Kungl. Maj:ts proposition nr löl,
1
Nr 151.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag
till uppvärmning av det s. k. kungshuset i Karlskrona;
given Stockholms slott den 24 februari 1927.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Rosen.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
ä Stockholms slott den 24 februari 1927.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Heldström, Rosén,
Hamrin, Almkvist, Lyberg.
Departementschefen, statsrådet Rosén anför:
Genom brev den 15 juni 1801 anbefallde Kungl. Maj:t kommitterade vid
örlogsflottan att inköpa ett vid Landbrogatan i Karlskrona beliiget stenhus
jämte tomt, åbjggnader och uthus, för att Konungen vid vistande i Karlskrona
skulle kunna bebo eget hus, varjämte det kunde tjäna till bostad för
högste befälhavaren vid örlogsflottan och åt honom inrymmas. I överensstämmelse
härmed blev ifrågavarande hus m. m. — det s. k. kungshuset —
inköpt och har sedermera varit anvisat såsom boställe åt befälhavande amiralen
i Karlskrona.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 130 höft. (Nr löl.)
4 sr» 27
2
Kungl. May.ts proposition nr 151.
I statsverkspropositionen, fjärde huvudtiteln, till 1921 års riksdag föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att halva kostnaden för uppvärmning
av kungshuset finge bestridas av statsverket. Med hänsyn till de konsekvenser,
ett dylikt medgivande måste innebära, fann sig emellertid riksdagen
icke kunna bifalla Kungl. Maj:ts förslag.
I en till marinförvaltningen ingiven, till Kungl. Maj:t ställd skrivelse den
10 februari 1927 har befälhavande amiralen i Karlslcrona i förevarande ämne
anfört bland annat följande.
Det s. k. kungshuset, som inköpts icke för befälhavande amiralens utan
för Kungl. Maj:ts räkning, innehölle 20 delvis mycket stora rum förutom
tambur, stor hall och kök och vore därför onödigt vidlyftigt såsom boställe
för befälhavande amiralen, men på grund av rummens läge måste de så gott
som alla under den kalla årstiden hållas uppvärmda, vilket givetvis ådroge
boställsinnehavaren betydlig kostnad utöver den, som erfordrades för uppvärmning
av en ordinär våning. Hittills vunnen erfarenhet gåve vid handen,
att årskostnaden för uppvärmning av kungshuset — inklusive kokgas och i
övrigt enligt liknande beräkning, som angivits i propositionen nr 183/1925
i fråga om definitiv lönereglering för landshövdingarna m. fl. — uppginge
till något över 1,600 kronor, vilket belopp utgjorde medeltalet av kostnaderna
för ett år med ovanligt kall vinter och ett med ovanligt mild vinter.
På grund härav, och då befälhavande amiralen ansåge, att denna betydande
utgift icke rätteligen borde i sin helhet drabba boställsinnehavaren, samt
då kungshuset med avseende å storlek torde vara fullt jämställt med ett
landshövdingeresidens, hemställde befälhavande amiralen, att Kungl. Maj:t
måtte av riksdagen utverka, att kostnaderna för uppvärmning av kungshuset,
beräknade enligt samma grunder som i fråga om landshövdingeresidensen
angivits i ovannämnda, av riksdagen bifallna proposition, måtte till 3/4 ersättas
av statsmedel.
Med överlämnande av berörda framställning har marinförvaltningen i
skrivelse till Kungl. Maj:t anfört följande.
Framställningen åsyftade, att statsverket skulle bidraga till kostnaderna
för uppvärmning av befälhavande amiralens boställe med 1,200 kronor för
år, utgörande 3/+ av den beräknade årliga medelutgiften. Det vore enligt
marinförvaltningens mening icke rimligt, att befälhavande amiralen skulle
nödgas av egna medel bestrida hela den icke obetydande kostnaden för
uppvärmning av kungshuset, vilket han av representativa skäl tilldelats såsom
tjänstebostad och vore skyldig bebo. Då därtill enahanda skäl föranlett
staten bidraga till bränslekostnaderna för uppvärmning av landshövdingeresidensen,
och ett av marinförvaltningen år 1925 i samband med anslagsäskandena
avgivet förslag att i annan form bereda befälhavande amiralen
kompensation icke vunnit bifall, finge ämbetsverket tillstyrka befälhavande
amiralens nu föreliggande ansökan under meddelande, att utgiften
syntes böra bestridas av anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och
tvätt m. m., som därtill lämnade tillgång.
Det torde få anses vara med billighet överensstämmande, att staten i
nu förevarande fall liksom fallet är i fråga om landshövdingebostäderna i
viss mån bidrager till täckande av bränslekostnaderna. Beträffande sistnämnda
bostäder gäller, att kostnaderna för uppvärmning av desamma
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
samt för bränsle, som använts för hushållsändamål, må till */4 bestridas
av statsverket, och få i kostnaderna inräknas jämväl utgifterna för värmelednings
eldning och skötsel samt för vedens huggning och uppbärning i
bostadslägenheten. Då befälhavande amiralen i Karlskrona uppgivit bränslekostnaden,
beräknad enligt berörda grunder, till i medeltal 1,600 kronor
för år, skulle man sålunda hava att räkna med ett årligt bidrag från statens
sida av 1,200 kronor. I förevarande fall synes det mig emellertid lämpligare
att stanna vid ett bestämt årligt belopp, och finner jag mig i sådant
hänseende böra föreslå en summa av 1,000 kronor för år. Kostnaden torde,
i enlighet med vad marinförvaltningen föreslagit, böra bestridas av sjöförsvarets
anslag till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m., vilket
därtill lämnar tillgång.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att ett belopp av 1,000 kronor för år må av sjöförsvarets anslag till bränsle,
lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. utgå såsom bidrag till uppvärmning
av det s. k. kungshuset i Karlskrona.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik von Horn.