Statsutskottets utlåtande Nr 78.

1

Nr 78.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1927 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å
statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåning
sfonder.

(4:e avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna proposition angående Allmänna
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har Kungl. Maj:t
beträffande statens utlaningsfonder, under åberopande av det vid propositionen
under rubrik »Utgifter för kapitalökning, bil. 1» fogade statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
(punkt 27) besluta, att de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden, som
enligt riksdagens beslut skulle ske under budgetåren 1927—1930, i stället
skola äga rum under budgetåren 1928—1931.

Under radande förhallanden borde — har departementschefen framhållit —
försiktighet iakttagas vid beviljande av lån åt nya enskilda järnvägsföretag.

Med hänsyn härtill och då i fonden funnes odisponerade 1,776,000 kronor,
syntes avsättning till fonden under nästkommande budgetår icke böra ske, utan
torde anvisandet av återstående av riksdagen beslutade avsättningar kunna
framskjutas till budgetåren 1928—1931.

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, hemställer
utskottet,

att riksdagen må besluta, att de avsättningar till allmänna
järnvägslånefonden, som enligt riksdagens beslut skulle ske
under budgetåren 1927—1930, i stället skola äga rum under
budgetåren 1928—1931.

2 :o) Beträffande Kungl. Maj :ts förslag ang. fonden för bibanor i vissa Fonden för
delar av riket (punkt 28) kommer utskottet att framdeles under riksdagen bibanor i
avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen anmäla. L av riket

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. Sb käft. (Nr 78—84.)

Utskottet»

yttrande.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 78.

Vatten kraftslåne fonden.

3:o) Kung!. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning
för vattenkraftslånefonden för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 74—77 av åberopade statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren av herr E. G. Eriksson i Västbro väckt motion
(nr 141) har hemställts, att riksdagen må såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får utskottet
hänvisa till motionen.

Såsom kapitalökning för fonden har riksdagen för åren 1920—1922 samt
budgetåren .1923—1927 anvisat tillhopa 9,500,000 kronor, därav för budgetåret
1926—1927 500,000 kronor.

I skrivelse den 30 september 1926 hava kommerskollegium samt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen gjort framställning om avsättning till fonden för budgetåret
1927—1928 av ett belopp av 1,000,000 kronor.

Departementschefen bar i ärendet anfört följande:

»Vad beträffar frågan om ytterligare avsättning till vattenkraftslånefonden,
må erinras, att vid fondens inrättande år 1919 avsågs att med fonden befrämja
tillkomsten av nya anläggningar, varjämte föreskrevs bland annat, att lån från
fonden icke skulle beviljas till annat företag än sådant, som befunnes i ekonomiskt
och tekniskt hänseende grundat på rationella förutsättningar. Då emellertid
föreskriften om lån endast till nyanläggningar syntes medföra vissa svårigheter
för en rationell lånefördelning, vidtogs år 1921 med riksdagens samtycke
(skrivelse nr 70) ändring i bestämmelserna för fondens användning av
innebörd, att lån finge beviljas för redan utförd eller under byggnad varande
anläggning, därvid dock skulle iakttagas, att lån i främsta rummet skulle avse
tillgodogörande av förut ej utnyttjade kraftkällor. I sin berörda skrivelse
framhöll riksdagen, att huvudändamålet med ifrågavarande fond måste anses
vara att befrämja själva tillkomsten av nyanläggningar och icke den fortsatta
finansieringen av redan fullbordade företag. Av de 82 företag, som hittills
erhållit lån från fonden, hava mellertid endast 7 med ett sammanlagt lånebelopp
av omkring 1,400,000 kronor avsett vid lånets beviljande ännu icke
påbörjade anläggningar, medan lån om tillhopa 4,218,000 kronor tilldelats icke
mindre än 49 företag, vilka vid tiden för låneansöknings ingivande, redan varit
färdigställda och påbörjat sin kraftproduktion och vilka ämnat använda
lånemedlen uteslutande till inlösen av andra, ofördelaktigare lån. Utvecklingen
av denna statens utlåningsrörelse synes sålunda alltmer hava avvikit från
det ursprungliga ändamålet, och anledning saknas ej till det antagandet, att
huvudsyftet med låneansökningar mången gång är att å staten överflytta den
ekonomiska risken för företag, som av enskilda långivare icke längre ansetts
kreditvärdiga. Om också denna förändrade användning av fonden kan anses
i viss mån hava varit betingad av den svåra ekonomiska krisen under de närmaste
åren efter världskriget, synas dock förhållandena numera vara sådana,
att en återgång till att tillgodose fondens ursprungliga och huvudsakliga ändamål
bör ske. På grund härav och då såvitt känt några mera kapitalkrä -

Statsutskottets utlåtande Nr 78.

3

vande nyanläggningar av ifrågavarande slag icke förväntas under den närmaste
tiden ifrågakomma till bidrag ur fonden, synes den årliga avsättningen
till fonden nu böra begränsas till lägre belopp än vad hittills anvisats. Med
hänsyn till vad sålunda anförts torde en nedsättning i det av ämbetsverken
äskade beloppet kunna ske till 300,000 kronor.»

Utskottet, som icke kan tillstyrka, att till ifrågavarande ändamål för nästkommande
budgetår beviljas anslag med högre belopp än Kungl. Maj:t föreslagit,
får hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majrts förevarande förslag
och med avslag å herr Erikssons i Yästbro motion II: 141,
i vad den skiljer sig från Kungl. Maj :ts förslag, må såsom kapitalökning
för vattenkraftslånefonden för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

4 ro) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen dels såsom kapitalökning
för luftfartslånefonden för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor; dels ock besluta, att från luftfartslånefonden
må av Kungl. Maj:t beviljas lån, förutom för inköp av flygplan och flygmotorer,
jämväl för anordnande av flygplats och anskaffande av för sådan plats nödig
utrustning.

Under hänvisning till vad utskottet i sitt tidigare angivna utlåtande nr 6,
punkt 50:o), i förevarande avseende anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
må

a) såsom kapitalökning för luftfartslånefonden för budgetåret
1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kr.;

b) besluta, att från luftfartslånefonden må av Kungl. Maj:t
beviljas lån, förutom för inköp av flygplan och flygmotorer,
jämväl för anordnande av flygplats och anskaffande av för sådan
plats nödig utrustning.

Beträffande sättet för beredande av täckning för de under punkterna 2 :o)—-4:o) härovan tillstyrkta anslagen kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande.

Stockholm den 26 april 1927.

På statsutskottets vägnar:

Utskottets

yttrande.

Luftfarts lånefonden.

Utskottets

yttrande.

S. H. KVARNZELIUS.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 78.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. It. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. Nilsson i
Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, A. Pers, J. G. Walles, E. A. Hallin,
G. I. Asplund, D. A. Petrén, J. B. Johansson i Fredrikslund och O. G. V.
H ammar sk j öld;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, C. B. Jansson
i Falun, P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,
A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, E. Kristensson i
Göteborg, S. Persson i Fritorp, E. G. E. Eriksson i Stockholm och J. Olofson i
Digernäs.