Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

1

Nr 208.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation
av generalpoststyrelsen m. m.; given Stockholms slott
den 11 mars 1927.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernadigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. Meurling.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 11 mars 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,
Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Meurling anför:

I skrivelse den 18 oktober 1926 har generalpoststyrelsen framlagt förslag
till omorganisation av styrelsen och postdirektionerna ävensom angående viss
ändring av indelningen i postdistrikt m. m.

över detta förslag har kommunikationsverkens lönenämnd den 22 november
1926 avgivit utlåtande, varefter generalpoststyrelsen ånyo yttrat sig den 17
december 1926 och därvid vidhållit sina i ovanberörda skrivelse den 18 oktober
1926 avgivna förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 179 höft. (Nr 208—209.) 1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Tillika hava framställningar i ärendet inkommit från Posttjänstemännens
förening och Luleå köpmannaförening.

Innan jag övergår att behandla det föreliggande omorganisationsförslaget,
anhåller jag att i korthet få redogöra för den nuvarande organisationen av
generalpoststyrelsen och postdirektionerna m. m. ävensom för de huvudsakliga
förändringar, som i organisatoriskt hänseende vidtagits sedan den senaste
omorganisationen år 1909.

Nuvarande

organisa tion.

Den centrala förvaltningen, generalpoststyrelsen, utgöres av en generaldirektör,
såsom chef för postverket, och fem byråchefer, såsom ledamöter av styrelsen
och chefer för var sin byrå. En av byråcheferna är förordnad att vara
generaldirektörens ställföreträdare. För deltagande i styrelsens behandling av
vissa ärenden rörande postsparbanken och postgirorörelsen förstärkes styrelsen

med tre postsparbanksfullmäktige.

Enligt gällande instruktion för generalpoststyrelsen avgöras de till styrelsens
handläggning hörande ärendena med vissa angivna undantag av generaldirektören
efter föredragning av byråchef, byrådirektör, förste intendent,
ombudsmannen, kamrer, sekreterare eller särskilt förordnad posttjänsteman.
Genom arbetsordningen eller särskilt beslut äger styrelsen överlämna åt nämnda
tjänstemän att avgöra viss grupp av ärenden, vilka ankomma på styrelsens
handläggning men icke äro av beskaffenhet att i varje fall påkalla styrelsens
egen prövning. Generaldirektörens ställföreträdare har i sådan egenskap
att i den omfattning generaldirektören bestämmer biträda honom vid ut -

övningen av hans ämbete.

Fördelningen av ärendena mellan byråerna bestämmes enligt instruktionen
av styrelsen i arbetsordningen, och gäller härutinnan för närvarande följande.

Första byrån handlägger ärenden angående inrättande och indragning
av postanstalter samt om dessas indelning i klasser, antagande och utbildning
av samt avlöning, ledighet, avsked och pension för postverkets personal frågor
angående postbefordringen å järnväg och landsväg, sjöledes och med lutt artyg
samt i allmänhet ärenden angående postverkets personal och posttrali en.

Till andra byråns handläggning höra ärenden angående inkomstberäkning,
kapitalökningsanslag samt driftkostnadsstater för verket, fastighetsförvaltning
inventarier, förhyrande av postlokaler, anskaffande av blanketter,
persedlar och effekter av olika slag samt förbrukningsartiklar, stampelvasendet
frankoteckensförråd, folkpensionsutbetalnmgar, likvider med utländska
postförvaltningar, upprättande av postverkets huvudböcker, kassarorelse, revision
av medelsräkenskapshandlingar, förvaltning av pensionsfond och understödskassor
samt i allmänhet ärenden rörande postverkets medelsforvaltning
ävensom ärenden rörande ålderdomsunderstöd och ett stort antal frågor, haniorande
sig till vissa särskilda förmåner enligt avlöningsreglementet, såsom flyttningsbidrag,
läkarvård m. m. ,,,,,, i „„

Tredje byrån handlägger ärenden angående postverkets eller styrelsens
organisation, avslutande av internationella postavtal, postavgifter, postverkets
olika instruktioner, reglementen, cirkulär och taxor, statistiska ärenden, ar iv
och bibliotek samt i allmänhet ärenden avseende posttjänstens organisation samt
därmed de inrikes och utrikes postförfattningarna. 0 ...

Till fjärde byråns handläggning höra ärenden angående avskrivning,
avkortning och restitution, revision av vissa räkenskapshandlingar, upprattan -

Kungl. Maj:ts proposition nr £08. 3

de och granskning av räkningar i förbindelse med utländska förvaltningar,
reklamationer, ersättning för bortkomna eller skadade försändelser och felaktigt
utbetalade postanvisningsmedel, tillgrepp av postförsändelser eller postverkets
medel, ärenden angående fel och försummelser av tjänsteman eller poststafionsförestandare
samt i allmänhet postverket berörande juridiska frågor.

Jemte byran slutligen handhar postsparbanken och postgirorörelsen.

Byråernas nuvarande avdelningar och uppsättning av personal av lägst 17 :e
lönegraden framgå av nedan angivna uppgifter:

Å första byrån äro anställda två sekreterare i 26:e lönegraden, den
ene för personalavdelningen och den andre för trafikavdelningen,
samt en sekreterare i 24 :e lönegraden såsom föreståndare för p o s tverkets
undervisningsanstalt. A såväl personal- som trafikavdelningen
finnas dessutom en notarie, en kontrollör och en förste postassistent.
Till byrån höra vidare militärassistenten och den å generaldirektörens expedition
tjänstgörande förste postassistenten.

_Å andra byrån finnas fyra avdelningar, vilka förestås av en byrådirektör
(28:e lönegraden), en förste intendent (27:e lönegraden) samt en
intendent, (för förrådet m. m.) och en sekreterare, bägge i 24:e lönegraden.
B y r å.d irektörens avdelning, som omfattar arbetet med generalavräkningar
med främmande, postförvaltningar, kassa- och räkenskapsväsendet,
medelsrevision, fondförvaltning och folkpensionsutbetalningar. består av följande
underavdelningar,° nämligen byrå direktörse xp editionen
med en revisor och bokhållare och en förste postassistent, huvudkassan
med len intendent (24:e lönegraden) såsom huvudkassör och en revisor och
bokhållare såsom kassakontrollant, medelsbokhåll arkontoret med
en revisor och bokhållare såsom föreståndare och en förste postassistent, m ed_e
1 s r e vi s^i on e n, uppdelad i två revisionslotter, vardera med en revisor
såsom föreståndare samt en kontrollör och en förste postassistent, samt p e nsionsavdelningen
med en revisor och en förste postassistent. — Under
förste intendenten höra fri märksförrådet med en kontrollör och stämpelexpeditionen
med en förste postassistent. — Börrådsintendenten har
under sig blankettförrådet under ledning av en aktuarie (21 :a lönegraden),
persedelförrådet med en förrådsförvaltare (21 :a lönegraden)
såsom föreståndare och en förste postassistent, blankettryckeriet med
b okbin de rie t med en aktuarie såsom ledare och en förste postassistent,
i rimärkstryc k.e rie t med en kontrollör såsom föreståndare samt verkst
a d en under ledning av en. verkstadsingenjör å extra stat. — Sekreteraren
tjänstgör a kansliet, där jämväl äro placerade två notarier, en kontrollör
och tva förste postassistenter.

Å_ tredje byrån äro anställda två sekreterare, den ene, i 26:e lönegraden,
huvudsakligen för ärenden angående den internationella posttjänsten
och den andre, i 24 :e lönegraden, företrädesvis för ärenden rörande den inrikes
posttjänsten, särskilt postala författningar och reglementen. Till byrån
hora kansliet, där förutom sekreterarna tjänstgöra en notarie, en kontrollör
och en förste postassistent, taxekontoret och statisti skakon to ret
vartdera med en förste aktuarie (24:e lönegraden) såsom föreståndare, värja''111™
a dessa kontor finnas en respektive två förste postassistentbefattningar
registrator kontoret med en registrator samt generalpoststyrelsens
a rkiv^och bibliotek, varest äro placerade två förste
postassistenter, den ene såsom föreståndare för avdelningen.

t ^ f^rd,e byrån äro placerade styrelsens ombudsman och en sekreterare
i 26:e lönegraden. Byråns avdelningar äro kansliet med två notarier
och en kontrollör, ombuds mansexpeditionen med en notarie

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

såsom biträde åt ombudsmannen, reklamationskontoret, som förestås
av en förste aktuarie i 24 :e lönegraden och varest dessutom tjänstgöra en
kontrollör och två förste postassistenter, inrik es postanv isning srevisionen,
utrikesrevisionen och tidningsrevisionen,
vilka var och en förestås av en revisor och å vilka finnas placerade respektive
en kontrollör, två förste postassistenter och två förste postassistenter.

Femte byrån är uppdelad i postsparbanksavdelningen
och postgirokontoret. Å byrån äro placerade en kamrer i 26:e lönegraden
och en sekreterare i 24 :e lönegraden. Å postsparbanksavdelningen
tjänstgöra en revisor, en kontrollör och en förste° postassistent samt å postgirokontoret
fyra tillförordnade kontrollörer och två förste postassistenter, därav
en tillförordnad.

I postalt hänseende är riket delat i sex distrikt, nämligen södra, västra
och östra distrikten, Stockholms distrikt samt mellersta och norra distrikten.
Distriktsförvaltningen inom varje distrikt utgöres av en postdirektion,
vars chef är en postdirektör med en överkontrollör såsom hans närmaste man och
ställföreträdare. Å postdirektionerna finnas en förste kontrollör, två eller
tre kontrollörer samt tre eller fyra förste postassistenter jämte erforderlig personal
av lägre grad.

Den nuva- Beträffande tillkomsten och utvecklingen av den nuvarande organisationen
™isattonens av generalpoststyrelsen och distriktsförvaltningarna, vilken organisation i hutillkomst
vudsak förskriver sig från år 1909, må erinras om följande:

utveckling. Vid 1909 års omorganisation av postverket minskades genom sammanslag*
ning av dåvarande kansli- och trafikbyråerna antalet byråer i generalpoststyrelsen
från fem till fyra, nuvarande första, andra, tredje och fjärde byråerna,
därvid första byrån motsvarar berörda sammanslagna byråer. Vidare
ersattes de då befintliga fem postinspektionerna samt de under särskilda postdirektörer
lydande förvaltningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö med de
nuvarande sex postdirektionerna. I samband härmed genomfördes från och
med år 1910 en decentralisation av åtskilliga ärenden från generalpoststyrelsen
till distriktsförvaltningarna. .

Emellertid växte postverkets rörelse snabbt genom dels posttrafikens ökning
och dels tillkomsten av nya arbetsuppgifter och verksamhetsgrenar. Med anledning
av stämpelväsendets överflyttning till postverket höjdes från och med
år 1918 intendentsbefattningen för frimärksförrådet å andra byrån till sekreterarbefattning
med årligt tilläggsarvode av 500 kronor. Samtidigt nyinrättades
å nämnda byrå den nuvarande förrådsintendentsbefattningen för handläggning
av ärendena angående upphandling och förråd samt för övervakande
av den då nytillkomna verkstaden och tryckeriet.

För att bereda minskning i byråchefens å första byrån arbetsuppgifter framlades
på hemställan av generalpoststyrelsen för riksdagen år 1918 förslag om
inrättande av en byrå för trafikärenden. Förslaget avslogs av riksdagen,
som ifrågasatte, om icke genom decentralisering av åtskilliga mindre viktiga
ärenden generalpoststyrelsens arbetsmängd skulle kunna i ej ringa mån be ^MecT

anledning av detta riksdagens uttalande genomfördes från och med
den 1 februari 1919 ytterligare decentralisation av ärenden från generalpoststyrelsen
till distriktsförvaltningarna samt från dessa till lokalförvaltningarna
(postmästarna).

I samband med 1919 års lönereglering för kommumkationsverken vidtogos

Kungl. Maj Hs proposition nr 208.

5

från och med den 1 juli 1920 vissa smärre organisatoriska ändringar beträffande
generalpoststyrelsen och distriktsförvaltningarna. Å första byrån utbyttes
den notarietjänst, vars innehavare var föreståndare för postverkets undervisningsanstalt,
mot en sekreterarbefattning. Å andra byrån höjdes kamrerartjänsten
till byrådirektörsbefattning och ovanberörda sekreterartjänst för frimärksförrådet
och stämpelärendena till förste intendentsbefattning. Å tredje
byrån nyinrättades den nuvarande sekreterarbefattningen för den inrikes posttjänsten.
Därjämte nyinrättades en förste kontrollörsbefattning vid var och
en av postdirektionerna.

För utövande av den direkta tillsynen av verkstadsdriften förordnades jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande från och med den 1 februari 1923 på viss
tid en verkstadsingenjör, vilken befattning alltjämt uppehälles.

Med ingången av år 1923 tillkom i anledning av postsparbankens inordnande
i postverket den nuvarande femte byrån, under vilken med ingången av år 1925
den då nyinförda postgirorörelsen förlädes.

Genom beslut den 24 augusti 1920 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté —
vilken antog benämningen 1920 års postkommitté och sedermera ersattes av
1923 års postkommitterade — att i enlighet med vissa angivna grunder verkställa
utredning och avgiva förslag bland annat rörande förekomsten av överkvalificerad
arbetskraft inom postverkets olika förvaltningar samt i vad mån
och på vad sätt denna arbetskraft kunde ersättas med efter arbetets art lämpad
arbetskraft.

Kommitterade avgåvo den 31 maj 1923 utlåtande och förslag angående revision
av vissa personalförhållanden inom postverket samt ifrågasatte därvid i
organisatoriskt hänseende dels en fortsatt decentralisation av ärenden från generalpoststyrelsen
till distriktsförvaltningarna samt från dessa till överpostmästarna
och postmästarna, dels en lämpligare fördelning av ärendena mellan
styrelsens byråer, dels ock en ändrad distriktsindelning i syfte att vinna en
uppdelning av norra distriktet.

Sedermera har generalpoststyrelsen i skrivelser den 17 januari och den 21 november
1925 avgivit förslag till utvidgad befogenhet för överpostmästarna
samt till ändrad distriktsindelning.

Slutligen har Kungl. Maj:t den 4 juni 1926 i samband med omklassificering
av postkontoren bemyndigat generalpoststyrelsen att utan hinder av de av
Kungl. Maj :t tidigare utfärdade bestämmelser beträffande de styrelsen underlydande
förvaltningarnas verksamhet utfärda föreskrifter angående ökad befogenhet
för postmästarna.

I sin skrivelse den 18 oktober 1926 anför generalpoststyrelsen till en
början:

Vid prövning av frågan om ytterligare överflyttning av ärenden från styrelsen
till underordnade organ hade styrelsen kommit till den uppfattningen,
att en sådan åtgärd icke skulle vara ur ekonomisk synpunkt fördelaktig och
att styrelsen således även framdeles borde handlägga i stort sett samma ärenden
som hittills. I fråga om ärendenas fördelning mellan de olika postala förvaltningsinstanserna
skulle visserligen avsevärda inskränkningar i kostnaderna
för postdirektionerna uppstå genom dessas uteslutande såsom mellaninstans
beträffande vissa grupper av ärenden. Emellertid hade styrelsen efter
en ingående prövning av spörsmålet funnit, att en dylik beskärning av postdirektionernas
nuvarande verksamhetsområde icke skulle vara lämplig. I stället
hade styrelsen för avsikt att åvägabringa en strängare arbetsfördelning vid
ärendenas behandling mellan de olika förvaltningsinstanserna och i övrigt en
större förenkling i utredningsförfarandet utan att eftersätta kravet på utredningens
fullständighet och tillförlitlighet. Detta skulle kunna ske därigenom,

Före liggande omorga nisations förslag.

Allmänna

synpunkter.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

att deri del av förekommande utredningar och dylikt, som krävde särskild kännedom
om de lokala förhållandena, i första hand utfördes av postmästarna. På
grund av förut omförmälda bemyndigande av Kungl. Maj:t den 4 juni 1926
hade styrelsen för avsikt att inom den närmaste tiden giva postmästarna ökad
befogenhet. Beträffande överpostmästarna ansåge styrelsen, att den utvidgning
av deras befogenhet, som styrelsen ifrågasatt i sin skrivelse den 21 november
1925, borde genomföras.

Styrelsen anser sig alltså icke böra föreslå några mera genomgripande förändringar
av 1909 års organisation av postverkets olika förvaltningsinstanser
utan inskränker sig till vissa förenklingar i de nuvarande formerna för samarbetet
mellan förvaltningsinstanserna. I samband härmed framhåller styrelsen
önskvärdheten av att erhålla full befogenhet att utfärda instruktioner för postdirektionerna
liksom för övriga underlydande myndigheter.

Beträffande behövligheten av en omorganisation av generalpoststyrelsen anför
styrelsen till en början bland annat följande:

Sedan 1909 års omorganisation hade posttrafiken visat en synnerligen stark
stegring, varjämte åtskilliga nya och för den egentliga poströrelsen främmande
arbetsuppgifter tillförts postverket. På grund härav hade styrelsens arbete
och ansvar i hög grad ökats. I samma riktning hade ock verkat vissa andra
omständigheter, som icke stode i direkt samband med poströrelsens intensitet
och omfattning, nämligen förskjutningen av arbetsuppgifter från tjänstemän
med högre till tjänstemän med lägre utbildning med därav nödvändiggjord
skarpare differentiering av arbetsuppgifterna, förbättrandet av landsbygdens
postförhållanden, införandet av postdiligenstrafik och luftpostbefordran, postverkets
övertagande i allt större utsträckning av tillverkningen av för postdriften
erforderliga inventarier och effekter, blanketter och frankotecken samt
den starka ökningen av postverkets fastighetsbestånd.

Trots detta hade få förändringar av organisatorisk natur sedan år 1909 vidtagits.
Den biträdande personal i styrelsen, som icke sysselsattes med arbetsuppgifter,
vilka stode i närmaste samband med postanstalternas arbete, hade
under åren 1910—1925 ökats från 92 till 108 eller med endast 16 personer.
Denna ökning folie uteslutande på postverkets nya verksamhetsgrenar, medan
den för verkets ledning sysselsatta personalen snarare något minskats.

Generalpoststyrelsen framhåller härefter, att en omorganisation av styrelsen
i första rummet betingades av nödvändigheten att bereda lättnad å de avdelningar
inom styrelsen, som under de senaste åren betungats av en alltför stor
arbetsbörda. Då någon ytterligare decentralisation till distriktsförvaltningarna
icke nu borde företagas, särskilt som därigenom styrelsens plan att beskära
postdirektionernas personalbestånd skulle förryckas, bleve organisationsfrågan
avgränsad till att gälla spörsmålet om en lämplig fördelning
av de nuvarande arbetsuppgifterna på styrelsens
olika avdelningar.

I samband härmed har styrelsen övervägt möjligheterna att åstadkomma
besparingar inom styrelsen samt därvid kommit till det resultat,
att icke oväsentliga sådana besparingar skulle kunna vinnas genom dels en
starkare differentiering av arbetsuppgifterna, dels en gynnsammare rekrytering
av styrelsens personal och dels införande av vissa förenklingar i styrelsens
arbetssätt. Härom anför styrelsen i huvudsak:

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

7

Arbetet i styrelsen borde uppdelas i två huvudgrupper, nämligen dels sådant
arbete, som krävde särskilda förutsättningar i administrativt och kameralt
hänseende, och dels arbete, för vars utförande huvudsakligen erfordrades erfarenhet
och rutin inom visst begränsat arbetsområde, varefter arbetet inom
varje grupp skulle differentieras så starkt, att såvitt möjligt intet arbete utfördes
av tjänsteman i högre ställning än som vore strängt nödvändigt för arbetets
behöriga utförande. Efter härav föranledda förskjutningar av befattningar
från högre till lägre tjänstegrader skulle återstå ett relativt litet antal
befattningar inom högre lönegrader, där tjänstemännen skulle sysselsättas uteslutande
med kvalificerade göromål.

Genomförandet av denna plan förutsatte särskilda åtgärder för en ändamålsenlig
rekrytering av styrelsens personal. Medan tidigare för inträde i styrelsen
i regel fordrats juridisk examen, vidtogs i samband med 1909 års omorganisation
den ändringen, att styrelsen — med undantag beträffande vissa specialbefattningar
— skulle rekryteras med postalt utbildad personal. Härigenom
avsågs att vinna ett utbyte mellan de olika förvaltningsinstansernas arbetskrafter,
så att styrelsen skulle tillföras sakkunskap i praktiskt postala ting
samt distrikts- och lokalförvaltningarna administrativ erfarenhet från styrelsen.
För att säkerställa en god rekrytering av mera krävande befattningar i
styrelsen vore det oeftergivligen nödvändigt, att den till grund för nyssberörda
reform liggande cirkulationsprincipen strängt genomfördes i praktiken. Denna
cirkulation borde omfatta samtliga biträdande tjänstemän inom 15 :e—22 :a
lönegraderna. Då befattningar inom 21 :a lönegraden saknade motsvarighet
vid de underlydande förvaltningarna, skulle i nämnda lönegrad inom styrelsen
bibehållas endast de befattningar, som hade antingen att närmast under sekreterare
handlägga allmänna kansligöromål eller att förrätta göromål, som i allmänhet
ankomme på revisor, registrator eller liknande tjänstemän.

I avsikt att förenkla arbetssättet och åstadkomma besparingar föresloge
styrelsen, att föreståndarna för vissa avdelningar inom nuvarande byråer meddelades
vidsträckt befogenhet att själva avgöra eller i styrelsen föredraga de
till avdelningen hörande ärenden samt att dylik avdelning skulle förestås av
tjänsteman i 26 :e—28 :e lönegraden. Dennes närmaste man komme att i stor
utsträckning utföra sekreterargöromål och att vid förfall för föreståndaren
inträda i dennes ställe; i sådana fall borde den biträdande befattningen tillhöra
22 :a lönegraden. Vidare föresloge styrelsen, att vissa revisionsavdelningar,
vilka nu förestodes av tjänstemän i 21 :a lönegraden, skulle sammanföras till
större enheter med tjänstemän i 22 :a lönegraden såsom föreståndare.

Sedan såsom en följd av differentieringen av arbetsuppgifterna antalet befattningar
i 15 :e och högre lönegrader nedbringats till det minsta möjliga, återstode
en betydande arbetsmängd att fördela på lägre tjänstegrader. Den biträdande
personalen inom dessa grader, för närvarande kontors- och kanslibiträden,
postexpeditörer och ■— några få — förste postexpeditörer, hade att handlägga
arbetsuppgifter av synnerligen skiftande art. Under det att för vissa
befattningar icke behövde uppställas fordringar på något högre mått av teoretisk
utbildning utan endast krav på ordning och noggrannhet, funnes å andra
sidan i flera avseenden mycket krävande befattningar, t. ex. sådana, där befattningarnas
innehavare oundgängligen måste äga goda kunskaper i främmande
språk, eller sådana, med vilka vore förenad förmanskap för annan personal
eller ansvar för stora ekonomiska värden. Beträffande vissa av dessa
befattningar vore det nödvändigt med postal fackutbildning, medan för andra
dylik utbildning icke kunde anses erforderlig.

För sistnämnda slag av arbetsuppgifter vore icke någon tjänstegrad förutsedd
beträffande postverket, utan dessa arbeten vore för närvarande fördelade
mellan kanslibiträden och postexpeditörer. För att bereda de tjänstemän, som

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Förslagets

huvuddrag.

sysselsattes med arbeten av ifrågavarande slag, en riktigare placering på löneskalan,
hemställde styrelsen i skrivelse den 28 december 1925, att -— såsom
också från kommunikationsverkens lönenämnds sida föreslagits — vid postverket
måtte, såsom redan skett beträffande de andra kommunikationsverken,
inrättas befattningen kansliskrivare med placering i 11 :e lönegraden. Denna
fråga behandlades i proposition nr 184 till 1926 års riksdag i samband med
en ifrågasatt uppflyttning av postexpeditörsbefattningarna från 11 :e till högre
lönegrad, och anförde därvid departementschefen, att då han icke ansåge sig
kunna förorda en allmän uppflyttning av sistnämnda befattningar, skäl icke
förelåge till inrättande av en ny befattning i samma lönegrad, kansliskrivare,
och syntes för övrigt frågan om behovet av denna nya befattning böra ytterligare
utredas.

Det syntes styrelsen ur alla synpunkter lämpligast, att för framtiden benämningen
postexpeditör icke användes för andra tjänstemän än sådana, som
genomgått den för antagandet till postexpeditör föreskrivna postala utbildningskursen,
och att frågor avseende dessa tjänstemäns avlöningsförhållanden
kunde behandlas utan att ett beslut avseende dem behövde medföra konsekvenser
beträffande andra befattningar. Med hänsyn härtill och då åtskilliga
arbetsuppgifter skulle komma att överföras från högre till lägre befattningar,
funne styrelsen det vara av behovet påkallat att till sitt förfogande hava lämpliga
befattningar, som kunde övertaga dessa arbetsuppgifter.

Slutligen anför styrelsen:

Ehuru styrelsen i stor utsträckning överlämnat avgörandet av vissa grupper
av ärenden åt tjänstemän i styrelsen, upptoges verkschefens tid i stor utsträckning
av föredragningen av ärenden av jämförelsevis mindre principiell eller
ekonomisk betydelse. Sålunda avgjordes av honom under år 1925 omkring
8,000 ärenden.

Med utgångspunkt från önskvärdheten att från verkschefen avlyfta avgöranderätten
i andra ärenden än dem, som vore av särskild vikt, hade styrelsen
övervägt ett förslag, som i huvudsak innebure styrelsens organiserande på tre
avdelningar, en för administrativa ärenden, en för kamerala ärenden och en
för ärenden angående postsparbank och postgirorörelse. Chefen för varje avdelning
skulle själv bereda och föredraga de till hans område hörande viktigaste
ärendena, medan övriga ärenden skulle föredragas av föreståndarna för vederbörande
underavdelningar inför styrelsen eller beträffande ärenden av mindre
vikt inför avdelningschefen.

Ehuru den ifrågasatta organisationen medförde vissa fördelar, har styrelsen
med hänsyn till att förslagets genomförande skulle innebära en avvikelse
från de inom den svenska statsförvaltningen i allmänhet tillämpade organisationsformer
icke ansett sig böra grunda ett omorganisationsförslag på nämnda
plan utan begränsat sig till att föreslå vissa ändringar inom ramen av nuvarande
organisation.

De organisatoriska ändringar inom generalpoststyrelsen,
som sålunda föreslås, äro i huvudsak följande:

Andra byrån befrias från ärendena angående räkenskapsväsendet, kassa och
revision eller de ärenden, som nu handläggas å byrådirektörens avdelning, och
förläggas dessa ärenden till fjärde byrån. Genom att sålunda räkenskapsväsendet
och revisionsarbetet sammanföras till en byrå och genom vissa förändringar
inom sistnämnda verksamhetsgren skulle ökad koncentration och för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

9

enkling i arbetet å dessa områden med åtföljande personalbesparingar vinnas.
För att fjärde byrån skall kunna mottaga denna ökade arbetsmängd, överflyttas
från denna byrå till tredje byrån reklamationskontoret, som handlägger
ärenden angående reklamationer samt angående ersättning för bortkomna eller
skadade försändelser, samt till första byrån ombudsmansexpeditionen, varjämte
ombudsmannen skulle själv övertaga föredragningen av vissa ärenden av rättslig
art, som nu efter yttrande av honom föredragas av chefen för fjärde byrån.
Slutligen skulle handläggningen av trafikärendena å första byrån överlämnas
åt en byrådirektör, varigenom byråchefen därstädes skulle erhålla lättnad i
sin arbetsbörda.

Vad beträffar distrikten, föreslår generalpoststyrelsen i anslutning till
de av styrelsen förut omförmälda förenklingarna i arbetsformerna betydande
personalindragningar vid postdirektionerna. Därjämte föreslås beträffande
Stockholms distrikt, att postdirektionen skall handhava ledningen av poströrelsen
inom det under postkontoret Stockholm 1 lydande landsområdet samt av
de för huvudstadens postkontor gemensamma angelägenheterna, varigenom
överpostmästarbefattningen vid nämnda postkontor kunde utbytas mot postmästarbefattning
av klass 1 A. Slutligen föreslår styrelsen norra postdistriktets
uppdelning i två distrikt.

Genom de föreslagna förändringarna inom styrelsen samt vid postdirektionerna
och postkontoret Stockholm 1 beräknar styrelsen, att personalen skulle
kunna minskas med omkring 45 tjänstemän samt att årliga driftkostnadsbesparingar
skulle uppkomma till belopp av omkring 375,000 kronor, varav 325.000
kronor i avlöningskostnader och 50,000 kronor i minskade kostnader för tjänsteresor
m. m.

Lönenämnden, som granskat generalpoststyrelsens förslag huvudsakligen beträffande
förändringarna i däri avsedda befattningshavares tjänste- och löneställning,
anför, att lönenämnden funne det till grund för förslaget liggande
syftemålet att söka åvägabringa förenklingar i ärendenas handläggning i avsikt
att ernå ökad praktisk ändamålsenlighet och på samma gång tillgodose
kravet på besparingar inom statsförvaltningen synnerligen beaktansvärt. Beträffande
den av generalpoststyrelsen hävdade cirkulationsprincipen uttalar lönenämnden,
att dess godtagande i av styrelsen avsedd omfattning enligt lönenämndens
mening skulle medföra åtskilliga i och för sig opåkallade konsekvenser.

Posttjänstemännens förening uttalar en bestämd gensaga mot införande av en
cirkulation sådan som den av generalpoststyrelsen föreslagna, vilken enligt föreningens
mening skulle innebära, att tjänstemän, som icke nått över 22 :a lönegraden,
skulle vara nödsakade att, när så funnes önskvärt, förflyttas till annan
tjänstgöring. Föreningen förordar i stället en s. k. utbildningscirkulation, som
skulle innebära, att flera tjänstemän än för närvarande finge genom kortare
eller längre tjänstgöring inom olika förvaltningsgrenar förvärva sådan mångsidigare
utbildning, att de bleve kompetenta att erhålla även tjänster inom
annan förvaltningsgren än de från början tillhört.

10

Kungl. Mai:ts proposition nr 208.

I anledning härav anför generalpoststyrelsen, att även enligt styrelsens mening
det i cirkulationsprincipen innefattade utbytet av arbetskrafter som regel
borde avse tjänstemännens utbildning och sålunda i allmänhet omfatta yngre
tjänstemän.

Departe- Sedan åtskilliga år tillbaka har ett flertal frågor avseende postverkets orgamentschefen.
njga£jon arbetsförhållanden varit föremål för utredning och prövning. I
avvaktan på lösningen av vissa av dessa frågor har med avgörandet av en del
med verkets organisation sammanhängande spörsmål måst anstå, och vissa
andra frågor hava kunnat vinna endast en provisorisk lösning. Det är emellertid
uppenbart, att tillvaron av svävande förslag till omorganisation medför avsevärda
olägenheter för ett ämbetsverk och särskilt för ett affärsdrivande verk
samt att sådana olägenheter ökas ju längre tid som förflyter innan ett avgörande
kommer till stånd. Det synes därför av vikt, att postverkets organisationsfrågor
nu ordnas i den utsträckning det är möjligt. Härigenom vinnes
cck, att verkets olika förvaltningar befrias från att, såsom under en längre tid
skett, ägna betydande tid och arbete åt organisationsspörsmål.

Hör ett snart genomförande av organisatoriska förändringar inom postverket
föreligga jämväl ur andra synpunkter vägande skäl. Till följd av den
starka utveckling, som postverket sedan 1909 års omorganisation undergått såväl
genom själva posttrafikens ökning som ock på grund av tillkomsten av
nya, omfattande arbetsuppgifter och verksamhetsgrenar, har behovet av en jämnare
fördelning av ärendena mellan generalpoststyrelsens byråer blivit synnerligen
kännbart. Det kraftiga framåtskridande, som Norrland under de senaste
årtiondena företett och som gjort sig särskilt märkbart i de två nordligaste
länen, har kommit behovet av en förändrad postdistriktsindelning i landets
norra delar att framstå såsom alltmera trängande. De ekonomiska förhållanden,
som efter kristiden inträtt, påkalla åtgärder i syfte att genom förenklingar
och omläggningar i arbetet vinna besparingar i driftkostnaderna inom
statsförvaltningen.

Det förslag till förändringar inom postverket, som generalpoststyrelsen nu
framlagt, synes mig snarare innebära en anpassning av nämnda verk efter de
förändrade förhållanden, som enligt vad ovan anförts i olika avseenden inträtt,
än en omorganisation i egentlig mening. Även om, såsom i det följande skall
närmare utvecklas, jag anser mig böra förorda avvikelser beträffande vissa
detaljer, synes mig förslaget i stort sett väl avvägt och av beskaffenhet att tillgodose
de behov och önskemål, som nyss angivna förändrade förhållanden
framkallat. Med hänsyn härtill och då de föreslagna ändringarna varken
torde kunna befaras medföra några konsekvenser för andra verk eller ur löneregleringssynpunkt
synas giva anledning till principiella betänkligheter, anser
jag mig kunna förorda, att förenämnda förslag i huvudsak nu bringas till genomförande.

Enligt förslaget skulle den till grund för rekryteringen av generalpoststyrelsens
personal liggande principen om utbyte av tjänstemän mellan styrelsen
och underlydande förvaltningar tillämpas i större utsträckning än hittills varit

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

11

fallet. Ett lämpligt avvägt sådant utbyte av arbetskrafter mellan de olika förvaltningarna
synes ock ägnat att medföra fördelar, varför några berättigade invändningar
häremot icke torde kunna göras. Om cirkulationen, såsom synes
vara avsett, huvudsakligen skall åsyfta tjänstemännens utbildning, lärer emellertid
anledning icke föreligga att allenast för cirkulationsprincipens skull vidtaga
uppflyttningar i lönegrad. Vad särskilt angår inrättande i styrelsen av
befattningar i 22 :a lönegraden, kan jag ansluta mig till förslaget endast såvitt
fråga är om uppflyttande av sådan befattning, som på grund av indragning
av annan befattning eller annan åtgärd i samband med omorganisationen skulle
få sina arbetsuppgifter väsentligt ökade.

Beträffande slutligen förslaget om inrättande av kansliskrivarbefattningar
vid postverket synes vid den omläggning av arbetet inom styrelsen, som innefattas
i det av mig förordade omorganisationsförslaget, behov numera föreligga
av en befattning inom 11 :e lönegraden, för vilken postal fackutbildning icke
erfordras. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att befattningen kansliskrivare,
vilken finnes vid de andra kommunikationsverken, inrättas jämväl inom
postverket. Beträffande antalet av dessa befattningar torde jag få uttala mig
längre fram.

Jag övergår härefter till detaljerna i generalpoststyrelsens förslag samt gör
därvid början med de ifrågasatta organisatoriska förändringarna och därav
föranledda ändringar i personaluppsättningen inom varje särskild byrå i
styrelsen.

Generalpoststyrelsen.

Generalpoststyrelsen föreslår, att den å andra byrån placerade byrådirektörsbefattningen
- vilkens arbetsuppgifter, ärendena angående räkenskapsväsendet,
kassan och revisionen, komme att övertagas av fjärde byrån — skulle
överflyttas till första byran, där innehavaren av denna befattning skulle komma
att handlägga trafikärendena, samt att sekreterartjänsten för dessa
ärenden indrages. Ridare föreslår styrelsen, att å trafikavdelningen inrättas
en förste kontrollörsbefattning, varigenom notarietjänsten å samma avdelning
kan indragas, samt att förste postassistentbefattnmgen å generaldirektörens
expedition utbytes mot en förste postexpeditörsbefattning. Beträffande ombudsmannen,
som skulle överflyttas från fjärde till första byrån, ifrågasättes
benämningen byrådirektör och ombudsman, varjämte styrelsen föreslår, att
befattningen såsom ombudsmannens biträde, nu en notarie i 21 :a lönegraden,
uppflyttas i 22 :a lönegraden med benämningen förste kontrollör.

Till stöd för vad sålunda föreslagits anför styrelsen i huvudsak:

Den gestaltning, första byrån erhöll vid 1900 års omorganisation, då personal-
och trafikärendena, efter att förut hava tillhört skilda byråer, sammanfördes
under en och samma byråchef, hade aldrig visat sig fullt ändamålsenlig,
även om olägenheterna härav under de första åren efter omorganisationens
genomförande icke trädde så tydligt i dagen som sedermera. Personal- och
trafikärendena vore av sådan betydelse, att de var för sig krävde den för ärendenas
behandling närmast ansvariga tjänstemannens odelade uppmärksamhet

Första

byrån.

12

Kungl. Maj ds proposition nr SOS.

och intresse. För att bereda byråchefen minskning i arbetsbördan föreslog
Kungl. Maj:t på framställning av styrelsen år 1918 riksdagen att inrätta eri
särskild trafikbyrå, vilket förslag dock ej vann riksdagens bifall.

Trots den decentralisation av vissa ärenden, som i anledning av riksdagens i
samband med nyssnämnda avslagsbeslut gjorda uttalande vidtogs, kvarstod
alltjämt behovet av en ändrad organisation av första byrån, och år 1921 hemställde
styrelsen i sådant syfte, att sekreterarbefattningen å trafikavdelningen
måtte utbytas mot en byrådirektörstjänst. Lönenämnden avstyrkte framställningen
med motivering, att frågan kunde antagas bliva föremål för prövning
av 1920 års postkommitté samt att det allmänna depressionsläget manade till
försiktighet med organisatoriska förändringar. I proposition nr 195 till 1922
års riksdag anförde departementschefen, att, ehuru bärande skäl syntes hava
framförts för framställningen, han med hänsyn till vad lönenämnden anfört
ansåge förslag i ämnet ej då böra föreläggas riksdagen.

1923 års postkommitterade anförde, att med hänsyn till redan verkställd och
av kommitterade ifrågasatt ytterligare decentralisation av ärenden till distriktsförvaltningarna
anledning icke förelåge att dela första byrån eller bereda dess
chef mera kvalificerat biträde med större föredragningsskyldighet. Yad sålunda
av kommitterade ifrågasatts hade styrelsen icke funnit kunnat läggas
till grund för en lösning av första byråns organisationsfråga.

De skäl, som tidigare åberopats för trafikärendenas frånskiljande från byråchefens
handläggning, ägde fortfarande oförminskad giltighet. Visserligen
hade den decentralisation av ärenden, som hittills ägt rum från styrelsen till
postdirektörerna, i vissa avseenden minskat det löpande arbetet å byrån och
måhända kunnat förebygga ökning av de biträdande arbetskrafterna på byrån.
Något egentligt inflytande på de arbetsuppgifter, som ålåge byråchefen såsom
närmast ansvarig för de postala trafikanordningarna, hade decentralisationen
däremot icke utövat.

Sedan styrelsens föregående framställningar i fråga om första byråns organisation
avgåvos, hade omständigheter tillkommit av beskaffenhet att än
vidare understryka kravet på ändringar i den av styrelsen tidigare angivna
riktningen.

Sålunda hade vissa frågor angående personalen blivit av mera invecklad art
än tidigare, såsom den alltjämt pågående differentieringen av arbetsuppgifterna
och deras därav följande förskjutning från högre befattningar till lägre,
återbesättandet av ledigblivna befattningar samt tillämpningen för postverkets
del av arbetstidslagen samt av avlöningsbestämmelserna. Beträffande
trafikärendena vore att särskilt omnämna den utveckling, landsbygdens postförhållanden
på grund av den ständigt stegrade användningen av motorfordon
för postbefordran för närvarande genomginge. Den av postverket bedrivna
diligenstrafiken hade fått en för varje år allt större betydelse, och vore ärendena
angående denna trafik centraliserade hos styrelsen, en anordning, som
visat sig fördelaktig och syntes böra bestå. Vidare vore att märka styrelsens
medverkan i vinterväghållningen i vissa nordliga län och befattningen med
ärenden angående lufttrafiken, vilken med tiden torde komma att bliva av allt
större betydelse för posttrafiken.

Styrelsen funne det sålunda till fullo ådagalagt, att behovet av särskilda
anordningar för trafikärendenas handläggning i styrelsen kvarstode med oförminskad
styrka, och syntes denna fråga, såvitt nu kunde förutses, för en avsevärd
tid framåt kunna på ett tillfredsställande sätt ordnas genom placerande
å första byrån av en byrådirektörsbefattning.

Då byrådirektörens närmaste man å trafikavdelningen komme att i stor utsträckning
förrätta sekreterargöromål och måste kunna inträda i hans ställe,
syntes denne befattningshavare böra sättas i förste kontrollörs tjänstegrad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 808.

13

På ombudsmannens närmaste man måste ställas samma kompetensfordringar
som på ombudsmannen själv. Med hänsyn härtill och till arten av denna befattningshavares
utbildning -— såväl postal som juridisk — och då ombudsmansexpeditionen
efter omorganisationen komme att få i vissa avseenden mera
maktpåliggande göromål än nu, borde befattningen höjas till 22 :a lönegraden.

Lönenämnden avstyrker generalpoststyrelsens förslag om placerande å första
byrån av en byrådirektörsbefattning för trafikärenden, ombudsmannens
förändrade benämning samt notariebefattningarnas å trafikavdelningen och hos
ombudsmannen uppflyttande i lönegrad. Beträffande byrådirektörsbefattningen
anför lönenämnden, att i betraktande av det nära sambandet mellan personal-
och trafikärendena det ur administrativ synpunkt förefölle mindre riktigt
att till väsentlig del frånskilja den senare gruppen av ärenden från byråchefens
handläggning samt att beskaffenheten och omfattningen av personäloch
trafikärendena ej heller syntes utgöra tillräcklig grund att frångå den
nuvarande organisationsformen med två föreståndare närmast under byråchefen
för respektive avdelningar. Förbises finge ej heller, att en höjning av
sekreterarbefattningen å trafikavdelningen säkerligen skulle medföra krav
på liknande uppflyttningar av motsvarande befattningar inom andra verk.

Posttjänstemännens förening ifrågasätter bibehållande av notariebefattningen
å trafikavdelningen jämväl efter inrättande av den föreslagna förste kontrollörstjänsten
därstädes.

I anledning av vad lönenämnden uttalat framhåller generalpoststyrelsen, att
de ärenden, som skulle överflyttas till byrådirektören eller ärendena angående
poststationema samt angående postföringen å landsväg, sjö- och luftledes, icke
hade direkt samband med personalärendena, vilka berörde den fast anställda
personalen och avsåge förhållandena vid postdirektionerna, postkontoren, postexpeditionerna
och järnvägsposten.

Då frågan om omorganisation av generalpoststyrelsens första byrå i syfte
att minska byråchefens arbetsbörda vid tidigare tillfällen varit under prövning,
har det bland annat framhållits, att frågan skulle kunna lösas genom en
decentralisation av ärenden från styrelsen till distriktsförvaltningama. Efter
frågans behandling vid 1918 års riksdag kom även en dylik decentralisation
till stånd. Det kunde därför tänkas, att det nu åter framträdande behovet av en
lättnad i byråchefens arbete skulle kunna tillgodoses genom ett ytterligare
överflyttande av ärenden från styrelsen till distriktsförvaltningama. Då emellertid
därigenom skulle försvåras de personalindragningar vid postdirektionerna,
som ingå i styrelsens omorganisationsförslag och som jag anser mig
böra i princip förorda, lärer en dylik fortsatt decentralisation tills vidare icke
böra ifrågasättas.

Om sålunda någon minskning av första byråns arbetsuppgifter för närvarande
icke torde kunna åvägabringas, synes annan utväg för avlyftande av
byråchefens arbetsbörda böra sökas. I sådant hänseende har generalpoststy -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Andra

byrån.

relsen föreslagit, att byråchefen för att kunna mera odelat ägna sig åt de ofta
invecklade och tidsödande personalärendena befrias från handläggning av de
trafikärenden, som icke sammanhänga med personalärendena. Då trafikärendena
icke lämpligen torde kunna överflyttas å någon annan byrå, anser jag
mig böra förorda, att handläggningen och föredragningen av ifrågavarande
slag av trafikärenden överlämnas till byråchefens närmaste man å trafikavdelningen.
Med hänsyn dels till det ökade arbete och ansvar, som trafikavdelningens
under de senaste åren utvidgade arbetsområde medfört för denne befattningshavare,
och dels till den ökade föredragningsskyldighet, som nu skulle
åläggas honom, synes en något bättre löneställning böra beredas honom. Generalpoststyrelsen
har i sådant hänseende föreslagit, att befattningen skulle höjas
till byrådirektörsbefattning, varvid för ändamålet skulle överflyttas den å
andra byrån placerade byrådirektörsbefattningen. Emellertid skulle enligt
styrelsens förslag till övergångsanordningar i anledning av omorganisationens
genomförande denna befattning under tiden till år 1930 disponeras å fjärde
byrån. På grund härav och då den nu förordade handläggningen av trafikärendena
synes höra tills vidare anordnas såsom ett försök, torde lämpligen
kunna förfaras så, att ifrågavarande befattningshavare förordnas att tillsvidare
i egenskap av byrådirektör handlägga och föredraga berörda trafikärenden,
varvid sekreterarbefattningen å trafikavdelningen icke uppehälles.
Därest riksdagen icke uttalar någon erinran mot den sålunda förordade anordningen,
har jag för avsikt att framdeles föreslå Kungl. Maj:t fatta beslut i
enlighet härmed.

Då det vore avsett, att bemälde tillförordnade byrådirektör skulle förutom
de göromål, som tillkomma honom i egenskap av föredragande, fortfarande förrätta
de sekreteraren nu åliggande göromålen, torde notariens å trafikavdelningen
arbetsuppgifter bliva i stort sett desamma som för närvarande. Någon
anledning att vidtaga en ändring i sistnämnda befattningshavares tjänsteställning
synes mig därför icke föreligga.

Med hänsyn till den ändrade ställning, som styrelsens ombudsman vid bifall
till omorganisationsförslaget skulle komma att intaga, synes han på sätt styrelsen
hemställt böra benämnas byrådirektör och ombudsman. Vad beträffar
den å ombudsmansexpeditionen anställde notarien, har visserligen enligt vad
jag inhämtat ökningen i arbetet å nämnda expedition nödvändiggjort, att denne
befattningshavare i viss utsträckning måste utföra ombudsmannen åliggande
arbetsuppgifter. Då emellertid efter den föreslagna överflyttningen av vissa
åligganden från chefen för fjärde byrån till ombudsmannen ytterligare en biträdande
arbetskraft å ombudsmansexpeditionen lärer bliva erforderlig, torde
i avvaktan på utredning härutinnan någon förändring beträffande notariens
tjänsteställning icke nu böra vidtagas.

Enligt omorganisationsförslaget skulle den under byrådirektören hörande
avdelningen å andra byrån överflyttas till fjärde byrån samt byrådirektörsbefattningen
till första byråns trafikavdelning.

Beträffande de kvarvarande avdelningarna föreslår generalpoststyrelsen, att

Kungl. Maj:ts proposition nr S208.

15

förrådsintendentens avdelning uppdelas i två avdelningar med var sin föreståndare,
vilken skulle i styrelsen föredraga till Hans verksamhet hörande ärenden.
Den ena avdelningen, omfattande postverkets industriella verksamhet,
nämligen verkstaden och tryckerierna, skulle ställas under en särskild föreståndare
med teknisk kompetens, vilken skulle utöva ledningen av och äga
närmaste ansvaret för nämnda verksamhets rätta skötsel. För den andra avdelningen,
omfattande upphandlingen och förrådsväsendet, skulle förrådsintendenten
vara föreståndare, och skulle denna befattning uppflyttas från 24 :e
till 26 :e lönegraden, varjämte såsom hans närmaste man skulle anställas en
kontrollör. De å blankett- och persedelförrådet befintliga föreståndarbefattningarna
i 21 :a lönegraden, aktuarien respektive förrådsförvaltaren, skulle
ersättas med befattningar av lägre grad, nämligen å blankettförrådet en förrådsmästare
i 12 :e lönegraden och å persedelförrådet en materialförvaltare i
15 :e lönegraden. De båda nuvarande förste postassistentbefattningarna, den
ena å förrådsintendentens och den andra å förrådsförvaltarens expedition, skulle
indragas. Med anledning av den arbetsminskning, som genom de organisatoriska
ändringarna av upphandlings- och förrådsväsendet samt den industriella
verksamheten komme att uppstå å kansliet, skulle den ena notariebefattningen
därstädes kunna indragas.

Till stöd för dessa förslag anför generalpoststyrelsen bland annat följande
:

Sedan 1909 års omorganisation hade andra byråns verksamhetsområde i hög
grad utvidgats, dels genom tillkomsten av blankettryckeri jämte dithörande
bokbinderi, verkstad och frimärkstryckeri, dels genom en stark ökning av postverkets
fastighetsbestånd och dels genom tillkomsten av nya arbetsuppgifter,
nämligen bestyret med stämpelväsendet och utbetalning av folkpensioner. Så
utgjorde för närvarande beträffande tryckerierna och verksladen antalet personal
207, det nedlagda kapitalet 950,000 kronor och tillverkningsvärdet
1,751,000 kronor. Postverkets fastigheter voro år 1925 67 med ett bokfört
värde av 24.8 miljoner kronor; år 1915 voro motsvarande siffror 27 och 8 miljoner
kronor.

Nu omförmälda förhållanden hade nödvändiggjort en betydande ökning av
byråns arbetskrafter och därjämte medfört en stark stegring av byråchefens
arbetsbörda. Den lättnad, som genom den år 1920 tillkomna byrådirektörsbefattningen
bereddes byråchefen i handläggningen av ärenden rörande kassa-,
revisions- och räkenskapsväsendet, uppvägdes dock av den ökning, som sedermera
inträtt särskilt beträffande fastighetsförvaltningen och den industriella
verksamheten.

Beträffande frågan, huruvida postverket borde för framtiden fortsätta med
den jämförelsevis nya verksamhet, som innefattades i verkstaden samt blankett -och frimärkstryckerierna, eller huruvida denna industriella verksamhet borde
avvecklas och postverket, såsom tidigare varit fallet, skulle för fyllandet av
sitt behov av inventarier, blanketter och frankotecken vara helt hänvisad till
enskilda företag, ville styrelsen framhålla, att berörda verksamhet, när den
begränsades till de arbeten, som erfordrades speciellt för postdriften, borde
kunna giva ett bättre ekonomiskt resultat än om den överlätes till olika enskilda
företagare. Förutsättningen härför vore emellertid givetvis, att verksamheten
utövades på ett ekonomiskt riktigt sätt. I detta avseende hade styrelsen
oavlåtligt strävat efter att uppnå ett tillfredsställande resultat, och an -

16

Kungl. Maj :ts proposition nr 208.

såge styrelsen på grund av verkställda undersökningar, att postverkets industriella
verksamhet vore för statsverket ekonomiskt fördelaktig. Ett sedan
länge närt önskemål hade emellertid varit dels att den industriella verksamheten
skulle erhålla en fackmässig ledning, som skulle övervaka, att verksamheten
såväl ur teknisk som ekonomisk synpunkt dreves fullt rationellt,
dels att denna verksamhet helt skildes från upphandlings- och förrådsverksamheten.

På grund av verkstadens och tryckeriernas starka utveckling samt med anledning
av det stora arbete, som upphandlingsverksamheten numera krävde,
hade förrådsintendentens arbetsfält blivit så omfattande, att det icke vore möjligt
för honom att i önskvärd omfattning övervaka och leda arbetet inom alla
de honom underställda avdelningarna. Då upphandlings- och förrådsärendena
krävde intendentens personliga handläggning och övervakande, hade ledningen
av de industriella anläggningarna därför i stor utsträckning måst läggas i
händerna på föreståndarna för verkstaden och tryckerierna. I flera hänseenden
vore ett dylikt förhållande emellertid icke lämpligt. För de olika anläggningarna
erfordrades en sammanhållande ledning, som kunde övervaka
arbetet och ägna vederbörlig kontroll åt att driften såväl ur ekonomiska som
tekniska synpunkter vore rationellt ordnad. För detta ändamål vore givetvis
lämpligast att äga tillgång till en ingenjörsutbildad person, vilken genom tidigare
verksamhet förvärvat vana såsom arbetsledare och som i övrigt besutte
nödiga kvalifikationer.

Med hänsyn härtill syntes ifrågavarande föreståndare böra placeras i 27 :e
lönegraden med benämningen förste byråingenjör. Innehavaren av befattningen
borde i likhet med verkstadsingenjören anställas på viss tid.

I övrigt skulle organisationen av den industriella verksamheten bliva oförändrad
och sålunda verkstadsingenjörsbefattningen bibehållas under samma
villkor i lönehänseende som hittills.

Genom att den industriella verksamheten erhölle särskild ledning skulle förrådsintendenten
kunna ägna sig helt år upphandlings- och förrådsverksamheten,
vilken skulle givas en enklare och mera koncentrerad organisation än nu vore
fallet. Med hänsyn till nödvändigheten att för denna befattning förvärva och
behålla lämplig person, vilken hade såväl erfarenhet på det kommersiella området
som ingående kännedom om postdriften och för denna lämpliga materialier,
syntes denna befattning böra placeras i 26 :e lönegraden.

Lönenämnden har på anförda skäl ställt sig avvisande mot förslaget att anställa
en tekniskt utbildad föreståndare för postverkets industriella verksamhet
samt i stället ifrågasatt, att såsom föreståndare för andra byrån i dess
helhet skulle sättas en byråchef med erforderlig teknisk utbildning, varigenom
den föreslagna uppflyttningen i lönegrad av förrådsintendenten skulle kunna
undvikas.

Mot styrelsens förslag i fråga om ledningen av blankett- och persedelförråden
har lönenämnden intet att erinra.

Posttjänstemännens förening anser, att för undvikande av omgång vid rekvisitioner
från lokalförvaltningarna persedelförrådet bör såsom chef hava en
tjänsteman med oförändrade kvalifikationer och åtminstone samma befogenhet
som nu. Därjämte hemställer föreningen, att sekreteraren å andra byrån,
vilken synes böra bliva byråchefens ställföreträdare, placeras i 26 :e lönegraden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

17

Generalpoststyrelsen framhåller gentemot lönenämndens förslag att besätta
byrån med en tekniskt utbildad chef, att den största delen av de till byrån
hörande ämnesgrupperna jämväl efter bortflyttningen av kassa-, revisions- och
räkenskapsväsendet bestode av frågor av juridisk, administrativ och ekonomisk
natur.

Frågan om sammanförande till en byrå av räkenskaps- och kassaväsendet Departesamt
revisionsgöromålen hos generalpoststyrelsen har redan tidigare vid olika ment^hefen.
tillfällen varit föremål för utredning. Ett förslag i sådant hänseende framlades
sålunda av 1907 års löneregleringskommission men kom då icke till
utförande. Ett liknande förslag har sedermera väckts av 1923 års postkommitterade.
Genom den nu av generalpoststyrelsen ifrågasatta anordningen att
från fjärde byrån överflytta vissa göromål till första och tredje byråerna och
samtidigt därmed till fjärde byrån överföra räkenskaps- och kassaväsendet samt
de revisionsavdelningar, som nu tillhöra andra byrån, ernås den önskvärda koncentrationen
av arbetet inom sistnämnda verksamhetsområden samtidigt som
den välbehövliga minskningen i andra byråns arbetsuppgifter vinnes.

Vad beträffar de avdelningar, som efter räkenskaps-, kassa- och revisionsväsendets
bortflyttning skulle kvarbliva å andra byrån, finner jag den av
styrelsen föreslagna organisationen av upphandlings- och förrådsväsendet ändamålsenlig
och vill därför tillstyrka densamma. Med hänsyn dels till de kvalifikationer,
som måste fordras av förrådsintendenten, och dels till den förändrade
och mera ansvarsfulla ställning, som han efter omorganisationen skulle
komma att intaga, torde den föreslagna upp flyttningen av ifrågavarande befattning
i 26 :e lönegraden vara motiverad, varför jag biträder förslaget i denna
del.

Såsom ovan anförts, kommer genom kassa- och räkenskapsväsendets samt revisionsavdelningarnas
förflyttande till annan byrå andra byråns arbetsområde
att i avsevärd grad förminskas. Under sådana förhållanden synes det lämpligast
att avvakta verkningarna av denna åtgärd, innan frågan om några förändringar
beträffande ledningen av postverkets industriella verksamhet upptages
till prövning. Därest det framdeles skulle visa sig lämpligt att organisera
denna verksamhet i enlighet med generalpoststyrelsens förslag, lärer
bemyndigande att för viss tid anställa särskild person såsom ledare för postverkets
industriella företag kunna meddelas av Kungl. Maj:t.

Generalpoststyrelsen föreslår, att taxekontoret, vars arbetsuppgifter stå i Tredje
mycket nära samband med det egentliga kansliarbetet å byrån, in förlivas med byrån,
kansliet, där sekreterarna skulle övertaga de taxekontorets föreståndare åliggande
viktigaste arbetsuppgifterna och kontrollören tillsynen över det fortlöpande
taxearbetet. Härigenom skulle förste aktuariebefattningen å taxekontoret
kunna indragas. Vidare föreslås, att reklamationskontoret, som enligt
omorganisationsförslaget skall överflyttas till tredje byrån, skall självständigt
handlägga icke blott, såsom nu, reklamationsärenden utan jämväl de
flesta ersättningsärendena samt att för sådant ändamål såsom föreståndare för

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 179 höft. (Nr 208—209.) 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

kontoret placeras sekreteraren (i 26 :e lönegraden) å fjärde byrån, i samband
varmed förste aktuariebefattningen å kontoret skulle utbytas mot en förste
kontrollörsbefattning. De arbetsuppgifter, som nu åligga chefen å fjärde byrån
i fråga om ersättningsärendena, skulle, i den mån de icke lämpligen kunde
överlåtas å bemälde sekreterare, övertagas av chefen å tredje byrån.

Genom övertagande av dels åtskilliga, föreståndaren för taxekontoret nu
åliggande göromål och dels den föredragningsskyldighet, som i anledning av
taxekontorets indragning måste avlyftas från sekreteraren för internationella
ärenden, skulle sekreteraren för inrikes posttjänsten erhålla ett utvidgat arbetsområde.
Då byråchefen till följd av överflyttningen till denna byrå av reklamations-
och ersättningsärendena finge sina arbetsuppgifter avsevärt utökade,
måste åtskilliga ärenden, som nu avgöras av byråchefen eller av honom
föredragas i styrelsen, överflyttas på denne sekreterare. Med hänsyn
härtill och till de särskilda fordringar i fråga om mångsidig erfarenhet och
omdömesförmåga beträffande den praktiska posttjänsten, som maste ställas på
innehavaren av ifrågavarande sekreterarbefattning, föreslår styrelsen, att befattningen
uppflyttas i 26 :e lönegraden.

Beträffande statistiska kontoret hemställer styrelsen, att med hänsyn till de
krävande och viktiga utredningar av statistisk och ekonomisk art, som i stor
omfattning numera utföras av nämnda kontor och som ställa stora krav på
föreståndarens utbildning och omdöme, denna befattning måtte uppflyttas till
26 :e lönegraden. Behovet av ett biträde med statistisk utbildning anser styrelsen
tills vidare kunna tillgodoses genom anställande av en extra tjänsteman
med sådan utbildning, varemot de för det löpande statistiska arbetet
där placerade två förste postassistentbefattningarna skulle kunna ersättas med
tjänster i lägre grad.

Slutligen föreslår styrelsen, att registratorn skulle övertaga de viktigaste av
de arbetsuppgifter, som åligga den såsom föreståndare för arkivet och biblioteket
placerade förste postassistenten. Till följd härav och genom viss omläggning
av arbetet därstädes skulle såväl denna befattning som den andra där
befintliga förste postassistentbefattningen kunna indragas.

Lönenämnden ifrågasätter, huruvida å tredje byrån kan erfordras så stor
uppsättning personal i 26 :e lönegraden, som generalpoststyrelsen föreslagit,
eller tre sekreterare och en förste aktuarie. Då byråchefen givetvis bör handlägga
de viktigaste ärendena, synes, under förutsättning av arbetsuppgifternas
lämpliga fördelning i övrigt, jämte den redan nu i 26 :e lönegraden befintliga
sekreterarbefattningen för internationella ärenden ytterligare endast en sekreterartjänst
böra hänföras till nämnda lönegrad, varvid måhända den för reklamationskontoret
avsedda sekreterartjänsten borde ifrågakomma framför sekreterarbefattningen
för den inrikes posttjänsten.

Föreståndarbefattningen å statistiska kontoret anser lönenämnden i betraktande
av befattningshavaren hittills ålagda huvudsakliga arbetsuppgifter böra
åtminstone tills vidare bibehållas i nuvarande lönegrad. Skulle emellertid befattningens
innehavare i ökad omfattning komma att anlitas för större ekono -

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

19

miska utredningar av olika slag eller andra därmed jämförliga, särskilt ansvarsfulla
och självständiga arbeten, syntes det böra framdeles tagas under
förnyat övervägande, huruvida icke en något högre löneställning än den nuvarande
borde tilldelas befattningen i fråga.

Beträffande registratorsbefattningen finner lönenämnden, att densamma bör
indragas och dess arbetsuppgifter övertagas av föreståndaren för arkivet och
biblioteket, vilken förändring synes böra vidtagas år 1928, då den nuvarande
registratorn uppnår pensionsåldern. Frågan om löneställningen för nämnda
förestandarbefattning efter mottagandet av registratorsgöromålen synes enligt
lönenämndens mening böra göras till föremål för ny utredning, därvid lägre
placering av befattningen än i 21 :a lönegraden torde komma att befinnas tillräcklig.

Posttjänstemännens förening anser, att även efter taxekontorets indragning
en tjänsteman i 24 :e lönegraden bör bibehållas såsom ledare för taxearbetet
samt att såsom närmaste man till förste aktuarien å statistiska kontoret bör
placeras en tjänsteman med postal fackutbildning i kontrollörs tjänsteställning.

Därjämte hemställer föreningen, att personalen å reklamationskontoret måtte
förstärkas med ytterligare en kontrollör.

Generalpoststyrelsen framhåller med anledning av lönenämndens uttalanden
angående antalet befattningar i 26 :e lönegraden, att uppflyttningen till nämnda
lönegrad av sekreterarbefattningen för den inrikes posttjänsten närmast är
att anse såsom en följd av indragningen av förste aktuarietjänsten å taxekontoret
samt att denna sekreterarbefattning och den såsom föreståndare å reklamationskontoret
avsedda sekreterartjänsten alldeles särskilt komma att påverkas
av den med omorganisationen förenade omläggningen av arbetet och därmed
följande personalindragningar, till följd varav dessa befattningar komma att,
till skillnad mot vad nu gäller, åläggas en mycket omfattande föredragningsskyldighet.
Den helt förändrade ställning, som dessa befattningshavare härigenom
komme att intaga, borde därför medföra motsvarande placering i lönegrad
av befattningarna eller i 26 :e lönegraden.

De föreslagna förändringarna beträffande tredje byrån, nämligen taxekonto- Departerets
införlivande med byråns kansli och reklamationskontorets överflyttande till mentschefen.
byrån, vilka förändringar skulle medföra betydande förenklingar i arbetssättet
och beaktansvärda personalbesparingar, synas mig ändamålsenliga och torde
därför böra komma till utförande.

Genom berörda ändringar skulle sekreteraren för den inrikes posttjänsten
komma att åläggas ökat arbete och ansvar. Med hänsyn härtill och då genom
ändringarna vinnes indragning av en tjänst i 24 :e lönegraden, synes en uppflyttning
av ifrågavarande sekreterartjänst befogad, varför jag kan biträda
generalpoststyrelsens förslag härutinnan.

Jämväl den sekreterare, som från fjärde byrån skulle överflyttas till tredje
byrån såsom föreståndare för reklamationskontoret, torde med hänsyn till den
större befogenhet och ansvar, som efter omorganisationen skulle komma att

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

förenas med ledningen av berörda kontor, böra vara placerad i 26 :e lönegraden.
Då nämnde sekreterare redan nu är uppförd i sagda lönegrad, synes
alltså anledning saknas att ifrågasätta hans placering i annan lönegrad. På
grund av de ökade arbetsuppgifter, som skulle tillkomma reklamationskontoret
efter omläggningen, och till följd av ökad föredragningsskyldighet för föreståndaren
torde ledningen och övervakandet av det löpande arbetet komma
att i viss utsträckning överlämnas åt hans närmaste man. I huvudsak torde emellertid
sistnämnde befattningshavare komma att bestrida samma göromål, som
hittills utförts av befattningshavare i notariegrad å fjärde byrån, varför anledning
icke lärer förefinnas till placering i högre lönegrad än den 21 :a.

Vidkommande förste aktuarien å statistiska kontoret har enligt vad jag
inhämtat den omständigheten, att denna befattningshavare av styrelsens olika
byråer alltmer anlitas för större ekonomiska utredningar, medfört en lämplig
koncentration av detta slags arbete inom styrelsen och därmed viss personalbesparing
å byråerna. Då härigenom ökade krav måste ställas på ifrågavarande
befattningshavare i fråga om specialutbildning samt erfarenhet och omdöme i
ekonomiska frågor, torde det vara motiverat att tilldela befattningen en högre
löneställning. Styrelsens förslag i denna del synes mig alltså kunna godtagas.

Vad slutligen angår förslaget, att registratorn jämväl skulle vara föreståndare
för arkivet och biblioteket, finner jag detsamma ändamålsenligt. De sålunda
i en befattning förenade arbetsuppgifterna synas emellertid icke vara
av sådan beskaffenhet, att högre befattning än i 20 :e lönegraden erfordras för
ändamålet.

Sedan i enlighet med omorganisationsförslaget från fjärde byrån bortflyttats
ombudsmansexpeditionen och reklamationskontoret samt dit flyttats de under
byrådirektören å andra byrån hörande avdelningarna, skulle byrån bestå av
följande avdelningar, nämligen kansliet, medelsbokhållarkontoret, huvudkassan,
avdelningen för folkpensionsärenden, medelsrevisionen, inrikes postanvisningsrevisionen,
utrikesrevisionen och tidningsrevisionen.

Generalpoststyrelsen anför, att å kansliet skulle handläggas dels de ärenden,
som nu på grund av de till byrån hörande revisionsavdelningarnas arbete förekomma
därstädes, dels ock de göromål, som nu handläggas å byrådirektörens å
andra byrån expedition. Med hänsyn till svårigheten att nu bedöma inverkan
på kansliets arbete av övriga ifrågasatta ändringar inom bj^rån föreslår styrelsen
nu endast, att såsom byråchefens närmaste man anställes en förste kontrollör,
varjämte å kansliet placeras dels den hos byrådirektören tjänstgörande
revisorn och bokhållaren och dels en kontrollör i utbyte mot förste postassistenten
hos byrådirektören. Då de nu å kansliet placerade befattningarna,
två notarier, en kontrollör och en postexpeditör, utföra sådana arbeten, som
enligt omorganisationsförslaget skulle övertagas av ombudsmansexpeditionen,
tredje byråns kansli och reklamationskontoret, anses dessa befattningar kunna
indragas.

I fråga om medelsbokhållarkontoret föreslår styrelsen med hänsyn till kontorets
kvalificerade och ansvarsfulla arbete höjning av föreståndarens närmaste

Kung!. Maj:ts proposition nr 208.

21

man, en förste postassistent, till kontrollörs grad. Beträffande huvudkassan
åter, vilken efter överflyttningen till fjärde byrån icke skulle taga någon befattning
med stämpelväsendet, föreslår styrelsen utbyte av intendentsbefattningen
samt revisor- och bokhållartjänsten mot en förste kontrollörs- respektive en
kontrollörsbefattning.

Vidkommande revisionsarbetet föreslår styrelsen, att medelsrevisionens två
avdelningar sammanslas till en avdelning samt att denna och tidningsrevisionen
ställas under gemensamt föreståndarskap av en förste kontrollör. Närmast
under denne skulle såsom ledare av revisionsarbetet tjänstgöra två kontrollörer,
den ene å medelsrevisionen och den andre å tidningsrevisionen. Härigenom
skulle samtliga de tre revisorsbefattningarna å medels- och tidningsrevisionen
kunna indragas samt en kontrollörs- och en förste postassistentbefattning
å medelsrevisionen kunna utbytas mot två befattningar i lägre tjänstegrader.
— Vidare skulle den del av utrikesrevisionens arbete, som sammanhänger
med upprättandet av generala vräkningar med främmande postförvaltningar,
förläggas till kansliet, där nämnda avräkningar efter omorganisationen skulle
upprättas, och skulle återstående göromål å utrikesrevisionen, nämligen avräkning
och revision av de utländska postanvisningama, jämte inrikes postanvisningsrevisionen
sammanslås till en postanvisningsrevision och ställas under
ledning av en förste kontrollör. Å den nya postanvisningsrevisionen skulle
placeras kontrollören å inrikes postanvisningsrevisionen och en förste postassistent
å utrikesrevisionen, varemot en revisorsbefattning å inrikes postanvisningsrevisionen
samt en dylik befattning och en förste postassistentbefattning
å utrikesrevisionen skulle kunna indragas.

Lönenämnden anser sig icke kunna tillstyrka, att såsom byråchefens närmaste
man å kansliet placeras en befattningshavare i högre lönegrad än notarie.
Beträffande huvudkassan finner lönenämnden icke anledning föreligga
att placera föreståndaren i högre lönegrad än därmed jämförliga tjänster
vid de andra kommunikationsverken eller 21 :a lönegraden, därvid befattningen
förslagsvis torde benämnas huvudkassör. Då vid nyssnämnda verk såsom
kassakontrollanter å respektive huvud- eller distriktskassor torde anlitas befattningshavare
i högst 17 :e lönegraden, synes revisor- och bokhållarbefattningcn
böra utbytas mot en förste postassistentbefattning.

Vad angår omorganisationen av revisionsarbetet, avstyrker lönenämnden inrättande
av en förste kontrollörsbefattning såsom föreståndare för medels- och
tidningsrevisionen, da arbetet här är av speciell natur och icke motiverar förekomsten
av en mera allmänt administrativ föreståndarbefattning mellan byråchefen
och de direkt ledande revisionstjänstemännen och då någon saklig gemenskap
mellan dessa revisioner ej heller torde kunna påvisas. Enligt lönenämndens
mening torde ledningen av medelsrevisionen kunna omhänderhavas
av allenast en revisor med en kontrollör såsom närmaste man och ledningen av
tidningsrevisionen såsom hittills. I fråga om den föreslagna postanvisningsrevisionen
anser lönenämnden med hänsyn till en redan påbörjad och sannolikt
fortgående nedgång i postanvisningsrörelsen föreståndaren icke böra givas hög -

22

Kungi. May.ts proposition nr 208.

re tjänsteställning än revisor. Styrelsens övriga förslag beträffande befattningarna
inom revisionsavdelningarna förklarar lönenämnden sig icke vilja motsätta
sig.

Posttjänstemännens förening anser, att den såsom byråchefens närmaste man
föreslagna förste kontrollörsbefattningen å kansliet bör höjas till sekreterartjänst
i 24 :e lönegraden samt att ytterligare en kontrollör bör anställas å
kansliet. Föreningen tillstyrker anställande av en förste kontrollör såsom chef
för medels- och tidningsrevisionerna men anser, att tidningsrevisionen fortfarande
bör förestås av tjänsteman i revisors grad och att personalbeståndet vid
medelsrevisionen icke bör eller kan minskas i avseende å antalet tjänster eller
försämras genom sänkning av tjänsteställningar. Beträffande den föreslagna
postanvisningsrevisionen ifrågasätter föreningen, att den förste postassistentbefattning,
som enligt generalpoststyrelsens förslag skulle flyttas dit från nuvarande
utrikesrevisionen, höjes till kontrollörs grad.

Generalpoststyrelsen anför beträffande den föreslagna förste kontrollörstjänsten
å kansliet, att det med hänsyn till byråchefens uppgift att bland annat
självständigt handhava kassaförvaltningen synes angeläget, att hans närmaste
man och ställföreträdare icke placeras i allt för låg tjänstegrad. Beträffande
huvudkassan anser styrelsen, att då utländska likvider vid de andra kommunikationsverken
icke tillnärmelsevis torde förekomma i samma utsträckning
som vid postverket, föreståndar- och kassakontrollantbefattningarna böra placeras
något högre än motsvarande befattningar vid nämnda verk.

Departe- Till följd av de förut omförmälda omflyttningarna mellan byråerna av vissa
mentschefen. avdelningar kommer fjärde byrån att få en helt ändrad karaktär. På grund av
den härav uppkomna svårigheten att i förväg avgöra, huru kansliet å denna
byrå slutligen bör ordnas, har det icke ansetts lämpligt att nu utrusta kansliet
med en sekreterare. Då emellertid den befattningshavare i högre grad, som
erfordras å kansliet, kommer att i viss omfattning utföra sekreterargöromål
samt är avsedd att vid förfall för byråchefen träda i hans ställe och därvid
bland annat kommer att självständigt handhava kassaförvaltningen, synes befattningen
icke böra givas en alltför låg löneställning. Med hänsyn härtill
torde styrelsens förslag om inrättande av en förste kontrollörsbefattning för
ändamålet kunna godtagas.

Vidkommande huvudkassan synes efter den föreslagna minskningen i arbetsuppgifterna
en högre lönegradsplacering för föreståndaren och kassakontrollanten
än vid de andra kommunikationsverkens motsvarande avdelningar näppeligen
vara befogad. Jag anser mig därför böra föreslå, att intendentsbefattningen
utbytes mot en befattning i 21 :a lönegraden samt revisor- och bokhållarbefattningen
mot en tjänst i 17 :e lönegraden, och synes föreståndaren för
kassan i likhet med vad förhållandet är i telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen
kunna benämnas huvudkassör.

Mot generalpoststyrelsens förslag om sammanförande av vissa revisionsavdelningar
till större enheter, vilket givetvis bör medföra ökad koncentration i

Eungl. Maj:ts proposition nr Z08.

23

arbetet och därmed möjlighet att åstadkomma besparingar, har jag intet att
erinra. I betraktande av det utvidgade arbetsområde och ökade ansvar, som
de bägge föreståndarna för de sammanslagna revisionsavdelningarna komme
att erhålla, torde en något bättre löneställning än den, föreståndarna för de nuvarande
mindre revisionsavdelningarna innehava, vara befogad. Med hänsyn
härtill och då genom sammanslagningen åtskilliga tjänster kunna indragas,
finner jag mig kunna tillstyrka, att ifrågavarande befattningar placeras i 22 :a
lönegraden.

Vad styrelsen i övrigt föreslagit beträffande befattningarna a fjärde byran
föranleder ingen erinran från min sida.

Vid införandet av postgirorörelsen förutsattes, att på grund härav icke Femte

skulle erfordras någon ökning av den ordinarie personalen vid postverket. I byrån,

enlighet härmed har inom generalpoststyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 19 december 1924 å postgirokontoret från och med år 1925 på
förordnande uppehållits fyra kontrollörsbefattningar och en förste postassistentbefattning,
varjämte en ordinarie förste postassistent anlitats till tjänstgöring
vid postgirokontoret utan att å den avdelning, där häri förut var placerad,
ersättas av annan tjänsteman.

I skrivelse den 28 september 1926 med förslag till personalstat för postverket
för första halvåret 1927 har generalpoststyrelsen med hänsyn till den tillfredsställande
utbredning, postgirorörelsen nått, hemställt, att vid bestämmande
av antalet ordinarie kontrollörs- och förste postassistentbefattningar måtte
för postgirokontoret avses fyra kontrollörs- och två förste postassistentbefattningar.

Vidare föreslår styrelsen i sin skrivelse den 18 oktober 1926, att tre befattningar
å femte byrån måtte uppflyttas i lönegrad. Dessa befattningar äro å
postsparbanksavdelningen kontrollören, vilken förestar bokföringen av motbokskontona,
och förste postassistenten, som för huvudboken, vilka befattningar
skulle höjas till revisors respektive kontrollörs grad, samt å postgirokontoret
den tillförordnade kontrollör, som förestår arbetet med kontobokföringen,
vilken befattning skulle uppföras å ordinarie stat och uppflyttas till revisors
grad. Till stöd för dessa förslag åberopar styrelsen, att postsparbankens och
postgirorörelsens snabba utveckling medfört ett sa starkt ökat arbete och ansvar
för ifrågavarande befattningshavare, att deras löneställning, vilken avpassades
efter postsparbanks- och postgirorörelsernas beräknade omfattning under
den första tiden, numera måste anses för låg.

Lönenämnden tillstyrker sistnämnda tre tjänsters uppflyttning i lönegrad.

Då postgirorörelsen numera utvecklats så, att ett stadigvarande behov av Departebefattningar
i kontrollörs- och förste postassistentgrad torde förefinnas å post- mentschefen.
girokontoret, vill jag tillstyrka, att å nämnda kontor i erforderlig omfattning
inrättas ordinarie sådana befattningar. Beträffande antalet av dessa befattningar
torde jag få återkomma i samband med personalstaten för senare halvåret
1927.

24

Kung!,. Maj:ts proposition nr 208.

Av berörda kontrollörsbefattningar har en föreslagits skola höjas till revisors
grad. Då goda skäl synas anförda för såväl denna som övriga ifrågasatta
appflyttningar å femte byrån, anser jag mig böra förorda styrelsens förslag
i denna del.

I detta sammanhang torde jag få anmäla uppkommen fråga om rätt för
ovanbemälda tillförordnade kontrollörer och förste postassistent att för placering
i löneklass tillgodoräknas tid för förordnandena å postgirokontoret.

Vidkommande avlöningen vid berörda förordnanden har genom Kungl. Maj :ts
beslut den 19 december 1924 och den 18 december 1925 medgivits för år 1925
beträffande två av de tillförordnade kontrollörerna och för tiden från och med
år 1926 i fråga om samtliga ovanbemälda tillförordnade tjänstemän, att dylik
tjänsteman finge tills vidare under tiden för förordnandet tilldelas avlöningsförmåner
motsvarande dem, som skulle tillkommit honom, därest han varit ordinarie
innehavare av den på förordnande uppehållna tjänsten, dock med avdrag
av så stort belopp, att det, jämte å tjänstemannens ordinarie befattning belöpande
avgifter för egen samt änke- och pupillpensionering, motsvarade dylika
avgifter för den högre tjänsten.

I skrivelse den 10 december 1926 har generalpoststyrelsen hemställt, att en
var av ifrågavarande tjänstemän, vilka samtliga erhållit sina förordnanden
efter öppen tävlan, måtte, i likhet med vad som i samband med omklassificeringen
av postkontoren år 1926 föreskrevs beträffande vissa tillförordnade
postmästare och deras successorer, vid befordran till ordinarie kontrollör respektive
förste postassistent för placering i löneklass tillgodoräknas hela förordnandetiden
utan det i 12 § 1 mom. avlönings reglementet stadgade avdrag
av tre år.

Lönenämnden har i utlåtande den 22 januari 1927 avstyrkt ifrågavarande
framställning under framhållande bland annat, att ett bifall till framställningen
sannolikt skulle framkalla anspråk från andra håll på liknande tillgodoräknanden
av förordnandetid.

Även om ifrågavarande tillförordnade tjänstemän å postgirokontoret i avlöningshänseende
beretts en lika förmånlig ställning, som ovan omförmälda tillförordnade
postmästare m. fl. tjänstemän under åren 1920—1926 innehade i
avvaktan på den sistnämnda år genomförda omklassificeringen av postkontoren,
föreligga enligt min mening i detta fall icke sådana omständigheter, som
motivera en avvikelse från de allmänna reglerna för tillgodoräknandet av förordnanden.
Med hänsyn härtill och till de konsekvenser, som ett dylikt avsteg
från berörda regler skulle kunna medföra inom andra grenar av statsförvaltningen,
har jag icke ansett mig kunna tillstyrka vidtagande av åtgärd i anledning
av förevarande framställning.

i Beträffande övriga befattningar i styrelsen än de förut under de särskilda
lägre linie- byråerna angivna anför generalpoststyrelsen, att å femte byrån funnes å övergrad
än 17:e. gångsstat 6 revisorer och 15 befattningar i postexpeditörs grad, vilka överförts
till styrelsen i och med postsparbankens inordnande i postverket. Med
hänsyn till svårigheten att bedöma dessa befattningars framtida placering å

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

25

löneskalan hava desamma i den nya organisationen upptagits till samma antal
som nu.

Vidkommande befattningar i styrelsen av lägre grad än förste postassistent
anser styrelsen antalet dylika befattningar svårligen kunna bedömas förrän
efter omorganisationens genomförande, varför styrelsen nu endast kan angiva
ungefärliga siffror.

Sålunda beräknar styrelsen på grund av sänkning av vissa förste postassistentbefattningar
en ökning av postassistentbefattningarna från 4 till 7. Av
3 förste postexpeditörsbefattningar anses en kunna indragas. Antalet postexpeditörer
beräknas genom införandet av kansliskrivare kunna nedbringas
från 22 till 12. Av de nya kansliskrivarbefattningarna, i vilka skulle utföras
arbete, som nu förrättas av dels tjänstemän i högre grader och dels kanslibiträden,
anser styrelsen komma att erfordras ett antal av 27. På grund härav
kunna kanslibiträdesbefattningarna minskas från 63 till 45, varjämte antalet
kontorsbiträden synes kunna sänkas från 132 till 130.

Antalet befattningshavare i graderna från och med förste postassistent till
och med kanslibiträde, bortsett från teknisk personal, skulle alltså nedbringas
från 136 till 125.

Vaktpersonalen, nu 3 förste expeditionsvakter, 1 postiljon och 24 expeditionsvakter.
anser styrelsen på anförda skäl böra efter omorganisationen utgöras
av 4 förste expeditionsvakter, 6 postiljoner och 13 expeditionsvakter ävensom
5 kontorsvakter (ynglingar under 18 år).

Lönenämnden framhåller, att det icke synes böra ifrågakomma att till kansliskrivartjänster
utan vidare omvandla befattningar inom den nuvarande kanslibiträdesgraden,
vilken huvudsakligen är avsedd för göromål av mindre kvalificerad
art. Då det säkerligen icke komme att visa sig möjligt eller lämpligt
att till den egentliga posttjänsten förflytta de befattningshavare i postexpeditörs
tjänsteställning — i vissa fall utan postal utbildning — som nu uteslutande
sysselsättas med kontors- och expeditionsgöromål, syntes sådana befattningar
endast i mån av innehavarnas avgång böra förändras till kansliskrivartjänster.
Sistnämnda tjänster torde därför böra inrättas allenast successivt
och i den mån antingen vakans av nyss angivet slag uppkomme eller det med
hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning befunnes erforderligt att utbyta
lägre befattningar mot kansliskrivartjänster.

Vad styrelsen anfört i fråga om förevarande befattningars antal föranleder Departenu
intet annat uttalande från min sida än att man vid inrättandet av kansli- wenisc e/e»,
skrivarbefattningar i postverket torde böra framgå med försiktighet och sålunda
icke tillskapa flera dylika befattningar än som nödvändigt betingas av
de föreliggande arbetsuppgifternas omfattning och beskaffenhet. Till frågan
om antalet av dessa befattningar torde jag få återkomma i samband med personalstaten
för tiden efter den 1 juli 1927.

Den av mig förordade omorganisationen av generalpoststyrelsen synes lämp- Övergilng-sligen
böra genomföras den 1 juli 1927. nin^fr"

Beträffande fjärde byrån har emellertid generalpoststyrelsen föreslagit en
övergångsanordning, enligt vilken ombudsmansexpeditionen och reklamations -

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

kontoret skulle kvarbliva å byrån till den tidpunkt under år 1930, då den nuvarande
chefen å byrån uppnår pensionsåldern. Däremot skulle överflyttningen
till fjärde byrån av byrådirektörens avdelning å andra byrån ske omedelbart
och i samband därmed den föreslagna sammanslagningen av revisionsavdelningarna
företagas. Under övergångstiden skulle byrådirektörsbefattningen
vara placerad å fjärde byrån, medan för handläggningen av trafikärendena
å första byrån skulle under nämnda övergångstid uppehållas en tillfällig
byrådirektörsbefattning i stället för den nuvarande sekreterarbefattningen.

Vad sålunda föreslagits föranleder ej erinran från min sida. På sätt förut
omförmälts har jag förordat en försöksanordning med en tillförordnad byrådiektör
å första byrån för handläggningen av trafikärenden.

I fråga om de befattningar, som skulle indragas, har generalpoststyrelsen
på anförda skäl framhållit, att det nu vore omöjligt att angiva, huru många av
dessa befattningar efter omorganisationens ikraftträdande kunde omedelbart
indragas och huru många av dem på grund av svårigheten att överföra befattningarnas
innehavare till andra befattningar måste uppföras på övergångsstat.
Styrelsen har därvid anfört, att om inom vissa lönegrader ordinarie
befattningshavare bleve övertalig i samband med omorganisationen, detta icke
borde utgöra hinder att efter prövning i varje särskilt fall besätta vakant
tjänst inom samma lönegrad genom befordran av för tjänsten fullt kompetent
befattningshavare.

Det synes mig lämpligt, att Kungl. Maj:t jämväl i fråga om befattningar,
vilkas antal fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen, efter förslag av generalpoststyrelsen
årligen tills vidare bestämmer övergångsstatens omfattning.

Då sålunda vissa av de erforderliga övergångsanordningarna kräva riksdagens
medgivande, torde bemyndigande böra utverkas för Kungl. Maj:t att i
huvudsaklig överensstämmelse med nu angivna grunder utfärda de bestämmelser,
som kunna erfordras för genomförande av den föreslagna omorganisationen
av generalpoststyrelsen.

Postdistrikten.

Av de förut omförmälda sex postdistrikten i riket hava de distrikt, som skulle
kunna beröras av de föreliggande förslagen till ändringar i distriktsindelningen,
följande omfattning, nämligen östra distriktet Södermanlands,
Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Gotlands län, Stockholms distrikt
Stockholms stad samt de närmast därintill belägna delarna av Stockholms
län, mellersta distriktet återstående delar av Stockholms län
ävensom Uppsala, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län samt
norra disriktet Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län. Distriktsförvaltningarna i dessa fyra distrikt äro förlagda till
respektive Linköping, Stockholm, Gävle och Sundsvall.

Uppdelning I sitt förut omförmälda betänkande den 31 maj 1923 framhöllo 1923 års postpostdistrlk
kmnmitterade de svårigheter för skötseln av det norra postdistriktet, som förtet
i två orsakades genom distriktets stora omfattning och genom att distriktsförvaltnin distrikt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

27

gen vore förlagd nära distriktets sydöstra hörn. Kommitterade funno den enda
rationella åtgärden att avhjälpa dessa olägenheter vara att dela distriktet i två
distrikt, varvid det övre norra distriktet borde omfatta Västerbottens och Norrbottens
län med distriktsförvaltningen förlagd till Umeå eller Luleå och det
nedre norra distriktet Västernorrlands och Jämtlands län samt möjligen närliggande
delar av Kopparbergs och Gävleborgs län med distriktsförvaltningen
i Sundsvall eller Östersund. Denna uppdelning av norra post distriktet ansågo
kommitterade emellertid böra anstå, intill dess inlandsbanan åtminstone till sin
huvudsakliga sträckning blivit fullbordad. För att undgå ökning av postdistriktens
antal ifrågasatte kommitterade sammanslagning av Stockholms distrikt
med östra distriktet ävensom därav föranledda jämkningar i södra och
västra distrikten, och syntes en sådan sammanslagning utan svårighet låta sig
göra med hänsyn till den befogenhet att leda vissa löpande göromål för Stockholm
i dess helhet, som överpostmästaren i Stockholm enligt kommitterades
förslag skulle få.

I sina yttranden i anledning av kommitterades betänkande framhöll generalpoststyrelsen
lämpligheten av att bringa frågan om norra distriktets delning
till lösning inom den närmaste tiden. I sådant hänseende föreslog styrelsen
dels en minskning av distriktet till att omfatta Norrbottens och Västerbottens
län jämte närmast intill belägna delar av Västernorrlands och Jämtlands
län med distriktsförvaltningen förlagd till Umeå och dels en av berörda
minskning föranledd omreglering av vissa andra distrikt, däribland Stockholms
distrikt, vilket skulle bestå av Stockholms stad samt Stockholms, Uppsala,
Västmanlands, Södermanlands och Gotlands län; och skulle denna utvidgning
av Stockholms distrikt möjliggöras genom att giva överpostmästaren i Stockholm
befogenhet att leda de löpande personal- och trafikangelägenheterna för
Stockholms stad och dess närmaste landsområde.

I sin förevarande skrivelse den 18 oktober 1926 anför generalpoststyrelsen,
att med hänsyn till den inskränkning i personalbehovet vid postdirektionerna,
som skulle bliva en följd bland annat av vissa av styrelsen ifrågasatta förenklingar
i arbetsformerna, den enklaste och ekonomiskt mest tillfredsställande
lösningen av frågan om postdistriktsindelningen i Norrland visat sig vara att
dela norra distriktet i två distrikt utan annan ändring av de övriga distriktens
gränser än att viss del av det mellersta distriktet lades till det sydligare av
de två nya distrikten. Härigenom skulle därtill vinnas den fördelen, att frågan
om ordnandet av postförhållandena i Stockholm icke behövde sammankopplas
med frågan om landsortsdistriktens omfattning.

Styrelsen föreslår därför, att norra distriktet uppdelas i övre norra
distriktet, omfattande Västerbottens och Norrbottens län, och nedre
norra distriktet, till vilket skulle hänföras Västernorrlands och Jämtlands
län ävensom från mellersta distriktet landskapet Hälsingland. Till stöd
för detta förslag anför styrelsen bland annat följande:

Vid norra distriktets tillkomst år 1893 hade största delen av Norrlands handel
och industri varit förlagd till Västernorrlands och Jämtlands län. Under

Kung!. Maj:ts proposition nr. 208.

•28

de sista årtiondena hade emellertid, samtidigt som Norrland i sin helhet i olika
avseenden genomgått en kraftig utveckling, denna utveckling gjort sig särskilt
märkbar i de två nordligaste länen, Norrbottens och Västerbottens län. Sålunda
hade under tiden 1893—1925 i sistnämnda två län folkmängden ökats
med 62 procent och antalet poststationer nära sexdubblats, medan under samma
tid folkmängden i Västernorlands och Jämtlands län endast vuxit med 30
procent och poststationernas antal blott något mer än fördubblats.

Till följd av postdirektionens olämpliga läge så gott som alldeles invid
norra distriktets sydgräns samt till följd av distriktets stora ytinnehåll — distriktet
vore större än de fem övriga distrikten tillsammans — bleve inspektions-
och övriga tjänsteresor mycket tidskrävande och dyrbara. Under år
1925 åtgingo sålunda för dylika resor vid postdirektionen i norra distriktet ej
mindre än omkring 500 förrättningsdagar, och kostnaderna för resorna belöpte
sig till 21,900 kronor. Det vore härvid att märka, att antalet förrättningsdagar
representerade en motsvarande för arbetet å postdirektionskontoret
förlorad arbetstid, varigenom de på grund av resorna förorsakade kostnaderna
i verkligheten bleve större än vad här anförts.

Tjänsteresorna vid postdirektionerna måste i allmänhet förrättas av postdirektören
eller hans närmaste män, överkontrollören eller förste kontrollören.
Då i norra distriktet dessa tjänstemän i stor utsträckning vore frånvarande
från postdirektionskontoret, måste arbetet därstädes ofta nog överlåtas åt de
underordnade tjänstemännen. Förutom att detta med hänsyn till förhållandet
till de underlydande lokalförvaltningarna mången gång kunde vara mindre
lämpligt, medförde chefens och souschefernas frånvaro från förläggningsorten
en omständlighet i arbetssättet, som krävde stor personal och vållade dryga
kostnader.

Genom en minskning av norra distriktet skulle nu anförda kostnader i hög
grad minskas. Tjänsteresorna skulle bliva kortare, antalet förättningsdagar
mindre och postdirektören samt hans souschefer skulle mer kunna ägna sig åt
arbetet å förläggningsorten.

I motsats mot förut omförmälda tidigare förslag innebure den av styrelsen
nu ifrågasatta anordningen en ökning av antalet postdistrikt och postdirektioner
från sex till sju. Emellertid komme styrelsen i det följande att föreslå,
att överpostmästaren vid postkontoret Stockholm 1 indroges och att postdirektören
i Stockholms distrikt skulle övertaga åtskilliga av överpostmästarens
funktioner, vilket läte sig göra endast under förutsättning att till detta distrikt
icke, såsom tidigare ifrågasatts, lades något ytterligare landsområde. Om sålunda
större administrationskostnader uppstode i Norrland, skulle däremot
mindre dylika kostnader uppkomma i Stockholm. Styrelsen hölle emellertid
före, att besparingarna i Stockholm icke till någon del behövde tagas i anspråk
för bestridande av någon del av kostnaderna för de två postdirektionerna i
Norrland.

Av en upprättad tabell över areal, folkmängd och vissa postanordningar m. m.
i de nuvarande och de föreslagna postdistrikten framginge, att på de två nya
norrländska postdirektionerna komme ett i jämförelse med övriga postdirektioner
mycket ringa antal underlydande funktionärer och postanordningar. Då
på grund härav arbetet vid de nyinrättade postdirektionerna måste bliva av
en betydligt mindre omfattning än vid övriga motsvarande distriktsförvaltningar,
måste givetvis de två norrländska postdirektionerna erhålla en avsevärt
enklare organisation än som förekomme vid övriga postdirektioner.

Styrelsen beräknade sålunda å de nya postdirektionerna följande personal,
därvid för jämförelse angåves personalen vid den nuvarande postdirektionen i
norra distriktet.

Kungl. Maj:ts proposition nr £08.

29

Nuvarande

De

nya distrikten

Befattning

norra

distriktet

tillhopa

nedre

norra

övre

norra

Postdirektör......

....... i

2

i

i

Overkontrollör.....

....... i

1

i

—

Förste kontrollör ....

....... i

1

—

i

Kontrollör.......

....... 2

—

—

—

Förste postassistent . . .

....... 3

4

2

2

Postassistent......

....... 2

—

—

—

Postexpeditör.....

....... 1

—

—

—

Överpostiljon.....

....... i

—

—

—

Kanslibiträde......

....... 2

O

tJ

1

1

Konrorsbiträde.....

O

2

1

1

Summa 16

12

6

«

Med hänsyn dels till distriktschefens ställning såväl gentemot personalen
som utåt och dels till vikten av att för dessa befattningar kunna förvärva särskilt
dugande och lämpliga personer torde de nya distriktscheferna icke böra
givas lägre tjänsteställning än cheferna för övriga distrikt eller 29:de lönegraden.
Då antalet större postkontor bleve mycket litet i övre norra distriktet,
syntes det tillräckligt att där såsom postdirektörens närmaste man anställa en
förste kontrollör.

Omförmälda minskning av personalen efter delningen med fyra personer
hade sin orsak däri, att genom de förut omförmälda, ifrågasatta omläggningarna
och förenklingarna i arbetssättet vid postdirektionerna betydande personalinskränkningar
skulle kunna göras vid dessa förvaltningar. Därest norra
distriktet bibehölles odelat och i sin nuvarande omfattning, beräknades nämnda
personalinskränkning i detta distrikt komma att omfatta en kontrollörsbefattning
och två postassistentbefattningar. Vid jämförelse mellan det nuvarande
och de nya distrikten borde man givetvis taga hänsyn härtill och sålunda räkna
med endast 13 personer vid postdirektionen i norra distriktet.

Att det oaktat personalstyrkan vid de nya postdirektionerna kunde beräknas
till sammanlagt mindre antal än vid den nuvarande postdirektionen berodde
därpå, att åtskilliga arbetsuppgifter, såsom kassaförvaltningen, handhavande
av förbrukningsartiklar för de underlydande postkupéerna o. d., skulle överflyttas
på vederbörande postkontor å förläggningsorten -—- vilka dock icke på
grund härav behövde någon ökning av sina arbetskrafter — att tjänsteresorna
vid de nya postdirektionerna komme att kräva avsevärt mycket mindre tid än
för närvarande i det odelade norra distriktet, att till följd därav vederbörande
postdirektör komme att i betydligt större utsträckning än med nuvarande distriktsindelning
kunna ägna sig åt det löpande arbetet å postdirektionen samt
att arbetsuppgifterna bleve i hög grad förenklade genom minskningen i antalet
underlydande personal och postanordningar.

Beträffande stationsorterna för de genom delningen uppkomna distrikten
anser styrelsen Sundsvall böra bibehållas såsom förläggningsort för postdirektionen
i nedre norra distriktet. Med hänsyn till att tyngdpunkten i övre norra
distriktet komme att ligga i det folkrikare och mera utvecklingskraftiga Västerbottens
län föreslår styrelsen, att postdirektionen i detta distrikt förlägges
till Umeå.

Vad angår den ekonomiska innebörden av styrelsens föreliggande förslag,
beräknar styrelsen med utgångspunkt från varje befattningshavares slutlön

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

samt nu utgående dyrtidstillägg avlöningskostnaderna för den nuvarande postdirektionen
efter vidtagna personalindragningar till 87,300 kronor och för de
två nya postdirektionerna till sammanlagt 90,000 kronor eller, därest postdirektionen
i övre norra distriktet skulle förläggas till Luleå, 92,100 kronor.
Denna ökning anser styrelsen emellertid komma att motvägas av en avsevärd
minskning i kostnaderna för tjänsteresor.

Lönenämnden ifrågasätter, huruvida icke ur såväl organisatorisk som statsekonomisk
synpunkt övervägande skäl finge anses tala för ett vidhållande av
generalpoststyrelsens tidigare förslag till distriktsindelning, enligt vilket det
nuvarande antalet distrikt skulle bibehållas oförändrat. Av vad styrelsen anfört
till stöd för sitt nu framförda förslag hade lönenämnden icke funnit sig
övertygad om nödvändigheten av att ett nytt postdistrikt inrättades genom delning
av det nuvarande norra distriktet. Skulle emellertid en dylik uppdelning
anses böra ifrågakomma, syntes icke föreligga anledning till erinran mot
de av styrelsen föreslagna personaluppsättningarna å de nya nedre norra och
övre norra distrikten. Lönenämnden ville emellertid fästa uppmärksamheten
på att i de av styrelsen framlagda kostnadsberäkningarna för de två postdirektionerna
i nämnda distrikt icke upptagits några kostnader för beredande
av lokaler åt ytterligare en postdirektion.

I anledning härav framhåller generalpoststyrelsen beträffande lokalkostnaderna
för postdirektionen i övre norra distriktet, att styrelsen ej heller räknat
med den minskning i lokalkostnaden, som borde uppkomma genom nedbringande
med mera än hälften av det nuvarande personalantalet vid postdirektionen i
Sundsvall, samt att styrelsen ansett, att det icke skulle nämnvärt inverka på
beräkningarnas exakthet, om man utginge från att de nytillkommande lokalkostnaderna
i Umeå skulle motvägas av det minskade lokalbehovet i Sundsvall.

Posttjänstemännens förening ansluter sig till generalpoststyrelsens tidigare
förslag i ämnet samt framhåller, att å bägge de nya postdirektionerna postdirektörens
närmaste man borde vara överkontrollör ävensom att därstädes borde
anställas en kontrollör.

Luleå köpmannaförening hemställer på anförda skäl, att postdirektionen i
livré norra distriktet måtte förläggas till Luleå.

Departe- Tidigare denna dag har jag i princip uttalat min anslutning till de av genementscliefen.
ralpoststyrelsen i dess förberörda skrivelse den 18 oktober 1926 framförda
förslagen till organisatoriska ändringar beträffande postverket. Beträffande
postverkets distriktsindelning i Norrland finner jag det alltså påkallat, att åtgärder
nu vidtagas för att avhjälpa de olägenheter, som på grund av norra postdistriktets
stora utsträckning och postdirektionens numera olämpliga förläggning
inom distriktet i hög grad försvåra distrikts förvaltningens uppgift att
leda och övervaka postförhållandena.

I detta syfte hava olika förslag framkommit. De av 1923 års postkommitterade
och tidigare av generalpoststyrelsen avgivna förslagen att minska norra

Eungl. Maj:ts proposition nr 208.

31

distriktets omfattning men samtidigt för att ej öka distriktens antal utvidga
Stockholms distrikt innebära enligt min mening icke någon lämplig lösning
av denna fråga. Ett bifall till dessa förslag skulle nämligen förutsätta en
utvidgning av överpostmästarens i Stockholm befogenhet och därmed inrättandet
av en onödig och kostsam organisation såsom instans mellan distriktsförvaltningen
och postanstalterna i Stockholm och dess närhet samt givetvis utesluta
möjligheten att indraga överpostmästartjänsten. Enligt styrelsens nu
föreliggande förslag åter torde kostnaderna för de nya postdirektionerna i
Norrland, särskilt med dessas av mig förordade förläggning, på grund av avsevärt
minskade resekostnader icke komma att överstiga motsvarande kostnader
för den nuvarande postdirektionen i norra distriktet, varjämte med bibehållande
av Stockholms distrikt i dess nuvarande omfattning en betydande
minskning av förvaltningsapparaten vid såväl postdirektionen som postkontoret
Stockholm 1 möjliggöres. Då sålunda förevarande förslag i postalt
hänseende torde erbjuda större fördelar och då det även ur ekonomisk synpunkt
icke kan anses oförmånligare än de nyssnämnda tidigare förslagen, anser
jag mig kunna förorda, att i enlighet med detta förslag det nuvarande norra
distriktet uppdelas i två distrikt, nedre norra och övre norra distriktet, med
av styrelsen föreslagen omfattning samt att för sådant ändamål ytterligare en
postdirektörsbefattning inrättas.

Beträffande förläggningen av distriktsförvaltningarna i de nya distrikten
synas goda skäl föreligga att bibehålla Sundsvall såsom stationsort för postdirektionen
i nedre norra distriktet. Däremot synas vissa skäl tala mot styrelsens
förslag att förlägga postdirektionen i övre norra distriktet till Umeå. Denna
stad måste såsom belägen vid distriktets södra gräns anses utgöra en föga
central förläggningsort för postdirektionen. En av de olägenheter, som nu
känneteckna norra distriktet och som man velat avhjälpa, nämligen postdirektionens
förläggning i distriktets utkant, skulle alltså vid bifall till förslaget
komma att vidlåda jämväl det nya nordligaste distriktet. Av övriga större
orter inom detta distrikt synas knappast andra än Boden och Luleå kunna
ifrågakomma såsom säte för postdirektionen. Boden erbjuder med sitt i distriktet
centrala och ur kommunikationssynpunkt synnerligen lämpliga läge
stora fördelar såsom förläggningsplats för en postdirektion och synes i detta
avseende äga ett bestämt företräde framför Luleå. Enligt vad jag inhämtat
torde lokaler för postdirektionen kunna genom förhyrning anskaffas i Boden
för en hyra, ungefärligen motsvarande årskostnaden för den utvidgning av den
planerade posthusbyggnaden i Umeå, som skulle erfordras för att inrymma
jämväl lokaler för en postdirektion. Beaktas bör ock, att den obetydligt högre
avlöningskostnad, 2,100 kronor, som föranledes av att Boden hänföres till högre
dyrortsgrupp än Umeå, torde uppvägas av minskningen i resekostnader. Med
hänsyn till nu anförda förhållanden och då det med norra distriktets uppdelning
avsedda syftet bäst skulle ernås med Boden såsom plats för det nordligaste
distriktets förvaltning, anser jag mig böra föreslå, att postdirektionen i detta
distrikt förlägges till nämnda stad.

32

Kungl. Maj ds proposition nr 208.

Förent- Generalpoststyrelsen föreslår, att vissa ärenden, som handläggas av såväl
^ganfsntio^" Postdirektionen i Stockholms distrikt som överpostmästaren vid postkontoret
nen av post- Stockholm 1, eller ärendena rörande postförhållandena inom det under nämnda
°deiia i" Postkontor lydande landsområdet koncentreras till postdirektionens handläggStockholms
ning, varigenom överpostmästarbefattningen kan indragas och ersättas med en
distrikt, postmästarbefattning av klass 1 A. Samtidigt härmed skulle den under nämnda
postkontor lydande avdelningen för ankommande utrikes paket förändras
till självständigt postkontor och befattningen såsom föreståndare för avdelningen,
nu förste kontrollör, utbytas mot en i samma lönegrad placerad befattning
såsom postmästare av klass 2. Därjämte föreslås indragning av överkontrollörsbefattningen
å postdirektionen samt en förste kontrollörsbefattning
å nämnda postkontor.

Till stöd för dessa förslag anför styrelsen i huvudsak följande:

Inom Stockholms distrikt funnes 27 postkontor, 4 postexpeditioner, 116 poststationer
samt 55 lantbrevbärare och liknande personal. Sammanlagda personalen
i tjänstemannaställning uppginge till omkring 1,200 personer. Å postdirektionen
i distriktet vore, förutom postdirektören och hans närmaste man,
överkontrollören, anställda 15 biträdande tjänstemän.

Postkontoret Stockholm 1, som förestodes av en överpostmästare (26:e_ lönegraden),
hade ända till den senaste tiden varit indelat i fem huvudavdelningar,
nämligen avdelningarna för avgående brevposter, ankommande brevposter, tidningar,
inrikes och avgående utrikes paket samt ankommande utrikes paket.
Av dessa hade avdelningarna för tidningar samt för inrikes och avgående utrikes
paket övertagits av det nyinrättade bangårdspostkontoret, som förestodes
av en tillförordnad postmästare av klass 1 A. Av de tre återstående avdelningarna,
vilka en var stode under direkt ledning av en förste kontrollör, vore avdelningen
för ankommande utrikes paket lokalt skild från postkontoret Stockholm
1 och kunde, då den hade från postkontoret i övrigt avgränsade arbetsuppgifter,
göras även i övriga avseenden oberoende av huvudpostkontoret. Avdelningen
borde såsom självständigt postkontor förestås av en postmästare i
samma lönegrad som förste kontrollör (postmästare av klass 2).

Förutom ledningen av postkontoret ålåge det överpostmästaren att beträffande
det postkontoret underlydande landsområdet utöva samma befogenhet
som postmästare i allmänhet, innefattande inspektion av postanordningarna,
inventering av underlydande postanstalter samt allmän tillsyn över postförhållandena
inom området. Till postkontorets område hörde ett 70-tal poststationer
och liknande postanstalter samt omkring 40. postlinjer. I angelägenheter
rörande nämnda landsområde utövades emellertid jämväl, från postdirektörens
sida en omfattande verksamhet, betingad av de nyanordningar, som ständigt
påkallades i de omkring huvudstaden liggande, snabbt tillväxande sam.
hällena. Då detta förhållande visat sig medföra onödig omgång och dubbelarbete,
syntes det styrelsen lämpligast, att alla frågor avseende, postförhållandena
inom distriktets landsområde handlades av en enda myndighet.

1923 års postkommitterade hade föreslagit, att överpostmästarna. d. v. s.
föreståndarna för postkontoren Stockholm 1, Göteborg 1 och Malmö 1, skulle,
förutom dem nu åliggande göromål såsom föreståndare för vederbörande postkontor
och under detta lydande landsområde. erhålla befogenhet att leda^ och
ordna vissa för postkontoren inom staden gemensamma angelägenheter, ^såsom
reservpersonalens disnonerande. brevbäring, posttransporter och brevlådtömning.
Styrelsen hade i sina skrivelser den 17 januari och den 21 november 1925
anslutit sig till detta förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

33

Medan för överpostmästarna i Göteborg och Malmö den ökade befogenheten
icke skulle innebära någon nämnvärd ökning i dessa tjänstemäns arbetsuppgifter,
skulle däremot för överpostmästaren i Stockholm nu nämnda utvidgning
av arbetsområdet medföra en väsentligt ökad arbetsbörda. Anledningen
härtill vore, att i Göteborg och Malmö all brevbäring vore koncentrerad till
huvudpostkontoret, medan i Stockholm brevbäring skedde från sex olika postkontor,
samt att i Göteborg och Malmö inlämningen av postförsändelser och
posttrafiken i övrigt i avsevärt större utsträckning vore förlagd till huvudpostkontoret
än vad fallet vore i Stockholm. Av nu anförda orsaker hade överpostmästarna
i Göteborg och Malmö redan nu så gott som all personal i dessa
städer direkt under sig, och redan nu måste de sörja för reservpersonal för de
övriga, mindre postkontoren å orten.

I Stockholm skulle den sålunda ökade befogenheten för överpostmästaren
medföra, att den största delen av den arbetsbörda, som nu åvilade postdirektionen,
överflyttades på överpostmästaren och hans kanslipersonal, vadan så
få uppgifter skulle komma att återstå för distriktsförvaltningen, att det icke
skulle kunna ifrågakomma annat än att giva överpostmästaren de återstående
befogenheter, som vore förbehållna postdirektören. Härigenom skulle således
överpostmästarens och distriktschefens funktioner komma att utövas av en och
samma myndighet.

En dylik anordning tillämpades för närvarande, i det att styrelsen, efter
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 juni 1926, försöksvis vidtagit den åtgärden
att från och med den 1 juli 1926 låta postdirektören i Stockholms distrikt,
järnte honom såsom postdirektör åliggande göromål, förrätta de göromål,
som vore förenade med den för närvarande vakanta överpostmästartjänsten.
Överpostmästarens åligganden hade med biträde av vederbörande
avdelningsföreståndare uppehållits av postdirektören. Tillsynen över det
underlydande landsområdet, däri inbegripet inspektioner och inventeringar
av postexpeditioner och poststationer m. m., hade utövats av postdirektionen
i Stockholms distrikt. De frågor, som anginge det under postkontoret
Stockholm 1 lydande landsområdet, hade härigenom koncentrerats till
samma myndighet, som hade att leda och ordna de för stadens postkontor gemensamma
angelägenheterna, såsom reservpersonalens disponerande, brevbäring,
posttransporter och brevlådtömning.

I vad det gällde koncentration hos en och samma myndighet av ledningen
över de för huvudstadens postkontor gemensamma angelägenheterna och av tillsynen
över det till postkontoret Stockholm 1 hörande landsområdet hade försöksanordningen
visat sig ändamålsenlig och borde enligt styrelsens mening
bibehållas. Beträffande åter den omedelbara ledningen av postkontoret Stockholm
1 kunde ur principiell synpunkt göras vissa invändningar mot att postdirektören,
som räknade bland sina viktigaste åligganden att förrätta inspektion
och inventering av underlydande postanstalter, skulle beträffande visst
postkontor så att säga kontrollera sig själv. Med hänsyn till de många och
viktiga frågor, postdirektören hade att handlägga beträffande distriktets förhållanden
i allmänhet, kunde det vidare icke påräknas, att han skulle hava tid
övrig att utöva de funktioner, som sammanhängde med den omedelbara ledningen
av rikets största postkontor. Om han å andra sidan ägnade sitt huvudsakliga
intresse åt skötseln av postkontoret, måste hans uppgifter såsom
distriktschef ägnas mindre uppmärksamhet.

Den lämpligaste utvägen syntes därför vara, att ledningen av postkontoret
Stockholm 1 anförtroddes åt en postmästare. På grund av postkontorets stora
personal — för närvarande omkring 400 tjänstemän — och omfattningen av
poströrelsen vid postkontoret komme detta att även framdeles bliva det största

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 179 höft. (Nr 208—209.) 3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

och mest betydande postkontoret i huvudstaden. Med hänsyn härtill kunde
det anses berättigat, att postmästaren vid detta postkontor bibehölles i samma
lönegrad som överpostmästare. Då han emellertid icke skulle hava att taga
befattning med ledningen av ett underlydande område och icke heller fullgöra
de särskilda åligganden, som vore avsedda att överlåtas åt överpostmästare,
ansåge sig styrelsen böra föreslå, att ifrågavarande postmästarbefattning
inplacerades i 25 :e lönegraden (postmästare av klass 1A).

Då genom en planerad ombyggnad av postkontorets lokaler den nuvarande
skarpt markerade skillnaden mellan avdelningarna för avgående och för ankommande
brevposter komme att bortfalla och sålunda personalen kunde disponeras
på ett mera rationellt sätt, erfordrades i stället för de nuvarande såsom
föreståndare för dessa avdelningar placerade två förste kontrollörerna endast
en dylik befattning såsom postmästarens närmaste man, vadan den andra förste
kontrollörsbefattningen kunde indragas.

Arbetet vid postdirektionen i Stockholms distrikt vore av mindre omfattning
och mera ensartat än vid övriga postdirektioner, varför i Stockholm icke
erfordrades någon sådan uppdelning av arbetet med distriktets ledning mellan
postdirektören och hans närmaste man, överkontrollören, som förekomme vid
de andra distriktsförvaltningarna. Då till följd härav nämnde överkontrollör
icke kunnat tilldelas så kvalificerat arbete, som vid den nuvarande organisationens
tillkomst varit avsett, kunde denna befattning indragas, varvid förste
kontrollören skulle bliva postdirektörens närmaste man och ställföreträdare.
Berörda indragning kunde emellertid ske allenast under förutsättning a,tt postdirektören
hade att fullgöra endast de göromål, som ankomme på distriktschef.

Beträffande väckt fråga att i stället för överpostmästaren indraga postdirektören
ville styrelsen framhålla, att denna fråga i själva verket endast gällde,
huruvida chefen för Stockholm postdistrikt skulle bibehållas i 29 :e lönegraden
eller givas lägre löneställning. Även om vissa av de postdirektören nu åliggande
göromålen skulle övertagas av styrelsen, kunde överpostmästaren icke
lämpligen givas en lägre löneställning än i 28 :e lönegraden. Skillnaden mellan
postdirektörs och överpostmästares avlöning bleve sålunda relativt obetydlig.
De frågor, som anginge postförhållandena i Stockholm med omnejd, torde jämväl
vara av den vikt för såväl det allmänna som den enskilde, att det icke syntes
kunna förebringas några skäl för att giva den, som närmast bure ansvaret
för postanordningarna inom detta område, en lägre löneställning än enligt 29 .e
lönegraden.

Lönenämnden anför, att under förutsättning att en organisation av Stockholms
distrikt enligt de av styrelsen angivna grunderna befunnes lämplig och
praktiskt genomförbar, det icke syntes lönenämnden vara något att invända mot
att föreståndaren för postkontoret Stockholm 1 såsom postmästare av klass 1 A
hänfördes till 25 :e lönegraden. Skulle däremot ledningen av sagda postkontors
landsområde komma att handhavas av kontorets föreståndare, torde ifrågavarande
befattning böra bibehållas såsom överpostmästartjänst i 26:e lönegraden.
Frånskiljandet från densamma av vissa arbetsuppgifter i anledning av det
nya bangårdspostkontorets inrättande syntes i varje fall icke böra inverka på
tjänstens benämning eller lönegradsplacering.

Vidare erinrar lönenämnden, att lönenämnden i utlåtande den 16 mars 1925
angående då ifrågasatta ändringar i distrikt sindelningen förordat, att samtliga
postkupéer i de från Stockholm utgående och dit ankommande järnvägstågen

Kung!.. Maj:ts proposition nr 808.

35

skulle läggas under postdirektörens i Stockholm förvaltningsområde. Denna
omläggning anser lönenämnden böra vidtagas, även om någon förändring i övrigt
av Stockholmsdistriktet icke skulle ifrågakomma.

Posttjänstemännens förening ifrågasätter bibehållande av såväl överkontrollören
å postdirektionen som överpostmästaren och de båda förste kontrollörerna
å postkontoret Stockholm 1, varjämte föreningen anser redogöraren vid nämnda
postkontor böra hava förste kontrollörs tjänsteställning. Tillika framhåller
föreningen vikten av att järnvägspostpersonalen vid de från Stockholm utgående
järnvägslinjerna förlägges under Stockholms distrikt.

T \ TJf Ju tldlgare Principuttalande anser jag, att då Stockholms

distrikt bibehalles oförändrat till sitt område, en ändrad organisation av postorhallandena
därstädes kan och bör vidtagas för att vinna förenkling av de
nuvarande forvaltningsanordningarna icke blott vid postdirektionen utan även
vid postkontoret Stockholm 1. Av vad generalpoststyrelsen anfört framgår
eme ertid, att dem sadant syfte försöksvis tillämpade anordningen att låta
pos direktören förrätta samtliga de med överpostmästarbefattningen vid postontoret
Stockholm 1 förenade göromål såväl ur organisatorisk som praktisk
synpunkt befunnits mindre lämplig. En dylik anordning synes därför icke böra
bibehållas. Genom att i stället, på sätt styrelsen nu ifrågasatt, på postdirektören
överflytta endast de ärenden, som röra postförhållandena i det berörda
postkontor underlydande landsområdet, och ersätta överpostmästaren med en
p stmastarbefattning av klass 1 A vinnes enligt min mening en ändamålsenlig
lösning av förevarande organisationsfråga, varför jag anser mig böra förorda
styrelsens förslag härutinnan.

Sedan generalpoststyrelsens nu föreliggande förslag avgavs, har fråga uppstatt
om indragning av de s. k. Stockholmsavdelningarna, vilka inom de till
Stockholm ingående postkupéerna förarbeta den till Stockholm adresserade

no taem lTSan m fj!äfande Under Stockholms postdistrikt av de ambulanta
po,stanstalterna a de från huvudstaden utgående järnvägslinjerna - en fråga, som

Z 1 l0rfmndr nySS återgivna yttrande - därigenom kom t

ett delvis nytt läge. Da det först efter närmare utredning kan bedömas, i
vad man nu berörda anordningar kunna öva inflytande på de arbetsuppgifter,

avvaktlg8:a H l mng’ haP jag anS6tt det vara mest ändamålsenligt att

avvakta resultatet av den i dessa frågor nu pågående utredningen, innan frå dfsGiS

LutgmngJ,V ÖVerk0ntr0;lÖrStjänSten vid postdirektionen i Stockholms
distrikt upptäges till provning. Efter vad jag inhämtat skulle, därest överkontrollorstjansten
tillsvidare bibehålies, sådana åtgärder vidtagas, att den med

vid noswTrekt Jan "T 11/ldragning avsedda besparingen i personalkostnader
vid postdnektionen astadkommes pa annat sätt.

Vad styrelsen! övrigt i samband härmed föreslagit i fråga om utbyte eller
dragning av tjänster vid postdirektionen och omförmälda postkontor föraneder
ingen erinran från min sida. De nu förordade ändringarna torde höra
tillampas från och med den 1 juli 1927.

Departe mentschefen.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Indragning''
av vissa befattningar

vid postdirektionerna.

Såsom förut omnämnts har generalpoststyrelsen till följd av de omläggningar
och förenklingar i arbetssättet vid postdirektionerna, som styrelsen förmält sig
vilja genomföra, ansett sig kunna föreslå betydande personalindragningar vid
dessa förvaltningar. Härom anför styrelsen i huvudsak följande:

Under tiden 1910—1926 hade personalen vid de sex postdirektionerna ökats
från 87 till 112. Av ökningen, 25 personer, vilken huvudsakligen tillkommit
under krisåren, komme 14 på befattningshavare i lägst postexpeditörs grad och
11 på tjänstemän i lägre grader.

Flera omständigheter talade för att en reducering av personalen vid postdirektionerna
nu kunde vidtagas. I detta hänseende ville styrelsen först framhålla,
att det allmänna läget i fråga om postverkets verksamhet gåve förutsättningar
för en dylik personalreducering. Arbetsmängden vid postdirektionerna
vore i viss utsträckning beroende av huruvida några större förändringar
påginge i fråga om omfattningen av postverkets driftsanordningar._ Efter den
utbyggnadsperiod av postverket, som ägt rum under årtiondena närmast före
världskriget samt efter de förändringar, som vidtagits under krisårens abnorma
trafikförhållanden, syntes postanordningarna och posttrafiken nu hava
kommit i ett tämligen definitivt jämviktsläge, med all sannolikhet för en lång
tid framåt. Postnätet torde nu, om man undantoge vissa delar av det överstä
Norrland, hava fått sin slutgiltiga omfattning. ^ I stort sett torde nämligen,
utom i sagda del av landet, järnvägsbyggandet få anses avslutat, och de Övriga
faktorer, som skulle inverka på postnätets utveckling eller omläggning
samt på postanordningarnas omfattning, nämligen en starkare utveckling
av näringslivet och en mer betydande folkökning, komme helt säkert
icke att göra sig mer avsevärt gällande. En följd °av nu anförda förhållanden
torde bliva, att det betydande arbete, som förut alegat postdirektionerna
på grund av postnätets och de redan ''befintliga postinrättningarnas utökning,
numera i stort sett bortfallit. Såväl beträffande personal som postanordningar
torde förhållandena inom distrikten bliva i det närmaste oföränd
rade. Postdirektionernas arbete komme alltså huvudsakligen att bestå i att
inom en till omfattningen i det närmaste oförändrad ram ombesörja de löpande

göromålen. . j i •

Jämte nu anförda mer allmänna omständigheter, som talade för en nedskrivning
av distriktsförvaltningarnas förvaltningsapparat, hade åtskilliga under
de senaste åren vidtagna åtgärder bidragit till arbetets minskning och förenkling.
Sålunda hade enhetliga avlöningsbestänunelser numera inforts för föreståndarna
för lantpoststationer samt för gående lantbrevbärare varigenom
postdirektionernas arbete med lanttrafikärendena i hög grad förenklats. Den
rikliga tillgången på arbetskraft, en faktor med vilken man utan tvivel kunde
räkna för lång tid framåt, hade dessutom medfört en stor lättnad för postdirektionerna
i deras uppgift att tillhandahålla''reservpersonal för lokalförvaltningarna
och järnvägsposten. Tillkomsten under de senare aren av bestämmelser
om utvidgad befogenhet för postdirektionerna och postmästarna hade vi
dåre icke obetydligt minskat arbetet vid distriktsförvaltningarna.

Styrelsen hade vidare, i enlighet med av Kungl. Maj :t meddelat bemyndigande,
för avsikt att utfärda föreskrifter angående _ ytterligare ökad befogenhet
för postmästarna. Därjämte komme en ytterligare arbetsminskning för
postdirektionerna att uppstå genom den avsevärda förenkling i handläggningen
av vissa ärenden, som styrelsen ansåge böra vidtagas, vilken förenkling jarnvaf
borde leda till att postdirektörernas och vederbörande biträdande tjänstemans
tjänsteresor finge en betydligt mindre omfattning än för närvarande.

Efter samråd med vederbörande postdirektörer har styrelsen därför beräknat,
att, sedan samtliga nu anförda ifrågasatta omläggningar blivit genomförda,

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

37

skulle kunna indragas vid var och en av postdirektionerna i södra, västra, östra
och mellersta distrikten fyra befattningar, nämligen en kontrollörs- samt tre
postassistentbefattningar, vid norra distriktet efter uppdelningen i två distrikt,
såsom ovan omförmälts, två kontrollörer, två postassistenter, en postexpeditör
och en överpostiljon samt vid postdirektionen i Stockholm, förutom den förut
omförmälde överkontrollören, en förste postassistentbefattning och två befattningar
i lägre tjänstegrader.

Vad styrelsen .sålunda ifrågasatt synes mig ändamålsenligt och torde därför Departei
huvudsak böra genomföras. Styrelsens förslag i denna del torde böra prövas menlschefeni
samband med personalstaten för senare halvåret 1927.

I detta sammanhang torde slutligen jämväl till behandling företagas uppkommen
fråga om uppflyttning i högre klass av postkontoret i Liljeholmen.

Vid den omklassificering av postkontoren, som år 1926 fastställdes att tilllämpas
från och med den 1 juli samma år, hänfördes bland andra postkontoret
i Liljeholmen till klass 3. De i denna klass placerade kontoren hade i stort
sett ett efter vissa grunder beräknat poängtal från och med 120 till och med
159. Poängtalet för Liljeholmen utgjorde 121.

I skrivelse den 28 december 1926 har generalpoststyrelsen hemställt, att
Liljeholmens postkontor måtte från och med den 1 juli 1927 uppflyttas i klass
2. Till stöd härför har styrelsen anfört:

Uppflyttning
av
postkontoret
i Liljeholmen
till
klass 2,

»Den 1 oktober 1925 flyttades postkontoret, som dittills varit förlagt inom
Brännkyrka församling, till Högalids församling i Stockholm, där det inrymdes
inom egendomen nr 186 vid Hornsgatan. Denna ändrade förläggning av postkontoret
hade till följd, att det kom att betjäna ej endast, såsom förut, invånarna
i Liljeholmen och de söder därom belägna förorterna Gröndal, Aspudden, Mälarhöjden,
Midsommarkransen (med Tellusborg) och Segeltorp utan även eu
stor del av befolkningen i Högalids församling. Därmed inträdde omedelbart
en så betydande ökning av postkontorets rörelse, att dess poängtal, beräknat för
tiden 1 oktober 1925—30 september 1926, uppgått till 171 poäng. Med anledning
därav har ifrågasatts, huruvida icke postkontoret redan nu borde uppflyttas
i klass 2.

Postdirektören i Stockholms distrikt, vilken hemställt, att generalpoststyrelsen
måtte avgiva förslag till sådan uppflyttning av postkontoret, har i detta avseende
anfört, bland annat, följande:

''Vid flera tillfällen under de senaste åren har från befolkningens å Södermalm
sida framförts önskemål om att ytterligare ett postkontor måtte inrättas
vid Hornsgatan. Det nya postkontoret skulle för sådant fall förläggas någonstädes
i slutet av Hornsgatan i närheten av Hornstull, under det att postkontoret
Stockholm 17, vilket för närvarande är förlagt till Hornsgatan nr 71, skulle
flyttas något närmare Adolf Fredriks torg. Inrättandet av ett nytt postkontor
skulle emellertid Imva dragit med sig, förutom kostnader för lokal, ytterligare
en postmästaravlöning ävensom kostnader för biträdande befattningar i olika
grader. Genom den förflyttning av postkontoret i Liljeholmen till hitre sidan
av Liljeholmsbron vid Hornsgatan, som skedde från och med den 1 oktober
1925, undgick man att inrätta ett nytt postkontor inom denna del av Södermalm.

På grund av flyttningen har emellertid postkontoret i Liljeholmen numera fått
helt andra och mera vidgade uppgifter än som förut ålegat nämnda postkontor.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Det är fortfarande liksom förut postkontor för Liljeholmsområdet och de stora
söder om Liljeholmen grupperade förorterna, men har därjämte blivit ett egentligt
Stockholmskontor och som sådant fått en del av Södermalm som helt nytt
postområde. På grund av den nya trafik, som sålunda tillfallit postkontoret,
har dess sammanlagda rörelse högst väsentligt ökats. Vid den nu verkställda
beräkningen rörande poströrelsens omfattning vid postkontoret under tiden
1 oktober 1925—1 oktober 1926 eller alltså under första året efter förflyttningen
har det, med tillämpande av enahanda grunder, som kommo till användning vid
senaste postkontorsklassificering, visat sig, att postkontorets poängtal på grund
av det utökade postområdet och den ökning av poströrelsen, som härigenom uppstått,
i ett enda slag ökats från 121 till 171. Postkontoret bör sålunda numera
rätteligen hänföras till andra klass.

Postdirektionen anser sig böra erinra därom, att den ökning av poströrelsen,
som inträtt efter förflyttningen på grund av postkontorets utökade verksamhetsområde,
icke endast kommer att äga fortbestånd utan med all säkerhet
kommer att år för år ytterligare formeras dels på grund av den allt fortgående
utvecklingen av de södra förstadssamhällena och dels genom ytterligare bebyggelse
i utkanterna av Södermalm vid Hornstull’.

För egen del får generalpoststyrelsen framhålla, att postkontoret i Liljeholmen
genom förflyttningen fått en så ändrad ställning, att det i viss mån kan
anses såsom ett nytt postkontor. Genom förflyttningen har ock inrättandet av
ett ytterligare postkontor kunnat undvikas. Det synes därför billigt, att postmästaren
vid postkontoret får en mot den honom ålagda utökade uppgiften
svarande ökning av sin lön. En uppflyttning av postkontoret från tredje till
andra klassen skulle tillföra honom en inkomstökning — dyrtidstillägg inräknat
■— av omkring 1,070 kronor för år.

Det torde icke behöva befaras, att den inträdda ökningen av postkontorets
rörelse är av tillfällig beskaffenhet. Både de södra förorterna och Högalids församling
befinna sig i stark utveckling. Den åsyftade ändrade förläggningen
av postkontoret Stockholm 17, vilken är avsedd att företagas vid ingången av
oktober 1927, torde ock i sin mån komma att medföra en ökning av rörelsen vid
postkontoret i Liljeholmen. Det må för övrigt meddelas, att under de två
månader av år 1926 — oktober och november — som förflutit efter den tid, för
vilken den nya poängberäkningen uppgjorts, rörelsen vid postkontoret avsevärt
överstigit rörelsen därstädes under motsvarande månader av år 1925. Om postkontorets
poängtal beräknas, icke, såsom skett, för tiden 1 oktober 1925—30 september
1926, utan för tiden 1 december 1925—30 november 1926, uppgår det
sålunda till 176 poäng. Ur besparingssynpunkt har generalpoststyrelsen bestämt,
att poststationen i Fittja, som nu lyder under postkontoret i Älvsjö,
skall jämte postföringslinjen till Fittja från och med den 1 april 1927 förläggas
under postkontoret i Liljeholmen. Denna förändring kommer att tillföra postkontoret
ett ytterligare poängtal av 6.

Det kan möjligen anmärkas, att en omflyttning i klass av ett postkontor ej
bör vidtagas, innan ny allmän omklassificering av postkontoren vidtages. Riksdagen
har emellertid i sin skrivelse angående omklassificering av postkontoren
m. m., nr 213, gjort följande uttalande: ''Måhända skall det visa sig, att efter
genomförandet av det föreliggande omklassificeringsförslaget en omflyttning i
klass av en eller annan anstalt kan på grund av inträffade växlingar i trafikrörelsen
eller av eljest på anstaltens placering i klass inverkande omständigheter
bliva av behovet påkallad. I fråga om anstalter av sådan klass, att föreståndarbefattningarnas
antal skall underställas riksdagens prövning, lärer Kungl.
Maj :t icke underlåta att, för så vitt en sådan omflyttning förutsätter ändring i
antalet dylika föreståndarbefattningar, för riksdagen framlägga förslag i nu

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

39

berörda hänseende. I övrigt lärer Kungl. Maj:t vara oförhindrad att, där grundad
anledning därtill förefinnes, i samband med prövning av personalstaterna
vidtaga mindre jämkningar i klassindelningen. Hinder möter sålunda icke att
redan nu överflytta ett postkontor från en klass till en annan. Särskilt i ett
sadant fall som det föreliggande, då ett postkontors ändrade rörelse beror av
en vidtagen, mera avsevärd ändring av dess område, synes en omflyttning i
klass av postkontoret, redan innan en allmän omklassificering kommer till stånd,
vara befogad.»

Lönenämnden har i utlåtande den 11 januari 1927 anfört följande:

»Lönenämnden måste ställa sig betänksam i fråga om lämpligheten av att
redan nu företaga ändring i den av 1926 års riksdag beslutade allmänna omklassificeringen
av postkontoren. Då emellertid den av styrelsen påvisade utökningen
av postkontorets i Liljeholmen verksamhetsområde är så stark, att
den på en gång lyft upp nämnda postkontor från att vara bland de minsta
inom sin klass betydligt över den lägre poänggränsen inom närmast högre klass
— ett förhållande, som torde mycket sällan komma att inträffa — har lönenämnden
icke ansett sig böra framställa någon erinran mot att frågan om
höjning i klass av sagda postkontor förelägges 1927 års riksdag till bedömande.

I betraktande av det för ifrågavarande postkontor senast gällande poängtalet
(171) och den väntade ytterligare höjningen därav torde kontoret, på sätt
styrelsen föreslagit, böra från och med den 1 juli 1927 hänföras till klass 2
(poängskala 160—199).

Lönenämnden har under hand inhämtat närmare upplysning i vad mån rörelsen
vid andra postkontor än Liljeholmen rönt inverkan av eller kan väntas
komma att undergå förändringar på grund av de i styrelsens föreliggande
skrivelse omförmälda anordningarna. Enligt vad postdirektören i Stockholms
distrikt meddelat, beröras förutom postkontoret i Liljeholmen allenast postkontoren
Stockholm 17 och Stockholm 4 av sagda anordningar. Postkontoret
Stockholm 17, som vid 1926 års klassificering bibehölls i klass 3 (poängskala
120—159), ehuru dess poängtal utgjorde allenast 111, utvisar för perioden
Vio 1925—3% 1926 poängtalet 117, vilket tal efter den av styrelsen tillämnade
förflyttningen av kontoret väntas komma att stiga till omkring 135. Kontoret
torde sålunda fortfarande böra tillhöra klass 3. Rörelsen vid postkontoret
Stockholm 4, vilket kontor år 1926 på grund av det för år 1923 uträknade
poängtalet, 214, hänfördes till klass I B (poängtal av minst 200), torde antagligen
komma att undergå någon obetydlig minskning, medförande en sänkning
av poängtalet med högst omkring 4 enheter. Även efter en dylik nedgång
torde ^kontoret sålunda enligt de allmänna grunderna för klassificeringen böra
bibehållas i klass I B.

o De i styrelsens föreliggande framställning angivna förändringarna synas
sålunda — så vitt av de utav postdirektören i Stockholm meddelade uppgifterna
kan bedömas — icke komma att medföra någon inverkan beträffande
klassificeringen av andra postkontor än Liljeholmen.»

Den omklassificering, som föregående år genomfördes, avsåg att åstadkom- Departema
en rättvis uppdelning av postanstalterna på de olika, för föreståndarens mentschefen
löneställning bestämmande klasserna och grundade sig på en med hänsyn till
då föreliggande förhållanden gjord jämförelse mellan samtliga postanstalters
rörelse. Det lärer därför vara uppenbart, att en rubbning på enstaka punkter
i regel bör undvikas, innan en ny allmän klassificering, grundad på en liknande
allmän jämförelse, kommer till stånd, enär det i annat fall kan befaras,

40

Kungl. Maj :ts proposition nr 208.

att därigenom och med hänsyn till poströrelsens allmänna utveckling det riktiga
förhållandet anstalterna emellan rubbas. Enbart en vid viss anstalt konstaterad
trafikökning bör sålunda icke föranleda denna anstalts uppflyttning.
Allenast då särskilda förhållanden tillkommit, synes en förändring undantagsvis
kunna vara påkallad.

Beträffande nu föreliggande fall framgår av handlingarna, att vid beslutet
om den nya klassificeringen hänsyn icke kunnat tagas till verkningarna av
den kort därförut skedda förflyttningen och därmed följande utökningen av
verksamhetsområdet för Liljeholmens postkontor. Numera har det emellertid
visat sig, att på grund av nämnda förändring postkontorets rörelse uppgått till
sådan omfattning, att kontoret kan anses fullt jämställt med de större kontoren
inom klass 2. Det är jämväl berättigad anledning antaga, att kontorets
rörelse icke kommer att nedgå. Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som
sålunda föreligga och då några konsekvenser av postkontorets höjning i klass
icke torde behöva befaras, anser jag mig kunna tillstyrka, att omförmälda
postkontor från och med den 1 juli 1927 uppflyttas till klass 2.

Vid bifall till vad sålunda här ovan i olika hänseenden förordats skulle
förändringarna i antalet nedannämnda befattningar vid postverket bliva följande: -

Lönegrad

Befattning

Nuvarande

antal

Föreslaget

antal

Ökning

Minsk-

ning

29

Postdirektör...........

6

7

i

_

28 |

Ombudsman...........

1

—

—

i

Byrådirektör och ombudsman . . .

—

1

i

—

1

Förste aktuarie..........

—

1

i

—

26 ]

Intendent ............

—

1

i

—

Sekreterare ...........

4

5

i

—

1

Överpostmästare.........

3

2

—

i

25

Postmästare av klass 1 A.....

7

8

i

—

I

Förste aktuarie.........

3

—

—

3

24 1

Intendent ............

2

—

—

2

1

Sekreterare ...........

4

3

—

1

22 {

Förste kontrollör.........

14

14

—

—

Postmästare av klass 2......

49

51

2

—

Aktuarie............

2

1

—

1

Förrådsförvaltare.........

1

—

—

1

Huvudkassör...........

—

1

1

—

21

Notarie.............

8

6

—

2

Registrator...........

1 ''

—

—

1

Revisor.............

7

4

—

3

Revisor och bokhållare......

3

2

—

1

Summa

115

107

9

17

Den av mig sålunda förordade omorganisationen skulle i jämförelse med den
av generalpoststyrelsen föreslagna ställa sig något gynnsammare i driftkost -nadshänseende.

Genomförandet av de av mig förordade förslagen skulle medföra vissa förändringar
i den vid gällande avlöningsreglemente för kommunikationsverken
fogade tjänsteförteckningen. I överensstämmelse med vad nästlidet år skedde

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

41

beträffande av omklassificeringen av postkontoren m. m. föranledda ändringar
i nämnda avlöningsreglemente torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas att i berörda
tjänsteförteckning vidtaga de ändringar, som föranledas av riksdagens i
förevarande ämnen fattade beslut.

Departementschefens hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda i skilda avseenden anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

l:o) besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1927,
att i den vid avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och
statens vattenfallsverk fogade tjänsteförteckningen skola vid
postverket upptagas följande nya befattningar, nämligen:
i 26:e lönegraden: förste aktuarie, intendent,

* 21:a

»

: huvudkassör,

» 15:e

: materialförvaltare,

» 12:e

»

: förråd smästare,

» ll:e

2>

: kansliskrivare;

att den i nyssnämnda förteckning vid postverket upptagna
befattningen ombudsman skall erhålla benämningen byrådirektör
och ombudsman;

att ur tjänsteförteckningen skola vid postverket utgå följande
befattningar, nämligen:

ur 24:e lönegraden: förste aktuarie, intendent,

* 21 :a » : förrådsförvaltare, registrator;

2:o) besluta, att antalet av följande befattningar vid postverket
skall från och med den 1 juli 1927 utgöra:

postdirektör ...................................... 7

byrådirektör och ombudsman ........................ 1

förste aktuarie .................................... 1

intendent ........................................ 1

sekreterare i 26:e lönegraden ........................ 5

överpostmästare .................................. 2

postmästare av klass 1 A.............-............... 8

sekreterare i 24 :e lönegraden ........................ 3

postmästare av klass 2.............................. . 51

aktuarie ......................................... 1

huvudkassör ...................................... 1

notarie .......................................... 6

revisor .......................................... 4

revisor och bokhållare............................... 2;

Kungl. Maj:ts proposition nr SOS.

3:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,
som vid genomförande av ovanberörda ändringar
erfordras; samt

4:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att i den vid avlöningsreglementet
fogade tjänsteförteckningen vidtaga de ändringar, som
föranledas av riksdagens beslut beträffande befattningar vid
postverket.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.