Statsutskottets utlåtande Nr 81.
15
Nr 81.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1927 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens
övertagande av den Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag
tillhöriga järnvägen mellan Limedsforsen
och Sårna.
(4 :e avd.)
I en till riksdagen den 22 mars 1927 avlåten, till statsutskottet för förberedande
behandling hänvisad proposition nr 235, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl.
Maj :t att med Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag träffa avtal om inköp
av den nämnda bolag tillhöriga järnvägen mellan Limedsforsen och Sårna i
huvudsaklig överensstämmelse med ett i propositionen omförmält förslag till
köpeavtal.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
Den 15 december 1916 beviljade Kungl. Maj:t koncession å järnväg av 1.435
meters spårvidd från Limedsforsens station å statens järnvägar till Sårna i Kopparbergs
län.
Sedan staten i samband med förvärvande år 1916 av Mora—Vänerns järnväg
övertagit en av Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag gjord utfästelse att
teckna aktier till belopp av 250,000 kronor för berörda järnvägsanläggning, bemyndigade
Kungl. Majrt den 1 mars 1918 fullmäktige i riksgäldskontoret att
å statens vägnar teckna aktier till nyssnämnda belopp i blivande aktiebolag för
järnvägsanläggningens slutförande. För aktiernas förvärvande för statens räkning
anvisade riksdagen på tilläggsstat för år 1918 under utgifter för kapitalökning
ett anslag av 250,000 kronor att utgå av lånemedel, varefter Kungl.
Maj:t den 28 juni 1918 förordnade, att aktiebreven skulle för vederbörlig förvaltning
överlämnas till järnvägsstyrelsen.
Efter det koncessionen å järnvägsanläggningen med Kungl. Maj :ts tillstånd
överlåtits å Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag, träffade statens arbetslöshetskommission
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 maj 1922 avtal med
nämnda bolag om tecknande för statens räkning av ytterligare aktier i bolaget
16
Statsutskottets utlåtande Nr 81.
för 250,000 kronor, vilka skulle likvideras genom utförande som nödhjälpsarbeten
genom kommissionens försorg av vissa terrasseringsarbeten å järnvägsanläggningen
för en beräknad kostnad av 250,000 kronor. Sedan berörda nödhjälpsarbeten
utförts med de för bedrivande av statliga nödhjälpsarbeten anvisade
medel, förordnade Kung! Maj:t den 3 april 1925, att jämväl nu angivna,
till arbetslöslietskommissionen såsom likvid för berörda arbeten överlämnade
aktier i bolaget å tillhopa 250,000 kronor skulle för vederbörlig förvaltning
överlämnas till järnvägsstyrelsen.
Den 28 augusti 1922 fastställde Kung!. Maj:t kostnadsförslag för ifrågavarande
järnvägsanläggning utan rullande materiel att, såvitt kostnaden skulle
tagas till grund för sökt statslån, sluta å 7,600,000 kronor, samt beviljade för
utförande av järnvägsanläggningen bolaget ett lån å 5,140,000 kronor ur fonden
för att underlätta åstadkommandet av bibanor i vissa delar i riket. Beträffande
detta lan stadgades bland annat, att en tredjedel av lånet finge åtnjutas räntefritt
och att denna del skulle amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels
procent, vilken annuitet dock icke skulle börja erläggas förrän 60 år förflutit
från det någon del av statslånet blivit lyftad. Återstående två tredjedelar
av lånet skulle förräntas och amorteras enligt vissa angivna grunder.
Efter det 1926 års riksdag därtill lämnat medgivande, föreskrev Kungl.
Maj:t den 23 april 1926, med ändring av vad stadgats i fråga om innehållande
av viss del av berörda statslån, att en femtondel av lånet eller 342,666 kronor
skulle innestå i riksgäldskontoret, till dess inteckning med bästa förmånsrätt
fastställts i järnvägen ävensom vederbörlig besiktning av järnvägsanläggningen
ägt rum och tillstånd meddelats till järnvägens öppnande för allmän trafik.
I skrivelse den 20 november 1926 anförde Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag,
att det torde hava förutsatts, att trafikeringen av bolagets järnväg
från Limedsforsen till Särna, vilken beräknades bliva färdigställd i slutet av
ar 1927, komme att ombesörjas genom statens järnvägar. Vid beviljande av
statslån till järnvägsbyggnaden hade ej heller räknats med något belopp för
anskaffande av rullande materiel. Å det för järnvägsbyggnaden tillgängliga
kapitalet, vilket utgjordes av aktiekapitalet, 2,298,300 kronor, och statslånet,
5,140,000 kronor, kunde icke förväntas uppstå något överskott, som möjliggjorde
anskaffande av rullande materiel eller kunde stå till förfogande såsom
rörelsekapital för trafikeringens ombesörjande. Ett av järnvägsstyrelsen gjort
erbjudande att trafikera järnvägen på bolagets risk vore icke antagligt, då bolaget
icke skulle kunna, fullgöra sina förpliktelser enligt ett dylikt trafikeringsavtal.
Bolaget hemställde därför, att Kungl. Maj :t måtte förklara hinder icke
möta för avslutande mellan bolaget och järnvägsstyrelsen av ett trafikeringsavtal
på sadana grunder, att statens järnvägar komme att trafikera banan till
självkostnadspris ävensom svara för eventuell driftförlust men överlämna uppkommande
driftöverskott åt bolaget, med rätt för bolaget att i avräkning å
uppkommande överskott årligen utbekomma ett belopp, erforderligt för bestridande
av bolagets förvaltningskostnader.
Sedan nämnda framställning avstyrkts av järnvägsstyrelsen har Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr 81.
17
Maj:t genom beslut den 18 februari 1927 funnit bolagets framställning icke
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I en förnyad framställning den 16 mars 1927 anför bolaget i huvudsak
följande:
Senast uppgjorda beräkningar över kostnaderna för järnvägens färdigställande
tydde visserligen på att byggnadsarbetena skulle kunna finansieras med
disponibla tillgångar. Möjligen kunde efter järnvägens färdigställande ett
mindre överskott uppstå, vilket emellertid vore beroende på till vilka värden
bolagets efter nämnda tidpunkt icke erforderliga förrådsinventarier, för närvarande
bokförda till ett värde av 245,000 kronor, kunde realiseras. I varje fall
vore det eventuella överskottet för obetydligt för att giva bolaget någon förmåga
att fullgöra de förpliktelser, som ett trafikeringsavtal enligt järnvägsstyrelsens
tidigare avgivna förslag skulle komma att medföra för bolaget.
Med hänsyn härtill och då någon ytterligare kontant kapitalinsats av de
aktieägande kommunerna icke kunde påräknas, hade för bolagets styrelse såsom
den närmaste och bästa lösningen av frågan framställt sig den utvägen, att
bolaget borde ju förr desto hellre av egen drift hembjuda sin järnväg till staten
utan annat vederlag än att staten övertoge bolagets förbindelser, d. v. s. friskreve
bolaget från betalningsskyldighet för det beviljade statslånet, vilket
dock förutsattes, till den del detsamma ännu innestode, skola i därför tidigare
stadgad ordning utbetalas. En sådan överlåtelse skulle visserligen innebära en
uppoffring av berörda kommuner, men å andra sidan skulle järnvägens införlivande
i statens järnvägar medföra, att vid transporter till eller från järnvägen
någon zongräns vid Limedsforsen icke skulle behöva ifrågakomma och att icke
heller någon extra banavgift för järnvägen skulle beräknas. Dessa fördelar
hade bolagets styrelse ansett vara för järnvägens trafikanter så stora, att de
med säkerhet mycket snart komme att uppväga, att kommunerna utan vederlag
avstode från sin delaktighet i järnvägsbolaget.
Då efter hemställan från bolagets styrelse de aktieägande kommunerna uttalat
sig till förmån för förslaget om järnvägens överlåtande, ansåge sig styrelsen
nu kunna och böra hembjuda banan till staten.
För detta ändamål har bolagets styrelse låtit upprätta ett förslag till kontrakt
mellan bolaget och järnvägsstyrelsen, vilket torde få fogas såsom bilaga till
statsrådsprotokollet. Därvid har förutsatts, att bolaget under år 1927 i den
ordning, 91 § fjärde stycket i lagen om aktiebolag angiver, godkänner detsamma.
Efter de beslut, som fattats av de aktieägande kommunerna i frågan,
anser bolaget det såsom säkert, att dylikt godkännande kommer att lämnas.
I samband härmed har bolaget hänvisat till en förteckning över aktieägarna
i bolaget, varav framgår, att av bolagets 22,983 aktier Transtrands, Sårna, Idre
och Lima kommuner äga respektive 8,226, 5,770, 2,230 och 1,700 aktier, svenska
staten 5,000 aktier, två angivna personer vardera 2 aktier samt 53 angivna
personer en aktie var.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i utlåtande den 17 mars 1927 tillstyrkt
bolagets föreliggande framställning.
Fullmäktige i riksgäldskontoret anföra i utlåtande den 17 mars 1927 följande:
Efter att under hand hava inhämtat vissa upplysningar i ärendet från järnvägsstyrelsen
hade fullmäktige kommit till den uppfattningen, att någon annan
utväg knappast förelåge än att staten i enlighet med bolagets hemställan över
Bihang
till riksdagens protokoll 1927. f> saml. käft. (Nr 78—8-4.) 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 81.
toge järnvägen i fråga, varför fullmäktige ej ville motsätta sig, att förslag härom
framlades för riksdagen.
Mot det föreliggande förslaget till kontrakt angående järnvägens försäljning
hade fullmäktige ej något att erinra.
Då en tredjedel av bolagets statslån enligt gällande bestämmelser skulle
åtnjutas räntefritt och amorteringen därå börja först sedan 60 år förflutit efter
det någon del av statslånet blivit lyftad, ville fullmäktige ifrågasätta, huruvida
ej statens järnvägars kapitalkonto efter järnvägens övertagande borde
påföras endast de två tredjedelar av lånet, som skulle förräntas, med tillägg av
den återstående tredjedelens beräknade nutidsvärde, och det överskjutande beloppet
avskrivas. Till frågan om på vad sätt ersättning skulle beredas för sålunda
avskrivet belopp torde fullmäktige framdeles få tillfälle återkomma.
Även järnvägsstyrelsen har i utlåtande den 18 mars 1927 tillstyrkt järnvägens
inlösen.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
»Den järnväg, vars förvärvande för statens räkning nu föreslås, har en banlängd
av 98 kilometer. Järnvägens spårvidd och normalsektion äro lika med
statens järnvägars, och dess byggnadssätt kommer att medgiva framförande
av statens järnvägars vagnar med 14 tons axeltryck och användning av ett
flertal av deras lokomotivtyper. Av bolagets styrelseberättelse för år 1926
inhämtas, att av banan 90 km. äro färdigterrasserade och nära 89 km. rälslagda
samt att flertalet husbyggnader under året påbörjats.
Att järnvägen Limedsforsen—Särna skulle efter färdigställandet komma att
trafikeras av statens järnvägar synes redan från början hava förutsatts. Då
banan utgör en naturlig fortsättning av statsbanelinjen Brintbodarne—Limedsforsen
och saknar förbindelse med annan enskild järnväg, torde detta ur ekonomisk
synpunkt jämväl vara det förmånligaste.
Men även om banan trafikeras genom statens järnvägars försorg, nödgas man
åtminstone under nuvarande konjunkturer räkna med att driften av banan kommer
att utvisa förlust. Någon förräntning eller amortering av det i banan nedlagda
lånekapitalet lärer sålunda icke inom överskådlig tid kunna påräknas.
Emellertid föreligga ändock vissa skäl för ett statsförvärv. Redan banans läge
gör ett införlivande med statens järnvägar naturligt. Det torde vidare vara uppenbart,
att en bana av så obetydlig längd och utan utsikter att erhålla livlig
trafik icke med fördel kan självständigt trafikeras. Då utvecklingen inom järnvägsväsendet
alltmer går i riktning mot sammanslutning av de mindre enskilda
järnvägarna för vinnande av bättre ekonomi, lärer staten svårligen kunna underlåta
att lämna sin medverkan i de fall, där inkorporering i statsbanenätet
utgör den enda utvägen att åstadkomma större förvaltningsenheter. Från allmän
synpunkt önskvärda äro givetvis de förbättringar i taxehänsecnde, som
med statens övertagande av banan skulle ernås för trafikanterna, något som är
ägnat att stimulera näringslivet inom banans trafikområde och därmed efter
hand öka trafiken. Det avgörande skälet är dock, att järnvägens övertagande
av staten endast kan vara en tidsfråga; allt tyder nämligen på att så förr eller
senare måste bliva fallet till följd av bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser
till staten på grund av statslånet. Intet talar för att ett införlivande
av banan med statsbanenätet längre fram skulle bliva förmånligare; tvärtom
vinnes genom statens förvärvande av järnvägen omedelbart då densamma färdigställts
den ytterligare fördelen, att någon för banans skötsel och trafikering
anställd personal icke behöver övertagas.»
Statsutskottets utlåtande Nr 81.
19
Såsom av fullmäktige i riksgäldskontoret i ärendet framhållits, torde någon
annan utväg knappast stå till buds än att ifrågavarande järnväg övertages av
staten. Under hänvisning i övrigt till vad departementschefen anfört, hemställer
utskottet,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majrt att med Limedsforsen—Sårna
jämvägsaktiebolag träffa avtal om inköp av
den nämnda bolag tillhöriga järnvägen mellan Limedsforsen
och Sårna i huvudsaklig överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 22 mars 1927 omförmält
förslag till köpeavtal.
Stockholm den 26 april 1927.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Utskottets
yttrande.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 78.