Kungl. Maj-.ts proposition nr 201.
1
tfr 201.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av viss del av Västgöta och Skaraborgs
regementens förutvarande mötesplats Axvalls hed; given
Stockholms slott den 11 mars 1927.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Rosén.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 11 mars 1927.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meueling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,
Hamrin, Almkvist, Lyberg.
Departementschefen, statsrådet Rosén anför:
Efter därom av Kungl. Maj:t i proposition (nr 67) till 1922 års riksdag
gjord framställning medgav riksdagen (skrivelse nr 86), bland annat, att av
Västgöta och Skaraborgs regementens förutvarande mötesplats Axvalls hed
finge till Skaraborgs läns landsting för länets folkhögskolas räkning försäljas
ett område med en areal av omkring 12.6 hektar jämte vissa å området uppförda
byggnader för ett pris av 25,000 kronor och mot villkor, att landstinget
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 173 höft. (Nr 201.) 65i 27
2
Kungl. Maj:ts proposition tv 201.
iklädde sig alla för avsöndring och lagfart erforderliga kostnader och att
kronan fritoges från ansvarighet för området möjligen besvärande servitut.
Av nämnda köpeskilling utgjorde 14,350 kronor ersättning för marken samt
återstående 10,650 kronor ersättning för de byggnader, vilka samtidigt försåldes.
. Yad angår priset å byggnaderna, hade detta för varje särskild byggnad
beräknats till det belopp, vartill byggnaden vid besiktning den 17 november
1915 värderats av vissa sakkunniga. I avseende å värderingen torde böra
nämnas, att denna hade grundats på den förutsättningen, att en blivande
försäljning av byggnaderna komme att äga rum på villkor, att byggnaderna
skulle bortföras från platsen.
Det för folkhögskolan enligt 1922 års riksdags medgivande upplåtna området
har å en karta, vilken torde få såsom bilaga fogas vid statsrådsprotokollet
rörande detta ärende, utmärkts med grön begränsningslinje.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 januari 1925 gjorde ledamöterna av
styrelsen för Skaraborgs läns folkhögskola framställning därom, att till dem
måtte försäljas visst område av Axvalls hed med därå befintliga byggnader
under förutsättning, att styrelseledamöterna förpliktade sig att hembjuda området
med byggnaderna till Skaraborgs läns landsting för att ställas till folkhögskolans
förfogande till övertagande på samma villkor, som för dem varit
gällande. Det erbjudna priset utgjorde för marken omkring 1,200 kronor
för hektar, medan för byggnaderna upptagits det värde, som vid omförmälda
besiktning den 17 november 1915 åsatts dem av förutnämnda sakkunniga.
Efter det arméförv ältning ens fortifikations departement inhämtat chefens för
tredje arméfördelningen samt chefens för Skaraborgs regemente yttranden
över framställningen, avgav departementet den 6 mars 1925 utlåtande i ärendet.
Fortifikationsdepartementet uttalade därvid, att departementet ej kunde
annat än medgiva, att det för skolan tillgängliga området vore väl knappt
tilltaget; men å andra sidan ansåge departementet, att ovillkorligt behov
icke förelåge för folkhögskolan att utvidga skolans område i den omfattning,
som av skolstyrelsen föreslagits. I övrigt anförde fortifikationsdepartementet
i huvudsak följande.
För att emellertid i någon mån tillgodose skolans behov av ökat utrymme
ville fortifikationsdepartementet, med anslutning närmast till ett av chefen
för Skaraborgs regemente alternativt framställt förslag, tillstyrka, att för skolans
räkning finge förvärvas de med d och e betecknade områden (se bifogade
karta), det sistnämnda dock endast till skolans nuvarande södra gränslinje,
utdragen åt öster, samt att skolområdets västra gränslinje droges i rät
riktning från den nu föreslagna norra gränslinjen till området för en minnessten
samt droges omkring det sistnämnda området så, att detta icke folie
inom skolområdet. Inom det sålunda angivna området, som, jämte det av
skolan förut förvärvade området, betecknats med gränslinjerna f—g—h—i—
j—k—1—m—f, läge följande byggnader, nämligen kokhus (29), gevärsförråd
(78), viktualiemagasin (10), sprutbod (6), värdshus med uthus (4) ävensom en
förrådsbyggnad. Dessa byggnader, med undantag utav förrådsbyggnaden,
Kungl. Maj.ts proposition nr 201. 3
skulle enligt departementets mening kunna ingå i köpet. Vidkommande
värdshuset, nr 4, beboddes och brukades detta med uthus och tomt sedan
23 år tillbaka av förre sergeanten A. J. Hammar, vilken tillika utövade tillsyn
över kronans mark och övriga byggnader å heden. Begementschefen
hade föreslagit, att denna byggnad med uthus och tillhörande tomt måtte
från försäljningen till folkhögskolan undantagas för att av den där boende
tillsymngsmannen fortfarande innehavas. Med fullkomligt gillande av detta
skäl ansåge fortifikationsdepartementet syftet kunna utan att äganderätten
undantoges vinnas därigenom, att förbehåll i blivande köpehandling gjordes
därom, att byggnaden finge fortfarande, så länge särskild tillsyningsman över
kronans egendom ä Axvall vore anställd, av kronan disponeras, och att i
allt fall nuvarande tillsymngsmannen Hammar, som vore 70 år gammal, och
lians hustru finge i sin livstid fritt disponera ifrågavarande byggnad med
tillhörande tomt. Därigenom fördärvades ej ägofiguren för skolans område.
Av sistnämnda skäl ansåge fortifikationsdepartementet ej heller det område,
vara förrådsbyggnaden vore uppförd, böra från köpet undantagas, men borde
kronan vid försäljningen förbehålla sig rätt att hava byggnaden, som användes
till landstormsförråd, kvarstående å platsen med obehindrat tillträde
till densamma. Byggnaden nr 29, i vilken kök vore inrett, vore visserligen
fortfarande behövlig för kronan, men som bibehållandet i kronans ägo av
denna byggnad med hänsyn till byggnadens läge och användning vore, såsom
departementet hade sig bekant, förenat med stora olägenheter för skolan i
särskilda avseenden, ville departementet tillstyrka, att skolan finge, sedan
vad som till kokinredningen hörde borttagits, övertaga denna byggnad med
byggnadsplatsen, varefter för kronan erforderliga kokanordningar syntes kunna
vidtagas i annan kronan tillhörig byggnad.
Fortifikationsdepartementet ansåge sålunda, att skolan borde tillsvidare
åtnöjas med nu omförmälda områden och byggnader. I fråga om priset för
det till försäljning föreslagna området, som beräknats omfatta omkring 4
hektar, hade departementet icke velat motsätta sig, att det bestämdes efter
samma grund som vid 1922 års försäljning, eller efter 1,200 kronor för hektar,
utgörande för hela området 4,800 kronor. När fortifikationsdepartementet i
skrivelse den 16 januari 1922 tillstyrkt bifall till då föreliggande framställning
om försäljning till landstinget av viss del av heden, hade departementet
såsom, skäl härför anfört, att folkhögskolans ändamål enligt departementets
mening utgjorde ett statsändamål, och att det vore jämväl hänsyn till
ändamålet med byggnadernas förvärvande, som föranlett departementet att
föreslå köpeskillingen för byggnaderna till det pris, som de förut omförmälda
sakkunniga vid besiktningen den 17 november 1915 åsatt dem, ehuru
detta pris tillkommit under förutsättning, att byggnaderna komme att försäljas
med villkor, att de skulle från platsen bortföras. Därvid både fortifikationsdepartementet
även tagit i beaktande, att byggnaderna icke kunde
för folkhögskolan användas i det skick, vari de befunne sig, utan måste
undergå väsentliga förändringar och reparationer, som komme att kräva avsevärda
kostnader. I allt fall hade departementet ansett försäljningen av
byggnaderna till det föreslagna priset vara fördelaktig för kronan, som därigenom
befriades från underhållskostnader, vilka, för att byggnaderna skulle
kunna bibehållas i värdigt skick och icke förfaras, hädanefter skulle uppgå
till belopp, sena icke stode i rimligt förhållande till byggnadernas värde.
Då enligt fortifikationsdepartementets mening ett verkligt behov förefunnes
för folkhögskolan av det utav departementet angivna området samt därå
uppförda byggnader, med undantag av förrådshuset och värdshuset (nr 4),
ansåge sig departementet — som med hänsyn härtill och till den begränsning
av styrelseledamöternas förslag, som av departementet gjorts, funne de
4 Kungl. Maj:ts proposition nr ^201.
i skrivelsen den 16 januari 1922 anförda synpunkter fortfarande beaktansvärda
— böra tillstyrka, att även priset för byggnaderna bestämdes efter
samma grunder som 1922 års pris eller för de byggnader, som nu skulle
ingå i köpet, till 1,600 kronor. , , ,, ,, ,
På grund av det anförda tillstyrkte fortifikationsdepartementet, att Kungl.
Maj:t, efter inhämtat medgivande av riksdagen, måtte bemyndiga fortifikationsdepartementet
att till ledamöterna av styrelsen för Skaraborgs läns
folkhögskola försälja de delar av Yästgöta och Skaraborgs regementensi fortvarande
mötesplats Axvalls hed, som vore belägna emellan folkhögskolans
nuvarande, å bifogade karta med grön begränsningsiinje utmärkta område
samt de å kartan med f—g—h—i—j—k—1—m—f betecknade gränslinjer ävensom
därå uppförda ett kokhus, ett viktualiemagasin, en gevärsforrads byggnad,
en sprutbod och ett värdshus med uthus för ett pris av tillhopa b,400
kronor samt i övrigt mot vissa närmare angivna villkor.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 april 1925 återkallade ledamöterna
av folkhögskolans styrelse sin omförmälda framställning i ämnet. Sedermera
har emellertid Skaraborgs läns landstings förvaltningsutskott i skri\ else till
Kungl. Maj:t den 9 november 1926 meddelat, att, sedan inom landstinget
fråga väckts om fullföljande av ovan omförmälda köp, landstinget den 9 september
1926, bland annat, beslutat bemyndiga förvaltningsutskottet att på
de förmånligaste villkor, som kunde betingas, söka inköpa vtterligaie om
råden av Axvalls hed jämte vissa byggnader, varjämte landstinget anvisat
ett förslagsanslag av 7,000 kronor till en blivande köpeskilling. Förvaltningsutskottet
har till fullgörande av det utskottet givna uppdraget hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte, efter inhämtande av riksdagens medgivande, förordna,
att till landstinget finge försäljas det område med byggnader, vars försäljning
arméförvaltningens fortifikationsdepartement i utlåtandet den 6 mars
1925 tillstyrkt, med
dels det tillägg, att i försäljningen jämväl skulle ingå ej mindre östra
hälften av det med c å bilagda karta betecknade området inklusive kokhuset
(nr 29) med byggnadsplats — men med undantag av övriga å området c befintliga
byggnader — med rätt för kronan att, så länge sistberörda byggnader
kvarstode, disponera hela det med c betecknade området, men med
skyldighet för kronan att, därest berörda byggnader skulle komma att av
kronan försäljas, i första hand erbjuda desamma åt landstinget, samt att vid
eventuell försäljning till annan än landstinget såsom villkor föreskriva byggnadernas
bortflyttning, än även den del av det å kartan med b betecknade
området, som vore belägen söder om ovanberörda östra hälft av området c
samt inom västra gränslinjen för sistberörda till försäljning ifrågasätta område,
utdragen åt söder, tills den träffade södra gränslinjen för folkhögskolans
nuvarande område, utdragen åt väster;
dels det undantag, att i försäljningen icke skulle ingå det å kartan med e
betecknade området.
Det område, som sålunda avsetts att förvärvas, har å kartan utmärkts
med röda begränsningslinjer.
Vidkommande köpeskillingen har förvaltningsutskottet hemställt, att denna
måtte om möjligt beräknas efter de av arméförvaltningens fortifikationsde
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
partement i ovanberörda utlåtande angivna grunder. Bland köpevillkoren
syntes det förvaltningsutskottet även böra stadgas skyldighet för landstinget
att för all framtid låta det monument, som funnes uppfört å nu ifrågakomna
område, kvarstå och hålla detsamma inhägnat.
Därest försäljning av .hela det område, som sålunda avsåges, icke skulle
kunna medgivas, hemställde förvaltningsutskottet, att Kungl. Maj:t måtte
förordna om försäljning till landstinget av de delar av området, vilka ansåges
kunna försäljas.
Över förevarande framställning har arméförvaltningens fortifikationsdepartement,
efter vederbörande arméfördelningschefs och regementschefs hörande,
den 8 januari 1927 avgivit utlåtande.
Chefen för Skaraborgs regemente har i sitt yttrande i ämnet anfört följande.
Enligt regementschefens mening syntes folkhögskolan icke hava verkligt
behov av ytterligäre mark och byggnader å Åxvall. Därest emellertid ett
utvidgat område för folkhögskolan skulle anses vara av behovet påkallat,
hade regementschefen i huvudsak ej något att erinra mot landstingets förvaltningsutskotts
nu ifrågavarande framställning, dock att han ansåge sig
böra framhålla, att den ifrågasatta delen av området b ej syntes bliva av
något värde för skolan. Däremot vore denna del av vikt för kronan att
fortfarande besitta, dels ur övningssynpunkt, dels även med hänsyn till förbindelsen
mellan lägerhyddorna och Västgöta regementes baracker, då båda
dessa förläggningsutrymmen toges i anspråk. Vidare ansåge regementschefen,
att den enligt förvaltningsutskottets förslag ifrågasatta försäljningssumman
av omkring 7,000 kronor vore alldeles för låg. Enligt en av regementschefen
föranstaltad, av byggmästaren E. J. Nyström den 25 februari 1925
verkställd värdering uppskattades sprutboden, viktualiemagasinet, kokhuset
och gevärsförråaet till sammanlagt 7,450 kronors värde, därest byggnaderna
skulle nedrivas och bortforslas. Men då detta knappast kunde vara meningen,
borde enligt samma värdering beräknas åtminstone 100 procents förhöjning,
d. v. s. 14,900 kronor. Därtill borde komma ersättning för marken
efter 1,200 kronor per hektar. Då enligt av regementschefen gjord approximativ
beräkning den areal, som skulle försäljas, uppginge till 4 hektar (den
nyss angivna delen av området b ej inberäknad), borde köpesumman för
marken sålunda utgöra 4,800 kronor samt hela köpeskillingen för byggnader
och mark uppgå till omkring 19,700 kronor.
Regementschefen föresloge, att, därest försäljning skulle komma att ske,
densamma måtte grundas på en överenskommelse mellan kronan och landstinget
av följande innebörd, nämligen:
att det område, som läge mellan folkhögskolans nuvarande område och
linjen f—g—h—i-—j—k— 1—m—f, med undantag av området e, försåldes;
att av området c försåldes östra hälften, dock att kronan utan intrång
från landstingets eller folkhögskolans sida skulle fullt disponera området,
så länge någon av de å detsamma befintliga byggnaderna vore i kronans ägo;
att i försäljningen inginge byggnaderna: kokhus (nr 29), viktualiemagasin
(nr 10), gevärsförråd (nr 78), sprutbod (nr 6) och värdshus (nr 4), dock att
värdshuset med tillhörande tomt skulle, så länge tillsyningsman över kronans
egendom å Axvalls hed ansåges erforderlig, av kronan disponeras för att av
sådan befattningshavare brukas, och att i varje fall den nuvarande innehavaren,
förre sergeanten A. J. Hammar samt hans hustru skulle i sin livstid
bebo ocli bruka nämnda byggnad och tomt;
6
Kuvgl. Maj:ts proposition nr 201.
att å det till försäljning avsedda området befintliga en förrådsbyggnad,
ett furagemagasin samt tvenne lägerhyddor icke skulle ingå i köpet, utan
skulle kronan fortfarande vara ägare till dessa byggnader, dock att kronan
förpliktade sig att, därest ifrågavarande byggnader skulle komma att av
kronan försäljas, i första hand erbjuda desamma åt landstinget samt vid eu
eventuell försäljning till annan än landstinget såsom villkor uppställa byggnadernas
bortflyttning;
att köpesumman skulle vara omkring 19,000 kronor; samt
att landstinget skulle ikläda sig alla för avsöndring och lagfart _å fånget
erforderliga kostnader och kronan fritagas från ansvarighet för servitut, som
kunde besvära ifrågavarande område.
Chefen för tredje arméfördelningen har anfört, bland annat, att enär något
behov av ökat område eller förrådsutrymme för folkhögskolan icke påvisats,
han funne sig böra avstyrka förvaltningsutskottets framställning. Därest
emellertid det oaktat en försäljning syntes böra komma till stånd, anslöte
sig arméfördelningscliefen till det av chefen för Skaraborgs regemente framlagda
förslaget till överenskommelse.
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har anfört, att departementet
efter verkställd undersökning ej heller kunnat finna annat, än att det markområde,
som för närvarande disponerades av folkhögskolan, vore för ändamålet
fullt tillräckligt. Då från lantförsvarets sida någon anledning icke
förelåge att avyttra ifrågavarande mark, avstyrkte därför departementet, att
densamma — å vilken kronan tillhöriga och för lantförsvaret i varje fall
under viss tid framåt behövliga byggnader vore belägna — försåldes till
landstinget. Det av förvaltningsutskottet ifrågasatta försäljningspriset vore
enligt departementets mening orimligt lågt.
Härefter har Skaraborgs läns landstings förvaltningsutskott i skrivelse den 22
januari 1927 ytterligare utvecklat sina synpunkter på frågan om utvidgning
av det till; länets folkhögskola för närvarande upplåtna området. Förvaltningsutskottet
har därvid anfört, bland annat, följande.
Samtliga de i ärendet hörda myndigheterna hade mot utskottets framställning
erinrat, att landstingets folkhögskola icke vore i behov av något
ökat område och att det markområde, som för närvarande av folkhögskolan
disponerades, vore för skolans ändamål fullt tillräckligt. Utskottet, som
förmenade, att de hörda myndigheterna svårligen torde kunna bedöma frågan
om folkhögskolans behov i angivna hänseende, ansåge sig böra framhålla, att
denna fråga varit föremål för grundlig utredning ej mindre inom skolans
styrelse än även inom förvaltningsutskottet och landstinget, samt att landstinget,
först efter det'' behovet blivit klart ådagalagt, fattat sitt beslut om
inköp av ytterligare område. Till bemötande av erinringarna på denna
Sunkt borde ytterligare framhållas, såväl att arméförvaltningens fortifikationsepartement
uti sitt den 6 mars 1925 avgivna utlåtande över skolstyrelsens
då föreliggande ansökning i fråga om förvärvande för skolans räkning av
ytterligare mark med byggnader medgivit, att det för skolan tillgängliga
området vore väl knappt tilltaget, som ock att chefen för Skaraborgs regemente
i ett i nyssberörda utlåtande omnämnt yttrande funnit åtminstone vissa av
då till förvärvande ifrågasatta områden vara för skolan behövliga med om
-
7
Kung!. Maj:ts proposition nr 201.
förmälande särskilt, att området d hörde så att säga till skolans parkområde.
Ett av de skäl, som av skolstyrelsen anförts för förvärvandet av de å kartan
med c och d betecknade områdena, vore ock dessas omedelbara närhet till
skolans park och byggnader. Ett annat av skolstyrelsen anfört skäl för
utvidgning av skolans område särskilt åt väster, nämligen olägenheten av
att efter ^styckning och försäljning av byggnadstomter å heden få ett större
samhälle i skolans omedelbara närhet, syntes hava vuxit i styrka, sedan
länsstyrelsen vidtagit åtgärder för genomförande av municipalsamliällsinstitutionen
jämväl i vad avsåge byggnadsverksamhetens reglerande inom området
vid Axvalls jänvägsstation. Vad beträffade kokhuset (nr 29), hade tidigare
även från militärt håll lämnats obestritt, att skolan hade behov av att förvärva
detsamma med hänsyn till dess närbelägenhet till den kvinnliga skolavdelningens
lokaler och nödvändigheten att förhindra störande inflytande å
denna avdelning vid ett eventuellt begagnande av kokhuset för militärt eller
annat för skolans verksamhet främmande ändamål. Utskottet kunde icke
instämm ai vad chefen för Skaraborgs regemente uti sitt nu avgivna yttrande
anfört därom, att den till försäljning ifrågasatta delen av området b icke
skulle bliva av något värde för folkhögskolan, men att det å andra sidan
skulle vara av vikt för kronan att fortfarande besitta denna del för erhållandet
av förbindelse mellan kronans byggnader. Utöver det skäl, som redan förut
antytts, för områdets förvärvande för skolans räkning, nämligen behovet att
skydda skolan för störande inflytande från grannar, förelåge å ena sidan
för skolan önskvärdheten av att för sitt ägoområde erhålla lämplig form
med raka och om möjligt rätvinkliga gränslinjer, för att området framdeles
vid byggnadsverksamhetens reglerande och blivande indelning av Axvalls
samhälle i kvarter och tomter skulle kunna bibehållas oförändrat. A andra
sidan torde, om, såsom ifrågasatts, vid en eventuell försäljning de å området
c befintliga byggnaderna förbehölles kronan och därvid bland köpevillkoren
jämväl intoges — eventuellt i stället för det i utskottets framställning omförmälda
villkoret om dispositionsrätt för kronan till området c — förbehåll
om rätt för säljaren till obehindrat tillträde till sistberörda byggnader, kronans
intresse i vad anginge förbindelsen mellan byggnaderna bliva fullt tillgodosett.
Att försäljningen, på sätt föreslagits, jämväl komme att innefatta
den del av området b, vara ett monument nu funnes uppfört, torde från
det allmännas synpunkt sett vara enbart lämpligt, då monumentet därigenom
komme under skolans vård och ansvar.
Beträffande de i yttrandena framkomna erinringarna mot det ifrågasatta
priset för det i utskottets framställning avsedda området och de byggnader,
om vilkas försäljning utskottet hemställt, syntes böra framhållas, att byggnaderna
ujiptagits till de värden, som av förut omförmälda sakkunniga vid
besiktningen den 17 november 1915 åsatts dem, och att det tilltänkta priset
för marken skulle utgöra 1,200 kronor för hektar, i följd varav priset skulle
komma att bestämmas efter samma grunder, som av Kungl. Maj:t, efter riksdagens
medgivande, tillämpats vid försäljningen till Skaraborgs läns landsting
av folkhögskolans nuvarande område å Axvall. Arméförvaltningen hade i
sitt ovanberörda utlåtande av den 6 mars 1925 i fråga om priset för byggnaderna
anfört, att departementet ansåge försäljningen av byggnaderna till föreslagna
pris vara fördelaktig för kronan, som därigenom befriades från
underhållskostnader, vilka, för att byggnaderna skulle kunna bibehållas i
värdigt skick och icke förfaras, hädanefter skulle uppgå till belopp, som icke
stode i rimligt förhållande till byggnadernas värde. Vidare borde framhållas,
att de nu till försäljning ifrågasatta byggnaderna syntes vara riitt förfallna,
att de icke kundo för folkhögskolan användas i det skick, vari de befunne
sig, utan för att komma till användning måste undergå väsentliga förändrin
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
gar och reparationer, som komme att kräva avsevärda kostnader, samt att
byggnaderna, även om de skulle komma att bibehållas i kronans ägo, icke
syntes komma att få någon vidare användning för militärt ändamål med
undantag av värdshuset (nr 4), vars fortsatta användning till bostad åt kronans
uppsyningsman i händelse av försäljning medgivits. Om vid värderingen
av byggnaderna toges hänsyn till icke endast, såsom förut skett vid
försäljningen till landstinget av en del av Axvalls mötesplats, att folkhögskolans
ändamål vore att jämställa med ett statsändamål, utan ock fördelen
för kronan att bliva befriad från underhållskostnaden, torde det ifrågasatta
priset icke kunna betecknas såsom oskäligt lågt.
Under åberopande i övrigt därav, att Kungl. Maj:t tidigare, såväl vid försäljning
till Skaraborgs läns landsting av ett för .dess folkhögskola avsett
område å Axvall som ock vid försäljning under år 1922 till Alvsborgs läns
folkhögskolas byggnadsförening av vissa delar av mötesplatsen Fristads hed
och vid försäljning under år 1925 till Kalmar läns norra landsting av mötesplatsen
Hultsfred, på det livligaste behjärtat folkhögskolornas behov, hemställde
därför förvaltningsutskottet, att Kungl. Maj:t måtte avlåta proposition
till riksdagen om försäljning av nu ifrågavarande område av Axvalls mötesplats
till Skaraborgs läns landsting.
Sedan arméförvaltningens fortifikationsdepartement anmodats att avgiva
utlåtande i avseende å de villkor, som borde vara förbundna med den ifrågasatta
försäljningen, har departementet infordrat yttranden härutinnan från
chefen för tredje arméfördelningen samt chefen för Skaraborgs regemente.
Regementschefen har föreslagit, att de av honom tidigare angivna försäljningsvillkoren
borde gälla, dock att det monumentet omslutande, å kartan
med svarta streck begränsade området borde undantagas från försäljning,
och borde till detta område fritt tillträde alltid vara medgivet. Tillika har
regementschefen meddelat, att ett invid värdshuset (nr 4) beläget uthus hade
uppförts av förre sergeanten Hammar och vore dennes privata egendom.
Arméfördelningschefen har, utöver vad regementschefen föreslagit, ansett
det böra stadgas, att, så länge kronan disponerade de byggnader, vilka undantoges
från försäljningen, områdena b och c samt marken kring byggnaderna
i fråga icke skulle få inhägnas, samt att ersättning för beträdande av det
försålda området eller för vid övningar uppkommen markskada å samma
område icke skulle utgå.
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har för egen del ansett, att
vid en försäljning borde uppställas de av regementschefen föreslagna villkor
med av arméfördelningschefen gjort tillägg. Departementet har emellertid
framhållit, att, enär fråga uppkommit angående upprättande av stadsplan
för ett område av Axvall, vilket syntes omfatta jämväl den mark, som enligt
det föreliggande förslaget skulle komma att inköpas av landstinget, det syntes
departementet, att, därest med försäljningen finge anstå, till dess stadsplan
eventuellt fastställts, gränserna för det område, som skulle försäljas,
borde bestämmas i överensstämmelse med stadsplanen.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
Slutligen bär byggnadsstyrelsen avgivit infordrat utlåtande i ärendet samt
därvid yttrat sig i fråga om villkoren för en eventuell försäljning samt försäljningsf
rågans inverkan på en blivande stadsplan för visst område omkring
Axvalls järnvägsstation. I nämnda avseenden bar styrelsen anfört följande.
Från Skaraborgs läns landstings förvaltningsutskotts sida både föreslagits
en försäljningssumma av högst 7,000 kronor, vilket belopp de i ärendet
börda militära myndigheterna funnit för lågt och ansett böra böjas till 19,000
kronor. Vid beräknandet av den av förvaltningsutskottet ifrågasatta köpeskillingen
både förvaltningsutskottet, vad beträffade själva marken, utgått
från samma ä-pris, som tillämpats vid den av Kungl. Maj:t och riksdagen
år 1922 beslutade försäljningen till Skaraborgs läns landsting av folkhögskolans
nuvarande område å Axvall, nämligen omkring 1,200 kronor per
hektar. Detta ä-pris, som, då det till försäljning nu avsedda området utgjorde
4.4 6 4 hektar, motsvarade ett sammanlagt markvärde av 5,350 kronor, måste
enligt byggnadsstyrelsens mening anses lågt. Då emellertid statsmakterna
år 1922 godtagit nämnda markvärde, och då de militära myndigheterna icke
framställt någon erinran i detta avseende, funne sig byggnadsstyrelsen icke
böra påyrka någon böjning i sagda markvärde. Yid beräknandet av värdet
å de till försäljning ifrågasatta byggnaderna både förvaltningsutskottet utgått
ifrån de belopp, vartill byggnaderna vid besiktning den 17 november 1915
värderats av de i förenämnda proposition nr 67/1922 omförmälda sakkunniga,
enligt uppgift från arméförvaltningens fortifikationsdepartement sammanlagt
1,420 kronor, vilken värdering avsåge byggnadernas materialvärde,
d. v. s. det värde materialierna kunde anses hava, sedan kostnaderna för
rivning, materialiernas borttransportering och byggnadsplatsens iordningställande
avdragits, varvid värdet i enlighet med instruktionen för de sakkunniga
angivits såsom det lägsta belopp, varunder anbud vid auktion ej
skulle få antagas. De militära myndigheterna hade å sin sida yrkat, att
byggnadernas värde skulle beräknas efter normalt materialvärde vid tidpunkten
för försäljningen jämte skäligt tillägg med hänsyn till att de skulle
komma att kvarstå på platsen. Enligt de uppgifter, som styrelsen varit i
tillfälle att införskaffa, syntes arméförvaltningens värdering i och för sig
icke böra föranleda någon erinran. Emellertid hade byggnadsstyrelsen med
hänsyn till det allmännyttiga ändamål, det här gällde, för sin del funnit det
skäligt, att byggnaderna värderades enligt samma princip, som tillämpats
vid 1922 års försäljning, och att sålunda enbart byggnadernas materialvärde
med avdrag för rivnings- och bortforslingskostnader lades till grund vid
värderingen. Däremot ansåge byggnadsstyrelsen, att man vid värderingen
borde utgå ifrån numera gällande priser och att därför de i den av byggmästaren
E. J. Nyström den 25 februari 1925 verkställda värderingen angivna
värden å respektive byggnader borde tillämpas. Enligt denna värdering
utgjorde det sammanlagda värdet å värdshuset, sprutboden, viktualiemagasinet,
kokhuset och gevärsförrådet 7,900 kronor. Den sammanlagda
köpeskillingen för markområdet och här ifrågakomma byggnader skulle sålunda
enligt byggnadsstyrelsens mening böra sättas till 13,250 kronor.
Beträffande övriga villkor, som borde uppställas för eu försäljning av här
avsedda område, hade byggnadsstyrelsen icke något annat att erinra mot
vad chefen för tredje arméfördelningen samt chefen för Skaraborgs regemente
härutinnan föreslagit, än att föreskriften, att kronan skulle vara förpliktigad
att vid en eventuell försäljning av de fyra byggnader, som vid den
nu avsedda försäljningen skulle undantagas, i första hand erbjuda desamma
åt landstinget, borde kompletteras med föreskrift om sättet för beräknandet
av dessa byggnaders saluvärde, vilket borde, i överensstämmelse med vad
Departementschefen.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
styrelsen föreslagit rörande de byggnader, som nu ifrågakomme till försäljning,
beräknas efter byggnadernas materialvärde vid tidpunkten för försäljningen
med avdrag för rivnings- och transportkostnader samt kostnader för
byggnadsplatsens iordningställande.
vad slutligen beträffade frågan, huruvida en försäljning av här ifrågakomna
mark borde anstå i avvaktan på ifrågasatt upprättande av stadsplan för visst
område invid Axvalls järnvägsstation, i vilket område sagda mark inginge, ville
byggnadsstyrelsen framhålla, att detta enligt styrelsens mening icke torde
vara behövligt, då markförsäljningen icke syntes komma att medföra svårigheter
för ett lämpligt genomförande av en dylik stadsplan. Av en utav
byggnadsstyrelsen införskaffad karta över det till stadsplaneläggning avsedda
området framginge nämligen, att folkhögskolans nuvarande östra tomtgräns
sammanfölle med stadsplaneområdets östra gräns samt att det till inköp nu
ifrågasatta områdets norra gränslinje inginge i stadsplaneområdets norra
gränslinje ävensom att västra gränsen å det till inköp föreslagna området
ginge parallellt med den på ett avstånd av omkring 85 meter väster därom
befintliga landsvägen. Då «den mark, som läge mellan nämnda väg och det
till inköp avsedda området, lämpligen torde kunna styckas till tomter, syntes
en försäljning av sistnämnda område icke medföra någon olägenhet, dock
att det eventuellt kunde vara lämpligt att vid försäljningen uppställa förbehåll
om att områdets västra gräns framdeles kunde komma att regleras på
sätt Kungl. Maj:t i samband med fastställelse av stadsplan för området kunde
finna lämpligt föreskriva. Slutligen ville styrelsen beträffande den nuvarande
folkliögskoletomtens västra gränslinje framhålla, att densamma med hänsyn
till sin oregelbundna dragning måste anses synnerligen olämplig och att
det ur stadsplanesynpunkt måste anses önskvärt, att tomten, på sätt som
av förvaltningsutskottet ifrågasatts, utvidgades med det till inköp nu föreslagna
området.
I sina över förvaltningsutskottets framställning avgivna utlåtanden hava
såväl arméförvaltningens fortifikationsdepartement som vederbörande arméfördelningschef
och regementschef uttalat den uppfattningen, att Skaraborgs
läns folkhögskola icke skulle för sin verksamhet vara i oundgängligt behov
av att få förvärva ytterligare någon del av Axvalls hed. Emellertid har,
såsom av redogörelsen framgått, fortifikationsdepartementet i yttrande den
6 mars 1925 förklarat, att enligt departementets mening ett verkligt behov
förefunnes för folkhögskolan att få förvärva det utav departementet då till
försäljning förordade området jämte vissa byggnader, nämligen just desamma,
som enligt förvaltningsutskottets nu förevarande framställning skulle förvärvas
av landstinget. Sistnämnda framställning åsyftar icke annan ändring
beträffande fortifikationsdepartementets eget förslag av år 1925, än att folkhögskolans
tomt i händelse av bifall till den föreliggande framställningen skulle
komma att utvidgas åt väster i stället för åt öster, och skulle, vad arealen
beträffar, den mark, som nu ifrågasatts att förvärvas av landstinget, komma
att innehålla cirka 4.4 6 4 hektar, medan det utav fortifikationsdepartementet
år 1925 till försäljning förordade markområdet beräknades omfatta omkring
4 hektar.
Vad förvaltningsutskottet i sin skrivelse den 22 januari 1927 anfört synes
giva vid handen, att det för folkhögskolan är av vikt, att tillfälle beredes
landstinget att med äganderätt förvärva de ytterligare områden av Axvalls
Kungl. Majds proposition nr 201. 11
lied, som avses i förvaltningsutskottets framställning. Något kinder för den
ifrågasatta markförsäljningen med hänsyn till en blivande stadsplanereglering
av visst område invid Axvalls järnvägsstation bär av byggnadsstyrelsen
icke ansetts föreligga, men bör enligt styrelsens mening vid en försäljning
förbehåll göras om att områdets västra gräns framdeles kan komma att regleras
på sätt Kungl. Maj:t i samband med fastställande av stadsplan för området
kan finna lämpligt föreskriva. Det torde även böra bemärkas, att
byggnadsstyrelsen funnit den nuvarande folkhögskoletomtens västra gränslinje
med hänsyn till dess oregelbundna dragning vara synnerligen olämplig
och att det ur stadsplanesynpunkt måste anses önskvärt, att tomten utvidgas
med det av förvaltningsutskottet till inköp ifrågasatta området.
I betraktande av sålunda angivna omständigheter har jag ansett mig böra
tillstyrka, att ifrågavarande markområde och byggnader må försäljas till
landstinget. I samband med försäljningen torde av landstinget böra avgivas
förbindelse beträffande sådan eventuell reglering av områdets västra gräns,
som av byggnadsstyrelsen åsyftats.
\ad markpriset beträffar, skulle man enligt förvaltningsutskottets förslag
utgå från samma ungefärliga ä-pris, som tillämpades vid den år 1922 beslutade
markförsäljningen till landstinget, eller 1,200 kronor för hektar.
Visserligen torde ett sålunda beräknat pris få anses lågt, men då icke de
militära myndigheterna motsatt sig en dylik prisberäkning, har jag i likhet
med byggnadsstyrelsen icke ansett mig böra föreslå någon höjning av markpriset.
Vidkommande priset å de fem byggnader, som skulle komma att
försäljas till landstinget, ansluter jag mig till byggnadsstyrelsens uppfattning,
att med hänsyn till det allmännyttiga ändamål, det här gäller, enbart
byggnadernas materialvärde med avdrag för rivnings- och bortforslingskostnader
samt utgifter för byggnadsplatsens iordningställande bör läggas till
grund för värderingen. Jag erinrar i detta sammanhang om, att dessa byggnader
icke kunna för folkhögskolan användas i det skick, vari de nu befinna
S3gi utan att de för att komma till användning måste undergå väsentliga
förändringar och reparationer. Gentemot det belopp, 7,900 kronor, vartill
värdet å byggnaderna i enlighet med nyss angivna beräkningsgrund och med
tillämpning av nu gällande priser uppskattats, har jag icke något att erinra.
De militära myndigheterna hava fäst särskilt avseende vid den del av
området b, som skulle ingå i en blivande försäljning, därvid av dem understrukits
betydelsen för kronan att besitta denna mark såväl ur övningssynpunkt
som med hänsyn till möjligheten av förbindelse med de å det till
försäljning avsedda området belägna byggnader, vilka alltjämt skulle bibehållas
i kronans ägo. Därest emellertid, såsom från förvaltningsutskottets
sida förutsatts, vid eu blivande försäljning förbehåll göres om rätt för kronan
till obehindrat tillträde till samma byggnader, så länge någon av dem
befinner sig i kronans ägo, torde den föreslagna utvidgningen av folkhögskolans
tomtområde icke kunna anses vara förenad med någon olägenhet
för kronan. Visserligen skulle försäljningen även komma att omfatta det
område, varå förenänmda monument är upprest, men torde häremot icke
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
kunna göras någon berättigad invändning, i händelse landstinget, på sätt av
förvaltningsutskottet förutsatts, förbinder sig att låta monumentet kvarstå
samt hålla området för detsamma inhägnat. Enligt vad chefen för Skaraborgs
regemente upplyst, tillhör ett invid värdshuset befintligt uthus den
nuvarande tillsyningsmannen över heden, förre sergeanten Hammar, och
torde i anledning härav i blivande köpehandling böra inryckas bestämmelse
om rätt för ägaren att hava denna byggnad kvarstående å platsen, till dess
byggnaden i fråga av ägaren försålts eller annan överenskommelse mellan
denne och landstinget träffats.
Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande i ärendet anfört, att den föreslagna
föreskriften om att kronan skulle vara förpliktad att vid eu eventuell försäljning
av de fyra byggnader, som vid den nu avsedda försäljningen skulle
undantagas, i första hand erbjuda desamma åt landstinget, borde kompletteras
med föreskrift om sättet för beräknandet av dessa byggnaders saluvärde
; och har byggnadsstyrelsen ansett, att saluvärdet även i dylikt fall
borde beräknas efter byggnadernas materialvärde vid tidpunkten för försäljningen
med avdrag för rivnings- och transportkostnader samt utgifter för
byggnadsplatsens iordningställande. Häremot har jag icke funnit anledning
till någon erinran.
I fråga om övriga villkor för försäljningen, vilka här icke av mig särskilt
berörts, ansluter jag mig till vad regementschefen därutinnan hemställt.
Jag förutsätter, att, innan definitivt köpeavtal med landstinget träffas, lantmäteriförrättning
i vederbörlig ordning äger rum beträffande det till försäljning
avsedda området.
I överensstämmelse med vad tidigare skett i liknande fall, torde köpeskillingen
böra tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra
försvarsändamål.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
dels att det å bilagda karta med röda begränsningslinjer angivna området,
innehållande omkring 4.4 64 hektar, av Axvalls hed med därå uppförda ett
kokhus, ett viktualiemagasin, eu gevärsförrådsbyggnad, en sprutbod samt
ett värdshus må försäljas till Skaraborgs läns landsting, marken för ett
efter 1,200 kronor för hektar beräknat pris och byggnaderna för ett belopp
av 7,900 kronor, samt i övrigt på följande villkor, nämligen:
att landstinget ikläder sig alla för avsöndring och lagfart erforderliga
kostnader och att kronan fritages från ansvarighet för området möjligen
besvärande servitut;
att å området befintliga en förrådsbyggnad, ett furagemagasin samt tvenne
lägerhyddor, vilka icke skola ingå i köpet, må därstädes kvarsta, sa länge
de befinna sig i kronans ägo, med rätt för kronan att äga obehindrat tillträde
till byggnaderna samt med skyldighet för kronan att, därest byggnaderna
skulle komma att av kronan försäljas, dels i första hand erbjuda desamma
åt landstinget, därvid saluvärdet skall beräknas efter byggnadernas
materialvärde vid tidpunkten för försäljningen med avdrag för rivnings- och
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
transportkostnader samt utgifter för byggnadsplatsens iordningställande, dels
ock vid eventuell försäljning av byggnaderna till annan än landstinget såsom
förbehåll uppställa byggnadernas bortflyttning;
att värdshuset med tillhörande tomt må, så länge tillsyningsman över
kronans egendom å Axvalls hed anses erforderlig, av kronan disponeras för
att av sådan befattningshavare innehavas, och att i varje fall den nuvarande
tillsyningsmannen, förre sergeanten A. J. Hammar och hans hustru må i
sin livstid bebo och bruka nämnda byggnad och tomt;
att en Hammar tillhörig, å området belägen uthusbyggnad må där kvarstå,
till dess byggnaden i fråga av ägaren försålts eller annan överenskommelse
mellan denne och landstinget träffats; samt
att landstinget förbinder sig att låta det å området befintliga monumentet
därstädes kvarstå samt hålla platsen för detsamma inhägnad;
dels och att den inflytande köpeskillingen må tillgodoföras lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
. hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Georg Z. Topelius.
11
11
11
11
11
11
11
11
Tf aria,
över eti o m,-n ducLe eu m,ölesplculseTb
A •oc trall s Afe cl
(/l oeeriro-'' ZZcu 1*)
fSkcir*-fä dock erbt aShou-reubo^eps läns
jorn, foveslcuqilrö OtH otre t IcLIcls till
aSh ctecuboep 3 leins l eu rids ting
-Köp -Ler* ouol aur* 77H6 av
^/iutuaffituclf
Hett
\Monumenti
gräns för‘ -tians nuuar-ande orn rot de .
* grans i&r de områden,, iandeiittfeé ntt önskan /o ro ce ro a.
Ayyyrrader-, som/a ii eu inom f/abnorm 7>eiåt, om r-tx deri, ocit äro Ooscdoiac o di t >7^ö>«j''.
■V V&rafsftuseé- *1 •
6 S-rnUoaC. ..............
''o -Vitévc it emot gråt 3 iris *3 foa, l eu 1.400Ö.
7*8 G>f>uä.7~s/''ör--r-cici ■
GENERALSTABENS LITOGR ANSTALT STHLM