Statsutskottets utlåtande Nr 85.

1

År 85.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1927 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har Kungl.
Maj:t, under åberopande av det vid propositionen under rubrik: Utgifterna;
För flera huvudtitlar gemensamma frågor; 5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. fogade statsrådsprotokollet över
finansärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga vissa av departementschefen
föreslagna ändringar i kungörelserna angående dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, åt f. d. befattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer samt åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl., att lända till efterrättelse från och
med den 1 juli 1927,
dels ock besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner
och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag
eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans
pensionskassa och statens pensionsanstalt m. fl. skola utgå av de medel,
av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas,
samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder och
fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstilllägg,
kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande
underhålls- eller anskaffningsanslag.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen
behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar,
som beröra befattningshavarna under jordbruksdepartementet och pensionsoch
indragningsstaterna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. ti samt. 35 höft. f.Vr 85.)

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

Vidare har Kungl. Maj:t i förutnämnda till riksdagen den 4 januari
1927 avlåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behov för
budgetåret 1927—1928 under de huvudtitlar, vilka äro föremål för statsutskottets
behandling, föreslagit riksdagen att

dels till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt personalen vid
nedannämnda ämbetsverk och kårer för budgetåret 1927—1928 såsom extra
reservationsanslag anvisa följande belopp, nämligen

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket (.punkt 6) ........................... kronor 34,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;

för bank- och fondinspektionen (punkt 12) ....................... » 16,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen; under

åttonde huvudtiteln:

för statens biografbyrå (punkt 232) .................................. kronor 9,000,

att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket (punkt 13)................. kronor 115,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel;

för försäkringsinspektionen (punkt 16) ............................. kronor 13,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
dels oek till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits, å extra
stat för budgetåret 1927—1928 såsom förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln................................................... kronor 1,500,000

» tredje » ...................................................

» fjärde »

departementet................................, kronor 40,000

lantförsvaret................................... » 5,100,000

sjöförsvaret ....... » 2,000,000

flygvapnet...................................... » 100,000

under femte huvudtiteln..................................................

» sjätte » ........................:..........................

> sjunde » ....................................................

» åttonde » .........................................—......

» tionde » ............................................

250,000

» 7,240,000

» 4,300,000

» 160,000

» 2,700,000

» 5,800,000

» 950,000.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft vissa inom riksdagen i ämnet väckta motioner.

Statsutskottets utlåtande Nr 85. 3

Sålunda har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren, nr 17, av herrar L. Ljunglund och E. Lithander och den andra
inom andra kammaren, nr 26, av herr C. Lindskog m. fl., hemställts, att
riksdagen måtte med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 1 i vad den
avser dyrtidstilläggens bindande vid ett fast procenttal besluta, att dyrtidstillägg
åt statens befattningshavare m. fl. skola under budgetaret
1927—1928 fortfarande utgå enligt de i kungörelsen av den 15 juni 1923
(nr 265) fastställda grunderna.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,
nr 126, av herr A. Thorberg m. fl. samt den andra inom andra
kammaren, nr 152, av herr E. Johanson i Stockholm m. fl., yrkats, att
riksdagen måtte med anledning av Kungl. Maj:ts förslag till dyrtidstillläggens
utgående till befattningshavare i statens tjänst besluta, att nämnda
dyrtidstillägg skall utgå för budgetåret 1927-1928 efter samma grunder
som gälla för budgetåret 1926—1927, dock med nedanstående ändringar:

1) stadgandet om minskning av dyrtidstillägget för icke häraförsörjningspliktig
befattningshavare, som är under 25 år, utgår,

2) utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget utgår ett
tillägg enligt nedanstående grunder:

Tillägg till befattningshavare i reglerade verk:

Tilläggens belopp i kronor pr år

Löneklass A-ort B-ort C-ort P-ort K-ort F-ort G-ort

j_g .................. 120:— 126:— 132:— 138:— 144:— 150:— 156: —

9—12.................. 96:- 101:— 106:- 111:- 116:— 121:- 126:-

13_ 14.................. 72: — 76: — 80: — 84: — 88: — 92: — 96: —

15—16.................. 60:— 63:— 66:— 69:- 72:- 75:— 78:-

Tillägg till övriga befattningshavare.

Till icke ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning efter andra
grunder än vad i löneplanen för ordinarie befattningshavare vid de reglerade
verken är stadgat, samt till befattningshavare vid oreglerade verk,
ävensom till i statens tjänst anställda arbetare, vilka åtnjuta dyrtidstilllägg,
skall tillägg utgå å respektive dyrorter med samma belopp, som
enligt ovanstående tabell utgår till befattningshavare i reglerat verk,
vilka åtnjuta motsvarande avlöning, med iakttagande dock, att befattningshavare,
vars avlöning är större än enligt löneklasserna 8, respektive
12 eller 14, men mindre än nästföljande löneklass, alltid skall kämöras
till den löneklassgrupp, där tillägget är mindre.

Slutligen har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren, nr 127, av herr C. G. Schedin in. fl. och den andra inom andra
kammaren, nr 218, av herr J. E. Andersson i Ovanmvra m. fl., hemställts,

4 Statsutskottets utlåtande Nr 85.

att riksdagen måtte besluta, att dyrtidstilläggen för befattningshavare i
statens tjänst och därmed jämställda måtte för budgetåret 1927—1928
utgå efter ett till 166 fastställt indextal.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande.

»Den stabilisering av levnadskostnaderna, vartill hänvisats såväl år 1924
som år 1926 vid framläggande av förslag rörande sättet för dyrtidstilläggens
utgående, tager sig uttryck jämväl i det sistförfiutna årets indextal,
vilka dock angiva någon tendens till levnadskostnadernas ytterligare minskning.
Indextalens förskjutningar under senare år belysas av efterföljande
tablå:

1

| Budgetår

i

Lernadskostnadsindex

1 juli

1 oktober |

1 januari

1 april

| Medeltal

1923—1924 ..............................

1

174

|

177

176

173

175

■

1924—1925 ..............................

!

171

174

178

177

175

1925—1926 .............................

176

175 i

174

173

174. i

1926—1927 .......................

172

171

171

— 1

Av denna tablå framgår, att förskjutningen under de ifrågavarande budgetåren
rört sig mellan indextalen 178 och 171. Variationerna i vårt lands
levnadskostnadssiffror äro sålunda sedan några år tillbaka knappast större,
än att de kunna anses falla inom gränserna för normala växlingar. Då
numera även inom andra länder penningväsendet och det ekonomiska
läget i allmänhet i allt större omfattning stabiliserats, synes icke heller,
såvida ej oförutsedda omständigheter skulle tillstöta, anledning längre föreligga
att befara starkare rubbningar till följd av abnorma ekonomiska förhållanden
utom vårt land.

Tiden kunde därför synas vara inne för en slutlig avveckling av dyrtidstillaggen
och återgång till ett enhetligt system med fasta löner och fasta
pensioner för samtliga statstjänstemän och pensionärer samt med dem i
förevarande hänseende likställda. En inarbetning av dyrtidstilläggen kan
emellertid näppeligen göras fullständig utan att dessförinnan eller samtidigt
genomföras löneregleringar för betydande personalgrupper, som icke ännu fått
sina löner reglerade. Den härför erforderliga utredningen bär icke kunnat
åvägabringas så tidigt, att löneregleringsfrågornas upptagande i årets statsverksproposition
blivit möjligt. Härtill kommer, att även om vid dyrtidstilläggens
avveckling kunde anses skäligt, att lönebeloppen i allmänhet —
särskilt med hänsyn till konsekvenserna i pensionsavseende av dyrtidstillläggens
inarbetande i lönerna — sattes lägre än de nuvarande sammanlagda

Statsutskottets utlåtande Nr 85. 5

löneförmånerna, det dock av statsfinansiella skäl icke låtit sig göra att nu
få till stånd dessa återstående löneregleringar. Det har under sådana förhållanden
befunnits nödvändigt att låta tillsvidare anstå med dyrtidstilläggens
definitiva avveckling. Frågan härom ävensom angående återstående löneregleringar
torde emellertid, om riksdagen icke framställer någon erinran
häremot, omedelbart höra bliva föremål för utredning för att, därest oväntade
hinder icke inträda, föreläggas 1928 års riksdag.

Om alltså tanken på de förevarande problemens slutliga lösning vid årets
riksdag måst uppgivas, torde sannolikheten av deras lösning under de
närmaste åren vara ytterligare ett skäl, utöver dem som åren 1924 och
1926 anfördes, för dyrtidstilläggens bindande vid fasta, hela budgetåret
gällande procenttal. Fn sådan åtgärd lär nämligen kunna betecknas som
ett naturligt steg på vägen från kvartalsvis bestämda dyrtidstillägg till ett
system med helt fasta löner. Främst synas mig emellertid för omläggningen
tala samma skäl, som åren 1924 och 1926 av vederbörande departementschefer
åberopades för då framlagda förslag i enahanda riktning: den
enskilde befattningshavaren kan i förväg överskåda sina inkomstmöjligheter,
riksstatens belastning till följd av dyrtidstilläggen kan mera exakt bedömas
och deras uträkning vid avlöningstillfällena blir avsevärt förenklad.

När det gällt att bestämma den siffra, vid vilken det fasta dyrtidstillägget
bör bindas under nästa budgetår, har jag å ena sidan icke ansett mig höra
godtaga den år 1924 ifrågasatta lösningen, varmed åsyftades eu betydlig
reducering av löneförmånerna i förhållande till de beräknade levnadskostnaderna,
men å andra sidan, med hänsyn bland annat till den, om
också svaga tendensen till sänkning av levnadskostnaderna, icke heller kunnat
ansluta mig till det i 1926 års statsverksproposition förordade förfaringssättet,
enligt vilket dyrtidstilläggen skulle uträknas på grundvalen av indextalens
medeltal under närmast föregående budgetår. Vid frågans övervägande
har jag’ stannat vid ett indextal, liggande något under det nu gällande.
Jag föreslår sålunda, att indextalet 168 under budgetåret 1927—1928 blir
bestämmande för dyrtidstilläggens storlek.

De ändringar i dyrtidstilläggskungörelserna, som för genomförandet av
nu föreslagna jämkning bör vidtagas, begränsas till att — i stället för föreskrifterna
rörande uträknandet och fastställandet av det tal, som skall anses
motsvara levnadskostnadsökningen — fasta procenttal, varigenom dyrtidstilläggets
storlek i förhållande till avlöningen bestämmes, direkt utsättas.

Vad angår befattningshavare i statens tjänst skulle enligt mitt förslag
berörda procenttal fastställas till 34 för befattningshavare med oreglerade
löner och till 16 för befattningshavare med nyreglerade löner. För f. d.
befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer, beträffande vilka dyrtidstilläggen
numera för samtliga pensioner utmätas efter samma grunder,
som tidigare varit gällande enbart för nyreglerade pensioner, skulle procenttalet
bestämmas till 18. För pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl. skulle procenttalen utgöra 34 för inne -

Utskottets

yttrande.

K Statsutskottets utlåtande Nr 85.

havare av oreglerade pensioner och 21 för innehavare av ny reglerade pensioner.

I övrigt anser jag mig icke höra föreslå någon ändring i grunderna för
dyrtidstilläggen, vilka alltså skulle utgå med oförändrade regler om barntillägg,
om begränsning av dyrtidstillägget uppåt samt om dyrtidstilläggets
nedsättning för befattningshavare under 25 år och utan försörjningsplikt

in. m.

Vad angår kostnaderna för dyrtidstilläggen torde senare i dag närmare
förslag komma att föreläggas Kungl. Maj:t och erforderliga anslag föreslås
till upptagande i riksstaten för budgetåret 1927—1928.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner och
statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag
eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans
pensionskassa och statens pensionsanstalt utgå för närvarande av de medel,
av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas.
Vidare gäller nu, att, där arbetslönerna vid arméns eller marinens verkstäder
och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och
dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande
underhålls- eller anskaffningsanslag. Vad sålunda gäller torde
även böra äga tillämpning för budgetåret 1927—1928.

De beräknade kostnaderna för dyrtidstilläggen fördela sig på följande
sätt:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken....................................................... 27.5

Dyrtidstillägg i övrigt:

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta tens

tjänst å huvudtitlarna II—X.............................................. 24.o

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter •...................................... 21.4

3. Mynt- och justeringsverket m. fl.................................................... 0.2

4. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X................................ 0.8

5. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl...................... 7.5

6. Pensionerade båtsmän m. fl............................................................ 1.2

Summa 55.i
Tillsammans 82.6.»

Alltsedan den 1 juli 1923 hava dyrtidstilläggen utgått i enlighet med
de grunder, som fastställdes vid samma års riksdag, och som i huvudsak
innebära, att dyrtidstilläggen skola beräknas proportionellt i förhållande
till övrig avlöning, dock med vissa förhöjningar till befattningshavare
med minderåriga barn. De förslag om ändringar i dessa grunder, som

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

7

sedermera vid följande riksdagar i olika avseenden framställts, liava avslagits
av riksdagen. Beträffande ett i sistlidne års statsverksproposition
framlagt förslag om fastställande av dyrtidsindex, icke såsom nu kvartalsvis,
utan för helt budgetår uttalade sålunda riksdagen, att det finge anses
tvivelaktigt, huruvida prisläget ännu nått tillräcklig stabilitet för genomförande
av en dylik ändrad norm för indextalets bestämmande. I anslutning
till detta riksdagens uttalande får utskottet framhålla, hurusom det
allt fortfarande ur olika synpunkter synes önskligt att kunna undvika
ändringar i grunderna för dyrtidstilläggens beräkning.

Vid nu angivna förhållande kan utskottet icke tillstyrka Kungl. Maj:ts
förevarande förslag om dyrtidstilläggens bindande vid ett fast indextal.

Utskottet har ej heller ansett tidpunkten vara inne att vidtaga åtgärder
för en avveckling av dyrtidstil läggen och deras inarbetande i den fasta
lönen.

Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit, måste utskottet också
ställa sig avvisande till de förslag, som motionsvis framkommit om ändringar
i höjande eller sänkande riktning av de nuvarande dyrtidstilläggsgrunderna.

Vad därefter angår dyrtidstilläggsanslagen för nästkommande budgetår
får utskottet erinra, att indextalet för april—juni 1927 (det nuvarande
budgetårets sista kvartal) sänkts från 171 till 170. Med tagen hänsyn
härtill och på grundval av upplysningar, inhämtade från vederbörande
inom socialstyrelsen rörande indexlägets sannolika ställning under närmaste
tiden, har utskottet ansett någon ny anslagsberäkning icke vara
påkallad, utan torde ifrågavarande anslagsposter böra under de olika huvudtitlarna
uppföras med av Kungl. Maj:t föreslagna belopp.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare hörande under andra—
åttonde samt tionde huvudtitlarna, med avslag dels å
Kungl. Maj:ts förevarande förslag rörande bemyndigande
att vidtaga ändring i gällande grunder för dvrtidstilllägg
åt befattningshavare i statens tjänst dels ock å
ovanberörda av herrar Thorberg m. fl., Johanson i
Stockholm m. fl., Schedin m. fl. samt Andersson i Ovanmyra
m. fl. i ämnet väckta motioner (1:126, II: 152,
1:127 och II: 218) ävensom med bifall till herrar Ljunglunds
och Lithanders samt herr Lindskogs förenämnda
motioner (1:17, II: 26) besluta, att de för budgetåret
1926—1927 gällande allmänna grunderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst skola gälla
jämväl för budgetåret 1927—1928;

8

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

b) besluta,

att dyrtidstilliigg åt befattningshavare och pensionärer
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens
vattenfallsverk, statens domäner och statens reproduktionsanstalt
eller vid av nämnda verk övertagna företag
eller inrättningar skola utgå av de medel, av vilka verkets
eller institutionens omkostnader i övrigt bestidas,
samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens
verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade
i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för
dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls-
eller anskaffningsanslag;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
vid nedannämnda verk och institutioner för budgetåret
1927—1928 såsom extra reservationsanslag anvisa

Under sjunde huvudtiteln:

För mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag
å ....................................................... kronor 34,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering; för

bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag
å................................................... kronor 16,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och
av bidrag till fondinspektionen;

Under åttonde huvudtiteln:

För statens biografbyrå ett reservationsanslag
å .................................................. kronor 9,000,

att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder; -

Under tionde huvudtiteln:

För patent- och registeringsverket ett reservationsanslag
å.................................................. kronor 115,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifters medel;

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag
å........................................... kronor 13,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här
ovan särskilt angivits, för budgetåret 1927—1928 såsom
extra förslagsanslag anvisa

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

9

under andra huvudtiteln kronor 1,500,000

» tredje » .............. » 250,000

» fjärde »

Departementet kronor 40,000
Lantförsvaret » 5,100,000

Sjöförsvaret » 2,000,000

Flygvapnet » 100,000 » 7,240,000

under femte huvudtiteln .......... » 4,300,000

» sjätte » » 160,000

» sjunde » ............ » 2,700,000

» åttonde » » 5,800,000

» tionde » » 950,000.

Stockholm den 26 april 1927.

På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. Nilsson i Malmö,

C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, A. Pers, J. G. Walles, E. A. Hallin, C. I. Asplund,

D. A. Pelrén, J. B. Johansson i Fredrikslund och C. G. V. Hammarskjöld från

andra kammaren: herrar 4. Anderson i Råstock, A. Wiklund, C. B. Jansson i
Falun, P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. A.son
Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, E. Kristensson i Göteborg, S. Persson i Fritorp,
E. G. E. Eriksson i Stockholm och J. Olofsson i Digernäs;

Reservation.

av herrar Nilsson i Malmö, Walles, Asplund, Anderson i Råstock,
Carlsson-Frosterud, Törnkvist i Karlskrona, Kristensson i Göteborg och
Eriksson i Stockholm, vilka ansett att utskottets motivering bort hava
följande lydelse:

»Alltsedan —--fast indextal. I

Även med denna utskottets ståndpunkt lära de av departementschefen
ifrågasatta förberedande åtgärderna för en avveckling av dyrtidstilläggen
kunna igångsättas, och utskottet har intet att erinra emot vad departementschefen
härutinnan föreslagit.

Med den — — — föreslagna belopp.»

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 sand. 35 höft. fNr So.)