Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.
1
Nr 204.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrade grunder för utgörande av vissa utlagor m. m.;
given Stockholms slott den 22 februari 1927.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till
dels förordning om ändrade grunder för utgörande av vissa utlagor;
dels förordning om ändrad lydelse av 3 § första stycket i förordningen
den 23 oktober 1908 (nr 128, sid. 1) angående bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter;
dels ock förordning angående det belopp, varmed kommunal inkomstskatt
för gemensamt kommunalt ändamål skall utgöras.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Lyberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt.
17.'') höft. (Nr 20’i.)
1
2
Kungl. Maj.ts proposition Nr 204.
Förslag
till
Förordning
om ändrade grunder för utgörande av vissa utlagor.
Härigenom förordnas som följer:
Där i allmän förordning eller av Kungl. Maj:t, myndighet eller menighet
meddelat beslut är stadgat, att utskyld eller annan avgift skall utgå i
visst förhållande till bevillningstaxeringsvärde, bevillningstaxerad inkomst,
bevillning eller fyrktal, skall så anses, som om taxering av fastighet, för
vilken fastighetsskatt skall utgöras, och taxering till kommunal inkomstskatt
avser taxering till bevillning, samt att bevillning utgöres med 1 öre
för varje åsatt skatteöre;
dock skall, där fråga är om utgörande i förhållande till taxering till
bevillning av avgifter i enlighet med resolutioner, grundade å förordningen
den 11 juli 1862 angående allmänt ordnande av prästerskapets inkomster,
till bevillning uppskattad inkomst ersättas med till kommunal inkomstskatt
uppskattad inkomst av rörelse, av tjänst, av tillfällig förvärvsverksamhet och
av kapital samt till bevillning beskattningsbar inkomst ersättas med det
belopp, varmed den skattskyldiges till kommunal inkomstskatt beskattningsbara
inkomst må överstiga hans till dylik skatt uppskattade inkomst
av jordbruksfastighet och av annan fastighet.
Där i allmän författning föreskrives, att utlagor skola utgå efter de
för kommunalutskylder i allmänhet stadgade grunder, skall, för det fall
att särskild utdebitering av sådana utlagor äger rum, med kommunalutskylder
förstås sådana utskylder till kommun, som utgöras i förhållande
till de enligt kommunalskattelagen påförda skattekronor och skatteören.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1928 men äger ej tillämpning
i fråga om utskyld eller annan avgift, som skall utgå på grund
av dessförinnan verkställd taxering. Genom förordningen upphäves förordningen
den 28 oktober 1910 (nr 118) angående särskild grund för beräkning
av rösträtt och utgörande av utskyld eller annan avgift i förhållande
till allmänna bevillningen.
Kungl. Maj.-ts proposition Nr 204.
3
Förslag
till
Förordning
ona ändrad lydelse av 3 § första stycket i förordningen den 23 oktober
1908 (nr 128, sid. 1) angående bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter.
Härigenom förordnas, att 3 § första stycket i förordningen den 23 oktober
1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
i dess lydelse enligt förordningen den 23 december 1920 (nr 859) skall i
nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse.
B. Bevillningsavgift av vissa handlande och handelsexpediter.
3 $. \
Utlänning eller sådan i utlandet bosatt svensk undersåte, som icke för
det år, varför uppbörd av kommunal inkomstskatt senast ägt rum, erlagt
dylik skatt, skall, då han reser omkring i landet och — — — dylik
handel stadga.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1928.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.
Förslag
till
Förordning
angående det belopp, varmed kommunal inkomstskatt för gemensamt
kommunalt ändamål skall utgöras.
Härigenom förordnas, att kommunal inkomstskatt, som jämlikt bestämmelserna
i 59 § 3 mom. och 69 § kommunalskattelagen skall utgå för gemensamt
kommunalt ändamål, skall utgöras med fem öre för varje skatteöre,
som påförts för den till sådan skatt beskattningsbara inkomsten.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1928.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.
5
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 22 februari 1927.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,
Hamrin, Almkvist, Lyberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, anför efter gemensam
beredning med cheferna för justitie-, social- och ecklesiastikdepartementen
:
Det förslag till kommunalskattelag, som Kungl. Maj:t beslutat förelägga Förordning
riksdagen, innebär, bland annat, avskaffande av den nuvarande bevillnings- g^un^erTrir
taxeringen. I övergångsbestämmelserna till förslaget till förordning utgörande av
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt har i anledning därav före- vissa utla0°rslagits,
att bevillningsförordningen skall upphävas.
Utlagor eller andra avgifter äro emellertid ofta nog bestämda i förhållande
till bevillningstaxeringen eller dylikt. Så är exempelvis enligt
äldre löneregleringsresolutioner prästerskapets avlöning eller viss del därav
bestämd på sådant sätt, att de skattskyldiga hava att erlägga prästlöneavgifter
i visst förhållande till påförd bevillning, till bevillning uppskattad
eller beskattningsbar inkomst eller till fyrktal, grundat på bevillningstaxeringen.
Av de resolutioner, varom här är fråga, torde visserligen
efter utgången av år 1927 återstå endast inemot ett tjugotal. För åtskilliga
av dessa har emellertid bevillningstaxeringen alltjämt betydelse. Även
andra avgifter torde vara pålagda i förhållande till sådan taxering.
Enligt § 5 i förordningen den 2 november 1883 angående allmänt ordnande
av klockarnes löneinkomster (nr 61, sid. 1) skall den till klockare i
penningar utgående lön av församlingen sammanskjutas efter de grunder,
som för kommunalutskylders utgörande i allmänhet äro stadgade.
I lag den 16 oktober 1908 angående sättet för organistlöns utgående
(nr 110, sid. 5) bar föreskrivits, att till organist utgående lön skall av
församlingen sammanskjutas efter samma grunder.
Enligt lag den 5 juni 1909 angående skyldighet att deltaga i kostnaden
för byggnad och underhåll av tingshus och häradsfängelse (nr 55, sid. 1)
skola i dylik kostnad alla de, vilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder,
deltaga efter de grunder, som för sådana utskylders utgörande
i allmänhet äro stadgade.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.
I lag samma dag angående byggande och underhåll av kyrka med vad
därtill hörer så ock av särskild sockenstuva (nr 55, sid. 2) föreskrives, att
kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som till kyrka hörer, så ock
sockenstuva, skola, där icke annorlunda är särskilt förordnat, uppehållas
och byggas på deras kostnad, vilka inom församlingen erlägga kommunalutskylder,
efter de grunder, som för sådana utskylders utgörande i allmänhet
äro stadgade; dock att de, vilka äga åtnjuta de genom prästerskapets
privilegier förunnade förmåner, ej äro skyldiga att i den kostnad
deltaga i vidsträcktare mån, än som med samma privilegier må vara förenligt.
I lag samma dag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll av prästgård (nr 55, sid. 3) heter det slutligen:
Där enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda författningar
det åligger socknemän att på sin kostnad bygga eller bättra husen å
prästgård, skola i sådan kostnad alla de, vilka inom församlingen erlägga
kommunalutskylder, deltaga efter de grunder, som för sådana utskylders
utgörande i allmänhet äro stadgade; dock vare de, vilka äga åtnjuta de
genom prästerskapets privilegier förunnade förmåner, skyldiga att i den
kostnad deltaga endast i den mån de ej äro därifrån enligt samma privilegier
befriade.
Vad de nu berörda utskylderna beträffar, vill jag här erinra, hurusom
grunderna för gäldande av avlöning åt klockare och organist förr varit
mera obestämda, medan däremot i byggningabalkens 26 kap. voro meddelade
föreskrifter angående deltagande i kostnad för byggnad av kyrka
och sockenstuva, prästgård och tingshus m. m. Denna skyldighet har
tidigare företrädesvis åvilat jorden men så småningom fördelats även på
övriga beskattningsföremål. Denna fördelning fullbordades genom särskilda
lagar den 26 april 1905. 1909 års nu gällande lagar i ämnet innebära i
detta avseende endast en redaktionell ändring.
Genom förordning den 19 november 1920 (nr 763) angående beräkning
av utlagor, som skola utgå i förhållande till 1921—1924 års taxering till
bevillning för inkomst eller efter de för utgörande av kommunalutskylder
stadgade grunder — vilken författning fortfarande jämlikt förordning den
14 maj 1926 (nr 129) om särskilda grunder för utgörande av kommunalutskylder
för år 1927 m. m. äger giltighet — regleras för närvarande de
förhållanden, för vilka jag nu redogjort.
I nämnda förordning av år 1920 stadgas:
dels att, där fråga är om utgörande i förhållande till taxeringarna till
bevillning av avgifter i enlighet med resolutioner grundade å förordningen
den 11 juli 1862 angående allmänt ordnande av prästerskapets inkomster
eller förordningen den 1 november 1872 angående ordnande av prästerskapets
i de territoriella församlingarna i Stockholm avlöning, till bevillning
uppskattad inkomst skall ersättas med till bevillning uppskattad
inkomst av kapital och arbete samt till bevillning beskattningsbar inkomst
Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.
7
ersättas med det belopp, varmed den skattskyldiges till bevillning beskattningsbara
inkomst av fast egendom, kapital och arbete må överstiga hans
bevillningspliktiga inkomst av fast egendom;
dels att eljest, där ej annorlunda särskilt föreskrivits, vad i avseende å
utlagors utgörande i allmän författning eller annorledes stadgas om bevillningstaxerad
eller till bevillning beskattningsbar inkomst av kapital och
arbete, beträffande utlagor, som skola utgå i förhållande till taxeringarna
till bevillning under vart och ett av åren 1921 till och med 1924, i stället
skall gälla bevillningstaxerad eller till bevillning beskattningsbar inkomst
av fast egendom, kapital och arbete;
dels ock att, där i allmän författning föreskrivits, att utlagor skola utgå
efter de för utgörande av kommunalutskylder i allmänhet stadgade grunder,
för det fall att särskild utdebitering av sådana utlagor äger rum, med
kommunalutskylder förstas sådana utskylder till kommun, som utgöras i
förhållande till beräknad inkomst av fast egendom och bevillningstaxerad
inkomst.
Vidare erinras här om förordningen den 21 oktober 1910 (nr 118) angående
särskild grund för beräkning av rösträtt och utgörande av utskyld eller annan
avgift i förhållande till allmänna bevillningen, vari stadgas, att, där enligt allmän
förordning eller av Kungl. Maj:t, myndighet eller menighet meddelat beslut
rösträtt skall beräknas eller utskyld eller annan avgift erläggas i förhållande
till bevillning, utan hinder av eljest gällande föreskrifter i sådant fall rösträtt
skall beräknas samt utskyld eller avgift erläggas, såsom om bevillningen
vore bestämd att utgå med sex öre för varje fulla etthundra kronor av
taxeringsvärdet å jordbruksfastighet, fem öre för varje fulla etthundra kronor
av taxeringsvärdet å annan fastighet och frälseränta samt en för hundra av
taxerad beskattningsbar inkomst.
Det enklaste sättet att i det nya skattesystemet åstadkomma en motsvarig- Departementshet
till nuvarande hänvisningar till bevillningstaxeringen med mera torde chefenvara
att i en gemensam författning, som motsvarar förut till berörda båda
förordningar den 19 november 1920 samt den 28 oktober 1910 föreskriva, att i
sagda avseenden skall så anses, som om taxeringen enligt kommunalskattelagen
avsåge taxering till bevillning, och att bevillning utgjordes med 1 öre för
varje enligt nämnda lag åsatt skatteöre, samt meddela vissa undantagsstadganden
i anslutning till de nu gällande. Kommunalskattelagen är ju avsedd att
fylla samma syftemål som den nuvarande bevillningsförordningen och överensstämmer
för övrigt även till sitt reella innehåll nära med denna. Tvekan
angående lämpligheten att låta taxeringen till allmän kommunalskatt ersätta
taxeringen till bevillning synes kunna yppa sig närmast i avseende å den
del av fastighetsskatten på växande skog, som utbrutits och ersatts med en
skogsaccis. Härigenom uppstår ju minskning i det hittillsvarande normala
beskattningsunderlaget, som dock delvis kompenseras genom minskat procentavdrag.
Emellertid torde, om hänsyn tages till förhållandena en något
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.
längre tid tillbaka, någon verklig minskning av skatteunderlaget knappast
inträffa, då utan tvivel taxeringsvärdena å den växande skogen under
denna tid i allmänhet höjts vida mer än som svarar mot sänkningen av
repartitionsgrunden. En betydande del av denna höjning av taxeringsvärdena
å växande skog hänför sig till 1922 års allmänna fastighetstaxering,
d. v. s. till tiden efter år 1920. Anledningen till att skogsaccis ej synes böra
medräknas i fall, varom här är fråga, är uppenbarligen, att en uträkning och
debitering av dylik för nu berörda ändamål skulle möta svårigheter.
Ett liknande spörsmål uppställer sig även beträffande de utlagor, som
skola utgå i förhållande till de för kommunalutskylder stadgade grunder.
Dessa äro i allmänhet, i den mån de särskilt debiteras, av ringa storlek,
och jag tvekar beträffande dem ej att förorda, att skogsaccis för här avsedda
ändamål ej skall tagas i beräkning.
Berörda förordning den 19 november 1920 skall utan uttryckligt stadgande
ej tillämpas å utskylder för senare år än år 1927. Denna förordning
behöver alltså ej upphävas. Förordningen den 28 oktober 1910 bör däremot
uttryckligen upphävas. Det må anmärkas, att de i densamma innehållna
stadganden om grunden för rösträtt upphört att gälla genom den kommunala
rösträttsreformen.
Det må ock erinras, att vissa fall, då bevillningstaxeringen äger betydelse
för fastställande av beräkningsgrund för värde av fast egendom, torde böra
regleras genom en särskild lag, varom förslag torde komma att framläggas
av chefen för justitiedepartementet.
Förordning
om ändrad
lydelse av 3
§ i förordningen
den
23 oktober
1908 angående
bevillningsavgifter
fSr särskilda
förmåner och
rättigheter.
Även i förordningen den 23 oktober 1908 (nr 128, sid. 1) angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter erfordras i anledning av den
allmänna bevillningens bortfallande viss ändring. Angående motiveringen
för denna ändring tillåter jag mig i huvudsak hänvisa till kommunalskattekommitténs
betänkande (sid. 489). Här bör dock tilläggas, att en närmare
överensstämmelse med nu gällande regler vinnes, om anknytning sker till
taxeringen till kommunal inkomstskatt, än om hänsyn tages till taxeringen
till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Förordning I förslaget till kommunalskattelag har ifrågasatts, att i vissa fall, där ej
angående det nå„on bestämd kommun kan sägas hava ett mera utpräglat berättigat intresse
belopp, var- °
med kommu- att uppbära kommunalskatt, de skattskyldiga i stället skola hava att utgöra
"skatt1 för * skatt för gemensamt kommunalt ändamål. Sålunda stadgas, att under tid,
gemensamt då skattskyldig ej varit här i riket bosatt, denne skall erlägga sådan skatt
kommunalt fö vjss inkomst av tjänst och inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet (59 §
ändamål skall , , , , , v . . „ . ,
utgöras. 3 mom. förslaget till kommunalskattelag). Vidare skall i 69 § samma lag
förslag
omförmälda personer (svenska medborgare, som tillhöra svensk beskickning
hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens
eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst äro bosatta
utomlands, ävensom vissa medlemmar av sådana personers familjer)
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.
för angivna inkomster utgöra skatt för gemensamt kommunalt ändamål.
Lika rimligt som jag finner det vara, att de personer, varom här är fråga,
ej helt befrias från kommunalskatt, lika rimligt finner jag, att kommunalskatt
för dem beräknas efter en relativt låg skatteprocent, och jag föreslår
i dylikt avseende en utdebiteringssats av fem öre per skatteöre. Stadgande
i dylikt avseende torde böra införas i en särskild förordning.
Föredraganden uppläser härefter inom finansdepartementet utarbetade förslag
till dels förordning om ändrade grunder för utgörande av vissa utlagor,
dels förordning om ändrad lydelse av 3 § första stycket i förordningen den
23 oktober 1908 (nr 128, sid. 1) angående bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, dels ock förordning angående det belopp, varmed
kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål skall utgöras,
samt hemställer, att dessa förslag måtte i proposition föreläggas riksdagen.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifalla, och skall till riksdagen avlåtas proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
E. Regnér.
<)
Bihang till riksdagens protokoll 1927
1 samt.
175 höft. (Nr 20'',.)