6
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
Nr 34.
Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1927 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avskrivning
av viss del av statslån till Slite—Roma järnvägsaktiebolag
m. m. (4:e avd.)
Slite—Roma l:o). I en till riksdagen den 18 februari 1927 avlåten, till statsutskottet
aktiebolag för förberedande behandling hänvisad proposition, nr 154, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen (punkt l:o)) medgiva, att statens
den 31 december 1926 beräknade kapital- och räntefordran hos Slite—
Roma järnvägsaktiebolag må till den del, densamma överstiger 50,000
kronor, avskrivas under de av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade villkor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I proposition, nr 100, föreslog Kungl. Maj:t 1923 års riksdag under vissa
villkor medgiva dels att med gäldande av de den 30 juni 1923 förfallna
räntebelopp å det Slite—Roma järnvägsaktiebolag beviljade statslån av
339,000 kronor finge, räknat från och med den 1 juli 1923, anstå under
två år, dels ock att statens den 30 juni 1923 beräknade kapitaloch
räntefordran hos bolaget till den del, densamma överstege 369,510
kronor, finge avskrivas. Denna proposition blev av riksdagen bifallen
(skrivelse nr 108).
På förslag av Kungl. Maj:t i proposition, nr 100, till 1926 års riksdag
har riksdagen (enligt skrivelse nr 9l) medgivit en ytterligare avskrivning
av 30,000 kronor i avvaktan på utredning rörande möjligheterna att
åstadkomma ett bättre resultat av ifrågavarande järnvägs drift samt att
överhuvud undvika likvidation.
En dylik utredning har numera verkställts genom riksgäldsfullmäktiges
försorg. Av utredningen inhämtas bland annat följande.
Efter en orienterande framställning rörande Gotlands järnvägar av allmän
betydelse nämligen Gotlands järnväg (linjerna Visby—Roma—Burgsvik och
Visby—Lärbro), Slite—Roma järnväg samt Klintehamn—Roma järnväg
och Sydvästra Gotlands järnväg (linjen Klintehamn—Hablingbo), vilka båda
sistnämnda järnvägar från och med år 1927 sammanslagits till ett företag
(Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag), meddelas, att beträffande såväl Slite
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
7
•—Roma som Klintehamns järnvägar en reglering av järnvägarnas skuldförbindelser
till staten behövde vidtagas, försåvitt ej järnvägarna — Slite—
Roma järnväg omedelbart och Klintehamns järnvägar efter helt få år —
skulle nödgas gå i likvidation. Vid båda järnvägarna behövde nytt kapital
i ungefär lika grad införas för att möjliggöra en billigare tågrörelse
och särskilt för upptagande av konkurrensen med automobilerna.
I det förslag till skuldreglering som framlagts förutsättes dels att Slite—
Roma och Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag komma att för genomförande
av möjliga besparingar upprätta gemensam trafikförvaltning, dels
ock att staten medgiver, att Slite—Roma aktiebolags skuld för dess lån
från allmänna järnvägslånefonden må nedskrivas till 50,000 kronor, under
villkor att bolaget den 1 juli 1927 till riksgäldskontoret kontant inbetalar
ett belopp av 150,000 kronor. Som säkerhet för det kvarstående lånebeloppet
skall bolaget lämna en inteckning i järnvägen å 50,000 kronor till
förmånsrätten liggande närmast efter en inteckning å samma belopp, över
vilken bolaget må äga att självt förfoga.
Staten medgiver vidare, att utdelning med intill 5 procent årligen må
äga rum å de preferensaktier till belopp av 150,000 kronor, som utgivas
i och för ovannämnda kontanta inbetalning, och detta även om annuitet
å det kvarstående lånet ur järnvägslånefonden icke debiteras, eller, om
debiterad, icke erlägges. Utdelning å bolagets övriga aktier må ej äga rum
under tid, då annuitet å statslånet icke debiteras.
Dessutom förutsättes viss ändring i de villkor, som för närvarande
gälla beträffande statens rätt att inlösa Slite—Roma järnväg.
I likhet med departementschefen skulle utskottet funnit det önskvärt, att
en sammanslagning mellan Slite—Roina järnväg och andra järnvägsbolag
på Gotland kunnat åstadkommas. Den härmed åsyftade driftkostnadsbesparingen
torde emellertid i viss mån kunna nås genom att, på sätt av
riksgäldsfullmäktige förutsatts, Slite—Roma järnväg ställes under gemensam
trafikförvaltning med de båda å Gotland befintliga Klintehamnsbanorna.
Såsom villkor för den i utredningen föreslagna uppgörelsen har uppställts,
att bolaget medgåve sådan ändring av de för Slite—Roma järnväg gällande
inlösningsvillkoren, att statsverket berättigades inlösa järnvägen för en
summa av 200,000 kr., ökad med de belopp, som framdeles kunde komma
att bindas i järnvägens fasta anläggningar och rullande materiel, men minskad
med behörigt avdrag på grund av slitning och annan teknisk värdeminskning.
Enligt vad från riksgäldskontoret upplysts, synes emellertid
delta villkor komma att vålla svårigheter för anskaffande av det kapital
av 150,000 kronor, vars inbetalande till riksgäldskontoret ingår som en
av förutsättningarna för uppgörelsen; då ifrågavarande villkor i nu förevarande
fall lärer vara av ringa värde för staten, har ifrågasatts, huruvida
det icke vore lämpligast att hellre eftergiva detsamma än att äventyra en
uppgörelse, som under förhandenvarande förhållanden måste anses vara
för staten fördelaktig. För egen del vill utskottet föreslå, att ifrågavarande
villkor må utgå.
Med tillstyrkande i övrigt av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet,
V tskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
Järnvägsaktiebolaget
Borgholm—
Böda och
Södra
Ölands
järnvägsaktiebolag.
alt riksdagen må medgiva, att statens den 31 december
1926 beräknade kapital- och räntefordran hos Slite—Roma
järnvägsaktiebolag må till den del, densamma överstiger
50,000 kronor, avskrivas under de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den
18 februari 1927 förordade villkor dock med den ändring
häri, som av utskottet ovan angivits.
2:o). Vidare har Kungl. Maj:t (punkt 2:o) i sagda proposition föreslagit
riksdagen medgiva, att statens den 31 december 1927 beräknade kapitaloch
räntefordringar på grund av de järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda
och Södra Ölands järnvägsaktiebolag beviljade statslån å 419,000 kronor
respektive 950,500 kronor må till de delar, berörda fordringar tillhopa
överstiga 800,000 kronor, avskrivas under de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 18 februari 1927 förordade
villkor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:t föreslog i proposition, nr 107, 1925 års riksdag medgiva,
att av statens fordran hos järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda på grund
av ett beviljat lån å 419,000 kronor finge under vissa angivna villkor för
varje år, räknat från och med år 1925, avskrivas ett belopp av 30,000
kronor. Denna proposition blev av riksdagen bifallen (skrivelse nr 185).
I skrivelse den 4 augusti 1926 har järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda
meddelat, att järnvägens driftresultat under år 1925 icke möjliggjort den
inbetalning av annuitet å statslånet å 419,000 kronor, som stadgats såsom
villkor för avskrivning för nämnda år, och att det för de närmaste åren
trots indragningar och ytterligare besparingar ej heller syntes bliva möjligt
att fullgöra nämnda villkor, varför bolagets prekära ekonomiska läge vore
oförändrat. För att förhindra bolagets trädande i likvidation hade under
de tre senaste åren bolagsstyrelsens ledamöter medgivit avskrivning å sina
fordringar hos bolaget, och då vid 1926 års bokslut återstående delar av
dessa fordringar måste avskrivas, bleve likvidation under år 1927 oundviklig.
På grund härav har bolaget hemställt, att bolagets skuld på grund
av berörda statslån måtte nedskrivas till järnvägens realisationsvärde och
att ränta finge erläggas å ett belopp, som med hänsyn till järnvägens beräknade
driftresultat prövades skäligt.
Vidare har länsstyrelsen i Kalmar län med skrivelse den 12 januari 1927
överlämnat en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse av den 10 i samma månad,
däruti Södra Ölands järnvägsaktiebolag hemställt, att bolagets skuldförhållande
till staten måtte regleras på sätt och villkor, som en av fullmäktige
i riksgäldskontoret tillsatt utredningsnämnd föreslagit i fråga om en dylik
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
9
skuldreglering för såväl detta bolag som järnvägsaktiebolaget Borgholm—
Böda.
Departementschefen har i ärendet anfört, bland annat, följande.
»Såsom skäl för statsmakternas beslut år 1925 om reglering av järnvägsaktiebolaget
Borgholm—Bödas skuld till staten anfördes huvudsakligen, att
då bolaget redan samma år kunde bliva nödsakat att träda i likvidation, en
följd härav sannolikt skulle bliva, att staten nödgades övertaga och trafikera
järnvägen, en anordning, som ej minst med hänsyn till järnvägens avskilda
läge från statsbanenätet om möjligt syntes böra undvikas.
Av vad sedermera förekommit framgår, att bolaget, därest ej en reglering
av dess skuldförhållande till staten äger rum, måste träda i likvidation. För
undvikande av en dylik åtgärd tala emellertid enligt min mening alltjämt
samma skäl, som år 1925 åberopades. Då det torde vara otänkbart, att
staten någonsin skulle kunna erhålla full likvid för sin fordran hos bolaget,
gäller det närmast att söka finna en sådan form för regleringen av bolagets
skuldförhållande till staten, att förlusten för statsverket blir så begränsad
som möjligt. I sådant hänseende har nu efter en ingående utredning framlagts
ett förslag, enligt vilket ifrågavarande bana skulle sammanslås med
den andra järnvägen på Öland, Södra Ölands järnväg — vars skuldförhållande
till staten jämväl synes vara i behov av reglering — till ett företag,
benämnt Ölands järnvägsaktiebolag, och skulle detta bolag övertaga de nuvarande
järnvägsbolagens skulder till staten och skulderna till järnvägslånefonden
samtidigt nedskrivas till ett belopp, vars förräntning och amortering
läge inom ramen för järnvägarnas förmåga. Detta belopp har i förslaget
uppskattats till 800,000 kronor. Vid bedömande av skäligheten av en så
betydande nedsättning av statens fordringar torde böra erinras, att under
den tid av omkring 20 år, varunder ifrågavarande banor trafikerats, för
Borgholm—Böda järnväg ingen inbetalning till järnvägslånefonden ägt rum
och för Södra Ölands järnväg endast ett belopp av 34,000 kronor, avseende
överräntor, inlevererats. Vidare må beaktas, att konkurrensen med motorfordonstrafiken
nödvändiggör dels jämförelsevis kostsamma förbättringar av
järnvägstrafiken och dels sänkningar av taxorna, vadan järnvägarnas ekonomiska
förutsättningar nu äro sämre än för helt få år sedan. Uppmärksammas
bör ock, att förhållandena vid Borgholm—Böda järnväg icke äro tillfredsställande,
i det att järnvägsanläggningen behöver iståndsättas och personalens
pensionsförhållanden böra ordnas på ett mera tillfredsställande sätt
än nu är fallet. Slutligen må ej heller förbises, att därest statens fordringar
bibehölles till större belopp än som nu kan antagas kunna förräntas av
det sammanslagna järnvägsföretaget, detta lätt skulle hava till följd, att intresset
att genom eu rationell skötsel av företaget söka uppnå ett gott ekonomiskt
resultat slappades och sålunda statens utsikter att återfå sina fordringar
minskades. Öm alltså den ifrågasatta skuldregleringen innebär stora
eftergifter från statens sida, så synes dock därmed vinnas, att det nya bolaget
erhåller en solid ställning samt att därigenom möjlighet vinnes att för
framtiden erhålla någon förräntning och amortering av del i järnvägarna
nedlagda statskapitalet. Ur allmän synpunkt måste det även betraktas såsom
en fördel, att skuldregleringen möjliggör eu sammanslagning av de
båda hittillsvarande järnvägsföretagen, vilken jämte planerade taxenedsättningar
kan förväntas medföra en väsentlig ökning av trafiken och en betydande
lättnad för Ölands näringsliv.»
10
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
Utskottets
yttrande.
Det synes utskottet lämpligt och angeläget att till vinnande av driftkostnadsbesparingar
och största möjliga organisatoriska förenkling sammanslagning
åstadkommes mellan ekonomiskt svagt ställda enskilda järnvägsföretag
av beskaffenhet, varom här är fråga. Från denna utgångspunkt
anser sig utskottet kunna tillstyrka, att staten genom medgivande utav avskrivning
av viss del av tidigare beviljade statslån lämnar sin medverkan
för att en dylik sammanslagning beträffande ovannämnda båda öländska
banföretag skall kunna åstadkommas.
Utskottet, som alltså icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, hemställer,
att riksdagen må medgiva, att statens den 31 december
1927 beräknade kapital- och räntefordringar på grund av
de järnvägsaktiebolaget Borgholm—Båda och Södra Ölands
järnvägsaktiebolag beviljade statslån å 419,000 kronor respektive
950,500 kronor må till de delar, berörda fordringar
tillhopa överstiga 800,000 kronor, avskrivas under de av
departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 18 februari 1927 förordade villkor.
Stockholm den 14 mars 1927.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: se under utlåtandet nr 33.