Statsutskottets utlåtande Nr 35.

11

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1927 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avskrivning
av förfallen del av statslån till Skövde—Axvalls
järnvägsaktiebolag m. m.

(4:e avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 21 januari 1927 dagtecknad proposition,
nr 94, har Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda
dag, föreslagit riksdagen medgiva, l:o) att av statens den 31 december 1926
beräknade kapital- och räntefordran hos Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag
till den del, densamma överstiger 396,000 kronor, må under de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 21 januari 1927 av departemetschefen
förordade villkor från och med år 1927 årligen avskrivas ett
belopp av 37,000 kronor, 2:o) att av statens den 31 december 1926 beräknade
räntefordran hos Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag må under det i
sagda statsrådsprotokoll av departementschefen förordade villkor avskrivas
ett belopp av 400,000 kronor, samt 3:o) att statens den 31 december 1926
beräknade kapital- och räntefordran hos Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag
må till den del, densamma överstiger 380,000 kronor, avskrivas
under de av departementschefen uti ifrågavarande statsrådsprotokoll
förordade villkor.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa till
propositionen.

Sedan ekonomiska svårigheter uppkommit för ifrågavarande järnvägsföretag
har på föranstaltande av fullmäktige i riksgäldskontoret genom särskilda
granskningsmän undersökts möjligheterna att undvika likvidation och
sätta bolagen i tillfälle att själva fortsätta järnvägsdriften, därvid dock förutsatts
viss nedskrivning av statens fordringar i företagen.

Departementschefen har, under framhållande att samtliga ifrågavarande
järnvägsaktiebolags ekonomiska ställning numera syntes vara sådan, att
bolagen måhända redan innevarande år kunde bliva nödsakade att träda i
likvidation, vidare anfört följande:

»Att i följd härav nedlägga järnvägarna och avyttra deras tillgångar synes
dock icke höra ifrågasättas, då banorna trots motorfordonstrafikens starka
utveckling alltjämt torde vara av betydelse för de bygder, de genomlöpa. Ä

12

Statsutskottets utlutande Nr 35.

andra sidan synes, bland annat med hänsyn till att dessa järnvägar äro bibanor
med obetydlig trafik och icke utgöra någon förbindelseled mellan
olika statsbanor, en sådan anordning böra undvikas, att staten nödgades
övertaga och trafikera desamma. Ej heller synes möjlighet att låta banorna
övertagas av annat järnvägsföretag och därigenom vinna bättre driftresultat
för närvarande förefinnas, även om sådan möjlighet såvitt angår Varberg—
Atrans järnväg icke för framtiden är utesluten. Den lämpliga lösningen synes
under dessa förhallanden vara, att en sådan nedsättning av statens fordringar
hos bolagen vidtages, att likvidation nu undvikes och bolagen sättas i tillfälle
att själva fortsätta järnvägsdriften.

Då det, även med iakttagande av de besparingar och förenklingar, som
redan genomförts och ytterligare böra kunna vidtagas, ej torde vara tänkbart,
att staten någonsin skulle kunna erhålla full likvid för sina fordringar
hos nu berörda bolag, gäller det närmast att söka finna en sådan form för
skuldens reglering, att förlusten för statsverket blir så begränsad som möjligt.
Det skulle därvid kunna ifrågasättas, att staten i mindre grad än i
de 1111 föreliggande förslagen förutsatts avstode från sina fordringar, exempelvis
på det sätt, att den del av statens kapital- och räntefordran, som översköte
vad som antoges kunna förräntas av vederbörande järnvägsföretag,
efter erforderlig avskrivning för undvikande av likvidation förvandlades till
ett räntefritt lån på villkor att utdelning till aktieägarna icke finge ske.
förrän det räntefria lånet slutbetalts. En dylik anordning, vilken för staten
sannolikt icke skulle medföra någon avsevärd fördel, skulle emellertid ej
kunna undgå att verka hämmande på aktieägarnas intresse att genom en
god skötsel av företaget söka uppnå ett gott ekonomiskt resultat. Även ett
utbyte av statens fordran mot aktier i företaget kan befaras få enahanda
verkningar och därjämte andra, icke önskvärda följder. Det synes därför
ur näringspolitisk synpunkt riktigt att följa de principer, som ligga till grund
för de framlagda förslagen till reglering av ifrågavarande järnvägsföretags
skulder och att direkt avskriva dessa med behövligt belopp.

Erforderligt skydd mot ett illojalt utnyttjande från statsunderstödda järnvägsföretags
sida av möjligheten att på sådant sätt, som nu föreslagits, vinna
befrielse från betalningsskyldighet för erhållet statslån måste givetvis ligga
däri, att vederbörande järnvägsföretags skötsel, innan dess skuldbörda hunnit
växa så som i förevarande fall ägt rum, göres till föremål för en ingående
och sakkunnig undersökning och att erforderlig omläggning av förvaltningen
äger rum i syfte att genomföra möjliga förenklingar och besparingar. Det
förslag till lag om bokföring vid enskild järnväg, som lärer komma alt
underställas innevarande års riksdag, torde, om det upphöjes till lag, väsentligt
underlätta en sådan granskning, till vars förutsättningar i övrigt jag
lärer vid annat tillfälle få återkomma.

De förslag till nedskrivning av statens fordringar hos ifrågavarande järnvägsföretag,
som nu framlagts, synas mig på ett såvitt möjligt tillfredsställande
sätt tillgodose såväl statens som de allmänna intressen i fråga om
dessa järnvägsföretag under förhandenvarande förhållanden. Vad Varberg—
Åirans järnvägsaktiebolag beträffar, innebär det föreliggande förslaget visserligen
icke ett slutgiltigt ordnande av bolagets skuldförhållande till staten,
men då därienom vinnes rådrum för vidtagande av åtgärder i syfte att begränsa
nedskrivningen av statens fordran till lägre belopp än eljest måhända
skulle visa sig nödvändigt, synes förslaget böra komma till genomförande.
Jag vill därvid förorda, att den i sagda förslag förutsatta förnyade utred -

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

13

ningen i syfte att vinna en definitiv reglering av bolagets skuldförhållande
till staten företages. På grund av vad sålunda och i övrigt anförts anser
jag mig höra tillstyrka samtliga ifrågavarande förslag, dock på de av fullmäktige
i riksgäldskontoret föreslagna villkor. Förslagen innebära, att i ett
fall en nedskrivning av statens fordran under det från allmänna järnvägslånefonden
utlånade, ännu oguldna kapitalbeloppet skall äga rum. Statens oguldna
kapitalfordran hos Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag, uppgående
till 799,600 kronor, skulle nämligen nedskrivas till 380,000 kronor, motsvarande
en kapitalförlust för allmänna järnvägslånefonden å 419,600 kronor.
På sätt chefen för finansdepartementet erinrat i årets statsverksproposition
lärer frågan om de åtgärder, som till följd av dylika förluster bliva erforderliga,
upptagas till behandling i annat sammanhang.

Vid bifall till vad sålunda förordats lärer det få ankomma på Kungl.
Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad fullmäktige i riksgäldskontoret
därutinnan föreslagit stadga villkor för åtnjutande av de nya lånen
å 396,000 respektive 380,000 kronor till Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag
och Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag, ävensom meddela bestämmelser
rörande lånens förräntande och återbetalning m. in.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva,

l:o) att av statens den 31 december 1926 beräknade kapital-
och räntefordran hos Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag
till den del, densamma överstiger 396,000 kronor, må
under de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 21 januari 1927 av departementschefen förordade villkor
från och med år 1927 årligen avskrivas ett belopp av 37,000
kronor;

2:o) att av statens den 31 december 1926 beräknade räntefordran
hos Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag må under
det i sagda statsrådsprotokoll av departementschefen förordade
villkor avskrivas ett belopp av 400,000 kronor; samt
3:o) att statens den 31 december 1926 beräknade kapitaloch
räntefordran hos Mjölby—Hästholmens nya jämvägsaktiebolag
må till den del, densamma överstiger 380,000 kronor,
avskrivas under de i samma statsrådsprotokoll av departementschefen
förordade villkor.

Stockholm den 14 mars 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 33.