utom stall, svinhus
och magasin, som tarva omedelbar nybyggnad för en till 11,400 kronor
beräknad kostnad. Härtill kommer, att manbyggnaden behöver inom en ej
så avlägsen tid undergå en genomgripande reparation.

Å egendomen finnes ett torp, benämnt Råssängen.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att nämnda torp, som ligger i ett
särskilt skifte intill egendomens till kronopark lagda skogsmark och har
gamla, otidsenliga och hårt slitna hus, vilka snart nog behöva ombyggas,
samt är obesatt, måtte med ett område av 7.3 51 hektar, därav 6.949 hektar
åker och 0.402 hektar äng, å kartan omfattande ägofigurerna nr 72—119,
försäljas i befintligt skick å offentlig auktion. Torpets saluvärde har uppskattats
till 7,000 kronor.

Sedan uppskattningsmännen i orten och hos hushållningssällskapets egnahemsnämnd
efterhört möjligheterna att avyttra jord från egendomen, hava
uppskattningsmännen vidare föreslagit, att återstående delen av densamma
försäljes i två lotter, nämligen

lotten litt. A eller den del av hemskiftet med åbyggnad, som å kartan
omfattar ägofigurerna nr 1—17, 43—71, med en areal av 17.602 hektar,

Dep ir temet tschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

varav 17.3 8 8 hektar tomt och åker samt 0.204 hektar äng, vilken lott åsatt®
ett saluvärde av 17,150 kronor, samt

lotten litt. B., omfattande å kartan ägofigurerna nr 18—42, med en areal
av 10.2 4 7 hektar åker, vilket område, som är obebyggt, åsatts ett saluvärde
av 8,020 kronor.

Då egendomens arrendator anmält sig icke önska inköpa någon av dessa
lotter, hava uppskattningsmännen tillstyrkt lotternas försäljning å auktion*

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännen®
förslag.

Efter det nämnda förslag uppgjorts, har Oskar Gustafsson i Häggened inkommit
med en ansökning, vari han anhållit att få förvärva ett jordområde
av egendomens åkerjord om cirka 2 hektar, vilket är beläget norr om gården
och begränsas vid en sida av byväg och på tre sidor av sökanden tillhörig
åkerjord.

I yttrande över nämnda ansökning har domänintendenten avstyrkt bifall till
densamma, under framhållande att egendomens byggnader vore belägna omedelbart
inpå den byväg, som i ansökningen avsåges; att området ifråga bestode av
högre belägen jord och vore lämpligt såsom byggnadsplats vid ombyggnad av
egendomens uthus; att jorden därstädes vore av annan beskaffenhet än jorden på
andra sidan vägen; samt att ett frånstyckande av området skulle betydligt
minska egendomens saluvärde. I detta domänintendentens yttrande har länsstyrelsen
instämt.

De av domänstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1926
tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars lämplighet för
styckning till mindre jordbruk hava efter besiktning å egendomen funnit
det uppgjorda försäljningsförslaget ändamålsenligt samt ansett sig icke kunna
förorda den av förbemälde Gustafsson begärda upplåtelsen.

Domänstyrelsen har uttalat samma uppfattning.

Instämmande med myndigheterna och nämnda sakkunniga hemställer jag,,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 3/i mantal Häggened nr 4
Sven Ersgård i Råda socken av Skaraborgs län blivit
genom ägostyckning fördelad i fyra lotter, bestående en
av den till kronopark avsatta delen och de tre övriga av
förberörda lotterna litt. A och B samt torplägenheten
Råssängen, de tre sistnämnda lotterna må var för sig å
offentlig auktion under de i brevet den 29 maj 1874
stadgade villkor försäljas till den högstbjudande med
tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1928.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

27:o.

Kronoegendomen 1 mantal Slöta nr 6 Bygård i Släta socken av Skaraborgs
län är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot ett årligt arrende av
826 kronor.

Under år 1926 har ° „endomen hållits uppskattningsförrättning. Av
instrumentet över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande
handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Sune Frigell 1924 upprättad
karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande: Egendomen,

som är belägen 8 kilometer från Falköping och 2 kilometer
från Vartofta järnvägsstation, består av tre skiften, ett hemskifte, ett utskifte
och ett mosskifte, samt har enligt ägobeskrivningen en areal av 50.0 7 1
hektar, därav 34.ioe hektar tomt och åker, 12.458 hektar äng och odlingsmark,
3.i6 0 hektar avrösningsjord och 0.347 hektar impediment. Åkerjorden
utgöres av svart- och sandmylla å grus- och kalkbotten i oregelbunda figurer,
kuperad, stenbunden och delvis kallsur, eljest av medelgod beskaffenhet.
Stall, bod, lada och loge äro dåliga. Övriga byggnader äro i gott stånd och
för egendomens behov tillräckliga. Vid eventuell förnyad utarrendering
böra, framhålla uppskattning smännen, nybyggas stall samt vagns- och redskapshus
med magasinsloft, varför kostnaden beräknats till respektive 4,500
och 1,600 kronor. Egendomen har andel i Hökensås häradsallmänning med
en genomsnittlig årlig utdelning av cirka 60 kronor samt i Slöta sockens
allmänningar. En del av de sistnämnda är uppdelad och ankommer på kronoegendomen
10 ar; övriga odelade områden i sockenallmänningarna lämna ej
någon avkastning.

Ansökning om förvärv av jord från egendomen har ej gjorts. Med hänsyn
till de förestående nybyggnaderna samt åkerns läge och beskaffenhet
hava uppskattningsmännen ansett lämpligast, att egendomen försåldes i två
lotter, den ena bestående av hemskiftet jämte mosskiftet (bebyggt), å kartan
omfattande ägofigurerna nr 1—65, med en areal av 36.306 hektar, varav
29.6 6 6 hektar tomt och åker, 6.4 8 8 hektar äng och odlingsmark samt 0.142
hektar impediment, vilken lott saluvärderats till 30,800 kronor, därav 1,000
kronor för del i allmänning, och den andra bestående av det omkring 1
kilometer från Vartofta järnvägsstation belägna utskiftet (obebyggt), å kartan
omfattande ägofigurerna nr 66—76, med en areal av 13.765 hektar, varav
4.440 hektar tomt och åker, 5.9 60 hektar äng och odlingsmark, 3.ieo hektar
avrösningsjord samt O.205 hektar impediment, vilken lott saluvärderats till
5,200 kronor.

Arrendevärdet för hela egendomen har uppskattats till 1,160 kronor.

Något behov av jord för bostadslägenheter eller obebyggda småbruk i
orten hava uppskattningsmännen icke ansett föreligga, då sådan försåldes
från flera egendomar omedelbart intill Vartofta station.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot förslaget.

Över jägmästaren har anfört, att egendomen ej hade något värde ur skogsförvattningens
synpunkt, varför densamma lämpligen borde försäljas.

De i enlighet med Kungl. Maj:ts brev den 30 april 1926 av domänsty -

[27.]

Släta nr
Bygård x
Skaraborgs
län.

Departements chefen.

[28.]

Lerdala nr 6
Bomsgården i
Skaraborgs
län.

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

relsen tillkallade sakkunniga för styckning av kronoegendomar, vilka under
1926 besiktigat egendomen, hava förordat styckningsplanen.

Även domänstyrelsen har biträtt förslaget till egendomens disposition,
därvid styrelsen erinrat, att i saluvärdet för hemskiftet och mosskiftet inberäknats
det kapitaliserade värdet av egendomen tillkommande allmänningsutdelning.
För genomförandet av försäljningen borde utskiftet frånskiljas
stamhemmanet genom avsöndring.

Även jag tillstyrker försäljning av egendomen.

Frågan angående sättet för den lantmäteri tekniska delningens verkställande
och det i visst samband därmed stående spörsmålet om disposition
av egendomens andel i häradsallmänning torde få upptagas, då riksdagens
beslut i huvudfrågan föreligger.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det till kronoegendomen 1 mantal Slöta nr 6
Bygård i Slöta socken av Skaraborgs län hörande hemskiftet
jämte mosskiftet må försäljes å offentlig auktion
till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj
1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för köpare den
14 mars 1928, samt

att det till egendomen hörande utskiftet må försäljas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar.

28:o.

Kronoegendomen 1 mantal Lerdala nr 6 Bomsgården i Lerdala socken av
Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1927 mot en årlig avgäld
av 1,200 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren Tor Hjertquist 1924 upprättad
karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen invid Lerdala järnvägsstation och 24 kilometer
från Skara stad, har en areal av 88.300 hektar, därav 38.3 3 3 hektar tomt
och åker, 0.713 hektar äng, 5.7 2 5 hektar hagmark, 42.9 6 5 hektar skogsmark
och 0.5 6 4 hektar impediment. Egendomens ägor äro fördelade i följande
skiften: två inägoskiften, nämligen ett hemskifte och ett skifte i »Ängen»,
tre hag- eller utmarksskiften, nämligen ett i »Skaramarken», ett i »Oxhagen»
och ett i »Planterhagen», fyra skogsskiften, nämligen ett i »Skaramarken»
och tre å »Klyftamon», ävensom skiftet »Kornettkvarnen». Å kartan finnas
upplysningar meddelade angående utskiftenas belägenhet i förhållande till
hemskiftet. I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 19 maj 1885 har ett
område om 26 kappland å hagmarksskiftet i »Skaramarken» upplåtits till

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215. 59

Lerdala församling till utvidgning av församlingens begravningsplats och
för småskola.

I anledning av gjorda ansökningar hava uppskattningsmännen föreslagit
försäljning från egendomen av följande tre områden, varjämte förslag uppgjorts
till försäljning av Kornettkvarnskiftet:

Ägofigurer å 1924 års kar*a	Belägenhet	Areal hektar	Saluvärde kronor	Därav för växande skog kronor	! Köpare
18, del av 19 och 20	Hagmarksskifteti »Skara-marken»............	0.846	2,200	1,189.17	Lerdala församling
28, 29	Hagmarksskiftena i »Ox-hagen» och »Planter-hagen -> ...............	0.8SO	120		Carl Andersson
39	Skogsskifte å »Klyfta-mon» ..................	0.086	85	_	Nils Johan Landén
1 38—35	Kornettkvarnskiftet ......	0.140	6,350	—	—

Av sistnämnda tre ägofigurer utgör nr 34 enligt ägobeskrivningen vattenområde.

Området om 0.8 4 6 hektar är upptaget å en av förenämnde Hjertquist år
1925 upprättad särskild karta. Invid området har på hemställan av delägarna
i Skaramarken utlagts en å sistberörda karta angiven väg, upptagande
av kronans mark 619 kvadratmeter. Området, som är beläget intill den
tidigare till församlingen till plats för småskola och kyrkogård upplätna
marken, erfordrades till lekplan vid småskolan och för framtida utvidgning
av kyrkogården. Som spekulant å området har jämväl anmält sig egendomens
arrendator, O. L. Hjellström, men har församlingens ansökning förordats.

De med ägofigurerna nr 28 och 29 betecknade områdena äro belägna inuti
Carl Andersson tillhöriga ägor; och har dennes ansökning, då områdena
saknade varje värde för egendomen, tillstyrkts.

Den med ägofiguren nr 39 betecknade mark är belägen intill den Nils
Johan Landén tillhöriga, å 1924 års karta utmärkta intäkten Perstorp eller
Tyskamossen nr 1. Landéns ansökning om förvärv av området har tillstyrkts.

Den egendomen tillhöriga Kornettkvarnen lämnar i nuvarande skick en
obetydlig inkomst. Det ringa men dock jämna vattnet kunde lämpligare
användas för mindre snickeriverkstad eller dylikt än för kvarndrift, för
vilken det hade för knapp kraft. Då kvarnen läge i en särskild figur, cirka
2 kilometer från egendomen och vore utarrenderad, har det ansetts ekonomiskt
fördelaktigare för kronan att försälja densamma. Nuvarande kvarnarrendatorn
vore ej spekulant, varför kvarnen borde försäljas å auktion.
Lägenheten är bebyggd med kronan tillhöriga manhus och kvarnhus. Saluvärdet
har beräknats under förutsättning att egendomens arrendator tillhöriga,
å skiftet befintliga hjulhus och kvarnkammare samt vedbod och
svinhus, värderade till 350 kronor, inlöstes av kronan och medföljde vid
försäljningen.

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava ej haft något att i ärendet erinra.

Efter uppskattningsförrättningen har Alfred Johansson såsom innehavare
av en intill det till upplåtelse åt Lerdala församling tillstyrkta området belägen
lägenhet, benämnd Lugnet, i en till Kungl. Maj:t ställd ansökning anhållit
att få förvärva en å en vid ansökningen fogad kartskiss utmärkt jordremsa

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Departements chefen.

om 10 meters bredd och 51 meters längd; och har som stöd härför anförts,
att boningshus och uthus vid lägenheten läge vid gränsen till kronoegendomens
mark, så att vid byggnadernas begagnande kronans mark måste
beträdas. I häröver avgivet yttrande har domänintendenten anfört, att
en av ålder använd väg numera avstängts, att frågan om anläggning av
ny väg ännu ej slutligt avgjorts och att vägen kunde tänkas komma att gå
över det av sökanden begärda området. I övrigt syntes det domänintendenten
olämpligt att upplåta området, då kronojorden härigenom komme att
ofördelaktigt sönderskäras. Den här belägna jorden borde jämväl reserveras
för framtida utveckling av nuvarande skoltomten och kyrkogården, då annan
intilliggande jord vore bebyggd. Kronojorden, som läge inom Lerdala by,
hade tomtvärde. Domänintendenten finge därför avstyrka ansökningen.

I anledning av anmodan från domänstyrelsen att låta närmare utreda
kronans rätt till vattnet vid Kornettkvarnskiftet ävensom å karta noggrant
utmärka hela den del i det förbiflytande vattendraget, som må tillkomma
kronan, har länsstyrelsen med skrivelse den 3 november 1926 till domänstyrelsen
överlämnat protokoll med tillhörande, av distriktslantmätaren Tor
Hjertquist 1926 upprättad karta över en under detta år verkställd lantmäteriförrättmng
för utredande av kronans rätt i förberörda hänseende. Av
nämnda handlingar inhämtas, att rågångens läge bestämts med ledning av
skifteskartan, så att densamma sammanfaller med mitten av vattendraget.

De av domänstyrelsen i enlighet med Kungl. Maj:ts brev den 30 april
1926 tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars lämplighet
för styckning till mindre jordbruk, vilka under oktober 1926 besiktigat egendomen,
hava tillstyrkt uppskattningsmännens försäljningsförslag och funnit
egendomen i övrigt med hänsyn till god åbyggnad icke böra uppdelas i
mindre jordbruk.

Arrendatorn av kvarnskiftet har förklarat sig villig till kronan överlämna
förberörda honom tillhöriga hus, därav kvarnkammaren med järnkamin och
väggfasta möbler, ävensom hönshus för sammanlagt 350 kronor.

Domänstyrelsen, som gått i författning om kronoegendomens skötsel och
vård under ett år till den 14 mars 1928, därvid i arrende betingats 1,730
kronor, har mot den föreslagna försäljningen av förberörda fyra områden
om respektive 0.846, 0.380, 0.085, och 0.140 hektar icke haft annat att erinra
än att den utmed förstnämnda område uttagna vägmark om 619 kvadratmeter
lämpligen borde tilläggas området med skyldighet för köpare att upplåta
marken till allmänt begagnande. Områdets areal bleve härigenom O.9079
hektar. Styrelsen har vidare förklarat bemälde arrendators erbjudande om
överlåtelse till kronan av de honom tillhöriga byggnaderna icke föranleda
någon styrelsens erinran.

Jag tillstyrker försäljning i överensstämmelse med vad domänstyrelsen
förordat och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

att från kronoegendomen 1 mantal Lerdala nr 6 Bomsgården
i Lerdala socken av Skaraborgs län må försäljas
dels ovanberörda områden om 0.9079, 0.380 och 0.085
hektar, området om 0.90 7 9 hektar till Lerdala församling,
området om 0.3 so hektar till Carl Andersson och
området om 0.0 8 5 hektar till Nils Johan Landén mot
en köpeskilling av respektive 2,200, 120 och 85 kronor,
med skyldighet för innehavaren av området om 0.9079
hektar att till begagnande såsom väg upplåta den i
området ingående, för sådant ändamål avsedda mark
samt under villkor i övrigt i fråga om ett vart av områdena,
att området må tillträdas den 14 mars 1928, att
köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet till länsstyrelsen
i länet samt att köparen ensam vidkännes alla
med områdets avskiljande och lagfart å fånget förenade
kostnader,

dels ock — sedan vederbörande arrendator medelst
skriftlig handling till kronan överlämnat förberörda,
honom tillhöriga byggnader å området — Kornettkvarnskiftet
med sålunda inlösta hus och med det område,
som för detsamma upptagits å distriktslantmätaren
Tor Hjertquists karta av 1926, å offentlig auktion till
den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874
stadgade villkor, med tillträdesrätt den 14 mars 1928.

29:o.

Kronogendomen 1/2 mantal Brunstorp nr 4 Nolgård och 1/2 mantal Brunstorp
nr 5 Millomgård i Yärsås socken av Skaraborgs län är utarrenderad till
den 14 mars 1927 mot årligt arrende av 2,250 kronor och därefter under
ett år till den 14 mars 1928 mot årligt arrende av 2,020 kronor.

Egendomen, som är belägen 21 kilometer från Skövde och 8 kilometer
från Tibro järnvägsstation, består av två skiften, hemskiftet och det 8 kilometer
från huvudgården belägna utskiftet, utgörande egendomens andel i
Bergsmossen, samt har en sammanlagd areal av 231.7 91 hektar, därav
II6.551 hektar tomt och åker, 46.236 hektar betes- och skogsmark, 67.287
hektar avrösningsjord och 1.717 hektar impediment. Av denna areal har
emellertid enligt Kungl. Maj:ts brev den 19 mars 1926 av samma års riksdag
medgivits till försäljning skiftet Bergsmossen om 7.6 7 9 hektar, därav
6.410 hektar åker, I.109 hektar betesmark och O.160 hektar impediment, samt
lägenheten Nybygget om O.074 hektar tomt och åker. Egendomen är taxeringsvärderad
till 92,400 kronor, därav 84,200 kronor för jordegendomen och 8,200
kronor för skogsmarken och skogen.

Åkerjorden till egendomen består av så kallad björklera av svag beskaffen -

[29.]

Brunstorp nr
4 och 5 NoJr
och Millomgård
i Skaraborgs
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

het på mycket hård alv, känslig för såväl torka som väta. Byggnaderna
äro i allmhänhet väl underhållna och i tämligen gott stånd. Manbyggnaden
är dock på grund av ålder och olämpligt byggnadssätt i behov av omedelbar
ombyggnad, vilket beräknats draga en kostnad av 8,800 kronor förutom
virke. Flygelbyggnaden, inrymmande bostadslägenheter, är ej längre
beboelig. Ladugården är genom felkonstruktion i behov av förstärkning,
som beräknats kosta 1,075 kronor förutom erforderligt virke. Å egendomen
finnes torpet Allmänningsbron, vars fähus behöver repareras för en beräknad
utgift av 400 kronor.

Med hänsyn bland annat till det förändrade läge, vari frågan om förnyad
utarrendering av egendomen kommit genom ovanberörda beslut om
försäljning av Bergsmossen, som omfattade egendomens bästa jord, samt till
de stora byggnadskostnaderna och egendomens beskaffenhet i övrigt har
domänstyrelsen föranstaltat om saluvärdering å egendomen. Vid den i anledning
härav hållna förrättningen hava uppskattningsmännen föreslagit
försäljning av torpet Allmänningsbron om 13.315 hektar för sig samt, då
det vore omöjligt att till acceptabelt pris under nu rådande konjunkturer
finna köpare till obebyggd jord av så dålig kvalité som Brunstorps, huvudgården
med en areal av 143.43 6 hektar för sig. Därefter kvarvarande område,
utgörande 67.2 8 7 hektar, borde bibehållas i kronans ägo för att tilläggas
bredvid liggande kronoparken Friggesby.

Torpet Allmänningsbron har å en av distriktslantmätaren E. O. Janson
1923 upprättad karta över egendomen utmärkts med ägofigurerna nr 15 — 26
och 28 -39 och bar en areal av 9.4 2 5 hektar åker samt 3.8 9 hektar ängsoch
betesmark, av vilken senare mark 1.7 9 hektar är uppodlad, vadan i
verkligheten åkerarealen nu utgör 11.215 hektar. Någon växande skog
finnes icke å området. Torpet bar saluvärderats till 9,870 kronor.

Huvudgården omfattar å kartan ägofigurerna nr 27, 40—41 och 43—158
och innehåller 100.642 hektar åker, 12.18 hektar översvämningsmad, 29 057
hektar betesmark och I.557 hektar impediment. Saluvärdet har uppskattats
till 70,000 kronor, därav 10,640 kronor för växande skog. Åkerjorden har
härvid värderats efter 560 kronor, mader efter 100 kronor och betesmarken
efter 50 kronor allt per hektar samt skogen efter 6 kronor per kubikmeter.

Då innehavaren av torpet Allmänningsbron förklarat sig ej vilja till föreslagna
saluvärdet inköpa torpet, hava uppskattningsmännen föreslagit, att
båda lotterna måtte utbjudas å offentlig auktion.

Över jägmästaren har icke haft annat att erinra än att han ansett å-prisen
å betesmark och ståndskog vid huvudgården väl låga och böra höjas till
respektive 70 kronor för hektar och 7 kronor kubikmetern. I följd härav
skulle saluvärdet för huvudgården komma att utgöra 72,000 kronor.

Länsstyrelsen har, om hänsyn toges till vad överjägmästaren anfört, icke
haft något att anmärka mot förslaget.

De i enlighet med Kungl. Maj:ts beshit den 30 april 1926 av domänstyrelsen
tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars lämplighet
för styckning till mindre jordbruk, vilka under 1926 besiktigat egendomen,
hava ansett huvudgården med sin styva och svaga jord ej lämpligen

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

böra uppdelas i mindre bruksenheter och hava icke funnit annat att erinra
mot förslaget än att huvudgårdens saluvärde synts de sakkunniga skäligen
böra utgöra endast 55,000 kronor.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 5 februari 1927 förklarat sig anse det
vara fördelaktigt för kronan att frånhända sig ifrågavarande egendom, förutsatt
att skäliga pris erhållas. Vad beträffar saluvärdet å torpet Allmänningsbron
har styrelsen intet att erinra. Vidkommande saluvärdet å egendomen
i övrigt är enligt styrelsens förmenande det av uppskattningsmännen
satta värdet å den växande skogen väl högt och bör i varje fall ej ökas på
sätt överjägmästaren föreslagit. De av uppskattningsmännen beräknade
värdena å i huvudgården ingående mark hava däremot synts styrelsen låga
och, då de sakkunniga till stöd för sin uppskattning ej anfört särskilda grunder,
har styrelsen ej funnit anledning nu ifrågasätta nedsättning av uppskattningsmännens
saluvärde. Torpet Allmänningsbron borde, anser styrelsen,
lämpligen upplåtas enligt egnahemsgrunderna och borde huvudgården
utbjudas å offentlig auktion.

Domänstyrelsen har därför hemställt ej mindre om åtgärder för försäljning
av egendomens huvudgård samt torpet Allmänningsbron än även
om förordnande att egendomen i övrigt skulle överlämnas till skogsstaten för
att förvaltas såsom kronopark.

Jag biträder ifrågavarande försäljningsförslag på sätt domänstyrelsen för- Departementsordat.
Till frågan rörande förvaltningen av den till försäljning ej föreslagna chefendelen
av egendomen vill jag återkomma, sedan riksdagens beslut över nämnda
förslag föreligger.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen 1/s mantal Brunstorp nr 4
Nolgård och */2 mantal Brunstorp nr 5 Millomgård i
Värsås socken av Skaraborgs län må försäljas
dels huvudgården om 143.436 hektar å offentlig auktion
till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj
1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för köpare den
14 mars 1928,

dels ock torpet Allmänningsbron om 13.3 15 hektar
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar.

30:o.

Kronoegendomen Tegalund nr 1 och 2 om tillsammans 2 mantal med [30.J

underlydande 1/. mantal Gnicke eller Kvarnkroken nr 1 i Fåglums socken &mcke ellcr

* Kvarnkroken

av Skaraborgs län är utarrenderad under tjugu år från den 14 mars 1912 nr 1 under
mot en årlig avgäld av 3,800 kronor. Egendomen innehåller en areal av "r 1

375.853 hektar. Härav belöper å hemmanet Gnicke 39.848 hektar, därav Skaraborgs

lön.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

11.384 hektar åker, 7.81 hektar äng, 19.85 hektar avrösningsjord och 0.804
hektar impediment, motsvarande inägofigurerna å en av förste lantmätaren
A. H. öhrvall 1908 upprättad karta över egendomens inägor nr 643—697,
697 a, 698—709, 709 a, b, c, d och 710 jämte därintill liggande, å kartan
från äldre karta införda utmarksområde. Hemmanet Gnicke är bebyggt
med kronan tillhöriga manhus, ladugård och källare samt angränsar med
sin utmark hemmanet Tegalunds utmark.

Vid den uppskattningsförrättning, som föregick egendomens utarrendering
från den 14 mars 1912, föreslogs, bland annat, att hemmanet Gnicke såsom
avskilt beläget måtte avyttras. Hemmanet saluvärderades till 9,581 kronor, därav
2,581 kronor för växande skog. I ärendet framhöll jägmästaren, att hemmanet
läge i omedelbart sammanhang med Tegalunds ägor, vartill komme, att det
tillsammans med Tegalund ägde och disponerade den västra och södra stranden
av den icke obetydliga ån Nossan på en avsevärd sträcka, som det kunde
vara en fördel för kronan att fortfarande innehava. I betraktande av belägenheten
vore det enligt jägmästarens åsikt skäl att bibehålla hemmanet
åt kronan. Länsstyrelsen, överjägmästaren i västra distriktet och domänstyrelsen
tillstyrkte bifall till försäljningen. Vid ärendets föredragning inför
Kungl. Maj:t den 28 oktober 1910 anförde föredragande departementschefen,
att emot de av jägmästaren framhållna förhållanden några skäl av mera
talande beskaffenhet icke syntes föreligga för hemmanets försäljning; och kom
i enlighet med denna uppfattning någon försäljning av hemmanet ej till
stånd.

Under arrendetiden har kronoegendomens arrendator upplåtit brukningsrätten
till hemmanet Gnicke åt annan person mot årligt arrende av 400
kronor. Med anledning av ansökning av hemmanets nuvarande brukare,
Per Edvin Andersson, att med hänsyn till husens dåliga beskaffenhet få antingen
nya byggnader uppförda vid hemmanet eller ock inköpa detsamma
har besiktning hållits å hemmanet den 22 maj 1925 av domänintendenten.
I instrumentet över denna förrättning och en vid detsamma fogad skrift av
domänintendenten anföres bland annat följande.

Boningshuset, som vore vidbyggt två arrendatorn tillhöriga skjul, vore
olämpligt som bostad, men kunde möjligen, om taket omlades, tjäna till
arrendeperiodens slut. Ladugården, som befunne sig i ett synnerligen dåligt
skick, vore olämplig och synnerligen riskabel att använda, då den för snötryck
eller storm lätt kunde sammanstörta. Enligt uppgjort kostnadsförslag ansåges
nybyggnaderna draga en kostnad av 17,001 kronor 57 öre, vilket belopp
domänintendenten ansett kunna reduceras till omkring 12,000 kronor. Brukaren
hade förklarat sig villig att för ett pris av 12,000 kronor inköpa den
åker om cirka 23 tunnland och den äng om cirka 2 tunnland, han nu
hävdade, med de därå befintliga husen, vartill skulle komma av jägmästaren
åsatt värde för skogsmark och växande skog, som inginge i beteshagen.
Domänintendenten funne gården, vilken genom sitt läge vore synnerligen
lätt att frånstycka, i befintligt skick mycket väl betald med nämnda summa.
Slutligen hade kronoegendomens arrendator förklarat sig icke hava något

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

att erinra mot försäljning av hemmanet före arrendetidens slut, under- förutsättning
att hans arrendeavgäld minskades med 400 kronor.

Den 23 december 1925 har i vederbörlig ordning hållits saluvärdering å
hemmanet. Av instrumentet däröver jämte övriga ärendet tillhörande handlingar,
däribland öhrwalls förberörda karta med beskrivning ävensom eu av
distriktslantmätaren Gunnar Linde genom Per G. Svensson 1926 upprättad
karta med beskrivning över det område av hemmanet, som vid sistnämnda
förrättning tillstyrkts till försäljning, inhämtas bland annat följande.

Hemmanet är beläget 35 kilometer från staden Alingsås och 9 kilometer
frän Nossebro järnvägsstation. Det vid förrättningen till försäljning tillstyrkta,
å Lindes förberörda karta av 1926 upptagna området av hemmanet
är redovisat i den till kartan hörande beskrivningen och har en areal av
21.8oo hektar, därav 10.232 hektar åker och tomt samt 11.5 6 8 hektar annan
mark. Områdets saluvärde har uppskattats till 12,200 kronor, därav för
växande skog 2,430 kronor.

Då innehavaren Andersson under ett strävsamt arbete och med mycket
primitiva byggnader väl skött egendomen, hava uppskattningsmännen tillstyrkt,
att denne måtte tillerkännas hembudsrätt vid försäljningen och därvid
såsom mindre bemedlad komma i åtnjutande av de lindrigaste betalningsvillkoren.

Vederbörande skogsstatstjänstemän ävensom länsstyrelsen hava icke haft
något att erinra i ärendet.

Lantmäter istyr elsen har vid anförda förhållanden ansett, att det till försäljning
ifrågasatta området av hemmanet Gnicke lämpligast borde avskiljas
genom ägostyckning.

Jämväl domänstyrelsen förordar förslaget om försäljning av området om

21.8 hektar av hemmanet Gnicke. Området torde böra upplåtas enligt
gällande grunder för egnahemsupplåtelser, varvid nuvarande innehavaren
vore berättigad till hembud, samt frånskiljas stamfastigheten genom ägostyckning.
Tillträde av området torde kunna äga rum, så snart beslut i
försäljningsfrågan meddelats, varefter arrendeavgälden för kronoegendomen
borde utgå efter ett till 3,400 kronor nedsatt belopp.

De av domänstyrelsen i enlighet med Kungl. Maj:ts brev den 30 april
1926 tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars lämplighet
för styckning till mindre jordbruk, vilka under 1926 besiktigat egendomen,
hava icke funnit något att erinra mot berörda förslag.

Mot eu försäljning av förberörda område om 21.s hektar av hemmanet
Gnicke i överensstämmelse med vad domänstyrelsen förordat har jag icke
något att invända. Vid bifall härtill torde arrendeavgälden för återstående
delen av kronoegendomen böra för tiden från tillträdet av det försålda området
till löpande arrendeperiods slut nedsättas till 3,400 kronor för helt år
räknat, varom Kungl. Maj:t torde förordna, sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan
föreligger.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 1S3 höft (Nr 215-J 5

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

att, sedan arrendatorn av kronoegendomen Tegalund
nr 1 och 2 om 2 mantal med underlydande hemmanet 1/i
mantal Gnicke eller Kvarnkroken nr 1, allt i Fåglums
socken av Skaraborgs län, medelst skriftlig handling
förbundit sig att den 14 mars 1928 till kronan avstå
sin nyttjanderätt till förberörda område om 21.8 hektar
av hemmanet Gnicke mot nedsättning för tiden
från sistnämnda dag räknat av arrendeavgiften för egendomen
till 3,400 kronor och området blivit genom ägostyckning
frånskilt hemmanet, området må försäljas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med tillträdesrätt den 14 mars
1928 och med hembudsrätt för Per Edvin Andersson.

31:o.

[31.] Den 10 juli 1925 hölls uppskattningsförrättning å kronoegendomen 1f2
och^i Skara- mantal Sjöryd nr 2 Olov Andersgård och 1/a mantal Sjör.yd nr 3 Nils Gunnarsborgs
län. gård i Ås socken av Skaraborgs län med anledning av dess arrendeledighet
den 14 mars 1927. Den årliga arrendeavgälden utgjorde 2,500 kronor. Egendomen
är belägen 9 kilometer från Grästorps köping och järnvägsstation och
har en areal av 88.354 hektar, därav 85.397 hektar tomt, åker och dylikt,
I.542 hektar äng och I.415 hektar impediment. Å egendomen finnas två
var för sig bebyggda lägenheter, Tivoli och Hörbäcken. Anledning att föreslå
försäljning av egendomen eller delar därav ansågs vid nämnda förrättning
icke föreligga. Egendomens arrendevärde uppskattades till 2,460 kronor.

Domänstyrelsen beslöt, att egendomen skulle ånyo utarrenderas under tio
år från den 14 mars 1927. Arrendevärdet fastställdes till angivna uppskattningsbelopp.
Bland arrendevillkoren intogs bland annat bestämmelse, att
ett belopp av 10,105 kronor, som avträdande arrendator tillerkänts för vissa
utförda byggnadsarbeten, skulle av vederbörande tillträdare gottgöras avträdaren
med rätt för den förre att återbekomma beloppet genom avkortning å
arrendet. Vid med anledning härav hållna arrendeauktioner erhölls den 3 november
1925 intet anbud, den 27 maj 1926 ett anbud å 1,200 kronor av egendomens
arrendator, Bertil Johansson, och den 26 augusti 1926 ett högsta anbud
å 1,750 kronor av hemmansägaren Frans Albert Fransson. Den 28 september
1926 inlämnade arrendatorn Bertil Johansson köpeanbud å egendomen
med 50,000 kronor.

Den 12 oktober 1926 besiktigades egendomen av de av domänstyrelsen i
anledning av Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1926 tillkallade sakkunniga i
fråga om vissa kronoegendomars lämplighet för styckning till mindre jordbruk.
Enligt protokollet över förrättningen förordade de sakkunniga, att
innehavarna av förberörda lägenheter måtte, om de så önskade, få förvärva
sina lägenheter med lämplig tilldelning av jord och att egendomen i övrigt

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

lämpligen borde, med hänsyn till att stallet snart behövde ombyggas och
att vid bättre hävd av jorden ökade utrymmen i en del byggnader bleve erforderliga
samt då anbud om förvärv av egendomen i nu befintligt skick
förelåge, försäljas, eventuellt efter någon ytterligare frånstyckning.

På grund härav och sedan domänintendenten upplyst, att innehavarna av
förberörda lägenheter, vilka vore ägare av därå uppförda byggnader, vore
villiga köpa lägenheterna och att arrendatorn Bertil Johansson inkommit
med nytt köpeanbud å den därefter kvarvarande delen av egendomen med
48,000 kronor samt att egendomen vore i behov av täckdikning, vilket för
rör och körningar skulle draga en kostnad av omkring 17,000 kronor, har
saluvärdering verkställts å egendomen den 22 december 1926.

I instrumentet över värderingen har i fråga om byggnaderna antecknats,
att dessa med undantag av ladugård och loge, som vore nybyggda, och statbostaden,
som vore i gott skick, vore äldre och knappa. Stallet ansåges
behöva ombyggas inom 10 år samt svinhus, magasin och brygghus snart
nog därefter. De nybyggda husen vore, särskilt loge och lador, tilltagna
för små för egendomens areal.

Egendomen har föreslagits till försäljning i följande tre lotter:

lägenheten Tivoli, utgörande å kartan ägofigurerna nr 190, 191, av 192,
193—211, innehållande 9.2 9 65 hektar, därav 8.9235 hektar tomt och åker,
0.3 hektar äng och O.073 hektar impediment, med ett saluvärde av 6,000
kronor,

lägenheten Hörbäcken, utgörande ägofigurerna nr av 192, 213—230, innehållande
2.413 5 hektar, därav 2.1615 hektar tomt och åker, O.206 hektar
äng och 0.0 4 6 hektar impediment, med ett saluvärde av 1,800 kronor, samt

egendomen i övrigt eller huvudgården, innehållande ''en areal av 75.640
hektar, därav 74.312 hektar tomt och åker, 1.036 hektar äng och O.292
hektar impediment, med ett saluvärde av 48,000 kronor under förutsättning
att kronan för byggnadsarbeten betalar avträdaren 10,105 kronor.

Arrendevärdet för egendomen i sin helhet har vid denna förrättning uppskattats
till 1,750 kronor, under förutsättning att arrendatorn vid tillträdet
den 14 mars 1927 ersatte avträdaren för byggnadsarbetena med 10,105 kronor
att sedermera gottgöras honom genom eftergift å arrendet.

Egendomens arrendator har innehaft egendomen under fyra år, uppfört
ladugårds- och logbyggnad samt sökt förbättra det av de senare årens nederbörd
skadade jordbruket. Vid förnyad utarrendering äger arrendatorn ej
optionsrätt. Hans ansökning om förvärv av huvudgården har emellertid av
uppskattningsmännen tillstyrkts.

Länsstyrelsen har förordat förslaget till egendomens disposition och ansett,
att de två lägenheterna borde frånskiljas stamhemmanet genom avsöndring.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 31 januari 1927 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid förklarat sig biträda det framställda
förslaget till egendomens disposition. Tillika har styrelsen anmält, att styrelsen
i avvaktan på vederbörligt beslut i försäljningsfrågan ombesörjt egendomens
skötsel och vård under ett år från den 14 mars 1927, därvid brukningsrätten
upplåtits till nuvarande arrendatorn av egendomen mot en avgäld
av 1,500 kronor, samt att genom avkortning av sagda arrendeavgäld
å byggnadsersättningen det belopp, kronan, i händelse av egendomens försälj -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Departements chefen.

[32.]

Bessliden nr 1
i Skaraborgs
län.

ning, den 14 mars 1928 hade att till avträdaren erlägga, komme att nedbringas
till 8,605 kronor. Lägenheterna Tivoli och Hörbäcken ansåge styrelsen kunna
upplåtas enligt egnahemsgrunderna men borde huvudgården, då anledning
icke förelåge att tillerkänna arrendatorn hembudsrätt vid försäljningen av
denna, utbjudas å offentlig auktion.

Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att ovan omförmälda lägenheterna Tivoli och
Hörbäcken må var för sig med angivna områden från
kronoegendomen 1 a mantal Sjöryd nr 2 Olov Andersgård
och Vs mantal Sjöryd nr 3 Nils Gunnarsgård i Ås
socken av Skaraborgs län försäljas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

dels ock att egendomen i övrigt må å offentlig auktion
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor till
den högstbjudande försäljas med tillträdesrätt den 14
mars 1928.

32:o.

Kronoegendomen 1 mantal Bessliden nr 1 i Hjo socken av Skaraborgs
län är utarrenderad för tiden från den 14 mars 1907 till den 14 mars 1927
mot en årlig avgäld av 820 kronor.

Under 1925 och 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättningar.
Av instrument häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Setli Lindström dels genom kopiering från A. H. öhrvalls karta
av 1904 dels genom komplettering och nymätning 1923 upprättad karta
över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Hjo stad, hamn och järnvägsstation,
har en areal av 129.3 4 6 hektar, därav 31.17 o hektar tomt och
åker, 5.7 8 5 hektar äng, 91.8 9 0 hektar skogsmark och 0.501 hektar impediment.

Kronans hus å huvudgården äro med undantag av boningshuset samt
stall med oxhus äldre och hårt slitna. Nybyggnad närmaste åren tarvas
av ladugård, loge och lador, vilket beräknats kosta 9,100 kronor utom grovvirke
på rot i egendomens skog. Å egendomen underlydande Besslidstorp
är boningshuset nytt, men ladugården är äldre, låg och obekväm och kan
ej längre användas.

Egendomens arrendevärde har uppskattats till 1,280 kronor.

På given anledning har saluvärdering verkställts å egendomen. Uppskattningsmännen
hava ansett lämpligt, att kronan behåller huvuddelen
av skogsmarken och att egendomen i övrigt försäljes i två lotter, huvudgården
för sig och Besslidstorpet för sig. Huvudgården har å kartan betecknats
med litt. A, omfattande ägofigurerna nr 1—64 och av 108, samt
Besslidstorpet med litt. B, omfattande ägofigurerna nr 65—105 oeh av 108.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Lotterna inneliålla enligt av extra lantmätaren Henrik Thollander den
4 augusti 1926 verkställd beräkning, lotten litt. A 40.3 0 4 hektar, därav
27.5 9 9 hektar tomt, åker och dylikt, 5.iso hektar äng och odlingsmark,
7.098 hektar afrösningsjord och 0.457 hektar impediment, samt lotten litt. B
6.0 71 hektar, därav 3.250 hektar tomt, åker och dylikt, 0.6 3 5 hektar äng
och odlingsmark, 2.142 hektar avrösningsjord och 0.044 hektar impediment.
Huvudgårdens saluvärde har beräknats till 36,500 kronor, därav 4,650
kronor för växande skog, samt Besslidstorpets till 7,500 kronor, därav 710
kronor för växande skog.

I en den 25 augusti 1926 dagtecknad ansökning hava nuvarande arrendatorerna
av egendomen, Johan August Larssons stärbhusdelägare, anhållit
att få inköpa egendomen, varemot innehavaren av Besslidstorpet förklarat
sig icke önska inköpa torpet för det detsamma åsätta saluvärdet. I anledning
härav hava uppskattningsmännen föreslagit, att huvudgården måtte
hembjudas bemälda stärbhusdelägare samt att torpet måtte försäljas å auktion ^

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava icke haft något att erinra mot
uppskattningsmännens förslag, liksom ej heller de av domänstyrelsen i enlighet
med Kungl. Maj:ts brev den 30 april 1926 tillkallade sakkunniga i fråga
om vissa kronoegendomars lämplighet för styckning till mindre jordbruk,
vilka besiktigat egendomen.

Domänstyrelsen har tillstyrkt försäljning av egendomen med undantag
av den del av skogsmarken, som uppskattningsmännen ansett böra i kronans
ägo bibehållas och som — omfattande 57.3 71 hektar, huvudsakligen avrösningsjord
— betecknats med litt. C. Styrelsen bär i avvaktan på Kungl.
Maj:ts och riksdagens beslut i ärendet ombesörjt egendomens skötsel och
vård under ett år från den 14 mars 1927, därvid betingats ett arrende av
900 kronor. Vad ägolotten litt. A beträffar, biträder styrelsen förslaget att
förbemälda Larssons stärbhusdelägare, vilka sedan 1919 innehaft egendomen,
som därförut från 1899 arrenderats av Larsson, beredas förmånsrätt vid
försäljningen därav. Skulle stärbhusdelägarna ej önska begagna förmånsrätten
vid försäljningen, borde ägolotten utbjudas å offentlig auktion. Besslidstorpet
synes styrelsen höra försäljas såsom egnahemslägenhet.

Jag tillstyrker försäljning av lotterna litt. A och B på sätt domänstyrelsen
förordat. Frågan om dispositionen av egendomen i övrigt torde jag framdeles,
sedan riksdagens beslut rörande försäljningen föreligger, få underställa
Kungl. Maj:ts prövning. Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Bessliden nr 1 i
Hjo socken av Skaraborgs län blivit fördelad i förljerörda
tre lotter, litt. A, B och C,
lotten litt. A må försäljas

antingen till avlidne Johan August Larssons stärbhusdelägare
för en köpeskilling av 36,500 kronor att
erläggas med en sjättedel vid tillträdet den 14 mars

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

[33.]

Lägenheten
Ranviken under
kronoparken
Edsberg i
Värmlands
län.

1928 och en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande
fem år samt under villkor i övrigt, att ägolotten försäljes
i det skick, den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen
erlägges till länsstyrelsen i länet, att köpebrev
utfärdas, så snart första sjättedelen av köpeskillingen
erlagts och köparnas skuldförbindelse å återstoden
därav avlämnats, att ägolotten i jordeboken upptages
under titel allmänt frälse, att köparna svara för
de å ägolotten för tiden efter tillträdesdagen belöpande
onera och utskylder, samt att köparna ensamma vidkännas
alla med lagfart å fånget och andra med köpet
förenade utgifter ävensom kostnaderna för inteckning
i ägolotten till säkerhet för berörda skuldförbindelse,

eller, därest bemälda stärbliusdelägare icke begagna
sig av omförmälda medgivande att förvärva ägolotten
för förenämnda köpeskilling, å offentlig auktion till den
högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade
villkor, med tillträdesrätt för köpare den 14 mars
1928, samt

lotten litt. B enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

33:o.

På framställning av domänstyrelsen föreslog Kungl. Maj:t i proposition
den 4 februari 1916, nr 65, riksdagen medgiva, att av förra häradshövdingebostället
1 mantal Södra Edsberg nr 1 i Segerstads socken av Värmlands
län finge försäljas bland annat lägenheten Ranviken. Vederbörande utskott
avstyrkte försäljningen av ifrågavarande lägenhet, då det syntes utskottet
lämpligt, att densamma med hänsyn till läget reserverades för skogsstatens
behov. Utskottets förslag blev av riksdagen jämlikt skrivelse den 13 maj
1916, nr 115, bifallet.

Genom brev den 2 juni 1916 förordnade Kungl. Maj:t, att de delar av
kronodomänen Södra Edsberg, som bibehållits i kronans ägo, skulle från
och med den 14 mars 1917 avsättas till kronopark. Denna park erhöll av
domänstyrelsen namnet Edsberg.

Genom skogsstatens försorg är lägenheten Ranviken utarrenderad till
Per August Engström för tiden den 1 maj 1917 till den 14 mars 1928 mot
ett årligt arrende av 90 kronor.

Lägenheten ligger i sydöstra hörnet av kronoparken, som här gränsar till
en vik av Vänern, benämnd. Ranviken; och är hela kronoparkens gräns
mot sjön belägen inom lägenheten.

Då vederbörande jägmästare och överjägmästare anse lägenheten Ranviken
nu och för framtiden vara obehövlig för skötseln av kronoparken

Kungl. Maj.ts proposition Nr 215. 71

Edsberg, har fråga ånyo uppstått om försäljning av lägenheten, varför densamma
av jägmästaren saluvärderats. Av en utav revirassistenten T.
Johansson år 1926 efter lantmäterikarta av samma år tagen kopia, utvisande
föreslagen begränsning av torpet Eanviken, samt av instrumentet
över värderingen jämte övriga ärendet tillhörande handlingar framgår bland
annat följande.

Lägenhetens areal utgör 9.7 6 hektar, därav tomt 0.21 hektar, åker 3.93
hektar, äng 0.3 6 hektar, produktiv skogsmark 4.7 9 hektar och impediment
0.4 7 hektar. Å lägenheten befintliga byggnader bestå av stuga om ett rum och
kök, gammal och förfallen, fähus, loge och två lador, uppförda i en länga år
1918, vedbod och hemlighus, uppförda år 1920, samt källare, reparerad år
1918. Byggnaderna äro brandförsäkrade för 2,800 kronor. Virkesförrådet
å den produktiva skogsmarken är uppskattat till 368 kubikmeter fast mått.
Lägenheten har saluvärderats till 3,500 kronor.

Jägmästaren har föreslagit, att vid lägenhetens avyttrande kronan borde
förbehållas rätt att vintertid över torpets ägor framforsla skogsprodukter
från kronoparken till Ranviken med rätt att för virkesupplag disponera
det vattenområde, som tillhörde torpet. Med anledning av uppkommen
fråga rörande lämpligheten av att vid en försäljning av torpet från försäljningen
undantaga strandområdet vid Vänern har jägmästaren meddelat,
att nämnda område vore för kronan utan betydelse, enär markens oländighet
ovanom stranden omöjliggjorde upptagandet där av någon virkesavforslingsväg.

Domänstyrelsen har förordat, att kronan försäljer lägenheten och att
hembudsrätt därvid gives nuvarande arrendatorn.

Sedan fråga uppkommit att i kronans hand behålla strandområdet vid
Vänern, har i domänstyrelsen genom en å kartan uppdragen röd linje
sagda område avdelats från lägenheten, och har det sålunda avskilda områdets
areal beräknats till 0.81 hektar med ett värde av 259 kronor 22 öre,
vadan lägenhetens återstående areal skulle utgöra 8.9 5 hektar med ett saluvärde
av i avrundat tal (3,508.90—259.22 =) 3,250 kronor.

Även jag tillstyrker lägenhetens försäljning. Enär emellertid kronoparkens
förbindelse med sjön icke bör avskäras samt den mark, som för vinnande
härav icke ur odlingssynpunkt är av värde för lägenheten och i
övrigt av mindre omfattning, synes det område, som är beläget söder om
nämnda å kartan uppdragna röda linje böra bibehållas vid kronoparken
och lägenhetens areal begränsas till 8.95 hektar.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den å den i ärendet företedda kartan angivna lägenheten
Ranviken med en areal av 8.95 hektar må frånskiljas
stamfastigheten, 1 mantal södra Edsberg nr 1
i Segerstads socken av Värmlands län, och jämte därå
befintliga kronan tillhöriga byggnader försäljas enligt

Departements chefen.

Kungl. Mag:ts proposition Nr 215.

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar med rätt för nuvarande arreudatorn
Per August Engström att erhålla hembud å lägenheten.

Valsfa4«i 4 Vid e“ ^ 1926 å k^noegendomen 65/ieo mantal Valsta nr 4 litt. Aa och
tittaAa •t U/>ooo mantal Valsta nr 4 litt. Ab i Askers socken av Örebro län hållen förÖrebro
län. rättning för uppgörande av förslag till förnyad utarrendering från den 14
mars 1929 av egendomen, som lämnar i årligt arrende 1,480 kronor, har
fråga väckts om försäljning av vissa områden från ägolotten ,i6/100 mantal
litt.f Aa. Av handlingarna i ärendet, varibland två kartor, en över inägorna
till kronohemmanet 1 mantal Valsta nr 4 litt. A upprättad år 1896 av
förste lantmätaren F. R. Belfrage och en upprättad år 1921 vid ägostyckning
av samma hemman av distriktslantmätaren Carl Rosén med till nämnda
kartor hörande beskrivningar och ägostyckningshandlingar, inhämtas bland
annat följande.

Egendomen, som består av ovanberörda två i mantal satta ägolotter, är
belägen 2 kilometer från Odensbackens hamnplats och innehåller en areal
av 78.9 6 2 hektar.

Den med litt. Aa betecknade lotten omfattar tre skiften, hemskiftet, ängsskiftet
och skogsskiftet, varjämte denna ägolott tillagts förutvarande 1 mantal
Valsta nr 4 tillhörande andel i den samfällda båtplatsen vid Odensbacken.

Hemskiftet, å den av distriktslantmätaren Rosén upprättade kartan betecknat
såsom litt. Aa1, innehåller en areal av 38.602 hektar åker och tomt
ängsskiftet, å samma karta betecknat som litt. Aa''2, en areal av 5.4so hektar
åker oeh tomt samt skogsskiftet, betecknat med litt. Aa\ eu areal av 31.4 o o
hektar avrösningsjord.

_ Ägolotten litt. Ab utgöres av skogsmark med en areal av 3.4 8 0 hektar.

Uppskattning smännen hava föreslagit försäljning av ängsskiftet litt. Aa*
i nedan angivna fem obebyggda lotter i enlighet med ett av distriktslantmätaren
Athos Eckerbom uppgjort, av karta av år 1926 åtföljt delningsförslag:

Beteckning Areal hektai. Saluvärde kronor

Lotterna avses att försäljas såsom egnahem, och bör enligt uppskattningsmännens
mening så mycket av ägolotten M/l00 mantal litt. Aa åvilande
andel. av det odlingslån, som beviljats för bestridande av kostnaderna för
sänkning och reglering av vattenhöjden vid sjöarna Hjälmaren och Kvismaren,
ävensom så mycket av samma ägolott åvilande andel i den möjligen
före försäljning uppkommande kostnaden för rensning av Sibbasbäcken, som
beräknas åbelöpa det sålunda uppdelade ängsskiftet, fördelas å försäljningslotternas
köpare efter markinnehav.

34:o.

litt. a
litt. b
litt. c
litt. d
litt. e

0.7 8 6
0.831
0.818
0.8 10
2.235

1,580

1,670

1,640

1,620

3,130.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Länsstyrelsen, överjägmästaren, domänstyrelsen ävensom de av sistnämnda
styrelse enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1926 tillkallade
sakkunniga för utredning angående vissa kronoegendomars lämplighet för
styckning till mindre jordbruk hava biträtt uppskattningsmännens försäljningsförslag.

Även iag förordar bifall till förslaget och hemställer alltså, att Kungl. Departements chefen.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen Cf’/I00 mantal Valsta nr 4
litt. Aa i Askers socken av Örebro län må enligt gällande
grunder för upplåtelse av egnahemslägenheter från kronoegendomar
var för sig och efter angivna saluvärden försäljas
ovanberörda, å distriktslantmätaren Athos Eckerboms
i ärendet företedda karta angivna områden med
skyldighet för vederbörande köpare av lotterna att efter
markinnehav svara för så mycket av de ägolotten 85/ioo
mantal litt. Aa åbelöpande annuiteter för det odlingslån,
som beviljats för bestridande av kostnaderna för sänkning
och reglering av vattenhöjden vid sjöarna Hjälmaren
och Kvismaren, ävensom så mycket samma ägolott
åvilande andel i de möjligen före försäljningen av lotterna
uppkommande kostnaderna för rensning av Sibbasbäcken,
som kan beräknas åbelöpa försålt område.

35:o.

Vid en år 1925 å kronoegendomen 1 mantal Norra Folkavi nr 2 i Kräck- [35.]
linge socken av Örebro län hållen förrättning för uppgörande av förslag till
förnyad utarrendering från den 14 mars 1928 av egendomen, som lämnar lan.
ett årligt arrende av 720 kronor, har förslag väckts om försäljning av ett
område från densamma. Av. ärendet tillhörande handlingar, däribland en
av förste lantmätaren Ernst Fjellman år 1905 upprättad karta över egendomen
jämte beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 10 kilometer från Fjugesta järnvägsstation,
har en areal av 35.668 hektar, därav 0.680 hektar tomter, 31.334 hektar
åker, 2.7 96 hektar ängsbackar och 0.8 5 8 hektar impediment. Egendomen
ligger i två, en kilometer från varandra belägna skiften och saknar skog.

Uppskattning smännen hava föreslagit, att ett obebyggt område om 4.418
hektar, därav 4.3 9 3 hektar åker, måtte försäljas. Området har saluvärderats
till 3,520 kronor.

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava icke haft något att erinra mot
förrättningsmännens förslag.

De av domänstyrelsen i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 april 1926 tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars

Departementschefen.

[36.]

Fänninge nr 5
i Örebro län.

Departements chefen.

74 Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

lämplighet för styckning till mindre jordbruk hava efter besiktning å egendomen
och efter tagen del av] uppskattningsmännens dispositionsförslag
förklarat sig icke hava något att erinra mot detsamma.

Domänstyrelsen förordar det uppgjorda förslaget och har icke haft något
att erinra mot det beräknade saluvärdet.

Instämmande i förslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att ovan omförmälda område om 4.418 hektar må
från kronoegendomen 1 mantal Norra Folkavi nr 2 i
Kräcklinge socken av Örebro län försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar.

36:o

Vid en år 1925 å kronoegendomen 1 mantal Fänninge nr 5 i Fellingsbro
socken av Örebro län hållen förrättning för uppgörande av förslag till förnyad
utarrendering från den 14 mars 1928 av denna egendom, som lämnar
ett årligt arrende av 1,350 kronor, har förslag väckts om försäljning av
visst område från egendomen. Av ärendet tillhörande handlingar, däribland
en av förste lantmätaren Ernst Fjellman år 1898 upprättad karta över
egendomen jämte beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Ullersäters järnvägsstation,
har en sammanlagd areal av 81.349 hektar, därav 0.475 hektar tomter,
40.280 hektar åker, 4.210 hektar äng, skogsbackar m. in. å inägor, 35.606
hektar skogs- och liagmarker samt 0.7 7 8 hektar impediment.

Uppskattning smännen hava föreslagit försäljning av en ensamt liggande
obebyggd lägenhet, Kärret å Lindsgärdet, om 1.16 7 hektar åker och I.223
hektar annan mark eller tillhopa 2.3 90 hektar för utökning av intilliggande
lägenhet om 2.125 hektar åker och 2.025 hektar utmark, som innehaves av
Gustaf Gillén. Det till försäljning föreslagna området har åsatts ett saluvärde
av 1,700 kronor.

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava icke haft något att erinra mot
förrättningsmännens berörda förslag.

De av domänstyrelsen i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 april 1926 tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars
lämplighet för styckning till mindre jordbruk hava, efter besiktning å
egendomen och efter tagen del av uppskattningsmännens dispositionsförslag,
förklarat sig icke hava något att erinra mot detsamma.

Domänstyrelsen, som icke haft något att erinra mot det beräknade saluvärdet,
har jämväl förordat det uppgjorda förslaget.

Med biträdande av försäljningsförslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215. 75

att ifrågavarande område om 2.3 9 hektar av kronoegendomen
1 mantal Fänninge nr 5 i Fellingsbro socken av
Örebro län må upplåtas enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med rätt till hembud för Gustaf Gillén.

37:o.

Hos Kungl. Maj:t har skogsarbetaren Einar Hedberg anhållit att för en
köpeskilling av 2,000 kronor få förvärva lägenheten Rönningen under Villingsbergs
kronopark i Nysunds socken av Örebro län. Till följd av remiss
har domänstyrelsen efter inhämtande av vederbörande skogsstatstjänstemäns
yttranden häröver avgivit utlåtande, däri anförts bland annat följande.

Jämlikt beslut den 11 april 1924 inköptes för Kungl. Maj:ts och kronans
rökning Villingsbergs aktiebolag tillhörig egendom, varav bildats kronoparken
Villingsberg. I detta köp inginge bland annat följande fastigheter, nämligen
1/16 mantal Runnebol l3, 3/1(. mantal Runnebol 14, V,mantal Runnebol 1°
samt 1/i mantal Säldersbråten l1. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10
mars 1827 hade hemmanet Sälderbråten nr 1 för mistad mulbetesrätt erhållit
lägenheten Sälderbråten 21.

Det område, som ansökningen avsåge, omfattade enligt av distriktslantmätaren
Carl Berner år 1926 upprättad karta med arealbevis av Runnebol 1J
O.o7 hektar, av Runnebol l4 4.96 hektar, av Runnebol 1° 6.io hektar samt
av Säldersbråten 21 0.6 5 hektar eller sålunda tillhopa 11.7 8 hektar, varav
2.55 hektar åker, 1.75 hektar torvmosse, 6.33 hektar skogsmark och 1.15
hektar impediment.

Av det till försäljning ifrågasatta området arrenderade sökanden för tiden
den 14 mars 1925 till den 14 mars 1928 en del eller s. k. Södra Rönningen,
omfattande 1.6 5 hektar åker, mot ett årligt arrende av 72 kronor. Norra
Rönningen, som jämväl skulle ingå i försäljningen, hade med därvarande
stuga och uthus avgiftsfritt varit upplåten till den förutvarande torparens
dotter, vilken emellertid numera avflyttat från lägenheten. Då husen å denna
lägenhet vore fallfärdiga och nybyggnad ej ansetts böra ifrågakomma, hade
avsikten varit att lägga lägenheten till huvudtorpet Södra Rönningen. Åbyggnaderna
å sistnämnda lägenhet utgjordes av stuga, ladugårdsbyggnad och
källare, vilka samtliga vore i bristfälligt skick.

Lägenheten, som är belägen vid kronoparkens södra gräns, har av vederbörande
jägmästare värderats till 2,000 kronor.

Jägmästaren liksom ock överjägmästaren i Bergslagsdistriktet anse, att
lägenheten ej är behövlig för kronoparkens skötsel samt att det vore för
kronan fördelaktigt om lägenheten kunde avyttras, enär därvarande hus
vore i behov av snar ombyggnad, för den händelse lägenheten skulle bibehållas
i kronans ägo.

Jämväl domänstyrelsen förordar försäljningen av lägenheten.

Icke heller jag finner anledning till erinran mot att lägenheten, som, enligt
vad upplyst blivit, ej är behövlig för kronoparkens skötsel, försäljes till

[37.]

Lägenheten
Ränningen
under Villingsbergs

kronopark i
Örebro län.

Departements chefen.

76 Ktmgl. Maj:ts proposition Nr 215.

sökanden. Köpeskillngen torde få erläggas antingen kontant vid tillträdet
eller ock i den ordning, som i Kung!. Maj:ts brev den 29 maj 1874 stadgas
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majrt matte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoparken Villingsberg i Nysunds socken
av Örebro län må avskiljas det å ovannämnda karta
angivna området om 11.7 8 hektar att med tillträdesrätt
den 14 mars 1928 försäljas till Einar Hedberg fölen
köpeskilling av 2,000 kronor samt under villkor i
övrigt antingen att köpeskillingen till domänstyrelsen betalas
kontant vid ti llträdet ävensom att köparen ensam vidkännes
kostnaderna för lägenhetens utbrytande och lagfart
å fånget samt övriga med köpet förenade utgifter,
eller ock att köpeskillingen erlägges med en sjättedel
vid tillträdet och en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande
fem år; att köpeskillingen inbetalas till länsstyrelsen
i länet, som har att, så snart första sjättedelen av
köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse å
återstoden därav avlämnats, å lotten utfärda köpebrev;
ävensom att köparen skall ensam vidkännas kostnaderna
för lägenhetens utbrytande och lagfart å fånget och andra
med köpet förenade utgifter samt kostnaderna för inteckning
i lotten till säkerhet för berörda skuldförbindelse.

38:o.

[38.] Å kronoegendomen 1 mantal Långby nr 1 i Badelunda socken av VästLivlstmaJ
manlands län’ som före den 14 mars 1921 rar utarrenderad mot ett årligt
lands län. arrende av 550 kronor, hölls under ar 1918 saluvärdering och arrendeuppskattning,
därvid förslag uppgjordes till egendomens framtida disposition
i 15 lotter, av vilka två borde behållas i kronans ägo och de övriga försäljas.

I det förslag till disposition av egendomen, som domänstyrelsen sedermera
i skrivelse den 31 december 1918 föreläde Kungl. Maj:t, hemställde styrelsen,
att Kungl. Majrt måtte förordna att — sedan egendomen, sådan den funnes
angiven å en av förste lantmätaren N. Th. Schönström kopierad, av tillförordnade
distriktslantmätaren Axel Hanzon år 1917 upprättad karta över alla
ägorna till egendomen, blivit fördelad i tolv lotter, därav en bestående av
de med litt. Aa och Ab å kartan betecknade områden, en av de med litt.
Ah, Ai och Al betecknade och de Övriga av följande med respektive litt.
Ac, Ad, Ae, Af, Ag, Ak, Am, An, Ao och Ap betecknade områden — dels den
. med litt. Aa -f- Ab betecknade lotten skulle å offentlig auktion under de
i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor till den högstbjudande för -

Kungl. Maj:ts preposition Nr 215. 77

säljas med tillträdesrätt den 14 mars 1921 samt de med litt. Ac, Ad, Ae,
Åt, Äg, Ak, Am, An, Ao och Ap betecknade lotterna skulle var för sig
med angivet område, upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnaliemslägenheter från kronoegendomar med visst förbehåll, dels ock att
den med litt. Ali - Ai + Al betecknade lotten skulle från den 14 mars 1921
ställas under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens vard och inseende
samt, i den omfattning och under de särskilda betingelser, akademien
med hänsyn till fornminnesvårdens krav kunde bestämma, av domänstyrelsen
genom utarrendering tillgodogöras.

Därefter har Kungl. Maj:t förordnat dels den 9 april 1920 med riksdagens
medgivande, att lotten litt. Ab skulle försäljas till Badelunda kommun,
dels ock den 23 april 1920, att lägenheterna litt. Ak och An skulle frän
egendomen upplåtas enligt gällande bestämmelser för upplåtelse av egnahemslägenheter
från vissa kronoegendomar, samt att egendomen i övrigt
skulle vid då löpande arrendeperiods slut den 14 mars 1921 i kronans ägo
bibehållas och genom domänstyrelsens försorg ånyo utarrenderas, dock beträffande
den med litt. Ah, Ai och Al betecknade lotten allenast i den omfattning
och under de bestämmelser, som domänstyrelsen efter samråd med
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien kunde med hänsyn till fornminnesvården
finna skäligt fastställa.

Vid senare verkställd ägostyckning har egendomen styckats i tva ägolotter
nämligen litt. Aa, som åsatts 9/10 mantal, och litt. Ab, som åsatts 1/w mantal,
varvid lotten litt. Ab motsvarar det med förberörda litt. Ab betecknade
område samt litt. Aa egendomen i övrigt.

Den 26 mars 1921 har domänstyrelsen utfärdat köpebrev å 1/10 mantal
Långby nr 3 litt. Ab, och har länsstyrelsen den 31 mars 1921 utfärdat
särskilda köpebrev å förenämnda lägenheterna litt. Ak och An.

'' Egendomen i övrigt har för en tid av sju år räknat frän den 14 mars
1922 utarrenderats mot en årlig arrendeavgäld av 1,135 kronor, vilken avgäld
i samband med inlösen av elektrisk anläggning vid egendomen höjts till
1,160 kronor. Från arrendet hade därvid undantaga förberörda med litt.
Ah, Ai och Al betecknade område, vilket under sistberörda tidsperiod utarrenderats
för sig mot en årlig avgäld av 10 kronor.

Med hänsyn till egendomens arrendeledighet den 14 mars 1929 har uppskattningsförrättning
hållits å densamma under 1926. Av instrumentet över
förrättningen och övriga tillhörande handlingar, däribland förberörda karta
samt en av distriktslantmätaren Walter Raquette från »kopia av kartan till
år 1899 den 30 december fastställt laga skifte ä Långby» kopierad karta
över alla ägorna, till kronoegendomen med beskrivning, inhämtas bland
annat följande.

Egendomen är belägen 8 kilometer från Västerås och innehåller 36.4894
hektar, därav 23.2580 hektar tomt och åker, 1.0989 hektar äng, 10.7O8O
hektar backar och skogsmark och I.4245 hektar impediment, vartill kommer
andel i vissa samfällighet*!’.

Kung1. Maj:ts proposition Nr 215.

Såsom motiv för den föreslagna försäljningen av vissa delar av egendomen
hade uppskattningsmännen på sin tid framhållit dess obetydliga och
spridda åkerinnehav och byggnadernas dåliga beskaffenhet.

Vid uppskattningsförrättningen år 1926 hava uppskattningsmännen funnit
å egendomen verkställd besiktning icke föranleda till ändring i det förslag
rörande egendomens disposition, som avgivits år 1918, ehuru underhållet
av egendomens åbyggnad ävensom hävden särskilt på grund av verkställd
täckdikning vore förbättrad. Emellertid syntes på grund av åbyggnadens
otidsenliga och till övervägande delen underhaltiga tillstånd, det sprängda
och oansenliga åkerinnehavet och vissa områdens stenmängda och tungskötta
tegar kostnaderna för egendomens förbättrande inom rimlig tid i ett
vederbörligt och värdigt skick ingalunda kunna täckas av de årliga avkomsterna.
På grund härav ansåge uppskattningsmännen, att egendomens
avyttring vore att obetingat tillstyrka. Uppskattningsmännen vidhölle sålunda
sitt i 1918 års värderingsinstrument avgivna förslag till egendomens
försäljning i vad detta anginge den utarrenderade delen av egendomen, med
undantag av lotterna litt. Ah, Ai och Al, vilka borde i kronans ägo bibehållas.

Vid uppskattningsförrättningen år 1926 hava följande saluvärden åsatts
de till försäljning föreslagna delarna av egendomen, nämligen

1			Tomt och åker	Äng	Skogs- mark	Impedi- ment	Summa hektar	Saluvärde kronor	Därav för i växande skog
Lotten litt	Ac ...............	1.1740				1.1 740	2,350 — 1
	»	Ad ...............	0.5 7 4 0	—	—	—	0.5 740	1,265	—
2>	»	Ae ......... .....	O.6890	—	—		0.6 8 90	1,720	— j
		År ...............	1.1050	—	—	0.004 0	1.1090	2,330	—
>	»	Ag ...............	0.9500	0.1745	—	(1.0010	1.1265	2,255	— i
2>	»	Am ...............	0.6840	—	O.06 20	—	0.74 60	1,420	— i
»		Ao ...............	1.1000	0.0200	—	—	1.1200	2,360	—
» > Ap .............. samt återstoden av hem-manslotten litt. Aa eller	0. o 7 o o	0.125 0			0.7 9 50	1,515	i
huvudgården ...............	15.2080	0.7 774	6.02 70	0.21 05	22.2129	15,750	3,250!

Framställning om åtkomst från egendomen för bildande av bostads- eller
mindre jordbrukslägenheter hava icke inkommit till förrättningsmännen.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att ägofiguren litt. Aa måtte försäljas
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor samt ägofigurerna
litt. Ac, Ad, Ae, Af, Ag, Am, Ao och Ap enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar, ävensom att ägofigurerna
litt. Ah, Ai och Al fortfarande måtte utarrenderas till Västmanlands
fornminnesförening.

Länsstyrelsen och över jäg mästaren i Bergs! agsdistriktet hava icke haft
något att erinra i anledning av uppskattningsmännens förslag, liksom ej
heller de av douiänstyrelseu i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 30 april 1926 tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars
lämplighet för styckning till mindre jordbruk, vilka besiktigat egendomen.

Domänstyrelsen, som i skrivelse den 22 januari 1927 underställt försäljningsförslaget
Kungl. Maj:ts prövning, har för sin del biträtt den ifråga -

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 215. 79

satta försäljningen av egendomen med undantag av ägofigurerna litt. Ah,

Ai och Al.

Även jag förordar ifrågavarande av myndigheterna tillstyrkta försälj- Departement*-ningsförslag samt hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- chef**-dagen medgiva,

att av kronoegendomen 9,0 mantal Långby nr’l litt. Aa
i Badelunda socken av Västmanlands län må försäljas
dels ägolotterna litt. Ac, Ad, Ae, Af, Ag, Am, Ao och Ap
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar,

dels ock egendomen i övrigt med undantag av de
med litt. Ah, Ai och Al betecknade ägolotterna å offentlig
auktion till den högstbjudande under de i brevet
den 29 maj 1874 stadgade villkor, med tillträdesrätt
den 14 mars 1929.

39:o.

Den 19 februari 1892 förordnade Kungl. Maj:t, att indragna fältväbels- [39.]
bostället 7/at mantal Rätansbyn nr 2 i Rätans socken av Jämtlands län atanebyn
skulle från och med den 14 mars 1894 i sin helhet ställas under skogssta- iands i~n
tens omedelbara vård och förvaltning, och förklarade domänstyrelsen sedermera,
att fastigheten skulle benämnas kronoparken Rätan. Genom beslut
den 21 maj 1926 har Kungl. Maj:t efter riksdagens medgivande förordnat,
att från hemmanet skulle frånskiljas och försäljas lägenheten Görntorpet om
13.705 hektar och lägenheten Schröderstorpet om 22.465 hektar.

Då fråga uppstått om ytterligare försäljning från fastigheten, nämligen
av det förutvarande boställets inägojord jämte lämpligt skogsområde, har
domänstyrelsen föranstalat om fastighetens värdering genom domänintendenten
i Västmanlands m. fl. län med biträde av vederbörande jägmästare och
gode män. Förrättningen har ägt rum den 19 augusti 1921. Av därvid
upprättat instrument och övriga handlingar i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren
N. Odelberg år 1926 över området upprättad karta, framgår
bland annat följande.

Det till försäljning föreslagna området omfattar 24.012 hektar, varav 3.7 02
hektar åker och tomt, 2.841 hektar äng och odlingsmark, 12.463 hektar
produktiv skogsmark samt 5.oo 6 hektar impediment. Områdets totala areal
är angiven enligt av distriktslantmätaren lämnad uppgift. Fastigheten är
belägen invid och genomlöpes av allmän väg, ligger på 15 kilometers avstånd
från Röjans järnvägsstation och har församlingens kyrka invid ägorna.

Abyggnaderna bestå av tvenne manbyggnader, stall, fähus med bryggstuga,
stallrum, höbod, ved-, vagns- och hölider, loge, 4 hölador, båthus,
badstuga samt källare, och angivas byggnaderna vara i dåligt skick. Åker -

Departements chefen.

140.]

Kyrkbyn nr
24 i Jämtlands
län.

80 Kitngl. Maj:ts proposition Nr 215.

jorden utgöres av lättlera av god beskaffenhet. Å skogsmarken består jordmånen
av morängrus och är densamma bevuxen med i huvudsak ung och
medelålders tallskog med en del grövre överståndare.

Fastigheten är sedan den 14 mars 1922 utarrenderad till fru Ingeborg
Halvarsson mot ett årligt arrende av 250 kronor.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att egendomen försäljes, därvid
saluvärdet uppskattats till 12,805 kronor.

Länsstyrelsen har i yttrande den 28 juli 1922 tillstyrkt försäljning av
ifrågavarande område enligt brevet den 29 maj 1874.

över jägmästaren förordar likaledes försäljningen men anser, att en reduktion
av uppskattningsvärdet bör äga rum.

Då värderingsförrättningen verkställts år 1921, har domänstyrelsen funnit
de i instrumentet över förrättningen angivna värdena böra avsevärt sänkas;
och har styrelsen uppskattat värdet av det till försäljning föreslagna området
till 7,500 kronor. Styrelsen föreslår egendomens försäljning till nuvarande
arrendatorn enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter.

Jag tillstyrker, att kronan i överensstämmelse med domänstyrelsens förslag
avhänder sig området i fråga, och hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen 7/,4 mantal Rätansbyn nr 2
i Rätans socken av Jämtlands län må frånskiljas förberörda
å den i ärendet företedda kartan angivna område
om 24.012 hektar samt att området med därå befintliga
kronan tillhörande byggnader må försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar med tillträdesrätt den 14 mars 1928 och
med rätt för nuvarande arrendatorn att erhålla hembud.

40:o.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29 januari 1904 samt den 16 juli och
27 november 1915 inköptes för Kungl. Maj:ts och kronans räkning eu del
hemman inom Hede kyrkby i Hede socken av Jämtlands län att tilläggas
kronoparken Norra Hede. Den 28 januari 1921 förordnade Kungl. Maj:t,
att vissa områden av dessa hemman finge försäljas.

Då fråga uppstått om ytterligare upplåtelser från ifrågavarande hemman,
har domänstyrelsen föranstaltat om värdering genom domänintendenten i
Västmanlands m. fl. län med biträde av vederbörande jägmästare och gode
män.

I skrivelse den 24 januari 1927 har domänstyrelsen förmält sig hava för
avsikt att framdeles till Kung!. Majt inkomma med förslag till de försäljningar,
vartill det av uppskattningsmännen upprättade värderingsinstru -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

mentet kunde giva anledning. Som emellertid förre kronojägaren Lars
Fredrik Molin hos styrelsen gjort framställning att för uppförande av bostadshus
åt sig få förvärva ett tomtområde av Kyrkbyn nr 24, vilket hemman
ingår i här förut omnämnda markinköp, har styrelsen, då försäljningen
torde kräva riksdagens medgivande, ansett sig böra omedelbart underställa
detta ärende Kungl. Maj:ts prövning.

Tomtområdet, som är beläget i omedelbar närhet till kyrkan, omfattar
enligt en av extra lantmätaren Z. Norman år 1926 upprättad karta jämte
arealbevis 0.6315 hektar, bestående i huvudsak av åker. Tomtens värde
utgör, enligt av uppskattningsmännen angivna 1,000 kronor för hektar, i
runt tal 630 kronor.

Länsstyrelsen ävensom vederbörande jägmästare och överjägmästare
samt domänstyrelsen tillstyrka försäljningen.

I anslutning till förslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Departemenuriksdagen
medgiva, chefen.

att ifrågavarande område om 0.6315 hektar av 5Vä
trög Kyrkbyn nr 24 litt. 24 a, r. nr 242, i Hede socken
av Jämtlanda län må frånskiljas stamfastigheten och
försäljas till Lars Fredrik Molin mot en köpeskilling
av 630 kronor att kontant erläggas till domänstyrelsen,
ävensom under villkor i övrigt, att området må tillträdas
vid köpets avslutande samt att köparen ensam vidkännes
kostnaderna för avsöndring och lagfart samt övriga
med köpet förenade utgifter.

41:o.

Sedan en viss bebyggelse börjat uppstå å ett område av kronoparken
Djupsjö invid Gullträsks station, förordnade Kungl. Maj:t den 31 december
1923, att stadsplan skulle upprättas för området. Efter det förslag till
sådan plan upprättats av dåvarande länsarkitekten Olof Lundgren, fastställde
Kungl. Maj:t den 6 juni 1924 dels sagda förslag till stadsplan sådant
detsamma åskådliggjorts å en av Lundgren den 12 februari 1924 upprättad
karta, såvitt förslaget avsåge byggnadskvarter ävensom gator, torg
och andra allmänna platser med till planen hörande vägprofiler, dock att
från fastställelsen undantoges den å kartan angivna tomtindelningen inom
kvarter, dels särskilda bestämmelser i avseende å sättet för användande av
byggnadskvarteren inom stadsplaneområdet (byggnadsbestämmelser), dels ock
närmare föreskrifter med avseende å områdets bebyggande (byggnadsordning).

Vidare har länsstyrelsen i Norrbottens län, efter anmodan av domänstyrelsen,
uppdragit åt förenämnda Lundgren att i samråd med veder -

[41.]

Kronoparkeu
Vjupsjö i

Norrbottens

län.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 183 höft. (Nr 21''».)

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

börande jägmästare uppgöra förslag till köpeskilling för de särskilda i det
stadsplanelagda området ingående tomterna. Efter besök å platsen den 12
och 13 juni 1925 hava dessa förrättningsmän uppgjort förslag till markpris
inom området De hava härvid framhållit, att det icke varit dem möjligt
att föreslå pris för varje särskild tomt, enär någon utstakning av tomterna
enligt planen ej verkställts och smärre jämkningar i tomtarealerna därför
kunde tänkas uppstå vid tomternas utläggning. I stället hava de å ett avdrag
av Lundgrens förenämnda karta indelat stadsplaneområdet i vissa med
olika färg betecknade zoner och föreslagit visst markpris inom varje dylik
zon. Vid värdering av tomtmarken har i första hand hänsyn tagits till
nuvarande avkastning på marken, vidare till kostnader för områdets exploatering
och slutligen har tomtpriset vägts mot tomtpriser vid liknande stationssamhällen.

Då utstakning av tomterna alltjämt saknades och torde komma till stånd
först i samma man, som tomtindelning för stadsplaneområdets olika kvarter
fastställdes, har länsstyrelsen begränsat sig till att efter uträkning av de
olika zonernas areal angiva sammanlagda efter förrättningsmännens prissättning
beräknade köpeskilling för samtliga inom respektive zoner med
samma markvärde befintliga tomter.

Dessa köpeskillingar — vari icke inräknats värdet av å tomterna växande

skog — skulle uppgå till

för tomterna inom gul zon (28,720 kvm. å kr. O.24)............... kr. 6,892.80

» » » röd » (58,570 » å » O.22)............... » 12,885.40

» » » blå » (93,050 » å » O.20)............... » 18,610.—

» » » grön » (149,500 » å » O.15)............... » 22,425.—.

Länsstyrelsen har icke haft någon erinran mot de åsätta markvärdena
och har för sin del föreslagit att, i den mån tomtupplåtelse ägde rum, priset
å varje tomt bestämdes med ledning av de föreslagna värdena med tillägg
av ståndsskogens värde.

Vederbörande över jägmästare har ansett länsstyrelsens förslag böra godgodtagas.

Domänstyrelsen, som funnit de föreslagna markvärdena lämpligt avvägda,
har hemställt om avlåtande till riksdagen av proposition rörande medgivande
till tomtupplåtelse å området under vissa närmare angivna villkor.

Jag finner intet vara att erinra mot att ovan föreslagna markvärden med
tillägg av ståndsskogens värde läggas till grund för bestämmande av prisen
å de tomter, som under de närmaste åren komma att upplåtas. Då emellertid
tomtförsäljningen sannolikt kommer att fortgå under en längre tid, varunder
förändring av värdena kan inträffa, anser jag det angeläget, att
jämkning må kunna ske efter sig företeende omständigheter, och synes det
fördenskull, såsom ock domänstyrelsen ifrågasatt, böra läggas i Kungl.

Kungt. Maj:ts proposition Nr 215. 83

Maj:ts hand att bestämma försäljningsprisen och eventuellt behövliga jämkningar
därav.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från den del av kronoparken Djupsjö i Edefors
socken av Norrbottens län, som beröres av den utav
Kungl. Maj:t den 6 juni 1924 fastsställda stadsplanen
för visst område av nämnda kronopark, tomter må för
bebyggande upplåtas med äganderätt under villkor,
att köpeskillingen erlägges kontant vid köpets avslutande,

att upplåtelse av tomt ej må ske med mindre Kungl.
Maj:t förklarat Sig icke hava något att erinra mot föreslagen
tomtindelning för det kvarter, inom vilket tomten
är belägen*

att kostnaden för upplåten tomts behöriga utstakning
å marken bestrides av köparen*

att mark till i stadsplanen upptagna vägar, torg,
planteringar och allmänna platser kostnadsfritt överlämnas
till det blivande samhället,

att inflytande köpeskillingar skola disponeras så, att
därav först ersättas kostnaderna för stadsplanens upprättande
samt för utstakning av stadsplanen och nödig
byggnadskontroll (byggnadsinspektörens avlöning) samt
att köpeskillingarna i övrigt må användas till inköp
för kronans räkning av skogbärande eller till
skogsbörd tjänlig mark samt till inlösen av ströängar
å kronoparkema i Norrland och Dalarna, samt

att ordningen för tomtupplåtelsema och vilkoren i
övrigt därför bestämmas av Kungl. Maj:t.

42:o,

Vid den 1 november 1921 laga kraftvunnen efteravvittring i Jokkmokks
Socken av Norrbottens län har till kronoparken nr 10 avsatts de ägor, vilka
vid den 2 juli 1903 fastställt laga skifte å Porsi skifteslag tilldelats kronan
för inom skåf teslaget innehavande överloppsmark, nämligen:

laägor Skogsmark- Impediment Samma

hektar hektar hektar hektar

Oårdsskiftet .................................. 11.640 0.526 — 12.166

Skogsskiftet............,.*................. 0.558 69.353 — 69.9ii

Ströängar.................................. 96.369 142.066 9.021 247.4 5 6

Summa 108.5 6 7 211.9 4 5 9.021 329.5 3 3.

[42.]

Lägenheten
Xorrvikstorpet
a kronyparken
nr 10
i Xorrbottens
län.

tfepartements chefen.

84 Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Med utlåtande den 24 januari 1927 har domänstyrelsen överlämnat eu av
torparen N. F. Nilsson gjord framställning att få köpa lägenheten Norrvikstorpet,
utgörande förutnämnda gårdsskifte.

Ifrågavarande lägenhet är belägen på cirka 9 kilometers avstånd från
närmaste kronopark (kronoparken Svartberg) samt cirka 11 kilometer från
skogsskiftet av kronoparken nr 10. Lägenheten har sedan den 14 mars 1904
varit upplåten på arrende till sökanden. Dennes far var den förste som på
sin tid bosatte sig på platsen och anlade lägenheten. Nilsson har själv bebott
densamma under närmare 40 år, uppfört flertalet av åbyggnaderna,
delvis av virke som han själv inköpt, och uppodlat det mesta av den odlade
jorden. Årliga arrendeavgiften utgör 25 kronor.

Lägenheten har av överjägmästaren i Nedre Norrbottens distrikt saluvärderats
till i runt tal 2,000 kronor, vilket belopp sökanden förklarat sig
villig att betala.

Vederbörande jägmästare liksom ock överjägmästaren hava tillstyrkt försäljningen,
då lägenheten icke vore behövlig för något revirets ändamål.

Domänstyrelsen har förordat försäljning av ifrågavarande lägenhet enligt
grunderna för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med
tillträdesrätt den 14 mars 1928 och med rätt för nuvarande arrendatom att
erhålla hembud.

Med instämmande i domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheten Norrvikstorpet, utgörande det s. k,
gårdsskiftet av kronoparken nr 10 i Jokkmokks socken,
må frånskiljas kronoparken och försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar med tillträdesrätt för köpare den 14
mars 1928 och med rätt för nuvarande arrendatorn
N. F. Nilsson att erhålla hembud.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
i de under l:o—42:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar
bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar,
ätt till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bugo Nordlander.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927,