Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
1
Nr 21.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av
ett mellan Sverige och Grekland avslutet handelsavtal; given
Stockholms slott den 4 januari 1927.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handelsärenden
för den 4 september 1926 och denna dag samt med överlämnande
av ett den 10 september 1926, under förbehåll av riksdagens godkännande,
mellan Sverige och Grekland avslutet handelsavtal med tillhörande
slutprotokoll och signaturprotokoll vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens
godkännande av berörda avtal och protokoll.
GUSTAF.
Felix Hamrin.
Bihang till riksdagens protokoll 1927
t samt.
i9 höft. (Nr 21.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
(Autentisk text.)
(konvention de Commerce entre la
Suéde et la Gréce.
Sa Majesté le Roi de Suéde et le
Président de la République Hellénique,
désireux de favoriser les relations
économiques entre les deux
Pays, ont résolu de conclure une
Convention de Commerce et ont
nommé å cet effet pour leurs Plénipotentiaires
respectifs, savoir:
Sa Majesté le Roi de Suéde:
Son Excellence Monsieur le Baron
Jonas Magnus Alströmer, Son Envoyé
Extraordinaire et Ministre
Plénipotentiaire prés de la République
Hellénique, et
le Président de la République
Hellénique:
Son Excellence Monsieur Pericles
A. Argyropoulos, Ministre des Affaires
Etrangéres,
lesquels, dument autorisés å cet
effet, sont convenus des dispositions
suivantes:
Article premier.
1) Les ressortissants de chacune
des Hautes Parties Contractantes
seront traités sur le territoire de
1’autre Partie, sous tous les rapports
(Svensk översättning.)
Handelsavtal mellan Sverige och
Grekland.
Hans Maj:t Konungen av Sverige
och Hellenska Republikens President,
i önskan att främja de ekonomiska
förbindelserna mellan de båda
länderna, hava beslutat att ingå
ett handelsavtal och hava för detta
ändamål till sina befullmäktigade
ombud utsett:
Hans Maj:t Konungen av Sverige:
Sin Envoyé extraordinaire och Ministre
plénipotentiaire hos Hellenska
Republiken, Friherre Jonas Magnus
Alströmer, och
Hellenska Republikens President:
Hans Excellens Pericles A. Argyropoulos,
Minister för Utrikes Ärendena,
vilka, vederbörligen befullmäktigade
för ändamålet, överenskommit
om följande bestämmelser:
Artikel 1.
1) Medborgare, tillhörande endera
av de höga fördragsslutande parterna,
skola å den andra partens
område i alla avseenden och särskilt
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
3
et notamment en ce qui concerne
1’établissement et 1’exercice de métiers
ou professions, du commerce,
de 1’industrie et de la navigation,
le droit d’acquérir et de posséder
des biens mobiliers et immobiliers
et d’en disposer, ainsi que leur situation
juridique, leurs droits et
leurs intéréts, au moins aussi avantageusement
que les ressortissants de
la nation la plus favorisée.
2) Ils seront libres de régler leurs
affaires sur le territoire de 1’autre
Partie, soit personnellement, soit par
un intermédiaire de leur propre
choix, sans étre soumis å cet égard
å d’autres restrictions que celles
prévues par les dispositions de droit
commun en vigueur sur le dit territoire.
Ils auront, en se conformant
aux lois du pays, le droit
d’ester en justice et libre accés
auprés de toutes les autorités.
3) Ils n’auront å payer sur le
territoire de 1’autre Partie, ni pour
leur personne, ni pour 1’exercice de
leur métier ou profession, de leur
commerce ou de leur industrie, ni
encore en ce qui concerne leurs
biens mobiliers et immobiliers,aucun
impöt, taxe ou droit d’aucune sorte,
autre ou plus élevé que ceux qui
sont ou seront pergus des ressortissants
de la nation la plus favorisée.
4) Les dispositions du présent artide
ne restreindront en rien le
droit de chaque Partie de refuser
aux ressortissants de l’autre Partie,
dans des cas déterminés, soit en
vertu d’une sentence judiciaire, soit
pour des raisons de sureté publique
ou de prévoyance sociale, et notam
-
vad angår grundande och utövande
av hantverk, yrke, handel, industri
och sjöfart, rätt att förvärva och
besitta lös och fast egendom samt
att däröver förfoga, ävensom vad beträffar
deras rättsliga ställning,
deras rättigheter och intressen, behandlas
minst lika gynnsamt som
medborgare,tillhörande mest gynnad
nation.
2) De skola hava frihet att personligen
eller genom efter eget val utsett
ombud ombesörja sina affärer å den
andra partens område, utan att i detta
avseende vara underkastade andra
inskränkningar än dem, som äro fastställda
genom allmänna lagar och
förordningar gällande å berörda område.
De skola, under iakttagande
av landets lagar, äga rätt att inför
domstol kära och svara samt hava
obehindrat tillträde till alla myndigheter.
3) De skola å den andra partens
område varken för sin person eller
för utövande av hantverk, yrke,
handel eller industri eller i avseende
å sin lösa eller fasta egendom
vara underkastade andra eller högre
skatter, avgifter eller pålagor, av
vad slag de vara må, än dem, vilka
uppbäras eller kunna komma att
uppbäras av medborgare, tillhörande
mest gynnad nation.
4) Bestämmelserna i denna artikel
skola icke medföra någon inskränkning
i vardera partens rätt att vare
sig på grund av domstols beslut eller
med hänsyn till den allmänna säkerheten
eller av socialpolitiska skäl
och särskilt med hänsyn till sundhets-
och sedlighetspolisväsendet i
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
ment pour des motifs de police sanitaire
ou des moeurs, 1’autorisation
de séjourner sur son territoire.
Artide 2.
Les ressortissants de chacune des
Hautes Parties Contractantes seront
exempts sur le territoire de Fautre
Partie de tout service militaire personnel
obligatoire et de toute taxe
ou contribution remplaqant le dit
service.
En ce qui concerne d’autres prestations
et les réquisitions pour les
besoins de la force armée, ainsi que
tous einprunts et dons forcés imposés
par suite de circonstances exceptionnelles,
ils ne seront, sous
aucun rapport, en temps de paix ni
en temps de guerre, traités moins
avantageusement que les ressortissants
de Ia nation la plus favorisée.
Article 3.
1) Les sociétés anonymes et autres
sociétés commerciales, industrielles,
agricoles ou financiéres, y compris
les compagnies de navigation et les
sociétés d’assurances, qui ont leur
siége sur le territoire de l’une des
Hautes Parties Contractantes et y
sont légalement constituées, seront
également reconnues sur le territoire
de Fautre Partie comme possédant
une existence légale et y jouiront
notamment du droit d’ester en
justice.
2) Les sociétés susvisées jouiront
sur le territoire de Fautre Partie,
tant pour ce qui concerne leur admission
et leur fonctionnement qu’å
särskilda fall förvägra den andra
partens medborgare rätt att vistas
i landet.
Artikel 2.
Medborgare, tillhörande endera av
de höga fördragsslutande parterna,
skola å den andra partens område
vara befriade från all obligatorisk
personlig militärtjänst samt från
varje avgift eller pålaga, som utgår
i stället för dylik tjänst.
I avseende å andra prestationer
och rekvisitioner för krigsmaktens
behov samt alla tvångslån och
tvängsgärder under utomordentliga
omständigheter skola de i intet hänseende,
vare sig i freds- eller krigstid,
behandlas mindre gynnsamt
än medborgare, tillhörande mest
gynnad nation.
Artikel 3.
1) Aktiebolag och andra kommersiella,
industriella, lantbruks- eller
finansiella bolag, rederi- och försäkringsbolag
däri inbegripna, vilka
hava sitt säte inom endera av de
höga fördragsslutande parternas område
och därstädes äro lagligen stiftade
skola även inom den andra
partens område erkännas såsom lagligen
bestående och särskilt hava
rätt att inför domstol kära och
svara.
2) Ovannämnda bolag skola å den
andra partens område såväl vad deras
rätt att driva verksamhet samt deras
verksamhetsutövning angår som i
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
5
tous autres égards, du traitement
de la nation la plus favorisée.
Artide 4.
1) Les produits du sol et de l’industrie
de la Gréce ne seront pas
assujettis å leur importation en
Suéde, et les produits du sol et de
1’industrie de la Suéde ne seront
assujettis å leur importation en
Gréce, å des droits ou taxes d’aucune
sorte autres ou plus élevés que les
produits similaires de la nation la
plus favorisée.
2) L’exportation de produits å
destination du territoire de l’une
des Parties ne sera pas assujettie
dans l’autre Etat å des droits ou
taxes d’aucune sorte autres ou plus
élevés que ceux qui sont perqus å
1’exportation de produits similaires
å destination de la nation la plus
favorisée å cet égard.
3) Les objets passibles de droits
d’entrée qui seront importés d’un
pays dans l’autre comme écliantillons
jouiront de 1’exemption des droits
d’entrée et de sortie dans les mémes
conditions que les objets similaires
importés du territoire de la nation
la plus favorisée.
Artiele 5.
Les droits et taxes intérieurs perqus
pour le compte de l’Etat, des provinces,
communes ou des institutions
publiques, qui grévent ou pourraient
par la suite grever la production,
la préparation, le transport ou la
consommation d’un artiele, ne pourront
sous aucun prétexte frapper
les produits de l’autre Etat plus
alla andra avseenden åtnjuta mestgynnadnationsbehandling.
Artikel 4.
1) Svenska natur- och industrialster
skola vid införsel till Grekland
och grekiska natur- och industrialster
skola vid införsel till Sverige icke
vara underkastade andra eller högre
tullar eller avgifter, av vad slag de
vara må, än likartade produkter från
mest gynnad nation.
2) Utförsel av varor till den ena
partens område skall i den andra
staten icke vara underkastad andra
eller högre tullar eller avgifter, av
vad slag de vara må, än dem, vilka
uppbäras vid utförsel av likartade
varor till i detta avseende mest
gynnat land.
3) Tullpliktiga föremål, vilka införas
såsom prover från det ena landet
till det andra, skola, under samma
villkor som motsvarande föremål
införda från mest gynnad nation,
åtnjuta befrielse från införseloch
utförselavgifter.
Artikel 5.
Inhemska avgifter och skatter,
vilka inom den ena fördragsslutande
partens område, vare sig för statens
eller för provinsers, kommuners eller
offentliga institutioners räkning, för
närvarande äro lagda på eller framdeles
kunna komma att läggas på
tillverkning, beredning, transport
eller förbrukning av någon vara,
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
lourdement ou d’une maniére plus
génante que les produits similaires
de la nation la plus favorisée.
Artide 6.
Les deux Parties Contractantes
s’engagent å n’établir ni å maintenir
aucune prohibition ou restriction
relative å leurs importations
ou exportation réciproques qui ne
s’appliquerait pas, dans les mémes
conditions, aux produits similaires
importés ou exportés en provenance
ou å destination de tout autre pays.
Des exceptions pourront étre faites,
toutefois, en ce qui concerne les prohibitions
ou restrictions visant:
a) la sécurité publique,
b) la santé publique ou la protection
des animaux et des végétaux
utiles contre les maladies, les insectes
nuisibles ou les parasites.
Artide 7.
En ce qui concerne les conditions
du transit, les deux Parties Contractantes
s’engagent å appliquer
réciproquement dans leurs relations
les dispositions de la Convention et
Statut sur la liberté du Transit,
signés å Barcelone le 20 avril 1921,
en se garantissant sous ce rapport
le traitement de la nation la plus
favorisée.
Artide 8.
1) Les navires et bateaux battant
le pavillon de l’une des Parties
må under ingen förevändning drabba
det andra landets produkter med
högre belopp eller på mera betungande
sätt än likartade produkter
från mest gynnad nation.
Artikel 6.
De båda fördragsslutande parterna
förbinda sig att icke införa eller
upprätthålla förbud eller inskränkningar
i avseende å den ömsesidiga
införseln eller utförseln, vilka
icke tillämpas på samma sätt i
avseende å införsel och utförsel av
likartade varor i handeln med varje
annat land.
Undantag kunna dock äga rum
beträffande förbud eller inskränkningar,
som avse
a) den allmänna säkerheten,
b) det allmänna hälsotillståndet
eller skyddande av djur och nyttiga
växter mot sjukdomar, skadliga insekter
eller parasiter.
Artikel 7.
Beträffande villkoren för transitering
förbinda sig de båda fördragsslutande
parterna att ömsesidigt
i förhållande till varandra
tillämpa bestämmelserna i konventionen
och stadgan angående transiteringsfrihet,
undertecknade i Barcelona
den 20 april 1921, varjämte
parterna i detta avseende ömsesidigt
tillerkänna varandra behandling
såsom mest gynnad nation.
Artikel 8.
1) Fartyg, förande den ena fördragsslutande
partens flagga, och
Kungl. May.ts proposition Nr 21.
7
Contractantes et leurs cargaisons
jouiront, sous tous les rapports,
dans les ports et dans les eaux
territoriales de 1’autre Partie, du
meme traitement que les båtiments
nationaux et leurs cargaisons, quel
que soit le lieu de départ ou de
destination des dits navires, quel
que soit aussi le lieu d’origine ou
de destination de leurs cargaisons.
Ils ne seront notamment assujettis,
sur le territoire de 1’autre Partie, å
aucune taxe ou charge, quelle qu’en
soit 1’espéce ou la dénomination,
perpue ou å percevoir, soit au profit
de 1’Etat soit au profit de provinces,
de communes ou d’institutions quelconques,
autres ou plus élevés que
celles qui seront applicables aux
navires nationaux et å leurs cargaisons.
2) En ce qui eoncerne le placement
des navires et bateaux, leur
chargement et déchargement dans
les ports, rades, havres et bassins,
et en général pour toutes les formalités
et dispositions auxquelles peuvent
étre soumis les navires, leurs
équipages et leurs cargaisons, il est
convenu qu’il ne sera accordé aux
bätiments nationaux aucun privilége
ni aucune faveur qui ne le soit
également å ceux de l’autre Etat.
3) Tout privilege et toute exonération
que l’une des Parties Contractantes
pourra accorder, sous l’un
des rapports susvisés, å une tierce
Puissance, seront appliqués, simultanément
et sans réserves, å 1’autre
Partie.
4) Il est fait exception, toutefois,
aux stipulations du présent artide
en ce qui eoncerne le cabotage et
les faveurs qui, dans l’un ou l’autre
deras last skola i den andra partens
hamnar och territorialvatten i alla
hänseenden åtnjuta samma behandling
som landets egna fartyg och
dessas last, oavsett varifrån fartygen
avgått eller varthän de äro
destinerade och oavsett varifrån
lasten förskriver sig eller varthän
den är bestämd. Särskilt skola de
å den andra partens område icke
vara underkastade andra eller högre
avgifter eller pålagor, av vad slag
eller benämning de vara må, och
vare sig de nu eller framdeles utgå
till förmån för staten eller för
provinsers, kommuners eller vilka
som helst institutioners räkning, än
dem, vilka tillämpas ifråga om landets
egna fartyg och dessas last.
2) Vad beträffar anvisande av
plats åt fartyg, deras lastning och
lossning i hamnar, på redd, i dockor
och bassänger samt i allmänhet
alla formaliteter och föreskrifter,
vilka fartyg samt deras besättning
och last kunna bliva underkastade,
är det överenskommet, att åt inhemska
fartyg icke skall medgivas
någon företrädesrätt eller förmån,
som icke likaledes tillerkännes det
andra landets fartyg.
3) Varje företrädesrätt och befrielse,
som den ena av de fördragsslutande
parterna i ovannämnda
hänseenden kan komma att medgiva
en tredje makt, skall samtidigt
och ovillkorligt jämväl tillerkännas
den andra parten.
4) Från bestämmelserna i denna
artikel göres likväl undantag ifråga
om kustfart samt de förmåner, vilka
i någotdera landet beviljats eller
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
des deux pays, ont été aecordées
ou pourront étre aecordées par la
suite å la péche nationale et å ses
produits.
Article 9.
1) La nationalité des navires et
bateaux sera, de part et d’autre,
admise d’aprés les documents et
certificats délivrés å cet effet par
les autorités compétentes des Etats
respectifs, conformément aux lois
et réglements de chaque pays.
2) Les lettres de jauge et autres
documents relatifs å la jauge délivrés
par l’une des Parties Contractantes,
seront reconnus par l’autre
Partie, conformément aux arrangements
spéciaux qui seront conclus
entre les Parties Contractantes.
Article 10.
1) Les Parties Contractantes s’accordent
réciproquement la faeulté
d’entretenir des consuls généraux,
consuls et viceconsuls dans tous les
ports et places commerciales de
l’autre Partie ou le droit de nommer
des représentants consulaires a été
accordé å une tierce Puissance.
2) Les représentants consulaires
nommés par l’une des Parties Contractantes
bénéficieront sur le territoire
de 1’autre Partie, sous réserve
de réciprocité, des priviléges, droits
et immunités dont jouissent ou
pourront jouir par la suite les représentants
consulaires d’une tierce
Puissance.
Article 11.
Sauf stipulations contraires de la
présente Convention, les deux Par
-
framdeles kunna komma att beviljas
den inhemska fiskerinäringen
och dess alster.
Artikel 9.
1) Fartygs nationalitet skall ömsesidigt
erkännas på grund av de
handlingar och bevis, som av vederbörande
myndigheter i vartdera landet
blivit i enlighet med därstädes
gällande lagar och föreskrifter för
sådant ändamål utfärdade.
2) Mätbrev och andra mätningshandlingar,
vilka utfärdats av den
ena fördragsslutande parten, skola
av den andra parten godkännas i
enlighet med de särskilda överenskommelser,
som mellan de båda fördragsslutande
parterna må komma
att träffas.
Artikel 10.
1) De fördragsslutande parterna
tillerkänna varandra ömsesidigt
rättighet att utnämna generalkonsuler,
konsuler och vice konsuler i
samtliga den andra parten tillhörande
hamnar och handelsplatser,
där anställande av konsulära representanter
medgives någon tredje
makt.
2) Konsulära representanter, vilka
utsetts av endera av de fördragsslutande
parterna, skola inom den
andra partens område, under förutsättning
av reciprocitet, åtnjuta
samma privilegier, rättigheter och
immuniteter, som tillkomma eller
framdeles må tillerkännas konsulära
representanter för någon tredje makt.
Artikel 11.
Därest icke i detta avtal annorledes
bestämmes, tillförsäkra de
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
9
ties Contractantes se garantissent
réciproquement, en tout ce qui concerne
les diverses formalités, administratives
ou autres, rendues nécessaires
par 1’application des dispositions
de la présente Convention,
le traitement de la nation la plus
favorisée.
Article 12.
Les dispositions de la présente
Convention relatives au traitement
de la nation la plus favorisée ne
pourront étre invoquées en ce qui
concerne les faveurs accordées ou
qui pourront étre accordées par la
suite å des Etats limitrophes, en
vue de faciliter le trafic frontiére
local.
Il est convenu, en outre, que la
Gréce ne pourra pas revendiquer,
en vertu des dispositions de la présente
Convention, le bénéfice des
faveurs accordées ou qui pourront
étre accordées par la Suéde au Danemark
et å la Norvége, ou å ees
deux pays, tant que les mémes
faveurs n’auront été accordées å
aueun autre Etat.
Article 13.
Les deux Parties Contractantes
conviennent de soumettre å l’arbitrage
tout différend relatif å l’interprétation
ou å 1’application des
dispositions de la présente Convention
qui pourrait s’élever entre elles
et n’aurait pu étre résolu par la
voie diplomatique.
Les différends ainsi soumis å l’arbitrage
seront réglés par la Cour
Permanente de Justice Internationale
instituée par le Protocole du
16 décembre 1920.
båda fördragsslutande parterna varandra
ömsesidigt mestgynnadnationsbehandling
i allt, som avser de
olika formaliteter, administrativa
eller andra, vilka påkallas genom
tillämpningen av i detta avtal ingående
bestämmelser.
Artikel 12.
Bestämmelserna i detta avtal angående
tillerkännande av mestgynnadnationsbehandling
kunna icke
åberopas ifråga om de förmåner,
vilka äro beviljade eller framdeles
kunna komma att beviljas angränsande
stater till underlättande av
lokalsamfärdseln på båda sidorna
om gränsen.
Det är vidare överenskommet, att
på grund av bestämmelserna i detta
avtal anspråk icke skall kunna från
grekisk sida göras på de förmåner,
som Sverige medgivit eller må
komma att medgiva Danmark eller
Norge eller båda dessa länder, sålänge
icke samma förmåner medgivits
ytterligare någon stat.
Artikel 13.
De båda fördragsslutande parterna
överenskomma att till skiljedom
hänskjuta varje tvist angående tolkningen
och tillämpningen av bestämmelserna
i detta avtal, som
eventuellt må uppkomma mellan
dem och vilken icke kunnat avgöras
på diplomatisk väg.
Tvist, som sålunda skall hänskjutas
till skiljedom, skall avgöras av
den genom protokollet den 16 december
1920 upprättade fasta mellanfolkliga
domstolen.
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
Artide 14.
La présente Convention sera ratifiée
pour la Suéde par S. M. le Roi
de Suéde avec 1’approbation du
Riksdag, et pour la Gréce par le
Président de la République apres
1’approbation du Parlement Hellénique.
Les ratifications en seront
écbangées å Athénes.
Elle entrera en vigueur quinze
jours apres 1’échange des ratifications
et restera exécutoire pendant
une année å partir de la date de
sa mise en vigueur, et ensuite
jusqu’å 1’expiration d’un délai de
trois mois, å compter du jour de sa
dénonciation par l’une des Parties
Contractantes.
En foi de quoi les Plénipotentiaires
respeetifs ont signé la présente
Convention et y ont apposé
leurs cachets.
Fait å Athénes en double expédition,
le 10 septembre 1926.
./. M. Alströmer.
(L. S.)
P. A. Argyropoulos.
(L. S.)
Artikel 14.
Detta avtal skall ratificeras för
Sveriges del av Hans Ma j:t Konungen
av Sverige, med Riksdagens godkännande,
och för Greklands del av
Republikens President, efter Hellenska
Parlamentets godkännande.
Ratifikationshandlingarna skola utväxlas
i Athén.
Det skall träda i kraft femton dagar
efter ratifikationshandlingarnas
utväxling och förbliva gällande
under ett år, räknat från dagen för
dess ikraftträdande, samt därefter
intill utgången av tre månader
från den dag, då det av endera
fördragsslutande parten uppsagts.
Till bekräftelse härav hava de
befullmäktigade ombuden undertecknat
detta avtal och försett det
med sina sigill.
Som skedde i Athén i två exemplar
den 10 september 1926.
J. M. Alströmer.
(L. S.)
P. A. Argyropoulos.
(L. S.)
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
Protocole Final.
A 1’occasion de la signature de la
Convention de Commerce entre la
Suéde et la Gréce les Soussignés
Plénipotentiaires sont convenus de
ce quit suit:
l:o) Le GouvernementSuédois s’engage
å ne pas soumettre les raisins
secs de Corinthe å un droit d’entrée
supérieur å 15 öre par kilogramme;
2:o) Le Gouvernement Hellénique
s’engage å ne pas soumettre les artides
énumérés ci-dessous å leur
importation en Gréce å des droits
supérieurs å ceux y indiqués, å savoir:
Droits
en
Clas- Ali- [''ni- drach
se
néa tés mes mé
talliques
45
Bois de sapin, de pin et
de hétre:
a ronds en troncs avec
ou sans écorce......... M3 2
b équarris grossiérement
å la hache.............. » 4
d bois pareil å l’alinéa
précédent c, raboté ou
autrement ouvré, mais
ne formant pas un artide
parfait, suit le régime
de droit du bois
brut coiTespondant,
augmenté de .......... 75%
88 k Lampes å acetyléne
avec leurs réservoirs,
eu métaux communs,
méme nickélés.........100 kg. 50
176 b Pate en masse, de tout
matiére végétale, de
couleur quelconque,
mécanique ou chimique,
séehe ou humide
ou en leuilles perforées,
ou eu petits morceaux
irréguliers, impropres
ä étre employés
comme papier
ou carton. Pate en
masse å filtrer
Slutprotokoll.
Vid undertecknandet av förestående
handelsavtal mellan Sverige och
Grekland hava undertecknade befullmäktigade
ombud överenskommit
om följande:
l:o) Svenska regeringen förhinder
sig att icke underkasta korinter
högre införseltull än 15 öre per
kilogram;
2:o) Hellenska regeringen förbinder
sig att vid införsel till Grekland
icke underkasta nedan uppräknade
artiklar högre tull än följande:
Tullsats
Ru- Mi’ ImetaU
brtk
ment utets- arach
enhet
mer
45 Gran-, tall-eller bokträ:
a rundvirke, i stammar,
med eller utan bark m3 2
b grovt bilat ............... » 4
d virke, liknande det under
nr 45 c upptagna,
hyvlat eller på annat
sätt bearbetat, dock
icke i färdigarbetade
föremål, förtullas som
motsvarande råämnen
med ett tillägg av 75%
88 k Acetylengaslampor med
behållare, av vanliga
metaller, även förnicklade
.....................100 kg. 50
176 b Pappersmassa, av alla
slags vegetabiliska ämnen,
av all slags färg,
mekanisk eller kemisk,
torr eller våt eller i perforerade
ark eller i små
oregelbundna stycken,
ej användbar såsom
papper ellerpapp. Pappersmassa
för filtrering » 1.5#
» 1.50
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
3:o) Le Gouvernement Hellénique
déelare que les produits suédois cidessous
mentionnés sont classés sous
les positions suivantes du tarif
hellénique actuellement en vigueur:
3:o) Hellenska regeringen förklarar,
att nedannämnda svenska artiklar
skola hänföras till följande rubriker
i gällande hellenska tulltaxa:
A. |
Réchauds et lampes å souder: |
A. |
Fotogenkök och lödlampor: |
|||||
1) laiton en tout ou en |
1) helt eller delvis av |
|||||||
partie .................. |
classe |
120 a, |
b |
mässing ............... rubrik |
120 a, b |
|||
2) en fer blanc et töle |
» |
100 a, |
b |
2) av järnbleck även för- |
||||
tent ..................... |
» |
100 a, b |
||||||
3) en fonte.................. |
» |
05 e |
3) av gjutgods ............ |
65 e |
||||
B. |
Appareils faisant parties |
B. |
Delar till fyrapparater ■ ■ |
» |
275 d |
|||
de phares.................. |
» |
275 d |
||||||
C. |
Accessoires pour l’installa- |
C. |
Tillbehör till signalanord- |
|||||
tion de signaux utili- |
ningar med dissousgas |
65 b 7 |
||||||
sant 1’acetyléne dissous |
» |
65 b |
7 |
|||||
D. |
Installations pour la pré- |
D. |
Anordningar lör fram- |
|||||
paration de 1''acetyléne |
ställning av dissousgas |
97 a |
||||||
dissous..................... |
97 a |
|||||||
E. |
Récipients pour 1’acety- |
E. |
Behållare lör dissousgas, |
|||||
Zéne dissous, pleins ou |
fyllda eller tomma |
> |
159 g 16 |
|||||
vides....................... |
> |
159 g 16 |
||||||
F. |
Appareil frigorifiques eu- |
F. |
Kylapparaterlör hushålls- |
|||||
chassés dans une ar- |
bruk med eller utan |
|||||||
moire ou non, pour |
skåp ........................ |
100 a |
||||||
usage domestique...... |
100 a |
|||||||
G. |
Armoires-glaciéres pour |
G. |
Isskåp för förvaring av |
|||||
la conservation des ali- |
matvaror .................. |
49 b |
||||||
ments ..................... |
49 b |
En foi de quoi les Plénipotentiaires
respectifs ont signé le présent
Protocole comme partie intégrante
de la Convention.
Till bekräftelse härav hava de befullmäktigade
ombuden undertecknat
detta protokoll såsom integrerande
del av avtalet.
Athénes, le 10 septembre 1926.
Athén den 10 september 1926.
J. M. Alströmer.
(L. S.)
J. M. Alströmer.
(L. S.)
P. A. Argyropoulos.
(L. S.)
P. A. Argyropoulos.
(L. S.)
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
13
Protocole de signature.
Au moment de proeéder å la signature
de la Convention de Commerce
en tre la Suéde et la Gréce, les Plénipotentiaires
respectifs dument autorisés
å cette fin, déclarent que leurs
Gouvernements prennent l’engagement
de s’assurer réciproquement
les droits et priviléges accordés å la
nation la plus favorisée. Le régime
conventionnel actuellement en vigueur
entre la Suéde et la Grece (Traité
de Commerce et de Navigation du
15/27 octobre 1852, modifié par la
déclaration du 18 février /2 mars
1893) continuera d’étre appliqué en
Suéde jusqu’ å la date de 1’entrée
en vigueur de la présente convention
aprés sa ratification.
Fait en double, å Athénes, le 10
septembre 1926.
M. Alströmer.
(1.. s.)
P. A. Argyropoulos.
(L. S.)
Signaturprotokoll.
Vid undertecknandet av handelsavtalet
mellan Sverige och Grekland
förklara respektive ombud, därtill
vederbörligen bemyndigade,att deras
regeringar ikläda sig förpliktelse att
ömsesidigt tillförsäkra varandra de
rättigheter och företrädesrättigheter,
som tillerkännas mest gynnad nation.
De för närvarande gällande avtalsbestämmelserna
mellan Sverige
och Grekland (Handels- och sjöfartstraktaten
den 15/27 oktober 1852, ändrad
genom deklarationen den 18 februari
/2 mars 1893) skola fortfara att
tillämpas i Sverige intill den dag,
då förevarande avtal, efter dess ratificerande,
träder i kraft.
Som skedde i Athén i två exemplar
den 10 september 1926.
J. M. Alströmer.
(L. S.)
P. A. Argyropoulos.
il. s.)
14
Kung!. Maj:ts proposition Nr 21.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 september 1926.
Närvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Thyrén, Meurling, Hellström, Rosen,
Hamrin, Almkvist, Lyberg.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för finansdepartementet:
»Sveriges
handels- och sjöfartstraktat med Grekland den 15/27 oktober
1852, ändrad genom deklarationen den 18 februari/2 mars 1893, var byggd
på väsentligen samma grunder som flertalet av Sveriges övriga äldre handelsavtal,
i det att traktaten övervägande innehöll bestämmelser angående sjöfarten,
medan det egentliga varuutbytet mellan länderna behandlades jämförelsevis
summariskt. De bestämmelser i traktaten, som avsågo handeln,
grundade sig i stort sett på principen om ömsesidig behandling såsom mest
gynnad nation. Härutinnan gällde likväl formellt den begränsningen, att
mestgynnadnationsrätten i fråga om införseltullarna å ingendera sidan var
ovillkorligt medgiven. Närmare bestämt skulle ingendera parten på grund
av sin ställning såsom mest gynnad nation kuuna göra anspråk på förmåner,
som den andra parten i berörda avseende mot särskilt vederlag
kunde komma att tillerkänna ett tredje land. För åtnjutande av dylika
förmåner förutsattes uttryckligen avslutande av särskilda överenskommelser,
varvid från respektive parts sida motsvarande vederlag skulle lämnas.
Emellertid visade sig denna begränsning i mestgynnadnationsklausulens
räckvidd i praktiken vara av underordnad betydelse, i det att under traktatens
giltighet någon tillämpning av densamma veterligen icke förekommit.
1852 års traktat var avsedd att gälla under tio år och därefter intill utgången
av tolv månader från den dag, då den av endera parten blivit
uppsagd.
Traktaten uppsades från grekisk sida genom note den 24 mars 1919, i
följd varav den skulle upphöra att gälla den 24 mars 1920. I samband
härmed uppsade grekiska regeringen även avtalen med flertalet övriga länder,
vilka sålunda i allmänhet skulle komma att träda ur kraft ungefärligen
samtidigt med den svensk-grekiska traktatens upphörande.
Anledningen till dessa åtgärder förklarades vara ett beslut av grekiska
regeringen att uppsäga särskilt alla sådana ännu gällande handelsavtal,
som innehöllo bestämmelse om behandling såsom mest gynnad nation eller
tariffstadganden, ävensom traktater och konventioner rörande sjöfart, regie
-
Kung/. Maj:ts proposition Nr 21.
15
ring av tullförhållanden, idkande av handel och industri m. m. samt i allmänhet
varje avtal av natur att lägga hinder i vägen för införande i Grekland
av den nya ordning ifråga om handel, industri, sjöfart och tullar, som
förhållandena under den kommande tiden kunde påkalla.
Emellertid förutsåg man å grekisk sida redan vid uppsägningen av 1852
års traktat, att det icke skulle bliva möjligt att omedelbart ersätta densamma
med ett nytt avtal. I sin ovannämnda note den 24 mars 1919
föreslog grekiska regeringen sålunda, för undvikande av varje avbrott i
traktatförbindelserna mellan de båda länderna, att ifrågavarande traktat
genom tyst överenskommelse skulle förlängas tillsvidare för tre månader i
sänder. Genom note den 27 juni 1919 förklarade sig svenska regeringen
antaga detta förslag; och härigenom var sålunda överenskommelse träffad
om att traktaten efter den 24 mars 1920 skulle förbliva i kraft tillsvidare
för en tid av tre månader i sänder. Sedan traktaten därefter ånyo uppsagts
från grekisk sida att upphöra att gälla den 10 december 1924, hava mellan
de båda länderna genom noteväxling överenskommelser successivt träffats
angående fortsatt giltighet av ifrågavarande traktat, senast till den 10 september
1928.
Framemot år 1924 började de bevekelsegrunder, vilka förestavat grekiska
regeringens beslut om uppsägning av de gällande traktaterna, på ett mera
konkret sätt träda i dagen. Närmast åsyftades från grekisk sida införande
av en ny tulltaxa; och på grundval av denna samt i övrigt efter i viss mån
ändrade principer ämnade grekiska regeringen nu bygga upp ett nytt traktatsystem.
Den nya grekiska tulltaxan antogs den 22 december 1923. Den skiljer
sig från den närmast föregående i främsta rummet därigenom, att 1923
års tulltaxa är byggd som dubbeltariff med en högre och en lägre kolumn
tullsatser, medan den föregående var en generaltariff med endast en kolumn
tullsatser, vid sidan varav likväl lägre tullsatser tillämpades ifråga om
vissa varor, huvudsakligen till följd av ingångna tariffavtal med vissa
länder. Enligt bestämmelserna i 1923 års tulltaxa skola den lägre tariffens
tullsatser endast tillämpas i förhållande till länder, vilka avtalsmässigt eller
genom särskild förordning tillförsäkrats tullbehandling enligt berörda tullsatser.
Nedsättningar i dessa satser kunna av grekiska regeringen medgivas
i samband med avslutande av handelsavtal med andra länder. Gent emot
alla andra än nu nämnda länder skola den högre kolumnens tullsatser, vilka
i flertalet fall utgöra omkring 50 procents tillägg till den lägre kolumnens
satser, tillämpas.
I övrigt avviker den nya tulltaxan från den föregående särskilt därigenom,
att gruppindelningen undergått en väsentlig omarbetning, varigenom
antalet rubriker nedbragts från 364 till 293, ävensom däruti, att
vikttullarna enligt den nya taxan i regel skola beräknas per 100 kg. i stället
för. såsom tidigare varit fallet, per 100 okes (128 kg.). Men därjämte inne
-
16 Kungi. Maj:ts proposition Nr 21.
bära minimisatserna i den nya tulltaxan, jämförda med förut tillämpade
tullar, i åtskilliga fall en icke oväsentlig ökning av tullbelastningen. För
Sveriges del torde de vidtagna tullhöjningarna likväl, förutsatt att Sverige
i tullavseende allt framgent kommer i åtnjutande av mestgynnadnationsbehandling
i Grekland, i stort sett icke medföra alltför allvarliga konsekvenser.
Ifråga om vissa av de viktigaste exportvarorna till Grekland,
såsom sågade trävaror, äro tullsatserna praktiskt taget oförändrade. För
papper synas tullhöjningarna i allmänhet icke vara av någon större betydelse.
Detsamma gäller i stort sett även beträffande järn- och stålvaror samt järnmanufaktur.
I enstaka fall, såsom ifråga om motorer, hava likväl rätt
avsevärda höjningar införts. I allmänhet torde likväl tullsatserna i den
nya taxans lägre kolumn, under förutsättning att Sverige uppnår likabehandling
med tredje land, icke lägga några mera betydande hinder i vägen för
den svenska exporten.
Den 1 januari 1926 sattes den nya grekiska tulltaxan i kraft, och kort
tid därefter fick Kungl. Maj:ts minister i Athén från grekiska regeringen
mottaga ett förslag till nytt handelsavtal mellan Sverige och Grekland.
Ifrågavarande grekiska avtalsförslag grundade sig visserligen i väsentliga
delar på mestgynnadnationsprincipen men innefattade därutöver förslag om
ömsesidiga tariffmedgivanden samt yrkande om förbindelse rörande inköp
från svensk sida av viss årlig kvantitet grekisk tobak. Enligt förslaget
begärdes, närmare bestämt, från grekisk sida tullnedsättning eller bindning
av gällande tullsatser ifråga om närmare ett 20-tal positioner i svenska
tulltaxan, avseende bl. a. vissa torkade frukter, knutna mattor, tvål,
terpentinolja, olivolja, brännvin och sprit samt viner. Yrkandet angående
tobak avsåg förbindelse för svenska regeringen att årligen inköpa en kvantitet
av 500,000 kilogram grekisk tobak.
För bedömande av vilken ståndpunkt man a svensk sida borde intaga till
ifrågavarande grekiska avtalsförslag var att börja med en närmare utredning
erforderlig angående omfattningen och karaktären av varuutbytet
mellan de båda länderna. En i detta syfte företagen undersökning, vars
huvudresultat torde få fogas som bilagor till detta protokoll (Bil. A—D)
gav vid handen, att Sveriges handel med Grekland visserligen efter kriget
ökats rätt väsentligt, men att den likväl i förhållande till Sveriges totala
utrikeshandel varit och allt fortfarande är av jämförelsevis underordnad
betydelse. Sålunda utgjorde exporten till Grekland åren 1924 och 1925 4.7
respektive 4.9 miljoner kronor, alltså mindre än ’/■_< procent av totalexporten,
medan importen belöpte sig till 5.8 respektive 6. o miljoner kronor, vilket
likaledes är mindre än ''/a procent av totalimporten. Importen bestod nästan
uteslutande av tobak, varjämte korinter samt viner importerades i mindre
kvantiteter. Exporten var däremot mera differentierad och utgjordes till
övervägande del av trävaror, pappersmassa och papper, tändstickor, krigs
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
17
materiel, järn och järnvaror samt maskiner. I förhållande till Sveriges
totalexport av nyssberörda varor var den dock tämligen ringa.
Med hänsyn till berörda förhållanden och då de nya grekiska tullarna,
förutsatt att Sverige ifråga om tullbehandling icke bleve sämre ställt än
övriga länder, icke kunde förväntas i någon avsevärdare mån försvåra den
svenska exporten, syntes de principer, vilka från svensk sida eljest i allmänhet
följts vid ingående av handelsavtal med andra länder, även i förevarande
fall böra upprätthållas och sålunda avböjande svar lämnas å det
grekiska förslaget om speciella utfästelser, som folio utanför ramen för ett
rent mestgynnadnationsavtaL
Med utgångspunkt härifrån utarbetades inom handelsdepartementet ett motförslag
till det grekiska avtalsförslaget, som väsentligen innehöll allmänt
avfattade bestämmelser angående tillämpning av principen om behandling
såsom mest gynnad nation ifråga om de kommersiella förbindelserna mellan
länderna.
Sedan därefter Kungl. Maj:t den 16 april 1926 beslutit upptagande av förhandlingar
med Grekland på grundval av nyssnämnda avtalsförslag, utsåg
Kungl. Maj:t samma dag till förhandlingsdelegerad å svensk sida sin minister
i Belgrad, Bukarest och Athén, friherre J. M. Alströmer.
Förhandlingarna påbörjades kort tid därefter i Athén. Ä grekisk sida
förklarade man sig redan från början villig att såsom allmän del i det
blivande avtalet acceptera det å svensk sida upprättade avtalsförslaget i
väsentligen oförändrad form. Därutöver vidhöll man emellertid kravet om
särskilda tariff medgivanden samt om införande i avtalet av en kontingenteringsbestämmelse
ifråga om tobak. Efter någon tids förhandlingar uppnåddes
emellertid, att dessa speciella krav å grekisk sida frånföllos med
undantag likväl vad angick yrkandet beträffande tullen å korinter, vars
nedsättning från den nuvarande svenska tullsatsen 50 öre per kilogram till
åtminstone 15 öre per kilogram oeftergivligen krävdes.
Då bifall till det grekiska kravet på denna punkt icke syntes medföra
någon mera betydande olägenhet ur svensk synpunkt, verkställdes inom
handelsdepartementet en undersökning angående ifrågakommande vederlag
för en eventuell sådan svensk eftergift, varvid yttranden inhämtades från
kommerskollegium samt vissa exportsammanslutningar. Undersökningen resulterade
däri, att man å svensk sida beslöt att såsom vederlag för korinttullens
nedsättning till 15 öre per kilogram påyrka dels precisering av tullbehandlingen
i Grekland på för Sverige gynnsammast möjliga sätt ifråga om vissa
i grekiska tulltaxan icke särskilt omnämnda svenska exportartiklar såsom
fotogenkök m. m. och dels tullnedsättning så långt möjligt ifråga om vissa
bearbetade trävaror m. m.
Under de fortsatta förhandlingarna uppnåddes slutligen överenskommelse i
dessa spörsmål i ungefärlig överensstämmelse med vad från svensk sida
föreslagits, i det att man å grekisk sida såsom vederlag för den svenska
korinttullens nedsättning ställde i utsikt såväl de önskade preciseringarna i
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 19 höft. (Nr 21.) 2
18
Kung!. Maj:ls proposition Nr 21.
grekiska tulltaxan som viss tullnod sättning beträffande bland annat hyvlade
trävaror och pappersmassa. Redan tidigare hade man, såsom jag ovan antytt,
uppnått enighet beträffande avtalets allmänna bestämmelser.
Jämsides med förhandlingarna mellan Sverige och Grekland, vilka sålunda
därmed voro slutförda, har grekiska regeringen under senare tid fört traktatförhandlingar
med ett flertal andra länder, såsom Storbritannien, Frankrike,
Nederländerna o. s. v. Under loppet av 1926 hava, såsom resultat härav,
nya handelsavtal slutits med dessa tre länder samt med Finland med flera
stater. Alla dessa avtal, av vilka en del likväl endast äro provisoriska, grunda
sig i det väsentliga på ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation. 1
flera fall, såsom i avtalen med Storbritannien och Frankrike, hava dessutom
särskilda tariffnedsättningar fastställts beträffande vissa varor. T avtalet
med Finland har mestgynnadnationsrätten ifråga om tullarna ömsesidigt
begränsats till vissa uppräknade varor, varjämte från finsk sida särskilda
tullkoncessioner medgivits beträffande vissa grekiska exportartiklar, särskilt
apelsiner, russin och korinter. I övrigt har Grekland sedan 1924 ingått
provisoriska handelsavtal med Tyskland, Tjeckoslovakien, Ungern med flera
länder. Även dessa avtal bygga genomgående på mestgynnadnationsprincipen.
Med Belgien, Italien med flera länder pågå för närvarande förhandlingar,
vilka förväntas bliva slutförda inom den närmaste tiden.
Sedan förhandlingarna mellan Sverige och Grekland sålunda slutförts, har
det avtalsförslag, varom enighet uppnåtts, av förhandlarna överlämnats
till respektive regeringar för godkännande. Förslaget är i korthet av följande
innehåll.
Artikel 1 behandlar de rättigheter, som i vartdera landet skola tillkomma
medborgare från det andra landet. Enligt artikelns första moment skola
dessa i alla avseenden åtnjuta samma förmåner som mest gynnad nations
medborgare, vilket stadgande dock, enligt bestämmelserna i fjärde momentet,
icke skall betaga någotdera landets regering rätten att i särskilda fall och
av särskilda orsaker förvägra medborgare från det andra landet rättighet
att vistas å dess område. I anslutning till denna allmänna bestämmelse
upptages i artikelns tredje moment en särskild föreskrift om att mestgynnadnationsbehandling
skall tillämpas vad beträffar storleken av de skatter a\
alla slag, som ifrågavarande medborgare hava att erlägga inom det andra
landet. Slutligen upptagas i denna artikel bestämmelser om rätt för vardera
partens medborgare att i det andra landet anlita domstolar och andra
myndigheter.
I artikel 2 föreskrives, att medborgare från det ena landet skola vara
fullständigt befriade från all obligatorisk personlig militärtjänst i det andra
landet samt. från alla avgifter och pålagor, som där utgå i stället för
sådan tjänst. Beträffande andra prestationer och rekvisitioner för krigsmaktens
behov, liksom ifråga om tvångslån, skola de i intet hänseende
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21. 19
behandlas mindre gynnsamt än medborgare, tillhörande mest gynnad
nation.
Artikel 3 stadgar mestgynnadnationsrätt i vartdera landet för aktie- och
andra bolag, som äro hemmahörande i det andra landet.
Artiklarna 4—?'' innefatta avtalets huvudsakliga bestämmelser beträffande
handeln mellan de båda länderna, vilka bestämmelser genomgående basera
sig på mestgynnadnationsbehandling.
Sålunda föreskrives i artikel 4, att denna behandling ömsesidigt skall
tillämpas i fråga om tullar och andra avgifter, vilka uppbäras vid införsel
och utförsel av varor. Såsom redan i det föregående antytts, har Grekland
i samband med ingående av handelsavtal med vissa länder under senare år
medgivit nedsättningar i den nya tulltaxans minimisatser i fråga om vissa
varor, varjämte såsom resultat av pågående eller framdeles upptagna förhandlingar
med vissa övriga länder torde kunna förväntas uppkomma konventionaltullar
även för andra varor. I följd av bestämmelserna i artikel
4, vilka i motsats till motsvarande stadgande i det gamla avtalet mellan
Sverige och Grekland icke begränsats till sin räckvidd i annan mån än som
framgår av artikel 12, komma sålunda samtliga ifrågavarande förmåner
utan förbehåll den svenska exporten till godo.
I artiklarna 5 och ti stadgas ömsesidig mestgynnadnationsbehandling i
fråga om inre avgifter (acciser, konsumtionsavgifter o. s. v.) samt beträffande
import- och exportförbud. I sistberörda avseende göres dock förbehåll
såtillvida, som förbud eller inskränkningar, vilka motiveras av allmänna
hälso- eller säkerhetshänsyn, skola kunna tillämpas oavsett nyssnämnda bestämmelse.
Enligt stadgandena i artikel 7 skola de båda länderna ifråga om transitering
ömsesidigt mot varandra tillämpa bestämmelserna i den i Barcelona
den 20 april 1921 undertecknade internationella konventionen angående
transiteringsfrihet, varjämte de båda länderna i detta avseende tillerkänna
varandra behandling såsom mest gynnad nation.
Artiklarna 8 och 9 innehålla bestämmelser angående sjöfarten länderna
emellan. I likhet med stadgandena härom i flertalet av Sveriges övriga
handelsavtal grunda sig dessa på nationell behandling. I artikel 8 stadgas
sålunda, att vartdera landets fartyg jämte last i det andra landets hamnar
och farvatten i alla avseenden skola åtnjuta samma behandling som detta
lands egna fartyg och dessas last, oavsett varifrån fartygen avgått eller
varthän de äro destinerade och oavsett varifrån lasten förskriver sig eller
varthän den är bestämd. I samma hänseende tillförsäkra de båda länderna
varandra därjämte behandling såsom mest gynnad nation. Från bestämmelserna
i artikel 8 göres likväl undantag ifråga om kustfart samt de förmåner,
vilka i vartdera landet tillämpas ifråga om det inhemska fisket och dess
alster. I dessa avseenden förbehålla sig de båda länderna sålunda full
handlingsfrihet.
Enligt artikel 10 tillerkänner vartdera landet det andra rättighet att ut -
20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
nämna konsuler å sitt område samt förpliktar sig att medgiva konsulära representanter
för det andra landet samma rättigheter och immuniteter som mest
gynnad nations konsuler, dock endast under förutsättning att enahanda förmåner
tillkomma det förra landets konsuler inom det senares område.
Artikel 11 innehåller bestämmelse om att — såframt icke genom bestämmelserna
i avtalet undantag göres — mestgynnadnationsbehandling ömsesidigt
skall tillämpas vad angår de formaliteter, administrativa eller andra,
vilka påkallas genom tillämpningen av bestämmelserna i avtalet.
Artikel 12 innehåller, såsom redan antytts i samband med artikel 4, vissa
undantag från avtalets bestämmelser om mestgynnadnationsbehandling. I
sådant avseende göres från båda parternas sida undantag beträffande de förmåner,
vilka medgivas angränsande stater för underlättande av lokalsamfärdseln
på båda sidor om gränsen. Därjämte har å svensk sida införts den
skandinaviska förbehållsklausulen i sedvanlig avfattning.
Artikel 13 innehåller en skiljedomsklausul, enligt vilken tvister, som
kunna uppkomma mellan de båda staterna angående tolkningen eller tilllämpningen
av bestämmelserna i avtalet och vilka icke kunnat biläggas
på diplomatisk väg, skola underställas den fasta mellanfolkliga domstolen
för avgörande.
1 fjortonde och sista artikeln stadgas, att avtalet, sedan de lagstiftande
församlingarna i respektive land godkänt detsamma, skall ratificeras. Avtalet
träder i kraft 15 dagar efter ratifikationshandlingarnas utväxling och
förbliver gällande under ett år samt därefter för obestämd tid med tre månaders
uppsägning.
Till avtal sförslaget är fogat ett slutprotokoll, däri bestämmelser upptagits
angående tillerkännande å ömse sidor av vissa speciella förmåner i tullavseende.
Enligt punkt 1 av berörda protokoll förbinder sig svenska regeringen att
under avtalstiden icke belägga grekiska korinter med högre införseltull än
15 öre per kilogram. Korinter, som tidigare voro upptagna i svenska tulltaxan
under samma rubrik som russin, upptagas numera, sedan tullen å
russin till följd av handelsavtalet mellan Sverige och Spanien blivit reducerad
och denna vara i samband därmed erhållit särskilt rubriknummer,
under rubriken 110 b. Då tullsatsen under denna rubrik uppgår till 50
öre per kilogram, innebär ifrågavarande svenska eftergift en nedsättning av
tullen med 35 öre.
Såsom vederlag härför har grekiska regeringen utfäst sig att under avtalstiden
tillförsäkra Sverige tullbehandling enligt vissa bestämda rubriker i
grekiska tulltaxan i fråga om en del svenska exportartiklar ävensom att till
förmån för Sverige medgiva vissa tullnedsättningar. Värdet för Sverige av
förstnämnda grekiska eftergift, vars närmare innebörd framgår av punkt 3 i
slutprotokollet, ligger bl. a. däri, att, då därmed avsedda svenska exportartiklar
i allmänhet icke särskilt omnämnas i grekiska tulltaxan, risken undvikes,
att åsyftade varor underkastas tullbehandling enligt bestämmelserna i paragraf
3 av grekiska tulltaxan, däri stadgas, att varor, som i tulltaxan icke
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
21
särskilt omnämnas eller eljest icke kunna anses hänförliga till viss tulltaxerubrik,
skola beläggas med 40 procents värdetull. Av följande sammanställning
framgår, för vilka varor nu ifrågavarande förmån uppnåtts samt
minimitullsatserna enligt 1923 års grekiska tulltaxa under de rubriker, till
vilka varorna ifråga genom avtalet knutits.
A. |
Fotogenkök och lödlampor 1) helt eller delvis av mässing ej förnieklade, försilvrade eller förgyllda ............ |
Rubrik i 120 a |
Tullsats per 80 |
fömicklade ............................................................. |
120 b |
150 |
|
2) av järnbleck, även förtent ej förkopprade eller förnieklade ............................ |
100 a |
40 |
|
helt eller delvis förkopprade eller fömicklade .... |
100 b |
50 |
|
3) av gjutgods ................................................................ |
65 e |
25 |
|
B. |
Delar till fyrapparater ................................................ |
275 d |
100 |
C. |
Tillbehör till signalanordningar med dissousgas .... |
65 b 7 |
15 |
D. |
Anordningar för framställning av dissousgas ........ |
97 a |
20 |
E. |
Behållare för dissousgas, fyllda eller tomma............ |
159 g 16 |
10 |
F. |
Kylapparater för hushållsbruk med eller utan skåp |
100 a |
40 |
G. |
Isskåp för förvaring av matvaror ............................ |
49 b |
120 |
Liknande förmån har enligt punkt 2 av slutprotokollet medgivits även
i fråga om acetylengaslampor, i det att dessa knutits till rubriken 88 k i
grekiska tulltaxan, varvid en tullsats av 50 metalldrachmer per 100 kilogram
blivit fastställd.
Vidare har, såsom av andra punkten i slutprotokollet framgår, tullnedsättning
från grekisk sida medgivits för rundvirke från 4 till 2 och för
grovt bilat virke från 6 till 4 metalldrachmer per kubikmeter. I fråga om
hyvlat eller på annat sätt bearbetat virke, dock icke färdigarbetade föremål,
har det utgående tillägget till tullen för sågat virke reducerats från 100 till
75 procent, varjämte slutligen tullsatsen för all slags pappersmassa nedsatts
från 2: so till 1: so metalldrachmer per 100 kilogram.
I ett till avtalsförslaget fogat signaturprotokoll hava bestämmelser upptagits
angående ömsesidig tillämpning av mestgynnadnationsbehandling även
för tiden efter den 10 september 1926, intill vilken dag, såsom jag i det föregående
nämnt, 1852 års traktat senast blivit förlängd. Den närmare innebörden
härav är, att bestämmelserna i det föreliggande avtalsförslaget för
Greklands del provisoriskt sättas i kraft redan den 11 september 1926, medan
för Sveriges del den äldre regimen prolongeras intill det nya avtalets definitiva
ikraftträdande.
Kommerskollegium och generaltullstyrelsen, som var för sig avgivit infordrade
yttranden över avtalsförslaget, hava tillstyrkt detsammas antagande.
22
Kungl, Maj.ts proposition Nr 21.
För egen del är jag av den uppfattningen, att det framlagda avtalsferslaget
i allt väsentligt bör vara ägnat att medföra de fördelar, som man ä
svensk sida med detsamma åsyftat att uppnå. Det bygger, såsom i redogörelsen
framhållits, på grundsatsen om ömsesidig behandling såsom mest
gynnad nation och följer härutinnan i huvudsak samma linjer som övriga
från svensk sida avslutade handelsavtal under senare år. Härutöver har
Sverige, såsom redan nämnts, tillförsäkrats vissa speciella tullförmåner, innefattande
tullnedsättning för en del varor samt precisering av tullrubrikerna
i grekiska tulltaxan för vissa andra varor. Även om ifrågavarande speciella
förmåner* icke äro särdeles betydande och framför allt icke inbegripa koncessioner
beträffande vissa viktigare exportartiklar till Grekland, så äro de
likväl icke alldeles oväsentliga. De böra emellertid ses mot bakgrunden av
det vederlag, som Sverige härför enligt avtalsförslaget lämnat, och som begränsar
sig till enbart tullnedsättning för korinter. Vad denna senare beträffar,
lärer den icke innebära någon olägenhet för svenskt näringsliv, och
dess statsfinansiella konsekvenser synas icke sträcka sig längre än till högst
50,000 kronor, med vilket belopp tulluppbörden enligt importsiffrorna för de
senaste åren skulle komma att årligen minskas. Jag anser sålunda, att
förslaget bör oförändrat godtagas.»
Under erinran att Kungl. Maj:t vid föredragning av utrikesdepartementsärenden
den 26 sistlidne juli beslutat utfärda fullmakt för envoyén friherre
Alströmer att underteckna ett handelsavtal med Grekland, vilken fullmakt
dock icke finge användas utan därtill av ministern för utrikesärendena givet
bemyndigande, samt att det sålunda ankomme på ministern för utrikesärendena
att härutinnan vidtaga nödiga åtgärder, uppläser föredragande
departementschefen härefter det förslag till handelsavtal mellan Sverige och
Grekland med tillhörande slutprotokoll samt signaturprotokoll, för vars innehåll
han ovan redogjort (bil. E), och hemställer, att Kungl. Maj:t matte för
sin del godkänna berörda avtal och protokoll.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets Övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Olof Edström.
Kung!. Maj:is proposition Nr 21.
23
Bilaga A.
Sveriges varuutbyte med Grekland åren 1913 oeh 1920 1925, i kronor.
Å r |
Import |
Export |
| 1913...............................................1 |
343,592 ; |
702.301 1 |
! 1920.............................................. |
2,698,153 i |
11,073,8821 |
1921................................................ |
3.220,943 ! |
5,057,943 ! |
: 1922 ............................................... |
3,542,10» ! |
3.239,0331 |
; 1923........................................... |
3,287.662 |
3,477.410 ! |
1924................................................ |
5,822.177 i |
4,733,609 ! |
: 1925 .......................................... |
0,029,022 |
4.881,436 I |
Bilaga B.
Sveriges export till Grekland åren 1924 och 1925.
1 9 |
24 |
1 9 |
2 5 |
||
Varuslag |
Kvantitet |
Värde i |
Kvantitet |
Värde i |
|
Terpentinolja.................................................. |
kg |
5,507 |
3,323 |
||
Frätjära samt tjärpänna.................................... |
» |
22.434 |
3,595 |
— |
_ |
Sojaolja .................................................... Trävaror, bilade: |
y> |
__ |
18,692 |
14,933 |
|
av furu eller gran: sparrar: |
|||||
12—20 cm. tjocka .................................... |
m» |
1.847 |
41,344 |
2.742 |
70,911 |
under 12 cm. » ................................... |
> |
9,651 |
230,149 |
7,302 |
190,288 |
Trävaror, sågade: |
|||||
lådämnen, ej s. n. ....................................... |
» |
100 |
8,350 |
— |
_ |
Övriga trävaror: av furu eller gran: |
39,569 |
||||
plankor: av furu ....................................... |
» |
470 |
1,210 |
88,101 |
|
battens: av'' furu ....................................... |
3,843 |
244,984 |
3,733 |
228,601 |
|
scantlings: av'' furu ................................... |
» |
5,043 |
308,021 |
4,105 |
244,915 |
bräder: minst 21 cm. breda: |
|||||
av furu .................................... |
> |
277 |
21.0781 |
599 |
29,050 |
15—21 cm. breda: |
|||||
av furu ................................... |
T> |
2,953 |
190,966! |
2,766 |
181,633 304,213 |
planschetter: av fura ................................. |
> |
5,463 |
329,032 |
5,152 |
|
Trävaror, mer eller mindre arbetade: |
|||||
minst 21 cm. breda: av'' fura ............... |
— |
- | |
51 |
3,120 |
|
15—21 » » » ............... |
120 |
7,5511 |
82 |
5,134 |
|
under lo > » » » ............... |
1,630 |
96,770 |
2,164 |
121,326 |
|
» » > 2 av gran ............... |
— |
— |
113 |
5,360 |
|
lådämnen, liyvlade ................................. |
» |
645 |
48.266! |
_ |
_ |
byggnadsmaterial: dörrar ...................... |
kg- |
5,347 |
3,315| |
2,960 |
2,483 |
annat ....................... |
13,300 |
2,500; |
— |
— |
24
KungL Maj:ts proposition Nr 21.
Varuslag
j |
10 2 4 |
19 2 5 |
||
1 |
tvantitet |
Värde i |
Kvantitetj |
Värde i 1 |
1 kg.! |
1 |
12,617 |
10,050 |
|
> |
12,362 |
11,585 |
13,695 |
11,186 |
10,662 |
7,589 |
9,300 |
6,709 |
|
» |
172,050 |
21,220 |
196,138 |
24,648 |
_ |
— |
10,000 |
3,050 |
|
406,400 |
61,650 |
322,796 |
63,960 |
|
> |
10,200 |
2,000 |
— |
|
51,424 |
12,401 |
18,834 |
4,343 |
|
■ » |
— |
— |
48,282 |
15,260 |
. » |
357,077 |
96,343 |
1,997,553 |
549,177 |
» |
15,653 |
8,276 |
72,946 |
29,624 |
32,448 |
19,224 |
28,200 |
11,280 |
|
18,598 |
7,136 |
27,040 |
9,805 |
|
. » |
606,418 |
227,040 |
636,444 |
214,158 |
13,426 |
7,995 |
3,323 |
2,086 |
|
_ |
— |
20,462 |
7,900 |
|
. » |
113,692 |
47,677 |
93,407 |
33,949 |
503,000 |
14,600 |
1,600,000 |
47,000 |
|
_ |
— |
69,000 |
41,750 |
|
» |
97,000 |
20,233 |
35,500 |
7,643 |
2,000 |
1,000 |
21,128 |
11,001 |
|
903,000 |
1,562,000 |
549,400 |
489,400 |
|
141,373 |
35,842 |
127,925 |
32,571 |
|
. * |
— |
5,674 |
2,008 |
|
. » |
704 |
4,041 |
3,908 |
19,328 |
. » |
198,606 |
156,131 |
192,905 |
134,949 |
17,797 |
375,350 |
11 |
1,131 |
|
24,912 |
38,693 |
44,671 |
45,065 |
|
678 |
3,943 |
981 |
6,800 |
|
5,351 |
25,571 |
15,745 |
72,545 |
|
. » |
3,471 |
12,366 |
553 |
9,429 |
744 |
2,12C |
730 |
1,661 |
|
3,923 |
7,217 |
7,798 |
15,135 |
|
540 |
1,25C |
21,719 |
45,900 |
|
. » |
34,011 |
54,17C |
6,996 |
16,900 |
.. » |
223 |
5,22? |
69 |
3,924 |
_ |
— |
78,112 |
104,300 |
|
.. » |
— |
— |
8,718 |
27,000 |
> |
1,891 |
8.90C |
2,97" |
13,120 |
.. » |
8,26? |
26,53r |
10,939 |
35,431 |
andra slag: utan ytbetäckning:
parkettgolv........................................
andra ........................ .............Ö V
svarvade m. 11. arbeten, vägande högst 2 kg.
Pappersmassa:
av trä, mekanisk torr...............................
kemisk sulfitcellulosa.'' blekt ...........
oblekt, torr ••
kemisk sulfatcellulosa: oblekt, torr--
Papp: ... , .
annan, ej s. n.: vit eller färgad i massan
kartongpapp och s. k. kriterad papp...........
Papper:
tidningspapper ................................
skriv-, rit- m. m., vitt eller färgat i massan:
utan vattenmärke:
boktryck- .........................................
grovt silkes- ...................."
omslags: sulfat-, rent och slipblandat •
: sulfit-, d:o ..........................
post-, skriv- samt bok........................
kartongpapper ........................................
pergamentpapper.....................................
Portlandscement ........................................
Kemiskt-tekniska preparat ej s. n.................
Kalcium- och bariumkarbid.........................
Kalium- och natriumklorat .........................
Tändstickor ..............................................
Järn och stål:
balk-, hörn- och annat varmvalsat järn ■■■•
verktygsstål m. m. ..................................
Järn- och stålvaror:
cylindrar för förtätade gaser
hästskosöm .......................
krigsmateriel.......................
andra slag ..........................
Andra metallarbelen:
lödlampor ...................;■ ■ •;......................
kokapparater och delar därtill....................
övriga metallarbeten ................................
Generatorer och motorer:
vägande 50— 100 kg. per st.....................
» 100— 500 » » » ...................
» 500—3,000 » » » ....................
» över 3,000 » » » ....................
Telefon- och telegrafapparater m. m...............
Bark-, m. fl. maskiner för trämasseindustrien.
Fals- och häftmaskiner m. m. .......................
Gas- och andra motorer:
vägande per st. netto högst 500 kg.:
fotogen- och bensinmotorer...................
andra slag...........................................
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
25
1 9 |
2 4 |
1 9 |
2 5 |
||
V a r u s 1 a g |
Kvantitet |
Värde i |
Kvantitet |
Värde i I |
|
vägande 500—1,500 kg.: |
|||||
fotogen- och bensinmotorer ........................ |
kg- |
4,233 |
6,010 |
7,074 |
8,528 |
andra slag .............................. ................. |
» |
24,810 |
51,384 |
34,549 |
95,322 |
vägande 1,500—5,000 kg.: |
|||||
fotogen- och bensinmotorer........................ |
» |
— |
— |
1,790 |
2,600 |
andra slag ................................................ |
9,400 |
14,322 |
14,514 |
24,116 |
|
vägande 5,000—25,000 kg.: |
|||||
dieselmotorer ......................................... |
401 |
1,980 |
13,808 |
20,911 |
|
andra än diesel-, fotogen- och bensinmotorer |
1,449 |
4,981 |
13,235 |
22,000 |
|
Hissmaskiner m. m........................................ |
» |
— |
— |
5,469 |
7,075 |
Kaffekvarnar och andra hushållsmaskiner............ |
» |
23,962 |
40,997 |
23,671 |
41,788 |
| Mjölkkylare m. in.......................................... |
— |
— |
1,145 |
3,161 |
|
1 Mjölkskumningsmaskiner ................................. |
* |
2,119 |
10,247 |
14,306 |
53,779 |
Pappers-, papp-, tork- och våtmaskiner ............ |
* |
— |
— |
310,500 |
499,500 |
Fläktar och ventilatorer.................................... |
» |
— |
— |
3,133 |
8,490 |
Hull- och kullager: |
|||||
vägande per st. netto: högst 1 kg................... |
2,435 |
19,916 |
2,202 28,392 |
||
» » » » 3 —15 kg...................... |
» |
1,425 |
8,403 |
3,862 |
33,570 |
Räknemaskiner................................................ |
506 |
29,395 2,532 |
264 |
13,365 |
|
Hyvelmaskiner................................................ |
1,291 |
3,790 |
6,958 |
||
Transmissioner................................................ |
» |
7.725 |
7,027 |
30,378 |
30,430 |
Ångpannor, förvärmare in. m............................ |
2,001 |
7,034 |
71,967 |
110,020 |
|
Angturbiner ................................................... |
— |
— |
36,508 |
80,550 |
|
| Fyrapparater................................................... » 1 Övriga ej specificerade varor ................................. Samtliga till Grekland utförda varor |
554 |
21,713 43,530 4 733,609 |
1,711 |
52,250 67,387 4.881,436 |
Bilaga C.
Sveriges import från Grekland åren 1924 ock 1925.
V a r u s 1 a g |
1 9 |
2 4 |
1 9 |
2 5 |
|
Kvantitet |
Värde i |
Kvantitet |
Värde i |
||
Majs ........................................................ |
■■ kg-.. » |
267,469 |
36,796 |
||
Tobak, oarbetad ......................................... |
531,834 |
5,566,972 |
498,002 |
5,747,586 |
|
Kryddor..................................................... |
» |
5,514 |
3,997 |
7.250 |
4,383 |
Fikon ........................................................ |
. . » |
12.864 |
21,382 |
3,156 |
4,309 |
Russin........................................................ |
.. 5> |
36,098 |
27,167 |
16,573 |
14,011 |
Korinter..................................................... |
76,774 |
59,048 |
74,896 |
49,184 |
|
Vin .......................................................... |
66,909 |
143,447 |
|||
Djurhår, andra än ull................................... |
.. kg. |
12,700 |
9,525 |
— |
— |
Smärgel ..................................................... |
. . » |
5,000 |
1.713 |
68,212 |
21,136 |
Kol, för elektrotekniskt ändamål arbetat ......... |
— |
— |
64,700 |
23,359 |
|
Övriga ej specificerade varor ......................... |
'' |
28,668 |
21,607 |
||
Samtliga från Grekland införda |
varor |
5 822,177 |
6 029.022! |
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 19. höft.
(Kr 21.)
3
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
Bilaga D.
Sveriges import av korinter aren 1924 och 1925.
1924 |
1925 |
|
kg. |
kg- |
|
Från |
||
Grekland .................................... |
7(1,774 |
74,896 |
Tyskland .................................... |
41,509 |
44,506 |
Nederländerna .............................. |
7,578 |
3,060 |
Asiatiska Turkiet ........................... |
2,877 |
6,170 |
Danmark .................................... |
1,966 |
1,001 |
Övriga länder................................. |
6,624 |
6,794 |
Från samtliga länder |
137,328 |
136,427 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
27
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1927.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström. Rosen.
Hamrin, Almkvist, Lyberg.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena:
»Sedan med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 26 juli 1926 vid föredragning
av utrikesdepartementsärenden sändebudet i Belgrad, Bukarest
och Athén, envoyén friherre J. M. Alströmer den 4 september 1926 bemyndigats
att för Sveriges del underteckna ett handelsavtal med Grekland
med tillhörande slutprotokoll och signaturprotokoll av den lydelse, ett av
Kungl. Maj:t sistnämnda dag för egen del godkänt förslag angåve, hava
sagda avtal och protokoll den 10 september 1926 blivit av friherre Alströmer
samt grekiske utrikesministern P. A. Argyropoulos vederbörligen undertecknade.
T anledning härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i proposition
aska riksdagens godkännande av berörda avtal och protokoll.»
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
J. H. Göransson.