Kungl. Maj:ts proposition Nr 155.

1

Nr 155.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggspension
åt förra lärarinnan Selma Kristina (Tina) Elisabet
Björck; given Stockholms slott den 24 februari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 24 februari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,
Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför:

Pensioner till lärarinnor vid privatläroverk utgå i vanliga fall från den
för pensionering av sådana lärarinnor inrättade lärarinnornas pensionsanstalt
och därjämte ofta från någon, eventuellt båda, av de sedan många år
tillbaka förefintliga enskilda pensionsinrättningarna för ifrågavarande lärarinnor.
Då de från lärarinnornas pensionsanstalt reglementsenligt utgående
pensionerna i de flesta fall uppgå till mycket små belopp, har riksdagen
anslagit medel för beredande av tilläggspensioner, avsedda att utöka grundBihang
till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 134 käft. (Nr 155). 1

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 155.

pensionerna. Föreskrifter beträffande dessa tilläggspensioner lämnades i enlighet
med beslut av 1917 års riksdag i kungörelse den 31 december 1917
(nr 965) angående tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna. I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda
förslag beslötos av 1921 års riksdag vissa ändringar beträffande sistberörda
pensioner. De i anledning härav utfärdade bestämmelserna återfinnas
i kungörelsen den 18 november 1921 (nr 702) angående ändring i
vissa delar av förutnämnda kungörelse.

Lärarinnornas pensionsanstalt upprättades genom beslut av 1910 års riksdag,
och reglemente för anstalten fastställdes genom en kungörelse den 23
december 1910 (nr 145), vilken trädde i kraft den 1 januari 1911.

För rätt till tilläggspension fordras enligt kungörelsen den 31 december
1917 — i detta avseende innebar kungörelsen den 18 november 1921 (nr
702) icke någon ändring av betydelse — dels att vederbörande lärarinna är
eller varit delägare i lärarinnornas pensionsanstalt eller ägt rätt att ingå
som delägare i nämnda anstalt eller avgått med pension före den 1 januari
1911, dels att hon vid sin avgång under minst 10 tjänstår bestritt sådan
tjänstgöring vid enskild läroanstalt, att hon enligt gällande bestämmelser
ägt rätt att tillgodoräkna sig densamma för uppflyttning i högre lönegrad.

De bestämmelser i fråga om pensioner åt lärarinnor vid privatläroverken,
som sålunda äro givna, äro emellertid ej tillämpliga på alla dylika lärarinnor.
Det har nämligen funnits och finnes ännu åtskilliga lärarinnor, som
icke tillhört någon pensionskassa och redan avgått från sin tjänst, då bestämmelserna
om tilläggspension trädde i kraft. Dessa lärarinnor hava tydligen
icke kunnat i vanlig ordning erhålla tilläggspension. Vidare hava
författningens bestämmelser rörande sättet för beräkning av tjänstår från
tilläggspension utestängt en del övningslärarinnor, som i övrigt uppfylla
alla förutsättningar för sådan pensions erhållande men vilkas, arliga tjänstgöring
ej varit eller kunnat vara tillräckligt omfattande. Åtskilliga lärarinnor
av dessa båda kategorier hava emellertid genom beslut av de senare
årens riksdagar erhållit rätt att kunna komma i åtnjutande av tilläggspension,
ehuru de ej uppfyllde härför stadgade villkor (se prop. nr 84/1923,
nr 64/1924 och nr 76/1925 samt riksdagens skrivelser nr 69/1923, punkt 1,
nr 108, 1924, punkt 1, och nr 114/1925, punkt 1).

Hos Kungl. Maj:t har nu förra lärarinnan Selma Kristina (Tina) Elisabet
Björck — med förmälan att hon år 1909 avgått från tjänst såsom lärarinna
vid högre elementarskolan i Lund för flickor samt att hon den 30
januari 1921 fyllt 60 år — anhållit att från och med det år, som Kungl.
Maj:t kunde finna skäligt bestämma, komma i åtnjutande av tilläggspension,
oaktat hon icke uppfyllde alla för erhållande av dylik pension stadgade
villkor.

Ansökningen åtföljes av åldersbevis, vitsord om sökandens behov av till -

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 155.

läggspension för sitt uppehälle, specificerade och vederbörligen bestyrkta
uppgifter om sökandens tjänstgöring, avseende vederbörande läroanstalts
namn, år för tjänstgöringen, tjänstgöringens art och antal tjänstår.

Sökanden avgick utan pension med utgången av år 1909 efter att hava
varit tjänstledig ett år på grund av sjukdom och har alltså ej hunnit bliva
delägare i den med ingången av år 1911 begynnande lärarinnornas pensionsanstalt.
Vid avgången ur tjänst kunde hon räkna tillhopa 22 tjänstår och
har således i avseende å tjänstgöringstidens längd till fullo uppfyllt gällande
bestämmelser för rätt att erhålla tilläggspension.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 15 januari 1927 anfört, att sökanden
befunne sig i huvudsak i liknande ställning som en del av de lärarinnor,
vilka innefattades i de av 1919—1925 års riksdagar fattade beslut i
anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående tilläggspensioner åt vissa
f. d. lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, samt att
det därför syntes överstyrelsen skäligt, att sökanden finge komma i åtnjutande
av liknande förmåner som nämnda lärarinnor.

Vidare har statskontoret den 4 februari 1927 avgivit utlåtande i ämnet
och därvid anfört följande:

Då sökanden avgått utan pension före den 1 januari 1911, är hon ej berättigad
komma i åtnjutande av tilläggspension enligt bestämmelserna i
kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965). Ej heller har hon uppfyllt
villkoret att hava bestritt sådan tjänstgöring, att hon utan avseende å dennas
omfattning ägt rätt att tillgodoräkna sig densamma för uppflyttning i
högre lönegrad. Sökanden har nämligen ej förskaffat sig den kompetens,
som enligt föreskrift i kungörelsen den 29 oktober 1909, nr 154, sid. 1,
utgjort villkor för uppflyttning i högre lönegrad. Då emellertid sökandens
avgång från tjänsten utan pension redan vid 48 levnadsår, enligt vad av
vederbörande föreståndarinna lämnade upplysningar utvisa, varit förorsakad
av sjukdom samt den omständigheten, att sökanden ej haft formell kompetens
för uppflyttning i högre lönegrad, icke synes böra tillmätas alltför
stor betydelse, särskilt som föreskrifterna härom tillkommit efter det sökanden
lämnat sin anställning, vill statskontoret för sin del tillstyrka, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att sökanden utan hinder av att hon
icke uppfyller alla för erhållande av tilläggspension enligt de i förenämnda
kungörelse den 31 december 1917 stadgade villkor, må för tid efter utgången
av år 1926 komma i åtnjutande av tilläggspension, beräknad enligt
grunder, som angivas i berörda kungörelse samt i kungörelsen den 18 november
1921 (nr 702) angående ändring i vissa delar av förstnämnda kungörelse.

Slutligen har direktionen över lärarinnornas
den 21 februari 1927 tillstyrkt proposition till riksdagen i enlighet med
myndigheternas förslag, samt därvid anfört, att enligt av anstalten verkställd
beräkning tilläggspensionen skulle komma att uppgå till 388 kronor för år,
vartill komme pensionsförhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr
280) med 68 kronor, varigenom totalpensionen skulle uppgå till 456 kronor
jämte dyrtidstillägg enligt gällande författning.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 155.

Beträffande sökanden synes i huvudsak föreligga samma förutsättningar
för erhållande av tilläggspension, som förefunnits beträffande åtskilliga förutvarande
lärarinnor, vilka tidigare av riksdagen tillerkänts rätt till dylik
pension.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att förra lärarinnan vid högre elementarskolan i Lund
för flickor Selma Kristina (Tina) Elisabet Björck må, utan
hinder därav att hon icke uppfyller alla för erhållande av
tilläggspension enligt kungörelsen den 31 december 1917
(nr 965) angående tilläggspension åt vissa lärarinnor vid de
statsunderstödda enskilda läroanstalterna stadgade villkor,
kunna för tid efter utgången av år 1926 komma i åtnjutande
av tilläggspension, beräknad enligt grunder, som angivas
i berörda kungörelse samt i kungörelsen den 18 november
1921 (nr 702) angående ändring i vissa delar av
förstnämnda kungörelse.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall ävensom förordna, att proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:

C. A. Löwenhielm.

Stockholm 1927, Ivar Hceggslröms Boktryckeri A. B.

270664